Företag, kapital och fastighet

Betänkande 2021/22:SkU14

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
4 maj 2022

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Regeringen bör se över och utveckla skattereglerna inom sjöfarten och reglerna om sponsring av idrott (SkU14)

Den kustnära sjöfarten och systemet med tonnagebeskattning bör utvecklas och en översyn av stämpelskatten på fartygsinteckningar bör göras. En översyn bör även göras av regelverken för sponsring av idrott. Det tycker riksdagen som riktade tre uppmaningar, tillkännagivanden, om det till regeringen.

Enligt riksdagen bör regeringen:

  • Utvärdera tonnagebeskattningssystemet och föreslå åtgärder för att bland annat utveckla systemet. Tonnagebeskattning baseras på fartygets tonnage, det vill säga fartygets storlek och lastförmåga.
  • Göra en översyn av stämpelskatten på fartygsinteckningar. En särskild inriktning bör vara på om skatten inverkar negativt på företagens omställning till mer hållbara investeringar.
  • Göra en översyn av reglerna om sponsring av idrott för att säkerställa en jämställd sponsring och för att skapa ett hållbart regelverk.

Beslutet om tillkännagivanden gjordes i samband med behandlingen av kvarvarande motioner från den allmänna motionstiden 2021 om beskattning, företagande och kapital. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Utskottets förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska utvärdera och föreslå åtgärder för att utveckla bl.a. den kustnära sjöfarten och systemet med tonnagebeskattning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig vidare bakom det som utskottet anför om att regeringen ska göra en översyn av stämpelskatten på fartygsinteckningar med särskild inriktning på dess miljöstyrande effekt och tillkännager detta för regeringen. Bifall till kommittémotion 2021/22:354, motion 2021/22:2519, kommittémotion 2021/22:2954 yrkandena 7 och 30, kommittémotion 2021/22:3394 yrkande 33, kommittémotion 2021/22:3758 yrkande 16, kommittémotion 2021/22:3879 yrkandena 37 och 42, kommittémotion 2021/22:3954 yrkandena 20 och 25. Delvis bifall kommittémotion 2021/22:2954 yrkande 6. Avslag på övriga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll dels reservation 23 under punkt 10, dels i övrigt utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 72

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2022-04-07
Justering: 2022-04-07
Trycklov: 2022-04-27
Reservationer: 25
Betänkande 2021/22:SkU14

Alla beredningar i utskottet

2022-03-01, 2022-04-07

Regeringen bör se över och utveckla skattereglerna inom sjöfartssektorn (SkU14)

Den kustnära sjöfarten och systemet med tonnagebeskattning bör utvecklas och en översyn av stämpelskatten på fartygsinteckningar bör göras. Det tycker skatteutskottet som föreslår att riksdagen riktar två uppmaningar, tillkännagivanden, om det till regeringen.

Tonnagebeskattning baseras på fartygets tonnage, det vill säga fartygets storlek och lastförmåga. Syftet med tonnagebeskattningssystemet är att öka andelen svenskregistrerade fartyg och att svenska och utländska rederier i internationell trafik ska få likvärdiga konkurrensvillkor. När systemet infördes 2017 var avsikten att följa upp och utvärdera effekterna av lagstiftningen efter ett tag. Utskottet anser att det nu är dags.

Utskottet föreslår också att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande till regeringen att den ska göra en översyn av stämpelskatten på fartygsinteckningar med särskild inriktning på dess miljöstyrande effekt. Anledningen är att stämpelskatten kan bli hög vid investeringar inom sjöfartsnäringen, vilket kan inverka negativt på företagens omställning till mer hållbara investeringar.

Förslagen om tillkännagivanden gjordes i samband med behandlingen av kvarvarande motioner från den allmänna motionstiden 2021 om beskattning, företagande och kapital. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga förslag i motioner.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2022-05-03
Debatt i kammaren: 2022-05-04
Stillbild från Debatt om förslag 2021/22:SkU14, Företag, kapital och fastighet

Debatt om förslag 2021/22:SkU14

Webb-tv: Företag, kapital och fastighet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 15 Kjell Jansson (M)

Herr talman! "Vissa betraktar den privata företagsamheten som en farlig tiger som måste skjutas, andra betraktar den som en ko som är till för att mjölkas. Alltför få inser att den är hästen som drar lasset." Citatet kommer från Winston Churchill, en av mina förebilder.

Sverige har världens fjärde högsta skattetryck. Statens totala skatteintäkter är 2 200 miljarder årligen. Många av våra invånare betalar upp till 70 procent av sin inkomst i skatt, och många av dem är i Stockholmsregionen, som är motorn i Sverige och står för ungefär 45 procent av Sveriges bnp.

Kommunalskatten är 30 procent, om man inte bor i Österåker, för då betalar man lite mindre. Man betalar 22 procent i statlig inkomstskatt om man tjänar över brytpunkten. Därtill kommer momsen och alla dessa punktskatter. Det är trängselskatter. Det är skatt på allt! Det är skatt på plastpåsar på Ica. Det är enormt med skatter!

Staten är vinnare på framgångsrika människor och människor som arbetar hårt i ur och skur. Personligen anser jag att den enda skatten på arbete borde vara kommunalskatt och inget mer. Sedan har vi alla punktskatter, så staten skulle i alla fall kunna finansiera sin verksamhet. Den statliga inkomstskatten är dessutom bara 52 miljarder, vilket i sammanhanget är en mycket liten del av statens totala budget.

Varje felanvänd skattekrona är en stöld från folket, ska den socialdemokratiske ingenjören Gustav Möller ha sagt. Tyvärr tror jag att Socialdemokraterna har glömt den tesen i dagens politik.

Vad ger staten legitimitet att ta ut så höga skatter? Den frågan borde flera av oss ställa sig. Svaret är att Sverige sedan 1950-talet har haft en politik som har haft en övertro på att staten ska sköta saker i samhället som kan göras effektivare, bättre och till högre kvalitet i den privata sektorn. Framför allt borde skatterna på arbete sänkas.

Herr talman! Vår stora industrilegend Curt Nicolin sa så här: Ju lägre skatter desto högre tillväxt. Förmögenhetsbildningen för enskilda människor ökar med lägre skatter. Människor som riskerar pengar och bygger upp företag måste belönas i högre grad. Det var kloka ord av Curt Nicolin. Det var på 1970-talet han sa detta.

Herr talman! Riksdag och regering har i decennier byggt upp en enormt stor statsapparat. Vi har i dag 465 myndigheter med 230 000 anställda. Många myndigheter behövs för att Sverige ska vara ett fungerande land och en säker rättsstat, exempelvis Skatteverket, som nämndes här. Dock ska vi ha klart för oss att alla myndigheter kostar pengar. De drar inte in ett öre. Det är dem som vi finansierar med skatterna.

Under de senaste åtta åren har regeringen bildat 50 nya myndigheter och höjt 46 skatter - detta samtidigt som flera centrala myndigheter är underfinansierade och inte klarar sina uppdrag på ett tillfredsställande sätt. Då tänker jag i första hand på polisen och tullen, som behöver förstärkningar för att klara sitt uppdrag och för att möta det våld som är i dag och den narkotikasmuggling som pågår genom välorganiserad brottslighet.

Dessutom driver flera myndigheter politik. Svaga regleringsbrev ger utrymme för det. Då tänker jag i första hand på Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen, som annekterar privat skog som har skötts i generationer av familjer.

Regeringen styr inte sina myndigheter på ett rättssäkert sätt.

Herr talman! Exportindustrin är en motor i svensk ekonomi. 52 procent av bnp kommer från exportindustrin. Företagsbeskattningen är en stor del av statens intäkter. Arbetsgivaravgifter är 670 miljarder, den största intäkten för staten. Bolagsskatt är 135 miljarder. Egenavgifter för små företag som inte är under bolagsform är 13 miljarder. Särskild löneskatt är 55 miljarder. Det redovisas inte vad den går till; den försvinner väl in i det svarta hålet. Den skatten är dunkel.

Avsättning till pensionssystemet är 42 miljarder. Då kan man fundera på om den särskilda löneskatten skulle kunna användas för att stärka det svenska pensionssystemet i stället för att man går in med pengar vid sidan av pensionssystemet för att stärka pensionerna för vissa personer och inte hela pensionssystemet.

Reavinstskatten när du säljer ditt hus eller din lägenhet är 22 procent - den är väldigt hög. Detta försvårar flyttkedjor. Man kan ha jobbat hela sitt liv. Man kan ha haft familj. Man har byggt en villa, och man har sparat pengar genom att amortera av på sin villa. Det är som en pensionsförsäkring. På ålderns höst kanske barnen har flyttat ut och bildat egna familjer. Man kanske vill flytta till något mindre. Detta gör att många äldre drar sig för att sälja sina villor - det försvinner ju ungefär 22 procent av det man har över från villan. Den kanske man köpte för 200 000-300 000, och i dag kanske man får 5-6 miljoner för den.

