Folkbildning och spelfrågor

Betänkande 2021/22:KrU5

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
21 april 2022

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Nej till motioner om folkbildning och spelfrågor (KrU5)

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om folkbildning och spelfrågor från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om vikten av folkbildning, demokrativillkor, auktoriserade tolkar, marknadsföring av spel, det frivilliga självavstängningsregistret Spelpaus, olicensierat spel, matchfixning, lootlådor och e-sport.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 41

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2022-03-29
Justering: 2022-03-31
Trycklov: 2022-04-05
Reservationer: 27
Betänkande 2021/22:KrU5

Alla beredningar i utskottet

2022-02-22, 2022-03-15, 2022-03-29

Nej till motioner om folkbildning och spelfrågor (KrU5)

Kulturutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 100 förslag i motioner om folkbildning och spelfrågor från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om vikten av folkbildning, demokrativillkor, auktoriserade tolkar, marknadsföring av spel, det frivilliga självavstängningsregistret Spelpaus, olicensierat spel, matchfixning, lootlådor och e-sport.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2022-04-19
Debatt i kammaren: 2022-04-20
Stillbild från Debatt om förslag 2021/22:KrU5, Folkbildning och spelfrågor

Debatt om förslag 2021/22:KrU5

Webb-tv: Folkbildning och spelfrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 77 John E Weinerhall (M)

Fru talman! För de allra flesta människor är spel något som är förknippat med nöje. Andra spelar för att stötta sin lokala idrottsklubb eller andra organisationer. Och det är många i vårt land som är intresserade av sport av olika slag och som finner nöje i att spela på matcher eller travlopp när de ser dem i verkligheten eller kanske i realtid på tv. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det finns människor som drabbas av spelmissbruk och att det måste finnas stöd för dem.

Moderaterna värnar dem som finner nöje i spel och bejakar möjligheterna att spela på en sund och reglerad spelmarknad där alla aktörer har samma förutsättningar. Vi värnar samtidigt dem som av olika anledningar befinner sig i riskzonen för spelmissbruk. Därför värnar vi moderater också den spellag som sedan 2019 är på plats och som syftar till att skapa en modern och reglerad marknad med licensierade bolag som omfattas av det svenska konsumentskyddet.

Moderaterna är till sin natur skeptiska mot att staten konkurrerar med privata aktörer på en konkurrenssatt och reglerad marknad. Statens engagemang på den typen av marknader borde begränsas till att utöva tillsyn och stävja kriminalitet.

Folkbildning och spelfrågor

Propositionen En omreglerad spelmarknad innebar en efterlängtad förändring av det då omoderna monopolet, som ersattes med en modern lagstiftning som inkluderar hela den växande spelmarknaden. Detta är en uppfattning som vi moderater har argumenterat för under många år. Målet var att skapa en spelmarknad som präglas av ett högt konsumentskydd, hög säkerhet i spelen och tydliga förutsättningar för att få verka på marknaden genom ett licenssystem. Detta innebar att den svenska spelmarknaden öppnades upp för seriösa aktörer som vill vara med och ta ansvar. Därmed stänger systemet också ute oseriösa aktörer. Att propositionen antogs med bred blocköverskridande majoritet innebär förhoppningsvis att beslutet gäller över tid.

Fru talman! I och med omregleringen av den svenska spelmarknaden har staten fått en viktigare roll än tidigare när det gäller att utöva tillsyn över spelmarknaden. Det uppdraget har ålagts Spelinspektionen, det vill säga före detta Lotteriinspektionen, som tilldelar licenser men också utövar tillsyn.

Givet den nya spelmarknaden måste det finnas en tydlig gränsdragning när det gäller statens agerande, dels på en konkurrensutsatt marknad, dels på en marknad där det fortfarande råder monopol. Vi moderater står fortfarande bakom förslaget om att Svenska Spel behöver delas upp i två strikt åtskilda företag. När Svenska Spel har delats upp i två företag finns heller ingen rimlighet i att staten ska verka på en konkurrensutsatt marknad. Den del av företaget Svenska Spel som verkar på den konkurrensutsatta marknaden bör i nästa steg säljas.

Fru talman! Hästsporten är en viktig näring som med sina spridningseffekter omsätter 72 miljarder kronor årligen, sysselsätter 38 000 personer och bidrar med drygt 6 miljarder kronor i skatter varje år.

Den viktigaste aktören och bidragaren till hästnäringen är ATG, som också har fått en ny roll på den omreglerade marknaden. Konsekvenserna för hästnäringen i och med omregleringen var ingenting som regeringen tillräckligt uppmärksammade, varför man tillsatte en utredning om bland annat detta.

Tidigare när spel på hästsport var monopoliserat med ATG som enda aktör åtnjöt hästsporten en stabil och förutsägbar finansiering. Detta riskerar att förändras med den nyuppkomna konkurrenssituationen. Även om hästnäringen ännu inte har sett några minskade intäkter till följd av avregleringen är det viktigt att politiken noggrant följer detta för att tillse att hästnäringen har långsiktig och stabil finansiering.

I och med att ATG heller inte längre är monopolist borde statens engagemang i bolaget avslutas. I dag utser staten en majoritet av styrelsen, inklusive ordförandeposten, trots att bolaget helt ägs av Svensk Travsport och Svensk Galopp. Vi moderater beklagar att inte fler partier ser orimligheten i detta.

Fru talman! Både före och nu efter omregleringen har det uppmärksammats från såväl Idrottssverige som polisen och spelbolagen att det förekommer spel på uppgjorda matcher. Inte sällan handlar det om organiserad brottslighet där idrottsutövare betalas för att matcher ska sluta på ett visst sätt. Detta utgör ett problem för både idrotten och spelbolagen och inte minst för dem som ser på matchen eller spelar på densamma och som blir fråntagna en stor del av glädjen över det.

I och med omregleringen fick Spelinspektionen möjlighet att stoppa spel över huvud taget när det gäller exempelvis lägre divisioner, som är mer utsatta för matchfixning. Samtidigt finns det risker med generella förbud, då spelandet i stället flyttar till olicensierade spelbolag, så som vi har sett tidigare, exempelvis asiatiska bolag som inte står under svensk jurisdiktion.

Även om Riksidrottsförbundet i dag har ett samarbete med spelbolagen och polisen men också med Spelinspektionen behöver det stärkas. Det bör därför övervägas om idrotten och spelbolagen ska få ett större ansvar för att delge information om misstänkt matchfixning till de brottsbekämpande myndigheterna. Själva brottet begås på spelplanen, och därför måste de som anordnar idrottsevenemang och de som anordnar spel på sådana evenemang samverka för att upptäcka och stoppa spelfusk. Så kan vi hindra att de som finansierar och drar nytta av fusket lyckas med den organiserade brottsligheten, för i dag ställer exempelvis datalagringsdirektivet till bekymmer i denna fråga givet att den skyldigheten inte finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning och spelfrågor

Inte sällan är matchfixning i Sverige kopplad till internationell brottslighet. Internationell maffia, motorcykelgäng och annan internationell brottslighet ska inte kunna tjäna pengar på matchfixning. Därför är det viktigt att det finns goda möjligheter till internationell samverkan för att stoppa spelfusket, men i dag är dessa möjligheter begränsade. Som ett led i att komma åt den internationella brottsligheten och ge större möjligheter till internationell samverkan tog Europarådet fram en konvention mot matchfixning som gäller från september 2019, då den hade ratificerats av tillräckligt många länder i Europarådet. Även Sverige borde underteckna konventionen, så som majoriteten av EU-länderna redan har gjort.

Fru talman! I samband med omregleringen gjordes valet att inte anta den tillämpningsbestämmelse som Spellicensutredningen föreslog. Detta har i praktiken inneburit att det inte är direkt olagligt att erbjuda spel som inte är licensierat till svenska konsumenter. Om inte de olicensierade spelen direkt vänder sig mot den svenska marknaden, genom svenskspråkiga hemsidor eller genom att ta betalt i svenska kronor, är möjligheterna att stoppa spelet små.

Vi moderater välkomnar visserligen åtgärder som betalningsblockeringar och licens även för spelplattformar men anser att lagen bör ses över i detta avseende. Lagen bör i stället ge uttryck för ett tydligt förbud mot att över huvud taget erbjuda olicensierat spel till svenska konsumenter. Det olicensierade spelet är ett hot mot kanaliseringen och innebär därmed en konsumentrisk samt finansierar brottslighet och urholkar företagens villkor. För att spelmarknaden ska fungera måste Spelinspektionen också ha resurser att stävja de olagliga aktörerna.

Ytterligare en uppföljning som behöver ske avseende spellagen är att se över regeringens förordningsmöjligheter. Detta har inte minst visat sig vara nödvändigt med anledning av den tillämpning som skett under pandemin, då regeringen utfärdade en tillfällig förordning om spelansvarsåtgärder som kraftigt begränsade insättningar och bonusutbetalningar för spelare. Detta riskerar att ytterligare skynda på den nedåtgående kanalisering som de licensierade spelbolagen tidigare har uppmärksammat. Att i en pandemi medverka till att konsumenter i stället vänder sig till oseriösa och olicensierade aktörer är farligt för enskilda spelare, som inte omfattas av någon omsorgsplikt.

En marknad som spelmarknaden behöver långsiktiga förutsättningar och klara spelregler, snarare än snabba kast. Annars riskerar hela den spelmarknad som vi alla var överens om att vi skulle ha att urholkas. Därför bör regeringens förordningsmöjligheter ses över med anledning av den tillämpning som skett.

Fru talman! Sist men inte minst vill jag poängtera att en stor del av spelmarknaden drivs av de allmännyttiga lotterierna. Ibland kan det låta som att det bara är de stora kasinobolagen som utgör spelmarknaden, men så är det faktiskt inte. De allmännyttiga lotterierna förser också det civila samhället med stora resurser varje år. Många svenskar har en prenumerationslott för att stödja goda ändamål. De fria medel som detta ger till föreningar och organisationer är oerhört viktiga, och som moderat värnar jag alltid ett samhälle som är större än vad det offentliga finansierar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning och spelfrågor

Därför är det viktigt att även civilsamhällets lotterier har goda och långsiktiga villkor. Tyvärr togs inte tillräcklig hänsyn till detta under den senaste omregleringen. Det är dags att rätta till misstagen och medge undantag för exempelvis tekniska krav, se till att tillståndsprocesser förenklas och har en långsiktighet samt tillåta bonuserbjudanden för de allmännyttiga lotterierna.

