Socialavgifter

Betänkande 2021/22:SfU11

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
23 februari 2022

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Nej till motioner om socialavgifter (SfU11)

Riksdagen sa nej till 16 förslag i motioner om socialavgifter från den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar bland annat om lägre socialavgifter för små företag, arbetsgivaravgifter som skiljer sig åt mellan regioner och ett undantag från skyldigheten att betala socialavgifter för ideella föreningar.

Enligt riksdagen finns det inte behov av några åtgärder i dessa frågor.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2022-02-03
Justering: 2022-02-17
Trycklov: 2022-02-18
Reservationer: 6
Betänkande 2021/22:SfU11

Alla beredningar i utskottet

2022-01-27, 2022-02-03

Nej till motioner om socialavgifter (SfU11)

Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till 16 förslag i motioner om socialavgifter från den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar bland annat om lägre socialavgifter för små företag, arbetsgivaravgifter som skiljer sig åt mellan regioner och ett undantag från skyldigheten att betala socialavgifter för ideella föreningar.

Enligt utskottet finns det inte behov av några åtgärder i dessa frågor.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2022-02-22
Debatt i kammaren: 2022-02-23
Stillbild från Debatt om förslag 2021/22:SfU11, Socialavgifter

Debatt om förslag 2021/22:SfU11

Webb-tv: Socialavgifter

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 73 Julia Kronlid (SD)

Socialavgifter

Fru talman! Vi ska nu debattera socialförsäkringsutskottets betänkande 11 om socialavgifter, där det blir en lite blandad kompott av ämnen. Jag tänker beröra såväl pensionsavsättningar som svenskt friluftsliv och arbetsgivaravgifter i mitt anförande. Jag yrkar bifall till reservation 6 i betänkandet.

Fru talman! Sveriges pensionärer förtjänar bättre. Människor som arbetat, slitit och betalat skatt i hela sitt liv får i dag ut en skamligt liten andel av sin lön i pension. Det saknas i dag förtroende för vårt pensionssystem, och en majoritet av svenska folket är oroliga för sin pension.

Mot den bakgrunden anser vi att Pensionsgruppen, som består av samtliga riksdagspartier förutom Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet, har misslyckats med att stärka Sveriges pensioner. Det har kommit lite lappa-och-laga-lösningar från Socialdemokraterna, men det är långt ifrån tillräckligt om vi på riktigt och långsiktigt ska stärka pensionerna.

Om pensionerna verkligen ska kunna stärkas långsiktigt för alla, även för dem som har arbetat under hela sitt liv, anser vi därför att pensionsavsättningarna måste höjas. I vår budget lade vi från Sverigedemokraterna fram en sådan historiskt stor reform. Det var en satsning som på riktigt skulle kunna höja allas pension med cirka en tusenlapp. Sveriges pensionärer förtjänar helt enkelt bättre.

Vi har i det här betänkandet ett yrkande om att regeringen i alla fall borde utreda vårt förslag om att höja pensionsavsättningarna inom arbetsgivaravgiften samtidigt som den allmänna löneavgiften sänks i motsvarande mån. Genom att på det här sättet växla mellan lägre allmän löneavgift och högre pensionsavsättningar inom arbetsgivaravgifterna kommer enskilda personer att kunna få en lika hög eller högre pension jämfört med i dag utan att den generella pensionsåldern behöver höjas och utan att företagare drabbas av högre skatter.

Det har utlovats att regeringen och Pensionsgruppen ska titta på frågan om stärkta pensionsavsättningar. Vår socialförsäkringsminister har också gått ut och pratat om detta. Men det verkar mest vara prat och inte så mycket verkstad. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har nu i stället tagit fram ytterligare en kortsiktig lappa-och-laga-lösning i form av ett garantitillägg.