Den här skatten är alldeles för hög, tycker jag. Jag tycker att den borde sänkas för att få igång rörligheten och dynamiken på bostadsmarknaden.

Stämpelskatten är också en intressant skatt, som betalas för registrering vid ägarbyte av fastigheter. Den ger staten inte mindre än 14 miljarder. Staten har väl inte så mycket kostnader för att vi köper fastigheter av varandra?

Utdelning av beskattat kapital, 3:12, i fåmansbolag är 30 procent. Skatten på investeringssparkonto är också 30 procent av schablonintäkten. Avkastningsskatt på kapitalförsäkringar är 5 miljarder, 30 procent av schablonintäkten. Skatt på pensionsmedel är 15 procent.

Herr talman! Om skatten på kapital skulle sänkas från 30 procent till 20 procent skulle det enligt utredning från Ifo-institutet skapas 35 000 nya jobb i Sverige. Det skulle bli 3 procent högre bnp samt 6 procent högre privata investeringar i ekonomin. Och skatteintäkterna skulle öka med 8 ½ miljard. 10 procentenheter lägre kapitalskatt skulle alltså ge 8 ½ miljard högre intäkter.

Herr talman! Fastighetsskatten är omstridd och avskaffades till stor del av regeringen Reinfeldt. Numera har vi en fastighetsavgift, som då är begränsad. Tidigare betalade man 1,2 procent av taxeringsvärdet. I dag betalar man 1 procent för obebyggda tomter, men max cirka 8 500-9 000 för bebyggda fastigheter.

Fastighetsskatten ger årligen 35 miljarder. Vi hoppas innerligt - om ondskan eller oturen är framme, så att det inte blir ett regeringsskifte - att Magdalena Andersson inte får utrymme att återinföra fastighetsskatten. Det är en stor oro som vi har.


Anf. 16 Johnny Skalin (SD)

Herr talman! Gällande beskattning av företag, kapital och fastigheter torde det fortsatt finnas en hel del förbättrings- och effektiviseringspotential. Sverige behöver inte minst ha ett skattesystem som gör det attraktivt för företagare att förlägga och utveckla sin verksamhet i Sverige. Här har riksdagen mer att göra.

I detta betänkande vill vi särskilt se en moderniserad och en förtydligad lagstiftning för att möjliggöra för innehavare att delta i fler nyemissioner. Vi vill därigenom säkerställa att innehavare av investeringssparkonton genom alla banker och finansinstitut tillåts delta i börsnoteringar med emissioner av både nyemitterade och befintliga aktier.

I spåren av pandemins ekonomiska efterdyningar ser vi det också som värdefullt att förändra dagens system för ett bolags resultatutjämning över åren. Som regelverket ser ut i dag kan företag endast kvitta förluster mot eventuella framtida vinster. Det kan ibland påverka företag att skapa långsiktiga förutsättningar för att upprätthålla en livskraftig verksamhet. Vi vill därför tillsätta en utredning i syfte att undersöka möjligheten att införa en så kallad carry back, som bland annat redan används i USA, Storbritannien och Kanada, för att bereda företag möjligheten att kvitta förluster mot tidigare års vinster.

Företagen utgör ryggraden i skattebasen, det vill säga företagens verksamhet är det som bär samhället ekonomiskt. Därför måste också företagens villkor och möjligheter att verka beaktas.

Vi tror att investeringar leder till sysselsättning och utveckling. Vår vision är att vårt land ska generera välstånd, till godo för hela samhället. En viktig komponent i detta är att det ska vara lönsamt att investera i nya idéer och industriella koncept.

Här tror vi att investeraravdraget är ett bra verktyg för att styra riskkapital mot mindre företag, som troligen hade varit mindre intressanta att investera i utan avdraget. Vi har även för avsikt att vidareutveckla investeraravdraget med beaktande av nivån på avdraget, möjligheten för juridiska personer att utnyttja avdraget och möjligheten att låta allmänheten använda sig av det för investeringar i riskkapitalfonder som satsar på småföretag.

Vi föreslår därför att möjligheten för juridiska personer att använda investeraravdraget ska utredas och att nivån på investeraravdraget ska ökas.

För att underlätta för småföretagarna vill vi även se ett enklare och mer lättbegripligt system för fåmansbolagsskattesystemet. Vi förordar därför en utredning av fåmansbolagsskattesystemet.

Herr talman! År 2004 tillsattes en utredning för att se över föreningars skatte- och avgiftssituation. Utredningen Nya skatteregler för idrotten, SOU 2006:23, innehöll ett antal förslag på hur beskattningen kan anpassas till den moderna idrottsrörelsen. Trots konkreta förslag på hur idrottsföreningars skattesituation kan förenklas och förtydligas verkar den politiska viljan att ta tag i frågan saknas.

I stället för att följa upp utredningen med en proposition tillsatte den dåvarande regeringen en ny utredning, SOU 2009:65, för att utreda beskattningen av ideella föreningar. Inte heller denna utredning resulterade i någon proposition från regeringen.

Riksidrottsförbundet uttrycker nu en oro över att Skatteverket börjat tillämpa regelverket, så att bland annat professionell idrott inte räknas som en allmännyttig verksamhet och att föreningars intäkter från professionell verksamhet är obegränsat skattepliktiga.

Därutöver har Skatteverket ändrat sin praxis när det gäller beskattning av föreningars secondhandförsäljning. Riksidrottsförbundet menar att Skatteverkets tolkning drabbar föreningars barn- och ungdomsverksamhet negativt. Vi föreslår därför att regeringen snarast ska lämna ett förslag om förbättrade skatteregler för idrotten.

Herr talman! Det är fortsatt även Sverigedemokraternas uppfattning att ränteavdragen behöver reformeras för att långsiktigt avvecklas.

En ekonomi som premierar lån och som höjer skatten på sparande bidrar till att långsiktigt äventyra den finansiella stabiliteten. Det har vi också sett historiskt. Samtidigt förstår vi att hushållen agerar utifrån gällande regelverk. Vi föreslår därför dels en mycket långsam utfasning av ränteavdragen med 1 procent per år de kommande fem åren, dels att skatten på ISK, investeringssparkonton, sänks.

När investeringssparkontot infördes hade inget av de nuvarande åtta partierna i riksdagen någon annan uppfattning om hur schablonintäkter från investeringssparkonto skulle beräknas. Det lär ha varit en tydlig signal till de småsparare som öppnade kontot att det fanns långsiktiga och förutsägbara regler för hur deras innehav skulle beskattas och under vilka former detta skulle ske. I budgetpropositionen för 2016 valde däremot den rödgröna regeringen att endast fyra år efter införandet ändra förutsättningarna för sparfonden genom att tillföra ett tillägg på 0,75 procent av hela avgiftsunderlaget. Därefter har skatten höjts en gång till.

Vår uppfattning är att skattereglerna kring beräkningen av avgiftsunderlaget bör återställas, när statsfinanserna tillåter, till reglerna som gällde före år 2018 - i synnerhet på grund av att höjda räntor leder till högre ISK-avgift.

Herr talman! Avseende skatt på fastigheter har pensionärer eller de som får sjuk- eller aktivitetsersättning en takbegränsning för hur mycket av inkomsten de ska betala i fastighetsavgift. Vi föreslår att fastighetsavgiften för utsatta grupper, till exempel pensionärer eller de som får sjuk eller aktivitetsersättning, ska sänkas ytterligare. Med dagens system saknas möjligheten att avsätta obeskattade medel till framtida underhåll. Så kallade spekulationsaffärer inom ledig byggbar mark, som sålts med kapitalvinst men utan att en ansökan om bygglov har registrerats, bör kunna beläggas med en högre kapitalvinstbeskattning. För att främja möjligheten för alla att studera bör fastighetsavgiften för studentbostäder minskas eller undantas.

Vi föreslår även att utredningar tillsätts för att utreda hur glesbygden kan gynnas av skattebefrielser i samband med renovering av ödehus. Vidare bör utredas huruvida ett avdrag för reparationer av bostadshus och ekonomibyggnader på lantbruksenheter kan införas.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag trycka på vikten av att utveckla den kustnära sjöfarten, speciellt tonnagebeskattning och översyn av stämpelskatten för svenskflaggade fartyg. Om svenska rederier konkurrerar mot omvärlden kan inte Sverige genom stämpelskatt på pantbrev beskatta investeringar på miljöteknik högre än andra länder. Det är likaså av vikt att mer likvärdiga villkor i förhållande till andra nationer behöver utformas. Vi ser därför ett behov av att utreda hur ytterligare svenska fartyg ska kunna omfattas av tonnageskatten i syfte att förenkla skattereglerna för sjöfarten. Det är med glädje jag kan konstatera att Sverigedemokraterna och riksdagen nu har beslutat att genomföra delar av detta.

