Statsministerns frågestund
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenLena Hallengren (S)
- Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
- Hoppa till i videospelarenLena Hallengren (S)
- Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
- Hoppa till i videospelarenLinda Lindberg (SD)
- Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
- Hoppa till i videospelarenLinda Lindberg (SD)
- Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
- Hoppa till i videospelarenNooshi Dadgostar (V)
- Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
- Hoppa till i videospelarenNooshi Dadgostar (V)
- Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
- Hoppa till i videospelarenMuharrem Demirok (C)
- Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
- Hoppa till i videospelarenMuharrem Demirok (C)
- Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
- Hoppa till i videospelarenAnnika Hirvonen (MP)
- Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
- Hoppa till i videospelarenAnnika Hirvonen (MP)
- Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
- Hoppa till i videospelarenViktor Wärnick (M)
- Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
- Hoppa till i videospelarenMikael Oscarsson (KD)
- Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
- Hoppa till i videospelarenJoar Forssell (L)
- Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
- Hoppa till i videospelarenMorgan Johansson (S)
- Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
- Hoppa till i videospelarenLudvig Aspling (SD)
- Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
- Hoppa till i videospelarenSamuel Gonzalez Westling (V)
- Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
- Hoppa till i videospelarenAnna Lasses (C)
- Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
- Hoppa till i videospelarenEmma Ahlström Köster (M)
- Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
- Hoppa till i videospelarenChristian Carlsson (KD)
- Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
- Hoppa till i videospelarenEva Lindh (S)
- Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
- Hoppa till i videospelarenErik Ottoson (M)
- Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
- Hoppa till i videospelarenLarry Söder (KD)
- Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
- Hoppa till i videospelarenMarkus Kallifatides (S)
- Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
- Hoppa till i videospelarenElsa Widding (-)
- Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
- Hoppa till i videospelarenAylin Nouri (S)
- Hoppa till i videospelarenStatsminister Ulf Kristersson (M)
Protokoll från debatten
Anföranden: 50
Anf. 35 Lena Hallengren (S)
Fru talman! Det bedrivs en omfattande desinformationskampanj mot Sverige just nu. Den så kallade LVU-kampanjen sprider allvarliga och farliga lögner om svensk socialtjänst. Samtidigt ser vi ett försämrat säkerhetsläge och en förhöjd terrorhotsnivå i landet. Läget i Sverige är osäkert och allvarligt.
Vi behöver minska spänningarna i vårt land. Vi måste agera för det som är bäst för Sverige. Här har statsministern själv ett stort ansvar. Det handlar om att samla landet i stället för att försöka nyttja kriser för egen partipolitisk vinning.
Statsministern har vid flera tillfällen upprepat att desinformationskampanjen om LVU är ett hot mot vårt land och påpekat att det är allas vårt ansvar att motverka den. Det har han rätt i. Men det räcker inte med fina ord. Frågan är hur statsministern själv agerar för att motverka desinformation, hat och hot - ja, faktiskt allt det som splittrar vårt land just nu.
Statsministerns frågestund
Det har dessutom framkommit att två framträdande moderatpolitiker i Gällivare aktivt har stöttat kampanjen. De har spridit budskap om att socialtjänsten omhändertar barn på lösa grunder. Det är ett mantra som har upprepats i medierna men också på möten i kommunfullmäktige, i kommunstyrelsen, på en LVU-kritisk demonstration och i sociala medier. Deras agerande har fått allvarliga konsekvenser för enskilda och för vårt land.
Fru talman! Min fråga till statsministern är därför: Hur agerar statsministern och hans regering för att stoppa deltagande i och spridning av LVU-kampanjen i samhället och i våra demokratiska institutioner?
Anf. 36 Statsminister Ulf Kristersson (M)
Fru talman! Jag tror att de som är intresserade av socialtjänstfrågor och den här kampanjen under ganska lång tid har följt hur jag och regeringen har agerat i frågan.
Jag skrev en ganska lång artikel häromdagen på DN Debatt där jag påpekade att jag egentligen har följt frågan sedan tidigt 2000-tal. Det var då jag för första gången, då som ansvarig för socialpolitiken i Stockholm, kom i kontakt med någonting som låg i närheten av detta, det vill säga möten med familjer där socialsekreterare möter familjer som, som det heter, inte litar på socialtjänsten. Det var nog första gången jag på allvar såg att det finns ett grundläggande problem i att myndighetsutövning i Sverige - som är absolut nödvändig för att skydda socialt utsatta barn från övergrepp - möter uppfattningar om att socialtjänsten över huvud taget inte har rätt att gripa in.
Det var en ganska stor sak, ska jag säga. Vi är sedan lång tid tillbaka vana i Sverige vid att man i enskilda fall kan tycka väldigt olika. Det är inte ovanligt att familjer som så att säga drabbas av socialtjänstens omsorger inte delar socialtjänstens uppfattning. För det har vi rättssäkra system, där man kan överpröva den sortens beslut. Det händer också att besluten överprövas; det vet alla vi som har sysslat med socialpolitik.
Detta var alltså grunden, och redan då tyckte jag att det var rätt anmärkningsvärt att människor inte litade på socialtjänsten. Det kan inte vara en legitim anledning i Sverige till att inte följa lagen. Man måste alltså inte lita på polisen för att låta bli att begå brott. Man måste inte lita på Skatteverket för att ändå betala in sin skatt. Och samma sak gäller här. Detta var en ganska viktig krock.
Kampanjen är någonting annat. Den drivs aktivt av människor som vill så split och orsaka splittring mellan människor i Sverige. Det handlar om människor som kanske inte förstår svensk lagstiftning och människor som har fått sina barn omhändertagna och som inte gillar detta. Kampanjen förs dessutom i utländska syften. Jag har fördömt den i mycket, mycket starka ordalag.
(Applåder)
Anf. 37 Lena Hallengren (S)
Fru talman! Gott så, men det handlar ju inte bara om att fördöma. Säpos chef för kontraspionage berättade i just den här kammaren för ett par veckor sedan att den höjda terrorhotsnivån i landet bland annat beror på att Sverige framställs som islamfientligt.
Statsministerns egna partivänner, som jag tidigare nämnde, har genom sitt agerande dessutom understött desinformationskampanjen mot Sverige och svensk socialtjänst. Det har bidragit till en ökad hotbild mot vårt land och en försvagad säkerhet för svenska folket.
Därför frågar jag statsministern igen: På vilket sätt har statsministern personligen gjort det som krävs för att stoppa LVU-kampanjen, som skadar vårt land och faktiskt undergräver svenska folkets säkerhet? Det handlar alltså mer specifikt om att stoppa LVU-kampanjen än om socialtjänsten i allmänhet.
Anf. 38 Statsminister Ulf Kristersson (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund
Fru talman! Nu förstår jag var skon klämmer. Lena Hallengren vill prata om en moderat och ett enskilt fall i Gällivare. Det vill hon säkert, men det kommer inte jag att göra.
Enskilda fall där socialtjänsten omhändertar barn, där det ifrågasätts och där det sker rättsliga prövningar - jag tror att det pågår någon granskning i Gällivare - tänker i alla fall inte jag gå in på, och det tror jag gäller tidigare ministrar också. Dessutom rör detta en person som såvitt jag vet har tagit paus från sina uppdrag därför att vi uppfattar att hon har agerat olämpligt på ett annat sätt.
