Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Bostadspolitik

Betänkande 2021/22:CU10

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
30 mars 2022

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

PDF
Bostadspolitik(pdf, 371 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2021/22:10 Bostadspolitik

Beslut

Nej till motioner om bostadspolitik (CU10)

Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om bostadspolitik från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om bostadsanpassningsbidrag, översyn av redovisningsregler för att underlätta bostadsbyggande på landsbygden, behovsbostäder, investeringsfond för utsatta områden och kollektiva boendeformer.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 48

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2022-03-01
Justering: 2022-03-24
Trycklov: 2022-03-24
Reservationer: 5
Betänkande 2021/22:CU10

Alla beredningar i utskottet

2022-02-15, 2022-02-24, 2022-03-01

Nej till motioner om bostadspolitik (CU10)

Civilutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 140 förslag i motioner om bostadspolitik från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om bostadsanpassningsbidrag, översyn av redovisningsregler för att underlätta bostadsbyggande på landsbygden, behovsbostäder, investeringsfond för utsatta områden och kollektiva boendeformer.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2022-03-29
Debatt i kammaren: 2022-03-30
Stillbild från Debatt om förslag 2021/22:CU10, Bostadspolitik

Debatt om förslag 2021/22:CU10

Webb-tv: Bostadspolitik

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Roger Hedlund (SD)
Anf. 57 Roger Hedlund (SD)

Fru talman! Att i dag bygga fastigheter på landsbygden och andra svaga marknader är förenat med en hel del problem. Det handlar bland annat om finansieringen av dessa fastigheter men också om av- och nedskrivningsregler gällande dessa fastigheter efter att de har byggts.

Den problematiken gör att byggande i hela Sverige försvåras. Framför allt finns det många gånger ett behov av fler bostäder för 55-plus, trygghetsbostäder och hyreslägenheter på en rad marknader. I slutändan blir det kanske problem att finansiera de byggprojekten.

I detta sammanhang behövs det en bred översyn för att utreda förutsättningarna för att bygga på landsbygd. Det är inte bara ett problem i den situation vi ser i Sverige i dag.

Sedan 2020 har vi en ny förordning när det gäller de statliga kreditgarantierna för lån till bostadsbyggande. Det är en fråga som Sverigedemokraterna har drivit under många år. Och det är glädjande att vi har fått en positiv effekt av de förändrade reglerna kring detta.

Med det nya regelverket när det gäller de statliga kreditgarantierna utgår man från produktionskostnad och inte, som tidigare, från marknadsvärdet. Det är en viktig aspekt i sammanhanget när man ska bygga på landsbygd och andra svaga marknader.

Med den nya förordningen har vi också sett en ökning av tilldelade kreditgarantier för denna typ av bostadsbyggande med 50 procent. Det är alltså en väldigt positiv effekt, som gläder.

Vi behöver se över och införa fler av de förslag som utredningen om förbättrad bostadsfinansiering har. Det finns bland annat förslag om statliga marknadskompletterande topplån som man skulle kunna få via statliga Almi och om statlig förlustgaranti. Det är intressanta förslag som har lagts fram. Jag tycker att man behöver se över dem och kanske också införa dem framöver för att förbättra förutsättningarna att bygga på landsbygden.

Vi behöver fortsätta att utreda problematiken med att värdet på en nyproducerad fastighet sjunker så fort den är byggd. Detta gör att värdet understiger byggnadskostnaderna. Fastighetsvärdet behöver alltså skrivas ned, vilket gör att många byggprojekt aldrig blir av på svaga marknader.

Vi behöver därför en översyn av ned- och avskrivningsreglerna, årsredovisningslagen och K3-reglerna gällande denna problematik. Vi behöver fortsatt utreda detta för att komma fram till nya förslag som möjliggör att man kanske kan skriva av på en längre tid eller som på andra sätt gör det möjligt att få ihop finansieringen. Finansieringen är svår i dag på landsbygden och andra svaga marknader.

Vi behöver också påverka EU:s redovisningsdirektiv, som är grunden till problematiken med redovisningsreglerna. Vi är bundna till ett direktiv som gör att vi i Sveriges riksdag inte kan stifta lagar om förändringar på detta område.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bostadspolitik

Det är alltså flera områden som vi behöver jobba med för att få en förändring och möjliggöra så att man kan bygga på svaga marknader under bättre förutsättningar.

Fru talman! Med anledning av detta vill jag yrka bifall till reservation 2 i detta betänkande.

Ola Johansson (C)
Anf. 58 Ola Johansson (C)

Fru talman! Regeringen kan, trots höga byggsiffror för närvarande, inte skryta med att byggmålen har nåtts. Det är fortfarande 207 kommuner av 290 som uppger att de har bostadsbrist i någon form.

Trots att många anser att det är i storstäderna som det borde byggas mer är byggtakten och utbudet på landsbygden det som bekymrar mig som centerpartist allra mest. I många mindre kommuner i landsorten och i bruksorterna finns det behov av bostäder, men hinder finns som gör att de inte kan bygga. Nedskrivningskravet är kanske det mest omtalade. Har man låga fastighetsvärden måste hela kostnaden tas upp i kommande årsbokslut, och sådana marginaler finns inte i ett normalt kommunalt bostadsbolag i en svensk medelstor kommun. Många vittnar om detta.

Landsbygden hämmas av att dess kvaliteter inte värderas av bankerna och inte heller av de tidigare gällande kreditgarantierna som fanns för att underlätta byggandet där. Centerpartiet vill utöka garantierna så att fler kan söka och ta del av dem. Vi önskar även en större flexibilitet vad gäller fastighetsvärden på landsbygden, både när det gäller kravet på direktavskrivning och möjligheten att fortsätta att utnyttja de statliga kreditgarantier som finns.

Fru talman! I pandemins spår kan man hoppas att synen på samhällsbyggnad ändras så att hemmiljön och hemmets närhet är en plats varifrån man kan sköta mer av sitt arbete. Det nära lokalsamhället erbjuder arbetsplatser, service och ett småskaligt näringsliv. Det är från det perspektivet vi vill se en ny egnahemsrörelse växa fram, där människor med en egen arbetsinsats, ett litet kapital och en önskan att äga sitt boende kan slå ned sina bopålar.

Det är också positivt att kommuner nu är delaktiga i att identifiera hus som stått öde och förfallit, försöker komma i kontakt med deras ägare och få till stånd en försäljning.

En tredje faktor är det industriella byggandet, som nu har tagit fart och utmanar traditionella byggmetoder. Det för också med sig att man kan åtgärda problem till exempel med arbetsplatskriminalitet.

Fru talman! Vi ser gärna ett startlån. Vi vet att det utreds och kanske kommer att föreslås. Vi vill dock komplettera startlånet med ett bosparande efter tysk förebild, som staten kan stötta ekonomiskt om den vill och som snabbare skulle ge unga tillgång till en kontantinsats till en bostadsrätt eller ett småhus. Sju av tio vill äga sin bostad, och på sikt är det även för dem som har en lägre inkomst ekonomiskt fördelaktigt att göra det. Ägande borde inte vara en fråga om klass, men på grund av dagens kreditrestriktioner och brist på alternativ för bosparande har det blivit så.

Hyresrätter ska finnas, fru talman, och vara tillgängliga för dem som behöver, men bostadsbristen på hyresrättssidan är nog vårt största misslyckande i dag. Svarthandel och utnyttjande av en svagare part blommar alltid upp på marknader som inte fungerar. Det blir en insider/outsider-problematik, och vi vill inte upplåta handel med hyreskontrakt till de kriminella gängen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bostadspolitik

Mer och kostnadseffektivare byggande men framför allt rörlighet och ett bättre nyttjande av de bostäder som finns är lösningen på bostadsbristen. Men det finns ingen quickfix för bättre fungerande bostadsmarknader så länge vi så hårt försvarar de rådande systemen.

Därför var de reformer på hyresmarknaden som var på väg att genomföras med januariavtalet så viktiga. Effektivare och rättvisare hyresförhandlingar, fri hyressättning i nyproduktion och en tydligare spegling av läge, attraktivitet och efterfrågan i det befintliga beståndet är förändringar som behövs - ju förr, desto bättre.

