Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden

Betänkande 2021/22:JuU30

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
31 maj 2022

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

Beslut

Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden (JuU30)

Lagen om särskild utlänningskontroll ska upphävas och ersättas av en ny lag - lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Precis som den tidigare lagen om särskild utlänningskontroll gäller den nya lagen utlänningar som utgör ett kvalificerat hot mot Sveriges säkerhet. Syftet är att uppnå en mer ändamålsenlig, effektiv och överskådlig reglering när det gäller dessa personer. Den nya lagen får en helt ny struktur och till viss del nytt innehåll.

Riksdagen riktade även en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att införa en ny förvarsgrund som innebär att den som bryter mot ett beslut om anmälningsskyldighet ska kunna tas i förvar med stöd av den nya lagen.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Bifall till motionsyrkanden med tillkännagivanden om att införa en ny förvarsgrund och om att tillsätta en ny utredning, tvångsmedel, diplomatiska garantier, registrering av biometriska personuppgifter och begränsning av ekonomiska rättigheter. Avslag på övriga motionsyrkanden.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll dels reservation 5 under punkt 5, reservation 10 under punkt 8, reservation 11 under punkt 9, reservation 12 under punkt 10 samt reservation 13 under punkt 11, dels i övrigt utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 12
Propositioner: 2

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2022-05-05
Justering: 2022-05-19
Trycklov: 2022-05-20
Reservationer: 13
Betänkande 2021/22:JuU30

Alla beredningar i utskottet

2022-04-21, 2022-05-05

Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden (JuU30)

Lagen om särskild utlänningskontroll ska upphävas och ersättas av en ny lag - lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar. Justitieutskottet föreslår att riksdagen ska säga ja till regeringens förslag.

Precis som den tidigare lagen om särskild utlänningskontroll gäller den nya lagen utlänningar som utgör ett kvalificerat hot mot Sveriges säkerhet. Syftet är att uppnå en mer ändamålsenlig, effektiv och överskådlig reglering när det gäller dessa personer. Den nya lagen får en helt ny struktur och till viss del nytt innehåll.

Justitieutskottet föreslår också att riksdagen genom så kallade tillkännagivanden ska rikta sex uppmaningar till regeringen om

  • en ny förvarsgrund
  • tvångsmedel
  • en ny utredning om kvalificerade säkerhetsärenden
  • diplomatiska garantier
  • registrering av biometriska personuppgifter
  • begränsning av ekonomiska rättigheter.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2022-05-25
Debatt i kammaren: 2022-05-30
Stillbild från Debatt om förslag 2021/22:JuU30, Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden

Debatt om förslag 2021/22:JuU30

Webb-tv: Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 37 Petter Löberg (S)

Fru talman! Nu kör vi igen! Vi har kommit till punkt nummer 2 i dagens övningar gällande terrorismfrågorna. I detta fall handlar det om ett nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden; det är en proposition. Det rör sig i grunden och botten om de kanske största förändringarna på 30 år på detta område. En helt ny lag kommer på plats, som ersätter den gamla lagen om särskild utlänningskontroll. Den nya lagen kommer att heta lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar.

Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden

Syftet är att lagen ska bli mer ändamålsenlig, effektiv och överskådlig. Det gäller framför allt individer och grupper som utgör kvalificerade hot mot Sveriges säkerhet. Samtidigt måste vi naturligtvis, som jag har försökt belysa tidigare, ha ett väl fungerande skydd för grundläggande fri- och rättigheter.

Jag ska ta upp några saker som det har pekats på i lagrådsremissen och så småningom i propositionen och nu betänkandet.

Vi ska ge utökade möjligheter att utvisa personer av utländsk härkomst som utgör kvalificerade hot mot Sveriges säkerhet, under förutsättning att de är utländska medborgare.

Vi vill ha förtydligade förutsättningar när det gäller förvar. Det innebär också att vi i praktiken tredubblar tidsgränserna för att verkställighet ska kunna genomföras på ett mer effektivt sätt.

Vi vill att man ska kunna använda ytterligare tvångsmedel, och vi har också sänkta krav, dock med viss återhållsamhet, när det gäller tillstånd för hemliga tvångsmedel.

Vi vill också ha en utökad anmälningsskyldighet för den som uppfattas som en säkerhetsrisk, och vi ska till exempel införa regler om att personen i fråga inte får lämna vissa vistelseområden.

Vi genomför också en bred straffskärpningsomgång när det gäller de flesta brott, bland annat för utlänningar som återvänder till Sverige trots ett återreseförbud eller som bryter mot anmälningsskyldigheten på olika sätt.

Denna lag är tänkt att träda i kraft den 1 juli.

Vi har, tillsammans med det som ibland lite slarvigt kallas för en falsk majoritet i utskottet, ett antal reservationer. Man ska ju egentligen, enligt överenskommelse, yrka bifall till en reservation. Men eftersom vi har en falsk majoritet väljer jag ändå att yrka bifall till våra reservationer 5, 10, 11, 12 och 13.

De handlar bland annat om tvångsmedel. Enligt punkt 10 vill man ha en ny utredning, och det känns inte lägligt nu när vi som sagt lägger fram detta skarpa lagförslag som tar ett helhetsgrepp om detta.

Punkt 11 handlar om diplomatiska garantier. Här anser vi att vi behöver utvärdera möjligheterna till tredubblad tid för verkställighetsförvar innan man går vidare med detta.

En reservation handlar om biometriska frågor. Där har vi just nu väldigt kraftfulla redskap på gång; de genomförs inte minst inom EU-familjen. Det som kallas för Schengens informationssystem, SIS II, kommer att tas i bruk inom kort, och vi vill att det ska implementeras och hantera dessa frågor så att vi har en gemensam hållning inom EU.

Detsamma gäller begränsning av ekonomiska rättigheter. Rent moraliskt kan det kanske kännas helt rimligt att man inte ska ha rätt till vissa ekonomiska ersättningar om man befinner sig i förvar och ska utvisas på grund av att man uppfattas som ett säkerhetshot. Däremot vill vi i vår reservation peka på att detta handlar om oerhört avancerat lagstiftningsarbete. Vi går in i väldigt många socialtjänst- och bidragssystem när en sådan här översyn ska göras, och det ligger inte inom ramen för de resurser vi just nu har att hantera detta utredningsmässigt - även om man naturligtvis kan resonera i dessa banor. Men just nu anser vi inte att detta bör vara prioriterat.