Herr talman! Med detta sagt står jag bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nummer 2.


Anf. 17 Helena Vilhelmsson (C)

Herr talman, ledamöter och åhörare! Betänkandet innehåller många avgörande frågor för företag i Sverige. Det är de företag som skapar fyra av fem jobb, och det är viktiga frågor för att svenska företags konkurrenskraft ska stärkas ytterligare och för att företag ska våga utvecklas och ta risker. Jag ska fokusera på några av dessa punkter.

Avdraget för forskning och utveckling är ett viktigt instrument för just detta. Det är också viktigt, menar jag, att digital utveckling kan utgöra grund för avdrag. Centerpartiet menar att avdraget för forskning och utveckling måste ses över och förstärkas av just det skälet.

I dag är investeringar i klimatkompensation avdragsgilla för företag endast om det syns tydligt i deras marknadsföring. Det kan ju faktiskt finnas andra drivkrafter och nyttor med att klimatkompensera som inte alltid är kopplade till marknadsföring. Vi vill därför utöka avdragsrätten till alla företag, även om utgiften inte är direkt kopplad till marknadsföring.

Herr talman! Det råder bostadsbrist runt om i Sverige. Det är faktiskt så både på landsbygden och i städer. Runt om i landet finns många hus som står öde och lokaler som står tomma - även i stan. Det här är ett av många exempel på dåligt utnyttjande av befintligt bostadsbestånd.

Det är klart att det för många av husen finns ett betydande renoveringsbehov, men för att sänka tröskeln för människor som vill ta sig an denna typ av hus och på så sätt bidra till att fler bostäder tas i bruk, har Centerpartiet tidigare föreslagit en utredning om att slopa fastighetsavgiften för de första fem åren för dem som för permanentboende tar över en byggnad som inte används. Även andra hinder i skattelagstiftningen som gör att lokaler står tomma behöver ses över. Alla incitament som går att skapa för att öka bostadsförsörjningen är viktiga. Det har vi diskuterat i andra betänkanden och andra beslut som vi har fattat här.

Herr talman! Låt mig säga några ord om skog och skogsbruk, som också behandlas i detta betänkande.

Skogsbruk är enligt Centerpartiet den viktigaste näringen för omställning till ett fossilfritt samhälle. Det är en näring som kan ersätta fossilt bränsle och fossila material, till exempel plast, och som kan ersätta mindre klimatsmarta byggmaterial. Samtidigt vet vi att det är en näring som har enormt stor betydelse för Sveriges ekonomi och exportnetto.

I den svenska skattelagstiftningen finns i dag något som kallas skogskonto och skogsskadekonto. Det innebär att pengar från en avverkning, som görs en gång under skogens omloppstid, 80 år eller mer, får disponeras över tid och inte tas ut och beskattas just vid avverkningstillfället.

Det här är kloka ekonomiska villkor för Sveriges skogsägare som är helt avgörande för skogsägarens ekonomi. Det är bra att Skogsutredningen ledde till den proposition som vi antog förra året, det vill säga att förfaringssättet bör utredas även för den formen av skydd som heter naturvårdsavtal och som löper på över 50 år. De medlen bör också kunna sättas in på ett skogskonto. Så är inte fallet i dag, utan markägaren får en ekonomisk ersättning för de begränsningar i brukandet som avtalet medför. Den ersättningen lämnas som ett engångsbelopp vid avtalsperiodens början.

Inte sällan står markägare och privatpersoner, eller näringsidkare, inför en situation där de upplåter nyttjanderätten till en del av en fastighet för all framtid men behåller ägandet. Typexemplet är upplåtelse av mark för en kraftledning eller vägrätt för allmän väg. Markägare äger fortfarande den upplåtna marken men nyttjandet disponeras av någon annan. Det kallas allframtidsupplåtelse. Centerpartiet menar att det finns anledning att se över även hur större belopp vid allframtidsupplåtelse kan fördelas över flera år för att undvika beskattning vid en enskild tidpunkt.

Herr talman! Vi fattar beslut om några frågor i eftermiddag som kan innebära verklig skillnad för olika målgrupper. Dels är det de tillkännagivanden som nämns i betänkandet, dels är det frågan om en hållbar och jämställd sponsring, som vi faktiskt tycks få majoritet för - även om det inte går att tyda i betänkandet vi har framför oss.

Att företag sponsrar idrott och kultur är bra och avgörande för föreningarnas ekonomi. För många företag är det till att börja med ett strategiskt beslut att bidra till idrotten. Vi pratar social hållbarhet, vilket blir allt vanligare för företag att vilja förknippas med och vara delaktiga i.

Men sponsringen i dag styrs i inkomstskattelagen. I den lagen finns särskilda regler för avdrag för representation, som vi har nämnt från talarstolen. Rättare sagt har vi har också nämnt avdrag för forskning och utveckling. Men några särskilda regler i inkomstskattelagen för avdrag för sponsring finns inte. Hör och häpna! Det är märkligt eftersom det inte är en liten summa vi pratar om. Jag har inte en färsk siffra, men år 2020 drog de tio största förbunden in sponsorintäkter på över 500 miljoner kronor tillsammans.

Hur fungerar det då i dag? Jo, föreningar som får sponsorstöd måste tillhandahålla en motprestation till företaget, antingen i kommersiellt syfte eller via reklam och marknadsföring. Varumärket ska alltså synliggöras. Det är väl ett okej system - om det är så att det fungerar på ett tillfredsställande sätt. Och här kommer vi till pudelns kärna, för hur beräknas värdet av marknadsföring och reklam? Det är ju det de inblandade företagen och föreningarna måste redovisa till Skatteverket för att få avdraget godkänt.

Herr talman! Här finns den kritik som Centerpartiet riktar mot nuvarande regelverk - och inte bara vi utan i stort sett hela den samlade idrottsrörelsen, inte minst damidrotten. Notera också att jag säger "regelverk", eftersom det alltså inte finns skrivningar specifikt om sponsring i lagtexten. Dagens system bygger på ett lapptäcke av tolkningar och prejudikat i domar. Det kan vara okej att det avgörs i domstol om det finns oenighet, men då ska vi vara säkra på att det inte leder till ett ojämlikt eller ojämställt resultat, vilket ju är ett faktum i dag.

Varför används värdet av sålda biljetter till en fotbollsmatch när vi vet att det är stor skillnad i publiksiffror mellan dam- och herrfotboll? Och är det inte lika viktigt att gynna sponsring av ungdomsidrott kontra elitidrott, där det också är stor skillnad i publiksiffror? Varför uppskattas värdet av en skylt på arenan eller en annons i ett programblad, i den mån det ens finns sådana nu för tiden, men inte till exempel synligheten i sociala medier? Med dagens system gynnas faktiskt arenaidrotter mer än till exempel löpartävlingar och orienteringar - varför?

Detta är frågor som jag gärna vill att Moderaterna och Socialdemokraterna svarar på, för de är de enda partierna som inte vill att det här ska förändras och ses över. Jag undrar varför.

De kan också svara på om de verkligen står bakom det som sägs i betänkandet. Det står: "Utskottet konstaterar vidare att det är en viktig del i ett fungerande skattesystem att reglerna om avdrag för sponsring är generella och tydliga. Det är också en av de bärande principerna bakom skattepolitiken. Frågorna om en mer jämställd idrott eller om sponsring av kulturen bör därför enligt utskottets mening inte lösas genom undantag i skattereglerna."

"Bärande" och "tydliga" - det är ju precis vad de inte är i dag. Att de avgörs i domstol är väl ett tecken just på att de inte är tydliga. Och jag vet inte vad man ska säga om att frågan om jämställd sponsring inte ska avgöras genom ett "undantag i skattereglerna". Det är helt okej att vi har generella regler - jag är fine med det - men om effekten av reglerna är ett oönskat resultat måste man ju göra någonting åt det. Om det leder till en ojämställd eller ojämlik idrott måste det åtgärdas, eller är Socialdemokraterna och Moderaterna helt okej med att dessa effekter uppstår?

Herr talman! Ojämställdhet inom idrotten börjar redan vid de första, knaggliga träningarna på småbarnsben. I dag pekar vi på sponsringen, men sanningen är ju att fördelningen av de offentliga medel som går till idrott fortfarande är cirka 80/20 till herr- respektive damidrott - och då pratar jag om de offentliga stöden. Detta är problem som multipliceras över tid, bland annat genom de otidsenliga reglerna för sponsring.

Att ta fram lösningar som lyfter bort uppenbara skattetekniska hinder som står i vägen för en jämställd idrott borde stå högst upp på prioriteringslistan för alla i denna kammare. Vi kan inte ducka för det här längre. Damidrotten behöver fungerande villkor nu - ett system för 2020-talet och framåt.