Vi välkomnar givetvis alla former av höjningar av pensionerna. Det är någonting som vi länge har drivit på för. Mycket är dock ännu oklart i detta förslag. En sak som vi tycker att man missat är att stärka pensionerna för fler, alltså även för dem som arbetat under hela sitt liv. Men jag hoppas att vi i alla fall snart kan få klarhet i mer detaljer om hur detta garantitillägg ska utformas och finansieras.

Fru talman! I detta betänkande behandlas också en att-sats i vår kommittémotion Friluftsliv för folkhälsa rörande socialavgiftslagens regel om halvt basbelopp. Detta är en fråga vi länge drivit på för och även länge varit ensamma om att driva på för, och vi anser att den är viktig för friluftslivets förutsättningar i Sverige, särskilt i pandemins fotspår.

Friluftslivet når många samhällsgrupper, och många nyttjar den svenska naturen för sportutövande, turism och rekreation. Det är därtill en viktig resurs för regional utveckling och därmed en viktig del av den palett av näringar som samspelar och skapar förutsättningar för ett levande näringsliv på en levande landsbygd.

Under pandemin har friluftslivet ökat markant i Sverige. Många familjer har i stället för andra sportaktiviteter, som ställts in, gett sig ut i naturen i stället, vilket varit väldigt positivt. Det är något som jag med familj också gillar att göra. Dock har det även inneburit att friluftsorganisationerna mött nya utmaningar och problem, såsom slitage på sårbar natur och nedskräpning. Det gör att organisationerna är i behov av ytterligare stöd för att verksamheterna ska fungera tillfredsställande framöver.

Socialavgiftslagens regel om halvt basbelopp är en satsning som Riksidrottsförbundet omfattas av. Den syftar till att främja idrottslig verksamhet och folkhälsa. Vi menar att även friluftslivet fyller en väldigt viktig funktion i folkhälsoarbetet och att Svenskt Friluftsliv med dess underorganisationer därmed också bör omfattas av denna regel om halvt basbelopp, precis som Riksidrottsförbundet, som en del i arbetet för en ökad folkhälsa i Sverige. Det är ett alldeles självklart förslag, anser jag.

Det är positivt att Vänsterpartiet också lyfter upp problematiken med ett lite liknande förslag, och att Kristdemokraterna anser att det i alla fall bör tillsättas en utredning för att bredda förmånen med ett halvt prisbasbelopp.

Det rör alltså på sig, och jag hoppas att fler partier ställer sig bakom detta så att det någon gång kan bli verklighet att stödja svenskt friluftsliv, som är så viktigt för folkhälsan.

Fru talman! I betänkandet har vi också ett förslag och en reservation som rör arbetsgivaravgifter. Sverigedemokraterna vill värna våra egenföretagare och därmed även skapandet av jobb samt ekonomin i stort. Därför tycker vi att det är viktigt att sänka arbetsgivaravgiften och minska sjuklönekostnaderna för svenska företag. För att stödja företagen anser vi att den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgiften för upp till två anställda ska utvidgas till att omfatta upp till tre anställda.


Anf. 74 Hans Eklind (KD)

Fru talman! Runt om i vårt avlånga land skapar organisationer och föreningar mötesplatser och bidrar på olika sätt till ett ökat välbefinnande. Att uppmuntra dessa är avgjort viktigt, inte minst nu när vi förhoppningsvis kan återgå till ett mer normalt liv efter denna pandemi.

Vi kristdemokrater har i detta ärende om socialavgifter en reservation om att bredda nedsättningen av arbetsgivaravgifterna, som jag härmed yrkar bifall till.

Fru talman! Jag har vigt en stor del av mitt liv åt att utöva idrott. När jag blev förälder fortsatte engagemanget som tränare och via olika styrelseuppdrag. Inte en enda krona har jag fått för de troligtvis tusentals timmar jag spenderat på is och gräsplaner och i styrelserum. För mig har belöningen varit att se glädjen hos barnen, ungdomarna och de vuxna när de har fått möjlighet att utöva den idrott de älskar. Detta delar jag med tusentals och åter tusentals andra ideellt arbetande föreningsmänniskor.

