Regional utveckling

Betänkande 2021/22:NU11

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
23 februari 2022

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Nej till motioner om regional utveckling (NU11)

Riksdagen sa nej till ett åttiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om regional utveckling. Detta med hänvisning till bland annat att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar till exempel om insatser för tillväxt och företagande, stöd till kommersiell och offentlig service, lokalisering av statliga myndigheter samt återföring av medel och produktionsvärden från naturresurser.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 56

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2022-02-15
Justering: 2022-02-17
Trycklov: 2022-02-17
Reservationer: 27
Betänkande 2021/22:NU11

Alla beredningar i utskottet

2021-12-16, 2022-02-15

Nej till motioner om regional utveckling (NU11)

Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till ett åttiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om regional utveckling. Detta med hänvisning till bland annat att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar till exempel om insatser för tillväxt och företagande, stöd till kommersiell och offentlig service, lokalisering av statliga myndigheter samt återföring av medel och produktionsvärden från naturresurser.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2022-02-22
Debatt i kammaren: 2022-02-23
Stillbild från Debatt om förslag 2021/22:NU11, Regional utveckling

Debatt om förslag 2021/22:NU11

Webb-tv: Regional utveckling

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 6 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Herr talman! Ämnet är regional tillväxt. Detta betänkande handlar ju om allt näringsliv och alla förutsättningar som vi har i vårt avlånga land, från norr till söder. Därmed innefattar det också många politikområden som är utanför själva området regional tillväxt. Här finns också de EU-medel som svenska regioner söker för att utveckla hemmavid.

Vi i Moderaterna vill att människor ska kunna leva, bo och arbeta i hela Sverige. Vi ser potential och utvecklingsmöjligheter för den svenska landsbygden. I fokus för detta resonemang står företagen och försörjningen. När människor kan livnära sig på landsbygden kommer det inkomster till kommunen. Då snurrar hjulen på. De är drivmotorn för att få en levande landsbygd där människor kan livnära sig.

Genom att bland annat göra det enklare att starta och driva företag även på landsbygden kan man skapa fler möjligheter för människor att leva, växa och verka. Därför är det viktigt att identifiera och undanröja hinder samt att främja möjligheten att bo, driva företag och skapa jobb.

De höga priserna på drivmedel har skapat problem för såväl jordbruket som åkeribranschen och andra näringar. Det har blivit dyrt för människor att pendla till arbetet, ta sig till aktiviteter och uträtta ärenden.

Jordbrukarna har dessutom fått priser på konstgödsel som gör att de ska bära ännu större kostnader. Samtidigt pågår det en omställning som gör att man gärna ser att de ställer om sin maskinpark från en dag till en annan. Den som resonerar så har inte riktigt sett jordbrukets vardag. Gårdar har lagts ned, och jag har nog aldrig haft så många samtal med lantbrukare som jag har haft den senaste tiden. På sociala medier talas det om att tanka en traktor för 9 000 kronor. Hur ska det då bli när vi ska sätta igång vårsådden, undrade någon i en kommentar.

Det är en desperat näring som tar till orda. Vi har en livsmedelsstrategi från regeringen som i stället för att utveckla skapar krispaket för att lantbruken över huvud taget ska överleva. Detta är helt fel väg att gå.

Regional utveckling

Ett viktigt beslut som påverkar landsbygden och besöksnäringen är frågan om att kunna sälja vin på gårdar. Det är en del i strategin för besöksnäringen och arbeten på landsbygden. Det här är en fråga som är viktig i kontexten att besöksnäringen behöver göra många omtag och verkligen sätta fart på hjulen. Man skulle behöva kunna erbjuda de fantastiska vinresor som vi skulle kunna ha i vårt land.

Regional tillväxt handlar i vårt land om långa avstånd och omfattande landsbygd och glesbygd. Det krävs samverkan mellan regioner för att landet ska hålla samman med nätverk för infrastruktur. Det handlar om fungerande väg, järnväg, bredband och flyg. Dessa olika trafikslag utgör noder och nät för att Sverige ska kunna vara väl planerat för såväl transporter som export och import. Europa utgör en stor del av avsättningen för våra produkter och tjänster.

Vi moderater menar att teknikutveckling går hand i hand med en hållbar utveckling. Vi vill inte avveckla utan utveckla.

Tydligen gick det att ge stöd till flygplatser när Miljöpartiet lämnade regeringen. Det är bra. Ängelholm och Mora är två exempel på detta. Jag är dock bekymrad över vad som kan hända framöver om Socialdemokraterna väljer att kroka arm med Miljöpartiet igen. Vårt land behöver noder som gör att det går att ta sig runt i Sverige, och det ska fungera.

Herr talman! Långt ifrån alla har kunnat ställa om sina arbeten och jobba hemifrån under pandemin. Vissa yrken kräver att man tar sig till arbetsplatsen. Det tydligaste exemplet är sjukvården. Äldreomsorgen är ett annat exempel och industrin ett tredje, bara för att ta några. Långt ifrån alla bor i Stockholms län och kan köpa ett månadskort för 970 kronor.

Det finns runt om i landet arbetsplatser som inte nås av kollektivtrafiken. Många kvinnor har sina arbetsplatser inom offentlig sektor. De jobbar helger och nätter och måste använda bilen för att kunna ta sig till och från arbetet. Dessa kvinnor är förlorarna på Socialdemokraternas omställningspolitik. Bor de dessutom i södra Sverige ska de betala höga elräkningar. Sammantaget gör detta människor fattigare. Det är fel väg att gå att sätta tumskruvar på människor i vårt land.

Herr talman! I december, strax före jul, debatterade vi mackdöd, eller drivmedelsstationer om man så vill. Den 30 juni i år är sista dagen då mackar får ha gammal utrustning till drivmedelspumpar. Nya blandningar av drivmedel gör att man måste byta för att inte rören ska frätas sönder. Denna fråga har diskuterats under lång tid, men vi har ännu inte kunnat få något svar. I förra veckan uttalade dock Mikael Damberg i en interpellationsdebatt med en partikamrat till mig att pengarna går att söka. Detta fick organisationen Småföretagarna att reagera och agera. De vill veta hur det ska gå till, för den informationen finns inte. Kanske får vi klarhet här i dag av Socialdemokraterna.

När jag ändå är inne på tankställen vill jag säga att Moderaterna är för ett fortsatt förstärkt driftsstöd till små butiker i sårbara och utsatta glesbygder. Effekten av att stöden träffar rätt är mycket viktig för att inte annan verksamhet ska slås ut eller påverkas. Därför vill vi att det förstärkta stödet noggrant följs upp och utvärderas av ansvarig myndighet, så att man kan säkerställa att det får avsedd effekt. Det finns också anledning att se över möjligheterna att genomföra en mer behovsanpassad prövning vid ansökan om driftsstöd, utöver de uppställda grundkrav som finns i dag. Vid beviljande av driftsstöd bör även hänsyn tas till kostnader som följer av eventuella påtvingade investeringar med anledning av till exempel nya lagar och EU-regler som ska följas.

I veckan hade jag förmånen att få lyssna på ett seminarium om yrkeshögskolan. Jag ser den som en viktig del i att matcha arbetskraften. För att stärka kompetensförsörjningen på lång sikt krävs utbildning - vuxenutbildning, högskolor och universitet med hög kvalitet. Men för jobbens, företagens och välfärdens skull behöver vi på kort sikt få människor att välja yrken som gör att vi kan klara tillväxten.

I mitt eget hemlän har vi inte den tillväxt vi borde ha med våra förutsättningar, och nu har vi en ökad arbetslöshet. Samma del av landet står utan planerbar baskraft efter att Ringhals 1 och 2 stängts ned av regeringen, vilket drabbat enormt många människor genom höga elpriser för såväl företag som konsumenter. Det är dyrt att ha fryshus, att köra kök och ugnar och att hålla fastigheter uppvärmda.

Herr talman! Sverige ser olika ut, och många frågor påverkar delar av landet som ligger utanför storstäderna. Som exempel kan jag nämna skogsbruket. Lokala potentialer och hinder påverkar. Arbetslösheten har ökat i mitt eget län. Då talar vi om ett län där det borde vara större tillväxt. Det är oroande signaler. Matchning behöver komma på plats, och Arbetsförmedlingens uppdrag borde förändras i grunden, helst i förrgår. Det räcker inte att mäta hur människor söker arbete. Det som står i fokus måste vara att människor får arbete.

Det går inte heller att ha ett system där den arbetsprövande ska redovisa sjukdom på tre ställen. Men som det är nu ska företaget, uppdragsgivaren och Arbetsförmedlingen ha informationen. De svenska trösklarna av byråkrati som byggts upp är jobbfientliga.

Just nu är Sverige inne i en tid av en hel del problem skapade av regeringens politik. Jag hoppas att det går att ändra i september.

Herr talman! Jag står givetvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 1.


Anf. 7 Eric Palmqvist (SD)

Herr talman! Inledningsvis yrkar jag bifall till reservation 20 i näringsutskottets betänkande 11 Regional utveckling. Men vi i Sverigedemokraterna står naturligtvis bakom samtliga våra reservationer i betänkandet.

I dagens debatt om regional utveckling kommer jag att ta mig friheten att tala ur ett Norrbottensperspektiv. Det må vara att det uppfattas som både anekdotiskt och en flört med den egna valkretsen, men syftet är att beskriva en verklighet som människor i såväl Norrbotten som andra delar av vårt långa land kan känna igen sig i.

