Arbetsmiljö och arbetstid

Betänkande 2021/22:AU10

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
6 april 2022

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Nej till motioner om arbetsmiljö och arbetstid (AU10)

Riksdagen sa nej till ett nittiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Detta med hänvisning till bland annat att arbete redan pågår med vissa av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om systematiskt arbetsmiljöarbete, åtgärder mot arbetslivskriminalitet, skyddsombudens verksamhet och arbetstidslagen.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 38

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2022-03-29
Justering: 2022-03-31
Trycklov: 2022-03-31
Reservationer: 29
Betänkande 2021/22:AU10

Alla beredningar i utskottet

2022-03-03, 2022-03-29

Nej till motioner om arbetsmiljö och arbetstid (AU10)

Arbetsmarknadsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till ett nittiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Detta med hänvisning till bland annat att arbete redan pågår med vissa av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om systematiskt arbetsmiljöarbete, åtgärder mot arbetslivskriminalitet, skyddsombudens verksamhet och arbetstidslagen.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2022-04-05
Debatt i kammaren: 2022-04-06
Stillbild från Debatt om förslag 2021/22:AU10, Arbetsmiljö och arbetstid

Debatt om förslag 2021/22:AU10

Webb-tv: Arbetsmiljö och arbetstid

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 67 Saila Quicklund (M)

Fru talman! Vi debatterar i dag motionsbetänkandet AU10 Arbetsmiljö och arbetstid. Jag inleder med att yrka bifall till Moderaternas reservation nummer 1.

En bra arbetsmiljö är grundläggande för att fler människor ska få möjlighet att arbeta längre och utan risker för ohälsa. Arbetsmiljöfrågorna har de senaste åren fått ett allt större fokus inom arbetslivet och i politiken, vilket är ytterst relevant.

De enormt stora utmaningar som nu finns inom arbetsmiljöområdet väcker både oro och en stor frustration. Att det fortfarande under 2021 avled 41 personer på våra arbetsplatser är självklart oacceptabelt.

Regeringens så kallade nollvision gällande dödsolyckor anses därför vara ett stort misslyckande. Arbetsgivare har ett stort ansvar för att säkerställa en adekvat och bra arbetsmiljö för sina anställda. Men om detta ändå inte fungerar faller självklart ett stort ansvar även på myndigheter och inte minst på regeringen som har det yttersta ansvaret.

Tillräckliga resurser och en tydlighet till myndigheter, uppföljningar av insatser, analyser samt stöd och utbildningar till berörda är självklart viktiga i sammanhanget. Analyser om varför situationen inte har förbättrats krävs. Och här finns en stor förbättringspotential för regeringen.

Resultaten har inte förbättrats under dessa åtta år som regeringen har fört sin arbetsmiljöpolitik, och därför anser vi inte att insatserna har varit tillräckliga. År efter år har vi sett det stora antalet dödsolyckor.

Företag vill göra rätt och upplever att de behöver stöd och rådgivning i sitt arbetsmiljöarbete. Dock uppger de att just denna del saknas, och självklart måste det åtgärdas.

Det gäller även arbetsmiljöproblemen inom offentlig sektor, där höga sjuktal bland personal i kvinnodominerade verksamheter som sjukvård, skola och omsorg visar på stora brister i arbetsmiljön och i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Tidspress och bristande rutiner är faktorer som kan leda till en icke acceptabel arbetsmiljö. En särskilt oroväckande trend är att anmälningarna av arbetssjukdomar bland kvinnor till följd av organisatoriska och sociala problem har ökat nio år i rad. Dessa problem orsakar hälften av alla anmälda arbetssjukdomar bland kvinnor.

De brister som Arbetsmiljöverket har upptäckt handlar bland annat om förebyggande arbetsmiljöarbete, till exempel att arbetsgivaren inte har undersökt och åtgärdat risker på jobbet.

De fysiska riskerna, såsom tunga lyft, stress och dylikt, är en viktig del som har uppmärksammats tidigare. Men det handlar även om hur arbetsgivare har hanterat personalens stora arbetsbelastning.

Coronakrisen har självklart förvärrat situationen ytterligare för personal inom offentlig sektor. Vissa yrkesgrupper har till och med riskerat livet på grund av att det har saknats adekvat skyddsutrustning under deras arbete. Det är fruktansvärt.

Det är viktigt att fortsätta förbättra arbetsmiljön, förebygga ohälsa och olycksfall samt motverka att människor utestängs från arbetslivet, inte minst för att möjliggöra ett längre arbetsliv.

Redan före pandemin rapporterade Sveriges Radios Ekot att 90 procent av de inspekterade arbetsplatserna inom äldreomsorgen fick anmärkningar gällande arbetsmiljön - allvarliga anmärkningar. Detta var information som kom från Arbetsmiljöverket.

Fru talman! Vi moderater anser att man bör överväga en särskild tillsyn av den psykosociala arbetsmiljön inom yrkesgrupper med hög frånvaro på grund av en sjukdom. Det handlar ofta om kontaktyrken, inte sällan kvinnodominerade yrken i offentligfinansierad verksamhet, såsom sjuksköterskor, vård- och omsorgspersonal eller lärare.

Regeringen bör enligt oss moderater ge Arbetsmiljöverket i uppdrag att ytterligare stärka tillsynen av den psykosociala arbetsmiljön och skärpa sanktionerna mot arbetsgivare inom vissa yrkesgrupper.

Många av de yrken som brottas med en sämre arbetsmiljö har problem i verksamheten i form av underskott på personal eller brister i ledarskapet. En väl fungerande organisation och gott ledarskap är faktorer som är avgörande för en god arbetsmiljö. När det gäller offentliga verksamheter har politiken ett stort ansvar att skapa förutsättningar för detta.

Den offentliga sektorn har också ett ansvar att föregå med gott exempel. Det kommer att krävas om man ska lyckas attrahera personal i en situation med kompetensförsörjningsproblem.

Fru talman! Det viktigaste för att säkerställa en bra arbetsmiljö är ett väl fungerande förebyggande arbetsmiljöarbete ute på arbetsplatserna. Här har både Arbetsmiljöverket och parterna också en viktig roll.

En undersökning som genomfördes av Arbetsmiljöverket visade bland annat att det var hos de minsta företagen som de största arbetsmiljöriskerna fanns. Att arbeta för att nå dessa företag är därför extremt viktigt. Insatser för att underlätta för arbetsgivare kan röra sig om allt från satsningar på kunskapsspridning till rådgivning och bättre verktyg. Många arbetsgivare vill göra rätt men vet inte hur.

En annan viktig del i att underlätta för företag, i synnerhet mindre företag, är att förenkla regelverket, vilket inte innebär att ambitionsnivån i arbetsmiljöarbetet behöver sänkas. Det måste helt enkelt vara lätt att göra rätt.

Vi från Moderaterna anser att Arbetsmiljöverket har en central roll för att en väl fungerande arbetsmiljö ska uppnås på den svenska arbetsmarknaden. Vi vill därför se en översyn av myndighetens verksamhet för att ytterligare effektivisera dess verksamhet.

För att lyckas med en god arbetsmiljö på Sveriges arbetsplatser krävs tillräckliga resurser, bättre samverkan mellan berörda parter, modernisering och inte minst effektivitet.

Ett större ansvar för brister i den psykosociala arbetsmiljön måste läggas på de arbetsgivare som har sådana brister i sin arbetsmiljö.

Moderaterna ser ett tydligt behov av att skapa en bättre incitamentsstruktur för arbetsgivare när det gäller det förebyggande arbetet med psykosocial arbetsmiljö samt tidiga insatser och en bättre rehabilitering.

Det är också viktigt att jämställdhetsfrågorna lyfts in i bilden på ett tydligare sätt.

När det gäller företagshälsovården vill Moderaterna stärka det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa. Vi anser mot bakgrund av det som jag har anfört att regeringen bör vidta åtgärder för att pröva möjligheterna att stärka det hälsofrämjande och förebyggande arbetet med behandlingar av psykisk ohälsa inom ramen för företagshälsovården.