Jag yrkar bifall till reservation 23.


Anf. 18 Hanna Gunnarsson (V)

Herr talman! Jag vikarierar i den här debatten med skatteutskottet i dag, så det blir ett kort anförande.

Jag vill för Vänsterpartiets räkning lyfta reservation nummer 21. Den handlar om hur vi löser de omfattande renoveringsbehov som finns i dagens hyresbestånd.

Enligt nuvarande regler kan småhusägare och bostadsrättsföreningar göra avsättningar till framtida underhåll utan skattekonsekvenser, medan avsättningar till framtida underhåll av hyresfastigheter beskattas med 22 procent. Det försvårar möjligheterna till underhåll i hyresfastigheter och är ett av flera exempel på att hyresbostäder skattemässigt är missgynnade jämfört med ägda bostäder.

Hyresgästföreningen har länge krävt rättvisa villkor mellan ägt och hyrt boende, och de har därför föreslagit så kallade skattefria underhållsfonder för att säkerställa resurser till periodiskt underhåll och upprustning av hyresbostäder. Jag delar Hyresgästföreningens uppfattning och föreslår därför en utredning om hur skattefria underhållsfonder kan användas.

Tack för mig!

(ÅLDERSPRESIDENTEN: Var det ett yrkande på reservation 21?)

Ja, det stämmer!


Anf. 19 Hampus Hagman (KD)

Herr ålderspresident! Det är en bra dag i dag, för i dag ska riksdagen fatta beslut om ett tillkännagivande till regeringen om att utvärdera och föreslå åtgärder för att utveckla den kustnära sjöfarten och systemet med tonnagebeskattning. Dessutom kommer riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen om att se över stämpelskatten på fartygsinteckningar. Det är ett enigt skatteutskott som lägger fram båda dessa förslag.

Jag är väldigt glad över detta, för detta är saker som jag har lyft gång på gång under hela mandatperioden - i motioner, i debatter och i frågor till regeringen. Jag vill passa på att tacka alla kollegor i utskottet för ett bra arbete med dessa frågor.

Någon kanske undrar vad tonnagebeskattning egentligen är. Det är en schablonbeskattning som bidrar till att förbättra förutsättningarna för svensk sjöfart. Det är nämligen en enkel beskattningsmodell som gör det mer attraktivt att ha svenskflaggade fartyg, och därigenom har den sannolikt bidragit till öka antalet svenskflaggade fartyg under de senaste åren. Men denna utveckling både kan och måste stärkas.

Det är nämligen viktigt med just svensk sjöfart. Svensk sjöfart ger skatteintäkter, och svensk sjöfart ger Sverige tyngd i internationella sammanhang - tyngd som på global nivå kan användas för att till exempel driva på för hårdare miljökrav och bättre arbetsvillkor. Men det är också viktigt ur ett nationellt säkerhets- och beredskapsperspektiv; en stor och diversifierad svensk handelsflotta är en förutsättning för nödvändiga transporter i händelse av kris eller krig. Då kan vi inte förlita oss på att andra ska låna ut sina fartyg till oss.

Vi kristdemokrater har i flera år drivit att Sverige ska börja utveckla tonnageskattesystemet, se över de begränsningar som finns och minimera de osäkerhetsfaktorer som finns för rederierna i det nuvarande systemet. Nu tar riksdagen äntligen beslut om att tonnageskattesystemet ska utvärderas men också om att åtgärder ska föreslås för att utveckla det. Jag hoppas att regeringen är redo och att man tar tag i frågan omedelbart.

Herr ålderspresident! Riksdagen ska i dag också besluta om att se över stämpelskatten på fartygsinteckningar. Stämpelskatten är ett problem därför att den har en hämmande effekt på investeringar. Att investera i fartyg kräver ett stort kapital, och ofta innebär det att ett lån behövs. Ett lån kräver en säkerhet som garanteras genom ett pantbrev, och när ett pantbrev utfärdas tas stämpelskatt ut. När det handlar om investeringar på hundratals miljoner kronor blir stämpelskatten en betydande summa.

Dessutom är det så att stämpelskatten fungerar som en straffskatt på klimatsmarta investeringar eftersom den teknik som ligger i framkant ofta är dyrare än konventionell teknik. Därmed blir ju också investeringskostnaden större, och det driver upp skatten. Det fungerar alltså precis tvärtemot hur det borde fungera.

Herr ålderspresident! Det är dumt att vi har en skatt på investeringar, men det är faktiskt svårt att hitta ord för hur korkat det är att man dessutom får betala mer skatt på en miljövänlig investering.

Vi kristdemokrater vill ta bort stämpelskatten på fartygsinteckningar, och i vår budget har vi finansierat detta. Vi menar fortsatt att det här borde göras direkt, men dagens tillkännagivande är trots allt ett stort steg i rätt riktning. Även detta måste regeringen ta tag i omedelbart.

Herr ålderspresident! Vi hörde alldeles nyss kollegan Helena Vilhelmsson prata om hållbar och jämställd sponsring. Det ser i betänkandet ut som att det inte kommer att bli ett tillkännagivande, men nu verkar det som att det ändå kommer att bli det. Det är förstås väldigt positivt. Kristdemokraterna står bakom detta tillkännagivande, och jag hoppas att regeringen omedelbart tar tag i även denna viktiga fråga.

Herr ålderspresident! I skattedebatterna brukar jag och många kollegor lyfta fram att det finns mycket på skatteområdet i Sverige som behöver bli bättre, men det är också viktigt att säga att allt inte är negativt i Sverige i dag. Det finns en lång rad världskända företag som har startats här på senare år; några exempel är King, Spotify och Zettle. Sverige är faktiskt ett av världens mest innovativa länder, och det ska vi i Sverige vara stolta över.

Det finns många skäl till att företag växer fram här i Sverige. Ett av dem är att det sedan gåvoskatter, arvsskatter och förmögenhetsskatter tagits bort finns förutsättningar för att behålla och återinvestera kapital här i Sverige. Det är oerhört värdefullt för det svenska samhället både nu och på sikt.

Det är därför oroande när det från vänsterhåll talas om nya eller högre skatter på kapital. Detta skulle slå mot investeringar i nya företag och därmed också mot framtidens jobb och framtidens välfärd.

Kristdemokraternas besked är tvärtom. De skatteregler som har gett förutsättningar för alla dessa företag att växa fram här ska värnas, och förutsättningarna måste förbättras. Sveriges skattesystem ska vara konkurrenskraftigt att driva företag i och locka till investeringar.

Om de skattemässiga förutsättningarna är goda, genom skatteregler som uppmuntrar investeringar, skatteregler som är enkla att förstå samt skatteregler och skattenivåer som är konkurrenskraftiga, förbättras också förutsättningarna för att fler jobb ska växa fram. Fler jobb ger större skatteintäkter. Dessa skatteintäkter kan användas för att förbättra vården, äldreomsorgen och polisen, bara för att nämna några saker.

Herr ålderspresident! Jag står givetvis bakom alla kristdemokratiska reservationer i betänkandet, men för att vinna tid vid voteringen yrkar jag bifall endast till reservation 5.


Anf. 20 Gulan Avci (L)

Herr ålderspresident! I dag är det exakt 131 dagar kvar till riksdagsvalet. Det är ett viktigt val ur många aspekter. Beroende på valresultatet och mandatfördelningen här i riksdagen kommer det att lägga grunden för två alternativa sätt att ta Sverige in i framtiden.

Antingen blir det fortsatt vänsterpolitik, som kommer att påverka svensk ekonomi, tillväxt och konkurrenskraft på ett negativt sätt, eller så blir det maktskifte och en borgerlig regering som tillträder och driver en marknadsliberal politik som underlättar företagande och entreprenörskap, som premierar hårt arbete, förkovran och människors eget ansvar för sin ekonomi och sin framtid, som inte straffbeskattar företagande och som skapar fler nya jobb, så att gapet mellan dem som arbetar och dem som står utanför minskar. Detta håller givetvis ihop Sverige. Det kallar jag för en rättvis fördelningspolitik.

Herr ålderspresident! Arbetslinjen måste återupprättas. I dag har vi 1,3 miljoner människor som inte försörjer sig själva. Det är det yttersta beviset på regeringens misslyckande. De har haft åtta år på sig att vända utvecklingen, men utanförskapet har bara fortsatt att växa år för år.

Ekvationen är väldigt enkel: vår gemensamma välfärd förutsätter att vi blir fler som jobbar och är med och betalar in skatt till vårt skattesystem. Endast då kan vi göra rejäla satsningar på skolan, äldreomsorgen, polisen, socialtjänsten och andra viktiga samhällssektorer.