Lejonparten av min aktiva tid har spenderats inom idrottsrörelsen, men jag vet, inte minst genom våra tre söner, att det finns en rad andra föreningar och organisationer inom civilsamhället som också skapar ett fantastiskt mervärde för barn, ungdomar och vuxna.

Som kristdemokrat har jag stolt kunnat konstatera att mitt parti valt att öka stödet till civilsamhället och idrottsrörelsen utöver de satsningar som gjorts av regeringen.

Det vi nu debatterar är huruvida vi ska bredda det nu gällande undantaget för idrottsföreningar att betala arbetsgivaravgifter på ersättningar under ett halvt prisbasbelopp till att även gälla andra föreningar och organisationer i civilsamhället. Det anser vi kristdemokrater och menar att det är en viktig åtgärd, och vi har också avsatt medel för att kunna förverkliga detta. Dessvärre finns det än så länge ingen majoritet för detta i riksdagen.

Betydelsen för föreningar att inte behöva betala arbetsgivaravgifter för ersättningar till personer som ger av sin tid kan inte överdrivas. Detta upplevde jag under mina år som ordförande för Örebro SK Bandy. Även om de allra flesta föreningar bärs upp av ideellt arbetande människor är många gånger den symboliska ersättning vi pratar om mycket viktig.

Vi kristdemokrater är därför mycket positiva till de förmånliga skattereglerna för idrottsföreningar som är medlem i Riksidrottsförbundet. Det vill vi alls inte ändra på, utan vi föreslår att de i stället breddas.

Fru talman! När jag läser motiveringen till att denna möjlighet att slippa löneskatter inte ska breddas till föreningar och organisationer utöver idrottsrörelsen möter jag några argument hos majoriteten som snarare väcker frågor än ger svar. Jag ser därför gärna att företrädare för majoriteten förklarar för mig och alla dem som följer debatten vad man menar.

I motiveringen står det nämligen att man inte vill göra denna breddning då det skulle innebära en urholkning av den enskildes pensionsskydd. Vidare står det att om en viss ideell förening ska omfattas av undantaget eller inte ytterst är en fråga för rättstillämpningen.

Fru talman! Som gammal idrottskille och dessutom ideellt arbetande ordförande och tränare i squash, fotboll och bandy blir jag lite brydd när jag läser detta. Menar utskottets majoritet att det är okej att urholka idrottsutövares pensionsskydd men inte andras? Det är ju vad det står. Då undrar vän av ordning hur majoriteten i utskottet ser på alla dem som i dag får ersättning för sitt engagemang i idrottsföreningar i och med att de så lättvindigt urholkar sitt pensionsskydd? Varför är deras urholkning av pensionsskyddet okej när det enligt majoriteten inte är okej för aktiva utanför idrottsrörelsen?

Låt mig tillägga att jag under mina flera decennier som föreningsaktiv aldrig någonsin träffat har på en enda person som krävt denna symboliska ersättning på max ett halvt prisbasbelopp som underlag för sin framtida pension. Det är alltså i bästa fall ett konstruerat pseudoargument som erbjuds.

Ännu mer förvirrande är nästa argument som anförs av utskottets majoritet: att det undantag som gäller för idrottsföreningar även ska gälla andra ideella föreningar ytterst är en fråga för rättstillämpningen. Att säga att rättstillämparen dömer på ett visst sätt utifrån lagen och att det därför inte går att göra så mycket är en haltande logik som möjligen kan anföras i en studiecirkel någonstans i landet - men inte i Sveriges riksdag som ju de facto stiftar lagarna.