Tyvärr kan vi ta del av information om att det finns stora skillnader i fråga om vilka som har tillgång till just företagshälsovård. Inom låglöneyrken på kvinnodominerade arbetsplatser har endast 30 procent tillgång till företagshälsovård. Där finns de största behoven av insatser. Och det måste ske en förändring, och den ska ske nu. Det är också en viktig jämställdhetsfråga, vilket jag tidigare sa.

Moderaterna menar även att preskriptionstiderna för arbetsmiljöbrott är för korta. Preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott av normalgraden är i dag två år. Vid allvarligt arbetsmiljöbrott som dödsolyckor förlängs den till fem år. Erfarenheterna visar dock att detta många gånger inte är tillräckligt för att åklagare, polis och domstolar ska kunna utföra de adekvata utredningar som behövs. Moderaterna vill således fördubbla preskriptionstiden både vad gäller arbetsmiljöbrott av normalgraden och vad gäller allvarliga arbetsmiljöbrott.

Fru talman! Regeringen har under åtta år haft ansvaret för arbetsmiljöpolitiken, och redan före pandemin kunde vi se oacceptabelt höga siffror gällande dödsolyckor och arbetssjukdomar.

Vi kan under regeringens åtta år tyvärr se alldeles för få förbättringar inom arbetsmiljöområdet. Detta skadar den enskilde och inte minst samhället i stort oacceptabelt mycket.

Krafttag och adekvata insatser som verkligen ger effekt krävs nu av regeringen.

(Applåder)


Anf. 68 Magnus Persson (SD)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nummer 8.

Ett fullgott arbetsmiljöarbete står på flera ben: forskning och implementering av forskningsresultat i både det strategiska och det lokala arbetsmiljöarbetet samt kraftfullt agerande mot arbetsmiljöbrott. Den enskilt viktigaste komponenten är dock det dagliga arbetsmiljöarbetet där löntagare och arbetsgivare tillsammans arbetar för en god arbetsmiljö och där parterna arbetar fortlöpande och gemensamt med att både förebygga och åtgärda arbetsmiljöproblem på arbetsplatsen.

Fru talman! Arbetsmiljöverkets statistik visar att av 5 miljoner sysselsatta personer i Sverige upplever en tredjedel att de har besvär på grund av sitt arbete. Exempel på sådana besvär är arbetsrelaterad stress, mobbning och kränkande särbehandling. Även hot och våld, exempelvis våld mot blåljuspersonal och vårdpersonal, är i dag inslag på svenska arbetsplatser.

Det finns inga skäl att tro att något av detta har förändrats till det bättre under pandemin. Vissa delar har snarare förvärrats. Vi står således i ett läge där tidigare arbetsmiljöproblematik byggs på med nya arbetsmiljöproblem. Det är därför av vikt att det från politiskt håll skapas förutsättningar för ett fullgott arbetsmiljöarbete som inkluderar alla arbetsgivare och alla löntagare. Ingen ska ställas utanför.

Fru talman! Vid utredningar av arbetsmiljöbrott involveras flera myndigheter. Det är Arbetsmiljöverket, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Utredningstiden är ofta lång, och den genomsnittliga utredningstiden för brottet vållande till annans död på arbetsplats är betydligt längre än utredningstiden för vållande till annans död som inte har samband med någon arbetsplats.

Utredningsläget är komplicerat utifrån sakfrågans natur. Entreprenader sker ofta i flera led, och tekniskt sett kan det vara komplicerade orsaksförlopp och även komplicerade organisatoriska förhållanden som råder på arbetsplatsen. Det är ofta flera aktörer involverade, och det är i skarven mellan aktörerna som utredningsläget försvåras.

Utifrån den samlade bilden av problematiken i dessa utredningar behöver preskriptionstiden utökas. Som vi hörde tidigare är preskriptionstiden för normalgraden av arbetsmiljöbrott två år. Vid grova brott är den fem år. Dessa preskriptionstider är för korta och bör utökas till det dubbla.

Fru talman! Det anmärkningsvärda här är att vi kunde ha haft en majoritet för förslaget. Men Socialdemokraterna, som gick till val på utökade preskriptionstider både 2014 och 2018, väljer att rösta nej med motiveringen att en utredning gällande preskriptionstider pågår - en utredning som i sitt betänkande inte nämner arbetsmiljöbrott en enda gång. Man nämner inte arbetsmiljölagen med en stavelse. Man har inte ens bemödat sig att ta hänsyn till den i utredningen. Det är riktigt dåligt av en regering som anser sig företräda svenska arbetare.

Men när Socialdemokraterna ännu en gång sviker arbetarna bara för att man vägrar göra gemensam sak med Sverigedemokraterna kommer vi att driva frågan framåt, inte för vår skull utan för dem som har rätt till upprättelse och som vi anser är betydligt viktigare än ett politiskt avståndstagande.

Fru talman! Inspektionsverksamheten är Arbetsmiljöverkets tyngsta uppdrag. Denna verksamhet bör utökas i takt med tillsynsområdets tillväxt. Insatserna inom inspektionsverksamheten fokuserar på osund konkurrens, organisatorisk och social arbetsmiljö och frågor som rör arbetsbelastning, stress, kränkande särbehandling, hot och våld, utstationering samt tips och anmälningar. Detta är av största vikt, inte minst när det gäller nollvisionen rörande dödsolyckor i arbetet.

Fru talman! ILO, Internationella arbetsorganisationen, rekommenderar att man har en inspektör per 10 000 anställda i ett land. I Sverige skulle det innebära strax över 500 inspektörer. Tyvärr har Arbetsmiljöverket i dag drygt 300, och myndigheten har aviserat att detta antal kommer att minska på grund av bland annat pensionsavgångar. Myndigheten har således behov av resursförstärkning för att kunna fullfölja sitt uppdrag men även för att kunna hantera de negativa effekter inom bemanningen som uppstod när man valde att utlokalisera myndigheten. Det gläder mig att säga att vi säkerställer detta inom ramen för Sverigedemokraternas, Moderaternas och Kristdemokraternas budget med ökade satsningar på Arbetsmiljöverket. Det är betydligt mer än regeringen gör.

Fru talman! För att säkerställa genomförandet av det lokala arbetsmiljöarbetet måste antalet lokala skyddsombud ökas, då det i dag saknas tusentals.

I dagens modell har socialdemokratiskt styrda fackförbund företrädesrätt till att utse lokala skyddsombud. Dessvärre innebär det att ett stort antal löntagare utestängs från att axla rollen som skyddsombud då man anser att politisk åskådning är viktigare än kompetens, engagemang och förtroende från arbetskamraterna. Det är en beklämmande utveckling, fru talman.

Under LO-kongressen 2016 togs beslut om att den fackliga organisationen och de fackliga företrädarna ska ha facklig-politisk samverkan med Socialdemokraterna. I praktiken innebär det att de som är politiskt aktiva i andra partier än Socialdemokraterna utestängs från att erhålla fackliga förtroendeposter, till vilka skyddsombud räknas, detta även om de har kunskap, engagemang och sina medarbetares förtroende. Det finns flera exempel på att fackligt aktiva personer tvingats välja mellan sina politiska uppdrag och sitt engagemang för sina arbetskamrater och arbetsmiljön.

Fru talman! Vi sverigedemokrater vänder oss starkt mot den här politiseringen av arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöarbetet är avgörande för löntagarnas trygghet och hälsa, och detta arbete måste bedrivas så effektivt som möjligt. Den som är lämplig och har intresse för och kunskap om arbetsmiljöarbete ska kunna bli skyddsombud. Makten att utse företrädare ska ligga hos arbetsplatsens anställda och då gärna i samråd med en opolitisk fackförening som jobbar för alla löntagare. Det är ingen som har några problem med det, och det är ingen som har påstått något annat, även om det från regeringens håll kommer antydningar om att Sverigedemokraterna är ett fackföreningsfientligt parti. Inget är mer fel.

Det vi är motståndare till är den Stasiliknande politiska styrning av arbetsmiljöarbetet som det socialdemokratiska partiet bedriver. Det hör inte hemma på en modern arbetsmarknad. Man bedriver en politik som ställer allt fler löntagare utanför det skydd de har rätt till. Bara det att man inte vill ge regionala skyddsombud tillträde till Sveriges samtliga arbetsplatser trots att de till stor del finansieras av staten är i min värld en skrämmande utveckling, då det oftast är de avtalslösa som behöver mest skydd.