En del av de förslag som vi moderater har drivit finns med i en lagrådsremiss som vi nu med spänning väntar på ska bli en proposition. Vi är glada över att den mycket oresonliga retorik som regeringen tidigare har uttryckt nu verkar ha mildrats och att de mest drakoniska förslagen inte verkar ligga på bordet längre. Vi hoppas därför att en uppdaterad spelreglering kan komma till stånd i samförstånd för en god reglerad marknad med sund konkurrens.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till Moderaternas reservation 26 under punkt 15 avseende regeringens förordningsmöjligheter.


Anf. 78 Jonas Andersson i Linghem (SD)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 4 från Sverigedemokraterna, men jag står givetvis bakom samtliga våra reservationer.

En proposition med förslag om en förstärkt spelreglering är på gång att hamna på riksdagens bord inom kort. Utöver dagens debatt om motioner från allmänna motionstiden lär vi snart igen få debattera andra viktiga frågor här i kammaren som rör spelmarknaden.

En kontroversiell fråga som Sverigedemokraterna har motsatt sig under processen fram till propositionen är förslaget om att kravet på måttfullhet vid marknadsföring av spel till konsumenter i spellagen ska ändras till ett krav på särskild måttfullhet. Vi har sett en rad risker med denna idé och hur den skulle kunna slå mot civilsamhällets intäkter och kanaliseringen på spelmarknaden.

Fru talman! En avgörande fråga på spelmarknadsområdet är att bekämpa illegala aktörer och uppnå en hög kanaliseringsgrad inom licenssystemet. Det är en prioriterad fråga i spelmarknadspolitiken för oss sverigedemokrater. Det finns goda skäl till det.

Regeringen bedömde inför omregleringen av spelmarknaden att kanaliseringsgraden skulle bli minst 90 procent. Men den verklighet som vi har fått är en helt annan. Statskontorets uppföljning och utvärdering av omregleringen under mandatperioden har pekat i motsatt riktning. Statskontoret bedömer att kanaliseringsgraden under 2019 var 88 procent. Och 2020 sjönk den ned till uppskattningsvis 85 procent för att föregående år ligga på ungefär samma nivåer.

Läget ser givetvis än mörkare ut om man betänker att kanaliseringsgraden skiljer sig mycket mellan olika spelformer, där till exempel online-kasino, som är en omdebatterad spelform, har en klart lägre kanaliseringsgrad än många andra spelformer.

Den låga kanaliseringsgraden är ett hot mot legitimiteten i hela omregleringen av spelmarknaden. Här anser vi att regeringen behöver vidta åtgärder för att se till att det kanaliseringsmål som sattes upp inför omregleringen också nås och gärna mer därtill, givetvis. Detta är någonting som Sverigedemokraterna har motionerat om och som behandlas i det betänkande som vi nu debatterar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning och spelfrågor

Ett annat förslag som vi också har motionerat om, och som skulle kunna göra skillnad, är att införa licenskrav för underleverantörer, så kallade B2B-licenser - business to business. Sverigedemokraterna vill se att regeringen snarast återkommer med förslag till riksdagen om att detta införs på den svenska spelmarknaden. Och det verkar som att detta är på gång i den kommande propositionen, vilket jag tycker är glädjande.

Fru talman! Lotteriförsäljning är någonting som är viktigt för stora delar av det svenska civilsamhället. Och relationen mellan lotteriförsäljning och civilsamhället ser vi sverigedemokrater i grunden mycket positivt på. Men givetvis finns det också vissa problem kopplade till hur lagen är utformad i dag.

Sverigedemokraterna har länge motsatt sig till exempel att det ska finnas undantag från förbudet om att erbjuda eller lämna kredit för insatser i spel. Även om kreditbeloppet i sig inte är särskilt stort menar vi att det är tillräckligt stort för att det ska vara ett problem. Sverigedemokraterna har därför motionerat om att sätta stopp för detta undantag. Det är ett förslag som också behandlas i detta betänkande.

Vi har också motionerat om att partier samt föreningar och bolag som ägs av politiska partier inte ska räknas in i undantaget i spellagen som medger att de får bedriva lotteriverksamhet. Att ett undantag finns för vanligt svenskt föreningsliv, inte minst ett småskaligt sådant, är givetvis någonting som vi inte har något problem med och som vi kan stå bakom. Men att undantag ska göras för att ge politiska maktpartier och deras kassor en unik särställning på spelmarknaden som inbringar mycket stora belopp årligen vänder vi oss emot.

Problemet med undantaget som medger lotteriköp på kredit och att politiska partier kan bedriva lotterier visar inte minst Socialdemokraterna tydligt på. För några år sedan blev det känt offentligt att det socialdemokratiska spelbolaget Kombispel under flera års tid hade skickat kronofogden på lottköpare över 10 000 gånger. Och många av dessa personer var då redan skuldsatta, men bolaget hade inte skött kreditupplysningarna.

Det är inte rimligt att politiska partier på detta sätt använder den politiska makten för att skräddarsy lagar och regler för att maximera sina egna spelvinster. Det är anmärkningsvärt att Sverigedemokraterna är det enda partiet här i kammaren som vill sätta stopp för det.


Anf. 79 Catarina Deremar (C)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1 i betänkandet, men jag står självklart bakom samtliga Centerpartiets reservationer.

Det har gått många år nu sedan jag avslutade min anställning på en folkhögskola. Men jag kommer alltid att bära med mig några av de deltagare som jag träffade där. Jag såg dem komma första dagen till den långa kursen. De var ganska oroliga. De stod en och en med luvan så långt ned som möjligt så att man inte såg ansiktet. Men efter en vecka eller två såg man dem gå tillsammans. De höll gärna om varandra när de gick ned till matsalen för att äta. Att se blyga elever, som aldrig hade talat inför någon grupp, efter några veckor stå på slottstrappan som finns på den folkhögskolan och välkomna en ny besöksgrupp var fantastiskt. Här får man verkligen människor att växa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning och spelfrågor

Folkhögskolan är en viktig del både i en nystart och i att förkovra sig i något som man inte har stött på tidigare. Utöver det finns också våra studiecirklar, det vill säga folkbildningen.

För alla oss som har sett och förstått vikten av folkbildning, både i studiecirklar och på våra folkhögskolor, har det smärtat när man har tillskansat sig medel på ett oärligt sätt. Men jag tycker också att man tydligt ser att de åtgärder som har vidtagits från studieförbunden är rimliga. Jag anser att folkbildningspengar ska gå till det som de är avsedda för.

Den fria bildningen finns bara i fria demokratiska samhällen eftersom den är ett hot mot totalitära ledare i totalitära stater. Fri bildning för alla är en frihetsfråga. Därför är också infrastrukturen så viktig och att det finns tillgång till folkbildning i hela landet i varje kommun. Man kan inte nog understryka vikten av folkbildning där det skapas rum för reflektion. Det vidgar våra vyer och gör oss friare.

Folkbildningen med sin struktur understöder en bredd av bildningsverksamhet. Jag anser att folkbildningen är ytterligare en del, och den kan inte ersättas med utbildningar som arrangeras av det offentliga eller av utbildningsföretagen. Folkbildningen kan också ge människor en chans till en nystart i livet. Denna möjlighet har varit viktig sedan tidigare. Nu har den tydliggjorts mer, i synnerhet i skuggan av coronapandemin. Man kan också få möjlighet att läsa in sin gymnasiekompetens senare i livet för att kunna gå till vidare studier.

Folkbildningen bidrar till en nystart för många och är en grundsten för att Sverige fortsatt ska vara stort, inte minst inom musikvärlden. Många av våra mest framgångsrika musiker och producenter har sina rötter på en folkhögskola.

Med mina och Centerpartiets liberala värderingar är folkbildningen verkligen något som vi vill slå vakt om. Här har deltagarna en självklar plats när det handlar om utformningen av kurser.

Jag vill också beröra ett annat ämne som de tidigare talarna här har tagit upp. Ledamoten Weinerhall har på ett föredömligt sätt redogjort för spelmarknaden. Han och Sverigedemokraternas ledamot Jonas Andersson var också inne på vilken viktig inkomstkälla för civilsamhället som spelmarknaden är. En ny reglering av spelmarknaden trädde i kraft 2019. I och med covid-19 har det uppstått en oro för problemspelande med ökad risk för spelmissbruk.

Utvecklingen är viktig att följa. Vi måste se om man behöver nya insatser för att motverka en sådan utveckling så att människor inte hamnar i detta i onödan. Samtidigt är det oerhört viktigt att värna kanaliseringen inom den omreglerade marknaden, det vill säga att en mycket stor del av spelandet sker hos bolag med licenser. Det är en förutsättning för ett gott spelarskydd eftersom alternativet med en lägre kanalisering i stället leder till oreglerat spelande och därmed spelande utan krav på spelarskydd.

Förutsättningarna för de allmännyttiga lotteriernas möjligheter att även fortsatt kunna ge inkomster till civilsamhället och dess verksamheter har försvårats efter omregleringen av spelmarknaden. En översyn behöver göras för att säkra de allmännyttiga lotteriernas möjligheter att verka på spelmarknaden.


Anf. 80 Vasiliki Tsouplaki (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning och spelfrågor

Fru talman! Dagens debatt spänner över en rad olika områden. Jag kommer inte att hinna prata om alla de olika delarna utan väljer i dag att fokusera på folkbildningsfrågorna.

När det gäller förändringar på spelmarknaden och de viktiga insatserna för att motverka matchfixning har vi från Vänsterpartiet avstått från att motionera det här året, eftersom vi har inväntat pågående utredningar och kommande förslag från regeringen.