Fru talman! Mot bakgrund av utskottsmajoritetens svaga, jag skulle vilja säga icke-existerande, motivering för att avvisa Kristdemokraternas förslag om att nedsatta arbetsgivaravgifter för föreningar bör utökas till att även inkludera organisationer och föreningar i civilsamhället vid sidan av idrottsrörelsen är det rimligt att jag yrkar bifall till vår reservation i detta ärende.


Anf. 75 Elsemarie Bjellqvist (S)

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag att avslå motionsyrkandena om sociala avgifter.

Jag är en av få i riksdagen som var barn när den svenska välfärden började byggas upp. När jag föddes fanns inte det allmänna barnbidraget. Det fanns ett inkomstbaserat bidrag från 1937 som hade föreslagits av Alva och Gunnar Myrdal. Syftet med det var att bättre behövande mödrar, exempelvis änkor och handikappade, skulle få ett stöd. Det fanns också sedan tidigare ett barnavdrag som var en skattelättnad som främst gynnade höginkomsttagare. Redan då drev högerpartierna avdrag i stället för försäkring.

Det ser vi också i dag när de högerkonservativa partierna föredrar avdrag i stället för den generella välfärd som vi socialdemokrater står för.

När jag var fyra år gammal infördes det allmänna barnbidraget. Det ersatte helt barnavdraget och var en grundpelare för den moderna välfärdsstaten. Det var första tiden 65 kronor per barn och kvartal, och det betalades ut kvartalsvis. Jag minns väldigt väl den 21 oktober 1957. Då utgjorde barnbidraget handpenning till inköp av en tv, den första i familjen. Varför just då? Jo, året därpå sändes VM i fotboll och EM i friidrott i tv.

Jag minns också hur min gammelmormor, som levde tills jag var 15 år, berättade hur fantastiskt det var när folkpensionen infördes 1948. Hon, som blivit änka tidigt med fem barn, förvånades över att hon vid 68 års ålder kunde få pengar varje månad fast hon inte hade någon anställning. Men hon fortsatte ändå att tvätta hos "fint folk" något år. De behövde ju få sina kläder rena.

Det här påverkade mig naturligtvis. Det var därför som jag blev socialdemokrat och började engagera mig redan vid 16 års ålder.

Fru talman! Varför berättar jag det här när riksdagen i dag ska behandla motioner om sociala avgifter? Jo, för att socialavgifter tas ut för att finansiera de sociala trygghetssystemen. Det är viktigt att sambandet mellan de socialavgifter som betalas in och de förmåner som avgifterna är avsedda att finansiera upprätthålls. Vi vet också att den moderna välfärdsstaten som byggts upp under många år väldigt snabbt kan raseras. Därför måste vi fortsätta att slåss för ett jämställt och jämlikt samhälle.

Det har dock under senaste år gjorts en del avsteg från principen om det sambandet som jag nyss nämnde. En åtgärd som vidtagits för att stimulera nyanställningar, öka sysselsättningen och uppmuntra till företagande är det så kallade växa-stödet som infördes 2017. Stödet gällde till en början under en begränsad period men har numera permanentats.

Det finns en tillfällig förstärkning som innebär utökade möjligheter till nedsatta arbetsgivaravgifter för företag som anställer en eller två nya medarbetare. Den har funnits sedan den 1 juli 2021 och gäller till den 31 december 2022. Därför anser vi socialdemokrater inte att det i nuläget finns skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande om att ytterligare utöka stödet.

Det så kallade FoU-avdraget förstärktes under 2021. I samband med förstärkningen uttalade utskottet att det förutsätts att en utvärdering av avdraget kommer att göras. Vi socialdemokrater anser att det inte finns anledning att innan en utvärdering har gjorts göra mer genomgripande förändringar av avdraget eller att göra en särskild översyn av regelverkets tillämpning.

Fru talman! Enligt gällande rätt finns en möjlighet att i vissa stödområden reducera avgiftsunderlaget för socialavgifterna. Den möjligheten har utformats så att den relativt sett gynnar små företag i glesbygd. Med anledning av de stödinsatser i form av nedsatta socialavgifter som redan finns är vi i nuläget inte beredda att ställa oss bakom motioner om ytterligare nedsättning.