Jag bor i Gällivare. Om jag och min familj vill åka och titta på exempelvis SHL-hockey har vi ganska precis 25 mil enkel väg att köra ned till Luleå. Då talar vi inte om motorväg, nänä, utan mestadels om vanlig landsväg utan mötesseparering - landsväg som dessutom bitvis är i ganska dåligt skick.

Om jag och min familj vill handla på någon av de större butikskedjorna eller lämna in min Volkswagen på en märkesverkstad är det i bästa fall 12 mil till Kiruna men oftast 25 mil ned till Luleå som gäller. Om någon av oss blir sjuk och får en remiss till Norrlands universitetssjukhus i Umeå talar vi om 50 mil enkel väg för att gå till doktorn.

Det går därför inte att tala om regional utveckling utan att prata om drivmedelspriser och den eftersatta väginfrastrukturen.

Så här är det, herr talman och ärade ledamöter: Regional utveckling bygger på att vanligt folk vill bo, leva, arbeta och driva företag i hela landet. Om vanligt folk uppfattar det som oattraktivt eller helt enkelt för dyrt och besvärligt att bo utanför storstadsmyllret kommer delar av landet att avfolkas. Företagarna försvinner, arbetskraften flyttar, skolorna avvecklas, mackarna läggs ned och affärerna går i konkurs, alltmedan de företag som finns kvar får det allt svårare med rekryteringen av arbetstagare som inte längre anser sig ha råd att arbetspendla.

Vi kan stå i den här kammaren och svänga oss med fagra ord, men när svenska arbetare tvingas betala världens högsta pris per liter diesel för att ta sig till och från sina jobb är det något som är fundamentalt fel.

Den socialdemokratiska regeringen, nu i ensamt majestät men tidigare tillsammans med Miljöpartiet, bedriver något slags omvänd Khmers rouges-politik där människor som bor på landsbygden utgör dess primära måltavla och ska fördrivas, inte med våld utan genom olika skatter, pålagor och försämringar av levnadsvillkor. Det är hårda ord, kan tyckas, men missnöjet och ilskan, inte minst över drivmedelspriserna, är så kompakta att de på många håll i landet går att ta på. Som en tidigare kollega till mig sa när jag träffade honom i affären häromdagen: Den där statsministern som tillhör arbetarpartiet skulle bara våga sig hit till gruvan, så ska hon få se vad vi arbetare tycker om henne.

Så är det. Det kokar bland väldigt många människor man träffar.

Men det är inte bara de skandalöst höga drivmedelspriserna som gör vanligt folk förbannade, även om drivmedelspriserna hör till de hetaste potatisarna just nu.

Hotet om att få långa vägsträckor - nu menar jag väldigt långa sträckor som är tiotals mil långa - hastighetssänkta för att nödvändiga reinvesteringar uteblivit skrämmer.

Hotet om ett kraftigt försämrat reseavdrag skrämmer.

Hotet om att förlora sitt ADSL-bredband för att Telia avvecklar kopparnätet långt snabbare än snabb fiber byggs ut skrämmer.

Utredningsdirektiven till en ny renbeteslag som skulle kunna medföra sämre möjligheter till jakt, fiske, skoteråkning och annan meningsfull fritidssysselsättning skrämmer.

Nedlagda mackar och därmed också småbutiker på landsbygden skrämmer.

Bygder som får hela landskap förstörda av blinkande och bullrande vindkraftverk skrämmer.

Skogsfastigheter som mer eller mindre blir värdelösa när de inte längre tillåts brukas skrämmer.

Så där skulle jag kunna hålla på, för listan slutar inte här. Jag undrar, herr talman: Varför envisas regeringen med att föra en politik som skrämmer vanligt folk?

Till detta ska läggas en allmän upplevelse av Stockholm som ett slags kolonialmakt som roffar åt sig av de naturresurser som utvinns och produceras ute i landet. Två av de saker som återkommande nämns i sammanhanget är de reglerade älvarna med sina förlorade fiskevatten samt gruvor som tvingar hela samhällen att flytta samtidigt som vinsterna tillfaller staten snarare än att komma lokalbefolkningen till gagn.

Nu är inte detta hela sanningen; jag är medveten om det. Gruvorna, kanske inte så mycket vattenkraften, skapar massor av arbetstillfällen och skatteintäkter även lokalt.

Samtidigt måste vi tillåta oss att konstatera att förhållandevis lite av det naturresursuttag som sker på Sveriges landsbygder ger på allvar upphov till klirr i kassan lokalt och regionalt.

Nej, allt är inte nattsvart. Det finns många som faktiskt vill bo i landets småstäder och på landsbygden. Men i de allra flesta fall ställer de krav på att det ska finnas snabb internetuppkoppling och goda kommunikationer till och från den plats de väljer att flytta till. Det är därför upp till oss beslutsfattare att kratta manegen om vi på allvar menar att hela Sverige ska leva.

Herr talman! Därför föreslår Sverigedemokraterna en regionalisering av fastighetsskatten för industrifastigheter och elproduktionsenheter. På detta sätt skulle ansenliga summor överföras till de regioner i vilka naturresursuttagen sker. Vi är helt övertygade om att detta skulle upplevas som mer rättvist. Även om förslaget skulle gagna de fyra Norrlandslänen mest skulle det stärka samtliga regioners möjlighet till en stark regional utveckling.

Sverigedemokraterna driver som bekant också frågan om att sänka dieselpriset med flera kronor per liter vid pump. Vi tror helt enkelt inte på filosofin att slå mot vanligt folk som saknar alternativ till den egna bilen.

Vi motsätter oss också bonus malus-skatten på bilar, som inneburit en kraftig överföring av skattemedel från landsbygd till stad eftersom malusbilarna oftast köps av folk utanför storstadsområdena medan de dyra bonusbilarna rullar i stadskärnorna.

Vi vill se infrastruktursatsningar i hela landet snarare än snabbtåg i södra Sverige. Vi vill också säkerställa att man inte stiftar lagar som i praktiken innebär att en enskild näring som bedrivs av några få hotar allas rätt till en meningsfull fritid i Sveriges fjällvärld.

Sverigedemokraterna driver också frågan om att se över de stöd som finns till kommersiell service på landsbygderna för att säkerställa att nivåerna är rätt och att regelverken är effektivt utformade. Vi föreslår att villkoren för de handlare som agerar ombud för exempelvis Apoteket, Systembolaget och Postnord ses över och förbättras.

Vi tänker oss också att utformningen av det av Riksrevisionen kritiserade transportbidraget skulle kunna ses över och skulle välkomna om regeringen tog ett initiativ till det även om vi inte har ett skarpt förslag om detta i betänkandet.

Herr talman! Vidare har vi varit drivande i att få till regelförändringar för att hindra en ny våg av mackdöd i sommar då nya miljöregler träder i kraft. Vi har även varit starkt pådrivande då det gäller att få till nya strandskyddsregler.

Som jag sa tidigare i mitt anförande: Regional utveckling bygger på att vanligt folk vill bo, leva, arbeta och driva företag i hela landet. Då måste vi från politiskt håll också se till att vanligt folk uppfattar det som attraktivt. Om hela Sverige ska leva har vi helt enkelt inte råd att bedriva en politik som leder till att vissa delar av landet avfolkas.

Herr talman! Sammantaget syftar Sverigedemokraternas politik på detta område och övriga områden som har direkt bäring på möjligheterna till en god regional utveckling till att möjliggöra för människor och företag att stanna kvar och på så sätt hålla alla Sveriges regioner levande med boende, arbetstillfällen, skolor, handel och så vidare.

Vi menar att det behövs för att hela Sverige ska leva - på riktigt.


Anf. 8 Peter Helander (C)

Herr talman! Centerpartiet står förstås bakom alla sina reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation 5.

Centerpartiet har i detta betänkande om regional utveckling flera yrkanden som handlar om att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att utveckla och driva företag på landsbygden.

Inom de gröna näringarna skiljer sig förutsättningarna för män och kvinnor. Det framgår bland annat av statistiken för offentligt stöd. Att skillnaderna i offentliga stödinsatser ser olika ut kan delvis förklaras av ägarstrukturen och att många jordbruksföretag drivs som familjeföretag.

Det kan också förklaras av att kvinnor efterfrågar andra stödinsatser än de som det offentliga tillhandahåller. Det har till exempel visat sig att kvinnor på landsbygden är mer benägna att söka investeringsstöd till hästverksamhet, restauranger och kaféer än till traditionellt jordbruksföretagande.

Det finns också skillnader i hur stora investeringar kvinnor planerar för jämfört med män. För att de gröna näringarna ska kunna uppnå sin fulla potential krävs att män och kvinnor ges samma möjligheter att driva och utveckla sina företag. Offentliga stödinsatser behöver därför ta hänsyn till både mäns och kvinnors behov.

Herr talman! I dag är cirka 40 procent av Sveriges privata skogsägare kvinnor. De utgör tillsammans den enskilt största företagargruppen bland kvinnor i Sverige. Trots det skiljer sig förutsättningarna för män och kvinnor fortfarande åt.

Centerpartiet arbetar därför för att män och kvinnor ska ha lika förutsättningar, rättigheter och möjligheter att arbeta inom skogsbrukssektorn och vara aktiva skogsägare.

I Alliansregeringen drev Centerpartiet dessa frågor aktivt, och bland annat togs det fram en nationell jämställdhetsstrategi för Sveriges skogsbrukssektor med målbilder för tre fokusområden: arbetsliv, utbildning och enskilt skogsägande.

År 2019 gjorde Skogsstyrelsen en uppföljning av strategins resultat, och glädjande nog förefaller det som att det på samtliga fokusområden går mot en minskad könssegregering.