Detta var de fyra sista reservationerna. Den första, reservation 5, handlar om hemliga tvångsmedel. Där delar vi egentligen utredningens uppfattning att man av både praktiska och tekniska skäl inte ska skruva i den lagstiftningen mer än nödvändigt. Vi anser att det utredningsförslag som ligger är till fyllest för att uppnå målen med den tekniska och elektroniska övervakning som finns.

Det var alltså de fem reservationer vi har i detta ärende.

(Applåder)


Anf. 38 Mikael Damsgaard (M)

Fru talman! Europa har under de senaste decennierna drabbats av en lång rad mycket allvarliga terroristdåd. Sverige har sedan ett antal år en förhöjd terrorhotnivå. Enligt Nationellt centrum för terrorhotbedömning finns det individer, både i Sverige och utomlands, som betraktar terrorattentat mot mål i Sverige som legitima och har såväl avsikt som förmåga att genomföra attentat. Kriget i Ukraina gör oss också påminda om de antagonistiska hoten från andra stater i Sverige.

Mot den bakgrunden är det av stor vikt att Sverige med kraft kan ingripa mot utländska medborgare som bedöms utgöra kvalificerade säkerhetshot. Där fyller lagen om särskild utlänningskontroll i dag en viktig funktion genom att den gör att särskilda åtgärder kan vidtas gentemot utlänningar som bedöms utgöra hot. Lagstiftningen har emellertid väldigt stora brister.

I samband med den så kallade terroröverenskommelsen 2017, som det tidigare refererats till, förband sig regeringen att se över lagen om särskild utlänningskontroll. Dessförinnan hade Säkerhetspolisen i en särskild inlaga till regeringen påtalat att lagstiftningen var otydlig, svårtolkad och svårtillämpad.

Trots detta tog det regeringen mer än ett år efter terroröverenskommelsen att tillsätta en utredning, och i mars 2020 lämnade utredningen sitt betänkande. Utredningen föreslog en helt ny lagstiftning med ikraftträdande den 31 juli 2021. Men först den 24 februari 2022 lämnade regeringen en proposition till riksdagen med föreslaget ikraftträdande den 1 juli 2022. Det kommer alltså att ha tagit fem år från det att regeringen förband sig att se över lagen om särskild utlänningskontroll tills en ny lagstiftning kan träda i kraft.

Vi moderater välkomnar att den nya lagen äntligen ligger på riksdagens bord, men vi konstaterar samtidigt att flera olösta problem kvarstår, något som vi har gemensamt med en majoritet i utskottet som föreslår att kammaren senare i dag ska rikta sex tillkännagivanden till regeringen.

Moderaternas utgångspunkt är att utländska medborgare som utgör hot mot Sveriges säkerhet ska lämna landet. Om det av olika skäl inte är möjligt behöver dessa personer hållas i förvar eller övervakas på ett betryggande sätt.

I flera uppmärksammade fall har utländska medborgare som utgör säkerhetshot försatts på fri fot på grund av att det har funnits verkställighetshinder vid utvisning. Personer som av både regeringen, Säkerhetspolisen och Migrationsverket har bedömts utgöra hot mot Sveriges säkerhet kan alltså i princip röra sig fritt i det svenska samhället.

I den nya lagen utökas tidsfristen för att hålla en person i förvar. Problemet med hur en person ska hanteras vid verkställighetshinder, alltså när en utvisning inte kan verkställas, kvarstår dock.

Om en person som är utvisad enligt lagen om särskild utlänningskontroll inte längre kan hållas i förvar är det vanligt att personen åläggs anmälningsplikt. Det är av avgörande betydelse att Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen har uppsikt över personer som utgör hot mot Sveriges säkerhet. Det är därför av stor vikt att den som är ålagd anmälningsplikt också följer denna.

I den nya lagen skärps straffskalan för brott mot anmälningsplikten, men med tanke på anmälningspliktens avgörande betydelse för att kunna kontrollera och övervaka var utlänningen befinner sig är den nu föreslagna straffskalan, som börjar med 14 dagars fängelse, alldeles otillräcklig. Jag yrkar därför bifall till reservation 6 om skärpta straff för brott mot lagen.

Fru talman! Brott mot anmälningsplikten bör också kunna utgöra en självständig grund för att ta en person i förvar. Genom en sådan åtgärd blir det möjligt att vid behov ta en utlänning i förvar efter att denne har brutit mot anmälningsplikten. I denna del väntas kammaren senare i dag besluta om ett tillkännagivande till regeringen.

Det måste också övervägas hur de fall där det inte är möjligt att verkställa utvisningar ska hanteras och på vilket sätt samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot inom ramen för de internationella konventioner som gäller. Här bör regeringen närmare analysera hur övriga europeiska länder som också är bundna av Europakonventionen arbetar med frågorna och vilka slutsatser som kan dras av deras arbete.

Mot bakgrund av frågornas gränsöverskridande karaktär finns också skäl att se över hur samarbetet inom EU kan stärkas. Utifrån den utgångspunkten bör regeringen vidta ytterligare åtgärder för att fler utvisningar av personer som anses utgöra hot mot Sveriges säkerhet ska kunna verkställas.

I de fall där ett utvisningsbeslut inhiberas på grund av verkställighetshinder kommer personerna, enligt Migrationsverkets remissvar, att få rätt till bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande i de fall de är asylsökande eller till bosättningsbaserade förmåner i de fall de är folkbokförda.

Det är rimligt att de personer som kan befaras utgöra allvarliga hot mot Sveriges säkerhet inte får rätt till mer än mycket begränsade ekonomiska förmåner efter beslut om utvisning, även när verkställigheten har inhiberats. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag för att ytterligare begränsa de ekonomiska förmånerna för personer vars utvisningsbeslut inhiberas enligt denna lag.

Säkerhetspolisen konstaterar att de personer som är föremål för Säkerhetspolisens intresse sällan bor stadigvarande på en plats. Det är också vanligt att de har sina tillhörigheter utspridda på flera platser. Säkerhetspolisen föreslår därför att husrannsakan enligt denna lag vid synnerliga skäl även ska få genomföras på andra platser än hos utlänningen, vilket inte föreslås i lagstiftningsprodukten. Moderaterna delar den uppfattningen och föreslår att regeringen ska återkomma till riksdagen även i denna fråga.

Den nya lag som vi debatterar i dag och som vi senare ska besluta om innebär en klar förbättring på detta område jämfört med dagens läge, men som jag har konstaterat och som jag tror kommer att konstateras i flera av de efterföljande debatterna återstår fortfarande mycket att göra för att få en tillfredsställande lagstiftning för att hantera denna typ av problem.