Vi finner inte heller skäl att ändra vår åsikt sedan tidigare i fråga om inkomster i samband med idrottsutövning. Det skulle kunna innebära en urholkning av den enskildes pensionsskydd. Vi ska vara rädda om även idrottsutövares framtida pensioner.

Fru talman! Socialavgifternas syfte är som jag tidigare nämnt att finansiera systemen för social trygghet. Något utrymme för en anställd att välja om han eller hon vill omfattas av socialförsäkringarna eller delar av dem, för att arbetsgivaren i stället för att betala socialavgifter ska kunna ge den anställde högre lön, finns inte. Det bör enligt vår mening inte heller införas.

Den lagstadgade arbetsgivaravgiften består av olika delavgifter. Flera av dessa är kopplade till socialförsäkringar som till exempel föräldraförsäkringen och ålderspensionen. Utöver den avgiften finns också avtalade sociala avgifter som arbetsmarknadens parter kommit överens om. Där finns bland annat försäkringar vid omställning till nya arbetsuppgifter, försäkringar vid skada eller sjukdom som betalas med en del premier.

Tillsammans med till exempel barnbidraget utgör det vårt svenska välfärdssamhälle. Den svenska modellen är mycket konkurrenskraftig. Jag känner till många fall där ungdomar till exempel studerat eller arbetat i USA. När de skaffat en partner flyttar de tillbaka hem till Sverige tack vare vår välfärd med bland annat föräldraförsäkring, utbildningssystemet och hälso- och sjukvården. Konkurrenskraft handlar väldigt lite om låga skatter utan mer om hur vi tar hand om varandra oavsett förutsättningar och inkomst.

Fru talman! Vi socialdemokrater arbetar för att ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden. Vi vill inte försämra utan förbättra trygghetssystemen, som bland annat utgörs av socialavgifterna.


Anf. 76 Julia Kronlid (SD)

Fru talman! Tack, Elsemarie Bjellqvist, för anförandet och för den historiska tillbakablicken!

En sak vill jag hålla med om. Det är att vårt svenska välfärdssystem och våra svenska trygghetssystem är någonting vi ska värna, vara rädda om och bevara. Där är vi helt överens. Ett av de systemen är våra svenska pensioner. Där anser vi att pensionerna i dag är alldeles för låga. Pensionärer får ut alldeles för liten andel av sin lön i pension.

En åtgärd som vi har föreslagit i vår höstbudget är att stärka pensionsavsättningarna. Vi har också i detta betänkande ett yrkande om att regeringen åtminstone ska utreda ett sådant förslag om att stärka pensionsavsättningarna. Det är för att vi ska kunna stärka pensionerna långsiktigt också för dem som har arbetat och slitit ett helt liv.

Min fråga till Elsemarie Bjellqvist från Socialdemokraterna är varför utskottet och Socialdemokraterna motsätter sig ett förslag som att utreda detta. Vad jag har hört är det flera socialdemokrater som har uttalat att de vill stärka pensionsavsättningarna. Vår socialförsäkringsminister har uttalat att det är en viktig åtgärd för att stärka pensionerna.

Har man ändrat åsikt, eller står det fortfarande fast att det är viktigt? När kommer det att hända någonting? Att säga att det är viktigt för att vinna lite väljare är ju bra. Men när kommer det att hända någonting i den här frågan? Det är väldigt viktigt att vi stärker pensionerna i Sverige. De är alldeles för låga.


Anf. 77 Elsemarie Bjellqvist (S)

Fru talman! Tack för frågan! Vi är ganska överens om att vi vill höja avgifterna till pensionssystemet. Vi behöver väldigt tydligt få högre avgifter som både dagens och morgondagens pensionärer har glädje av.