I den bästa av världar finns det kollektivavtal eller liknande villkor på alla arbetsplatser. Men så ser det inte ut i dag, och det måste man ta hänsyn till. Grundtanken måste vara att ingen löntagare ska lämnas utanför. Det är bara att beklaga regeringens cyniska hållning i denna fråga.

Fru talman! Arbetsmiljöarbetet ska vara opolitiskt. Det anser de flesta - utom Socialdemokraterna, som alltid prioriterar politisk makt över arbetsplatsen före en arbetsmiljöpolitik för alla, kosta vad det kosta vill. Det är bara att beklaga.


Anf. 69 Alireza Akhondi (C)

Fru talman! Ibland blir man lite förvånad. Jag räknade med att den sverigedemokratiska ledamoten även inom detta politikområde skulle skylla tillkortakommanden på Fatima och Muhammed. Och jag som hade förberett ett långt anförande om mitt Tinderliv och bristen på likes och kunde härleda det till den sverigedemokratiska politiken i samma anda.

Strax innan jag gick upp blev jag uppmanad av min moderata kollega Lars Beckman att säga någonting om att arbetsmiljö är bra. Jag vill inte göra Lars Beckman besviken, så jag passar på att säga att även för centerpartister är arbetsmiljön viktig.

Jag hade tänkt att hålla det här inlägget relativt kort. Jag vill börja med att yrka bifall till min och Centerpartiets reservation 3 i detta betänkande. Vi står naturligtvis bakom alla våra yrkanden, men för tids vinning får det bli så.

Fru talman! Arbetsmiljöfrågorna är komplexa men viktiga. Att personalen är ett företags eller en organisations absolut viktigaste tillgång kan inte sägas tillräckligt ofta. I pandemins spår har dessa frågor både aktualiserats och synliggjorts i den offentliga debatten, vilket gläder mig.

Alltifrån arbetsbörda till flexibilitet i arbetssätt samt distansarbetets möjligheter och utmaningar har lyfts upp. För ett tag sedan anordnade jag dessutom ett riksdagsseminarium tillsammans med TCO om de viktiga integritetsfrågor som är en del av arbetsmiljöarbetet. Jag hoppas naturligtvis att även dessa frågor får ta sin del av den offentliga debatten.

Fru talman! Tittar man i backspegeln till då de moderna arbetsmiljöreglerna växte fram på 70-talet ser man att mycket har hänt i samhället i stort, i näringslivet och i arbetslivet. Många av dessa förändringar påverkar också arbetsmiljöområdet med ny teknik, nya arbetssätt och helt nya branscher. Detta gör att vi står inför helt nya utmaningar inom arbetsmiljöområdet.

Men en del problem från förr kvarstår. Jag tänker främst på antalet dödsolyckor. Förra året dog 44 personer på jobbet; det är 44 för många. I år har hittills nio personer mist livet. Varje dödsfall är inte bara ett misslyckande för den enskilde arbetsgivaren och en tragedi för familjen som får ta emot dödsbudet, utan det är också ett misslyckande för oss alla. Ingen - jag upprepar: ingen - ska dö på sitt jobb.

Fru talman! Arbetsmiljöfrågor existerar inte utan arbeten och arbetsgivare. Det är därför naturligt att diskussionen om hur arbetsmiljöfrågorna kan utvecklas börjar hos arbetsgivarna. Forskningen visar också att ett bra arbetsmiljöarbete oftast är en förutsättning för att vara med och konkurrera om kunder och uppdrag. Mot den bakgrunden är det inte alls förvånande att 95 procent av alla medlemsföretag i Svenskt Näringsliv ser arbetsmiljöfrågorna som högt prioriterade, oavsett bransch eller storlek på företaget.

Samtidigt kan man konstatera att det finns en besvikelse hos många företag när det gäller politikers och myndigheters förståelse för företagens vardag. Detta blir extra tydligt när det gäller Arbetsmiljöverket och dess brist på fokus på att stödja och informera företagen kring regelverk inom arbetsmiljöområdet. Här finns det uppenbart en enorm utvecklingspotential. Fler än fyra av tio företag anser att det är ganska eller mycket svårt att förstå regelverket på arbetsmiljöområdet.

Fru talman! Det kanske vore en bra start för oss att se till att de som har ansvar för arbetsmiljöfrågorna i vardagen också förstår vad de behöver göra och inte fastnar i framtagande av en massa skrivbordshandlingar som hamnar i byrålådan.


Anf. 70 Magnus Persson (SD)

Fru talman! Jag vill börja med att säga att man älskar Melodifestivalen om man kommer från Bromölla och är sverigedemokrat. Anledningen får Alireza Akhondi själv lista ut.

Det är intressant att diskutera arbetsmiljöproblem och att ha en arbetsmiljödebatt med Centerpartiet nu för tiden. Vi har ju kunnat läsa om hur det står till inom Centerpartiet och om hur Centerpartiets syn på arbetsmiljöpolitik, fackföreningar och övrigt har varit genom åren. Man har haft en partiledare som varit ledande i kampanjen Fuck facket. Jag tänker inte översätta det i den här kammaren, för det passar sig inte - ni får själva översätta det och se vad det handlar om.

Centerpartiet är väl inget parti som sticker ut just i den här frågan. Om man tittar på Centerpartiets förslag ser man att det är ganska tunt på det här området. Även när arbetsmarknaden går i en riktning som gör att det krävs mycket engagemang på arbetsmarknaden väljer Centerpartiet att kraftigt skära ned anslaget till Arbetsmiljöverket i sin budget - det handlar om 25 miljoner det här året, 50 miljoner 2023 och 75 miljoner 2024. Man gör detta i en tid då arbetslivskriminaliteten ökar och då vi har en arbetskraftsinvandring där folk utnyttjas.

Arbetsmiljöverket behöver alla resurser, men ändå vill Centerpartiet skära ned Arbetsmiljöverkets resurser. Motiveringen är att man vill finansiera och prioritera reformer i sin budget. Jag skulle gärna vilja höra vilka reformer Centerpartiet anser är viktigare än ett bra arbetsmiljöarbete.


Anf. 71 Alireza Akhondi (C)

Fru talman! Jag tackar Magnus Persson för frågan. Men innan riksdagsledamoten börjar peka finger åt andra tycker jag faktiskt att Sverigedemokraterna ska börja sopa framför egen dörr. Anklagelser om sexuella trakasserier mot partikollegor är om inte annat arbetsmiljöproblem, Magnus Persson.

Arbetsmiljöfrågorna är viktiga även för oss i Centerpartiet. Vi har ett gediget arbete inom vårt parti och för arbetsmiljön för övriga arbetstagare på svensk arbetsmarknad. Tillsammans med Sverigedemokraterna och övriga allianspartier har vi tagit utskottsinitiativ gällande arbetsmiljöfrågor; det har till exempel handlat om en översyn av de regionala skyddsombudens verksamhet och en effektutvärdering.

De som tycker om att läsa kan se i betänkandet att vi har tagit fram förslag på hur man möjliggör och utvecklar distansarbete. Vi har också lyft fram frågor om systematiskt arbetsmiljöarbete och så vidare. Det är kanske slöseri med allas tid, Magnus Persson, att jag står och rabblar upp alla Centerpartiets fantastiska förslag.


Anf. 72 Magnus Persson (SD)

Fru talman! Jag ska inte kommentera det första som Alireza Akhondi nämnde här. Det är ingenting som jag vet någonting om. Jag bara läser och tar del av det som står i tidningarna, som tydligen är sant eftersom Alireza Akhondi reagerar på det här viset.

Men det är inte det som den här debatten ska handla om. Den här debatten handlar om AU10 och arbetsmiljö.

Jag har fortfarande inte fått svar på varför man väljer att skära ned anslaget till Arbetsmiljöverket och hur man motiverar detta. Man skriver till exempel i betänkandet att man prioriterar reformer, men det måste ju bli konsekvenser för Arbetsmiljöverket. I sin egen budget tilldelar man Arbetsmiljöverket ett nytt uppdrag att samordna mer med polisen. Nya uppdrag kostar pengar, men ändå vill man skära kraftigt i Arbetsmiljöverkets budget.