Anf. 39 Adam Marttinen (SD)

Fru talman! Vi fortsätter att debattera det andra av de tre betänkanden för dagen som rör terrorism.

Till att börja med vill jag, efter det tidigare replikskiftet mellan mig och Petter Löberg från Socialdemokraterna, förtydliga att Sverigedemokraterna inte av Säkerhetspolisen anses utgöra en del av den högerextrema miljön, som är en av de tre miljöer som Säkerhetspolisen har pekat ut, det vill säga den våldsbejakande islamistiska miljön, som är den största av dessa och som har varit den snabbast växande, den våldsbejakande högerextrema miljön och den autonoma miljön, de så kallade vänsterextrema. Alla påståenden om att vi skulle tillhöra denna miljö är falska, men det utgör ett exempel på hur socialdemokratisk retorik har tillåtits bli mer extrem.

Nu debatterar vi Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden. Detta har varit en fråga som Sverigedemokraterna har drivit på långt innan Säkerhetspolisen själva uppmanade regeringen att skärpa lagen. Vi har tidigt pekat på att det finns stora brister med att utlänningar i princip kan vistas helt fritt i vårt land när de utgör ett hot mot vårt rikes säkerhet.

Detta har inte varit ett problem som Moderaterna, Socialdemokraterna, Centerpartiet eller andra partier har uppmärksammat, utan det är först när dessa frågor har kommit högt upp på den politiska agendan genom mediala reportage och terrorattentat som man har valt att titta på ärendena, och inte minst efter att Säkerhetspolisen själva har varit tvungna att påpeka att lagen har varit svårtillämpad och otydlig och att resultaten allt som oftast har blivit att utlänningar som utgör ett terrorhot har fått gå fritt i vårt land. Därefter har andra partier valt att höja rösten för en förändring. Vi har i riksdagen haft tillkännagivanden om att ändra och skärpa reglerna, och vi har i dag en proposition från regeringen som ett svar på bland annat just detta.

Det finns många saker som går åt rätt håll. Det är inte så att regeringen försöker liberalisera lagstiftningen. Vänsterpartiet kanske gör det, men inte regeringen. Detta tycker Sverigedemokraterna är positivt. Vi har länge förespråkat det. Vi tycker att det är helt orimligt att personer som utgör ett säkerhetshot ska kunna gå fritt i vårt land. Om vi hade fått bestämma hade de inte varit här från första början.

Det handlar om utlänningar som har tagit sig till Sverige och som har kunnat få uppehållstillstånd och vistas här ibland oss trots att de utgör en del av den extrema miljön och till och med utgör ett hot när det gäller att genomföra terrorattentat i Sverige. Det är ett tydligt tecken på att vi har haft en alltför ansvarslös invandringspolitik under socialdemokratiska och borgerliga regeringar under decennier. Vi har haft många uppmärksammade fall där vi har försökt utvisa individer som utgör en del av de miljöer jag nämnde.

Det har dock inte gått speciellt bra att utvisa dessa personer då de riskerar en omild behandling i sina hemländer. Regeringen omprövar nästan aldrig Migrationsöverdomstolens beslut, som kan vara flera år gamla. Man har vägrat att göra det som Sverigedemokraterna har pekat på, såsom att jobba med diplomatiska garantier för att kunna verkställa utvisningar. Man har visat ett stort motstånd generellt när det kommer till dessa frågor. Då är det kanske inte så konstigt, fru talman, att det har tagit så lång tid för just denna proposition att nå riksdagens bord.

Sverigedemokraterna har precis som många andra partier synpunkter på det förslag som regeringen har kommit med. Mikael Damsgaard från Moderaterna redogjorde för en del av dem som vi står bakom i betänkandet. En av dem rör straffansvaret, som jag vill belysa särskilt i denna debatt för att visa på de hål som finns i alla lagstiftningar som Socialdemokraterna kommer med till riksdagen när det kommer till terrorism och brottsbekämpning i stort.

Låt oss säga, fru talman, att vi lyckas utvisa någon av de individer som utgör ett säkerhetshot mot vårt land. Då ska det enligt det nya förslaget föreligga ett straffansvar om de bryter mot reglerna och återvänder till Sverige. Detta är rimligt, tycker Sverigedemokraterna. Det ska givetvis föreligga ett straffansvar för en person som mot ett utvisningsbeslut och återreseförbud ändå återvänder till Sverige och där utgör ett hot mot rikets säkerhet. Det ska föreligga ett straffansvar i sådana situationer. Men då har regeringen kommit med en skrivelse - 8 kap. 1 § - som säger att man, om man väljer att åka till Sverige och om man är under flykt och alltså vill hävda flyktingstatus, inte ska mötas av ett straffansvar.

Det här, fru talman, slår hål på hela propositionens effektivitet. Exempelvis handlar det om nio uppmärksammade imamer, som vi har haft svårt att utvisa. De enda som har lämnat landet är de som har gjort det frivilligt. Regeringen har inte lyckats verkställa en enda utvisning av de individer som utgör ett terrorhot mot vårt land. Och om vi väl lyckas utvisa de här individerna kan de komma tillbaka till Sverige och hävda att de har flyktingskäl och då undgå straffansvar för att de trotsar återreseförbudet.

Det här är alltså ett totalt tandlöst förslag från regeringens sida, och det är ett tydligt exempel bland många. Det handlar ju inte bara om detta utan också om tidigare förslag som vi har debatterat i den här kammaren, exempelvis resa i terrorismsyfte. Regeringen gjorde så att det inte var straffbart att resa till sitt hemland, det vill säga att om man var medborgare i Syrien eller Irak kunde man resa och undgå straffansvar för resa till terroristorganisationer.

Den luckan åtgärdade sedan regeringen efter flera år, efter påtryckningar från EU. Men i det här läget har man fortfarande byggt in stora luckor i lagstiftningen som gör att ingen kommer att möta ett straffansvar om man återvänder till Sverige. I det här avseendet är jag lite förvånad över att Sverigedemokraterna står ensamma bakom förslaget att ta bort den skrivningen i lagförslaget.

Om man utvisas från Sverige behöver man inte återvända till Sverige om man är exempelvis flykting. Det finns väldigt många länder att välja på och resa till i så fall. Men Sverige ska inte vara ett av de länder som någon ska kunna återvända till och undgå straffansvar.