I stället för att med näbbar och klor försvara dem med höga inkomster som sitter på attraktiva kontrakt med låga bruksvärdeshyror i Stockholms innerstad vill Centerpartiet se till de grupper som just nu har svårast att finna bra bostäder som passar deras förhållanden. Det är seniorer, unga och studerande, och det är de ekonomiskt utsatta, fattiga hushållen som inte kan efterfråga bostäder på grund av sociala problem, missbruk eller sjukdom.

De problem som trångboddhet för med sig är svåra att reparera i efterhand. Barn behöver växa upp i trygga miljöer där de blir sedda, får stöd och kan göra sina läxor, vistas hemma och ta hem kompisar. Många lyfter Gårdsten i Göteborg som ett lysande exempel. Jag gör det igen, men det finns fler exempel. Vi måste ge människor chansen att lyckas och samtidigt göra bostadskarriär i en hemtam miljö som känns trygg.

Tyvärr brottas bostadspolitiken inte enbart med systemfel. Måhända är det bristen på incitament för byggbranschen att hålla kostnader nere och bygga snabbt, kostnadseffektivt och miljösmart som håller innovationerna tillbaka. Jag kan tillägga att byggsubventioner så som de har varit utformade inte är ett kostnadspressande system utan ett system som bidrar till att hålla kostnaderna höga.

Det är utvecklade byggmetoder, smarta klimatbra materialval och en övergång till mer industriellt tänkande inom byggbranschen som ger oss minskade byggkostnader. Det är Centerpartiets uppfattning att skattebetalarnas pengar inte ska användas för att subventionera bostäder som kan byggas med marknadsmässiga principer och normala avkastningskrav hos byggherrarna.

Jag har också mött dem som nu beklagar att investeringsstödet till hyresrätter avskaffats. Jag kan förstå att den typen av plötsliga förändringar är svårhanterliga och att det tillfälligt kan innebära byggstopp på en del håll. Men till dem vill jag säga att jag beklagar att dessa stöd hittills har varit alltför generella och huvudsakligen gått till bostäder som ändå skulle ha byggts. För att Centerpartiet fortsättningsvis ska ställa sig bakom ett sådant system med omfattande subventioner måste de riktas specifikt mot de svagaste marknaderna och mot de hushåll som är i allra störst behov av en bostad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bostadspolitik

Vi välkomnar därför den utredning om en social bostadspolitik som Karolina Skog presenterar i dag. Vi vill dock gå längre och fortsätta att utreda hur en ny social bostadssektor skulle kunna skapas för svenska förhållanden med andra länder som positiva förebilder. Jag kan notera att begreppet "affordable housing" inte har någon motsvarighet här i Sverige, vilket är synd.

Till följd av den förenklade beredningen finns det endast ett fåtal reservationer i betänkandet. Jag står naturligtvis bakom samtliga våra yrkanden, också dem som bereds förenklat, men yrkar bifall endast till reservation 2 om översyn av redovisningsregler, som jag inledningsvis argumenterade för.

Momodou Malcolm Jallow (V)
Anf. 59 Momodou Malcolm Jallow (V)

Fru talman! Låt mig börja med att yrka bifall till vår gemensamma reservation 2 i betänkandet.

I dagens Sverige handlar bostadsfrågan inte längre om att bo. I stället handlar den om investeringar och att på ett eller annat sätt tjäna pengar på såväl hyresfastigheter som bostadsrätter och villor. Om inte förr så blir man väldigt medveten om detta när man läser högerpartiernas bostadspolitiska förslag. Det handlar om pengar och spekulation, ingenting annat.

Av Sveriges befolkning är det dock runt 30 procent som bor i hyresbostäder. Till skillnad från den bild som oftast målas upp av högerpartierna har många aktivt valt att bo i hyresrätt, den enda upplåtelseform som man kan "bara" bo i. Man behöver inte äga den; man kan bara bo i den utan att behöva spekulera.

Men för den som inte vill se sitt hem som en handelsvara är det väldigt svårt att få politiken med sig i dag. Hyresgästerna är missnöjda med politiken, fick vi höra och läsa i förra veckan. Och jag förstår dem. Regeringens låga ambitioner kombinerat med högerpartiernas totala ointresse för hyresgäster och deras boende är grunden för missnöjet.

Fru talman! Det är orimligt att bostäder i så hög grad som i dag enbart behandlas utifrån finansiella aspekter. Det måste vara möjligt att hitta regelverk och rättvisa villkor som bättre återspeglar bostaden som en mänsklig rättighet och inte bara ett objekt på en marknad.

Bostaden är, och ska vara, en social rättighet och en del av den allmänna välfärden. Detta måste tydliggöras i svensk bostadspolitik. Vi behöver en nationell strategi för att säkerställa allas rätt till en bostad till en överkomlig kostnad.

Hyresrätten har under alltför lång tid satts på undantag av politiken. Samtidigt gynnas de ägda upplåtelseformerna alltmer av statliga privilegier - massor av bidrag. Hela 30 miljarder kronor delades ut till bostadsägare bara under förra året. Det blir en omvänd Robin Hood-situation. Man tar från de fattiga och ger till de rika! De som redan har mycket får mer. De som inte har något får ingenting. Är det då så konstigt att de som har råd väljer att bo i ägda bostäder? De får ju mycket bidrag. Men många fattiga och låginkomsttagare har inte råd. Är det bara rika människor som ska ha ett tryggt och långsiktigt hem? Det är en rimlig fråga.

Om man lyssnar på de flesta av partierna från högern här i dag får man intrycket att det tyvärr är så. Med allt detta sagt känns det därför inte som någon större överraskning att Vänsterpartiet är det parti som får högst förtroende inom bostadspolitiken bland Sveriges 2 miljoner röstberättigade hyresgäster. Det visade den väljarbarometer som Hyresgästföreningen presenterade i förra veckan. Hyresgästerna har naturligtvis förstått vem som står på deras sida - och vilka som inte gör det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bostadspolitik

Fru talman! De senaste tio åren har vi sett en utveckling i Sverige där privata fastighetsbolag köpt upp hela bostadsområden med ett enda syfte: att göra en så stor och så snabb vinst som möjligt. Bakom de privata värdarna står inte sällan utländska riskkapitalbolag.

Affärsmodellen är enkel: Hyresvärdarna ytskiktsrenoverar lägenheterna styckvis, varefter de tomställs för att man därefter ska kunna höja hyran kraftigt. Det är så kallade konceptrenoveringar. Samtidigt genomförs varken löpande underhåll eller långsiktig upprustning, vilket ökar hyresvärdarnas vinstmarginal ännu mer. Vinnarna är de privata fastighetsbolagen och deras ägare. Förlorarna är hyresgästerna - nuvarande såväl som framtida.

Fru talman! I dessa tider, när vart och vartannat parti tycks tro att marknadshyror är lösningen både på bostadsbristen och på de orättvisa förhållanden som råder på bostadsmarknaden, känns det viktigare än någonsin att stå här i kammaren och upprepa några av de reformer som på riktigt kan skapa rättvisare villkor. Och det kan varken marknadshyror eller social housing göra.

I stället måste vi stoppa all försäljning av våra allmännyttiga bostäder. Vi måste återinföra såväl investeringsstödet för nybyggnation av hyresrätter som stödet för renovering och energieffektivisering av flerbostadshus. Och självklart är det hög tid att påbörja nedtrappningen av ränteavdraget och att avveckla de ineffektiva rotbidragen.

När övriga partier väljer att avveckla alla stöd till hyresmarknaden väljer Vänsterpartiet en annan väg. Vi återinför investeringsstödet för byggande av hyresrätter. Sverige behöver fler, inte färre, hyresrätter med rimliga hyror. Mellan åren 2017 och 2021 tillkom cirka 55 000 hyreslägenheter med hjälp av 9,5 miljarder i investeringsstöd. Det är ett mycket imponerade resultat, om man till exempel jämför med rotbidraget som hittills kostat skattebetalarna mer än 140 miljarder kronor. Vad har det levererat? Inget - förutom att göra de rika människorna rikare.