När vi har en arbetsmarknad som ser ut som den gör och som har stora problem anser jag att det är fel väg att gå att skära ned anslaget till den myndighet som är ledande i att hantera dessa problem. Jag vill gärna höra hur Alireza Akhondi ser på detta. Han får gärna motivera varför man gör de här stora nedskärningarna på Arbetsmiljöverket, för det svarade han inte på i sin första replik.


Anf. 73 Alireza Akhondi (C)

Fru talman! Här vänds inte andra kinden till. Om Magnus Persson vill ha en saklig debatt om ett viktigt politikområde ska han inte börja med att peka ut Centerpartiet och eventuella skriverier - falska eller sanna - i den här typen av format. Det var anledningen till mitt svar om hur det faktiskt ser ut hos Sverigedemokraterna själva.

Återigen: Arbetsmiljöfrågorna är superviktiga samhällsfrågor. De påverkar oss alla, oavsett var vi jobbar. Att Centerpartiet inte har lika mycket pengar i sin budget handlar inte om nedskärningar utan om prioriteringar när det gäller hur pengarna inom utgiftsområde 14 ska fördelas.

Vi har i den här budgeten gjort en annan prioritering än prioriteringen i den budget som gick igenom; så är det. Det finns många andra områden där ni i Sverigedemokraterna kraftigt skär ned - om man ska använda samma retorik - och där ni har gjort andra prioriteringar. Detta innebär inte alltid att den ena har rätt och den andra fel, utan det handlar om vilka prioriteringar man gör och vilka samhällsproblem man vill adressera först.


Anf. 74 Ciczie Weidby (V)

Fru talman! Jag läste en krönika i Dagens Arena med titeln "Vart tog kravet på kortare arbetstid vägen?". Författaren hävdade att frågan är helt död på riksnivån och att inte ens Vänsterpartiet driver den längre. Jag ser att det är några här i kammaren som fnissar till lite, för ni som följer debatterna i arbetsmarknadsutskottet vet att vi i Vänsterpartiet enträget motionerar om detta varje år.

Men förutom att skribenten hade fel om att Vänsterpartiet inte driver frågan stod det en hel del andra intressanta saker i krönikan, som till exempel att man i Region Värmland tidigare i år startade tre pilotprojekt med 30 timmars arbetsvecka. Det är tre vårdenheter som omfattas, däribland Torsby och Arvika sjukhus. Projekten ska vara i sex månader. Den gamla lönen kvarstår. Vänsterpartiet har tillsammans med Värmlandssamverkan, en blandning av bland annat Moderaterna, Centern, Kristdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet, enats om arbetstidsförkortningen. Politikerna där vill visa att de vågar tänka nytt. Regionstyrelsens ordförande är för övrigt moderat, inte vänsterpartist.

På många håll har kravet dessutom blivit verklighet, som på Karolinska i Huddinge, ortopedmottagningen i Mölndal, socialkontoret i Norrtälje, Svartedalens äldreboende i Göteborg och rekryteringsföretaget Telin - liksom på Island. Permanent arbetstidsförkortning med bibehållen lön har förhandlats fram för 86 procent av den arbetande isländska befolkningen. Belgien har helt nyligen infört fyra dagars arbetsvecka. Spanien och Skottland är på väg efter och vill också införa en kortare arbetsvecka. Det verkar ligga i tiden.

Fru talman! Det har alltid funnits ett växelspel mellan arbetslivets organisering, utformning av och krav i kollektivavtal, den allmänna debatten i samhället och de lagar som styr arbetstiderna. I grunden handlar detta om hur vi organiserar ekonomin och vilka värden som ska vägleda oss in i framtiden. De flesta av oss skriver under på att vi arbetar för att kunna leva gott. Vi lever inte för att arbeta till varje pris. Ändå återspeglas detta sällan eller aldrig i samhällsdebatten. En samhällsdebatt om arbetstiden är viktig, och det är viktigt att den har ett gott och mångsidigt faktaunderlag.

Fru talman! Vänsterpartiet säger inte: Inför sex timmars arbetsdag nu! Vi säger: Regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att belysa möjligheterna till en generell arbetstidsförkortning. Med det, fru talman, yrkar jag bifall till reservation nummer 29.


Anf. 75 Michael Anefur (KD)

Fru talman! Fortfarande är det väldigt många som dör på sin arbetsplats, i genomsnitt tre fyra personer per månad de senaste åren. Det är inte rimligt på något sätt. Arbetsplatser måste vara säkra, så att olyckor, framför allt dödsolyckor, undviks. Bristande ledarskap, individer som inte följer uppsatta regler, dålig säkerhetskultur, brist på introduktion vid nyanställningar, stress med mera är områden som måste definieras.

Det saknas tyvärr en samlad bild av orsakerna till dödsolyckor i arbetslivet. Så länge vi inte vet vad som är orsaken är det också svårt att sätta in rätt åtgärder för att förhindra framtida dödsolyckor. Utskottets majoritet är nöjda med vad regeringen gör. Det är inte jag.

Det räcker inte att enbart tillföra mer pengar. Allra viktigast är att definiera orsakerna och att öka motivationen hos både arbetsgivare och arbetstagare att alltid fullt ut följa gällande säkerhetsföreskrifter. God säkerhet är avgörande för både företag och anställda. Regeringen måste hitta nya sätt att nå den nollvision man satt upp för dödsolyckor på arbetsplatser. Det är kanske bland det allra viktigaste vi har att göra inom arbetsmiljöområdet.

Fru talman! Arbetsmiljöverket har till uppgift att kontrollera att arbetsgivare lever upp till lagar och förordningar. Det vanligaste sättet är att utföra inspektioner. Men var och en förstår att inspektion inte kan ske på alla företag varje år. Därför är det kanske dags att införa ett system med arbetsmiljödeklarationer. På samma sätt, fru talman, som vi alla måste redovisa våra inkomster till staten varje år via deklaration borde arbetsgivare kunna göra detsamma genom en årlig arbetsmiljödeklaration.

Nu kan naturligtvis vän av ordning invända att detta skulle innebära en alldeles för stor administrativ börda ovanpå alla de andra administrativa bördor företagare har. Ja, så kan det naturligtvis bli om man inför det på fel sätt. Vårt kristdemokratiska förslag innebär en digital deklaration med ja-eller-nej-frågor som fylls i gemensamt av arbetsgivare och företrädare för arbetstagarna. Det innebär minimalt med administration för företagen och skulle ge Arbetsmiljöverket en mycket bättre bild av hur arbetsmiljöarbetet i Sverige faktiskt ser ut.

Dessutom skulle man kunna utforma den här deklarationen branschvis. Man skulle då inte riktigt ställa samma frågor till alla branscher, utan bara dem som är relevanta i respektive bransch. Det skulle göra att alla företag inom en och samma bransch fick samma behandling. Tyvärr finns det inte heller här en utskottsmajoritet som ställer sig bakom vårt förslag, som innebär ett pilotprojekt med arbetsmiljödeklarationer. Det kommer nog att krävas en ny regering för att ta tag i det här.

Fru talman! Vi vet att kvinnor tyvärr i högre grad drabbas av arbetsrelaterade besvär och därmed sjukskrivningar. Orsakerna kan naturligtvis vara många, bland annat hur arbetet är organiserat, hur ledarskapet ser ut och vilka förutsättningar man fått för att kunna utföra arbetet.

För kvinnor är arbetssjukdomar i högre grad än för män orsakade av sociala och organisatoriska faktorer. Oftast är inte arbetsgivaren medveten om dessa skillnader. Då finns det en stor uppgift att göra alla medvetna om det som man i dag är omedveten om. Kvinnors arbetsmiljö behöver lyftas fram och synliggöras på ett mycket tydligare sätt. Arbetsmiljöverket bör få ett specifikt uppdrag att ta fram verktyg för att utifrån kunskapsläget kartlägga hur kvinnor och män exponeras för riskfaktorer som kan leda till sjukskrivning och framför allt självklart hur dessa riskfaktorer ska kunna förebyggas och inte behöva leda till sjukskrivningar.