Fru talman! Det är faktiskt mer än en miljon människor som varje år deltar i studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet. Det är en oerhörd kraft som finns i de samtal och det lärande som dagligen sker i studiecirklar, i replokaler och i klassrummen på folkhögskolorna.

Folkbildningens pedagogik handlar om att anpassa kurser och studiecirklar efter deltagarnas förutsättningar och behov. Det ger mer individanpassat innehåll, och deltagarna har stort inflytande över vad och hur de ska lära sig. Deltagarna söker och bygger sin egen kunskap genom dialog, interaktion och reflektion.

Det finns i dag 155 folkhögskolor i Sverige. Det är en unik utbildningsform som i stor utsträckning drivs av idéburna organisationer, men regionerna har ansvar för en betydande del. Folkhögskolan erbjuder en bredd av utbildningar för den som inte klarat grund- och gymnasieskola, för den som vill läsa en yrkesutbildning och för alla de som vill förbereda sig för vidare studier.

Folkhögskolan möjliggör bildning och en andra chans för dem som tidigare misslyckats och underlättar mångas väg ut i yrkeslivet. Att folkhögskolorna har bra förutsättningar är därför av stor betydelse för hela samhället, och från Vänsterpartiet oroar vi oss för de nedskärningar som partierna till höger tidigare har föreslagit i budgetbetänkanden.

Under de tidigare budgetsamarbeten som Vänsterpartiet hade med regeringen gjordes i stället en stor satsning på tusentals fler platser. Regeringen har fortsatt den utbyggnaden under pandemin, men problemet är att ersättningen per plats är för låg i förhållande till det uppdrag man har. Runt en tredjedel av deltagarna har en funktionsnedsättning, och många har kort utbildningsbakgrund. Det krävs hög lärartäthet och specialpedagogisk kompetens i de här verksamheterna. Man kan göra en jämförelse med ersättningen till gymnasieskolan där genomsnittet är 126 000 kronor per elev, medan folkhögskolan får 71 000 kronor per deltagare. De senaste åren har så många som 14 skolor dragit ned på kursutbudet just för studerande med funktionsnedsättning. Det är mycket beklagligt.

Under pandemin fick många folkhögskolor ett hårt ekonomiskt slag. De boenden man har haft har behövt stänga, och undervisningen har inte kunnat bedrivas som vanligt. De extraintäkter man brukar ha från sommarkurser, kortkurser och konferenser har uteblivit. Redan före pandemin var resurserna knappa för de folkhögskolor som erbjuder internat, och många rapporterade om att situationen var ohållbar. Många folkhögskolor finns på mindre orter och i glesbygd, och i många fall riskerar man att tappa studerande om man inte kan erbjuda boende i kombination med utbildningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning och spelfrågor

Fru talman! En annan viktig aspekt är att det är folkhögskolorna som har det stora utbudet just för personer med funktionsnedsättning. De är ensamma om att bedriva de här kurserna i dag. Folkbildningsrådet lyfter i en nyligen publicerad rapport hur viktigt internatet är just för studerande med en intellektuell funktionsnedsättning. Man säger så här: Studier på folkhögskolan har inneburit att man har fått en möjlighet att flytta hemifrån och leva ett mer självständigt liv, i en kontrollerad och trygg miljö.

Det gemensamma boendet på internatet menar jag är en viktig del av folkhögskolans själ, det som gör dem så speciella, och det bör bevaras. För att de ska kunna ha kvar sina internat krävs det faktiskt långsiktiga politiska insatser. Avgifter för deltagarna som hyr sitt boende på internatet kan inte ensamt bära upp de stora kostnader många skolor har för sitt fastighetsunderhåll. Det släpar nu efter på grund av tappade intäkter under pandemin.

Vi föreslår därför att regeringen ska få i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett särskilt stöd till de folkhögskolor som erbjuder boende. Jag vill yrka bifall till vår reservation 5 som behandlar den frågan.

Vi ser också att folkhögskolorna erbjuder en stor bredd när det gäller utbildningar inom kultur och medier. Det vill jag också nämna lite kort. För den som saknar grundskolebehörighet finns det möjlighet att läsa allmän kurs med estetisk inriktning. Vi ser att särskild kurs ofta blir ett informellt mellansteg, skulle man kunna säga, före högre studier på kulturområdet. Hela 70 procent av deltagarna på de särskilda kurserna inom konst och medier hade inte läst estetiskt program på gymnasiet. Det visar att folkhögskolan är en reell andra chans. För oss i Vänsterpartiet är det oerhört viktigt att det finns en sådan väg till högre konstnärliga utbildningar som inte innebär höga terminsavgifter, som andra konst- och kulturutbildningar har.

Fru talman! Jag vill också passa på att lyfta den fantastiska verksamhet som landets studieförbund står för. Under förra året hade man verksamhet i 289 av landets 290 kommuner och är därmed den kulturaktör som har näst bäst täckning; biblioteken leder den ligan. Förutom studiecirklarna, som man har inom ett enormt brett område, står man tillsammans med folkhögskolorna också för mängder av öppna kulturprogram. Utan de här ideella krafterna, som det många gånger är, skulle vi vara ett kulturfattigare land.

Särskilt i dessa dagar tycker jag att det är viktigt att prata om de insatser som studieförbunden och hela civilsamhället gör och har gjort för att skapa sammanhang, gemenskap och bildning för nyanlända. Studieförbunden var snabbt på tå vid flyktingvågen 2015, och vi ser nu att de gör en väldigt viktig insats för att välkomna de ukrainska flyktingarna runt om i landet. Det kommer fortsatt att krävas stora insatser från civilsamhället när det gäller det mottagandet, och vi får se hur långt de 100 miljoner som regeringen föreslog i går i vårändringsbudgeten kommer att räcka.

Slutligen, fru talman, vill jag lyfta det som flera partier har skrivit om både nu och i tidigare betänkanden om förändringar i regelverket och ansvaret för att hantera bidragen till folkbildningen. Jag vill tydliggöra att vi från Vänsterpartiets sida tycker att riksdagen som lagstiftare och bidragsgivare ska se till att vi har ett bra regelverk, ett kontrollsystem som är tydligt och ett bra upplägg för ansvarsutkrävande.

Det är dock hela tiden viktigt att eftersträva rätt balans mellan tillit och kontroll. Bidrag som är till för att säkra ett levande föreningsliv, studier och i förlängningen en stärkt demokrati får inte ätas upp av kostnader för att administrera själva hanteringen av bidraget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning och spelfrågor

Flera partier är inne på frågan om inte en myndighet borde ta över Folkbildningsrådets uppgift att fördela bidrag och kontrollera. För oss i Vänsterpartiet vore det ett steg i fel riktning. Att det är en myndighet som har ansvaret innebär inte heller en garanti för att ingen lyckas utnyttja systemet. Vi menar att det är positivt med ett upplägg där de nationella sammanslutningarna kan fördela bidraget till medlemsorganisationerna. Vi ser det inom Svenskt Friluftsliv, Riksidrottsförbundet och Folkbildningsrådet.

Vi tycker att detta är en modell som ska utökas till fler delar av föreningslivet - inte färre. Vi tycker att det borgar för en fördelning som har stöd inom rörelsen, för att föreningslivets självständighet garanteras och för att det finns en nära dialog kring bidragets användning.

Vi ser allt fler tecken på att civilsamhället ifrågasätts. Företrädare får ta emot hat och hot, och de goda exemplen - den fina verksamhet som bedrivs dagligen av ideella - får sällan plats i nyhetsrapporteringen. Därför behöver vi vara många ambassadörer som lyfter fram allt det viktiga som görs.

Jag vill yrka bifall till reservation 5 från Vänsterpartiet.


Anf. 81 John E Weinerhall (M)

Fru talman! Jag tror att jag och Vasiliki Tsouplaki i grund och botten inte är så oense i frågan om den stora roll som både folkhögskolor och studieförbund spelar när det gäller bildning, utbildning och kultur i Sverige.

Jag måste ändå ta tillfället i akt och fråga ledamoten hur hon ser på de väldigt graverande uppgifter som har kommit fram. Hon talade tidigare om de stora nedskärningar som vi skulle vilja göra. Det handlar inte om några stora nedskärningar utan snarare om en återgång till de anslagsnivåer som gällde för ett par år sedan. Man kan alltid tycka att studieförbunden ska ha mer pengar, men det viktiga måste ju trots allt vara vilken verksamhet som kommer ut genom de bidrag som betalas ut till studieförbunden.

Nu tittar Riksrevisionen på detta och gör en fördjupad granskning av hur den här medelstilldelningen har gått till och hur det egentligen står till med studietimmarna - det är ju framför allt studieförbunden som är ämne för granskningen.

Det kan handla om uppgifter från Folkbildningsrådets egen granskning eller om det otroligt allvarliga bidragsfusk som har skett om man får tro de forskare som har varit ute i frågan; det pratas om uppblåsta siffror i kanske hälften av all verksamhet. Som ett exempel kan vi ta att alla studieförbund i Göteborg - en stad med 580 000 invånare - mellan 2017 och 2019 redovisade 4 ½ miljon deltagare i kulturevenemang och studiecirklar. Jag tror inte att man behöver vara raketforskare för att inse att detta inte kan stämma.

Jag skulle vilja fråga Vasiliki: Vilken lösning ser Vänsterpartiet för att ta itu med de här problemen om vi inte ska ha en granskning som är myndighetsbaserad utan fortsätta med det system som vi har i dag?


Anf. 82 Vasiliki Tsouplaki (V)

Fru talman! Tack, John Weinerhall, för frågan, som gör att jag kan förtydliga lite grann!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning och spelfrågor

Vi tycker självklart också att det har varit väldigt allvarligt med det här fusket. Det är ju systematiskt fusk som har genomförts på sina håll i landet, och det är väldigt allvarligt.