Vänsterpartiet väljer också att göra en storsatsning på klimatanpassning av bostäder i motsats till den blåbruna budgeten som styr i dag.

Anledningarna är två: Flera hundra tusen bostäder i miljonprogrammet är i behov av renovering och energieffektivisering, och vi anser inte att hyresgästerna ska stå för hela notan. Dessutom behöver hela samhället ta krafttag för att reducera klimatpåverkan. När även staten tar sitt ansvar - politiskt och ekonomiskt - kan stora kriser hanteras både effektivt och rättvist.

Fru talman! I vårt rika Sverige ökar hemlösheten och trångboddheten. Enligt Socialstyrelsens senaste kartläggning från 2017 levde då omkring 33 000 personer i hemlöshet. I dag är de ännu fler.

Tusentals löntagare har förlorat sina jobb i coronakrisens spår, och vräkningar av barnfamiljer fortsätter öka. Det sker i ett land där barnkonventionen är lag.

Pensionärer som har jobbat och slitit hela livet har inte råd att bo. Runt hälften av landets pensionärer är fattigpensionärer och har som mest 14 000 kronor i månaden. Det kan inte vara rimligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bostadspolitik

Ungdomar kan inte flytta hemifrån. Hela 27 procent av Sveriges unga vuxna bor ofrivilligt hemma hos sina föräldrar.

Det har visat sig i flera undersökningar att mindre än hälften av hushållen i storstäderna kan söka en nybyggd hyresrätt och få en skälig levnadsstandard efter att hyran är betald. Detta sker i ett av världens rikaste länder. Detta är resultatet av den bostadspolitik som förs i dag. Eller ska jag säga avsaknaden av en bostadspolitik? Detta måste ändras.

Fru talman! Fler bostäder måste byggas, men det måste vara rätt typ av bostäder. Framför allt behövs fler hyresrätter med rimliga hyror som människor har råd med. Det ska vara bostäder som också kan bidra till positiva flyttkedjor som frigör de minsta och billigaste bostäderna. Det är den typen av bostäder som nyproduktionen alltid kommer ha svårt att klara att producera.

Men med hjälp av investeringsstöden kom vi en bit på den vägen. Hela 2 000 kronor mindre i snitthyra kostar en trerummare som producerats med hjälp av investeringsstöd. Det kanske inte är så mycket för de flesta här i kammaren, men för vanliga människor kan 2 000 kronor vara avgörande. När staten tar ett större finansiellt ansvar för bostadsförsörjningen ger det helt enkelt resultat.

Fru talman! Alltför många hyresvärdar ställer i dag omotiverat höga inkomstkrav på nya hyresgäster. Det leder till att bostadssegregationen ökar och till att det blir svårare för många att få ett förstahandskontrakt. Det är dags för regeringen att återkomma med lagförslag som innebär att hyresvärdar, såväl privata som allmännyttiga, inte ska kunna ställa orimligt höga inkomstkrav som exkluderar stora grupper av människor vid uthyrning av bostäder.

En stark allmännytta är avgörande för en social bostadspolitik och för att klara den bostadsförsörjning som behövs i dag. Allmännyttan ägs av medborgarna gemensamt och har till uppgift att tillhandahålla hållbara och prisvärda bostäder för alla. Vänsterpartiet anser att allmännyttiga bostadsbolag ska drivas utifrån mål om social nytta och samhällsansvar, inte utifrån marknadsmässiga principer och avkastningskrav.

Fru talman! Jag vill avsluta med att säga att Vänsterpartiet vill ha en bostadspolitik där staten, regionen och kommunen tillsammans tar mer ansvar för ett bostadsbyggande som gör att varje unge har en bostad som väntar på henne eller honom när det är dags att flytta hemifrån - eller till den stad där jobben finns. Det är viktigt att det är så.

Vi vill se en bostadsfinansiering som ligger mer på det gemensamma och en allmännytta som ska bli större för att kunna bygga till lägre hyror och sätta press på den lokala, privata marknaden.

Larry Söder (KD)
Anf. 60 Larry Söder (KD)

Fru talman! Ibland tar jag mig ut på okänd mark för att utmana mig själv. Det gjorde jag häromdagen när jag tog upp en tidning som heter Nya Aktuellt i Politiken. Jag ser att mina socialdemokratiska vänner funderar över vart det här ska ta vägen.

Jag läste en debattartikel i tidningen från den 10 december 2021 av Erik Nises, socialdemokrat från Borlänge. Han utvecklar sina tankar om socialdemokratisk bostadspolitik, eller det som vi andra redan har upptäckt, nämligen avsaknaden av nya idéer och nya lösningar på dagens problem på bostadsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bostadspolitik

Jag citerar ur debattartikeln: "För det räcker inte med otillräckliga byggsubventioner som bara verkar på den del av bostadsmarknaden som minst antal medborgare längtar till. (Dessutom har högerpartierna nu strukit dem ur statsbudgeten.) Men annars har Socialdemokraterna i princip ingen bostadspolitik."

I samma debattartikel kan man läsa att det är "dags för S att skaffa sig en bostadspolitik". Jag håller med. Resultatet av åtta års regerande kan man inte vara stolt över som socialdemokrat.

Jag tänker att det är bra om Socialdemokraterna får reda på vilka problem som bostadspolitiken ska lösa. Jag tänker därför rada upp några problem som jag ser i bostadspolitiken som Socialdemokraterna kan ta med sig och försöka lösa i den nya, innovativa bostadspolitik som ska byggas.

Vi har för låg byggtakt av nya bostäder, vilket medför brist i de allra flesta kommuner i vårt avlånga land. I 240 av 290 kommuner har vi brist på bostäder.

Vi har för få bostäder till följd av att många bor i fel typ av bostad. Det betyder att många unga som vill flytta hemifrån måste bo kvar hemma.

Vi har 33 000 människor i Sverige som är hemlösa.

Vi har kreditrestriktioner som stoppar människor från att köpa en egenägd bostad. De tvingas bo kvar i hyreslägenhet när de vill ha en egenägd bostad. De har ekonomin, de har möjligheten, men kreditrestriktionerna stoppar dem från att göra köpet som man gör en gång i livet och få en egenägd bostad.

Vi har bostadsområden i utanförskapsområden som ingen av oss kan vara stolt över utifrån ett trygghetsperspektiv eller ett standardperspektiv.

Vi har skapat en ännu mer utredningstät process för plan- eller bygglov. Det är vällovligt, men jag tror att vi brister lite i konsekvenstänkandet. Vi skapar lagar och regler som gör att så många utredningar behöver göras för ett plan- eller bygglov att det skapar problem för dem som vill bygga bostäder.

Slutligen har vi byggnationspriser som ökar i allt snabbare takt samtidigt som vi accepterar en byggprocess som inte tar hänsyn till kostnadseffektivitet.

För att hjälpa Socialdemokraterna att skaffa sig en bostadspolitik, som Erik Nises vill, kan vi kristdemokrater låna ut några förslag till Socialdemokraterna. Vi kan enas om åtgärder, och vi kan utreda och sjösätta dem tillsammans.

Vi kan se över kreditrestriktionerna så att vanligt folk kan köpa en egenägd bostad på en helt vanlig lön.

Vi kan utreda och införa bospar så att unga enklare kan ta sig in på marknaden för egenägda bostäder.

Vi kan införa startlån som möjliggör för fler att köpa en egen bostad.

Vi kan införa en planeringsbonus till kommunerna så att vi får större planberedskap runt om i landet.

Vi kan införa större avdragsmöjlighet för uthyrning av del av bostad så att vi använder de kvadratmeter som finns bättre.

Vi kan se över kraven inom i princip alla områden så att ett antal utredningar inte behöver göras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bostadspolitik

Vi kan slänga det strandskyddsförslag som nu kommit i papperskorgen. Det är en produkt som inte kommer att lösa några som helst problem för bostadsbyggandet.