Den stora frågan här handlar inte om ett enskilt fall. Där kan man alltid tycka olika, och ytterst är det domstolar som prövar om ett enskilt fall är korrekt eller inkorrekt omhändertaget.
Det här handlar om länder, organisationer och individer som vill ifrågasätta Sveriges förmåga att skydda barn och som vill så split och orsaka splittring mellan Sverige och andra länder eller kanske ännu värre: så split och orsaka splittring mellan befolkningsgrupper i Sverige och utnyttja det faktum att det finns människor som inte förstår svensk lagstiftning.
(Applåder)
Anf. 39 Linda Lindberg (SD)
Fru talman! Lite mer än ett år har gått av mandatperioden, och regeringen håller ett högt tempo i förverkligandet av Tidöavtalet. Det är nödvändiga åtgärder för att få Sverige på rätt köl igen. Efter decennier av misskötsel och oförmåga att se konsekvenserna av den genomförda politiken sitter vi nu i ett läge där vi behöver dra i samtliga nödbromsar på en och samma gång.
Sverige är sargat. Vi ser i dag systemhotande brottslighet, infiltration, korruption, segregation, skjutningar, kampanjer mot myndigheter, växande parallellsamhällen, ökad otrygghet, hederskultur, växande kriminalitet, terrorhot och så vidare - listan kan göras lång. Det är hemska saker, som tidigare har varit i princip obefintliga i vårt samhälle.
Tidigare majoriteter i den här kammaren har möjliggjort detta genom en rad dåliga beslut. Förblindad av idén om en så kallad mångkultur har man utsatt Sverige för ett experiment under årtionden. Resultatet ser vi i dag, varje dag. Detta blev riktigt dåligt, fru talman.
Att vi nu har en regering på plats som tillsammans med oss är redo att förändra på riktigt är givetvis positivt. Vi vet också att ingen i dag ligger på latsidan; det vill jag få sagt. Men oavsett detta är alla dessa problem som vi nu tvingas hantera och lägga enorma resurser på, resurser som i stället kunde ha gått till starkare välfärd, starkare infrastruktur och så vidare, ett faktum.
Min fråga till statsministern är: Vore det inte rimligt och på sin plats att Sverige summerade kostnaderna för detta projekt? Vad har det mångkulturella experimentet och massinvandringen faktiskt kostat Sverige? Borde vi inte utreda samhällets totala kostnader, men också titta på vilka som bär ansvaret för att vi nu sitter med alla dessa enorma problem?
Anf. 40 Statsminister Ulf Kristersson (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund
Fru talman! Jag delar helt beskrivningen att det är väldigt många ärvda problem och väldigt många års försyndelser som vi nu arbetar med. Det är ingen tvekan om den saken. Det räcker att summera de stora områdena. En ansvarslös migrationspolitik tillsammans med en väldigt dålig integration har lett till väldigt många av de problem vi ser. Snart finns det inte ett enda samhällsområde att lyfta fram där vi inte ser integrationskonsekvenserna. Jag hörde i går på nyheterna om barn och tandhälsa, ett problem som vi har jobbat med mycket länge i Sverige men som nu kommer tillbaka. Vi ser det på område efter område. Det gäller också brottslagstiftningen. De grova brottslingarna i Sverige har i praktiken hela tiden haft ett försprång eftersom svensk lagstiftning inte har tagit itu med den brottslighet vi i dag ser. Det gäller också energipolitiken, för att ta ett helt uppenbart exempel.
Allt detta ska man ha med sig. Ärvda problem från regeringar som under tio års tid inte har haft majoritet för att fatta beslut och som dessutom har varit oense inbördes får konsekvenser.
Likväl måste man nu gilla läget. Vi är där vi är. Att lösa problemen, blicka framåt och göra det bästa man kan måste vara attityden. Jag tror mycket mer på det än på att älta allt som har varit. Man måste veta vad som var problemet för att kunna lösa det, och man måste tala i klartext om det. Framför allt får man inte komma tillbaka till det. Jag törs inte ens tänka tanken på att i dag ha en regering som tyckte så olika saker om migrationspolitiken att man ökade invandringen igen. Det hade fått förödande konsekvenser.
Blicka framåt, fatta beslut, samla majoriteter och lös problemen! Där är mitt fokus just nu. Jag delar historiebeskrivningen men tror att vi hela tiden måste vara lösningsorienterade och fokuserade på de problem som nu står i centrum.
Anf. 41 Linda Lindberg (SD)
Fru talman! Jag tackar för svaret.
Tidöavtalet tar ju sikte just på alla de åtgärder som vi behöver vidta för att få Sverige på rätt köl. Där jobbar vi väldigt intensivt. När vi har implementerat de delarna i Tidöavtalet tror jag att vi har kommit en bra bit på väg.
Det är dock ett faktum att vi historiskt i denna kammare har skapat snabbspår till arbete och till bostäder. Vi har stiftat tillfälliga lagar, format landet och anpassat oss till olika särregler för att vara andra till lags. Vi har bristfällig statistik för att dölja effekterna av den förda politiken. Politikens majoriteter har stått landet dyrt. Detta är ett sorgligt kapitel i svensk historia och svensk politik, fru talman.
Projektets mantra har hela tiden varit att detta ska vara en vinst för Sverige och att vi behöver göra detta för att klara av välfärden. Min fråga till statsministern är: Tror statsministern på dem som säger att detta blir en vinst lite längre fram? Kommer vinsterna i så fall att väga upp de förluster som vi ser i samhället i dag?
(Applåder)
Anf. 42 Statsminister Ulf Kristersson (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund
Fru talman! Det där är antagligen omöjligt att besvara. Just nu kan vi säga att kostnadssidan är väldigt stor. Titta i brottsstatistiken! Titta på de många sociala problemen! Titta i arbetslöshetsstatistiken! Det är alldeles uppenbart.
Men när man säger det ska man också säga att det alldeles uppenbart är många branscher i Sverige i dag som fungerar därför att strävsamma människor har kommit till Sverige och arbetar hårt. Det måste man också se. Man måste se alla de kompetensbrister vi har i Sverige, där människor från andra länder fyller viktiga uppgifter. Man måste kunna se båda sakerna i detta.
Ett tecken i tiden är när vi nu på Europeiska rådet diskuterar med länder som Belgien, Tyskland och Nederländerna och ser att de har så stora problem med nya stora migrantströmmar att även de, som tidigare har tillhört de väldigt liberala länderna i den meningen att de velat öppna Europa, säger att vi måste strama åt invandringen till Europa.
Anf. 43 Nooshi Dadgostar (V)
Fru talman! Situationen i vården är mycket allvarlig. Jag är förvånad över att statsministern inte har kommenterat det som Sveriges Kommuner och Regioner presenterade i oktober, nämligen att underskotten och de ekonomiska problemen för regionerna, det vill säga för sjukvården, kommer att vara mycket större än vad prognoserna sa inför regeringens presentation av statsbudgeten. Vi har nu mycket stora underskott i regionerna - 24 miljarder kronor, trots de 10 miljarder som regeringen lade, vilket var alldeles för lite redan då.