Trots att det återstår mycket arbete med att förverkliga strategins målsättningar är det viktigt att regeringen fortsätter att verka för en ökad jämställdhet inom skogsbrukssektorn.

Den grundlagsreglerade äganderätten i skogen, som vi diskuterat så mycket här i riksdagen, är förstås lika viktig för både män och kvinnor.

Herr talman! Jag kommer nu att ta upp en viktig skattefråga, eller egentligen en rättvisefråga, nämligen regionaliserade skattebaser.

För Centerpartiet är det självklart att människor i större utsträckning ska få behålla frukterna av sitt eget arbete. Lika självklart är det att regioner som bidrar med värdefull produktion får behålla delar av detta värde.

Skattebaser är ett effektivt verktyg för att öka människors inflytande över sin vardag, och därför vill Centerpartiet att skattepolitiken ska användas som redskap för tillväxtskapande i hela landet. Detta är en viktig del av skattepolitiken vid en kommande skattereform.

Att använda skattepolitiken som ett tillväxtredskap för hela landet kan möjliggöras genom att regionalisera fler delar av den statliga fastighetsskatten i syfte att stärka den regionala beslutsnivån och regionernas möjligheter att föra en tillväxtfrämjande politik utifrån sina egna förutsättningar.

Centerpartiet vill utreda hur ett antal skattebaser kan regionaliseras så att regionerna får behålla en större andel av de värden som skapas hos dem. Ett första steg är att regionalisera fastighetsskatten på vattenkraft och vindkraftverk.

Jag är medveten om att många partier här i riksdagen inte vill att en del av vinsterna från uttag av naturresurser ska hamna där de produceras utan hellre ser att de hamnar på ett huvudkontor i Stockholm eller någon annan större stad.

En invändning jag ofta möter är att det kommer att påverka skatteutjämningssystemet. Skatteutjämningssystemet är ju tänkt att upprätthålla likvärdighet i hela landet. Samtidigt ser vi betydande brister i dagens system. I dagsläget går stora delar av skatteutjämningen till tillväxtkommuner som i grunden har goda förutsättningar för en stark ekonomi. Här finns behov av en översyn, och riksdagen riktade i december 2020 ett tillkännagivande till regeringen om att utreda hela utjämningssystemet.

För Centerpartiet är det centralt att ett nytt skatteutjämningssystem vilar på en rad grundläggande principer. Dels bör systemet utgå från en garanterad servicenivå i hela landet, dels behöver det vara utformat så att det skapar incitament för företagande, jobb och tillväxt. Det måste löna sig för kommuner att göra reformer för att stärka företagsamhet och jobbskapande, och då kan man inte frånta kommunerna ansvaret för deras ekonomiska politik.

För många av landets glest befolkade kommuner är det dock uppenbart att det finns strukturella förutsättningar som gör det svårt att klara behovet av kommunal service utan ett system för skatteutjämning. Därför anser Centerpartiet att gleshet i högre grad bör beaktas inom ramen för utjämningssystemet.

En genomsnittlig inkomsttagare i nordvästra Sverige betalar drygt 3 700 kronor mer i kommunalskatt än rikssnittet, trots att hon ofta måste vänta längre än andra på en ambulans om hon blir sjuk eller på en polis om hon blir utsatt för ett brott.

För att kunna erbjuda välfärd som är likvärdig med den i resten av landet har många landsbygdskommuner valt att höja skatten. Den genomsnittliga kommunala skattesatsen för kommunerna i norra Sverige ligger i dag strax under 34 procent, jämfört med strax under 30 procent för Stockholm och cirka 32 procent för hela landet. Denna utveckling försätter inte bara landsbygden i ett ekonomiskt underläge; den utgör också en djup strukturell orättvisa. Landsbygdsbor har rätt till en vård, skola, omsorg, trygghet och infrastruktur som är likvärdig med alla andras.

Herr talman! Jag skulle vilja avsluta med att prata om decentraliserade, stärkta och mer effektiva myndigheter. Myndigheter och kommuner lägger ut alltmer och allt bättre information och service på sina hemsidor vilket underlättar för medborgarna. Centerpartiet har också varit med och medverkat till att fler statliga servicekontor kommer till och att inga nya myndigheter ska lokaliseras i Stockholm under den här mandatperioden. Det är bra.

Det finns dock drygt 1 miljon människor som inte använder internet. Vi som använder internet mycket behöver också ibland träffa en kunnig person. Det är ingen hemlighet att staten har övergett de mindre och medelstora städerna och orterna. Många nya statliga jobb har skapats i Stockholm. Men det är nog ännu vanligare att man flyttar verksamhet från mindre orter till residensstaden eller universitetsstaden, vilket ibland är detsamma.

Jag har själv varit med om detta när jag var kommunalråd i min hemkommun Mora som tappade både Skatteverket och Kronofogden. Båda dessa myndigheter flyttade till Falun. De menade när jag frågade dem att de tog sitt regionala ansvar genom att vara kvar i länet och inte flytta till Stockholm.

Dalarna är Sveriges fjärde största län. Avståndet från den norra länsdelen till Falun är 28 mil enkel väg. Det tar åtta timmar att åka bil fram och tillbaka. Personalen som jobbade på skattekontoret i Mora pendlar nu till Falun, vilket är knappt 20 mil tur och retur per dag.

Det är lätt att se att framför allt de mindre kommunerna, de mindre orterna och landsbygden har fått en sämre tillgång till offentlig service. Centerpartiet har sedan Thorbjörn Fälldins dagar på 70-talet drivit att myndigheters uppgifter måste decentraliseras i större utsträckning. Förutom de positiva effektiviseringsvinster en decentralisering kan uppnå innebär det en ökad offentlig service i hela landet.

Herr talman! För övrigt står jag bakom folket i Ukraina.


Anf. 9 Birger Lahti (V)

Herr talman! Vi debatterar nu betänkandet Regional utveckling. Betänkandet behandlar massor av motioner som på något sätt enligt motionärerna själva skulle leda till utveckling ute i landet, givetvis inkluderat också mig själv och mina och mitt partis motioner.

Jag börjar med att yrka bifall till reservation 25. Jag står givetvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall bara till den. Den handlar om kompensatoriska åtgärder för landsbygdsbefolkningen som helt saknar alternativ till bilen. Det hänger givetvis ihop med de höga drivmedelspriserna.

Jag kommer att uppehålla mig vid ämnet ett tag, herr talman, med anledning av att det är någonting som jag får massor av reaktioner på. Jag förstår finansministerns ryggmärgsreflex när han uttalade sig om att det är nog nu med stöd till en dopad bransch. Han sa i varje fall något av den typen.

Jag kan egentligen hålla med honom. Men varför blir det plötsligt så enkelt att avfärda en dopad gren när det inte är den enda grenen som är dopad? När det handlar om elräkningarna som svalde hushållens budget i framför allt prisområde 3 och 4 ser man till att stötta hushållen.

Förstå mig rätt: Det är givetvis bra att man tar ansvar för läget som man faktiskt åstadkommit med en politik som lett oss till detta läge. Sedan skulle vi gärna ha sett en bättre fördelning av stödet så att de som verkligen drabbas hårdast skulle ha fått mer av stödet, och framför allt de med de minsta marginalerna.

Nåväl, tillbaka till landsbygdsbor som ofta tankar in i sina bilar minst lika stor andel av hushållsekonomin som elkunderna som nu får ta del av stödet.

Herr talman! Jag lät riksdagens utredningstjänst kolla lite på hur mycket energiskatt hushållen betalar i respektive kommun och då för bensin och diesel. Det är fördelat på invånare i åldern 15 år och äldre i kommunerna.

Siffrorna är för referensår 2023. Det innebär vad skatten är då när skatten sänkts med fantastiska 50 öre, som den nuvarande borgerliga budgeten tillsammans med SD kommer att medverka till.

Jag gör det enkelt och refererar till min hemkommun Pajala och jämför med Stockholm, eftersom man då inte kommer att säga att jag har valt en viss kommun. Det finns mer skrämmande exempel om jag skulle tagit en annan kommun.

I Stockholm bidrar en person i kategorin som jag nämnde nyss med 546 kronor i bensinskatt och 152 kronor i dieselskatt per person, det vill säga 698 kronor per person. I min hemkommun Pajala är det 1 245 kronor i bensinskatt och 903 kronor i dieselskatt, det vill säga 2 148 kronor per person.

Herr talman! De som bor i min hemkommun bidrar alltså med 1 450 kronor mer per person till staten med skattepengar via bränsleskatten än en person som bor i den här staden. Lägg då till att de som förvärvsarbetar betalar 6 kronor mer per hundralapp i skatt för övrigt, med sämre service och längre avstånd. Ja, ni fattar.

Sedan kommer jag till reseavdraget, som regeringsföreträdare lyfter fram som något som ska ses över. Utredningen har lämnat promemorian Skattelättnad för arbetsresor - ett enklare och färdmedelsneutralt regelverk. Regeringen hänvisar till att förslagen ska göra det bra för landsbygden.

Herr talman! Än en gång lät jag utredningstjänsten titta på hur det kommer att slå för dem som återigen saknar alternativ till sin egen bil. Förenklat säger den så här:

För de personer som kan göra reseavdrag enligt nuvarande regler för resa med egen bil kommer de föreslagna reglerna att innebära en lägre skattereduktion. Å andra sidan kan de föreslagna reglerna innebära att fler personer får möjlighet att göra reseavdrag. Det vill säga: En del personer som med dagens regler inte kan göra avdrag över huvud taget kommer med de föreslagna reglerna att kunna göra det. Det är bra så.