Det är Sverigedemokraternas bestämda uppfattning att det här måste åtgärdas, och vi tror också att det kommer att åtgärdas. Men i dag är det endast Sverigedemokraterna som lyfter just den här aspekten i förslaget. Det är den reservation, fru talman, som jag också vill yrka bifall till. Det handlar om straffansvar. Jag yrkar alltså bifall till Sverigedemokraternas reservation nummer 7 under punkt 6.


Anf. 40 Petter Löberg (S)

Fru talman! Ledamoten Marttinen slår sig för bröstet och säger att Säpo inte anser att Sverigedemokraterna är en högerextrem säkerhetsrisk. Det må vara hänt; det är ett korrekt uttalande. Vad jag säger är att ni är ett högerextremt parti med rötterna i nazismen.

Jag skulle egentligen vilja ställa en fråga till ledamoten: Är inte Sverigedemokraternas rötter djupt förankrade i Bevara Sverige svenskt? Är inte Sverigedemokraternas rötter djupt förankrade i den svenska nynazistiska myllan från 80- och 90-talet?

Alla de som hävdar detta och all den dokumentation som existerar - allt bild- och filmmaterial, alla ljudfiler och alla dokument som forskningen kan leverera - är det falsarier för Sverigedemokraterna? Eller är ni sprungna ur den högerextrema miljön? Kommer ni därifrån? Det skulle jag gärna vilja ha ett svar på från ledamoten. Ja eller nej? Om ni kommer någon annanstans ifrån vore det bra att få reda på det.

Det här kallas för whitewashing, och det är precis på samma sätt som ni desperat försöker tvätta bort era Rysslandskopplingar med anledning av det som händer i Ukraina. Ni har desperat, under decennier, försökt tvätta bort ert nynazistiska förflutna. Det kommer ni inte att lyckas med. Vi kommer att påminna folket om det här. Ni är högerextrema, och ni har inte blivit bättre. De tio senaste åren ser vi till och med en radikalisering åsiktsmässigt på många sätt hos Sverigedemokraterna.


Anf. 42 Adam Marttinen (SD)

Fru talman! Det kan bli en svår gir för mig. Men jag kände ändå att jag var tvungen att markera i talarstolen, även om min markering mot det påstående som tidigare gjordes var utanför ärendet.

Jag tycker också att det Petter Löberg gör är lite löjeväckande. I sitt förra anförande i talarstolen hyllade han Socialdemokraterna för att man har uteslutit extrema krafter ur sitt eget parti genom årtionden och genom århundraden, som det kanske blir vid det här tillfället. Sedan anklagar han Sverigedemokraterna för att vara en del av en högerextrem miljö som Säpo bör hålla ögonen på - en egen uppfattning från Petter Löberg - och gör en koppling till Sverigedemokraternas rötter. Jag tycker att det blir lite löjeväckande.

Prata gärna om den politik som Sverigedemokraterna bedriver i Sveriges riksdag i stället för att komma med falska påståenden om vilken miljö vi anses tillhöra enligt Säkerhetspolisen eller med falska påståenden över huvud taget! Det här ärendet rör just kvalificerad säkerhet. Det är väldigt många individer i vårt land som utgör ett säkerhetshot, och det är en fråga som man bör ta på allvar.


Anf. 45 Adam Marttinen (SD)

Fru talman! Som svar på frågan: Det finns ingen anledning för mig att förneka någonting som har hänt i mitt partis historia. Även politiska beslut som är fattade får jag givetvis stå för; det är ingenting konstigt med det.

Vad gäller mitt eget engagemang tycker jag dock att det är mer intressant att diskutera de 20 år som jag har varit engagerad i partiet, de beslut som vårt politiska parti har fattat och den politik som vi har utvecklat. Den har visat på en stor stabilitet, inte minst när det kommer till just invandring och mångkultur. Det var givetvis av en anledning jag angrep just detta.

De nio imamer som regeringen har haft så svårt att utvisa under de här åren har förstås en koppling till just en ansvarslös invandringspolitik. De extrema miljöer som de här idéerna har frodats i, det vill säga moskéer, har många gånger haft generösa bidrag från staten i syfte att främja en mångkulturell utveckling i vårt land.

Det är där vi har sett den största tillväxten av individer som har både vilja och förmåga att begå terrorattentat i Sverige, och det är ingen vild gissning att det är kopplat till invandring och en mångkulturell politisk agenda. Tvärtom borde inte minst det ärende som vi diskuterar här, om kvalificerade säkerhetsärenden, individer som ska utvisas och utlänningar i vårt land, vara ett tydligt tecken på att just så är fallet.


Anf. 46 Linda Westerlund Snecker (V)

Fru talman! Den här debatten behöver sättas i ett större perspektiv.

Enligt Turkiets despot Erdogan är flera riksdagsledamöter i den svenska riksdagen styrda av PKK. Detta är något som självklart inte stämmer men som den turkiska regeringen nu sprider i medierna i Turkiet - medier som är starkt kontrollerade av regeringen. Det här sker för att Turkiet motsätter sig Sveriges Natoansökan.

Erdogan kräver att personer som han anser är terrorister ska utvisas till Turkiet, men det är inte terrorister och våldsbejakande extremister som Turkiet anser är terrorister. Det är kurder. Den lag som vi debatterar i dag och som ska utvidgas är den lag som Sverige använder för att utvisa kurder till Turkiet. Det är kurder som riskerar att fängslas och torteras när de kommer till Erdogans Turkiet - kurder som har slagits för, engagerat sig i, skrivit om och debatterat kurdernas situation i världen.

Jag vill att ni alla ska vara medvetna om att Sverige redan i dag utvisar kurder och att det har skett 38 utvisningar de senaste två åren. Dessa utvisningar har skett enligt den lag som vi debatterar i dag. Jag vill vara tydlig med att det utrikesminister Ann Linde säger inte ska ske, alltså att kurder utvisas för att Erdogan vill det, redan sker.

Samarbetet mellan Säpo och turkiska MIT är gott, och med den ordning som Sverige har för att utvisa enligt lagen om särskild utlänningskontroll kan vi omöjligen kontrollera att det inte är Erdogans underrättelse som ligger till grund för dessa utvisningar. Det är därför Vänsterpartiet är så pass kritiskt till den lag vi debatterar i dag: Det finns ingen möjlighet att kontrollera varför personer med framför allt kurdisk bakgrund blir utvisade.