Förra året la regeringen fram en budget där det också saknades pengar till sjukvården. Det är därför vi har så stora problem redan i år i svensk sjukvård. Nästan var tionde person varslas nu i Södermanland. 600 miljoner ska dras ned i Region Örebro. Bara i Västra Götaland har vi ett underskott på 1,5 miljarder kronor. Det innebär att de skulle behöva lägga ned två sjukhus för att uppnå lagkravet på balans i regionen. Frågan är om statsministern tycker att de ska lägga ned två sjukhus i Västra Götalandsregionen.
Alla de resultaträkningsreserver som fanns i regionerna förut är nu i princip uttömda därför att de behövdes i år för att det inte skulle bli en stor katastrof redan i år efter regeringens budget från förra året.
Jag vet att statsministern brukar följa detta noggrant. Nu har dock statsministern och regeringen följt detta noggrant i över ett år och inte gjort någonting över huvud taget. Är det så att statsministern fortsatt ska följa detta noggrant och låta katastrofen bli ännu större nästa år?
Anf. 44 Statsminister Ulf Kristersson (M)
Fru talman! Vi lade fram en budget med majoritet i Sveriges riksdag. Det var mer än vad Vänsterpartiet kunde göra.
I går träffade jag SKR i Helsingborg och diskuterade då förstås de här sakerna. De beskrev för mig sin situation; jag beskrev för dem det ekonomiska läget i Sverige. Min bild är att det sammantaget finns en väldigt stor respekt bland både lokala och regionala politiker och det svenska folket för att det är ett väldigt tufft ekonomiskt läge. Det är nästan bara Vänsterpartiet som har oändliga resurser. Alla andra har begränsade resurser.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund
Vi lade 16 miljarder kronor, inte 10 miljarder, i den statliga budgeten i år, för bara några månader sedan. Det var den enskilt största budgetsatsning vi gjorde. Vi gjorde den väl medvetna om att den inte löser alla problem men stora och viktiga problem. Vi gjorde den väl medvetna om att staten också har begränsade resurser och att även hushållen har det - annars kan man ju helt enkelt bara höja skatten, som en del partier brukar förespråka. Vi gjorde den också väl medvetna om att inflationen just nu är det riktigt stora problemet som vi måste lösa för att komma tillbaka till en mer normal ordning i ekonomin.
Allt detta är komplext och svårt. Kan man inte se det har man ingen ekonomisk politik över huvud taget. Den här regeringen har en ekonomisk politik. Vi tänker bekämpa och besegra inflationen. Vi tänker stötta kommuner och regioner. Men vi kan inte göra hela jobbet åt dem, och det vet de också. De förväntar sig inte heller det.
Det finns också en del skäl att just nu kunna använda tidigare överskott. Det finns även en del skäl att kunna gå med underskott temporärt under speciella situationer. Allt detta har också finansministern mycket väl beskrivit.
Sedan förstår jag att alla ändå är missnöjda. Det brukar man vara i ekonomiskt tuffa tider. Det är ont om resurser och behoven är stora, och då är en regerings uppgift att se till att plus och minus går ihop och att svensk ekonomi skyddas och förvaltas väl.
Anf. 45 Nooshi Dadgostar (V)
Fru talman! Jag kan inte tolka Ulf Kristerssons svar på annat sätt än att Västra Götalandsregionen alltså ska lägga ned två sjukhus. Är det statsministerns uppfattning att alla dessa stora underskott ska tas från verksamheten därför att reserverna är uttömda och vi har ett gemensamt finanspolitiskt ramverk som innebär att man måste uppnå balans i regionerna?
Om det är så att statsministern vill göra om det eller tycker att regionerna ska begå lagbrott är han verkligen ute på hal is. Om han vill det ska han nog stå för att han inte vill ha ett finanspolitiskt ramverk i Sverige eller någon legitimitet för det.
SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, har inte den uppfattning som statsministern ger sken av. De är rasande, eftersom regeringen har en väldig finansiell styrka. Staten har enorma medel, medan regionerna går på knäna. Varför kan man inte jämna ut det, Ulf Kristersson? Varför måste vi lägga ned sjukhus och vårdcentraler i Sverige när det finns pengar?
Anf. 46 Statsminister Ulf Kristersson (M)
Fru talman! Nooshi Dadgostar behöver inte tolka mig alls. Hon kan bara lyssna på exakt det jag säger. Jag beskrev regeringens ekonomiska politik, varken mer eller mindre.
Vi kan inte trolla med knäna. Det kan inga seriösa politiker som har en seriös ekonomisk politik. Det vet och förstår också seriösa kommunal- och regionråd. Jag träffade dem som sagt i går, på en kongress. Det var inga rasande människor. Det var människor som hade seriösa synpunkter och förde seriösa samtal. Man vet att staten, precis som kommuner och regioner, har ekonomiska begränsningar. Man vet man att lever i en tid där vi står inför svåra utmaningar som man bara delvis själv kan förfoga över, precis som staten. Det är seriösa män och kvinnor som för ett seriöst samtal om ekonomi och om andra saker.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund
Återigen: Det är bara den som tror att man har obegränsade ekonomiska resurser, att man kan gå med stora underskott hur länge som helst och att man kan strunta i inflationen som kan lova allt till alla. Alla vi andra följer ekonomins tyngdlagar och respekterar att Sverige inte ska tillbaka till moras i ekonomin.
(Applåder)
Anf. 47 Muharrem Demirok (C)
Fru talman! I gängkrigets Sverige vaknar barn och ungdomar varje dag upp med fruktan för sitt eget liv. De fruktar att de själva eller någon de står nära ska dö och att de själva ska behöva mörda, eftersom gängens ledare helt enkelt har bestämt det. Precis som de flesta av oss beställer pizza på fredagskvällen beställer gängledarna mord. Ett samtal eller ett sms är allt som krävs för att helvetet ska börja för en 13-åring.
Barnen som blir gängledarnas barnsoldater måste lyftas ur gängens klor. Förra gången jag och statsministern möttes här, i somras, frågade jag om statsministern kunde tänka sig att titta på ett avhopparprogram för barn. Svaret jag då fick var att regeringen var beredd att titta på allt som går att göra för att stoppa gängkriget.
Sedan dess kan jag konstatera att ingenting har hänt när det gäller den frågan. Tvärtom har Sverigedemokraterna och regeringen röstat nej till ytterligare resurser som skulle behövas för att stärka socialtjänsten och just avhopparverksamheten. Centerpartiet presenterade ett utskottsinitiativ om 1 miljard extra till Sveriges kommuner här och nu, redan i år. De resurserna behövs för att stoppa nedskärningar och i stället stärka socialtjänsten. Men det röstade ni nej till.
Nu är det dags att släppa prestigen. Förslag kan inte automatiskt läggas åt sidan bara för att de kommer från oppositionen. Jag skulle därför vilja upprepa min fråga till statsministern. Är du beredd att inte bara titta på utan också införa ett nationellt avhopparprogram för barn?