Socialdemokraterna kan även ta del av det som finns med i betänkandet - en översyn av redovisningsreglerna. På en marknad där marknadsvärdet kanske är 50 eller 60 procent av produktionskostnaden krävs det i dag att man skriver ned fastighetens värde direkt, vilket omöjliggör för många bolag att bygga i dessa områden trots att det finns ett behov. Låter man bolaget skriva ned fastigheten under en längre period - till exempel sju år, som vi har föreslagit - underlättar man för att bygga även på svaga marknader där det finns ett behov av nya bostäder.

Jag håller med Erik Nises: Socialdemokraterna behöver en ny bostadspolitik som möter dagens problem.

Med de orden yrkar jag bifall till reservation nummer 1.

Momodou Malcolm Jallow (V)
Anf. 61 Momodou Malcolm Jallow (V)

Fru talman! Det finns i Kristdemokraterna någon sorts fixering vid att alla måste äga sina bostäder. Alla måste ha småhus eller villa. Det är som om det inte finns några som helst villkor. Pengar och förutsättningar spelar ingen roll. Alla ska ha villa. Alla ska ha småhus. Jag har hört Kristdemokraterna prata om det länge. Det är en attityd eller en politik som är väldigt verklighetsfrånvänd.

Säkert har många en massa andra drömmar om de slipper ta hänsyn till pengar, livet, arbete och annat. Det finns mycket man kan göra om man inte tar hänsyn till om man har pengar att göra det. Alla har många drömmar. Men vi måste bygga vår politik på verkligheten att det finns många människor som bor i det här landet som är fattiga - som är fattigpensionärer, som är nyanlända, som är låginkomsttagare, som är ensamstående - och som inte har råd att ta ett lån på banken och köpa ett hus. De kan ha en hyresrätt, men de kan inte köpa ett hus. Det är inte för att de inte drömmer om det utan för att de inte har de ekonomiska förutsättningarna att äga ett hem.

Att man hela tiden talar med förakt om hyresrätter, där det i dag bor 2 miljoner människor, är för mig inte okej. Det är många människor som bor i hyresrätt i dag. Man har sitt hem där och bygger sin familj där. Man går till arbetet varje dag och kommer tillbaka till sitt hem. Det är en hyresrätt, och det ska vara okej.

När ni tar bort allt stöd till att bygga fler hyresrätter som alla inkomsttagare har möjlighet att bo i, vad har ni för andra förslag? Alla de här människorna som inte har pengar, hur ska de ha råd att köpa ett hus?

Larry Söder (KD)
Anf. 62 Larry Söder (KD)

Fru talman! Sju av tio människor säger i undersökningar att de vill ha ett egenägt boende - och Momodou Malcolm Jallow säger att jag är verklighetsfrånvänd. Min politik stöder att sju av tio människor ska kunna förverkliga sin dröm om ett egenägt boende. Jag kan inte förstå hur det skulle kunna vara verklighetsfrånvänt.

Problemet är att en vanlig arbetare som har en vanlig lön och ett boende som är en hyresrätt och som vill flytta till ett egenägt boende inte kan göra det på grund av regeringens politik, som Vänsterpartiet stöder. Kreditrestriktioner sätter stopp för det. Andra delar sätter stopp för det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bostadspolitik

Man vill inte bygga småhus i Sverige. Vi bygger under 10 000 småhus i Sverige under ett år trots att sju av tio vill bo i småhus. Hur kan det vara mindre verklighetsfrånvänt än min politik?

Momodou Malcolm Jallow har heller inte upptäckt att om man vill ha ett boende för dem som är utsatta, dem som har mindre pengar i plånboken, ska man välja småhus. Småhus är ekologiskt bäst, ekonomiskt bäst och socialt bäst.

Momodou Malcolm Jallows politik borde vara att alla ska få möjlighet att göra den bostadsresa som de rika får göra. Men det Momodou Malcolm Jallow vill är att ta bort den möjligheten från de människor som kan göra det och att alla ska bo i hyreshus.

Jag tror på att människor ska få välja vilket boende de vill. Om vi låter fler bo i egenägt boende och ger fler möjlighet att köpa sitt boende finns det hyresrätter till dem som faktiskt vill bo i hyresrätter - och det till rimliga priser. I dag är det en marknad i de stora städerna som driver upp hyrespriserna, vilket gör att vanliga människor inte kan bo där.

Momodou Malcolm Jallow (V)
Anf. 63 Momodou Malcolm Jallow (V)

Fru talman! Återigen verklighetsfrånvänt. Sju av tio vill ha ett hus. Jag kan fråga eleverna som sitter på läktaren nu hur många av dem som vill flyga till månen. Kanske alla, eller nio av tio, säger att de vill det. Men har de förutsättningarna att göra det? Nej.

Det är det jag pratar om - att man ska bygga sin politik på en verklighet. Det finns ekonomiska förutsättningar i det här landet som gör det omöjligt för många att ta ett lån och köpa ett hus. Det vet jag.

Att Larry Söder och Kristdemokraterna inte förstår den verkligheten säger väldigt mycket om vilka människor som sitter i den här kammaren. Man är född och uppväxt med privilegier och har inte den verklighetsförankring och den referensram som jag pratar om.

I Malmö, som jag kommer från, finns det människor som är fattiga. De räknar kronor varje vinter för att kunna köpa en jacka till sina barn. Om man frågar dem om de vill ha hus är det klart att de vill det. Men har de förutsättningar att skaffa hus? Nej. Och så tar ni bort den lilla möjlighet de har att ha ett hem i form av en hyresrätt genom att ta bort alla subventioner för att bygga eller renovera dessa hem. Högern har inget annat än ett djupt förakt för hyresgäster och hyresrätter. Det tycker jag är fruktansvärt.

Precis som Larry sa: Låt människor välja hur de vill bo! Det finns många människor i dag som väljer att bo i hyresrätter. Varför gör ni det så svårt? Varför ger ni 140 miljarder till rika människor som äger ett hus här i Sverige och ett i Italien, renoverar sitt hus i Italien och betalar fattiga människor för det? Men den fattiga människan i Malmö som vill renovera sin egen lägenhet får stå för det själv. Annars höjs hyran, och man blir vräkt. Det är inte okej.

Larry Söder (KD)
Anf. 65 Larry Söder (KD)

Fru talman! Jag kan konstatera att Momodou Malcolm Jallow inte har en aning om vilken bakgrund jag kommer från. Momodou Malcolm Jallow vet inte vad jag har varit med om i mitt liv. Ändå gör han uttalanden här som på något sätt talar om vilken bakgrund jag har. Momodou Malcolm Jallow är inte ens intresserad av vilken bakgrund jag har - det är bara den bild av Kristdemokraterna som han vill måla upp som är intressant för honom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bostadspolitik

Momodou Malcolm Jallow är erbjuden att ta del av min bakgrund om han tror att min politik beror på min bakgrund. Min politik beror på att människor har en önskan om att kunna äga sitt eget boende. Det innebär att man faktiskt styr över sitt eget leverne och över var man bor. Det borde Momodou Malcolm Jallow också vilja, för alla människor i Sverige - oavsett om man har lite eller mycket pengar.

Men Momodou Malcolm Jallow har i stället en politik som innebär att ingen ska äga sitt boende, för alla ska bo i hyreshus. Det är verklighetsfrånvänt. Människor ska kunna välja sitt boende. Vi här i kammaren ska inte bestämma vilken typ av boende en människa ska ha. Det ska människan välja, oavsett bakgrund, Momodou Malcolm Jallow.

I stället för att bygga sin politik på fördomar borde man ta reda på fakta först. Småhus är ekologiskt, ekonomiskt och socialt bäst. Titta på siffrorna så får du se. Varför menar Momodou Malcolm Jallow att man ska betala för en dyr nybyggd hyresrätt i stället för att bygga en fastighet och kunna ha den över tid? Det är ekonomiskt bäst, även för den som inte har så mycket pengar. Detta borde vara Vänsterpartiets politik, om man hade någon tåga.

Jakob Olofsgård (L)
Anf. 66 Jakob Olofsgård (L)

Fru talman! Om ungefär en halvtimme presenterar bostadsministern en ny social bostadspolitik. Den kommer inte att räcka till, och det är därför vi har lagt fram våra förslag - jag yrkar bifall till reservation nummer 3. I den reservationen talar vi om vad som saknas i den politik som kommer att läggas fram i dag.