Då tittar vi på hur det slår för en glesbygdsbo som redan betalar mer i bränsleskatt än en storstadsbo. Personen tjänar 35 000 kronor och kör 6 mil enkel väg till jobbet. I dag får personen 11 398 kronor i skattereduktion för bilresor till och från jobbet. Med föreslagna regler kommer hen att få 9 450 kronor i reduktion.

Det är inte nog med att bränslet gått upp nästan 5 kronor de senaste 13 månaderna. Man tänker minska skattereduktionen med 1 948 kronor för pendlaren. Om pendlaren bara räknar jobbresor på 12 mil per dag, bilen drar 0,7 liter och personen jobbar 200 dagar per år har kostnaden ökat för hen med 8 400 kronor på ett år. Lägg därtill det som jag berättade om tidigare.

Så här fortsätter skillnaderna. Om det råkar vara fler som kan samåka blir det givetvis fler som kan göra avdrag med renare samvete. Men vilka vinner då? Jo, hör och häpna: En som kan åka kollektivt i storstadsområdena med samma sträcka kan bli en vinnare med 6 000 kronor.

Nu har jag gett er exempel på hur bränslepriserna faktiskt slår mot dem som saknar alternativ till bilen. Det är lätt att avfärda stöd. Men kom sedan ihåg det när människor som upprätthåller samhällsviktig funktion stannar hemma på grund av att det är omöjligt att få vardagen att gå ihop ekonomiskt med allt detta. Då lär syndaren kanske vakna.

Sedan har jag inte ens nämnt företag som inte kan lägga prishöjningen på kunder nästa dag. Det finns entreprenader som har avtal som löper där priserna inte kan räknas upp i den takt som förändringarna har skett. Det blir omöjligt för mig att räkna upp alla sorters exempel, med långa avstånd till allt. Det lär inte vara raketforskning som krävs för att förstå att konsekvenserna slår hårdare för landsbygdsbefolkningen med långa avstånd till allt.

Jag ska vara den första som erkänner att sänkt skatt inte är vägen för att kompensera fossildrivna fordon. Men något system borde det finnas under tiden fram tills att omställningen når samhällsklasserna som inte har råd eller helt enkelt saknar förutsättningar att använda alternativen.

Herr talman! Det som jag har fått uppleva i form av neddragningar av landsbygden som en konsekvens av saknad regionalpolitik blir helt enkelt för svårt att förklara i ett åtta minuters anförande om regional tillväxt eller utveckling.

Men en sak som jag är övertygad om har haft betydelse är EU:s jordbrukspolitik. Alla livsmedelsproducenter i mindre skala är borta. De småbönder som kombinerade jordbruket med småjobb och till och med arbetsmarknadsåtgärder - och utan att hymla, ibland även A-kassa - och hade jordbruket som bisyssla är borta nu, med tomma byar som konsekvens.

Jag påstår inte att vi kan få tillbaka allt som förr, men något måste vi göra så att glest befolkade regioner och deras befolkning ser att vi vill att det ska bo människor kvar i byarna som i dag bidrar till samhället men som saknar laddstolpar, skola, affär, och kanske till och med fungerande telefoni.

Vi är rika på mycket i det här landet, men då måste fördelningen ske på ett annat sätt än i dag. Det har skrivits tonvis med utredningar, hjälppaket och problembeskrivningar om varför kommuner dränerats och så vidare. Men om vi ska få till den omställning som nu ska ske i klimathotets sken måste vi få med människorna med deras olika förutsättningar så att priset som en landsbygdsbo betalar inte blir övermäktigt innan omställningen ens har börjat.

Vi kan inte till exempel låta utländska investerare bygga samhällsviktig funktion där inte bara vinsterna som produceras hamnar utomlands utan där även produktionen är intecknad i decennier framöver. Då känner sig nog landsbygdsborna lurade flera gånger om, kan jag tänka mig.

När LKAB levererar 12 miljarder till statskassan - pengar som har grävts upp i malmfälten - känns det lite orimligt att det ändå saknas ett BB i en industristad som Kiruna. Kvinnorna berättar skräckslagna om förlossningar som sker längs med en också annars olycksdrabbad väg.

Då blir frågan, herr talman: Har vi rätt fördelning av resurser som skapas där ute i regionerna?


Anf. 10 Camilla Brodin (KD)

Herr talman! Vi står naturligtvis bakom samtliga reservationer i betänkandet gällande regional utveckling, men för tids vinnings skull vill jag yrka bifall endast till reservation 9.

I stora delar av vårt land är lanthandeln hjärtat i bygden och så mycket mer än bara en affär. Vid sidan av skolan är det den kanske allra viktigaste funktionen för att ett samhälle ska kunna leva. En lanthandel är inte bara en plats dit man går för att köpa mat. Det är väldigt ofta platsen där man kan få göra postärenden, lämna in tipset, hämta sin medicin eller få leverans från Systembolaget, som ligger många mil från hemmet.

Men det är kanske allra mest ett socialt nav. Facebook, Instagram och andra plattformar i all ära, men vi människor vill och behöver träffa andra människor på riktigt. Lanthandeln är ett fysiskt nav där man kan få just detta under oplanerade och väldigt enkla former. Det här småpratandet som sker i samband med inköpen är en otroligt viktig friskvårdsfaktor, och det främjar samhällsgemenskapen.

Utöver att lanthandeln alltså är ett vattenhål för gemenskapstörstande människor i glesbygden är den också en mycket viktig faktor för det lokala näringslivet. Vi kristdemokrater vill därför se att statliga verksamheter får i uppdrag att arbeta i en anda av att göra det lättare för fler butiker att exempelvis bli ombud.

Herr talman! Vi kristdemokrater vill möjliggöra för hela landet med dess olika förutsättningar att utvecklas och vara attraktiva på olika sätt. Det ska vara möjligt att leva ett urbant liv med storstadens utbud och pulserande livsstil eller att hitta sin egen takt i ett landskap som präglas av djupa skogar och den stora tystnaden - och allt däremellan.

Men då måste det finnas en grundläggande infrastruktur som säkerställer en trygghet och förutsägbarhet för medborgare och företag. Vi inser att olika delar av Sverige behöver varandra för att kraftfullt kunna stoppa alla försök att skapa ett vi-och-dom-tänkande. Det är inte land mot stad eller syd mot nord. Sverige är ett land med ett behov av att se styrkan i att samarbeta.

Herr talman! Det har blivit dyrt att vara svensk. Efter att el och drivmedel betalats blir allt mindre över till mat för svenska familjer. Det här måste vi göra någonting åt.

Vi kristdemokrater vill sänka dieselpriset vid pump. Det handlar om att minska kravet på inblandning av biodrivmedel i diesel. Vårt förslag hade snabbt sänkt dieselpriset med 3 kronor litern vid pump. Det motsvarar ungefär 200 kronor per tank för en vanlig familjebil. Det lindrar även bördan för lantbrukare, åkeriföretag och andra som nu dignar under världens högsta dieselpriser.

Det handlar också om de skenande elpriserna, som är alldeles omöjliga för Sverige. Resultatet av regeringens energimisslyckande är tydligt. Nedstängda reaktorer och frånvaron av framsynt energipolitik har bidragit till ökade elpriser. Familjers privatekonomi är i gungning, och svenska företag upplever emellanåt en kris.

I det korta perspektivet vill vi kristdemokrater sänka elskatten tillfälligt. Långsiktigt måste kärnkraften få en nyckelroll. Sverige befinner sig vid ett kritiskt vägskäl. Nästa regering måste skapa förutsättningar för nya reaktorer för att kunna klara klimatomställningen och förse företag och hushåll med el till ett rimligt pris.

Herr talman! När vi kristdemokrater föreslår fler vårdplatser, lägre el och dieselpriser eller fler poliser och ökad trygghet är det för att vi älskar Sverige - hela Sverige. Det är mycket som är bra i Sverige och mycket som är bra här där vi bor. Men det finns brister, och det finns mycket som vi kan göra för att förbättra för det här landet.

När vi talar om att vi älskar Sverige och att hela Sverige ska fungera är det inte något valfläsk. Det är djupt förankrat bland kristdemokratins djupaste värderingar om samhällsgemenskap och att det land som vi älskar ska hålla ihop i stället för att slitas isär. Då behövs mer samförstånd mellan vanligt folk och oss som medborgarna har valt som politiker för att hela Sverige ska fungera.

Herr talman! Den svenska hälso- och sjukvården har fortfarande ett gott rykte och står sig väl i internationella jämförelser. Framför allt de medicinska resultaten är många gånger i toppklass. I andra avseenden är dock intrycket att vårt hälso- och sjukvårdssystem har tappat i jämförelse med tidigare. Regionernas ansvar för sjukvården anser vi behöver ses över. De oacceptabla väntetiderna och köerna till hälso- och sjukvården är det tydligaste exemplet, där vårdskulden bara ökar och ökar.

Vi kristdemokrater jobbar för en jämlik vård i hela landet. Men för att förbättra jämlikheten och kvaliteten i vården krävs åtgärder både på lång och på kort sikt. Vi anser att det långsiktigt är helt nödvändigt att hälso och sjukvården övergår i ett statligt ansvar, som ger bättre möjlighe-ter att skapa utvecklingskraft. På kort sikt behöver man skapa sammanhållna vårdprocesser för patienterna så att patienter dels blir mer delaktiga i sin egen vård, dels får ett bättre omhändertagande genom hela vårdkedjan.

Många av hälso- och sjukvårdens problem med väntetider, vårdköer och bristande patientsäkerhet har sitt ursprung i denna svårighet att skapa sammanhållna processer. Därför är det angeläget att vi även börjar prata hälso- och sjukvårdsfrågor när det gäller den regionala utvecklingen.