Vi värnar om den långsiktiga stabiliteten som är så viktig. Därför är det viktigt med ett brett stöd i Pensionsgruppen. Nu görs det en översyn, och den översynen vill vi inte föregripa.

Det råder ingen tvekan om att vi vill höja avgiften. Nästa punkt på föredragningslistan är en debatt om pensionerna. Då får vi tillfälle att debattera detta ytterligare.


Anf. 78 Julia Kronlid (SD)

Fru talman! Jag ser fram emot, ledamoten Elsemarie Bjellqvist, att Pensionsgruppen kan komma vidare i detta så att vi ser någonting hända i att stärka pensionsavsättningarna.

Det är beklagligt att Socialdemokraterna inte i den här kammaren i dag, när vi lägger fram ett förslag om att åtminstone utreda detta, kan ställa sig bakom det, om det nu är det som man diskuterar i Pensionsgruppen. När nu inte alla partier är representerade i Pensionsgruppen hoppas jag vi också kan diskutera och besluta om pensioner här i riksdagen och att man ställer sig bakom ett sådant förslag om att utreda det.

Detta är beklagligt. Om nu partierna som sitter i Pensionsgruppen är överens om att det ska göras borde det kunna skrivas någonting mer i betänkandet än att bara säga att man avstyrker förslaget. Det finns inte någon motivering, inget stöd eller någonting positivt om att stärka pensionsavsättningarna. Jag önskar att det kunde ha varit lite mer fylligt.

Det är bra att vi är överens om detta. Jag hoppas att det kan kommer mer konkreta förslag framöver. Vi kommer att återkomma i nästa debatt om ännu mer om pensionerna.


Anf. 79 Elsemarie Bjellqvist (S)

Fru talman! Det håller på och görs en översyn inom Pensionsgruppen. Vi hoppas att den kommer fram till att avsätta mer pengar. Men det handlar om att även fler partier ska ställa sig bakom det. Det hoppas jag att vi får uppleva i kammaren under våren.


Anf. 80 Hans Eklind (KD)

Fru talman! Riksdagsledamoten sa i sitt anförande - och här instämmer jag helt och hållet - att vi ska vara rädda om idrottarnas pensionsskydd.

Då måste jag ändå få ställa en fråga. Om ni nu är rädda om idrottarnas pensionsskydd - hur kan ni då samtidigt anföra, för det är precis det som majoriteten gör, att ni inte vill ha en breddning av möjligheten att inte behöva betala arbetsgivaravgifter om ersättningen understiger ett halvt prisbasbelopp? Ni gör det med motiveringen att ni inte vill göra denna breddning för att ni inte vill "urholka deras pensionsskydd".

Man kan inte anföra båda argumenten samtidigt. Antingen är den ordning som vi har för idrottsrörelsen - att de slipper arbetsgivaravgifter om ersättningen understiger ett halvt prisbasbelopp - en urholkning av deras pensionsskydd eller så det inte det. Om det inte är det kan man ju inte anföra argumentet att vi inte ska bredda denna möjlighet till övriga delar av föreningar och organisationer med motiveringen att det skulle äventyra deras pensionsskydd.

Förstår riksdagsledamoten min fråga? Jag skulle vilja veta vilket argument det egentligen är som riksdagsledamoten ansluter sig till, för man kan inte anföra båda argumenten samtidigt.


Anf. 81 Elsemarie Bjellqvist (S)

Fru talman! Tack för frågan! Det finns väldigt många undantag när det gäller avgiftsskyldigheten. Vi tycker kanske inte att den behöver utvidgas ytterligare, för som jag har sagt tidigare skulle det urholka den enskildes pensionsskydd.

Vi behöver arbetsgivaravgifter och sociala avgifter för att klara den välfärd vi har, som också idrottsorganisationer och friluftsorganisationer har glädje av.