Dagens bostadsmarknad, med höga priser i det ägda beståndet och förmedling primärt efter kötid i det hyrda beståndet, cementerar segregationen snarare än bryter den. Den generella bostadspolitiken har aldrig tidigare fungerat sämre när det handlar om att ge förutsättningar för människor med låg betalningsförmåga att hitta en bostad.

I dag har vi dem - och de är många - som är hemlösa och faller mellan stolarna i det system som regeringen har byggt upp. Därför föreslår Liberalerna nu en ny boendeform, behovsbostäder, som ger kommunerna möjlighet att genom en social kvot förmedla en andel av sina bostäder till utsatta grupper - till dem som nu faller mellan stolarna. Det är en bostadsreform som ger de svagaste på bostadsmarknaden en bättre chans att få en bostad.

Bostäderna ska utgöras av nybyggda behovsbostäder eller befintliga hyresrätter som ombildas till en särskild bostad genom en social fördelningskvot i bostadsförmedlingen. När en bostad väl har ombildats till en behovsbostad ska den vara kvar i det sociala bostadsbeståndet för att vi kontinuerligt ska ha möjlighet att bygga upp en ny, stark social bostadssektor, något som i dag saknas.

Sverige har i dag alla kännetecken på den dåliga social housing som har funnits i många länder runt om i världen. Stigmatiserade områden och fastigheter enbart menade för mindre bemedlade är ett av de största misslyckandena i andra länders modeller för just det man kallar social housing. Men samma problem ser vi i dag i våra miljonprogramsområden. Vi har detta också här i vårt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bostadspolitik

Vi föreslår i stället en modell där behovsbostäder ska finnas blandade med hyresrätter och bostadsrätter i vanliga fastigheter. Bostäderna ska vara spridda över hela kommuner men inte alls byggda i några utsatta eller särskilt utsatta områden. Det är alltså lägenheter av bra kvalitet som är insprängda i vårt samhälle - inga slumbostäder och inga slumkvarter.

Bostäderna ska hålla samma kvalitet och möta samma krav som vilka bostäder som helst. Hyran för behovsbostäder ska vid kontraktets ingång vara densamma som gällt för lägenheten tidigare, om den ombildats från en hyresrätt till en behovsbostad. Vid nyproduktion av behovsbostäder sätts hyran på samma nivå som för liknande behovsbostäder i området. För dem som inte har möjlighet att betala hyran ska det finnas stöd i form av bostadsbidrag, boendetillägg och hyresgarantier.

Fru talman! Bostäderna med de lägsta hyrorna är oftast de som under en längre tid har förvaltats av allmännyttan. Allmännyttan behöver användas bättre för att hjälpa utsatta grupper att komma åt attraktiva och billiga bostäder, för att bekämpa utanförskapet. Vi föreslår därför att det i varje kommun, som också bär bostadsförsörjningsansvaret, ska finnas en kvot som innebär att en påtaglig andel av förmedlade hyresrätter omvandlas till behovsbostäder utifrån lokala behov och förutsättningar.

Jag fortsätter att förklara och berätta om behovsbostäder. Ingen annanstans i partiets program beskrivs politik som berör just dem som faller mellan stolarna. Om det finns, lyft gärna fram det och säg det högt! De som står utan bostäder i dag och kommer till Stadsmissionen eller andra ideella organisationer gör det nämligen därför att det nuvarande systemet inte fungerar.

Ja, alla de åtgärder som vi har hört mina företrädare här lyfta fram behövs. Det behöver byggas mer, och det behöver underlättas och så vidare. Men trots detta kommer människor att falla mellan stolarna av olika anledningar.

Behovsbostäder ska inte bidra till att den ofrivilliga segregationen i Sverige ökar. Boendesegregation är huvudorsaken till skolsegregation och den ledande orsaken till att parallellsamhällen växer fram i förorter. Men genom att placera behovsbostäder utanför dessa områden skapar vi förutsättningar att på riktigt motverka boendesegregationen och få en bättre fungerande mångfald i alla stadsdelar.

Det finns olika anledningar till att människor hamnar i utsatthet. Men de har gemensamt att de är i behov av en bostad och inte har möjlighet att få tillgång till en på den ordinarie bostadsmarknaden. Då talar vi om människor som lider risk för akut hemlöshet, är utsatta för eller riskerar att utsättas för våld, har en väldigt svag ekonomi, lever i extrem trångboddhet eller har medicinska behov.

För att systemet ska bli så transparent och rättvist som möjligt behöver det tas fram nationella riktlinjer för vilka som ska prioriteras för de tillgängliga behovslägenheterna. Besluten om tilldelning av behovsbostäder ska fattas genom den kommunala förvaltningen. Som grund för vilken bostad en person kan tilldelas genom systemet ska hänsyn tas till storlek på familjen och vilka områden som ligger lämpligt i förhållande till den sökandes behov och livssituation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bostadspolitik

Inlåsningseffekter uppstår i systemet om man låser det till en viss livssituation och en viss inkomst. Skatter och lagar behöver förändras för att underlätta människors strävan efter ett gott liv, aldrig för att motverka att människor skaffar arbete eller tar sig ur ett missbruk. Ett kontrakt för en behovsbostad får aldrig gå förlorat på grund av att livssituationen blir bättre. Varje kontrakt har i stället en bestämd tidshorisont. Hyresgästen kan därmed känna sig trygg i sin rätt att bo kvar. Som huvudregel bör kontraktet gälla i minst fem år. Det tar tid att ta sig ur ett utanförskap och komma in i samhället. Behovsbostäderna är alltså till för dem som står allra längst från bostadsmarknaden.

Fru talman! Regeringen presenterar i dag en utredning om en socialt hållbar bostadsförsörjning. Förväntningarna har varit och är stora, eftersom behovet är akut och stort. Men regeringen levererar i dag en utredning som är feg och otillräcklig. Man vågar inte ta det där ytterligare steget som gör att de som faller mellan stolarna får en bostad. Utredaren själv påpekar att förslaget är otillräckligt för att få bukt med de bostadssociala problem som finns. Utredningen fokuserar på mål och ramverk men presenterar nästan inga konkreta åtgärder. Det är därför vi från Liberalerna lägger fram det här konkreta förslaget om behovsbostäder. För att våga ta till sig det krävs det mod, fru talman.

För dem som faller mellan stolarna och hamnar utanför bostadsmarknaden har Liberalerna ett besked. Det finns en lösning, nämligen en ny form av social housing som vi benämner behovsbostäder. Regeringen ser inte till de minsta i samhället. Det är därför det behövs en ny och liberal borgerlig regering.

Ola Möller (S)
Anf. 67 Ola Möller (S)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i dess helhet och yrka avslag på alla reservationer.

Fru talman! Vi kan såklart inte ha en debatt i denna kammare utan att lyfta fram det enorma lidandet i Ukraina. Det orättfärdiga kriget dominerar givetvis både nyhetsrapporteringen och våra tankar. Men det är också viktigt att vi behåller riktningen i det demokratiska samtalet här inne och att vi fortsätter att leverera en demokratisk och viktig diskussion. Annars vinner Putin. Det är det han vill. Han vill tysta oss.

Sveriges statsminister har pekat ut en tydlig riktning och tydliga prioriteringar här och nu. Vi ska stötta Ukraina, vi ska införa tuffa sanktioner mot Putins regim och vi ska stärka Sverige.

Att stärka Sverige är viktigt utifrån ett totalförsvarsperspektiv. Det måste ske på en lång rad sätt. En stark samhällsgemenskap och att vi har tillit till varandra är ett av de viktigaste försvarsverken, bålverken, mot totalitära regimer och yttre hot. Det är också viktigt för att motstå de påverkansoperationer som sker mot vårt land.

Fru talman! Vi socialdemokrater har pekat ut segregationen som en av de viktigaste och svåraste samhällsutmaningarna, eftersom den bryter ned tilliten i vårt samhälle. På den punkten har statsministern varit oerhört tydlig. Vi måste vända på varje sten för att klara av att bryta segregationen.