Det Vänsterpartiet hela tiden har sagt angående Natomedlemskapet - att andra länder kommer att kontrollera Sveriges säkerhetspolitik - har redan blivit sanning, efter bara några veckor. Nu styr Erdogan Sveriges säkerhetspolitik. Är detta någonting som socialdemokrater och moderater är stolta över? Den socialdemokratiske ledamot som deltar i den här debatten säger inte heller ett ord om hur den här lagen faktiskt fungerar. I stället för att debattera den lag vi ska fatta beslut om i morgon lägger man flera minuter på att gå igenom olika partiers historiska bakgrund. Det är extremt anmärkningsvärt.

Fru talman! Det här kommer att ta en stund, för detta är en viktig och komplicerad fråga - och det är uppenbart att regeringen duckar för hur svår den här lagstiftningen faktiskt är.

Enligt lagen får en utlänning utvisas ur landet om det är särskilt påkallat med hänsyn till rikets säkerhet eller om det befaras att personen kommer att begå eller medverka till terroristbrott. Det är Säkerhetspolisen som bedömer om en person kan anses vara en säkerhetsrisk enligt LSU och ansöker om utvisning av personen hos Migrationsverket. Om Migrationsverkets beslut överklagas ska verket lämna över ärendet till Migrationsöverdomstolen. Migrationsöverdomstolen ska sedan tillsammans med ett eget yttrande lämna över ärendet till regeringen, som är högsta beslutande instans.

Ingen annan lagstiftning fungerar på det här sättet, men LSU fungerar så att regeringen är högsta instans. Dessvärre får Migrationsverket eller Migrationsöverdomstolen inte ta del av allt det underlag som Säpo tar fram i ärendet. Det leder till ett underskott på information som kan vara mycket negativt för den utvisningshotade personen, eftersom myndigheten och domstolen blir helt beroende av Säpos bedömning.

Det här sättet att låta regeringen vara överdomstol och Säpo åklagare utan skyldighet att redovisa sin bevisning gör att rättssäkerheten brister. Enskilda har nämligen inte rätt till ett tvåpartsförfarande med prövning av sitt utvisningsärende inför domstol.

Sverige står nu inför en enorm förändring i och med sin ansökan till Nato. Jag behöver inte nämna Vänsterpartiets kritik mot Nato; den är alla medvetna om. Men jag kan konstatera att det som Vänsterpartiet har förvarnat om, nämligen att vi lägger Sveriges säkerhetspolitik i andra länders händer, har blivit sanning.

Fru talman! Kurder i Sverige är just nu livrädda för att den socialdemokratiska regeringen ska utvisa dem till Turkiet. Redan i dag utvisas kurder, och det är regeringen som är högsta domstol. Nu ska lagen som möjliggör utvisning av kurder utvidgas. Detta är kritik som måste lyftas.

Hittills har ingen utvisningshotad person vunnit en process enligt lagen om särskild utlänningskontroll. Problemet är att det är i princip omöjligt för en utvisningshotad person att försvara sig mot de anklagelser som framförs. Beviskraven i LSU är mycket låga jämfört med brottmålsprocessens krav att något ska bevisas bortom rimligt tvivel.

Fru talman! Erdogan har nu lämnat in en kravlista för att ett svenskt medlemskap i Nato ska godkännas. Landet vill se säkerhetsgarantier och samarbete med Sverige i kampen mot terrorism. Erdogans kravlista är känd och väntad. Han vill tysta Sveriges röst för demokrati och för kurdernas rättigheter både i och utanför Turkiet. Han vill fördjupa underrättelsesamarbetet mellan Säpo och MIT för att få fler politiska motståndare som har sökt skydd här i vårt land utlämnade.

Han vill även upphäva det vapenembargo som vi i riksdagen i full enighet införde när Turkiet bombade kurdiska hem i nordöstra Syrien 2019 - och som det nu visar sig att Sverige inte har följt. Man har inte följt vapenembargot.

Vilka är då ett säkerhetshot? Vilka kan vara terrorister? Enligt Erdogan är det PKK, som också är uppskrivna på EU:s terrorlista, men även YPG - den kurdiska styrka som såg till att IS kunde besegras. Det är extremt flytande gränser kring vilka grupper som anses vara terrorister i vilka länder.

I Sverige har ministrar och partiledare träffat ledare från YPG. Ett av Erdogans krav är att det svenska stödet för YPG ska avslutas. Detta visar att turkisk inrikespolitik har blivit Sveriges inrikespolitik när vi i justitieutskottet debatterar här i dag. Det påverkar i hög grad människors mänskliga rättigheter - något som Turkiets ledare har liten respekt för.

Jag vill också koppla samman debatten om lagen om särskild utlänningskontroll med den debatt som äger rum direkt efter denna och som handlar om förslaget om en samlad straffrättslig terrorismlagstiftning. Där försöker Sverige återigen definiera vad en terrororganisation är - något som kommer att misslyckas i och med det nya förslaget till lagstiftning, vilket antagligen kommer att utnyttjas av sådana som Erdogan.

Folkens demokratiska parti, HDP, i Turkiet är ett prokurdiskt parti som sedan 2015 är representerat i Turkiets parlament. I valet fick partiet 13,2 procent av rösterna och är det parti som fick flest röster bland turkiska medborgare bosatta i Sverige. Enligt Erdogan är alla som engagerar sig i HDP terrorister - apropå definitionen av vilka som är terrorister och inte.

Det är personer som på olika sätt är knutna till HDP som Erdogan vill ska utvisas till Turkiet, som alltså är ett land där HDP:s partiledare sedan 2017 år sitter fängslad för sin kritik mot den turkiska regeringen och särskilt mot Erdogan. Europadomstolen för mänskliga rättigheter anser att Turkiet har överträtt artikel 13 i konventionen i och med gripandet av HDP:s partiledare.

Kurder i Sverige som engagerat sig i HDP, gått på en prokurdisk demonstration eller lyft kritik mot Turkiet eller frågan om kurdernas mänskliga rättigheter utvisas från Sverige till andra länder i dag utan att kunna överklaga processen i svensk domstol. Det här är såklart någonting som Erdogan applåderar. Det måste vi vara medvetna om.

Regeringens förslag om den nya lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar innehåller några delar som Vänsterpartiet kan ställa sig bakom. Vi är positiva till alla förslag om ökad muntlig handläggning och stärkt dokumentation eftersom det förbättrar rättssäkerheten. Dessvärre innehåller förslaget flera delar som vi är högst tveksamma till och som inte borde genomföras.