(Applåder)
Anf. 48 Statsminister Ulf Kristersson (M)
Fru talman! Jag instämmer helt i beskrivningen av den förfärliga situationen där grovt hänsynslösa gängkriminella rekryterar in barn som inte är straffmyndiga i sin förfärliga hantering. Grundorsaken är att vi har fått så många gängkriminella som är beredda att göra vad som helst. Det är grundorsaken. Det är inte samhällets fel i största allmänhet.
Det är alltså människor som inte skyr några medel, som helt saknar empati för andra människor och som drar in barn i mördarverksamhet. Därför säger jag gång på gång att det inte finns någon mer preventiv uppgift än att låsa in dem som begår sådana brott och är svenska medborgare eller kasta ut dem som begår sådana brott och inte är svenska medborgare. Det är det mest preventiva vi kan göra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund
Sedan räcker inte det. Det har ingen sagt heller. Repression, alltså tuffa tag mot dem som begår grova brott, måste gå hand i hand med prevention, förebyggande insatser, så att barn ser bättre förebilder än dem som begår brott. Precis det håller vi på med.
Jag tror att jag ger samma svar i dag som tidigare: Vi tittar på detta. Det pågår analyser om avhopparprogram i stort. Det är ganska svåra saker. Jag rekommenderar ett långt samtal med Socialdepartementet om detta. Det är svårt att få avhopparprogram att fungera i verkligheten. Ändå ska det göras. Vi har sett det vid avhoppare från terrorverksamhet och från missbruk, även bland vuxna. Vi tittar på detta.
Det pågår också arbete för att se om man kan få ned det i åldrarna. Måste det vara speciella metoder när det gäller barn och ungdomar? Det tittar vi på.
Det förändrar inte faktumet att vårt huvudfokus är på att bryta sekretessen, se till att socialtjänst, polis och skola vet samma saker tidigt. Ingen preventiv insats är sannolikt lika viktig som att bryta sekretessen så att polisen tidigt når de familjer där barn dras in i kriminell verksamhet.
Anf. 49 Muharrem Demirok (C)
Fru talman! Tack för svaret, statsministern! Men att bara titta på förslag innebär inte att man löser uppgiften. Det vet både statsministern och jag.
Man löser inte heller vår största samhällsutmaning genom att dra undan finansieringen till det som är en självklar del av lösningen. Jag måste tyvärr konstatera att regeringens oförmåga att ha två tankar i huvudet samtidigt - både det förebyggande och det repressiva - gör att kommunerna just nu går på knäna. Socialsekreterarna får inga fler kollegor. Och de dyra placeringarna, som kanske behövs absolut mest nu, genomförs inte.
Statsministern har sagt sig vilja få ordning på Sverige. Men jag kan inte se att ord följs av handling. Vi får inte det resultat vi skulle behöva. Det kan jag bara beklaga. För att vi ska stoppa nästa generations gängkriminella behöver vi kunna göra både och: lagföra men också satsa på första linjens försvar, det vill säga socialsekreterare, skolpersonal och liknande.
Jag är övertygad om att svenska folket nu förtjänar ett svar på detta. Vad är vi beredda att göra inom det förebyggande för att sätta stopp för gängen?
Anf. 50 Statsminister Ulf Kristersson (M)
Fru talman! Jag har jobbat handgripligen i socialtjänsten med förebyggande insatser. Jag vet både hur viktiga de är och hur svåra de är. Jag vet också att allmänt prat om förebyggande insatser inte hjälper alls. Det är mycket som låtsas vara förebyggande som inte är det. En dåligt fungerande fritidsgård är inte förebyggande. Ett bra evidensbaserat föräldrastödsprogram, som ställer krav på föräldrar, är förebyggande. Att bryta sekretess tidigt är förebyggande. Det är riktigt förebyggande saker.
Ibland får jag den lite märkliga misstanken att de som mest vill prata om förebyggande insatser gör det för att slippa prata om vad vi ska göra med dem som begår grova brott och som måste stoppas och låsas in. Att få stopp på våldet är mitt största fokus just nu. Samtidigt ska vi rädda de barnen undan våldet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund
När det gäller placeringar är det stora problemet inte att de kostar för mycket. Det stora problemet är att många placeringar är för dåliga och att de kommer för sent, för att sekretessen har legat i vägen.
(Applåder)
Anf. 51 Annika Hirvonen (MP)
Fru talman! Statsministern har tillsatt en klimat- och miljöminister som inte bara bedriver en politik som ökar Sveriges klimatutsläpp. Hon ljuger dessutom om det. På en pressträff nyligen påstod hon att utsläppen minskar nu, att de minskar hela tiden. Sanningen är att den här regeringens politik aktivt ökar utsläppen. Och det kan man läsa i regeringens egen budgetproposition.
Är det statsministerns uppfattning att hans ministrar har som uppgift att vilseleda svenska folket när de inte följer Sveriges klimatlagar, när de inte bedriver en politik som gör att Sverige klarar sina klimatmål och de åtaganden som Sverige har gjort tillsammans med andra länder?
FN varnar för att vi kommer att missa 1,5-gradersmålet. Läget är akut.
Anf. 52 Statsminister Ulf Kristersson (M)
Fru talman! Romina Pourmokhtari är en utmärkt klimatminister. Hon förstår den långa siktens betydelse. Hon förstår den globala dimensionen av klimatproblemen. Hon förstår något som är fundamentalt viktigt just nu, nämligen att energipolitik och klimatpolitik hör ihop. Har man ingen energipolitik för fossilfri el - dubbelt så mycket - då har man ingen politik för elektrifiering och då har man ingen klimatpolitik. Så enkelt är det. Det brukar hon säga, och jag vet att inte alla uppskattar att höra det - framför allt inte de som har demonterat det svenska energisystemet. Jag vet det. Men hon har rätt, och ni andra har fel.
Jag tror att Romina Pourmokhtari ville påpeka att våra utsläpp har gått ned under mycket lång tid i kombination med ökad tillväxt och att det är en förutsättning för att klara målen. Vi ligger tillsammans med Portugal på EU:s lägstanivå i utsläpp per capita. Det är den vägen vi ska gå. Vi ligger närmare att nå 2045-målen tillsammans med andra EU-länder. Det är viktigt.
(Applåder)
Anf. 53 Annika Hirvonen (MP)
Fru talman! Om man ska ha fokus på de globala dimensionerna ska man vara en ledare. Man ska vara en ledare i klimatförhandlingarna, globalt och i EU. Man ska också vara ett gott föredöme. Det duger inte att ena dagen bedriva en politik som man i sin egen budget konstaterar ökar Sveriges klimatutsläpp och nästa dag påstå att de hela tiden minskar. Det är ohederligt, och det är ansvarslöst.
(Applåder)
Anf. 54 Statsminister Ulf Kristersson (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund
Fru talman! Jag tror att ledamoten och jag har väldigt olika uppfattning om vad som är globalt ledarskap. Jag tror att globalt ledarskap är att göra saker och ting i Sverige som är så välfungerande och effektiva att de manar till internationell efterföljd. Det tror jag.