Anf. 82 Hans Eklind (KD)

Fru talman! Att vi behöver olika typer av skatter och avgifter för att finansiera den gemensamma välfärden håller jag med riksdagsledamoten om. Och det kanske är det som är det egentliga argumentet för att man inte vill bredda det undantag som idrottsrörelsen har.

Återigen: Man kan inte hävda att idrottare och idrottsrörelsen inte drabbas av ett sänkt pensionsskydd om man ger dem det här undantaget och samtidigt med samma argument hävda att man inte kan bredda det.

Jag hade två frågor i mitt anförande. Den andra frågan till riksdagsledamoten handlar om det andra argumentet som majoriteten anför, nämligen att det här är en fråga för rättstillämpningen.

Vi står nu i riksdagens kammarsal. Det är här vi stiftar lagar. Alltså är det väl just här som sådana här beslut måste fattas. Jag kan inte förstå att detta ytterst skulle vara en fråga för rättstillämpningen. Det är av precis den anledningen som vi kristdemokrater lägger fram förslaget, det vill säga att vi vill ändra så att även andra, utanför de föreningar som är anslutna till riksidrottsrörelsen får möjlighet till detta undantag.

Ett prisbasbelopp i Sverige för 2022 är satt till 499 300 kronor. Det är alltså inga astronomiska summor. Ett halvt prisbasbelopp innebär att man kan ge en ersättning på motsvarande 2 054 kronor i månaden, har jag räknat ut. Om man har max en sådan ersättning kan man också slippa betala arbetsgivaravgiften.

Efter alla mina år som ordförande i idrottsföreningar vet jag att det här är en viktig gräns av skälet att man vill ge en symbolisk ersättning - för det är vad det handlar om - och en uppmuntran för den tid som personer viker för att hjälpa föreningen. Men man vill inte ha avgifterna och skatterna ovanpå det, för då orkar man inte med att ge ersättningen.

Jag skulle vilja veta var beslutet ska fattas om inte i riksdagen.


Anf. 83 Elsemarie Bjellqvist (S)

Fru talman! Det är så väldigt mycket mer än det här som idrottsrörelsen behöver för att över huvud taget kunna utöva sin verksamhet. Den behöver till exempel lokaler.

Det här är min första debatt, och jag är ganska ny. Jag ska erkänna att jag inte kan detaljerna i allt detta, men jag har full tillit till den majoritet i utskottet som har yrkat avslag på motionen. Jag står fast vid det.

(Applåder)


Anf. 84 Vasiliki Tsouplaki (V)

Fru talman! I betänkandet finns en motion från Vänsterpartiet med förslag på en utredning om ändring i regelverket för sociala avgifter inom föreningslivet. Vi har hört en del kring frågan tidigare här.

Vi ser att det skulle kunna leda till att man har råd att arvodera fler ledare som är beredda att ställa upp med sin tid och sitt engagemang. Det handlar alltså i mycket stor utsträckning om uppdrag på fritiden; jag tycker att det behöver klargöras utifrån tidigare replikskiften.

Efter nästan två år med coronapandemin finns inte bara en vårdskuld utan också en stor folkhälsoskuld. Ökat hemmasittande, social distansering och minskade möjligheter till organiserat idrottande är några av ingredienserna som riskerar att ge både fysisk och psykisk ohälsa på både kort och lång sikt.

Det aktiva och systematiska folkhälsoarbetet syftar till att befolkningen ska kunna leva längre och friskare liv oavsett klass, kön och härkomst. I dag vet vi att det finns stora skillnader i hälsa och livslängd utifrån till exempel klasstillhörighet.

Forskningen visar att motion, idrott och friluftsliv är aktiviteter som stärker hälsan. Politiken på alla nivåer behöver bidra med sin del för att vi ska kunna skapa goda förutsättningar för detta. Vi har väldigt många medlemmar inom både idrottsrörelsen och friluftslivet, men alltför många står utanför.