Vi ska dock minnas att det var studieförbunden själva som upptäckte fusket när de gjorde kontroller. Det var inte så att det var en myndighet eller en granskande journalist, utan det var studieförbunden själva som upptäckte fusket. Jag tycker att de har jobbat fram ett system - framför allt ett it-system - som kan garantera att vi inte hamnar i denna situation igen framöver. Det handlade till stor del om att studiecirklar hade registrerats i flera studieförbund parallellt. Nu får de möjlighet att framöver samköra sina register för att upptäcka den typen av fusk.

Varje sådan här upptäckt gör ju att man kan lära, hitta fram och hitta nya vägar. Jag tycker att det är viktigt att vi inte kastar ut barnet med badvattnet när sådant här händer utan ser att civilsamhället är starkt och har en egen inneboende drivkraft att använda sina verksamhetspengar på ett mycket bra sätt. Man vill ju vara väldigt effektiv för att kunna få ut så mycket verksamhet som möjligt; det är ju det som är drivkraften i det civila samhället och i det idéburna föreningslivet. Man vill genomföra viktig verksamhet för att utveckla både sina medlemmar och samhället i stort.

Den tilltron måste vi ha, och det var det som jag menade när jag tidigare pratade om balansen mellan tillit och kontroll. Jag är rädd att vi slår över och fråntar civilsamhället den här fria rollen. Det har varit väldigt utvecklande för landet att vi har haft ett civilsamhälle som har varit så fritt och starkt och som har kunnat agera.


Anf. 83 John E Weinerhall (M)

Fru talman! Tack, Vasiliki, för svaret!

Jag är inte helt övertygad om Vänsterns lösningar på det bekymmer vi har haft och troligtvis fortfarande har. I ett system där en ideell förening som utgörs av organisationer som tilldelar sig själva och varandra medel står för myndighetsutövningen går det ju att tänka sig att det finns ett inneboende, eller inbyggt, problem i att granskningen inte fungerar när man ska granska sig själv.

Både Riksrevisionen och Statskontoret har i tidigare rapporter påpekat att det här är ett system som i sig skapar incitament för volymjakt, för det enda som avgör hur stora medel som fördelas till de olika studieförbunden är just den här volymjakten.

Även om man inte är för att införa en ny myndighet eller att lägga över detta på MUCF ska man komma ihåg att ett liknande system - med en myndighet, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, som fördelar bidrag och utövar tillsyn - till stora delar används av civilsamhället i stort.

Hur ser Vänsterpartiet på frågan om medelstilldelning och reglementen? Ser Vänsterpartiet att det är någon idé att åtminstone titta på de frågorna? Det är väl klart att det inte är en quickfix att införa en ny myndighet eller att lägga över det på en befintlig myndighet, men regelverket som sådant och medelstilldelningsprinciperna kanske måste ses över. Jag tror att det åtminstone hade varit en bra start för att få mer kontroll på hur de här statsbidragen används.


Anf. 84 Vasiliki Tsouplaki (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning och spelfrågor

Fru talman! Det som har skett sedan det här fusket upptäcktes har varit väldigt positivt. Man har hittat fram till nya arbetssätt både inom studieförbunden själva och inom Folkbildningsrådet. Man har fått nya strukturer på plats.

Redan när propositionen antogs här i riksdagen fanns det ju möjlighet för det offentliga - för regeringen - att tillsätta en utomstående revisor. Det har ju studieförbunden själva också bett om. Detta är någonting som det finns möjlighet att göra. Jag minns inte exakt varför det inte kom på plats i det läget, men om jag minns rätt var anledningen till att det föll mellan stolarna mer av administrativ karaktär.

Jag tror absolut att det är viktigt med en revision som är fristående från själva studieförbunden, men vi ser ju också att Folkbildningsrådets styrelse och hela Folkbildningsrådets konstruktion har kopplats friare från folkhögskolorna och studieförbunden under den senaste tiden. Jag tycker att vi ser många viktiga steg i rätt riktning för att vi ska kunna få en transparens.

Jag håller med John Weinerhall om att vi inte ska skapa system där det finns incitament att blåsa upp volymer och incitament till timjakt eller volymjakt, som man kan prata om ibland. Vi ska ha en hög kvalitet i det som genomförs och se till att vi har ett bidragssystem som stöttar utveckling av kvalitativ verksamhet. Där tror jag att John Weinerhall och jag är överens.

Jag vill slutligen säga någonting för att åhörarna inte ska tro att det handlar om jättemycket konstigheter. Weinerhall nämnde två forskare som skrev en debattartikel och hävdade att fusket handlade om väldigt stora volymer. Detta var inte forskare som hade tittat just på den här verksamheten, utan det var mer av hörsägen i deras argumentation - de hade hört från någon som hade insyn och så vidare. Det var inte forskning som hade bedrivits kring det här området; jag vill att det blir tydligt.


Anf. 85 Roland Utbult (KD)

Fru talman! Kristdemokraterna ser det enorma värdet av folkhögskolorna och studieförbunden och av det arbete som görs av studieförbunden för att rätta till oegentligheter. Men min tid är begränsad här i talarstolen, så jag tänker nu använda mitt inlägg i debatten till spelmarknaden och dess konsekvenser. Jag ställer mig bakom alla Kristdemokraternas reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nummer 12.

När våren närmar sig efter en mörk vinter och en pandemi ser många fram emot ljusare och friskare tider. Men spelandet har ökat under pandemin, främst när det gäller spel på nätkasinon. Pandemin har lett till en ökning av permitteringar, arbetslöshet och social isolering, som är riskfaktorer för att utveckla spelproblem. Enligt Folkhälsomyndigheten ökade antalet spelare med problemspelande under 2020, men det har också antalet självavstängningar via spelpaus.se gjort.

Konsumentverket konstaterar i en rapport från 2021 om konsumentkrediter och risk för överskuldsättning att ekonomiska svårigheter är ett stort problem kopplat till spelberoende och överdrivet spelande. Enligt Kronofogden angavs spel som orsak i 35 av 150 ansökningar om skuldsanering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning och spelfrågor

Skadeverkningarna och de negativa effekterna av spel måste minskas. Spelinspektionen måste stärkas, så att den kan agera effektivt mot olicensierade spelbolag. Regeringens förslag om åtgärder för att stänga ute olicensierat spel och minska skadeverkningarna av spel om pengar är bra. Vi kristdemokrater ställer oss bakom ett justerat krav på måttfullhet vid marknadsföring av spel till konsumenter.

Det vi saknar från regeringen är förslag om riskklassificering av olika spel om pengar. Detta var något som Spelmarknadsutredningen föreslog i december 2020. Eftersom vissa spelformer är mer riskfyllda än andra i att utveckla spelproblem borde spelregleringen sålunda se olika ut beroende på spelens olika farlighetsgrad, menar vi. En riskklassificering skulle bidra till att ytterligare skydda konsumenterna från riskfyllt spelande och spelberoende. Det är viktigt för spelarna och viktigt för familjerna.

Vi har också föreslagit en rad åtgärder för att stoppa skuldsättningsspiralerna, som alltför ofta drabbar personer med ett riskfyllt spelande om pengar. Vi föreslår att det införs ett förbud mot utbetalningar av krediter nattetid. I Finland är det förbjudet att betala ut lån före klockan 7 på morgonen om de sökts och beviljats mellan 23 och 7. Liknande regler borde gälla i Sverige. Vi föreslår även att den tillfälliga gränsen för insättningar på nätkasino sänks från 5 000 till 1 500 kronor per vecka, med motsvarande förlustgräns vid spel på värdeautomater. Vi vill stärka Spelinspektionen, så att den kan agera effektivt mot olicensierade spelbolag.

Att spelberoendet ökar och med det allvarliga konsekvenser för familjer och barn är någonting som vi ser mycket allvarligt på. Vi behöver kraftfulla åtgärder mot oseriösa långivare och spelbolag, och vi måste i högre grad skydda konsumenterna och familjerna.

Fru talman! Jag vill också lyfta frågan om så kallade restaurangkasinon. De påminner om de statliga kasinon, Casino Cosmopol, som det nu finns tre av i landet. Men restaurangkasinon arbetar i praktiken under helt andra villkor. De gör det på grund av en lucka i lagen. I praktiken innebär det att restaurangkasinon inte har samma omfattande konsumentskydd och regelverk som övriga spelbolag med svensk licens är skyldiga att ha. Som lagen tillämpas i dag kan till exempel en person stänga av sig själv hos statligt ägda Casino Cosmopol och den övriga reglerade spelmarknaden för att sedan välja att i stället gå till ett restaurangkasino och där fortsätta spela om stora pengar.

I omsorgsplikten, som varje licenshavare inom spel har att leva upp till, ingår att motverka överdrivet spelande genom fortlöpande kontroll av spelbeteende. Licens att tillhandahålla restaurangkasinospel får ges under förutsättning att det finns serveringstillstånd enligt alkohollagen. Restaurangkasinon omfattas också av omsorgsplikt, men Spelinspektionen har beviljat undantag från kravställningen, exempelvis vad gäller registrering av kunder.

Det framgår tydligt i spellagstiftningen att licenshavare ska registrera den som vill delta i spel och att spelaren vid registreringen ska uppge namn, adress och personnummer eller motsvarande. Licenshavaren ska kontrollera spelarens identitet på ett betryggande sätt.

Det undantag från registrering av kunder på restaurangkasinon som Spelinspektionen beviljat innebär bland annat att

det inte går att stänga av sig från spel

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning och spelfrågor

möjligheten att följa upp kunder och deras eventuella förluster försvinner när man inte registrerar kunden eller hur denne har spelat

dokumentation i enlighet med omsorgsplikten inte är möjlig när man inte kan koppla händelser, till exempel omsorgssamtal, till en specifik individ

arbetet inte kan följas upp av myndigheter

personer som är avstängda i spelpaus.se kan fortsätta spela på restaurangkasino.

Låt oss se till att få denna lucka i lagen ändrad - till gagn för dem som inte kan hålla tillbaka sitt spelande, för deras drabbade familjers skull och inte minst för barnens skull!