Anf. 76 Malin Danielsson (L)

Fru talman! Ungefär 40 timmar i veckan av vår vakna tid spenderar vi på vår arbetsplats. Vad som händer på jobbet påverkar vår hälsa och vårt välmående. För många handlar arbetet inte bara om att få lön in på kontot den 25:e, utan det handlar också om att vara i ett sammanhang, få användning för sina kunskaper och färdigheter och känna sig nöjd med vad man har åstadkommit vid arbetsdagens slut. Men för vissa är känslan när man lämnar arbetet vid dagens slut att man är långt ifrån nöjd. Vissa gör det med en känsla av att vara slutkörd, utsatt eller till och med otrygg.

En undersökning från Arbetsmiljöverket från 2020 visade att bland unga kvinnor mellan 16 och 29 år hade närmare en av fyra blivit utsatt för sexuella trakasserier från chefer, kamrater eller andra personer på jobbet. Försäkringskassans rapport från samma år visar att kvinnor löper 41 procents högre risk än män att sjukskrivas för stressrelaterad psykisk ohälsa. Och anmälningar om fysiskt våld i grund- och gymnasieskolan ökade med 129 procent mellan 2012 och 2017, och de har fortsatt att ligga på en hög nivå även efter det, visar statistik från Arbetsmiljöverket.

Fru talman! Det finns med andra ord stora brister i arbetsmiljöarbetet, inte minst i fråga om kvinnors arbetsmiljö. Flera saker behöver åtgärdas.

För det första behöver den arbetsmiljöstrategi som nu antagits kompletteras med en utredning som ska föreslå hur stress kopplat till psykiska sjukdomar, mobbning och sexuella trakasserier kan inkluderas i arbetsmiljöföreskrifterna i betydligt högre grad än i dag. Som så ofta saknas ett jämställdhetsperspektiv när det gäller arbetsmiljöfrågor. Utredningen bör därför anta ett sådant för att på djupet skapa förståelse för skillnaden i stressrelaterade sjukskrivningar mellan kvinnor och män och hur man kan arbeta förebyggande så att unga kvinnor kan vistas på sin arbetsplats utan att utsättas för sexuella trakasserier.

För det andra behöver vi säkra att alla arbetsplatser är trygga, även skolan. Hot och våld har ökat mot lärare. I augusti 2021 släpptes en rapport, framtagen av Göteborgs stad, som kartlägger problemen med tystnadskultur bland kommunanställda. Det främsta skälet till oviljan att anmäla händelser är enligt rapporten rädsla för repressalier från kriminella strukturer.

Vi liberaler menar att flera insatser måste göras för att öka viljan och förutsättningarna för tjänstepersoner att anmäla brott. Till exempel bör hanteringen av personuppgifter ses över så att anställda i myndighetsutövande ställning ges ett ökat skydd. Den sekretess som gäller för personuppgifter vid sexualbrott bör utvidgas till fler fall, exempelvis där det finns en tydlig hotbild från kriminella nätverk med stort våldskapital.

Det finns också ett behov av att inrätta en nationell stödfunktion för socialtjänsthandläggare vid utredning, beslut och verkställande och att öka möjligheterna för kommuner att flytta över ärenden till en annan kommun för beslutsfattande om det finns en tydlig hotbild.

För det tredje behöver det bli enklare för den som upplever sin arbetsplats som otrygg att rapportera missförhållanden. Liberalerna anser därför att Arbetsmiljöverket bör ges i uppdrag att utreda hur det kan bli enklare att rapportera. Det måste kunna ske anonymt, framför allt i situationer där det är arbetsgivaren som har trakasserat personen som anmäler.

Slutligen vill jag säga ett par ord om hemarbete. Pandemin tvingade oss att tänka om och tänka nytt. För många blev köksbordet arbetsplatsen under en lång tid. Och många vill fortsätta att ha möjligheten att delvis arbeta hemifrån nu när restriktionerna har släppts och vi kan återgå till det normala igen. Hemarbete kan göra det lättare att få vardagen att gå ihop. Framför allt visar undersökningar minskad stress bland kvinnor som jobbar hemifrån. Men värt att notera visar undersökningar också att bland män ökar stressen när de jobbar hemifrån, vilket tyder på att det kan finnas en risk för att hemarbetet befäster den ojämställda uppdelningen av det obetalda arbetet i hemmet. Detta behöver man gå till botten med och titta vidare på så att vi inte skapar en ny kvinnofälla.

Vidare kan man konstatera att erfarenheter från pandemin visar att gällande arbetsmiljölagstiftning är illa anpassad för den nya typ av frågeställningar som hemarbetet gav upphov till. Det behövs klarhet i var gränsen går för frivilligt och förväntat hemarbete och hur arbetstiderna ska hanteras. Därför bör arbetsmiljölagstiftningen ses över för att säkerställa en tydlig ansvarsfördelning mellan arbetsgivare och arbetstagare när arbetsplatsen är i hemmet.

Vi står bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 25.


Anf. 77 Johan Andersson (S)

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i betänkande AU10 Arbetsmiljö och arbetstid, och avslag på samtliga reservationer.

Senast vi behandlade ett arbetsmiljöbetänkande här i kammaren var 2019. Sedan dess har mycket hänt inom svensk arbetsmiljö och på svensk arbetsmarknad. Vi har haft en coronapandemi som ställde helt andra krav på och gav andra förutsättningar för arbetsmiljöarbetet. Det har också visat att mycket av det som vi har trott vara givet i fråga om arbetsmiljöarbetet har behövt omprövas under den här tiden. Det gäller inte minst för de anställda inom vården. De har haft en väldigt besvärlig situation på arbetsplatsen.

Jag är stolt men inte nöjd över det arbete som så här långt har gjorts inom arbetsmiljöarbetet sedan 2019. Vi har en hel del kvar att jobba med. Samtidigt är det glädjande att vi har en tämligen god samsyn de politiska partierna emellan beträffande arbetsmiljöarbetet.

Sedan 2016 har vi en arbetsmiljöstrategi, och regeringen lägger var femte år fram sin inriktning. En ny strategi som gäller för 2021-2025 har presenterats. Den har fyra tydliga delmål: ett hållbart arbetsliv, ett hälsosamt arbetsliv, ett tryggt arbetsliv och en arbetsmarknad utan brott och fusk. Under varje delmål finns också olika strategier och prioriteringar för hur man ska uppnå de olika punkterna.

En del i arbetsmiljöstrategin var att i juni 2021 tillsätta en utredning om utökade möjligheter för att upprätthålla en god arbetsmiljö. Utredningen leds av Lenita Granlund som ska undersöka förutsättningar för att utöka rådighetsansvaret i arbetsmiljölagen till fler situationer och om sanktionsavgifter bör kunna tas ut för överträdelser inom organisatorisk och social arbetsmiljö. Det innebär att fler situationer kan räknas in som medvetna brott av arbetsmiljölagen, och de kommer att beivras på ett helt annat sätt än i dag.

Utredningen ska också titta på hur det systematiska arbetsmiljöarbetet i större utsträckning än i dag använder företagshälsovården. Tidigare debattörer har tagit upp frågan om företagshälsovård, och jag kan instämma i att detta behöver ses över. Vi behöver hitta en funktion som är mer ändamålsenlig i dag och framför allt att fler omfattas av företagshälsovård. I denna del ska utredaren komma tillbaka med förslag.

Ytterligare en del i utredningen handlar om arbetsmiljöreglerna. De ska ge samma skydd för kvinnor som för män. Inte minst pandemin har visat att mer finns att göra i regelverk och andra delar. Vi kommer ihåg oklarheten om vad som gällde med skyddsutrustning och annat i början av pandemin.

Utredningen ska vara klar senast den 17 juni 2022 då den ska läggas fram till regeringen. Jag ser det här som väldigt intressant, och det ska bli spännande att i valrörelsen få debattera vad som komma skall ur den här delen.

Något annat som har hänt sedan 2019 är att man nu mycket mer använder sig av Myndigheten för arbetsmiljökunskap för att ta fram faktamaterial.

Moderaternas debattör missade att nämna att man ville lägga ned Mynak, vilket man bland annat har redovisat i motioner och annat. Jag har en helt annan uppfattning om det. Det är oerhört viktigt att lägga ännu mer medel på arbetsmiljöforskningen.