Det handlar till exempel om energipolitik. Globalt ledarskap är inte att dammsuga världen på biobränsle för att nå ett egenpåhittat mål om reduktionsplikt. Det är inte globalt ledarskap. Inget annat land i världen skulle ha råd att göra det. Ingen försöker ens en gång. Sådant har vi slutat med.
(Applåder)
Anf. 55 Viktor Wärnick (M)
Fru talman! De kriminella gängen infiltrerar många områden i samhället, till exempel arbetsmarknaden och den offentliga sektorn. Såväl kommunala förvaltningar som statliga myndigheter är måltavlor för olika sorters intrång av kriminella nätverk.
Södertälje är en kommun som därför har infört gedigna bakgrundskontroller av anställda och slutkandidater i anställningsförfaranden. Syftet är att kommunalt anställda som exempelvis kan ha att hantera känslig myndighetsutövning mot enskilda inte ska ha kriminella kopplingar.
Nu har dock Justitieombudsmannen slagit fast att det saknas lagstöd för dylika bakgrundskontroller. De pausas därför av kommunen. Min fråga till statsministern är om han och regeringen avser att agera för att möjliggöra registerkontroller av anställda i offentlig sektor.
Anf. 56 Statsminister Ulf Kristersson (M)
Fru talman! Svaret är ja. Jag har följt det här under ganska lång tid nu. Södertälje har ofta blivit omdiskuterat i termer av gängkriminalitet, men de var tidigt på övriga risker med infiltration i företag, myndigheter, partier och liknande. Det är otroligt viktigt.
Jag såg Södertäljes kommunalråd Boel Godner häromkvällen på tv. Hon beskrev det här och den kritik de fått väldigt väl, tycker jag. Jag lägger mig naturligtvis inte i och recenserar inte JO:s arbete, men jag konstaterar att lagstiftningen alldeles uppenbart måste stötta kommuner som vill säkra att de inte anställer människor som bedriver kriminell verksamhet genom sitt arbete. Det är fundamentalt viktigt och handlar om en grundläggande tilltro till rättsstaten, myndigheterna och en massa myndighetsbeslut som följer av detta.
Vi kommer alltså att tillsätta en utredning som ser över den lagstiftningen så att kommuner får vidta tillräckliga åtgärder för att försäkra sig om att inte anställa människor som har ett kriminellt förflutet eller kriminella avsikter.
Anf. 57 Mikael Oscarsson (KD)
Fru talman! Kriget mellan Hamas och Israel har skapat en våg av antisemitism runt om i världen - så också i vårt land. I går handlade en av huvudnyheterna i SVT:s Rapport om hur antisemitism skapar konflikter i skolorna i Göteborg. Som exempel visade man tredjeklassare som sa att alla i Israel förtjänar att dö. När man diskuterade det utbröt slagsmål.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund
Vi hade besök här i går av Israels ambassadör, och han fick en fråga om antisemitism. Då berättade han att man inte upplevt en motsvarande våg i Sverige sedan andra världskriget. Det finns svenska judar vars släkt har bott här i 150 år som nu överväger om de måste lämna landet. De är oroliga över att visa judiska symboler.
Min konkreta fråga är om regeringen planerar att göra särskilda insatser för att nå ut till skolorna och bekämpa den här avskyvärda antisemitismen, och i så fall vilka.
Anf. 58 Statsminister Ulf Kristersson (M)
Fru talman! Jag beskrev i går hur bekymrad jag är över att den helt legitima oenighet som kan finnas i en demokrati om vad som händer i andra länder - det är en diskussion som alltid tål att föras, inte minst om gamla konflikter som de i Mellanöstern - nu urartar i glåpord, antisemitiskt hat och närmast tumult på svenska gator. Så kan vi inte ha det. Vi kan inte ha världens alla konflikter på svenska gator. Vi har andra former för att lösa oenighet i politiska frågor. Det är otroligt viktigt.
Antisemitismen är en skamfläck, och nu kommer den tillbaka igen. Den förenar höger- och vänsterextremister, islamister och människor som mest verkar vara fostrade att hata judar och/eller staten Israel. Nu görs det många saker åt detta. Det handlar om säkerhet men också om mer informationsinsatser och att stötta judiskt liv. Vi gör en enkät för att undersöka exakt hur stora problemen är, var de finns och i vilka skolor man borde göra större insatser för att nå rätt barn och ungdomar.
(Applåder)
Anf. 59 Joar Forssell (L)
Fru talman! Sedan Hamas barbariska attack mot oskyldiga judar i Israel den 7 oktober har antisemitismen eskalerat också i Sverige. Groteska scener har utspelat sig i svenska städer, och antisemitiska budskap som "from the river to the sea" har skanderats öppet. Nu tvingas judar här i Sverige ta av sig davidsstjärnan. Föräldrar håller sina barn hemma från skolan. Judiska församlingar ställer in aktiviteter.
Jag vill tacka statsministern som leder en regering som tar det här på allvar och gör stora satsningar mot antisemitismen, men läget är oerhört allvarligt. Liberalerna och jag motionerade redan förra mandatperioden om att ändra i skyddslagen för att kunna klassa till exempel synagogor, Bajit, det judiska ålderdomshemmet och judiska skolor som skyddsobjekt så att man kan ha beväpnade skyddsvakter eller i värsta fall militär som skyddar dem.
Jag undrar om statsministern och regeringen jobbar med den här frågan för att se till att väldigt konkret stärka säkerheten för den judiska minoriteten i Sverige.
Anf. 60 Statsminister Ulf Kristersson (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund
Fru talman! Vi stärker säkerheten med ekonomiska resurser. Det är viktigt i sig. Sedan lyfts ju en fråga fram som har lyfts fram förut, men just nu finns det laghinder i detta. Skyddsobjekt kan vara civila med betydelse för totalförsvaret. Man kan diskutera om det är en klok lagstiftning eller om man skulle behöva ändra på den. Men det löser inte de akuta problemen här och nu. Vi måste kunna se till att oavsett om ett objekt formellt är skyddsklassat eller inte måste vi naturligtvis kunna skydda människor och verksamheter som bedrivs på insidan.
Jag tror att det här avslöjar ett mycket långsiktigare problem som ganska många europeiska huvudstäder och andra städer har med tilltagande polarisering och plötslig acceptans av hat mot judar här som bygger på oenighet om konflikter där. Den farsoten måste vi komma till rätta med i Sverige.
Anf. 61 Morgan Johansson (S)
Fru talman! Före valet lovade Ulf Kristersson att Sverigedemokraterna skulle hållas utanför allt inflytande när det gäller utrikespolitiken på grund av deras extrema åsikter. Det var ett av alla de vallöften som Ulf Kristersson bröt omedelbart efter valet, då han förhandlade bort ett antal tunga poster i utrikespolitiken. De gick till just Sverigedemokraterna.
En av dem var posten som ordförande i riksdagens OSSE-delegation. Det är ett tungt uppdrag där man företräder Sverige i många utrikespolitiska och internationella sammanhang. Den posten gav Moderaterna till Björn Söder, som gjort sig känd för att bland annat ha sagt att judar inte kan vara riktiga svenskar. Det är ett kränkande uttalande. Det är ett extremt uttalande. Det är ett skadligt uttalande. Sådant splittrar Sverige.