(forts. § 15)


Anf. 86 Anna Sibinska (MP)

Fru talman! Det går inte att överskatta den betydelse som folkbildningen har i Sverige. Varje dag möts tusentals människor i studiecirklar, på föreläsningar, i grupper, i studieförbund och på folkhögskolor och lär tillsammans. Det sker i hela landet, i städer och på snart sagt varje mindre ort. Det är en folkrörelse med en oerhörd bredd. Nästan allt kan avhandlas eller praktiseras i en studiecirkel. Men i centrum för verksamheten står lärande, bildning, förkovran och nyfikenhet.

Folkbildningens rötter går tillbaka till tiden före demokratins införande i Sverige. Kopplingen till folkrörelserna är tydlig. Men i den form vi känner folkbildningen i dag, med cirklar och folkhögskolor, är folkbildningen jämngammal med den svenska demokratin. Den är dessutom tätt sammankopplad med demokratins framväxt och de demokratiska grundidéerna om yttrandefrihet, föreningsfrihet och mötesfrihet. Och den ska på goda grunder ta åt sig stor del av äran för den starka demokratiska tradition vi har i Sverige i dag. Vi ligger i topp i de demokratiindex som tas fram på olika håll i världen, till exempel vid V-Dem Institute i Göteborg.

Folkbildningen ska vara fri och frivillig. Den står fri från påverkan utifrån och bygger på frivillighet i deltagandet för alla inblandade. Friheten inbegriper även frihet från betygssystem. Men det handlar också om självförverkligande där deltagarna ges stort inflytande över innehållet och lärandet och där individen stärks genom att lära tillsammans för att bli en självständig individ i kollektivet, den samhälleliga gemenskapen. Folkbildning är på det sättet inkluderande. Den attraherar olika grupper och hämtar deltagare brett ur folklagren och skapar förutsättningar inte bara för individen utan också för ett inkluderande samhälle.

Fru talman! Folkhögskolor och studieförbund välkomnar alla över hela landet oavsett bakgrund och intresse. Men en grupp som är viktig för folkbildningen och som folkbildningen är särskilt avgörande för är de som möter hinder eller svårigheter i andra utbildningssystem. Det kan vara personer med funktionsnedsättningar eller med oavslutade studier i grundskolan eller gymnasiet men också nyanlända som genom studieförbund och folkhögskolor ges möjlighet att läsa in grundläggande behörighet för fortsatta studier eller arbete. Utifrån sin egen individuella förmåga får man lära tillsammans med andra, växa i samhället eller utforska den svenska demokratiska modellen med civilsamhället som grund. Här har folkbildningen en särskild roll att spela.

Både studieförbunden och folkhögskolorna bidrar starkt till det lokala kulturlivet genom att tillhandahålla lokaler och infrastruktur för kulturmöten och verksamheter. Tillgången till folkbildning i hela landet behöver därför säkras. Miljöpartiet värnar, värdesätter och litar på folkbildningen.

Tillit anser vi är ett centralt och viktigt begrepp inom folkbildningen. Mot den här grundläggande inställningen står enligt min uppfattning en helt motsatt syn och politik på folkbildningsområdet. Vi ser i flera kommuner att de styrande majoriteterna tvärtom vill minska stödet till folkbildningen. I stället för värnande, värdesättande och tillit uttrycks ett ifrågasättande, ett misstänkliggörande och till och med förslag om att lägga ned stora delar av folkbildningen. Stödet till studieförbunden har i ett par kommuner minskat eller dragits in. Det menar jag är en oroväckande utveckling som utmanar det kommunala självstyret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning och spelfrågor

Miljöpartiet vill se ett nationellt initiativ för att värna studieförbunden och folkhögskolorna över hela landet och för att alla vuxna människor i Sverige ska ha god tillgång till folkbildning. För detta krävs en nära dialog med folkhögskolor för att se hur vi på sikt kan utveckla folkhögskolorna.

Jag yrkar bifall till reservation 2.


Anf. 87 Christer Nylander (L)

Fru talman! När den franske tänkaren Alexis de Tocqueville strax efter den franska revolutionen åkte till USA för att skriva om demokratiutvecklingen där och se vad Europa kunde lära av USA slogs han av vanan att amerikanerna tycktes skapa frivilliga sammanslutningar för att lösa gemensamma problem. Man väntade inte på att kungen eller någon präst skulle säga till utan man organiserade sig själv och tog tag i saker och ting.

Det där skedde samtidigt också i Sverige. Folkbildnings- och föreningstraditionen handlar just om hur Sverige slöt sig samman för att lösa saker ihop. För folkbildningens del handlar det om att lära sig mer om sig själv och också lära sig mer om samhället och sin omvärld för att på så sätt ta makten över sitt eget liv och bidra till utvecklingen av samhället och också ta makten över det. Det är en fin tradition som vi måste värna om.

I folkbildningsvärlden brukar man tala om frihet och frivillighet. Det handlar om precis detta att människor samlas och tar makten i egna händer och utför saker och ting som löser problem i deras närhet. Man lär sig om klimatet. Man lär sig svenska från dag ett eller nya språk. Man lär sig om biodling eller pensionssystemet. Man skaffar sig kunskaper om mobiltelefonens möjligheter. Man får en ny chans om man inte klarade gymnasiet. Man utvecklar sin musikaliska talang.

Allt detta sker för dess egen skull, men det får också konsekvenser på många andra håll. Man bryter ensamhet, bygger sociala nätverk och kanaliserar engagemang. De som står utanför arbetsmarknaden får nya chanser, och mycket mer sker. Folkbildningen har ett stort egenvärde, men det skapas också ett mervärde för andra delar av samhället.

En av de finaste saker som speglar detta att ta ansvar för sitt liv och för demokratin - något som kanske känns särskilt viktigt just i år - är de studieförbund och folkhögskolor som nu arrangerar sig för att fler ska delta i valet i höst. Det gäller inte minst dem som jobbar med personer med intellektuell funktionsnedsättning för att öka deras valdeltagande. Det gäller även folkhögskolor som bjuder in politiker till debatter. Detta knyter så fint ihop den hundraåriga tradition som finns inom folkbildningen att sträva efter inkludering och demokrati.

Det finns dock också problem, fru talman. Vi har sett det i form av fusk, slarv och ibland ren kriminalitet. Det finns människor som har utnyttjat systemen för egen vinning, och detta ska naturligtvis bekämpas. Det ska bekämpas utan att man förlorar det som är bra. Det är den balans som är så viktig att ha. När vi politiker ser ett problem vill vi ofta ta i ordentligt för att stoppa det. Ibland tar man kanske i för mycket och stoppar mer än vad man hade tänkt. Man använder en stor slägga för att hantera ett problem som egentligen behöver ett mer finkalibrerat verktyg.

Jag tycker att vi landade bra när politiken och folkbildningen tillsammans försökte möta de utmaningar som uppstod när rätt mycket fusk, kriminalitet, oegentligheter och ibland också slarv uppdagades. Men vi måste naturligtvis följa situationen väldigt noga. Skattepengar ska användas rätt. Risken för misstag ska minimeras. Fusk ska inte accepteras. Och kriminalitet ska inte förekomma i den här verksamheten. Särskilt allvarligt är det när icke-demokratiska krafter försöker använda de demokratiska strukturerna för sina syften. Detta måste motverkas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning och spelfrågor

Det är därför bra att demokrativillkoren nu är på väg. Det finns skäl att ha sådana, men det finns också skäl att problematisera det här. Det är inte en alldeles enkel fråga. Ibland måste vi som gillar demokrati och står upp för demokrati klara av att debattera med dem som hotar demokratin. Folkbildningens demokratiarbete får inte bara vara ett säkert rum för oss som redan gillar demokratin, där ingen ifrågasätter det som sägs. Vill vi dessutom nå dem som tvekar inför demokratin - det finns rätt många i Sverige som är skeptiska till demokrati och som inte ser det som något självklart - måste vi ibland kanske också möta dem.

Där någonstans finns också problematiken i demokrativillkor. Vi måste möta dem som är emot demokratin för att säkra demokratin, och då måste man också använda folkbildningen i det syftet. Då får inte demokrativillkoret stå emot det långsiktiga syftet. Den som bränner böcker eller startar kravaller, fru talman, kanske skulle gå en studiecirkel i stället. Ibland mår man väldigt bra av demokratins långsamma och ibland lite trista diskussioner. Just de som behöver de långsamma och trista diskussionerna och möta argument är kanske de som är svårast att nå för folkbildningen.

Fru talman! I detta betänkande behandlas också några motioner om spelfrågor. Regeringen har aviserat att en proposition ska komma under våren. Vi får hoppas att den kommer till riksdagens bord. Det är bra att regeringen backar och inte går vidare med tanken om att marknadsföring av spel ska likställas med marknadsföring av exempelvis alkohol genom att kräva särskild måttfullhet. Detta stoppades efter bred och skarp kritik från flera håll. Det är klokt att lyssna till den kritiken tycker jag.

De skärpta kraven skulle innebära ett ganska hårt slag mot medier och föreningslivet. Det skulle också med mycket stor sannolikhet innebära en minskad kanalisering, som ju är en central del i omregleringen av spelmarknaden. En reglerad spelmarknad måste klara att väga olika intressen mot varandra. Det behövs en balans där regleringen är tillräckligt hård för att minska risken för missbruk men inte så hård att den stänger ute spelare och spelbolag och flyttar över dem till icke-kanaliserade och icke-reglerade verksamheter i stället.

Seriösa bolag som tar ansvar ska ha goda villkor, och spelare som riskerar att hamna i missbruk ska få stöd och hjälp. Vissa spel är mindre beroendeframkallande än andra, och det måste märkas i regleringen. Spel är en viktig del av stora delar av föreningslivet i Sverige, och det måste också märkas i spelpolitiken. Vi måste hitta en balans mellan dessa olika delar. Jag är glad att vi har fått en seriös och konstruktiv debatt och diskussion med branschen i de här frågorna.

Fru talman! Jag och Liberalerna har väldigt många åsikter om de frågor som behandlas i detta betänkande, men vi har inga motionsyrkanden som hanteras. Därför avstår jag från att yrka på någonting just nu.