Myndigheten för arbetsmiljökunskap jobbar väldigt mycket tillsammans med andra - lärosäten, universitet och andra - för att kunna få fram olika kunskapssammanställningar om olika områden som rör vår arbetsmiljö.

Man har uppdrag där man tittar på den psykosociala arbetsmiljön. Man tittar på arbetsrelaterad stress, psykisk och kroppslig hälsa och friskfaktorer. Man har också gett ett uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten att kartlägga forskning och samband mellan jämställdhet i arbetslivet och psykisk ohälsa. Precis de frågor som tidigare debattörer har tagit upp i den här delen är också sådant som finns rapporterat. Nu gäller det att verkställa kopplingar därtill.

Arbetsmiljöverket är också en väldigt viktig myndighet. Det är glädjande att det i budgeten som antogs av riksdagen efter en viss turbulens finns ett tillskott till Arbetsmiljöverket. Det gör att man kommer att öka verkets tillsyn med ytterligare ett antal inspektörer i den delen. Man räknar med att det blir ungefär 40 fler inspektörer under 2022 och att det kommer att öka under 2023 och framåt.

Det har väl heller inte undgått någon i den här salen, och jag hoppas att det även gäller dem som ser på nyheterna, att ett av våra stora fokusområden framöver handlar om arbetslivskriminalitet. Där har man gett uppdrag till åtta myndigheter att i samverkan jobba systematiskt med att motverka arbetslivskriminalitet.

Arbetsmiljöverket har huvudansvaret för detta arbete. Tillsammans med Åklagarmyndigheten, polisen, Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten och Migrationsverket ska man kunna göra samordnade besök och ha samordnade möjligheter.

Den socialdemokratiska gruppen i utskottet gjorde ett besök nere i Malmö för ett antal månader sedan. Den var med på två aktioner som man gjorde ute där man gjorde tillslag. Här hade man också med de kommunala myndigheterna i form av dem som ansvarar för bygglov, miljö och hälsa och brandmyndighetens roll. Det gjorde att man sammantaget hade alla myndigheter med i den delen som berör en arbetsplats. Det gav därtill ett bra utfall. Man jobbade väldigt systematiskt och målmedvetet.

Vi socialdemokrater har varit väldigt tydliga med att den organiserade brottsligheten inom arbetslivet ska utrotas. Det fokus som vi nu har när det gäller arbetslivskriminaliteten är en viktig del i detta.

Vi har också en tillsatt delegation som jobbar mot arbetslivskriminalitet där branscherna företräds och parterna är med. Den jobbar också målmedvetet och tittar på: Vad är det mer som behöver göras? Det kan exempelvis vara sekretessfrågor och andra delar som man behöver hantera i den delen för att få till det så bra som möjligt för att komma till rätta med problematiken.

Mycket har hänt under de här åren när det gäller arbetsmiljöfrågorna, som jag nämnde. Men vi har också ett antal delar kvar. Jag har nämnt Mynak, Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Det är en myndighet som jag är stolt över och som jobbar med forskningen.

Ni som har varit med länge i politiken kommer ihåg att den borgerliga alliansregeringen lade ned Arbetslivsinstitutet. Det var ett väldigt olyckligt beslut, vilket innebar att arbetsmiljöforskningen stannade av under ett antal år.

Det har också skett tillskott till Arbetsmiljöverket. Det är glädjande att det finns andra partier som nu ser förutsättningarna för att ha en myndighet som har möjligheter att kunna göra uppdrag

Lex Laval har rivits upp. Nya utstationeringsregler gäller sedan den 30 juli 2020. Det innebär att det numera är möjligt för svenska fackförbund att kräva svenska kollektivavtal.

Företagsboten har höjts när det gäller påföljder för arbetsmiljöbrott - från 10 miljoner till 500 miljoner. Det gör att man har möjlighet att kunna få till större sanktioner i den delen.

Entreprenörsansvar är infört för utstationerade arbetstagare inom bygg- och anläggningsbranschen. Det innebär att om en arbetstagare inte får lön för det arbete som han eller hon har utfört vid bygg- och anläggningsentreprenad ska man kunna ställa lönefordran på en annan entreprenör i kedjan.

Vi har också några sorgebarn. Regeringen lade fram ett förslag om att ge de regionala skyddsombuden möjlighet till tillträde på arbetsplatser där man har kollektivavtal men inte skyddsombud. Det röstades ned av de borgerliga partierna, inklusive Sverigedemokraterna, när det var uppe i kammaren.

I stället har man tillsatt en utredning som ska leverera den 15 augusti 2022. Det är också väldigt spännande att se vad den kommer fram till. Det gäller sedermera hur det kommer att tas vidare.

Jag kan lova att om Socialdemokraterna får möjligheten att sitta i en regering kommer vi att tillse att detta blir genomfört under kommande mandatperiod. Det är en väldigt viktig reform att få till att ge möjligheten till att man har en god arbetsmiljö och en god tillsyn även på de arbetsplatser där det inte finns skyddsombud.

Detta var ett axplock av de delar som finns. Men vi vill mycket mer när det gäller arbetsmiljöarbetet. Jag ser fram emot många livliga debatter och många bra förslag på det här området även framgent.

Fru talman! Med det vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.


Anf. 78 Saila Quicklund (M)

Fru talman! Ledamoten Johan Andersson uttrycker att han är nöjd med regeringens arbetsmiljöpolitik. Jag känner ledamoten ganska väl utifrån att vi sitter Arbetsmiljöverkets insynsråd. Vi har också jobbat med arbetsmiljöfrågor under hela mandatperioden.

Egentligen tror jag inte att ledamoten kan vara nöjd. Låt mig bara ta några exempel på det man skulle kunna kalla för ett misslyckande inom arbetsmiljöpolitiken från regeringen.

Den nollvision som regeringen satte upp gällande dödsolyckor har misslyckats. Det måste anses vara ett misslyckande när det fortsatt är omkring 41 personer varje år som dör på grund av olyckor på arbetsplatsen.

Det finns alltså en nollvision. Men regeringen är otroligt långt ifrån den. De insatser som skulle förbättra situationen har verkligen inte varit adekvata.

Moderaterna vill fördubbla preskriptionstiderna för att utreda brott. Här ser vi inte heller några förbättringar. Man uppger att polisen och åklagare inte hinner utreda brotten, vilket är synd. Det gäller att ta med de erfarenheter som behövs för att kunna förebygga sådana saker.

Arbetsolyckorna ökar dramatiskt. Arbetssjukdomarna, och framför allt bland kvinnor i offentlig sektor, ökar väsentligt. Var tredje kvinna har varit sjukskriven de senaste tolv månaderna. Det är helt horribelt.

Polisen har för lite resurser. Svenskt Näringsliv uppger att företagen saknar stöd, och så vidare.

Min fråga till ledamoten Johan Andersson blir: Hur kunde det bli så här?


Anf. 79 Johan Andersson (S)

Fru talman och ledamoten Saila Quicklund! Jag tror inte att Saila Quicklund hörde riktigt vad jag sa. Jag sa att jag var stolt men inte nöjd. Det går att läsa i protokollet sedan om ledamoten misstror mig.

Jag är inte nöjd när det gäller dödsolyckorna - absolut inte! Det kan vi självklart inte vara förrän vi är nere på noll dödsolyckor när det gäller arbetet. Arbetet med detta måste fortsätta. Vi måste tillse på olika sätt att de stödåtgärder som behövs när det gäller inspektioner, tillsyn, råd, forskning och vad det nu är finns på plats. Det är det vi kan tillskjuta i den här delen.

Jag vill påminna ledamoten om att när regeringen införde nollvisionen för dödsolyckorna i arbetslivet var det Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna som röstade emot. Det var i juni 2016.

Det finns en hel del kvar att göra. Jag är inte heller nöjd med preskriptionstiderna när det gäller arbetsmiljöbrott. Men det jag ändå är nöjd med är att vi har tillskjutit resurser när det gäller åklagarmyndighet och de andra delarna kopplat till polisens verksamhet, för det finns en brist i dag rent allmänt när det gäller detta. Frågan är om dessa resurser räcker eller inte.