Då är min fråga till Ulf Kristersson, när vi nu ser hur antisemitismen växer i världen: Tänker han ta några som helst initiativ för att få Björn Söder utbytt på den posten?
Anf. 62 Statsminister Ulf Kristersson (M)
Fru talman! Jag noterar att Socialdemokraterna är lika ivriga att prata om andra partiers ledamöters uppfattningar i utrikespolitiken som de är ovilliga att prata om egna ledamöters uppfattningar i utrikespolitiken. Det är inte imponerande.
(Applåder)
Jag vill minnas att jag före valet sa att man ska samarbeta i frågor där man tycker lika och stå upp där man tycker olika. Jag tror också att jag sa att jag i ganska många internationella frågor ser skillnader mellan våra båda partier. Det gäller synen på internationellt samarbete i stort. Det förhindrar inte alls att vi samarbetar där vi kan enas, senast nu om hur vi ska lösa globala klimatproblem med EU. Så tycker jag att man ska hantera politiska likheter och skillnader.
Jag tänker inte lägga mig i vilka ledamöter riksdagen väljer till olika organ i riksdagen. Det får riksdagen lösa själv.
Anf. 63 Ludvig Aspling (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund
Fru talman! Sedan millennieskiftet har Sverige delat ut mer än 1,1 miljoner medborgarskap. Det är den största demografiska förändringen i vårt lands historia. Vi har gjort det här utan några som helst krav på språkkunskap, självförsörjning eller kulturell anpassning, till och med ofta till personer som dömts för brott i Sverige.
Sverige har nu ett oräkneligt antal medborgare som behöver tolk för att klara av de mest grundläggande kontakterna med myndigheter och som lever i ett långvarigt bidragsberoende och i en typ av självvald kulturell segregation där man både tar avstånd från och inte sällan sprider hat och misstänksamhet mot Sverige och svenskar.
Anser statsministern att allt detta har varit ett misstag? Om så är fallet, borde inte Sverige arbeta för att återta medborgarskap från de personer som uppenbarligen inte borde ha fått dem från första början?
Anf. 64 Statsminister Ulf Kristersson (M)
Fru talman! När någon får medborgarskap är det en otroligt viktig handling, både från det land som ger medborgarskapet och från den som blir medborgare. Det är inte en resehandling vi pratar om, utan en lojalitetshandling gentemot ett land. Det handlar om att vilja bli en del av det landet.
Sverige har varit orimligt lättsinnigt med att utdela medborgarskap, mycket lättsinnigare än många andra länder. Det ska vi sluta vara. Självklart ska det bygga på att man kan landets språk, att man jobbar och försörjer sig själv och att man delar de grundläggande värderingar som våra lagar vilar på. Så har vi inte sett på det tidigare. Detta blir det ändring på inom ramen för det paradigmskifte som nu genomförs. Jag tror att det här är viktigt, för det är fråga om en ömsesidighet. Att ytterst slåss för ett lands självständighet och värderingar med vapen i hand är ingenting man gör enkelt.
Svaret är att vi kommer att skärpa kraven på svenska medborgarskap rejält.
Anf. 65 Samuel Gonzalez Westling (V)
Fru talman! Jag noterade att statsministern inte svarade ordentligt på Nooshi Dadgostars frågor tidigare. Men att alla hans partikamrater här inne applåderade nedskärningar har inte undgått de människor som står i sjukvårdsköer runt om i landet.
Det som prioriteras i regeringens budget är framför allt skattesänkningar, samtidigt som vi nu hör att sjukvården går med så stora underskott att sjukhus hotas av nedläggning. Konsekvenserna för vanliga människor kommer att bli ödesdigra om inte regeringen agerar.
I förarbetena till kommunallagen är det tydligt att inflation inte är ett skäl att lägga fram en budget i obalans. I det här läget uppmanar alltså statsministern kommuner och regioner att begå lagbrott, samtidigt som han har mage att stå här i Sveriges riksdag och raljera. Förstår inte statsministern allvaret i situationen?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund
(Applåder)
Anf. 66 Statsminister Ulf Kristersson (M)
Fru talman! Ett alternativ är att lägga den högstämda retoriken åt sidan och konstatera att vi tycker olika. Ni i Vänsterpartiet har oändliga resurser, för ni kan alltid höja skatten hur mycket som helst. Då är det ganska enkelt för alla - utom för dem som får sin skatt höjd. Fråga svenska folket om de tycker att det är ont om pengar just nu och om de vänder på varje krona! Fråga svenska folket om de tror att den sista krona de har gör bäst nytta hos dem eller hos stat, kommuner och regioner! Det är inte uppenbart att svenska folket tycker att en skattehöjarpolitik just nu hade löst våra ekonomiska problem. Det är mitt svar.
Jag ber självklart ingen kommunalpolitiker eller regionpolitiker att bryta mot lagen. Jag ber dem att göra det jag vet att de gör: ta ansvar i en svår tid, göra sitt på sin kant och förvänta sig att vi från statens sida gör vårt på vår kant, så att vi gemensamt löser problemen. Det var också den anda som jag mötte i går, trots att vi tycker olika mellan partier, även lokalt.
(Applåder)
Anf. 67 Anna Lasses (C)
Fru talman! I dag är jag bara ett sändebud. Uppe på läktaren sitter Elisa och Filippa. De är praoelever från årskurs 8 och har en fråga till statsministern.
Sverigedemokraterna är väldigt tydliga med att man bör kunna sätta barn - 13-åringar - i fängelse. Nu utreds frågan om sänkt straffrättsålder, något som både forskning och erfarenhet visar inte alltid hjälper själva grundproblemet, nämligen att vi i dag har skrämmande många barn som hamnar snett och fastnar i utanförskap.
Vad tycker statsministern om att sätta 13-åringar i fängelse, och hur kommer det att leda till att färre barn hamnar snett och begår grova brott?
Anf. 68 Statsminister Ulf Kristersson (M)
Fru talman! Jag vänder mig nu både till talaren och till personerna på läktaren.
Jag tror att sänkt straffrättsålder är både nödvändigt och naturligt. Man kan diskutera exakt vilken ålder det ska vara. Det är många länder som har lägre än 15 år. Det är alldeles uppenbart att vi i dag har problem med grov brottslighet som går under 15 års ålder.
Jag tror dock inte att det är den huvudsakliga lösningen. Den huvudsakliga lösningen är att mycket tidigare se till att de som fostras in i kriminalitet lämnar de miljöerna, i värsta fall med ett visst mått av tvång. Familjer ska inte ha rätt att fostra sina barn rakt in i kriminalitet. Det är viktigt att säga. Därför tror jag att de sekretessbrytande frågorna är otroligt viktiga. Sverige måste tänka om, från integritet, vilket i praktiken betytt att man i skydd av lagstiftning kan fostra barn i kriminalitet, till att nakengöra och synliggöra detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund
Båda sakerna tror jag kommer att behövas: både sänkt straffmyndighetsålder och många fler preventiva insatser.