Fru talman! Många barn och unga som inte har hittat sin plats inom idrotten kan trivas bra i ett föreningssammanhang som är mindre prestations- och tävlingsinriktat. För dem kan friluftslivets föreningar passa väldigt bra.

Det blev dock tydligt under pandemin att en stor andel av ledarna inom friluftslivet är äldre, och de tvingades avstå från aktiviteter under en lång tid. Det visade på en sårbarhet inom friluftslivet, och man konstaterade att man behöver fylla på med nya ledare.

I den senaste utvärderingen av friluftspolitiken konstaterade Naturvårdsverket att en ändring i socialavgiftslagen skulle kunna hjälpa friluftslivet och dess föreningar att organisera fler. Det råder oklarheter i dag om huruvida de föreningar som är anslutna till paraplyorganisationen Svenskt Friluftsliv ska omfattas av det undantag som föreningar anslutna till Riksidrottsförbundet omfattas av. Det ser ut som att det ska vara samma regelverk, men man har olika utfall när det gäller de sociala avgifterna i dag.

Idrottsföreningarna kan alltså arvodera sina ledare med upp till ett halvt prisbasbelopp innan man behöver betala sociala avgifter, medan Skatteverket har gjort olika bedömningar i olika delar av landet för friluftslivets organisationer.

Föreningar inom friluftslivet bedriver verksamhet som i många fall ligger väldigt nära det som görs av organisationer som finns inom Riksidrottsförbundet. Man kan segla i olika föreningar och hamna på olika sidor om regelverket. Det tycker inte vi är rimligt, och detta måste vi göra någonting åt. Många föreningar är också dubbelanslutna och finns med i både Riksidrottsförbundet och Svenskt Friluftsliv.

Här behöver politiken kliva in och klargöra vad som ska gälla. Man har överklagat, och överklagandena har gett olika resultat runt om i landet. Det här är en osäkerhet som är olycklig både för föreningslivet och för myndigheterna som ska tillämpa regelverket.

Därför, fru talman, föreslår Vänsterpartiet en ändring i socialavgiftslagen för att vi ska kunna utreda och jämställa olika ledaruppdrag inom föreningslivet.

Vi beklagar att det inte var fler partier som ställde upp på det här i dag, men jag yrkar bifall till vår reservation 4. Vi får återkomma i frågan framöver.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 24.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2022-02-23
Förslagspunkter: 3, Acklamationer: 1, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Nedsättning av socialavgifter

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:163 av Edward Riedl (M) yrkande 2,

      2021/22:658 av David Lång (SD),

      2021/22:1623 av Per Åsling (C),

      2021/22:1636 av Per Åsling (C),

      2021/22:2265 av Arman Teimouri (L) yrkande 3,

      2021/22:2427 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 6,

      2021/22:3511 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 1,

      2021/22:3685 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 33 och

      2021/22:3933 av Per Schöldberg och Linda Modig (båda C).
      • Reservation 1 (SD)
      • Reservation 2 (C)
    2. Undantag från kravet att betala socialavgifter

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:894 av Saila Quicklund (M),

      2021/22:2500 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkande 5,

      2021/22:2593 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 2 och

      2021/22:4202 av Hampus Hagman m.fl. (KD) yrkande 13.
      • Reservation 3 (SD)
      • Reservation 4 (V)
      • Reservation 5 (KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S880012
      M600010
      SD00557
      C28003
      V02106
      KD00202
      L15005
      MP13003
      -0100
      Totalt204227548
      Ledamöternas röster
    3. Övriga frågor

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:1338 av Denis Begic (S),

      2021/22:2383 av Linda Lindberg m.fl. (SD) yrkande 2 och

      2021/22:2647 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 4.
      • Reservation 6 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S880012
      M600010
      SD05507
      C28003
      V21006
      KD20002
      L15005
      MP13003
      -1000
      Totalt24655048
      Ledamöternas röster