Det handlar om insatsordningen där vi tidigare när vi har debatterat den här lagen har föreslagit ett tilläggsdirektiv till den då pågående utredningen i syfte att se över möjligheten att flytta beslutanderätten om utvisningsärenden till förvaltningsdomstolarna. När det gäller resten av kritiken mot förslaget hänvisar jag till Vänsterpartiets riksdagsmotion och till propositionen som vi debatterar i dag, för det finns mer att vara mycket kritisk mot.

Vänsterpartiet ser en stor risk för att tillämpningen av den nya lagen blir oförutsägbar och godtycklig. Fler människor riskerar att utvisas på ytterst oklara grunder där beslutet baseras på om någon kan antas göra sig skyldig till ett terroristbrott. Det utvidgade tillämpningsområdet i kombination med att regeringen föreslår bredare möjligheter för myndigheter att använda sig av både vanliga och hemliga tvångsmedel ökar risken avsevärt för att människor utsätts för integritetskränkande tvångsmedelsanvändning. Bland annat föreslås hemlig dataavläsning få användas enligt den nya lagen.

Fru talman! Vi måste skydda oss från despoter som Erdogan. Vi får inte vara naiva inför kurdernas utsatthet, och vi kan inte stifta lagar som gör att rättssäkerheten blir ytterst liten.

Jag yrkar avslag på propositionen och på reservation 1 och även på reservationerna med falsk majoritet, alltså 5, 10, 11, 12 och 13.

Jag ber om ursäkt för att jag drog över talartiden.


Anf. 47 Ingemar Kihlström (KD)

Fru talman! Som dagens tre debatter visar finns det ett reellt hot mot Sverige vad gäller terror. Det har också länge funnits ett behov av en förändring vad gäller lagens möjligheter för personer som utgör ett hot mot Sverige. Regeringen har lämnat ett förslag på en ny överskådlig reglering när det gäller de utlänningar som utgör kvalificerade hot mot Sveriges säkerhet.

Kristdemokraterna står i huvudsak bakom de förslag som regeringen lämnar men anser att det är viktigt att påpeka att flera av förslagen är sådana som kommer som en följd av överenskommelsen mot terrorism som ingicks så tidigt som 2017, det vill säga för fem år sedan. Det är anmärkningsvärt att denna inte har blivit genomförd i sin helhet förrän nu. Detsamma gäller överenskommelsen från 2015.

Det finns skäl att ifrågasätta vilken kraft regeringen verkligen ägnar åt bekämpandet av terrorism och extremism i Sverige. Tidsaspekten är intressant, och den hör till debatten. Vi har haft många stickspår här en stund. Regeringens företrädare i debatten borde kanske reflektera över varför det har tagit fem år innan vi kommit fram till beslut. Även om det är bra att straffskalan för brott mot anmälningsskyldigheten är högre i den nya lagen jämfört med i lagen om särskild utlänningskontroll anser vi att ytterligare skärpningar behövs. Dessutom ifrågasätter vi om dessa förändringar kommer att få tillräckligt genomslag i praktiken med tanke på att straffminimum för samtliga typer av brott enligt normalgraden börjar vid fängelseminimum, det vill säga 14 dagars fängelse.

Fru talman! Kristdemokraterna anser att straffskalan för den som hjälper en utvisad person att olovligen ta sig in i Sverige ska vara högre än regeringens förslag. Precis som Åklagarmyndigheten påpekar i sitt remisssvar är den nu föreslagna straffskalan densamma som för människosmuggling men lägre än den för grov människosmuggling. Kristdemokraterna anser att det självfallet ska anses som ett grövre brott att hjälpa någon som är utvisad enligt den nu föreslagna lagen tillbaka in i landet, särskilt om de som döms enligt den är säkerhetshot, än att hjälpa någon annan in i landet.

Det bör i detta sammanhang påpekas att människosmuggling av normalgraden i huvudsak träffar den som gör detta av barmhärtighetsskäl. Om brottet sker i organiserad form eller mot betalning ska det bedömas som grovt och en betydligt mer kännbar straffskala blir tillämplig.

Vi anser att en liknande bedömning ska ske kring den som hjälper utvisade att återvända till Sverige. Att hjälpa en person som bedömts vara ett säkerhetshot mot Sverige är ett allvarligt brott, vilket bör framgå i straffskalan för brottet. Vi anser därför att straffen ska skärpas, samtidigt som brott som sker i organiserad form eller mot betalning alltid ska anses som grova. Utifrån den bakgrunden yrkar jag bifall till reservation 6.

Fru talman! Säkerhetspolisen konstaterar i sitt remissvar att om de endast får omhänderta kommunikationsutrustning i 24 timmar kommer effekten av lagändringen att bli försumbar. Det anser vi kristdemokrater vara en klok synpunkt. Det räcker inte att lagen ändras, utan den måste också ändras på ett sådant sätt att den får effekt. Säkerhetspolisen måste få tillgång till kommunikationsutrustning under tillräckligt lång tid för att hinna gå igenom utrustningen och anser att 96 timmar är en rimligare tidsrymd. Vi delar den slutsatsen.

Kristdemokraterna gör också en annan bedömning än både regeringen och utredaren gällande elektronisk övervakning av personer som inte kan utvisas trots att de bedöms vara ett hot mot rikets säkerhet. Vi anser att alla möjligheter att kontrollera den som utgör ett säkerhetshot ska finnas och att elektronisk övervakning bör ingå i den verktygslåda som rättsväsendet har till sitt förfogande för att övervaka personer som hotar rikets säkerhet. Den här åsikten delar en majoritet i utskottet som ställer sig bakom ett tillkännagivande gällande tvångsmedel och som går i linje med de åsikter som vi kristdemokrater har.

Fru talman! En viktig faktor för att verkställa utvisningar av säkerhetshot är diplomatiska garantier från länderna som de utvisas till för att kunna säkerställa att verkställighetshinder inte längre finns. Diplomatiska garantier kan antingen ingås i varje enskilt fall, eller så går det att göra som Storbritannien och ingå generella avtal med länder. Det skulle undanröja verkställighetshinder och innebära att fler säkerhetshot kunde utvisas.

Diplomatiska garantier är också viktigt för att kunna hålla utlänningar i förvar. I dag menar regeringen att det inte är möjligt att förvarshålla personer i väntan på diplomatiska garantier. Denna ordning behöver förändras och diplomatiska garantier ingå bland de nödvändiga handlingar som innebär att utlänningar kan hållas i förvar under längre tid. Även här riktar en majoritet i utskottet ett tillkännagivande till regeringen i linje med den åsikt som vi framför.