Bostadspolitiken är tillsammans med en aktiv arbetsmarknadspolitik och en fungerande skola ett av de viktigaste verktygen för att klara av att bryta segregationen. För oss socialdemokrater är bostaden mer än en vara på en marknad. Det är en social rättighet. Bostadspolitiken är och ska vara en viktig del av välfärdspolitiken. Vi vill att hemmet ska vara den trygga punkten i varje människas liv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bostadspolitik

Men ska vi klara av att bryta segregationen måste vi göra mer. Sverige kan bättre än vad vi gör i dag. Sedan 2014 har vi byggt 350 000 bostäder. Men vi måste såklart gå vidare och höja ambitionerna ytterligare. En halv miljon bostäder ska påbörjas till 2030.

Här är återinförandet av ett investeringsstöd en avgörande faktor. Investeringsstödet har hållit uppe byggandet i både lågkonjunktur och högkonjunktur och har utjämnat byggtakten. Det är därför mycket populärt. Åtta av tio byggföretag vill se ett återinfört investeringsstöd. Ett så starkt stöd för en så viktig reform är något väldigt ovanligt. Därför måste ett investeringsstöd återkomma.

Fru talman! Bostadsförsörjningsansvaret vilar tungt på kommunerna. Vi socialdemokrater menar såklart att varje kommun måste ta ansvar för planering och byggande, så att invånarna har god tillgång till hållbara och bra bostäder. Vi menar att kommunerna måste åläggas detta.

Att vi fördelar flyktingmottagandet jämnt över Sveriges kommuner är en väldigt viktig pusselbit i att klara av att bryta segregationen. Därför har bosättningslagen varit bra, liksom att vi kan undanta delar av städer från EBO. Jag menar att EBO bör avskaffas i sin helhet. EBO är verkligen ytterligare ett av de där exemplen på tokliberala idéer som kört rakt ned i diket.

Givetvis måste kommunerna också ha större möjligheter att villkora sina markanvisningar. Kanske kan man få reglerat i detaljplanen vilken upplåtelseform det ska vara. Ett annat väldigt viktigt verktyg skulle vara en ny och moderniserad förköpslag.

Ett annat område som måste diskuteras är principen om likabehandling mellan upplåtelseformerna. Skillnaderna i boendekostnader mellan dem som hyr och dem som äger är i dag omotiverat stora. De ska inte finnas över huvud taget.

Vidare, fru talman, tycker vi att man ska förbättra ungas möjligheter att flytta hemifrån. Det finns en utredning som kommer att presenteras nästa vecka, vilket vi ser fram emot. Till skillnad från andra ledamöter i den här kammaren har vi inte fått en massa information från folk sittande i utredningar, så att vi kan såga dem innan de är presenterade. Men vi ser fram emot att både den bostadssociala utredningen och startlånsutredningen presenteras.

Även äldres möjligheter att röra på sig i bostadsbeståndet och deras tillgänglighet ska lyftas fram. Det behövs fler trygghetsbostäder. I debatten om investeringsstöd och statens finansiering av bostäder glöms det ofta bort att det finns ett investeringsstöd för äldreboenden och anpassning av bostäder för äldre. Det har ökat livskvaliteten för många äldre. Det är glädjande att det stödet får lov att vara kvar.

Fru talman! Det finns en del av bostadspolitiken som man inte kan låta bli att prata om, och det är såklart hyresgästernas ställning. Den socialdemokratiska regeringen har genomfört en rad förstärkningar av skyddet för hyresgästerna på bostadsmarknaden. Bland annat har vi vidtagit åtgärder mot svarthandel med hyreskontrakt, otillåten andrahandsuthyrning och uttag av överhyror av andrahandshyresgäster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bostadspolitik

Vi införde också ett renoveringsstöd som alla fastighetsägare av flerfamiljshus kunde söka. Syftet var att dra ned kostnaderna för bostadsrättsinnehavare och hyresgäster vid renovering. Men precis som investeringsstödet försvann renoveringsstödet när de högerkonservativa drev igenom sin budget och var överens om att rensa det bostadspolitiska området från pengar.

Intressant i sammanhanget är att några av de partier som nu ojar sig över bostadsbristen avskaffade ett av de kraftfullaste verktyg vi hade för att hålla uppe byggandet, det vill säga investeringsstödet. Det vore därför rimligt med lite självkritik från dessa partier, för det duger inte att säga att det är sossarnas fel varje gång bostadsbyggandet sjunker. I detta fall är det definitivt inte det.

Vi har också infört en möjlighet att på ett tidigt stadium ingripa mot dålig förvaltning av hyresfastigheter. Det är ett viktigt verktyg som jag verkligen hoppas används i kommunerna för att stoppa den sociala dumpningen.

Dessutom har vi infört ett stärkt besittningsskydd för hyresgäster vid förstörd lägenhet. Det är välkommet och efterlängtat av hyresgäströrelsen, och det kommer att stärka rätten för hyresgäster när de är som mest utsatta, till exempel när lägenheten har brunnit.

Fru talman! Låt mig vara tydlig i fråga om marknadshyror. Marknadshyror leder till en ökad omfördelning från hyresgäster till fastighetsägare, med sämre vardagsekonomi som följd, vilket får människor att konsumera mindre. Det gör i sin tur att det blir ännu svårare att hitta en bostad. Allt detta sker utan att det blir fler bostäder.

Vi socialdemokrater motsätter oss marknadshyror och anser att den svenska hyresförhandlingsmodellen ska stärkas och utvecklas. Problemet i Sverige är bostadsbristen, inte hyresförhandlingssystemet.

Fru talman! Jag avslutar med att påminna om det stundande valet. Bostadspolitiken är avgörande för att vårt land ska fungera, för att vi ska kunna bryta segregationen och för att varje människa ska kunna känna trygghet, kunna gå till jobbet och kunna känna den viktiga tillit som behövs för att kunna bygga Sverige starkt. Bostaden är en del av den gemensamma välfärdspolitiken, och därför måste vi tillsammans ta gemensamt ansvar för den.

Fru talman! För övrigt anser jag att vinster i välfärden bör förbjudas.

(Applåder)

Momodou Malcolm Jallow (V)
Anf. 68 Momodou Malcolm Jallow (V)

Fru talman! Det är glädjande att höra att Socialdemokraterna är emot marknadshyror. Jag vet att ni är det, men det var ändå Socialdemokraternas regering som tänkte införa det. Nu när ni inte längre behöver ta hänsyn till januariavtalet hoppas jag att vi gemensamt kan hitta ett bra sätt att lyfta upp bostadspolitiken, framför allt hyresrätterna och allmännyttan. Det är en viktig bostadsform, och det är viktigt att allmännyttan stärks.

I dag läste jag en artikel där Sveriges allmännyttas vd Anders Nordstrand sa så här: "Vi har en helt annan konkurrens än tidigare med stora, privata bolag på hyresmarknaden - företag som Rikshem, Heimstaden, SBB. Det är orimligt att vi har en så betydande konkurrensnackdel genom LOU."

Sveriges allmännytta har drygt 300 medlemmar som tillsammans förvaltar 900 000 lägenheter. En studie man beställde visar att lagen om offentlig upphandling, LOU, fördyrar byggprojekt med omkring 10 procent för allmännyttan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bostadspolitik

Vi är överens om att vi vill stärka allmännyttan, men detta gör det svårt för allmännyttan att bygga bostäder som människor har råd med. Därför tycker Vänsterpartiet att det är rimligt att undanta allmännyttan för att den ska ha en jämlik konkurrensmöjlighet gentemot det privata.

Vad tänker Socialdemokraterna i denna fråga?

Ola Möller (S)
Anf. 69 Ola Möller (S)

Fru talman! Socialdemokraterna har ingen annan uppfattning än att vi bör undanta allmännyttan från lagen om offentlig upphandling.

Momodou Malcolm Jallow (V)
Anf. 70 Momodou Malcolm Jallow (V)

Fru talman! Det är glädjande att höra, och jag känner att det här kommer att bli jättebra.