Herr talman! Jag ska avsluta med att prata lite grann om naturresurser. I dag går intäkter från naturresurser direkt till staten, och kommunerna får enbart skatteintäkter från de boendes arbetsinkomster. Vi kristdemokrater är öppna för att kommuninvånare ska få större del av just dessa naturresurser, men frågan behöver utredas i grunden.

En utredning bör därför tillsättas om för- och nackdelar med en modell där vinsterna från de svenska naturresurserna i första hand hamnar i kommunerna och därifrån omfördelas enligt en fastställd princip snarare än som i nuläget, där intäkterna går till staten. I detta sammanhang är det värt att studera bland annat den norska modellen.


Anf. 11 Arman Teimouri (L)

Herr talman! Nu debatterar vi näringsutskottets betänkande om regional utveckling.

Om vi höjer blicken från huvudstaden och tittar ut i vårt avlånga land kan vi se många hinder, orättvisor och utmaningar. Kort och gott ser förutsättningarna väldigt olika ut beroende på var i landet man bor. Själv bor jag i Värmland, men jag är uppvuxen i Småland. Förutsättningarna för de olika regionerna är helt olika, även om det givetvis också finns många likheter.

I måndags när jag tog tåget till Stockholm var det med viss skepsis, med tanke på ovädret som hade dragit in i landet - skulle jag komma fram i tid? Trots ovädret är det rätt märkligt att jag skulle ha den inställningen redan innan jag ens hade satt mig på tåget. Men magkänslan stämde bra. Vi anlände visserligen "bara" en timme sent till Stockholm, men som van resenär är man faktiskt också van att titt som tätt bli sen.

På tåget stötte jag även på en gammal vän. Innan hennes resa från Karlstad hade hon försäkrat sig om att resan upp till Järvsö i Hälsingland skulle gå som planerat. Riktigt så blev det inte. 24 timmar senare - 24 timmar på tåget - kom hon äntligen fram.

I dag debatterar vi visserligen inte infrastrukturen i Sverige, men både min egen upplevelse och min väns upplevelse visar på de stora utmaningar vi har för att hela Sverige ska växa och leva. Det är en fingervisning om att det finns många utmaningar vi måste lösa.

Fungerande kommunikationer är viktiga för jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Därför krävs fortsatta investeringar i järnväg, väg och annan infrastruktur. Effektiva och väl fungerande transporter är dessutom centrala för att företag ska kunna leverera varor till kunder och leverantörer.

Våra regionala flygplatser står också inför stora utmaningar. Det svenska flyget måste givetvis bli mer hållbart, och det behövs därför åtgärder för att utsläppen från sektorn ska minska. Men vi ser också att elflyg är under stark utveckling. Elflyg kan komma att bli en viktig faktor för utvecklingen av landets regioner och erbjuda snabba transporter, inte minst för näringslivet. Det vore ett enormt lyft för de regionala flygplatserna, för de regioner de trafikerar och för klimatet.

Herr talman! Senare i dag ska vi också debattera näringspolitik. Men vi kan redan nu konstatera några saker: Där det inte finns jobb finns heller ingen framtidsanda. Där det inte finns jobb vill ingen bo. Där det inte finns jobb blir det ingen utveckling.

Finns det däremot jobb och växande företag lockar det nya kommuninvånare. Därför är näringspolitiken minst lika viktig när vi debatterar regional utveckling. Ett generellt förbättrat företagsklimat med sänkta skatter och mindre byråkrati gynnar alla företag, inte minst företagen i glesbygden. Varje kommun och region har ett ansvar för att genomföra nödvändiga insatser för ett förbättrat näringsklimat.

En viktig fråga är också tillgången till statligt riskkapital. Det privata kapitalet är givetvis huvudlösningen, men ibland kan det behövas statligt kapital som komplement till det privata. Det kan exempelvis vara svårare att hitta privat kapital i glesbygden, och där kan det statliga kapitalet vara en avgörande faktor.

Kapital är också en jämställdhetspolitisk fråga, där statliga aktörer har ett särskilt ansvar för att fördelningen och utdelningen av kapital kommer både kvinnor och män till handa.

Ute i landet - det spelar egentligen ingen roll i vilken kommun eller landsdel vi är - har vi ett stort nationellt problem, och det stavas kompetensförsörjning. Företagens problem med kompetensförsörjning och bristen på matchning mellan arbetslösa och lediga jobb innebär stora konsekvenser för svensk tillväxt och välståndsskapande på både lång och kort sikt.

Samtidigt är en nyckellösning givetvis utbildning. För att säkra kompetensförsörjningen på lång sikt krävs utbildning med vuxenutbildning, högskolor och universitet av hög kvalitet. Yrkeshögskolan har här en viktig uppgift att fylla, då den är en effektiv utbildning som är kopplad till den regionala arbetsmarknaden.

Herr talman! Du ska inte behöva åka mil efter mil för att ta del av statlig service. Det är viktigt att den statliga service till medborgarna som försvunnit från stora delar av landet återupprättas. Vi ser gärna fler servicekontor där förutsättningar ges för kontinuitet och långsiktig planering mellan Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. På vissa kontor ska det också ske ett samarbete med Arbetsförmedlingen.

Liberalerna anser att utbyggnaden av lokala servicekontor ska fortsätta och att fler myndigheter bör inordnas i eller ges i uppdrag att samverka med Statens servicecenter. Det kan även finnas skäl att se över möjligheten att skapa förutsättningar för att öka samverkan mellan de lokala servicekontoren och de lokala och regionala myndigheterna.

Nu när vi ändå pratar om statlig service måste vi också prata om statliga pekpinnar. Sverige ska ha en politik som minskar regelkrånglet och sänker kostnaderna för företagande och arbete. Det för landsbygden så viktiga småföretagandet hämmas ofta av statliga pekpinnar och en alltför stor fyrkantighet från myndigheternas sida.

Myndigheternas perspektiv måste ändras. Fler främjandeuppdrag till statliga myndigheter behöver formuleras. Myndigheternas uppgifter ska inte enbart vara att kontrollera och stoppa felaktigheter utan också att hjälpa människor och företag att göra rätt. Exempelvis bör en översyn göras av regleringsbreven för förvaltningsmyndigheterna för att tydliggöra det ansvar dessa har för att värna näringsklimatet i Sverige.

Herr talman! Jag tänkte också lyfta fram de ekonomiska utmaningar som vi ser runt om i landet. Vi har en skenande elkris i Sverige som inneburit att väldigt många har påverkats och där plånboken verkligen har påverkats. Liberalerna hade gärna sett en sänkt energiskatt, till en början med 4 miljarder och på sikt en halvering. Det hade kommit alla Sveriges 4,8 miljoner hushåll till nytta, och det hade varit en långsiktig lösning på de utmaningar som vi ser när det gäller energipriserna runt om i Sverige.

Det har också diskuterats att sänka exempelvis dieselpriserna. Liberalerna ser inte det som rätt väg att gå; däremot är vår lösning att vi gärna skulle se att man höjde reseavdraget under tre år, från 18,50 till 23 kronor per mil. Nästan var tredje av de sysselsatta i landsbygdskommunerna tar del av detta stöd, och därför vore det bra att öka reseavdraget.

Vi skulle också vilja krisanpassa fordonsskatten. Glesbygdsavdraget på 32 kronor per månad är inte tillräckligt. Däremot är det ett avdrag som gynnar alla bilägare på gles- och landsbygden, oavsett om man har en dieselbil, en bensinbil eller för den delen en elbil. Det motverkar heller inte Sveriges förpliktelse enligt Parisavtalet.

Vi skulle också vilja sätta reduktionsplikten i ett snabbspår för att hitta en bra lösning på detta.

Samtidigt ska man komma ihåg att det som är otroligt viktigt när vi nu ska ställa om klimatet och bli mer gröna är den laddinfrastruktur som måste komma på plats. Där ville vi liberaler lägga 3 miljarder i vårt budgetförslag.

Herr talman! Avslutningsvis skulle jag vilja lyfta fram gränshinderfrågan. Jag bor som sagt i Värmland, och närheten till Norge har en avgörande betydelse för Värmland. Många andra län som likt Värmland ligger i gränsregioner har givetvis stora möjligheter men också utmaningar. Det gäller naturligtvis också län med närhet till Danmark och Finland.

Gränshinder motverkar regional utveckling. Det gränsöverskridande samarbetet måste även i fortsättningen ges hög prioritet. Onödiga och omotiverade gränshinder som motverkar och hindrar regional utveckling av två regioner på var sin sida om nationsgränsen måste avvecklas. Med pandemin i närminnet måste vi också dra lärdomar från denna om vad vi måste göra och vilka åtgärder som skyndsamt måste ske för att motverka gränshinder vid framtida pandemier.

Med det, herr talman, skulle jag vilja tacka för mig. Jag står givetvis bakom alla Liberalernas reservationer, men för att spara tid yrkar jag bifall endast till reservation 7.


Anf. 12 Maria Gardfjell (MP)

Herr talman! Jag hoppas att landsbygdspolitiken blir en av de viktigaste frågorna i valet. Det hoppas Miljöpartiet också. Jag hoppas dock inte att vi kommer att ha en debatt som enbart handlar om sänkta dieselpriser och jakt på vargar.

Landsbygdens utveckling bygger på att Sverige ligger i framkant i klimatomställningen. Den bygger också på att klimatomställningen är rättvis.