Anf. 88 Azadeh Rojhan Gustafsson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning och spelfrågor

Fru talman! Människan har genom historien alltid, över hela världen, ägnat sig åt spel av olika slag.

Att spela kan handla om spänning. Det kan handla om att vara en del av ett socialt sammanhang, eller också kanske det bara är ett tidsfördriv. Det kan även handla om att känna delaktighet i favoritsportens framgångar och motgångar. Det är dessutom bara att konstatera att spel numera också är förknippat med våra stora högtider - för vem här har inte samlats med familj och vänner framför Bingolottos uppesittarkväll dagen före julafton?

Ja, att spela är ett folknöje, och den spelpolitik vi debatterar här i dag handlar om att skapa ramar och förutsättningar för att detta folknöje ska fortsätta att vara sunt och säkert - och om att se till att vi har rätt verktyg för att förebygga att folknöjet blir ett folkhälsoproblem.

Fru talman! Teknikens framsteg och digitaliseringen har haft stor påverkan på hur vi spelar. Under 2010-talet blev det allt vanligare med utländska spelbolag som riktade sig mot svenska spelare - plötsligt räckte det att ha en mobiltelefon för att kunna spela på kasino. I praktiken var det svenska spelmonopolet därmed satt ur system, och verktygen för att hantera de aggressiva spelbolagen och de stora konsekvenserna av deras verksamhet var få.

Det var mot bakgrund av detta som den socialdemokratiskt ledda regeringen verkade för att få på plats betydande förändringar i svensk spelpolitik, vilket sedan ledde till en ny lag den 1 januari 2019. Därmed avskaffades också det svenska spelmonopolet.

Det nya licenssystem som kom på plats innebär att alla aktörer som vill erbjuda spel till svenska spelare online måste ha en spellicens från Spelinspektionen och betala skatt på sina svenska intäkter. Den nya lagen reglerar också hur spelbolagen kan marknadsföra sina spel samt vilka erbjudanden de kan använda för att locka kunder.

Det blev dock ganska snart tydligt att delar av det nya licenssystemet behövde förstärkas ytterligare, och regeringen lämnade därför den 27 januari 2022 ett nytt förslag om en förstärkt spelreglering i syfte att ytterligare stärka konsumentskyddet och skapa förutsättningar för en långsiktig och hållbar spelmarknad. Förslaget är ämnat att förhindra marknadsaktörer att marknadsföra spelreklam på ett aggressivt sätt när det gäller de farligaste spelen samt utesluta olagliga aktörer från den svenska spelmarknaden. Om detta kommer regeringen att lämna en proposition i maj 2022.

Fru talman! Regeringens krafttag i dessa frågor handlar endast om en sak. Det handlar om att skydda individer från missbrukets förödande konsekvenser. Att fastna i spelberoende skapar problem som går ut över relationer, arbete och ekonomi. Att vara spelberoende innebär ofta att man spelar för att försöka vinna tillbaka det man förlorat. Därför är det också vanligt att spelmissbrukare blir väldigt skuldsatta.

Det finns tyvärr även en stor skam kopplat till spelmissbruk, och i mina samtal med olika organisationer lyfter de att det finns ett stort mörkertal gällande självmord kopplat till spelmissbruk. Tyvärr bedömer också Folkhälsomyndigheten att cirka 3 procent av 16-17-åringar i Sverige i dag har någon grad av spelproblem. Vi pratar alltså om unga som riskerar att få livet förstört väldigt tidigt.

Jag menar inte att vi kommer att kunna utrota allt spelmissbruk, men jag är glad att se att det finns åtgärder på plats - åtgärder som har börjat få effekt. Statskontoret, som har utvärderat effekterna av omregleringen av spelmarknaden, bedömer att spelmarknaden fungerade bättre 2021 än 2018. Omregleringen har förbättrat förutsättningarna att nå riksdagens mål för spelområdet, det vill säga att spelmarknaden ska vara under offentlig kontroll, ha ett starkt konsumentskydd och värna intäkterna från spel till föreningslivet och staten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning och spelfrågor

Fru talman! Samtidigt som vi reglerar och skapar tydligare lagar för spelmarknaden i Sverige är det viktigt att komma ihåg betydelsen av intäkterna från spelmarknaden för bland annat idrottsrörelsen, det svenska civilsamhället, folkrörelserna och exempelvis hästnäringen. Det här måste vi fortsätta värna och slå vakt om. En sund och säker spelmarknad är till gagn för individen och för samhället. Det har alltid varit den socialdemokratiska hållningen, och det är också utifrån den principen vi formar vår spelpolitik.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)


Anf. 89 Ann-Britt Åsebol (M)

Fru talman! Den moderna arbetsmarknaden är dynamisk och full av möjligheter, men den ställer också krav på utveckling och livslångt lärande.

På uppdrag av samhället och organisationer bedriver studieförbund och folkhögskolor, utöver den mer traditionella verksamheten med studiecirklar och kurser, verksamhet som breddar och fördjupar människors kompetens och stärker deras attraktivitet på arbetsmarknaden. Erfarenheter visar att folkbildningens olika aktörer varit framgångsrika i arbetet med att hjälpa människor som inte kommer till sin rätt inom det formella utbildningssystemet och med att hjälpa dem att etablera sig på arbetsmarknaden.

I mars 2014 lade alliansregeringen fram en proposition som hette Allas kunskap - allas bildning. Propositionen innehöll en ny målformulering för den statliga folkbildningspolitiken, och den förtydligade också statens ambitioner med politiken samt att folkbildningens målgrupp är bredare än målgruppen för vuxenutbildningen.

I propositionen presenterades en ny modell för utvärdering av folkbildningen och dess effekter. Med hänsyn till folkbildningens viktiga roll i samhället är det angeläget att regelbundet utvärdera den verksamheten med stöd av statsbidrag som anordnas av folkhögskolor och studieförbund. Det bör göras med betydligt större systematik.

Alliansregeringen gav också Statskontoret i uppdrag att hålla samman utvärderingen med stöd i underlag från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering och Myndigheten för kulturanalys. I den slutrapport som kom bedömde Statskontoret att folkhögskolor och studieförbund behöver utveckla flera områden för att verkligen bli en folkbildning i tiden. Folkbildningen behöver också matcha sin verksamhet med utvecklingen i samhället.

Studieförbunden når många olika grupper i samhället, men det handlar ofta om grupper som redan är organiserade i föreningar av olika slag. Det är en utmaning att nå ut till människor som inte är organiserade, och det kräver att förbunden utvecklar nya sätt att arbeta.

De senaste årens diskussioner om statliga bidrag till såväl trossamfund som andra civilsamhällesorganisationer har tagit stor plats. Det finns flera exempel där organisationer har fått kritik - och även exempel där de fått statsbidrag återkallade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning och spelfrågor

Studieförbundet Ibn Rushd är väl det studieförbund som i särklass har väckt mest diskussion i frågan om utbetalande av statliga stöd de senaste åren. Flera utredningar har företagits för att granska studieförbunden - den senaste på initiativ av Folkbildningsrådet. Kritik har genom åren kommit från bland annat terrorforskaren Magnus Ranstorp. Inte sällan när demokratiska brister uppmärksammas har kosmetiska förändringar i exempelvis stadgar gjorts, och företrädare har gjort avbön. De åtgärderna tar dock inte upp de strukturella problemen som en i grunden tvivelaktig värdegrund vållar.

Fru talman! Moderaterna ser inga principiella skäl till att studieförbund inte kan vila på religiös grund. Tvärtom är många organisationer som vilar på religiös grund en viktig del i vårt civilsamhälle. Däremot kan och bör inte staten finansiera organisationer som utmanar den västerländska liberala demokratin. Därför borde riksdagen uppmana regeringen att skärpa demokrativillkoren för studiebidrag till folkbildningen så att bidrag inte kan delas ut till demokratiskt tveksamma studieförbund.

Såväl bidragssystem som tillsyn av studieförbunden borde utvärderas. I dag har Folkbildningsrådet också ett myndighetsliknande uppdrag trots att det är en ideell förening bestående av medlemmar som den delar ut bidrag till. Det kan föranleda bristande tillsyn och felaktiga bidragsutdelningar. Även Statskontoret påpekar i sin rapport att det behövs en bättre styrning av bidragen. Ett flertal gånger har det framkommit att många studieförbund har blivit utsatta för bidragsfusk där samma deltagare har förekommit i studiecirklar i flera studieförbund samtidigt. Det är något som vi måste stävja.

Att staten stöttar organisationer är naturligtvis en sak, men de statliga bidragen bör inriktas på verksamheter som tydligt främjar integration snarare än att samla människor enbart på grundval av att de delar en viss etnicitet. Därför bör bidragen till organisationer bildade på enbart etnisk grund avskaffas.

Fru talman! Jag yrkar bifall till Moderaternas reservation nummer 3.

(Applåder)


Anf. 90 Bo Broman (SD)

Jag vill inleda med att yrka bifall till reservation 4.

Den nordiska och svenska folkbildningens rötter kan sökas i Danmark och i den tidens strävanden efter en stärkt medborgaranda och nationell gemenskap. Under sina tidiga år hade folkbildningen en avgörande betydelse för de mindre bemedlades chanser att nå bildning och personlig utveckling - vilket i sin tur var en viktig grund för den fortsatta demokratiseringsprocessen. Som ett komplement till det offentligas utbildningsalternativ och som en väg till social gemenskap samt spridare av lusten att lära har folkbildningen även i dag en viktig roll i vårt samhälle.

Genom att bilda folket ökas befolkningens och individernas möjligheter till självförverkligande, men även deras förmåga till att aktivt delta i samhällets demokratiska processer. Folkbildningen anses därför ha spelat en viktig roll för demokratins framväxt.