Fru talman! Det är viktigt att Sveriges rättssystem kan agera mer kraftfullt mot de personer som utgör ett säkerhetshot mot landets säkerhet. Regeringens proposition tog fem år att ta fram. Den innebär steg i rätt riktning, men som debatten har visat behöver ytterligare åtgärder genomföras. Därför står jag bakom de yrkanden och reservationer som vi kristdemokrater har gjort i det här betänkandet och de tillkännagivanden som utskottets hantering har lett fram till, men jag yrkar som sagt bifall endast till reservation 6.


Anf. 48 Adam Marttinen (SD)

Fru talman! Jag glömde att i mitt anförande redogöra för de reservationer som finns under punkt 6. Sverigedemokraterna har en reservation och M, KD och L har en reservation. Det är inte så att Sverigedemokraterna är av en annan mening än M, KD och L under punkt 6 när det gäller att just att hjälpa en person som bedöms vara ett säkerhetshot alltid ska ses som ett allvarligt brott och att brott som sker i organiserad form eller mot betalning alltid ska ses som grova. Tvärtom finner vi sympati för den skrivningen och den delen av reservationen.

Det gick dock inte att samskriva våra respektive reservationer, för vi berör olika delar när det gäller just straffansvar. Jag redogjorde lite grann i mitt anförande för hålet i lagstiftningen, som vi sverigedemokrater ser det, nämligen att den som lyckats utvisas på grund av att den utgör ett terrorhot mot Sverige inte möter ett straffansvar om den kommer tillbaka till Sverige och hävdar att den är här av flyktingskäl.

Vi vill att den skrivningen ska tas bort, för vi menar att den utgör ett större problem i sammanhanget än de saker som lyfts upp i reservationen från M, KD och L.

Vår ambition var en samskrivning, men vi kunde inte nå en samskrivning. Vad är det i Sverigedemokraternas reservation, om att ta bort den delen i lagen som handlar om att man inte ska möta straffansvar om man återvänder till Sverige när man utgör ett terrorhot, som möter ett motstånd hos Kristdemokraterna?


Anf. 49 Ingemar Kihlström (KD)

Fru talman! Ledamoten Adam Marttinen återger faktiskt arbetet korrekt. Vi hade i utskottsbehandlingen en diskussion om en samskrivning. Det som hände var att förslaget till samskrivning kom ganska sent i processen, och vi var många partier. Jag kan väl uttrycka det så här: För oss kristdemokrater är det viktigt att flyktaspekten finns med och att överväga det. Jag stänger inte dörren för att titta på aspekten. Men det kom väldigt sent i utskottsprocessen. Vi delar grundåsikten: Utgör man ett säkerhetshot ska man inte återvända till Sverige. Men det handlar om att se att man verkligen täcker in det här. Situationen kan ju ha ändrats utifrån en flyktaspekt.

Mitt svar till Adam Marttinen är: Vi är villiga att i framtiden titta på den här saken och återkomma. Vi har inte stängt dörren för en förändring.


Anf. 50 Adam Marttinen (SD)

Fru talman! Jag hade inte någon uppfattning om att det var helt omöjligt att hitta någon form av framkomlig gemensam väg med Kristdemokraterna, men jag ville ta tillfället i akt att förklara varför vi inte ställer oss bakom reservation 6 under punkt 6 utan har en egen reservation. Vi skulle givetvis ha haft ett särskilt yttrande i den delen i betänkandet. Då hade det blivit snyggare, och då hade vi sluppit detta replikskifte. Men jag passade även på att ställa frågan om det var en omöjlig väg, eftersom vi inte nådde en samskrivning i den delen.

För Sverigedemokraternas del är det glasklart. Har vi lyckats utvisa personer som utgör ett terrorhot mot Sverige ska de möta ett straffansvar om de väljer att återvända till Sverige, alldeles oavsett vilka skäl de hävdar att de har för att komma tillbaka till Sverige. Den ståndpunkten står vi fast vid. Den har vi i vår reservation. Vi tycker att den är så viktig att vi väljer att yrka på den framför att yrka och rösta på den reservation som kommer från Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Men det var fint att få klargöranden. Det var också ett tydliggörande från vår sida i den delen.


Anf. 51 Ingemar Kihlström (KD)

Fru talman! Det här replikskiftet visar ju att vi inte står så långt ifrån varandra. En framtida regering som sätter en ny agenda för säkerhetspolitik och terrorbekämpning kommer säkert att hitta en samsyn. Flyktaspekten är en viktig aspekt som behöver vägas in, men vi ska naturligtvis inte ha personer som är klassade som terrorhot i vårt samhälle.


Anf. 52 Juno Blom (L)

Fru talman! Lagen om särskild utlänningskontroll är en av de yttersta skyddsvallarna för rikets säkerhet. Det handlar om att kunna utvisa personer som hotar vårt land eller som kan befaras begå terroristbrott.

Samtidigt handlar det inte om utvisning på grund av begångna brott utan om en hotbildsbedömning. Svåra och grannlaga avvägningar måste göras i en process där också den misstänkte ska få möjlighet att lägga fram sin talan i en rättssäker ordning.

Men dagens lagstiftning fungerar inte tillräckligt bra. Den ger inte heller tillräckliga möjligheter att hålla den misstänkta individen under uppsikt om utvisningen inte kan genomföras. Under ett antal år har därför Liberalerna, liksom andra partier, sett ett stort behov av att förtydliga lagarna. Vi ser därför positivt på att regeringen nu återkommer med ett förslag till en ny lag, men den lagstiftning som regeringen föreslår är inte tillräcklig.

Den självklara huvudregeln är att utländska medborgare som utgör ett hot mot Sveriges säkerhet ska lämna landet. Och i de fall då personer som utgör ett säkerhetshot inte kan utvisas måste det vidtas kraftfulla åtgärder, och de måste hindras från att bedriva rekrytering eller sprida propaganda för våldsbejakande syften.

Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden

Även med en lång förvarstid finns det risk för att utlänningen inte kan utvisas på grund av att verkställighetshinder föreligger ända fram till dess att den maximala förvarstiden har uppnåtts. Det är då av största vikt att de alternativa tvångsmedel som finns för att hålla utlänningen under uppsikt är effektiva.