I Socialdemokraternas Sverige betyder hårt arbete, slit, förkovran och eget ansvar inte så mycket. De förslag som regeringen har lagt fram det senaste året, i gott sällskap av Vänsterpartiet och Miljöpartiet, innebär en tillbakagång till 70-talets konfiskatoriska ägandeskatter. Det kommer att drabba vanliga människor och göra Sverige till ett fattigare, mindre företagsamt och mindre innovativt land.

Om vänstersidan får bestämma ska allt som rör på sig straffbeskattas. På agendan finns kraftiga kapitalskattehöjningar och återinförd värnskatt, som jag är stolt över att mitt parti var med och avskaffade i början av den här mandatperioden. En miljonärsskatt ska införas, vilket dåvarande finansministern - och dagens statsminister - Magdalena Andersson är arkitekten bakom. Kraftigt höjd beskattning på ISK-konton väntar, vilket kommer att slå hårt mot alla småsparare.

De vill även höja skatten för fåmansbolag - småföretagare som sliter och kämpar varje dag för att få verksamheten att gå runt. Detta gör de i tron att deras förslag på chockhöjda skatter kommer att slå hårt mot de så kallade giriga miljonärerna, men jag lovar att miljonärerna kommer att överleva dessa chockskatter. Möjligen försvinner kapital återigen ut ur Sverige - kapital som i dag är nödvändigt för investeringar och växande företag, som i sin tur bidrar till att det skapas nya jobb.

De som däremot kommer att ta notan för denna vänstersväng är den breda medelklassen. Det är alla småsparare som sparar några hundralappar i månaden till en kontantinsats, till sina barn eller sin egen framtida pension. Det är alla småföretagare som kämpar och sliter varje dag för att inte ligga samhället till last utan kunna klara sig själva.

Herr ålderspresident! Alla förlorar på att Sverige blir ett land där slit och ambition straffas, där företag och innovationer flyr utomlands och där småföretagare får lägga alltmer av sin tid på regelkrångel i stället för på att utveckla den egna verksamheten.

Vänstern kallar detta för en rättvis fördelningspolitik, men det är falsk marknadsföring. Visst kan man känna att det är bra för stunden att lösa problem med populistiska förslag, men långsiktigt är det förödande för svensk tillväxt, ekonomi och konkurrenskraft och för individens eget ansvar för sin ekonomi och sin framtid.

Vi liberaler har skarpa förslag, som jag givetvis kommer att yrka bifall till. Vi vill göra kraftiga skattelättnader på ISK-konton, och vi vill att de 300 000 första sparade kronorna ska vara skattefria. Detta förslag skulle betyda enormt mycket för kvinnors möjlighet att på allvar bygga upp den trygghetsbuffert som många i dag har svårt att nå upp till.

Det är ingen hemlighet att kvinnor har både sämre lön och sämre löneutveckling än män. Detta förföljer väldigt många under ett helt yrkesliv.

Kvinnor arbetar deltid i större utsträckning än män. Kvinnor tar det största ansvaret för det oavlönade arbetet för hem och barn. Kvinnor tar ut merparten av föräldraledigheten och vabbar i större utsträckning än män under barnens första levnadsår. Den som är insatt i jämställdhet och feministiska frågor förstår att det är här grunden läggs för de ojämställda villkor som män och kvinnor drabbas av på olika sätt.

Detta bidrar inte bara till att kvinnor får sämre pension, utan de har också mindre marginaler till att kunna spara. Så ser den krassa verkligheten ut i ett av världens mest jämställda länder, och så kan vi inte fortsätta att ha det.

Medan Sveriges feministiska regering fortsätter att sätta fler käppar i hjulet för kvinnor tar vi liberaler ansvar för att även kvinnor ska kunna bli ekonomiskt oberoende. Det är feminism i konkret handling.

Herr ålderspresident! För väljarna blir det alltmer tydligt att en röst på regeringen och dess stödpartier är en röst för en återgång till ett skattesystem som många vid det här laget trodde att vi hade lämnat bakom oss.

Vårt besked är tydligt. Vi står upp för den hårt arbetande medelklassen, för kvinnors rätt att bli ekonomiskt oberoende, för att stärka svenska företag, för att utbildning ska premieras och för att de som jobbar och betalar skatt ska ha mer pengar kvar i plånboken.

Jag står givetvis bakom samtliga av våra reservationer, men för tids vinnande vid voteringen yrkar jag bifall endast till reservation 6.


Anf. 21 Patrik Lundqvist (S)

Herr ålderspresident! Vi debatterar beskattning här i dag. Den här gången är det fokus på företag, fastighet och kapital. Som vanligt hör vi från högern allt om hur olika skatter är skadliga, borde sänkas och kanske helst borde tas bort. Särskilt på det här området brukar man få höra hur sänkta skatter skulle motivera dem som gynnas till oerhörda nivåer av effektivitet och arbetsvilja.

Herr ålderspresident! I andra debatter hör vi dock samma höger säga att det finns för få poliser, fängelseplatser, vårdplatser, lärare, tulltjänstemän, domare och så vidare. Det senaste är såklart Försvarsmakten som behöver mer resurser i det läge vi befinner oss i. Den har naturligtvis behövt det under väldigt lång tid. Men en gång i tiden prioriterades skattesänkningar i stället för till exempel värnpliktsförsvar.

Det som högern säger är såklart sant - det behövs mer resurser till vården, skolan, omsorgen, rättsväsendet, försvaret och andra viktiga delar av vårt samhälle som finansieras via skattsedeln. Men det är när vi kommer hit, till det som finansierar allting, som högerns projekt faller ihop som ett korthus. För högern finns det nämligen i stort sett ingenstans möjlighet att ta in de skatter som behövs.

Möjligen vill högern slopa några avdrag, till exempel för a-kassan, eller dra ned på ersättningarna till dem som skadat sig på jobbet. I bästa fall vill de höja skatten på skadliga saker. Folk ska jobba, inte supa, som Anders Borg sa. Det handlar om att straffbeskatta sådant som är skadligt för människor eller för samhället. Problemet med den filosofin är att det blir mindre intäkter till staten när straffbeskattningen fungerar. Man kan inte skifta bort stabila skattebaser och försöka kompensera med skatt på sådant man vill ha bort. Det funkar helt enkelt inte. Vill vi ha någonting måste vi också betala för det.

Herr ålderspresident! Vi behöver beskatta alla delar av samhället någorlunda lika, för min del gärna progressivt och efter bärkraft. Det duger helt enkelt inte att säga att arbete och företagande är bra och sänka skatten på det utan att ersätta detta med beskattning av andra skattebaser som är lika stabila och fungerar för att bära samhället, till exempel olika former av beskattning av den finansiella ekonomin, som är kraftigt underbeskattad i dag.

Arbete bär Sverige, herr ålderspresident, oavsett hur det organiseras. Egenföretagare, förskolepersonal, industriarbetare, bibliotekarier - alla bidrar till Sverige och Sveriges försörjning. Ska vi kunna stötta dem och se till att de har en dräglig arbetssituation och tillräckligt många kollegor och dessutom stötta de branscher och människor som nu under det vidriga kriget i Ukraina lider av problem med höjda priser och riskerar att hela deras livsverk går i stöpet för att de inte har råd med insatsvaror - då måste pengarna komma någonstans ifrån. Det går såklart att låna en hel del i det här skedet. Det har vi gjort under pandemin, och vi har gjort det bra. Men någon gång ska detta betalas tillbaka, och staten är ingenting annat än allas våra samlade resurser och viljor.

Vi får alla vara med och betala om vi inte betalat in i förväg för de här eventualiteterna. Vi hade visserligen en väldigt bra situation före pandemin, men skulderna har ökat. Även om det var värt det går det inte att låtsas som att skattesänkningar är svaret på framtida behov av satsningar på offentlig verksamhet och av att bygga upp en ny ekonomisk buffert för att klara kommande kriser.

Herr ålderspresident! Om vi ska ta oss framåt och utveckla Sverige för framtiden krävs det att vi fördelar skatterna mer rättvist än i dag. Vi kan börja med att inte utöka avdragen och fördelarna för företag och människor som redan gör rejäla vinster, vilket många av de förslag vi har i det här betänkandet skulle göra. Ska vi stärka Sveriges försvar med över 40 miljarder per år måste de komma någonstans ifrån. Det är bara denna utgift vi alla i den här kammaren är överens om. Den skattesänker vi oss inte till finansiering av. Oavsett om Moderaternas drömskattesänkning skulle kunna ge 8 miljarder är det inte ens tillräckligt för att finansiera utökningen av försvaret.

Samtidigt vet vi att brottsligheten måste bekämpas ytterligare och skolan stärkas. Vården måste utökas, kanske framför allt den psykiatriska vården av människors mentala hälsa. Det här kräver såklart inte bara pengar. Det kräver framför allt utbildad personal som kan ta jobben, vilket också kostar via statens kassa. Därför yrkar jag avslag på samtliga motioner, herr ålderspresident. Sverige kan verkligen bättre än så här.