Den utredning som är gjord kring ökade straff när det gäller brott över huvud taget är också en sådan del som nu är omhändertagen av regeringen. Jag hörde någon ledamot göra ett stort nummer av att det inte står någonting om arbetsmiljö däri, men det är ju fullt möjligt för en kommande regering att lägga till det i arbetet när det sedermera kommer att hanteras vidare.


Anf. 80 Saila Quicklund (M)

Fru talman! Ledamoten Johan Andersson nämner mycket om arbetslivskriminalitet och vikten av att bekämpa den.

Politik hänger ihop; den måste hänga ihop. Här pratar regeringen sig varm för att stävja arbetslivskriminaliteten. Jag sitter också i Polismyndighetens insynsråd, och vi fick rapporter i går om hur snabbt denna kriminalitet växer, bland annat i nyetableringarna i norra Sverige.

Det här måste bekämpas. Tyvärr är det så att regeringen pratar om arbetslivskriminalitet, men polisen har inte verktygen i full skala för att kunna åtgärda detta. Detta leder till stor frustration hos polisen, men det är också ett underkännande av regeringen. Orsaken är alltså att regeringen lägger betydligt mindre pengar till polis, åklagare och domstolar. Det gör också att resurserna inte räcker till för att kunna bekämpa det här. Det är ett oerhört omfattande program som skulle behövas.

När ledamoten uttrycker att det här är viktigt skulle jag vilja höra varför de satsningar som på riktigt skulle kunna motverka arbetslivskriminaliteten då inte sker.


Anf. 81 Johan Andersson (S)

Fru talman! Jag kan börja med arbetslivskriminaliteten. Jag läste, glädjande nog, att Svenskt Näringsliv i Östergötland har lyft upp arbetslivskriminaliteten på dagordningen. Man har gemensamt gått ut med ett antal företagare och pekat på detta och även gjort en utredning av hur mycket man har tappat i intäkter genom osund konkurrens och arbetslivskriminalitet.

Det här är ett problem som växer hela tiden. Inte minst visar det sig, precis som ledamoten säger, när det gäller etableringarna uppe i den norra delen av landet. Vi har stora etableringar också i den södra delen av landet framöver. Det är stora infrastrukturprojekt och annat som är på väg fram, vilket kommer att sätta fokus ännu mer på det här.

Helheten måste självklart hänga med. Jag har inte fått höra från de kontakter jag har med Polismyndigheten att man saknar resurser när det gäller arbetslivskriminalitet. I vårt insynsråd i Arbetsmiljöverket har vi fått en redovisning av arbetet med samordningen av detta, som Arbetsmiljöverket har ett huvudansvar för, med de regionala center som nu startar. Det är inte en bild som jag har fått till mig där. Men skulle så vara lovar jag att jag kommer att vara en budbärare i den delen och se till att man ser över möjligheterna att föra in detta.

När det gäller polisens verksamhet i sig är det en annan diskussion. Det handlar om hur den ska utformas och på vilket sätt. Jag har en tidigare bakgrund i trafikutskottet, och där hade vi livliga debatter om trafikpolisen. Nu har man kanske hittat en mer balanserad del för hur det ska hanteras. Det är en fråga som vi naturligtvis får följa, men det är inga signaler som har kommit fram när det gäller fokus på arbetslivskriminalitet att det skulle vara ett problem utifrån polisens verksamhet.


Anf. 82 Magnus Persson (SD)

Fru talman! Tack, Johan Andersson, för ett väldigt bra anförande! När jag lyssnar på Johan Andersson från Socialdemokraterna hör jag att vi är överens i många frågor. Det gäller till exempel utstationeringsfrågorna - ett förslag som aldrig hade gått igenom utan Sverigedemokraternas stöd och engagemang i frågan.

Jag ska ställa ett par frågor angående tillträdesrätten gällande de regionala skyddsombuden. Det är bra att vi har en utredning på plats, och det är bra att Johan Andersson tänker ta tag i frågan om han sitter i nästa regering. Och även om han inte sitter i nästa regering lovar jag att jag ska driva frågan om jag sitter i den.

En fråga jag vill ställa till Johan Andersson är: Varför säger man nej till att ge de regionala skyddsombuden, som till stor del är avlönade av staten, tillträde till samtliga Sveriges arbetsplatser? Varför låser man upp sig vid att det ska finnas någon form av kollektivavtal eller fackligt medlemskap på arbetsplatsen?

Som det ser ut i dag i Sverige när det gäller utvecklingen på våra arbetsplatser är det väldigt många löntagare som står utan avtal - tyvärr. Jag tycker också att det är synd, för jag håller med Johan om att vi behöver ha avtal eller avtalsliknande villkor. Men det är många som står utanför.

Ska de lämnas helt åt sidan? Ska de inte få rätt till ett skyddsombud som kan gå in på deras arbetsplats? Varför vill inte Socialdemokraterna gå hela vägen? Det är ganska enkelt. Det är en enda liten skrivelse det handlar om.


Anf. 83 Johan Andersson (S)

Fru talman! Tack så mycket, ledamoten Persson, för frågorna!

Grunden för en bra demokrati och goda förhållanden på en arbetsplats är partsförhållandet - att man har två starka jämbördiga parter. Det visar inte minst försäkringsskydd, arbetsplatsdemokrati, lönesättning, arbetsmiljöarbete och många andra delar. Allt detta visar att man bör ha två parter som har en ungefär jämbördig del i ett arbete.

Både ledamoten Persson och jag har en facklig bakgrund och vet exakt hur det där fungerar på en arbetsplats där man har ett jämbördigt förhållande som är sunt och som verkligen driver på frågor.

Detta är också själva grunden när det gäller arbetsmiljöarbetet. Man bör reglera det mellan parterna. Det vi kan göra är att reglera lagstiftningen, men sedan måste parterna fylla ut med kollektivavtal. Där måste man också hantera arbetsmiljöfrågorna.

Jag tycker att det känns ganska självklart att det är parterna som hanterar arbetsmiljöarbetet. Det är en lika viktig del som försäkringsskydd, lönevillkor och andra villkor som är kopplade till anställningen - därav vårt argument kopplat därtill.


Anf. 84 Magnus Persson (SD)

Fru talman! Jag vet inte riktigt om jag fick svar på frågan. Jag håller givetvis med Johan Andersson om att det är parterna som sköter förhandlingarna. Vi står bakom den svenska modellen, både jag och Johan Andersson, så det är inga konstigheter med det.

Men vi har en arbetsmarknad som ser annorlunda ut i dag. Det finns många arbetsplatser där det inte finns kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor. Varför ska inte de få bli en del av det arbetsmiljöarbete som regeringen anser vara så viktigt? De regionala skyddsombuden lämnas utanför här. De kommer inte in på dessa arbetsplatser, för där finns ingen koppling till den fackliga organisationen. Det är det som är det stora problemet här. Socialdemokraterna driver en politik där allting ska vara kopplat till den fackliga organisationen.

Jag kan se till mig själv. Jag har 26 års erfarenhet och flera år bakom mig som skyddsombud. Men när jag är färdig här i Sveriges riksdag kanske jag vill åka tillbaka till min byggarbetsplats. Om mina kollegor då vill ha mig som skyddsombud igen kommer jag att bli nekad detta, för det är den politiska kopplingen som är avgörande. Det anser jag vara ett problem på en modern arbetsmarknad.

Alla ska med. Alla ska få ta en del av arbetsmiljöarbetet. Men så ser det inte ut i dag, och så kommer det inte att bli med de förslag som Johan Anderssons parti lägger fram.

Varför vill ni inte gå hela vägen, framför allt när det gäller de regionala skyddsombuden? Dessa avlönas av staten till 50 procent i dag. Varför ska inte de få gå in på alla arbetsplatser i Sverige utan förbehåll?

Som det är nu ställer vi tusentals löntagare utanför. De får inget skydd över huvud taget med den politik som regeringen driver. Det tycker jag är synd och beklämmande. Vi måste anpassa arbetsmiljöarbetet efter en modern arbetsmarknad och inte stå kvar och stampa i gamla hjulspår.