Det finns stora möjligheter att utveckla svensk industri, ett hållbart skogsbruk, livsmedelsproduktionen, småbruket, besöksnäringen och rennäringen. Om vi verkligen vill kan landsbygdsdebatten handla om det här. Ren luft, frisk natur, gröna skogar, strandskydd, jämställdhet - detta är Sveriges bästa försäljningsargument. Vi är beroende av exporten, och då ska vi inte glömma bort att exportnäringen också bygger på att vi klarar av de internationella, globala hållbarhetsmålen, klimatomställningen och den biologiska mångfalden.

Herr talman! Sverige har ett överskott av elproduktion, speciellt i norra Sverige. Dock är elproduktionen inte jämnt fördelad mellan norr och söder. Överföringskapaciteten håller på att förbättras, men samtidigt måste mer el produceras närmare användaren. Miljöpartiet vill att hela Sverige ska vara med i energiomställningen och att de som är med och bidrar också ska belönas för det.

Vi anser att regioner som bidrar med värdefull elproduktion bör få behålla det här värdet. Vi menar därför att riksdagen bör tydliggöra för regeringen att man bör regionalisera fastighetsskatten på vind- och vattenkraftverk.

Jag vill yrka bifall till reservation nummer 16 med anledning av detta.

Vi ser ett bredare stöd för de här idéerna. Vi har hört Centerpartiet framhålla samma fråga tidigare, och jag vet att Socialdemokraterna alldeles nyligen har tagit ett kongressbeslut om att just föra tillbaka pengar från vindkraften till kommunerna. Jag hoppas att Socialdemokraterna och regeringen kommer med ett sådant förslag inom kort. Ni får också gärna stödja de förslag som finns redan i dag.

Regeringen tillsatte den 14 oktober 2020 en särskild utredare med uppdrag att ta fram förslag som stärker rättssäkerheten och ökar förutsägbarheten för prövningen av vindkraftsanläggningar. I den här utredningen gör man bedömningen att en ekonomisk kompensation skulle underlätta både en fortsatt vindkraftsutbyggnad - och den behövs ju för svensk industri, för de svenska hushållen och för klimatomställningen - och utvecklingen av kommuner och lokalsamhällen som påverkas av vindkraftsetableringar. En ekonomisk kompensation skulle också underlätta tillståndsprocessen.

De avtal om ersättningar som finns i dag på lokal nivå tas fram genom förhandlingar i varje enskilt fall. En reglering av de här ekonomiska ersättningarna ligger i linje med de övergripande målen att öka förutsägbarheten och rättssäkerheten i just vindkraftsprövningarna.

Staten har genom att utlokalisera statliga myndigheter ett ansvar att se till att förbättra den regionala utvecklingen. Jag vill ge ett exempel. SGU har sitt säte i Uppsala, min hemstad, men de har också ett kontor i Malå i Västerbotten. Inget är väl mer lämpligt än att SGU finns i Malå som ju både är en ort som ligger i Skelleftefältet, som är ett mineralrikt område, och en viktig sameby.

SGU:s samling av borrkärnor består av mer än 3 miljoner meter borrkärnor från 17 000 borrhål i hela Sverige. Det finns geologiska bibliotek och en väldigt viktig informationssamling om just var mineral finns i Sverige och var man bör leta. En stor del av materialet är också digitaliserat.

Materialet skulle kunna användas mycket mer om SGU och staten satsar på kontoret i Malå. Man behöver underhålla borrkärnelagret, och man behöver också utveckla verksamheten så att man inte bara kan visa var det finns mineral utan också var det är lämpligt att bryta mineral i framtiden. Alla nya prospekteringar och mineralbrytningar kommer ju att påverka miljön och även rennäringen. Det här bör man förebygga genom att utveckla verksamheten på SGU i Malå.

Herr talman! Klimatomställningen är akut, men den måste också vara rättvis. Alla ska med när vi bygger det nya, gröna folkhemmet. När människor som är beroende av bil drabbas av höga bränslepriser tävlar partierna här i Sveriges riksdag - ja, inte Miljöpartiet då - om att sänka priset på klimatutsläppen. Miljöpartiet vill i stället se en politik som både kan stötta de människor som drabbas ekonomiskt och som samtidigt är med och minskar utsläppen.

Kristdemokraternas förslag om att minska inblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel skulle öka klimatutsläppen i Sverige med 24 procent. Vill Kristdemokraterna rent av att vi ska lämna Parisavtalet?

Sverige behöver en politik som stärker regionerna och ser till att de som drabbas ekonomiskt också stöds, och då behövs en grön omfördelningspolitik. Miljöpartiet bidrog i regeringen med att sänka skatten för glesbygdsbor. Nu vill vi göra ökade satsningar med 4 000 kronor per år. Tillsammans med det tidigare glesbygdsavdraget skulle det ge 500 kronor extra i plånboken varje månad.

Vi vill höja klimatbonusen för elbilar för alla som bor i glesbygd och köper en elbil. Vi vill införa en skrotningspremie för de äldsta bilarna. Vi vill bygga 100 000 nya laddstolpar. Vi vill bygga ut samhällsservice, skolor och vårdcentraler i hela landet. Vi vill också se till att den starka utveckling som staten kan bidra med runt om i våra regioner på småorter, i byar och i samhällen också stärker den kommersiella utvecklingen.

Med sänkt skatt i landsbygdskommuner, höjd klimatbonus och nya gröna satsningar kommer den regionala tillväxten att stärkas. Nu är det snart val, och jag hoppas att det är klimatet som väljs i det valet.


Anf. 13 Eric Palmqvist (SD)

Herr talman! Under ledamoten Gardfjells anförande kunde man inledningsvis höra vad Miljöpartiet hoppas att landsbygdspolitiken ska handla om. Personligen är min uppfattning att den ska handla om det som efterfrågas av dem som faktiskt bor, lever och verkar där och inte om vad Miljöpartiet hoppas att den ska handla om.

Det här är inget hittepå. Jag tycker att politiken ska bygga på det som människorna ute i landet efterfrågar.

Jag kommer från ett glesbygdslän, Norrbotten. Där fick Miljöpartiet 2,76 procent i väljarstöd i förra valet. Skickar inte det något slags signal till Miljöpartiet om att de lever uppe i det blå, att de kanske inte för den politik som är bäst för de människor den faktiskt drabbar?


Anf. 14 Maria Gardfjell (MP)

Herr talman! Tack för frågan, Eric Palmqvist!

Just Norrbotten är ett intressant län för Miljöpartiet. Det finns två kommuner i Norrbotten där vi är väldigt starka, där vi till och med har vår enda kommunstyrelseordförande. Miljöpartiet stärks i många delar av glesbygdslänen. I Jokkmokk, där kampen om Kallakgruvan står, växer Miljöpartiet starkt.

Det är viktigt att komma ihåg att Sverigedemokraterna driver en populistisk linje när det gäller svenska landsbygder. Många av argumenten kanske går hem i stugorna. Men är det ansvarigt, Eric Palmqvist? Behöver inte också Sverigedemokraterna ta ett ansvar för klimatomställningen?

Jag tror att vi är många politiker som i dag känner stor vördnad inför folket i Ukraina och det som händer där med de konflikter som Ryssland driver på militärt. De konflikterna kommer att påverka energipriser i hela Europa. Det vet vi. Det kommer att bli svårt. Det kommer inte att vara enkelt för någon regering att kompensera för det. Men vi måste ändå ta de kostnader som det också innebär. Jag är väldigt ledsen att världsmarknadspriserna har ökat så kraftigt.


Anf. 15 Eric Palmqvist (SD)

Herr talman! Gällivare är en av de kommuner där vi har tre kommunalråd. Det är en liten kommun med tre kommunalråd. Majoriteten kan inte samsas om vem som ska styra. Därför har vi bland annat ett miljöpartistiskt kommunalråd. Jag tror att väljarnas dom kommer att bli ganska hård över den konstellationen till hösten, men det är inte det vi debatterar här i dag.

Maria Gardfjell frågade mig bland annat om det är ansvarigt. Vi kan bolla lite hur saker är i verkligheten. I dag uppmuntrar man människor även ute på landsbygden att köpa elbil. Man säger att det ska vara den bästa lösningen och hävdar att det går att förlita sig på hemmaladdning. Men de avstånd vi har förutsätter att det också ska finnas snabbladdare.

Den senaste veckan har jag varit i kontakt med ett bostadsbolag, ett åkeri och en mack som nekas att få den uppsäkring som behövs av elbolagen för att kunna bygga snabbladdare. Det är nämligen kapacitetsbrist. Om det är kapacitetsbrist och det inte går att bygga ut snabbladdare faller hela den här idén. Men ändå straffar man människor som inte har något alternativ i sin vardag. De har inget alternativ.

Den energipolitik som gör att det inte går att säkra upp mackarna, åkerierna och bostadsbolagen är inte Sverigedemokraternas politik, utan det är den politik som Maria Gardfjells parti och Socialdemokraterna ligger bakom. Är det ansvarigt?


Anf. 16 Maria Gardfjell (MP)

Herr talman! Kapacitetsbristen är en fråga som jag har engagerat mig i under många år. Jag har varit kommunalråd i Uppsala.

Just i storstäderna i södra Sverige, och framför allt i södra Sverige, har vi stora problem med kapacitetsbrist. Men den kapacitetsbristen finns inte på samma sätt i Norrlands inland. Just när det gäller glesbygd och landsbygd är det en fördel i omställningen till elbilar. Att just kunna ladda elbilen hemma och att det är relativt mycket billigare än om man ska köpa fossila drivmedel till sin bil är en jättestor fördel.

Vi vet att bilföretagen nu lanserar nya bilar, och bonus malus-systemet gör att de bilarna kommer ut på marknaden. Om tre år kommer också en stor andel av bilarna som säljs att vara andrahandsbilar, begagnade bilar, vilket människor på landsbygden också kommer att kunna dra nytta av till stor del.