Jag skulle också vilja passa på att ställa några frågor till tidigare talare här i kammaren. Från Moderaternas Kjell Jansson hörde vi ett citat från en gammal socialdemokrat: Varje felanvänd skattekrona är en stöld från folket. Kjell Jansson påstod att vi har glömt det här. Det är ju inte sant. Däremot har vi kanske olika syn på vad som är felanvända skattepengar. Att sänka skatterna för dem som redan har rejäla mängder och dem som inte har särskilt stora behov som de inte kan tillgodose och i stället hacka på dem som har det svårt här i livet och som behöver en utbildning för att kunna ta ett jobb och stötta och finansiera Sverige - det tycker vi helt klart är felanvända skattepengar.

Kjell Jansson påstod också att myndigheter inte gör sitt jobb och att de är aktivistiska och bryter mot regler och lagar. Då undrar jag helt enkelt: Har Kjell eller någon annan gjort en anmälan om detta? Har man till exempel anmält till KU att myndigheterna inte styrs på rätt sätt? Det brukar annars vara väldigt poppis att KU-anmäla saker i tid och otid, men här har det väl inte hänt över huvud taget? Trots det står man här och talar vitt och brett om att det minsann är på det här viset. Men man har alltså inte gjort någonting åt det. Det tycker jag är väldigt märkligt, måste jag säga.

Det påstods även att den allmänna löneavgiften är väldigt hög och att man där skulle kunna sänka bördorna för företag i Sverige. Man sanningen är ju att Moderaterna redan har använt den allmänna löneavgiften för att införa jobbskatteavdrag och sänka skatten på arbete. Man skiftade över det här. Ska man kunna använda de här pengarna nu igen? Det är pengar som i dag finansierar sådant som skattesänkningar för dem som faktiskt redan har hyfsade inkomster. Då skiftade man över från sjukförsäkringarna till den allmänna löneavgiften. Man tog alltså egentligen pengar från dem som var sjukskrivna och behövde läka sig för att komma tillbaka i arbete. Man slog på dem och såg till att de fick en sämre situation. Man höjde den allmänna löneavgiften och sänkte skatterna för dem som fortfarande hade jobb.

Det här är helt klart inte en politik för framtiden. Vi måste hålla ihop. Vi måste se till att alla betalar det som behövs för att vi ska klara av de gemensamma utmaningar som vi har i Sverige framöver - efter det här valet och efter kommande val.

(Applåder)


Anf. 22 Gulan Avci (L)

Herr ålderspresident! Ledamoten Patrik Lundqvist lyfte upp försvaret i sitt inledningsanförande. Det tycker jag var bra eftersom det finns ett enormt behov, inte minst med tanke på det vidriga invasionskriget mot Ukraina, av att även Sverige i det nya säkerhetspolitiska läge vi lever i rustar upp sitt eget försvar för att klara av att försvara vårt lands gränser om vi skulle drabbas på det sätt som Ukraina och dess befolkning drabbats.

Ledamoten Patrik Lundqvist pratade också om att det måste göras en massa skattehöjningar för att finansiera försvaret. Här har vi också kommit överens om att 2 procent av bnp ska avsättas för upprustning de kommande åren, och det är mycket viktigt och inte en dag för tidigt.

Jag har några frågor till ledamoten Patrik Lundqvist. Förutom de skattehöjningar som ni avser att genomföra om ni får fortsätta att styra Sverige i fyra år till måste ni givetvis ha en finansieringsplan för försvaret. Vilka uppoffringar är Socialdemokraterna beredda att göra för att vi ska kunna rusta upp det svenska försvaret? Är Socialdemokraterna redo att lägga sin meningslösa familjevecka åt sidan? Har ni någon plan för hur fler människor ska komma i arbete och betala skatt så att vi kan stärka vårt försvar, kanske med mer än 2 procent av bnp?

Det skulle vara intressant att höra vad ni har för finansieringsplan, förutom att fortsätta chockbeskatta dem som redan betalar väldigt mycket.


Anf. 23 Patrik Lundqvist (S)

Herr ålderspresident! Försvaret är en fråga som ligger mig nära. Jag är nämligen tidvis anställd i försvaret, så jag gör min insats inte bara här i kammaren utan även med beredskap för att försöka försvara Sverige så gott det går med de resurser vi har. Jag välkomnar därför att försvarets ramanslag ökar.

Jag tänker här och nu inte slå fast vilka finansieringsmodeller vi kan tänka oss; det är inte vår melodi. Vi försöker skapa breda allianser och komma överens om något som kan hålla över tid. Det är vår främsta målsättning i dessa frågor.

Problemet brukar i allmänhet inte vara att komma överens med oss utan att alla andra ska lyckas få med någon liten hjärtefråga och kanske behöva kompromissa lite. Vi har inte direkt rykte om oss att vilja hålla igen, men det har däremot många andra.

Du nämnde att Magdalena hade varit arkitekt till en miljonärsskatt. Det låter som en spännande idé, men jag har aldrig hört det förut. Jag sa inte heller något i mitt inledningsanförande om skattehöjningar. Jag har bara pratat om att det i detta läge inte är aktuellt att hålla på med en massa skattesänkningar eftersom vi alla vet att intäkterna behöver öka.


Anf. 24 Gulan Avci (L)

Herr ålderspresident! Försvaret ligger även mig varmt om hjärtat, och det är också därför som jag under denna hemska period har anmält mig till hemvärnet. Förhoppningsvis ska då även jag kunna dra mitt lilla strå till stacken för att försvara Sverige i det fall det skulle behövas.

Ledamoten Patrik Lundqvist svarade inte på min fråga. Givetvis kommer alla partier att på ett eller annat sätt behöva kompromissa, men en kompromiss kan inte innebära att vi alla ska tvingas förhålla oss till Socialdemokraterna.

Jag upprepar därför min fråga, som är viktig och relevant, inte minst nu när vi ska presentera en seriös plan för hur försvaret ska finansieras. Vilka uppoffringar är Socialdemokraterna beredda att göra för att detta ska gå i hamn?

Jag kan hålla med om att det i detta läge är relevant med en bred palett av skattesänkningar, men lösningen kan inte vara de enorma skattechocker som Socialdemokraterna går till val på.

Jag skulle därför uppskatta om ledamoten Patrik Lundqvist svarade på min enkla fråga: Vilka uppoffringar är Socialdemokraterna beredda att göra för att finansiera försvaret?


Anf. 25 Patrik Lundqvist (S)

Herr ålderspresident! De uppoffringar Sverige som nation behöver göra är att betala de skattepengar som krävs för att finansiera försvaret.

Vi går inte till val på någon bred palett av skattehöjningar. Det har Gulan helt och hållet hittat på. Hon måste ha letat någonstans på Liberalernas partikansli och hittat "Attackpunkter mot Socialdemokraterna", för de där skattehöjningarna finns inte.

Vi är beredda att se över hela skattesystemet för att få en rättvis och jämlik beskattning i Sverige. Vi hade till med ett avtal med Liberalerna om det, men det bröt ni. Det hade varit en bra början för att se till att få in de skatteintäkter vi behöver för att finansiera försvaret och allt det andra som även ni vill genomföra.

Men det är roligare att anklaga oss för att vilja göra massiva skattehöjningar som förstör en massa saker än att ta dessa frågor seriöst och titta på vad vi kan och måste göra för att säkra Sverige. Det borde stå i fokus nu och ett bra tag framöver.

Jag är inte heller övertygad om att 2 procent är rätt nivå i slutändan, men det är i alla fall ett första steg.


Anf. 26 Helena Vilhelmsson (C)

Herr ålderspresident! Jag tänkte adressera den fråga jag ställde till Socialdemokraterna i mitt anförande men som ledamoten valde att inte ta upp, nämligen avdrag för sponsring.

Jag kan förstå att det kan vara lite förvirrande, för i handlingarna till dagens votering ser det ut som att förslaget kanske inte kommer att gå igenom. Men alla vi som sitter i utskottet vet att det var en falsk majoritet och att Miljöpartiet hela tiden i utskottet varit för att se över denna fråga. Jag utgår därför från att voteringen följer den majoritet som finns i utskottet och kammaren.

Jag ställde frågan om Socialdemokraterna tycker att dagens regler fungerar på ett godtagbart sätt. Om man gör det skulle jag vilja ha en förklaring till varför man tycker det. Det är viktigt med både breddidrott och elitidrott, men i dag gynnas elitidrotten när det gäller sponsring liksom herridrotten gynnas framför damidrotten.

Hur kommer det sig att Socialdemokraterna tycker att en reklamskylt på en arena är något att värdera när det kommer till motprestation medan de näppeligen tar hänsyn till annonser på sociala medier, webbsidor och så vidare? Varför ska arenaidrott ska vara enklare att sponsra än till exempel orientering eller annan idrott som sker utomhus?