Det är visserligen positivt att reglerna om anmälningsskyldighet breddas enligt den nya lagen - det kan exempelvis även innebära ett förbud mot att lämna ett vistelseområde. Men reglerna kommer ändå inte att räcka till. Lagen bör förändras så att brott mot anmälningsskyldigheten utgör en självständig grund för att ta en person i förvar med stöd av den nya lagen.

Likaså bör elektronisk övervakning införas som tvångsmedel för att hålla uppsikt över personer som omfattas av lagen och som ännu vistas i Sverige.

Det bör även framgå tydligare av straffskalorna vilket allvarligt brott det är att hjälpa en person som bedömts vara ett säkerhetshot mot Sverige.

Vi anser därför att straffen ska skärpas och att brott som sker i organiserad form eller mot betalning alltid ska anses som grova.

Fru talman! Den lagstiftning vi har framför oss på bordet hade kunnat vara ännu mer heltäckande. Hela tre gånger har riksdagen riktat tillkännagivanden till regeringen om att man ska tillsätta en bredare utredning som ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra säkerhetshot. Vi har gjort detta därför att vi hela tiden har sett att de lagförslag som regeringen arbetat med, och som resulterat i dagens proposition, inte skulle vara tillräckliga.

Regeringen har hittills vägrat att tillsätta en sådan utredning. Nu upprepar vi tillkännagivandet en fjärde gång, men jag konstaterar att det måste till en ny regering för att den utredningen ska komma till stånd.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation nummer 6.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 31 maj.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2022-05-31
Förslagspunkter: 11, Acklamationer: 4, Voteringar: 7
Stillbild från Beslut 2021/22:20220531JuU30, Beslut

Beslut 2021/22:20220531JuU30

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om särskild kontroll av vissa utlänningar med den ändringen att 1 kap. 4 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,

    2. lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga,
    3. lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård,
    4. lag om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård,
    5. lag om ändring i
    utlänningslagen (2005:716),
    6. lag om ändring i lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut,
    7. lag om ändring i lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet,
    8. lag om ändring i postlagen (2010:1045),
    9. lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område,
    10. lag om ändring i lagen (2019:1182) om Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter,
    11. lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning.Därmed bifaller riksdagen propositionerna 2021/22:131 punkterna 1-7 och 9-12 samt 2021/22:134 punkt 4.2 och avslår proposition 2021/22:131 punkt 8 och motion

    2021/22:4444 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) yrkande 2.
    • Reservation 1 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S850015
    M590011
    SD53008
    C27004
    V02205
    KD19003
    L16004
    MP13003
    -0101
    Totalt27223054
    Ledamöternas röster
  2. Beslut om utvisning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:991 av Richard Jomshof (SD) yrkande 1 och

    2021/22:2530 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkandena 1, 3 och 4.
    • Reservation 2 (SD)
  3. Förvarstidens längd

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:2530 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkandena 5 och 6,

    2021/22:3280 av Boriana Åberg (M) yrkande 1,

    2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 80 och

    2021/22:4452 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 3.
    • Reservation 3 (SD)
  4. Ny förvarsgrund

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att införa en ny förvarsgrund och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motionerna

    2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 81,

    2021/22:3783 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 13 och

    2021/22:4457 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 1.
    • Reservation 4 (S, V, MP)
  5. Tvångsmedel

    Kammaren biföll reservation 5

    Beslut:

    Kammaren biföll reservation 5

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om tvångsmedel och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motionerna

    2021/22:4457 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 4 och

    2021/22:4462 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 2 och 4.
    • Reservation 5 (S, C, V, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (S, C, V, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S085015
    M590011
    SD52009
    C02704
    V02205
    KD19003
    L16004
    MP01303
    -0101
    Totalt146148055
    Ledamöternas röster
  6. Straffansvar

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:2530 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 9,

    2021/22:3280 av Boriana Åberg (M) yrkande 2,

    2021/22:4449 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 2 och

    2021/22:4462 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 1.
    • Reservation 6 (M, KD, L)
    • Reservation 7 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (M, KD, L)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S841015
    M059011
    SD00538
    C28003
    V30195
    KD01903
    L01604
    MP13003
    -1001
    Totalt129957253
    Ledamöternas röster
  7. Instansordning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:2530 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 2,

    2021/22:4444 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) yrkande 1 och

    2021/22:4452 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 4.
    • Reservation 8 (SD)
    • Reservation 9 (V)
  8. Ny utredning

    Kammaren biföll reservation 10

    Beslut:

    Kammaren biföll reservation 10

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att tillsätta en ny utredning om kvalificerade säkerhetsärenden och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motionerna

    2021/22:2530 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 8,

    2021/22:3783 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 12,

    2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 76,

    2021/22:4449 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 1,

    2021/22:4452 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1 och

    2021/22:4457 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 2.
    • Reservation 10 (S, C, V, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 10 (S, C, V, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S085015
    M590011
    SD53008
    C02803
    V02205
    KD19003
    L16004
    MP01303
    -0101
    Totalt147149053
    Ledamöternas röster
  9. Diplomatiska garantier

    Kammaren biföll reservation 11

    Beslut:

    Kammaren biföll reservation 11

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om diplomatiska garantier och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motionerna

    2021/22:2530 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 7,

    2021/22:3789 av Karin Enström m.fl. (M) yrkande 5,

    2021/22:4452 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2 och

    2021/22:4462 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 3.
    • Reservation 11 (S, C, V, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 11 (S, C, V, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S085015
    M590011
    SD53008
    C02803
    V02205
    KD19003
    L16004
    MP01303
    -0101
    Totalt147149053
    Ledamöternas röster
  10. Registrering av biometriska personuppgifter

    Kammaren biföll reservation 12

    Beslut:

    Kammaren biföll reservation 12

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om registrering av biometriska personuppgifter och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motion

    2021/22:2530 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 10.
    • Reservation 12 (S, C, V, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 12 (S, C, V, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S085015
    M590011
    SD53008
    C02803
    V02205
    KD19003
    L16004
    MP01303
    -0101
    Totalt147149053
    Ledamöternas röster
  11. Begränsning av ekonomiska rättigheter

    Kammaren biföll reservation 13

    Beslut:

    Kammaren biföll reservation 13

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om begränsning av ekonomiska rättigheter och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motion

    2021/22:4457 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 3.
    • Reservation 13 (S, C, V, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 13 (S, C, V, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S085015
    M590011
    SD53008
    C02803
    V02205
    KD19003
    L16004
    MP01303
    -0101
    Totalt147149053
    Ledamöternas röster