En annan aktuell fråga gäller de omotiverat höga inkomstkraven på nya hyresrätter. Detta gör det svårt för bland andra fattigpensionärer och låginkomsttagare, och barn vräks. Det är svårt för människor att uppnå de omotiverat höga inkomstkrav som ställs.

Det vore bra om regeringen återkom med ett lagförslag som innebär att hyresvärdar i såväl det privata som allmännyttan inte ska kunna ställa orimligt höga inkomstkrav som exkluderar en stor del av befolkningen.

Vad tänker Socialdemokraterna i denna fråga?

Ola Möller (S)
Anf. 71 Ola Möller (S)

Fru talman! Jag tackar Momodou Malcolm Jallow för en viktig fråga.

Den stora utmaningen när det gäller inkomstkraven är att om vi lagstiftar om att allmännyttan inte får ställa inkomstkrav men det privata får fortsätta göra det segregeras bostadsmarknaden. Om vi går in och lagstiftar om vad det privata får ställa för krav närmar vi oss näringsfrihets- och äganderättsfrågorna, och då börjar det bli problem med en del av Sveriges konventionsåtaganden med mera. Därför är det viktigt att hitta en balans.

Jag delar beskrivningen av att detta är ett problem, men jag tror att man får angripa det från andra håll. Det gjordes en utredning om bostadsbidraget, och vi måste förbättra det så att människor kommer in på bostadsmarknaden. Vi har stärkt bostadstillägget för pensionärer, och det är möjligt att det behöver göras ytterligare. Vi vill ju också gärna stärka pensionerna tillsammans med er.

Man måste också fundera på vilka inkomster som accepteras. I dag är det tillåtet att utesluta vissa inkomster, och det måste man kanske titta på. Om fastighetsägare utesluter ett stöd eller ett bidrag, måste de väl i alla fall motivera varför till exempel barnbidraget anses som en osäker inkomst.

Till sist det viktigaste av allt. Människor ska ha bra jobb och anställningar och fast inkomst så att de når dessa krav. Men de människor som av någon anledning har haft oturen att bli arbetslösa eller sjuka ska ha en stark välfärd i ryggen så att de också kan vara trygga i sin bostad.

Vi kan inte bara angripa detta från det bostadspolitiska hållet, men här finns givetvis saker att göra. Vi måste också hitta en bra balans så att vi inte dumpar över allt på allmännyttan.

Larry Söder (KD)
Anf. 72 Larry Söder (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bostadspolitik

Fru talman! Jag håller med Ola Möller om att bostadspolitiken är viktig ur både ett välfärdsperspektiv och ett segregationsperspektiv, och jag tror att vi gemensamt kan hitta former för att komma närmare en lösning. Att säga att man kan lösa detta är kanske att gå för långt.

Ola Möller ondgjorde sig över att vi hela tiden skyller på Socialdemokraterna. Det kan ju bero på att Socialdemokraterna har styrt under 84 av de senaste 100 åren, och bostadspolitiken är ju svårrörlig. Det tar lång tid att förändra lagar och förordningar och lång tid att bygga bostäder. Det är därför rätt naturligt att Socialdemokraterna får ta sin beskärda del av ansvaret. Dessutom har de ju styrt de senaste åtta åren.

Min fråga gäller en annan del av bostadspolitiken. Vi vet att sju av tio vill äga sitt boende och att det byggs mindre än 10 000 småhus om året i Sverige. Vi måste göra åtgärder för att fler småhus ska byggas i Sverige, eftersom många människor vill bo så.

Vilka åtgärder vill Socialdemokraterna göra för att fler småhus ska byggas i Sverige?

Ola Möller (S)
Anf. 73 Ola Möller (S)

Fru talman! Jag delar ledamotens uppfattning att ett samtal där vi försöker hitta gemensamma lösningar och kompromissa oss fram och där båda sidor kanske får acceptera saker som de inte alltid står bakom fullt ut är ett viktigt sätt att ta sig an bostadspolitiken på grund av långsiktigheten.

Samtidigt är det intressant att ledamoten hävdar att den socialdemokratiska bostadspolitiken skulle vara sämre än den borgerliga, för varje gång KD styr sjunker bostadsproduktionen väsentligt. Socialdemokraterna byggde ju lika mycket på fyra år som den borgerliga regeringen mäktade med under sin åttaårsperiod. Den kritiken faller alltså.

Det är roligt med Kristdemokraternas alla inspel för att hjälpa Socialdemokraterna till en bättre bostadspolitik. Kristdemokraterna utgår alltså från att Socialdemokraterna kommer att fortsätta styra landet i 84 år till, och det är ju angenämt.

När det gäller det ägda boendet ligger mycket på markfrågan. Här måste vi jobba med kommunerna för att möjliggöra bättre planprocesser, och vi måste tillgängliggöra mer mark. Vi måste också fundera på kreditrestriktionerna, vilket är en fråga som är komplicerad av det enkla skälet att det är myndighetsutövning som sker. Det är inte vi här inne som har fastställt kreditrestriktionerna och bolånetaket, utan det är en myndighet.

Jag kan tänka mig att Moderaternas gruppledare skulle vara tämligen snabb med att KU-anmäla det statsråd som går in och säger exakt vilka nivåer som kreditrestriktionerna ska ha. Jag vill påminna Larry Söder om att bostadsministern för ett tag sedan gläntade på den dörren. Även många socialdemokratiska ledamöter, bland andra undertecknad, har lyft upp kreditrestriktionerna som ett problem. Jag håller alltså med om Larry Söders problembeskrivning, men man får vara försiktig med hur man gör det.

Larry Söder (KD)
Anf. 74 Larry Söder (KD)

Fru talman! Min välmening gentemot Socialdemokraterna när det gäller bostadspolitiken utgår från det faktum att jag gör samma analys som Erik Nises i Borlänge, det vill säga att Socialdemokraterna inte har någon bostadspolitik. Det enda man kan komma med är investeringsstödet, vilket jag redovisade i talarstolen utifrån en debattartikel i Nya Aktuellt den 10 december 2021, om jag minns rätt. Det är därifrån välviljan kommer. Ju fler partier i Sveriges riksdag som har en bostadspolitik som motsvarar de problem som vi har i samhället, desto bättre är det, för då kan samtalen fungera över partigränserna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bostadspolitik

Jag har fortfarande inte fått så många svar om hur Socialdemokraterna vill lösa att vi ska bygga fler småhus. Ett alternativ som kan diskuteras är Kristdemokraternas förslag om en kommunal planeringsbonus, där bonus ges till kommuner som har en bättre planberedskap, där småhus ingår, för att öka incitamenten i kommunerna att bygga och planera småhus.

Vi kan se att problematiken i kommunerna oftast inte gäller att man inte bygger där utan hur man prioriterar. Det är i de stora områdena där hyresfastigheter finns som man planerar att bygga, och de småhusområden som finns kommer längre ned när man prioriterar. Ofta kommer man inte dit, men vi vill försöka vända på den kuttingen.

Jag tror att Socialdemokraterna också skulle må bra av att se att sju av tio vill äga sin egen bostad, och då borde det byggas fler än 10 000 småhus i Sverige. Min välvilja gäller Sveriges bästa, och detta tycker jag att Ola Möller ska vara glad för.

Ola Möller (S)
Anf. 75 Ola Möller (S)

Fru talman! Jag tror att någon som är viralgranskare eller liknande får kolla siffran 10 000 småhus, för mitt minne säger mig att det är mer. Det ökade också väsentligt förra året, dock från alltför låga nivåer. Där gav jag ledamoten några förslag om hur man skulle kunna göra.

Vi hade en byggbonus under föregående mandatperiod. Den avskaffades i den budget som M och KD fick igenom tillsammans med Sverigedemokraterna 2019, så det är lite märkligt att Kristdemokraterna nu står och säger att vi ska ha tillbaka en byggbonus. Vi var väldigt tacksamma att ha den. Jag var kommunalråd på den tiden i Helsingborg, och vi tyckte om byggbonusen. Där hade vi också en bra planberedskap.