Tycker Socialdemokraterna att dagens ordning är bra ur ett jämlikhets och jämställdhetsperspektiv när företag och föreningar får agera skatteexperter i stället för att hålla på med det de är bra på, nämligen idrott?


Anf. 27 Patrik Lundqvist (S)

Herr ålderspresident! Jag har ingen egentlig synpunkt på hur dessa värderingar görs. Vad jag förstår behöver man en motprestation för att kunna göra sina avdrag. Jag är dock inte så säker på att man jämt behöver göra avdrag. Ska det behövas för att stötta idrott man bryr sig om? Det är förstås mer en filosofisk fråga än frågan om skattesystemet.

Jag är också övertygad om att det här faktiskt kan skötas inom våra system i Skatteverket och andra myndigheter som gör bedömningen av vad som är rimligt och inte. Jag tycker, till skillnad från vad Helena Vilhelmsson sa, att det ibland kan vara bra med mer eller mindre öppna regler som får tolkas och anpassas efter hur det kan funka bäst för varje enskild verksamhet, i stället för att vi här i kammaren skapar detaljerade regler som aldrig prövas i domstol eller någon annanstans utifrån hur de landar för olika intressenter.


Anf. 28 Helena Vilhelmsson (C)

Herr ålderspresident! Tack för svaret! Jag tycker att det är jättetråkigt med besked i form av att man inte har någon synpunkt på dessa värderingar och att man ställer frågan varför man ska ha avdrag. Det betyder ju att Socialdemokraterna är nöjda med det system som är i dag, medan klubb efter klubb som jag har talat med skriker på förändring eftersom systemet varken är jämlikt eller jämställt.

Jag hade nästan trott att ledamoten skulle säga att om man ska se över det här så behöver det in i en allmän skatteöversyn, vilket vore bra, för jag tycker egentligen inte heller att man ska lappa och laga i ett regelverk. Men om regelverket i dag har uppenbara oönskade effekter måste man göra någonting åt det.

Det har ju Socialdemokraterna gjort i andra fall. För några veckor sedan fattade vi beslut här i kammaren om ett tillkännagivande till regeringen om att se över internmomsen. Då gick det bra men inte i det här fallet. Det finns också tydliga regler i lagstiftningen i dag om till exempel avdrag för representation, forskning och utveckling men inte när det gäller sponsring, vilket jag nämnde.

Som jag sa kan jag köpa att det ibland är bra om saker och ting går till domstol. Men om man konstaterar att effekterna av dagens system inte är bra behöver man inte vänta på domstol, för de tar faktiskt inte hänsyn till om det är ojämlikt eller ojämställt. Det är en politisk fråga - en politisk fråga som Socialdemokraterna uppenbarligen inte tycker är viktig. Varför tycker ni inte det?


Anf. 29 Patrik Lundqvist (S)

Herr ålderspresident! Det är naturligtvis så att jag i grund och botten håller med om det Helena Vilhelmsson sa och tyckte kanske inte att det behövde sägas, nämligen att vi behöver ett skattesystem som är hållbart över alla nivåer och att vi har lappat och lagat i systemet ett evinnerligt antal gånger och gjort det oerhört svårt och komplicerat på vissa håll och dessutom väldigt olika.

Jag sa i mitt anförande att vi behöver ett skattesystem som är lika för alla, som är förutsägbart och som är rättvist. Problemet är att det ibland står emot möjligheter att fuska, möjligheter att göra avdrag som ingen tänkte eller skapa konstruktioner som ingen hade förutsett och som gör att man kommer undan. Det är en orsak till att lappa och laga. En annan är ständiga krav på olika undantag och sänkningar för enskilda branscher eller verksamheter.

Allt det där är dissonanser i vårt skattesystem, och jag tror att vi kanske inte någonsin kommer ifrån dem fullständigt. Men i den mån det är möjligt ska vi naturligtvis minska alla möjligheter att hitta på egna abrovinker. Man ska inte behöva jobba ihjäl sig för att över huvud taget förstå hur man ska göra.

Den ambitionen delar vi absolut, men att bifalla en sådan här motion just nu ser vi inte som det bästa sättet att använda de resurser som finns.


Anf. 30 Kjell Jansson (M)

Herr ålderspresident! Ledamoten Lundqvist apostroferar undertecknad, och det är som vanligt: Socialdemokraterna ska lösa allt, alla Sveriges problem, genom att höja skatterna. Alltid höjd skatt!

När jag var kommunalråd och vi gjorde budget började vi alltid med att titta på utgiftssidan först, innan vi ens började prata om att höja skatten etcetera. Det handlade alltid om att prioritera för att hålla sig inom ram - alltid.

Den tanken finns nog inte hos ledamoten Lundqvist. Skattehöjningar är lösningen på allt. Därför är min fråga till Lundqvist: Avser ni att återinföra fastighetsskatten och driva folk från hus och hem? Det var vad ni gjorde när den fanns. Folk fick sälja och flytta.

Avser ni att ha familjeveckan kvar för 11 miljarder? Om vi nu ska fylla på försvaret med 40 miljarder, vilket jag tror att kammaren är ganska överens om - vill ni ändå ha familjeveckan kvar?

Är ni beredda att göra en översyn av biståndet som är på 60 miljarder? Biståndet får mer pengar än hela rättsväsendet i Sverige. Jag har kollat med riksdagens utredningstjänst, och av dessa 60 miljarder får jag svar om 14 miljarder. 14 miljarder redovisar de, 46 miljarder kan de inte redovisa, utan det är svarta hål hos Sida, får jag till svar. Är sossarna beredda att ompröva det för att finansiera försvarsuppräkningen?

Myndigheter tog ledamoten Lundqvist upp. Då är det så här: Jag sitter själv i byggnadsnämnden i min hemkommun. En enig byggnadsnämnd med Socialdemokraterna, Miljöpartiet, alla, vill ge tillstånd för att folk ska få bygga en brygga där det har legat en brygga tidigare. Man kanske måste bygga om den efter 80 år. Men då går länsstyrelsen, som till skillnad från oss i byggnadsnämnden inte har någon som helst lokalkännedom, in och röjer bort beslutet.


Anf. 31 Patrik Lundqvist (S)

Herr ålderspresident! Det är ändå spännande att höra ledamoten prata om att man måste titta på utgifterna först. Jag hade uppfattningen att han är företagare, och de flesta företag brukar faktiskt investera där man kan göra vinster. Man lånar pengar för att investera för framtida vinster. Det är ett väldigt väletablerat sätt.

Det kan man också göra i staten. Man kan investera för att få ut mer av pengarna i framtiden. Det är ett välanvänt sätt här också, men det vill man naturligtvis inte använda eftersom man vill att marknaden och den privata sidan ska göra så mycket som möjligt.

Vi ser hur det går. Skolan är sönderslagen. Det fuskas järnet i äldreomsorgen, därför att man har släppt lös marknadskrafterna, släppt lös bovar, banditer och skurkar i våra offentliga verksamheter med mer eller mindre fri dragningsrätt på skattepengar.

Det här är naturligtvis sådant som vi jobbar mot och försöker att stävja och se till så att det upphör så fort det bara går. Allt fusk och allt brottsligt inom både offentlig och privat sektor ska stävjas, dels för att det gynnar vårt land eftersom vi då får människor som får en ordentlig inkomst på laglig väg, dels för att ordning och reda ger stabila statsfinanser.

Man kan anklaga oss för mycket, men nog sjutton ser vi även till utgifterna i svenska staten. Vi höjer inte bara skatter för att lösa problem.

Däremot har det varit Moderaternas mantra väldigt länge: Sänkt skatt och ett övervältrande av verksamheter i den privata delen av samhället ska lösa det mesta. Att det inte funkar har vi sett.


Anf. 32 Kjell Jansson (M)

Herr ålderspresident! Vi har helt olika syn på det här, ledamoten Lundqvist och undertecknad. Jag vill ha ett friare samhälle, och Lundqvist vill ha en starkare stat - inget konstigt.

Man kan inte jämföra offentlig verksamhet med företag. Företag driver sin verksamhet för att tjäna pengar. Staten gör av med pengar. Staten tjänar pengar i form av skatt, inget annat. Det är detta det handlar om. Därför måste man först jaga kostnader i offentlig verksamhet, inte alltid först öka intäkterna i form av höjda skatter. Det är det som är skillnaden.

Det är intressant att ledamoten Lundqvist kallar företagare som driver äldreboenden och fina friskolor för bovar och banditer. Jag har själv haft min pojk i en friskola. Det var hur bra som helst. Familjen, inte tjänstemännen på kommunen, fick välja var grabben skulle gå.