Eric Palmqvist sa i sitt anförande att det är ett problem att skatten är för hög i glesbygden. Miljöpartiet införde en skattesänkning för glesbygdsbor. Den skattesänkningen vill vi nu höja med 4 000 kronor per år. Den politiken ser jag inte att Sverigedemokraterna har.


Anf. 17 Monica Haider (S)

Herr talman! I dag debatterar vi NU11 Regional utveckling med motioner från den allmänna motionstiden. Jag yrkar avslag på alla motioner och bifall till utskottets förslag i betänkandet. Motionerna spänner som vanligt över ett brett område med alltifrån tillväxt och företagande till kommersiell service, lokalisering av statliga myndigheter och återföring av medel och produktionsvärden från naturresurser.

Herr talman! I begreppet regional utveckling kan man lägga in i princip vad som helst. Det har vi också hört i debatten i dag. I min värld innebär regional utveckling att det finns en välfärd - skola, vård och omsorg - som fungerar, helt enkelt ett starkt samhälle. Det måste fungera för att det ska kunna bli någon utveckling i vårt avlånga land. Har vi inte den grundläggande servicen kan vi inte bo, leva och verka. Det gäller också affär, mack, samlingsplats med mera. Givetvis måste det också finnas arbetstillfällen så att vi kan försörja oss, antingen som anställd eller som egen företagare. Man behöver också en meningsfull fritid. Allt detta är grunden i regional utveckling. Som jag inledde med att säga är det alltså i princip vad som helst.

I Sverige ser vi nu att många företag vill vara med i den gröna omställningen. De satsar stora pengar på att deras produktion ska vara hållbar. Vi har batterifabriker och produktion av elmotorer och fossilfritt stål. En ny industrialisering sker i Sverige här och nu, vilket genererar välfärd i stora mått.

I budgeten för 2022 ville regeringen satsa 500 miljoner till omstart för små och medelstora företag efter pandemin genom regionala prioriteringar som stöder klimatomställningen. Denna satsning röstades ned av riksdagen tillsammans med en del andra satsningar på små och medelstora företag som hade varit viktiga för de här företagen.

Herr talman! Det som däremot inte togs bort i budgeten för 2022 är många viktiga satsningar på regional utveckling:

satsningar på vägunderhåll i det finmaskiga vägnätet

ytterligare satsningar på bredband för 1,3 miljarder

stöd till investeringar i drivmedelsstationer

ytterligare driftsstöd till dagligvarubutiker, vilket också blir permanent

satsningar på företagsklimatet i 39 gles- och landsbygdskommuner

förstärkning av besöksnäringens omställning och pengar till Visit Sweden

satsningar på att motverka den ökade vildsvinsstammen och på bekämpning av granbarkborren

klimatpremie till arbetsmaskiner

stöd till kommuner med särskilda utmaningar.

Det här är bara ett axplock. Nu senast har vi också lagt 1 miljard på ett bondepaket.

Regional utveckling är givetvis inte bara budgetsatsningar. Det gäller också att se till att det finns förutsättningar för hela landet att utvecklas på egna meriter.

Herr talman! I skrivelsen Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030 beskriver regeringen vad man vill uppnå. Den ska bidra till en hållbar omställning i alla delar av landet. Insatser inom ramen för den behöver ha ett regionalt perspektiv, vilket är olika beroende på var man befinner sig i landet. Regeringen kommer också att ta fram en handlingsplan för strategin där man kommer att beskriva hur man vill uppnå målen. Det regionala utvecklingsarbetet sker givetvis till största delen ute i landets regioner, och det är så det ska vara. Regeringens uppgift är att skapa förutsättningar för regional utveckling.

Under de senaste två åren har mycket av regionernas arbete fått omprioriteras för att möta konsekvenserna av pandemin, som vi fortfarande inte har kommit ur. Detta har inneburit att en del av det strategiska och långsiktiga arbetet har fått stå tillbaka till förmån för snabbare och kortare insatser.

I dag när vi står här i kammaren igen och vi får vara här hela tiden känns det lite overkligt att vi under två år har suttit hemma på grund av en pandemi, även om den ännu inte är över. Vi är lyckligt lottade som får vara här. Vad kommer det här att innebära för den regionala utvecklingen? Det vet vi inte säkert. Det blir säkert både plus och minus, och det har vi till viss del redan sett.

Herr talman! Det är viktigt med kommersiell service i hela landet. I min inledning nämnde jag att det inte bara är ett ställe där man kan handla mat och annat, utan det är också en viktig mötesplats för oss som bor glest. Där finns ibland bibliotek, som i Lidhult i Ljungby kommun. Där finns kafé och restaurang, som i Häradsbäck i Älmhults kommun. Där finns post, apotek, spelbutik och paket- och Systembolagsutlämning som i Liatorp som också ligger i Älmhults kommun.

Som jag sa blir dessa ställen en mötesplats. För några av de här butikerna är stödet en förutsättning för att överleva, men givetvis är det inte så för alla. Det har också visat sig i utvärderingar att avståndet till närmaste butik har minskat de senaste åren, vilket pekar på att stödet har haft betydelse.

Ser man på lokalisering av statliga myndigheter kan man konstatera att vi är rörande överens om att de ska finnas i hela landet. Punkt. Det är jättebra. Det här är något som regeringen har gjort under sin tid, och det är något som vi behöver göra mer av.

I Parlamentariska landsbygdskommittén konstaterade vi att mer än 10 000 statliga jobb hade flyttat från övriga landet in till Stockholmsregionen under de senaste tio åren. Nu är det dags att återlokalisera dem ut i landet. Det är viktigt på riktigt. Det handlar om viktiga arbetstillfällen, men också den service som de statliga myndigheterna erbjuder är viktig. Vi bygger också hela tiden ut antalet servicekontor.

Som jag sa i min inledning kan vi lägga in mycket i regional utveckling, och det är klart att allt hänger ihop. Har vi jobb och företagande genererar det välfärd. När jag ser stockbilarna som kör där hemma, vilket de gör ofta eftersom jag bor mitt i skogen, tänker jag: Där kör välfärden. Den där stockbilen kommer att generera välfärd.

(Applåder)


Anf. 18 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Herr talman! Tack, Monica Haider, för ditt anförande!

Jag frågar mig om Sverige blir ett bättre land när vanliga människor i sin vardag straffas med högre kostnader för att ta sig runt. Denna fråga har diskuterats här tidigare. De har inte råd att köpa en elbil och ställa om. Det blir snart inte lönt att ta sig till arbetet, vilket jag får berättat för mig av sjuksköterskor som jag träffar. Och de utgör ju välfärden.

Jag är intresserad av att få höra vad ledamoten Monica Haider från Socialdemokraterna får till sig i vardagen. Hur resonerar folk som bor i Småland? En bagare i Växjötrakten blev intervjuad i en artikel om kostnaderna för el. För att hålla ugnarna igång och över huvud taget kunna sälja något tar de inte ut någon lön. De lever på knappa villkor och får avstå från lön så länge det går för att fixa det här.

När stockbilarna kör för välfärden undrar jag hur länge de klarar av att köra. Åkeribranschen är väldigt utsatt och har stora problem. Vi har ju långa avstånd. Den där välfärden som vi ska få - skola, vård och omsorg - kommer ju någonstans ifrån. Det är därför dessa företag och jobb är så viktiga.

Det sista jag funderar över är pengar till ett bondepaket. Den svenska livsmedelsstrategin innebär att vi ska kunna sälja, producera och göra bra saker inom jordbruket för vårt land. Men varför skapar man ett läge där jordbruket får problem och sedan ger dem bidrag tillbaka på grund av det? Det skulle jag vilja ha svar på.


Anf. 19 Monica Haider (S)

Herr talman! Tack, Ann-Charlotte Hammar Johnsson, för dina frågor!

När man hör debatten här i kammaren kan man ibland undra om vi har riktigt samma världsbild. Jag vill inte förneka att vi har problem med höga drivmedelspriser och att de drabbar både företagare och privatpersoner. Likaså drabbar de höga elpriserna både företagare och privatpersoner. Men samtidigt ser vi en helt fantastisk utveckling i Sverige för företagande, klimatomställning och allt detta. Därför funderar jag ibland över vilka olika världar vi lever i.

Där jag befinner mig i Småland får givetvis även jag många frågor om både drivmedels- och elpriserna. Men jag får också många hejarop för den elpriskompensation för tre månader som vi gjort. Samtidigt tycker förstås många att detta inte är något som kan göras över tid utan att det är en exceptionell åtgärd som görs här och nu för att kompensera för de höga elpriserna.

Bondepaketet är också en exceptionell åtgärd. Vi hade ett paket även 2018 då bönderna drabbades väldigt hårt av torka. Det här är ungefär samma insats som vi gjorde då. Kanske behöver vi göra så här. Men även bönderna och lantbrukarna måste se till att de kan driva sin verksamhet med lönsamhet på egna meriter.


Anf. 20 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Herr talman! Tack för svaret, Monica Haider!

Ja, vi har en fantastisk utveckling när det gäller de delar som handlar om att ställa om. De är viktiga, och de ska komma på plats. Men jag tycker att det är märkligt att man gör ett system när man bara behöver gå från ett ställe till ett annat. Det är som när man bygger ett hus med en trappa, men man tar bort trappan så att man inte kommer upp till ovanvåningen.