Anf. 69 Emma Ahlström Köster (M)
Fru talman! Vi känner alla till statsministerns intresse för sport och hälsa. Fotboll har visst också en särskild plats i statsministerns hjärta, liksom i många av oss svenskars liv. Det är glädje och gemenskap i hela kedjan från knatteträning till känslan av en fullsatt stadion på en hög elitfinalmatch. Det är fantastiskt och obeskrivligt.
Men tyvärr har vi i närtid även sett ganska många exempel på våld och otrygghet i samband med den här typen av sammankomster. Jag undrar: Hur kan regeringen arbeta för att mota denna tråkiga utveckling, så att vi även i framtiden ska kunna ta med hela familjen till den här typen av idrottsevenemang?
Anf. 70 Statsminister Ulf Kristersson (M)
Fru talman! Jag är gammal gymnast och inte gammal fotbollsspelare. Jag har ibland fascinerats av hur saker och ting som vore helt otänkbara på en gymnastiktävling uppfattas som helt självklara på en fotbollsmatch. Det är väldigt lite av bengaler och läktarvåld på gymnastiktävlingar, måste jag erkänna. Det är märkligt, det där.
Allvarligt talat - vi är många som gläds lika mycket över glädjen i fotbollen, inte minst i svensk damfotboll just nu, som vi förfäras över det brutala våldet och över att man ibland låter sig kidnappas av människor som bara är där för våldets skull.
Jag tror att det behövs en blandning mellan lagstiftning, polisiära insatser och naturligtvis fotbollens egna insatser. Vi behöver på alla sätt visa att detta inte är acceptabelt och att det är nolltolerans mot det. Att det tyvärr är en gammal tradition gör inte saken bättre. Men jag uppfattar att det i dag är mer fokus på de frågorna och att det finns en tilltagande ilska över människor som kidnappar vanliga fotbollsintresserade människors vilja genom att utöva våld.
Anf. 71 Christian Carlsson (KD)
Fru talman! Välfärdsbrottsligheten är ett växande problem som skadar tilliten i vårt samhälle. Människor som gör rätt för sig och betalar skatt gör det för att de vill att fler barn ska få växa upp i trygghet, att den som är sjuk ska få vård i tid och att äldre ska behandlas med respekt. Men i stället ser vi hur den tunga organiserade brottsligheten bryter sig in i välfärden. Det bedrivs personlig assistans, HVB och familjehem och det har startats upp hela vårdcentraler i syfte att begå brott och roffa åt sig av vårt stöd till samhällets mest utsatta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund
Denna brottslighet måste naturligtvis stoppas, och det brådskar. Människor måste kunna lita på välfärden. Min fråga är: Vad gör regeringen för att stoppa välfärdsbrottsligheten?
Anf. 72 Statsminister Ulf Kristersson (M)
Fru talman! Detta är en extremt viktig fråga. Vi hade uppe denna fråga på ett extra nationellt säkerhetsråd där vi också bjöd in alla partier i Sveriges riksdag att vara med för att få en detaljerad beskrivning av hur den grova kriminaliteten nu breder ut sig på alla möjliga områden och på ställen som man knappt kunde tänka sig för tio år sedan. Välfärdsbrottslighet är en del. En annan är företagarbrottslighet, där man letar sig in i fastighetsbolag, restauranger - det är tyvärr välkänt - och andra till synes legala verksamheter. Man letar sig också in i myndigheter av olika slag, liksom i kommuner. Det finns en bredd i detta.
Det nya är inte att Sverige är sårbart, för ett öppet samhälle har alltid varit sårbart. Men det nya är att det finns organiserade kriminella gäng som utnyttjar varje öppning som finns. Detta måste vi stoppa, och vi måste täppa till öppningarna. Det är helt uppenbart. Vi måste göra det mer komplicerat, helt enkelt. Detta kommer tyvärr ibland att gå ut över människor som är helt laglydiga. Det blir lite svårare att göra saker just för att vi inte ska vara godtrogna gentemot dem som utnyttjar allt som Sverige står för.
Anf. 73 Eva Lindh (S)
Fru talman! Under det senaste året har vi fått se tio års reallöneökningar gå upp i rök. Arbetslösheten spås öka, räntorna gröper ur folks plånböcker och redan nu har en tredjedel av hushållen svårt att få ekonomin att gå ihop. Många familjer känner stor oro för sin ekonomi.
Samtidigt målar finansminister Elisabeth Svantesson upp en ganska dyster framtidsbild, med flera scenarier som riskerar att förvärra situationen ännu mer. Vi ser inga förslag från regeringen för att underlätta för hushåll som har det ekonomiskt svårt. Min fråga till statsministern är därför: Vad har regeringen för förslag när det gäller att hjälpa hushållen igenom den här kostnadskrisen?
Anf. 74 Statsminister Ulf Kristersson (M)
Fru talman! Med all respekt, jag delar inte alls den uppfattningen. Läs vår budget! Det är stora skillnader.
Inflationen började som alla vet stiga långt innan den här regeringen tillträdde. Jag har aldrig beskyllt den förra regeringen för att ha skapat inflationen. Mycket är internationellt och drabbar Sverige oavsett regering. Men en väldigt viktig skillnad är: Om man inte ens kan få en budget genom Sveriges riksdag kan man inte föra ekonomisk politik. Det är en viktig skillnad. Ungefär på samma sätt kan man säga: Har man ingen energipolitik har man heller ingen klimatpolitik.
Kan man inte få sin ekonomiska politik genom Sveriges riksdag kan man inte föra ekonomisk politik över huvud taget. Att göra på det sättet kan man unna sig i högkonjunktur, där det mesta går vägen. Men det kan man inte göra i lågkonjunktur och tuffa ekonomiska tider.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund
Vi ska inte tillbaka till 1990-talskrisens situation. Därför för regeringen en stram politik med syfte att bekämpa inflationen.
Anf. 75 Erik Ottoson (M)
Fru talman! Sverige är ett hundraårigt under av demokrati, yttrandefrihet och stark, tydlig och konstruktiv politisk debatt. Runt om i världen ser vi hur polariseringen sprider sig och den demokratiska världen till synes delvis slits isär av destruktiva debatter som endast spelar demokratins fiender i händerna. Säkerhetspolisen signalerar att detta är något som försvagar den svenska motståndskraften mot externa påverkansoperationer.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsministern om han delar min uppfattning att alla etablerade partier bär ett gemensamt ansvar att nu inför resten av mandatperioden och nästa valrörelse, även inför valet till Europaparlamentet, tillsammans ta ett nytt avstamp, vända blad och minska polariseringen i den svenska etablerade politiska debatten, som Säkerhetspolisen varnade för?
Anf. 76 Statsminister Ulf Kristersson (M)
Fru talman! Det korta svaret är ja. Jag är allvarligt oroad över den polarisering som äger rum inte bara i Sverige utan även i många andra länder. Jag tror att den är farlig på riktigt när man inte kan ha ett seriöst samtal där man tycker olika, där man kan enas om att tycka olika och till och med ibland ta det berömda glaset öl tillsammans efteråt. Den är också farlig för att den kan utnyttjas av främmande makter som vill skapa polarisering. Det handlar om länder som vill skapa polarisering och vill att demokratier ska slitas isär. Underskatta inte den risken.