Det vill ni undanröja. Det är en attack på valfrihetssystemet ni är ute efter. Det ska vi ha med oss.

Det ni är ute efter är produktionsmonopol. Ni vill att staten och kommunerna ska göra så mycket som möjligt. Tidigare konkurrerade kommunala bolag med privata företag i kommunerna, och därför bildade regeringen Bildt lagen om offentlig upphandling. Regeringen var tvungen att göra det för att få bort det här. Där var det korruption!

Anders Borg sänkte skatterna med 280 miljarder kronor, och staten fick in 45 miljarder kronor mer på grund av att fler kom i arbete och att man även satte press på att folk skulle börja jobba och inte vara hemma för att de har ont i lilltån.


Anf. 33 Patrik Lundqvist (S)

Herr ålderspresident! Det stämmer, som Kjell Jansson säger, att jag vill ha en stark stat. Jag vill ha en stark stat därför att det borgar för fria individer som har möjligheter i samhället. Det motverkar möjligheterna för den som redan har och som utnyttjar dem som inte har så mycket resurser. Vi ser ett samhälle som växer fram i dag där människor utnyttjas på byggarbetsplatser och ibland till och med får betala tillbaka det som de får ut i lön för att det ska se snyggt ut i den redovisning som sker till myndigheter. Vi vet detta, och vi vet att det har kommit av att den starka staten gick tillbaka till förmån för marknadskrafter och de människor som kan köpa sig rättigheter före andra i samhället.

Företag, kapital och fastighet

Jag vill ha en stark stat därför att människor blir fria av det. Människor kan byggas upp av en ordentlig skola där de får de kunskaper och möjligheter som de behöver i ett modernt samhälle. Det får vi inte genom att konkurrera och påstå att människor är hemma för att de har lite ont i tån. Samtidigt försöker ledamoten påstå att när jag pratar om bovar och banditer i offentligfinansierad verksamhet pratar jag om alla företag. Det gör jag naturligtvis inte. Men här har vi alltså en människa som kan raljera över människor som skadas och blir sjuka på jobbet och anklagar dem för att ha lite ont i tån. Jag tycker att det är en ganska osmaklig argumentation från ledamoten, herr ålderspresident.


Anf. 34 Kjell Jansson (M)

Herr ålderspresident! Jag ska bara tillägga att Moderaterna yrkar bifall till reservation 1 i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Civilt försvar och krisberedskap

Beslut, Genomförd

Beslut: 2022-05-04
Förslagspunkter: 13, Acklamationer: 10, Voteringar: 3
Stillbild från Beslut 2021/22:20220504SkU14, Beslut

Beslut 2021/22:20220504SkU14

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Företagande och investeringar

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:469 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 10,

    2021/22:1962 av Lars Jilmstad (M),

    2021/22:2124 av Johan Hultberg (M) yrkande 4,

    2021/22:2132 av Camilla Waltersson Grönvall (M),

    2021/22:2383 av Linda Lindberg m.fl. (SD) yrkande 4,

    2021/22:2428 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 8, 9 och 11,

    2021/22:2436 av Tobias Andersson m.fl. (SD),

    2021/22:2533 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,

    2021/22:2597 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 13,

    2021/22:2885 av Ulrika Karlsson (M) yrkandena 2 och 3,

    2021/22:3227 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 11,

    2021/22:3638 av Niklas Wykman m.fl. (M) yrkandena 1 och 5,

    2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 31,

    2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 36,

    2021/22:3708 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M) yrkande 44,

    2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 29,

    2021/22:3965 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 24,

    2021/22:3966 av Mats Persson m.fl. (L) yrkandena 1-4,

    2021/22:3968 av Gulan Avci m.fl. (L) yrkandena 3 och 4,

    2021/22:3987 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 9,

    2021/22:4033 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 42,

    2021/22:4037 av Josefin Malmqvist och Niklas Wykman (båda M) yrkande 5,

    2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 11 och

    2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 3 och 5.
    • Reservation 1 (M)
    • Reservation 2 (SD)
    • Reservation 3 (C)
    • Reservation 4 (V)
    • Reservation 5 (KD)
    • Reservation 6 (L)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S850015
    M058012
    SD00538
    C00274
    V00216
    KD00175
    L00164
    MP11005
    -0020
    Totalt965813659
    Ledamöternas röster
  2. Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:414 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

    2021/22:599 av Jan Ericson (M),

    2021/22:2427 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 5,

    2021/22:3380 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 17,

    2021/22:3511 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 2,

    2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 31 och

    2021/22:3968 av Gulan Avci m.fl. (L) yrkande 1.
    • Reservation 7 (SD)
    • Reservation 8 (C)
    • Reservation 9 (L)
  3. Beskattning vid generationsskifte

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkandena 15 och 16 samt

    2021/22:4217 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 16.
    • Reservation 10 (KD)
  4. Skogskonton m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:1621 av Per Åsling (C) yrkande 5,

    2021/22:1624 av Per Åsling (C),

    2021/22:2456 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 30,

    2021/22:3139 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

    2021/22:3432 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 1,

    2021/22:3682 av Peter Helander m.fl. (C) yrkandena 10 och 21,

    2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 27,

    2021/22:3880 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 45 och 85-88 samt

    2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 10.
    • Reservation 11 (M)
    • Reservation 12 (SD)
    • Reservation 13 (C)
    • Reservation 14 (KD)
  5. Skatteregler för ideell sektor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2021/22:2499 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 14.
    • Reservation 15 (SD)
  6. Ränteavdrag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:1685 av Magnus Manhammar (S),

    2021/22:1972 av Sten Bergheden (M),

    2021/22:2124 av Johan Hultberg (M) yrkande 3,

    2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 30 och

    2021/22:4222 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 2.
    • Reservation 16 (SD)
    • Reservation 17 (KD)
  7. Fastighetsskatt på elproduktion

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 16 och

    2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 35.
    • Reservation 18 (SD)
  8. Boendebeskattning m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:312 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 3, 4, 11 och 12,

    2021/22:835 av Elin Lundgren (S),

    2021/22:1097 av Jan Ericson (M),

    2021/22:2537 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkande 12,

    2021/22:2539 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkandena 4, 5, 7 och 8,

    2021/22:2603 av Momodou Malcolm Jallow m.fl. (V) yrkande 13,

    2021/22:3221 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 9,

    2021/22:3225 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 33,

    2021/22:3242 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 11,

    2021/22:3417 av Emma Hult (MP) yrkande 34,

    2021/22:3589 av Lars Beckman (M),

    2021/22:3811 av Louise Meijer (M) yrkande 3,

    2021/22:3832 av Louise Meijer (M) yrkande 1,

    2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 26 och 31-33 samt

    2021/22:4222 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 16.
    • Reservation 19 (SD)
    • Reservation 20 (C)
    • Reservation 21 (V)
    • Reservation 22 (KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 21 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S850015
    M580012
    SD00538
    C00274
    V02106
    KD00175
    L16004
    MP11005
    -0110
    Totalt170229859
    Ledamöternas röster
  9. Kapitalvinst vid fastighetsförsäljning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:304 av Jonas Andersson i Skellefteå (SD),

    2021/22:369 av Jörgen Grubb (SD),

    2021/22:1702 av Camilla Waltersson Grönvall (M),

    2021/22:1975 av Sten Bergheden (M) och

    2021/22:1988 av Sten Bergheden (M) yrkande 1.
  10. Avdrag för sponsring av idrott

    Kammaren biföll reservation 23

    Beslut:

    Kammaren biföll reservation 23

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:1072 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

    2021/22:1643 av Rickard Nordin (C),

    2021/22:2139 av Roland Utbult (KD),

    2021/22:3581 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 17,

    2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 14 och

    2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 35.
    • Reservation 23 (SD, C, V, KD, L)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 23 (SD, C, V, KD, L)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S850015
    M580012
    SD05308
    C02704
    V02106
    KD01705
    L01604
    MP01105
    -1100
    Totalt144146059
    Ledamöternas röster
  11. Avdrag för sponsring av kultur

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:3526 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 6 och

    2021/22:4162 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 25.
    • Reservation 24 (C, KD, L)
  12. Tonnnageskatt m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om den kustnära sjöfarten och systemet med tonnagebeskattning samt om stämpelskatten på fartygsinteckningar och tillkännager
    detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motionerna

    2021/22:354 av Hampus Hagman (KD),

    2021/22:2519 av Hans Rothenberg (M),

    2021/22:2954 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkandena 7 och 30,

    2021/22:3394 av Helena Gellerman m.fl. (L) yrkande 33,

    2021/22:3758 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkande 16,

    2021/22:3879 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkandena 37 och 42 samt

    2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkandena 20 och 25 samt

    bifaller delvis motion

    2021/22:2954 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkande 6.
  13. Konstinköp

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2021/22:3526 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 16.
    • Reservation 25 (C)