Först drar man undan saker. Man stänger ned kärnkraft. Man har höga elpriser. Man har exceptionella åtgärder. Men det är en väsentlig skillnad på torka och att ha hög skatt på saker och ting. Det ena handlar om väderlek som man inte kan påverka, och det andra handlar om politiska förslag.

När man då har gjort detta finns det inte längre kvar. Då har man ingen möjlighet att ta sig framåt. Hur ska man då komma dit? Man skruvar så hårt på saker och ting att människor och företag hamnar i en sits som gör att de inte kan leverera något. De får ingen tillväxt och ingen vinst, och därmed blir det ingen välfärd.

Sverige är dessutom ett kunskapsland som ska ligga på topp och kunna ta oss framåt. Vi gör fantastiska saker. Varför slår man då undan benen på det som fungerar och som redan är gjort i stället för att ha det kvar och se till att alla kommer med till det nya, vilket Socialdemokraterna själva brukar säga? Det hade varit rimligare.

Slutligen undrar jag om ledamoten Monica Haider har några nya besked om drivmedelsstationer. Kommer de att få stöd innan det är för sent så att de kan göra den här övergången?


Anf. 21 Monica Haider (S)

Herr talman! Det har funnits stöd för drivmedelsstationer hela tiden, även förra mandatperioden, och det löper på. Något annat har jag inte hört.

Regional utveckling

Vi i Sverige ligger i topp både kunskapsmässigt och innovationsmässigt. Det är det vi ser nu, och det är därför företag kommer hit och vill investera.

Om det hade varit så eländigt som Ann-Charlotte Hammar Johnsson beskriver det hade inte företagen stått på kö i norra och mellersta Sverige för att göra de här miljardinvesteringarna, så jag tycker att det är jättekonstigt. Dessutom skulle ert svartmålande kunna bidra till att de faktiskt inte vill komma hit. Men de kommer hit på egna meriter för att vi har ren och billig el. Vi har fortfarande billig el i Sverige, även om den är väldigt dyr just nu, så jag förstår inte riktigt er sägning där.

Sedan tror inte jag, till skillnad från Ann-Charlotte Hammar Johnsson, att kärnkraften är svaret på allt. Vi ska inte lägga ned någon kärnkraft. Vi har inte fattat några politiska beslut om att lägga ned någon kärnkraft, utan den ska få rulla på på egna meriter. Vi har inte sagt att vi ska lägga ned den.

Däremot står folk på kö och vill investera i vindkraft. Det är massor av ansökningar runt hela Sveriges kust gällande till exempel havsvindkraft, för det vill man investera i. Men den som tror att kärnkraften är lösningen på allt riskerar ju att prata ned detta.

Nya kärnkraftverk i Sverige kan vara klara tidigast om tio femton år. Det är alltså inte lösningen på dagens problem, utan det snabbaste vi kan göra är att bygga ut havsvindkraften och vindkraften.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 24.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2022-02-23
Förslagspunkter: 13, Acklamationer: 7, Voteringar: 6

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Undanröja hinder

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:3379 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 1 och

      2021/22:3689 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 3.
      • Reservation 1 (M, L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M, L)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S880012
      M060010
      SD55007
      C28003
      V21006
      KD20002
      L01505
      MP13003
      -1000
      Totalt22675048
      Ledamöternas röster
    2. Främjandeuppdrag

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:2451 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 2 och

      2021/22:2462 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 12.
      • Reservation 2 (SD, KD)
    3. Övrigt om tillväxt och företagande

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:162 av Edward Riedl (M),

      2021/22:744 av Mikael Eskilandersson (SD),

      2021/22:953 av Johan Andersson m.fl. (S),

      2021/22:1238 av Ida Karkiainen m.fl. (S),

      2021/22:1327 av Patrik Engström m.fl. (S),

      2021/22:1423 av Paula Örn m.fl. (S),

      2021/22:1609 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C),

      2021/22:1637 av Per Åsling (C) yrkandena 1 och 2,

      2021/22:1919 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) yrkande 6,

      2021/22:2115 av Lars Adaktusson (KD),

      2021/22:2328 av Malin Danielsson m.fl. (L) yrkandena 1 och 5,

      2021/22:2391 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 4,

      2021/22:2432 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 1,

      2021/22:2451 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 1,

      2021/22:3029 av Dennis Dioukarev och Jimmy Ståhl (båda SD),

      2021/22:3379 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 9 och 11,

      2021/22:3650 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 18,

      2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 41,

      2021/22:3686 av Martin Ådahl m.fl. (C) yrkande 40,

      2021/22:3689 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5,

      2021/22:3982 av Jakob Olofsgård m.fl. (L) yrkande 6 och

      2021/22:4219 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 10.
      • Reservation 3 (M)
      • Reservation 4 (SD)
      • Reservation 5 (C)
      • Reservation 6 (KD)
      • Reservation 7 (L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (C)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S880012
      M006010
      SD00557
      C02803
      V21006
      KD00202
      L00155
      MP13003
      -1000
      Totalt1232815048
      Ledamöternas röster
    4. Villkor för ombud

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:2432 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 9,

      2021/22:2451 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 14,

      2021/22:3689 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2 och

      2021/22:4219 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 7.
      • Reservation 8 (M, SD, KD)
    5. Uppföljning av driftsstöd

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:2432 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 10,

      2021/22:3689 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1 och

      2021/22:4219 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 8.
      • Reservation 9 (M, SD, KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (M, SD, KD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S880012
      M060010
      SD05507
      C28003
      V20007
      KD11803
      L15005
      MP13003
      -1000
      Totalt166133050
      Ledamöternas röster
    6. Övrigt om kommersiell och offentlig service

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:1612 av Peter Helander och Per Åsling (båda C),

      2021/22:2479 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) yrkande 13,

      2021/22:3379 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 5 och

      2021/22:3880 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 93.
      • Reservation 10 (SD)
      • Reservation 11 (KD)
      • Reservation 12 (L)
    7. Myndigheters roll på landsbygden

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2021/22:2451 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 15 i denna del.
      • Reservation 13 (SD)
    8. Övrigt om lokalisering av statliga myndigheter

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:1388 av Larry Söder (KD),

      2021/22:1418 av Adnan Dibrani m.fl. (S),

      2021/22:1555 av Heléne Björklund och Magnus Manhammar (båda S),

      2021/22:1625 av Per Åsling (C) yrkande 2,

      2021/22:1763 av Johan Büser m.fl. (S),

      2021/22:2046 av Lars Hjälmered (M) yrkande 4,

      2021/22:2082 av Lars Püss m.fl. (M),

      2021/22:2150 av Anna Johansson m.fl. (S),

      2021/22:2207 av Jörgen Berglund (M),

      2021/22:2350 av Robert Hannah (L) yrkande 1,

      2021/22:2370 av Viktor Wärnick (M),

      2021/22:2432 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 5,

      2021/22:2451 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 15 i denna del och

      2021/22:4219 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 9.
      • Reservation 14 (SD, C, KD)
    9. Bygdemedel till vindkraft

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:2390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 17 och

      2021/22:3232 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 4.
      • Reservation 15 (SD, V)
    10. Regionalisering av fastighetsskatten från vind- och vattenkraft

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:1180 av Anne-Li Sjölund (C),

      2021/22:1608 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C),

      2021/22:1625 av Per Åsling (C) yrkande 1,

      2021/22:2318 av Lina Nordquist (L),

      2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 6 och

      2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 7 i denna del.
      • Reservation 16 (SD, C, MP)
      • Reservation 17 (KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 16 (SD, C, MP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S880012
      M600010
      SD05507
      C02803
      V21006
      KD20002
      L15005
      MP01303
      -1000
      Totalt20596048
      Ledamöternas röster
    11. Utredning om ett system för återföring

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2021/22:4219 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 12.
      • Reservation 18 (SD, KD)
      • Reservation 19 (C, MP)
    12. Övrigt om återföring av medel och produktionsvärden från naturresurser

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:174 av Mats Green (M),

      2021/22:713 av Martina Johansson (C),

      2021/22:896 av Saila Quicklund (M),

      2021/22:1782 av Viktor Wärnick (M),

      2021/22:2201 av Jörgen Berglund (M),

      2021/22:2432 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 2,

      2021/22:2451 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 30,

      2021/22:3032 av Dennis Dioukarev och Jimmy Ståhl (båda SD),

      2021/22:3232 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 5,

      2021/22:3954 av Eric Westroth m.fl. (SD) yrkande 34 och

      2021/22:4066 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) yrkande 7 i denna del.
      • Reservation 20 (SD)
      • Reservation 21 (V)
      • Reservation 22 (MP)
      • Reservation 23 (C, KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 20 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S880012
      M600010
      SD05507
      C60223
      V00216
      KD20002
      L15005
      MP20113
      -0010
      Totalt191555548
      Ledamöternas röster
    13. Vissa övriga frågor om regional utveckling

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:876 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

      2021/22:1625 av Per Åsling (C) yrkande 6,

      2021/22:1919 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) yrkande 5,

      2021/22:2205 av Pål Jonson (M),

      2021/22:3203 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 18,

      2021/22:3232 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 23,

      2021/22:3379 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 7,

      2021/22:3686 av Martin Ådahl m.fl. (C) yrkande 19,

      2021/22:3799 av Acko Ankarberg Johansson och Andreas Carlson (båda KD),

      2021/22:3880 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 22 och

      2021/22:4038 av Edward Riedl (M).
      • Reservation 24 (C)
      • Reservation 25 (V)
      • Reservation 26 (KD)
      • Reservation 27 (L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 25 (V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S880012
      M600010
      SD55007
      C10273
      V02106
      KD00202
      L00155
      MP13003
      -0100
      Totalt217226248
      Ledamöternas röster