Fri och frivillig är en del av folkbildningens demokratimål, det vill säga en djupare sorts och mer samhällscentrerad demokratisyn som beaktar demokratins förutsättningar. Detta görs genom att betona jämställdhet, jämlikhet, utjämning av utbildningsklyftor, vidgning av deltagandet inom kulturen och folkrörelsernas viktiga roll. Dessa faktorer anses vara förutsättningar för ett demokratiskt beslutsfattande, det vill säga att befolkningens möjlighet till frivillig bildning gynnar demokratin inte enbart för att bildningen ökar individens förmåga att delta i samhällsdebatten utan även som en försäkran att individerna kan bilda sig inom ämnen och områden som företag eller staten anser oviktiga eller vill undanhålla från medborgarna. Folkbildningen ger således verktygen så att medborgarna kan vara med i och utforma samhällsdebatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning och spelfrågor

Folkbildningen fyller fortfarande en mycket viktig roll för vår demokrati och kommer att vara en betydelsefull komponent även i framtiden. Det är fråga om en instans för förkovrande och bildning av såväl de själsliga förmågorna som förnuftet. Med det sagt menar vi sverigedemokrater att det ändå finns viss förbättringspotential kring systemen för folkbildningen. Det är förändringar som vi tror kan ge folkbildningen högre trovärdighet och en högre relevans för svenska folket i nutid och i framtiden.

Fru talman! Ett av våra förslag rör en förändring av vem som ska fatta beslut om medelstilldelningen till folkbildningsaktörerna. Folkbildningsrådet är i dag det råd som fattar beslut om detta. Det är en ideell förening med vissa myndighetsuppdrag givna av riksdagen och regeringen. Rådet styrs av rådets egna stadgar och dess medlemmar, och rådet genomför även granskningar och uppföljningar av att medlen använts korrekt.

Även om Folkbildningsrådet har många egna kontrollsystem för att säkra att skattebetalarnas pengar används på rätt sätt upplever vi att det är problematiskt att en organisation som består av de aktörer som bedriver själva folkbildningsverksamheten även är den som fördelar och följer upp medelsanvändningen inom folkbildningsområdet.

Granskningar som gjorts avseende bedrägerier inom folkbildningen har bland annat visat hur studieförbund på felaktiga grunder tillskansat sig statligt stöd. Ett utbrett problem med felaktig användning av skattemedel visar ytterligare på behovet av en reformering av systemet för medelstilldelningen. Eftersom ett flertal felaktigheter kunnat begås är det uppenbart att Folkbildningsrådet inte fungerar tillfredsställande i nuvarande form.

Vårt förslag är därför att en ny aktör som är oberoende av de verksamheter som får medel ska få i uppdrag att fördela medlen till folkbildningen. Vi anser därför att det bör utredas om och hur en nystiftad eller befintlig myndighet kan handha folkbildningens medelstilldelning.


Anf. 91 Christer Nylander (L)

Fru talman! Jag tyckte att Bo Bromans anförande var intressant. Jag vill av ren nyfikenhet diskutera frågan om att en annan myndighet ska utföra granskningen och dela ut pengar. Jag vill mycket ärligt ställa en fråga för kunskaps och bildnings skull.

Första delen av Bo Bromans anförande handlade mycket om vikten av att bildningen är fri och att också kunna bilda sig i sådant som staten inte vill att du ska bilda dig om. Finns det en möjlig konflikt mellan synpunkten att folkbildningen måste kunna ägna sig åt sådant som politiker och staten inte vill och att samtidigt ha en statlig myndighet som betalar ut pengar till det som folkbildningen ska syssla med och utvärdera folkbildningen i efterhand? Kan det finnas en konflikt mellan de två ståndpunkterna?


Anf. 92 Bo Broman (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning och spelfrågor

Fru talman! Jag tackar Christer Nylander för frågan.

Det finns mängder av instanser i dag som får medel som tilldelas av andra. Vi kan egentligen titta på hela kulturområdet. En sådan myndighet ska givetvis ha armlängds avstånd, precis som allt annat inom kulturområdet - även om det här handlar om bildning, inte kultur-kultur.

Visst skulle det kunna finnas en risk för konflikt, men jag ser ingen större risk för konflikt. Jag ser snarare en större möjlighet att få en bättre kontroll av hur medlen tilldelas och en bättre uppföljning av folkbildningens verksamhet.


Anf. 93 Christer Nylander (L)

Fru talman! Jag ställde frågan eftersom demokratin uppstod av att människor samlade sig under en tid när det inte fanns demokrati, under en tid när det inte var självklart med yttrandefrihet och där makten ibland var fiende till demokratin.

Jag vet att det finns ett behov av att strama upp regelverk, och det finns en önskan om att bli bättre på att styra och följa upp. Samtidigt är en anledning till att jag är lite skeptisk till att det går över till en myndighet just detta med friheten och frivilligheten. Jag tycker att det är bra att Bo Broman också funderar kring detta och ser att det kan finnas en problematik. Jag tackar för den öppenheten.

Därför skulle jag vilja följa upp med en fråga - om man i stället skulle kunna ha det så att Folkbildningsrådet fortsätter att reformera sig självt för att bibehålla den frihet och frivillighet som finns och samtidigt skärpa den granskning som behövs.


Anf. 94 Bo Broman (SD)

Fru talman! En fortsatt reformering är såklart ett alternativ. Det vi vill tillsätta är ju en utredning för att se om det behövs en myndighet som kan fylla funktionen som Folkbildningsrådet har i dag och kanske göra arbetet på ett ännu bättre sätt än Folkbildningsrådet gör det i dag.

Ingen av oss vill ju att medel ska gå till verksamheter som inte uppfyller folkbildningens ursprungliga syfte. De ska inte tillskansas av personer som utnyttjar systemet. Både regelverket och medeltilldelningssystemet måste få en översyn.

Vi tycker att Folkbildningsrådet kan vara en del av en sådan utredning för att se vem som ska ta hand om både medlen och uppföljningen av dem.


Anf. 95 Anna-Belle Strömberg (S)

Fru talman! Det går inte att prata om folkbildning och demokrati utan att beröra det fasansfulla krig som pågår i Ukraina, så nära oss. Samtidigt har vi sett fruktansvärda scener i flera av Sveriges städer när polisen under påskhelgen var tvungen att försvara svensk lag och svensk yttrandefrihet med livet som insats. Våldet riktades mot hela vårt samhälles demokratiska värderingar.

Ukrainarna utkämpar ett krig, ett krig för demokratin. De utkämpar det kriget även för oss, så vi måste stå upp för demokratin och värna de mänskliga rättigheterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning och spelfrågor

Studieförbunden gjorde en betydande insats under flyktingströmmen 2015. De lärde ut svenska från dag ett och bidrog med en värdefull första kontakt med det svenska samhället. Men det handlar inte bara om punktinsatser. För den som är ny i ett land kan stöd och hjälp behövas under många år framöver. Folkbildningen kan möta det behovet. Den har låga trösklar, den är fri och frivillig och dess unika arbetssätt och pedagogik fokuserar på långsiktiga förändringar för varje person.

Återigen har nu studieförbunden tillsammans med civilsamhället och kommunerna slutit upp och agerat snabbt, flexibelt och lokalt. Studieförbunden finns i alla Sveriges kommuner, i byar, städer och förorter, och deras insatser är oerhört viktiga.

Fru talman! I min hemkommun, bara i det lilla samhället Mellansel med 750 invånare, tog man under lördagen och söndagen en endaste helg emot 120 flyktingar. Trots att många var trötta efter flyktingvågen 2015 stod man där och tog emot med öppen famn. Man skruvade ihop möbler, man levererade mat, kläder och cyklar och man erbjöd svenska från dag ett. På den orten finns också Mellansels folkhögskola.

Folkbildningen erbjuder rum för samtal och diskussioner. Genom sin unika pedagogik ger den fler människor chansen till utbildning och till att uppleva och delta i kultur och bildningsarbete. Det har betydelse för folkhälsan och självförtroendet och ger träning i demokratiskt ansvarstagande och ledarskap. Det ger människor möjlighet att forma sina liv, stå upp för sina rättigheter och kräva en del av makten och att aktivt kunna delta i hela samhällslivet.

Folkhögskolor och studieförbund spelar en viktig roll för personer som inte fått sin utbildning tillgodosedd i andra utbildningssystem. Folkbildningen är grunden till demokratins framväxt och de demokratiska grundidéerna om yttrandefrihet, föreningsfrihet och mötesfrihet. Det är en starkt bidragande orsak till att Sverige ligger i topp när man pratar om demokratiska länder.

Fru talman! Pandemin har påverkat verksamheterna inom folkbildningen. Det har inneburit nya sätt att mötas och ökad digital verksamhet. Omfattande verksamheter har inte kunnat genomföras under 2020 och 2021. Digitaliseringen av verksamheten har tagit stora steg framåt. Men vissa människor har sämre möjligheter att mötas digitalt. Det kan gälla grupper som de äldre, personer med funktionsnedsättning eller de som behöver lära sig det svenska språket. Många verksamheter inom musik, konst och hantverk fungerar också dåligt eller går inte alls att genomföra digitalt utan bygger på fysisk närvaro.

Folkhögskolorna börjar redan nu rusta sig för att ta emot fler ungdomar som inte klarat gymnasiet eller halkat efter på grund av pandemin. Vi kan också konstatera att andelen deltagare med särskilda behov har ökat i folkhögskolorna. Man gör redan i dag stora insatser för att kunna möta varje individ utifrån hens behov för att skapa delaktighet och möjlighet att påverka sin livssituation för framtiden.

Därför vill vi socialdemokrater lyfta fram att folkbildningen är en viktig och växande aktör för människor med olika bakgrunder och olika förutsättningar. Vi vill stärka deras ställning på arbetsmarknaden genom att erbjuda yrkesutbildningar, allmänna kurser, distanskurser, sommarkurser och mycket annat. Särskilt viktigt är det för utrikes födda, personer med kort utbildning, unga som inte fullgjort sina gymnasiestudier och personer med funktionsvariationer. De här grupperna behöver stöd för att komma ut i arbetslivet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning och spelfrågor

Fru talman! Ett antal fall av fusk och oegentligheter har skapat en allvarlig förtroendekris för folkbildningen. När skattemedel som ska gå till folkbildning missbrukas innebär det att det finns de som missar möjligheten att delta i ett fritt och frivilligt lärande.