Anf. 85 Johan Andersson (S)

Fru talman! Tack så mycket, ledamoten, för följdfrågan!

Jag tycker att ledamoten vänder på diskussionen. Jag tycker att det är att börja i fel ände. Det måste ändå vara så att den svenska modellen ska stärkas, och då handlar det också om modellen på våra arbetsplatser där ute. Det ska vara två jämbördiga parter som kommer överens om villkoren på arbetsplatsen - lön, försäkringar, uppsägningar, arbetsmiljöarbete, arbetsplatsdemokrati. Det finns väldigt många ord och situationer kopplade till den här delen.

Problemet är att detta system har urholkats genom den politik som förts under tidigare mandatperioder, framför allt när det handlar om fackets möjligheter att driva frågor. Där finns det många delar där man har urholkat systemet. Både ledamoten Persson och jag var inne på lex Laval, som var ett klockrent exempel på detta. Vi har nu förslag framme när det gäller arbetskraftsinvandring, som också är en viktig del i hur arbetsmarknaden ska se ut och regleras framgent.

Det bygger på att vi har ett starkt och likvärdigt förhållande mellan parterna i den här delen. Sedan är det arbetsgivaren som alltid leder och fördelar arbetet. Så är det, och det är vi överens om. Det är reglerat i medbestämmandelagen och tillhörande lagstiftning, och så ska det vara. Men det kan inte vara en osedvanlig obalans i systemet.


Anf. 86 Michael Anefur (KD)

Frau talman! Med skammens rodnad på kinderna konstaterar jag att jag gjorde ett nybörjarfel: Jag yrkade ingenting. Det stod överst i mitt manus, men det hoppade jag över.

Vi står naturligtvis bakom samtliga våra reservationer, men jag yrkar bifall endast till reservation nummer 7.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2022-04-06
Förslagspunkter: 12, Acklamationer: 7, Voteringar: 5
Stillbild från Beslut 2021/22:20220406AU10, Beslut

Beslut 2021/22:20220406AU10

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Systematiskt arbetsmiljöarbete m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:468 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkandena 7 och 12,

      2021/22:1244 av Carina Ödebrink och Diana Laitinen Carlsson (båda S) yrkande 2,

      2021/22:1809 av Åsa Eriksson m.fl. (S),

      2021/22:2006 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M),

      2021/22:2161 av Patrik Engström och Niklas Karlsson (båda S) yrkandena 1 och 3,

      2021/22:2380 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 3,

      2021/22:2595 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 22,

      2021/22:3089 av Rikard Larsson m.fl. (S),

      2021/22:3226 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 9,

      2021/22:3259 av John Widegren (M),

      2021/22:3969 av Roger Haddad m.fl. (L) yrkandena 1 och 3 samt

      2021/22:4032 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 10.
      • Reservation 1 (M)
      • Reservation 2 (SD)
      • Reservation 3 (C)
      • Reservation 4 (V)
      • Reservation 5 (L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S850015
      M058012
      SD00547
      C00265
      V00225
      KD16006
      L00164
      MP12004
      -0002
      Totalt1135811860
      Ledamöternas röster
    2. Dödsolyckor i arbetslivet

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:468 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 8,

      2021/22:1345 av Mattias Jonsson och Gunilla Carlsson (båda S) och

      2021/22:4198 av Michael Anefur m.fl. (KD) yrkande 34.
      • Reservation 6 (V)
      • Reservation 7 (KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (KD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S850015
      M580012
      SD54007
      C26005
      V00225
      KD01606
      L16004
      MP12004
      -0002
      Totalt251162260
      Ledamöternas röster
    3. Arbetsmiljöbrott m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:468 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkandena 9 och 11,

      2021/22:2564 av Magnus Persson m.fl. (SD) yrkande 1,

      2021/22:3322 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 8 och

      2021/22:3876 av Lawen Redar (S).
      • Reservation 8 (M, SD)
      • Reservation 9 (V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (M, SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S850015
      M058012
      SD05407
      C26005
      V00225
      KD16006
      L16004
      MP12004
      -0002
      Totalt1551122260
      Ledamöternas röster
    4. Åtgärder mot arbetslivskriminalitet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:469 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkandena 1-3 och

      2021/22:3863 av Teresa Carvalho m.fl. (S).
      • Reservation 10 (V)
    5. Skyddsombudens verksamhet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:468 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkandena 4-6 och 13,

      2021/22:1242 av Anders Österberg (S),

      2021/22:1244 av Carina Ödebrink och Diana Laitinen Carlsson (båda S) yrkande 3,

      2021/22:2564 av Magnus Persson m.fl. (SD) yrkandena 5 och 6,

      2021/22:3322 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 9,

      2021/22:3969 av Roger Haddad m.fl. (L) yrkande 9 och

      2021/22:4198 av Michael Anefur m.fl. (KD) yrkande 35.
      • Reservation 11 (SD)
      • Reservation 12 (V)
      • Reservation 13 (L)
    6. Arbetsmiljöverket

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:468 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkandena 3 och 14,

      2021/22:469 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 11,

      2021/22:1244 av Carina Ödebrink och Diana Laitinen Carlsson (båda S) yrkande 1,

      2021/22:1559 av Magnus Manhammar (S),

      2021/22:3322 av Mats Green m.fl. (M) yrkandena 1-5,

      2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 16,

      2021/22:3828 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 2 och 3,

      2021/22:3969 av Roger Haddad m.fl. (L) yrkandena 2, 4 och 6 samt

      2021/22:4198 av Michael Anefur m.fl. (KD) yrkandena 33 och 36.
      • Reservation 14 (M)
      • Reservation 15 (C)
      • Reservation 16 (V)
      • Reservation 17 (KD)
      • Reservation 18 (L)
    7. Företagshälsovården

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:468 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 1,

      2021/22:3322 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 7,

      2021/22:3969 av Roger Haddad m.fl. (L) yrkande 5,

      2021/22:3977 av Barbro Westerholm m.fl. (L) yrkandena 4 och 5,

      2021/22:3983 av Lina Nordquist m.fl. (L) yrkande 22 och

      2021/22:4001 av Lina Nordquist m.fl. (L) yrkande 56.
      • Reservation 19 (M)
      • Reservation 20 (V)
      • Reservation 21 (L)
    8. Arbetskläder

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:477 av Michael Rubbestad (SD),

      2021/22:1758 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (S) och

      2021/22:2563 av Ann-Christine From Utterstedt m.fl. (SD) yrkande 8.
      • Reservation 22 (SD)
    9. Arbetsmiljön inom vård- och omsorgssektorn

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:4198 av Michael Anefur m.fl. (KD) yrkandena 38-40 och

      2021/22:4210 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkandena 64 och 65.
      • Reservation 23 (KD)
    10. Våld och hot i arbetslivet

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:492 av Fredrik Lindahl (SD) yrkandena 1 och 2,

      2021/22:2563 av Ann-Christine From Utterstedt m.fl. (SD) yrkande 10 och

      2021/22:3969 av Roger Haddad m.fl. (L) yrkande 11.
      • Reservation 24 (SD)
      • Reservation 25 (L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 25 (L)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S850015
      M580012
      SD00547
      C26005
      V22005
      KD16006
      L01604
      MP12004
      -0002
      Totalt219165460
      Ledamöternas röster
    11. Distansarbete

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:2105 av Martina Johansson m.fl. (C),

      2021/22:3226 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 10,

      2021/22:3412 av Rasmus Ling m.fl. (MP),

      2021/22:3572 av Lars Beckman (M),

      2021/22:3969 av Roger Haddad m.fl. (L) yrkande 7 och

      2021/22:4059 av Maria Gardfjell (MP) yrkande 2.
      • Reservation 26 (C)
      • Reservation 27 (L)
      • Reservation 28 (MP)
    12. Arbetstidslagen m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:185 av Fredrik Lindahl (SD),

      2021/22:460 av Ali Esbati m.fl. (V),

      2021/22:468 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkandena 15-18 och

      2021/22:795 av Anne Oskarsson (SD).
      • Reservation 29 (V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 29 (V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S850015
      M580012
      SD54007
      C26005
      V02205
      KD16006
      L16004
      MP12004
      -0002
      Totalt26722060
      Ledamöternas röster