Det är tråkigt att det är personer som jag känner som vi pratar om här i kammaren. Jag vill inte recensera Eriks debattartikel, men det är de facto så att vi hade haft renoveringsstödet och investeringsstödet. Vi har gjort ett stort antal åtgärder för hyresgästerna, vi har gjort det bättre för bostadsrättsinnehavarna att hantera sina frågor och vi har dessutom gjort ett antal ytterligare satsningar där vi har sett över regler och liknande. Vi har en bostadssocial utredning som levereras i dag, vi har en fråga om startlån som kommer och så vidare.

Den bild som Larry Söder och, tyvärr, Erik har stämmer inte. Den är inte korrekt. Dessutom har vi fortsatt med en politik för att till exempel avskaffa lagen om offentlig upphandling för allmännyttan, och det hoppas jag att Kristdemokraterna också kan ställa upp på. Tyvärr är Larry Söders och, i detta fall, Eriks okunskap om den socialdemokratiska politiken lika stor. Jag hoppas att Larry, i stället för att läsa Nya Aktuellt, som han kallade tidningen, läser Aktuellt i Politiken, som jag tror att den heter. Jag tror att okunskapen om tidningstiteln är lika stor som okunskapen om bostadspolitiken hos Larry Söder.

(Applåder)

Viktor Wärnick (M)
Anf. 76 Viktor Wärnick (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bostadspolitik

Fru talman! Vi moderater vill få ordning på Sverige. För detta behövs en politik som syftar till att bidra till ett tryggt samhälle där individen har möjlighet att forma sitt eget liv och göra en klassresa, så att det blir viktigare vart man är på väg än varifrån man kommer. För detta är en fungerande bostadsmarknad en grundförutsättning. En fungerande bostadsmarknad gör det möjligt för ungdomar att påbörja vuxenlivet, för föräldrar att köpa ett småhus när familjen har vuxit och för den som vill lämna hemorten för att studera eller prova på ett nytt jobb.

Fru talman! I dag är detta ingen självklarhet. Den svenska bostadsmarknaden är i grunden dysfunktionell. I stället för att erbjuda möjligheter hämmar den såväl individer som samhällsekonomin i stort. Företag får svårare att anställa, och tillväxten hålls tillbaka samtidigt som trångboddheten och de sociala problemen ökar.

Den svenska bostadsmarknaden präglas av långa köer till hyresrätter, höga krav för att få köpa en bostad och krångliga regler för att få bygga. För att få en bättre fungerande bostadsmarknad krävs en effektiv planprocess, tillgänglig mark och flexibla byggregler. Då kan såväl tiden från idé till inflyttning som produktionskostnaderna minska och utbudet av bostäder därmed öka.

Vi moderater vill bidra till en bostadsmarknad där möjligheterna står i centrum. Vi värnar äganderätten och vill stärka den enskilde i relation till det offentliga, så att den enskilde får större rådighet över sin egendom.

Fru talman! Det behövs en bred översyn av de samlade nationella regelverken för bostadsbyggande i syfte att skapa snabbare beslutsprocesser, öka flexibiliteten och minska produktionskostnaderna.

Sverige har de högsta byggkostnaderna i Europa. Detta förklaras bland annat av höga lönekostnader och höga krav på det som byggs. Samtidigt utgör byggkostnaderna bara drygt hälften av den totala produktionskostnaden. Utöver byggkostnaden finns kostnader för moms, markförvärv, kommunala avgifter och därtill byggherrens eller beställarens kostnader.

Generellt sett är inte vinstmarginalerna i den svenska byggbranschen högre än i övriga Europa eller i näringslivet i stort. Samtidigt finns många utredningar som pekar på att produktiviteten i branschen är låg och att en ökad internationell och inhemsk konkurrens skulle kunna öka effektiviteten i branschen och därmed möjliggöra en ökad produktion.

I Konkurrensverkets rapport Bättre konkurrens i bostadsbyggandet från år 2018 identifierar myndigheten tre områden som utmärker sig för att påverka konkurrensen negativt och därmed effektiviteten i branschen: byggmaterialindustrin, de offentliga upphandlingarna av bostadsbyggande och de kommunala särkraven.

Materialkostnaderna utgör cirka hälften av den totala byggkostnaden. Kostnaderna för material har ökat snabbt under ett antal år, och Konkurrensverket konstaterar att det är det främsta skälet till att också de totala byggkostnaderna stigit.

Bostadspolitik

Att kostnaderna ökat snabbt i byggmaterialindustrin indikerar att det kan finnas konkurrensproblem. I april 2020 gav regeringen Konkurrensverket i uppdrag att utreda just konkurrensen i byggmaterialindustrin, bland annat vad gäller marknadskoncentration och prisbildning, och i december förra året kom resultatet.

Konkurrensen i vissa delar av byggmaterialindustrin är bristfällig. Problemen är flera och finns på olika nivåer. Det handlar om hög marknadskoncentration på viktiga materialmarknader, upphandlingar upplagda på ett sätt som begränsar konkurrensen och kostnadsdrivande rabatter och ersättningsvillkor. Detta är några av de brister som Konkurrensverket redogör för i rapporten och som måste adresseras.

Fru talman! Kommunerna i vårt land har också en viktig roll att spela för ett ökat bostadsbyggande, samtidigt som det kommunala självstyret måste värnas, utan statliga pekpinnar och ovanifrånperspektiv som riskerar att undergräva acceptansen och toleransen bland kommuninvånarna för det byggande som så väl behövs.

Staten ska å sin sida inte hindra bostadsbyggandet utan bör i stället underlätta i möjligaste mån. Staten kan motivera kommuner att bygga, till exempel genom att koppla samman infrastruktursatsningar med bostadsbyggande, vilket vi moderater är mycket positiva till.

Fru talman! Vi moderater har inga reservationer i betänkandet, då de förslag som vi har lagt på riksdagens bord behandlas så kallat förenklat.

Den kommittémotion som vi lagt på riksdagens bord - Reformer för ett ökat byggande och en bättre fungerande bostadsmarknad - med 70 skarpa förslag, visar dock vilken politik vi vill bedriva i en moderatledd regering efter valet i höst.

För att vi ska få ordning på Sverige, som är efterlängtat av många, måste vi också få ordning på svensk bostadsmarknad och svensk bostadspolitik.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2022-03-30
Förslagspunkter: 8, Acklamationer: 5, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Bostadsanpassningsbidrag

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:3221 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 22,

      2021/22:4065 av Nicklas Attefjord m.fl. (MP) yrkande 35 och

      2021/22:4170 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 10.
      • Reservation 1 (C, KD, MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (C, KD, MP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S850015
      M580012
      SD55007
      C02704
      V21006
      KD01804
      L14006
      MP01303
      -1000
      Totalt23458057
      Ledamöternas röster
    2. Översyn av redovisningsregler

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:2451 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 12,

      2021/22:2587 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkande 15,

      2021/22:2602 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 12,

      2021/22:3225 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 26 och

      2021/22:4222 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 43.
      • Reservation 2 (SD, C, V, KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (SD, C, V, KD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S850015
      M580012
      SD05507
      C02704
      V02106
      KD01804
      L14006
      MP13003
      -0100
      Totalt170122057
      Ledamöternas röster
    3. Behovsbostäder

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2021/22:3997 av Jakob Olofsgård m.fl. (L) yrkandena 69 och 70.
      • Reservation 3 (L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (L)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S850015
      M580012
      SD55007
      C27004
      V21006
      KD18004
      L01406
      MP12004
      -1000
      Totalt27714058
      Ledamöternas röster
    4. Investeringsfond för utsatta områden

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2021/22:3997 av Jakob Olofsgård m.fl. (L) yrkande 46.
      • Reservation 4 (L)
    5. Kollektiva boendeformer

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2021/22:4065 av Nicklas Attefjord m.fl. (MP) yrkande 37.
      • Reservation 5 (MP)
    6. Småhusbyggande

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2021/22:3811 av Louise Meijer (M) yrkande 2.
    7. Statlig prisreglering av bostadsmarknaden

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2021/22:343 av Amineh Kakabaveh (-) yrkande 5.
    8. Motioner som bereds förenklat

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.