Vi ser fram emot utredningen av demokrativillkor och utökade kontrollinsatser och Riksrevisionens granskning. Vi behöver se ökad styrning, ökad kontroll och uppföljning av våra medel.

Statliga bidrag till folkbildningen ska uteslutande gå till verksamheter som uppfyller statens syften med bidraget och som stärker vår gemensamma demokrati. Om det ska det inte råda några tvivel alls.

Fru talman! Att inte satsa på folkbildningen är att missa en chans att stärka och värna demokratin i Sverige - och i hela Europa.

Avslutningsvis yrkar jag avslag på samtliga motioner och bifall till utskottets förslag om folkbildning i betänkandet.

(Applåder)


Anf. 96 Michael Rubbestad (SD)

Fru talman! Jag tänkte skifta fokus till spelfrågor och prata lite om e-sport.

E-sport - eller elektronisk sport, som det är en förkortning för - är ett samlingsbegrepp för spel och tävlingar som utförs på datorer, spelkonsoler, telefoner och surfplattor i en virtuell miljö där personerna spelar olika sorters digitala spel på egen hand, i lag eller mot varandra.

Det är faktiskt så att 80 procent av Sveriges befolkning spelar digitala spel i någon form. E-sport omfattar så mycket mer än den stereotypa bilden av en ungdom framför en datorskärm.

Counter-Strike, Starcraft, Fortnite, Battlefield, Dota, Minecraft och League of Legends är exempel på kända datorspel. Men även enklare mobilspel som Wordfeud, Candy Crush och Angry Birds är exempel på esport. Flera av dessa spel har dessutom utvecklats i Sverige.

E-sporten har satt Sverige på kartan och bidrar med allt från arbetstillfällen till skatteintäkter men betraktas trots detta inte som en formell kulturform, till skillnad från exempelvis film och musik. Faktum är att svensk e-sport omsätter högst belopp i hela Europa och under förra året omsatte över en halv miljard kronor. Men när e-sporten inte erkänns som en officiell idrott och en kulturform innebär det ett stort antal problem och utmaningar, vilket tyvärr riskerar att leda till att Sverige tappar sin ledande position på området.

E-sport samlar i dag miljontals entusiaster världen över. De riktigt stora e-sporteventen samlar tiotusentals människor på plats, och det finns i dag särskilda tv-kanaler som bara visar e-sport. Som ett konkret exempel kan nämnas finalen i just League of Legends, som 2018 sågs av fler än 60 miljoner människor världen över.

I Sverige finns exempelvis LAN-festivalen Dreamhack, som både 2010 och 2013 satte världsrekord i antal samtidigt uppkopplade datorer på en och samma plats. År 2007 fick Dreamhacks grundare dessutom motta ett hederspris från Jönköpings kommun. Motiveringen var att evenemanget hade betydelse för kommunen, näringslivet och stadens högskola.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning och spelfrågor

Om e-sport klassas som en officiell sport som även inkluderas i kulturbegreppet kommer många av de hinder som i dag föreligger att lösa sig per automatik. Bidrag kan då sökas av lokala e-sportföreningar för att de ska kunna bedriva sin verksamhet på samma villkor som den lokala dartklubben. Spel och dobbel inom e-sport skulle kontrolleras i samma utsträckning som spel på fotboll och hockey. Stora svenska e-sportevent skulle lättare kunna ta emot utländska tävlande, som inte skulle vara beroende av ett turist- eller arbetsvisum för att kunna delta, och så vidare.

E-sport klassas i dag som en officiell sport i över 20 länder. Sverigedemokraterna menar att Sverige bör ansluta sig till denna skara och menar därför att man som ett samlat grepp borde klassa e-sport som en officiell idrott för att dels erkänna e-sporten i sig, dels ge e-sporten samma förutsättningar som annan sport och idrott i Sverige.

Men är e-sport en sport? Är det en idrott? Med begreppet idrott avses en kroppslig aktivitet eller träning som kan utföras på egen hand eller i grupp. Med begreppet sport avses samma typ av aktivitet men med tillägg av tävlingsmomentet, alltså att man mäter sin prestation i förhållande till andra utövare. Dart, schack och poker är tre exempel på sporter där ansträngningen snarare är mental än fysisk. På precis samma vis är e-sporten en aktivitet som bygger på mental ansträngning, fokus och koncentration och som i samband med tävling kan pågå i flera timmar.

Länge har samhället sett på e-sporten utifrån en förlegad bild av en ung man som dricker läsk och äter ohälsosamma mängder chips framför en dator och spelar musik på väldigt hög volym. Trots att denna bild i dag ligger långt från den verklighet som råder lever den kvar, vilket i sin tur är en av anledningarna till motståndet mot att erkänna e-sport som en officiell sport och idrott.

Sverigedemokraterna är i dag det enda parti i riksdagen som har en uttalad politik för e-sport, samlad i en kommittémotion. Vi har i övrigt endast sett enskilda motioner från intresserade ledamöter från enstaka partier, förslag som dock inte följs upp ens av ledamöternas egna respektive partier.

Det är mycket tråkigt att riksdag och regering inte ser och erkänner den enorma potential som e-sporten faktiskt har och vad den skulle kunna betyda för vårt land. Får man inte upp ögonen inom kort kommer Sverige att tappa sin ledande position på området.

E-sporten är lika mycket en tillfällig fluga som internet, som någon gissade för ett antal år sedan. E-sporten är här för att stanna, och den växer explosionsartat. Och det enda parti som ser detta är Sverigedemokraterna.

Överläggningen var härmed avslutad.

Folkbildning och spelfrågor

(Beslut skulle fattas den 21 april.)

Kultur för alla

Beslut, Genomförd

Beslut: 2022-04-21
Förslagspunkter: 17, Acklamationer: 12, Voteringar: 5

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Vikten av folkbildning

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:3581 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 7 och

      2021/22:4107 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.
      • Reservation 1 (C)
      • Reservation 2 (MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (C)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S880012
      M61009
      SD53008
      C02704
      V22005
      KD19003
      L16004
      MP00133
      -2000
      Totalt261271348
      Ledamöternas röster
    2. Demokratisk folkbildning

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:344 av Amineh Kakabaveh (-) yrkandena 1 och 2,

      2021/22:2502 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkande 2 och

      2021/22:3365 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkandena 7 och 8.
      • Reservation 3 (M)
      • Reservation 4 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (M)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S880012
      M06109
      SD00538
      C27004
      V22005
      KD19003
      L16004
      MP13003
      -0020
      Totalt185615548
      Ledamöternas röster
    3. Folkbildning för klimatomställning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2021/22:4027 av Mattias Vepsä (S).
    4. Finansiering av boende på folkhögskola

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2021/22:2592 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 7.
      • Reservation 5 (V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S880012
      M61009
      SD53008
      C26005
      V02205
      KD19003
      L16004
      MP13003
      -1100
      Totalt27723049
      Ledamöternas röster
    5. Auktoriserade tolkar

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:3222 av Fredrik Christensson m.fl. (C) yrkande 81 och

      2021/22:4096 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 8.
      • Reservation 6 (C)
      • Reservation 7 (MP)
    6. Marknadsföring

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:1664 av Magnus Manhammar (S),

      2021/22:2469 av Jonas Andersson i Linghem m.fl. (SD) yrkande 2,

      2021/22:2697 av Abraham Halef och Ingela Nylund Watz (båda S),

      2021/22:3928 av Ola Johansson och Linda Modig (båda C) yrkande 2 och

      2021/22:4084 av Nicklas Attefjord och Anna Sibinska (båda MP) yrkande 4.
      • Reservation 8 (SD)
      • Reservation 9 (C)
      • Reservation 10 (MP)
    7. Riskklassificering

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:2469 av Jonas Andersson i Linghem m.fl. (SD) yrkande 5 och

      2021/22:4159 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkande 18.
      • Reservation 11 (SD)
      • Reservation 12 (KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 12 (KD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S880012
      M61009
      SD00538
      C27004
      V22005
      KD01903
      L16004
      MP13003
      -1010
      Totalt228195448
      Ledamöternas röster
    8. Spelpaus

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:4084 av Nicklas Attefjord och Anna Sibinska (båda MP) yrkande 1 och

      2021/22:4159 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkande 19.
      • Reservation 13 (KD)
      • Reservation 14 (MP)
    9. Olicensierat spel

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:2469 av Jonas Andersson i Linghem m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4 samt

      2021/22:4084 av Nicklas Attefjord och Anna Sibinska (båda MP) yrkande 3.
      • Reservation 15 (SD)
      • Reservation 16 (MP)
    10. Allmännyttiga ändamål

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:2469 av Jonas Andersson i Linghem m.fl. (SD) yrkande 7 och

      2021/22:3581 av Peter Helander m.fl. (C) yrkande 21.
      • Reservation 17 (SD)
      • Reservation 18 (C)
    11. Matchfixning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:2478 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkandena 1-3,

      2021/22:3371 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 4 och

      2021/22:4162 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 29.
      • Reservation 19 (M)
      • Reservation 20 (SD)
      • Reservation 21 (KD)
    12. Europarådets konvention mot matchfixning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:2478 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 4 och

      2021/22:3371 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 5.
      • Reservation 22 (M, SD)
    13. Loot-lådor

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:188 av Fredrik Lindahl (SD) och

      2021/22:2469 av Jonas Andersson i Linghem m.fl. (SD) yrkande 6.
      • Reservation 23 (SD)
    14. E-sport

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:2501 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 11 och

      2021/22:3367 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 8.
      • Reservation 24 (M)
      • Reservation 25 (SD)
    15. Regeringens förordningsmöjlighet

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2021/22:3371 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 6.
      • Reservation 26 (M)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 26 (M)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S880012
      M06109
      SD53008
      C27004
      V22005
      KD19003
      L16004
      MP13003
      -2000
      Totalt24061048
      Ledamöternas röster
    16. Statens styrelserepresentation i ATG

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2021/22:3371 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 3.
      • Reservation 27 (M, SD)
    17. Motioner som bereds förenklat

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.