I mitt tal i går sa jag att vi också måste lära oss att man kan tycka olika om geopolitiska konflikter långt från Sverige och ändå hantera vårt eget land på ett annat sätt. Man ska inte komma till Sverige för att bränna koraner. Man ska inte komma till Sverige för att bedriva upplopp som handlar om olika uppfattningar om den eritreanska regimen. Man ska heller inte komma till Sverige för att flaggvifta åt Hamas. Det är inte så vi löser konflikter i Sverige.
Anf. 77 Larry Söder (KD)
Fru talman! Genom att tillföra mer planerbar elproduktion bygger vi en trygg och leveranssäker elmarknad. Elprisstödet var ett sätt att möta den akuta elkrisen och kostnadskrisen för hushållen men ingen hållbar väg framåt. En sänkning av energiskatten är något som Kristdemokraterna har ansett bör övervägas för att möta de energikostnader som är. En sänkt energiskatt skulle gynna både företag och privatpersoner på längre sikt och också motverka den osäkerhet gällande kostnaden som finns för företag. I avvaktan på att vi får fram planerbar energi är vi även fortsättningsvis sårbara vid exempelvis en väldigt kall vinter. Min fråga till statsministern är om han ser att energiskatten måste sänkas.
Anf. 78 Statsminister Ulf Kristersson (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund
Fru talman! Föga förvånande har jag ingen annan uppfattning än exakt den uppfattning som regeringen har i den frågan just nu, och där kommer det att stanna. Jag delar uppfattningen att planerbar kraft är den viktiga och långsiktiga lösningen. På kort sikt kan man gå in med stödåtgärder, men det kan man inte göra i längden, utan lösningen handlar om sådant som planerbar kraft och distributionsnät. Om jag inte är felunderrättad stod Ebba Busch och Elisabeth Svantesson alldeles nyss i talarstolen på en presskonferens och beskrev nästa steg i utbyggnaden av svensk kärnkraft.
Anf. 79 Markus Kallifatides (S)
Fru talman! Att läka ihop ett land som har splittrats i olika parallellsamhällen är det kommande årtiondets allra viktigaste politiska uppgift. Så sa Ulf Kristersson under Järvaveckan. Tensta, Rinkeby och Husby är sedan länge eftersatta områden i min hemstad. Låga inkomster, hög arbetslöshet, svaga skolresultat och grogrund för grov organiserad brottslighet ger återverkningar för hela vårt land.
I Stockholms stad har därför Fokus Järva satts igång. Det handlar om satsningar på trygghetsarbete, skolfrukost, stärkt elevhälsa, bostäder, socialtjänst, lokala jobb och företagande. Men utan statliga insatser, fler poliser, aktiv arbetsmarknadspolitik och inte minst en avveckling av den destruktiva marknadsskolan kommer vi socialdemokrater i Stockholm inte att kunna lyckas fullt ut. Hur följer statsministern upp denna nationellt betydelsefulla satsning i vår huvudstadskommun?
Anf. 80 Statsminister Ulf Kristersson (M)
Fru talman! Som vi alldeles nyss sa är detta konsekvenser av en ansvarslös invandringspolitik under mycket lång tid. Det går inte att komma runt den saken. Det hjälper inte att säga detta nu, men hade vi inte haft så stor invandring under så lång tid och byggt upp segregerade samhällen med dålig integrationspolitik hade de här problemen inte funnits i dag. Det är uppenbart, och det måste man erkänna.
Därför måste man börja i det allra första. Återgå inte till en politik med ökad invandring till Sverige. Då förvärrar vi problemen. En stramare invandringspolitik är en nödvändig förutsättning för att klara av integrationen av dem som har kommit.
Då är vi tillbaka till fundamenta. Det är en skola med ordning och reda och med kunskapskrav och inte en flumskola. Det svenska språket ska komma in tidigt. Talar man inte svenska hemma borde man gå i språkförskola och lära sig svenska väldigt tidigt på olika sätt.
Det ska finnas krav på arbete och egenförsörjning. Människor ska flytta dit jobben finns. Vi har 300 000 arbetslösa i Sverige och brist när det gäller många jobb på många ställen. Där är lösningarna.
Anf. 81 Elsa Widding (-)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund
Fru talman! Det pågår nu en revidering av de internationella hälsobestämmelserna, som statsministern säkert känner till. Den 27 maj 2022 fattade World Health Assembly beslut om fem revideringar av hälsobestämmelserna. De kallas IHR. Det föregicks inte av någon diskussion här i kammaren eller någon annanstans. Det är annars praxis att medlemsländerna ska få ta del av ändringarna fyra månader innan de beslutas.
Det handlar om att ratificeringstiden ska vara tio månader i stället för 18 månader. Bara två månader senare ska det bli lag. Nu går ratificeringstiden ut. Det har gått 18 månader den 1 december. Det är väldigt viktigt att det inte går igenom. Man förhandlar nu om 307 ändringsförslag som man ska fatta beslut om.
Min fråga till statsministern är om han kommer att skicka in en reservation innan den 1 december.
Anf. 82 Statsminister Ulf Kristersson (M)
Fru talman! Jag erkänner min ofullkomlighet i denna fråga. Jag kan inte svaret på den frågan. Jag brukar vara ganska inloggad och inläst på frågor som jag tycker att en statsminister måste kunna. Det betyder inte alls att det är en oviktig fråga, men jag har inte svaret. Jag framför den gärna till departementschefen Jakob Forssmed.
Anf. 83 Aylin Nouri (S)
Fru talman! I måndags besökte jag en femteklass i Hjällbo i Göteborg. Barnen beskrev hur de är rädda för att gå ut när det är mörkt, hur det hänsynslösa gängvåldet drabbar dem dagligen. De har varit med om explosioner i sitt område. Elever har mist oskyldiga familjemedlemmar. De bad desperat om hjälp.
Barnen känner att de straffas dubbelt. Gängvåldet försvinner inte från deras gator. Samtidigt läggs fritidsaktiviteter i skolan och föreningslivet ned när regeringens resurser har minskat. Detta har barnen också skickat brev om till statsministern.
Min fråga till Ulf Kristersson är: Vad är budskapet till eleverna i Eriksboskolan? Ska barnen behöva betala priset för regeringens handlingsförlamning?
Anf. 84 Statsminister Ulf Kristersson (M)
Fru talman! Det var lite oklart vad det var som var handlingsförlamning. Regeringen lägger inte ned några förskolor någonstans, allra minst i Göteborg. Absolut inte. De frågorna får man i så fall ställa till dem som bestämmer i Göteborg.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund
Däremot är svaret att vi står på de barnens sida. Vi bekämpar de kriminella som gör att barn inte vågar gå ut. Vi ser till att alla de laglydiga människorna i de områdena, alla dessa barns föräldrar som går till jobbet på dagarna, ska våga vara där.
Vi inför visitationszoner. Det vore bra om fler var med på den resan. Det handlar om anonyma vittnen så att man vågar vittna och hemliga tvångsmedel så att polisen hittar dem som begår de grova brotten. Vi står på de barnens sida för att bekämpa den grova kriminaliteten. Det borde fler göra.
Statsministerns frågestund var härmed avslutad.