Statsministerns frågestund

Herr talman! Svensk demokratis traditionella festvecka närmar sig. Almedalsveckan är bara dagar bort. Men i år är det svårt att inte tänka på det fruktansvärda mordet på Ing-Marie Wieselgren förra året. Dådet var ett direkt angrepp på demokratin och vårt öppna samhälle.

Vi är många som vill att Sverige ska fortsätta vara en öppen och tolerant demokrati och som vill se debatt och diskussion men att det politiska engagemanget ska hedras och inte leda till hot och hat.

På senare år har vi dock sett ett förråat debattklimat som dominerat främst sociala medier. Vi känner alla till den hätska stämning som råder där ibland men som också kan leda till att en våg av hat och hot kan välla fram. Vi ser inte minst att kvinnliga politiker utsätts för drev och hatkampanjer.

Min fråga till statsministern är därför: Hur ser statsministern på den utvecklingen? Avser han att agera på något sätt?

Herr talman! Jag tänkte också, precis häromdagen, på Ing-Marie Wieselgren, som jag kände ganska väl. Jag träffade henne i många sammanhang, när jag själv var på Socialdepartementet och under många års arbete med psykisk ohälsa, suicidprevention och sådana saker. Jag tänker mycket på henne.

Jag tänkte också på henne just med anledning av Almedalsveckan. Hur många kommer att vara rädda och oroliga när vi åker till Almedalen den här gången? Vi säger alltid att vi möter den sortens hat med mer öppenhet, men vi måste naturligtvis också möta det med säkerhet. Jag tänkte precis som frågeställaren på detta.

Det är samma andas barn. Men vi möter ofta detta mer polariserade samtalsklimat. Jag ser att en amerikanisering pågår i många demokratier, inklusive den svenska. Jag är mycket emot den.

Ytterst kan vi bara föregå med gott exempel. Det behövs fler vuxna i rummet; det brukar vara min egen slutsats.

Herr talman! Jag noterar vad statsministern säger.

Jag kan skriva under på att det finns en oro i samtalsklimatet som far iväg. Men jag blir också något förbryllad, herr talman. Regeringen har lagt stor energi på att bygga upp ett kansli där statsministerns närmaste medarbetare till synes på heltid ägnar sig åt att leda digitala drev mot oppositionsledaren.

Tycker statsministern att det är lämpligt att politiska tjänstemän i Regeringskansliet bedriver någon form av smutskastningskampanj mot oppositionsledaren i stället för att lägga sin arbetstid på att lösa Sveriges stora samhällsproblem? Vilket ansvar tar statsministern för detta?

Herr talman! För egen del noterar jag ganska ofta att Socialdemokraterna utmålar sina politiska motståndare som ständiga hot mot demokratin och som närmast illegitima regeringsbildare. Det tror jag att man ska vara försiktig med. Det är Socialdemokraterna som gång på gång sysslar med den sortens saker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Ibland skyller vi på sociala medier. Jag tycker att det finns på fler platser än i sociala medier. Det bekymrar mig mycket. Men ytterst måste var och en ta ansvar för sina egna handlingar.

Jag kommer att fortsätta försöka ha ett vuxet samtal i svensk politik och inte ägna mig åt den sortens saker.

Herr talman! Häromdagen på en presskonferens gav statsministern sin reaktion på de fruktansvärda dåden i Farsta. Sverigedemokraterna har länge varnat för konsekvenserna av den massinvandring vi har sett. Och i helgen såg vi vilken oerhört allvarlig situation vi faktiskt har hamnat i. Tyvärr är skjutningen i Farsta bara ett av flera hundra exempel de senaste åren.

Det borde vara uppenbart för alla att den trygghet vi många minns har rubbats. Det fanns en tid då vi kunde lämna dörren olåst och inte behövde oroa oss varje gång våra tonåringar var ute sent på kvällen. Det var en tid då man inte heller behövde varna sin gamla mamma för bedragare, som cyniskt försöker lura till sig pengar över telefonen. Det var en tid då samhället var tryggt.

Vi vuxna minns att det fanns något före den plötsliga förvandlingen av Sverige. Det var innan vi såg den naiva invandringspolitiken, som förändrade Sverige för all framtid. Medan riksdagens andra partier stod här i talarstolen, förblindade av vem som kunde vara den allra mest goda, och sa att det var nödvändigt för Sveriges trygga framtid stod vi sverigedemokrater här och sa det som behövde sägas, att ert projekt håller på att förstöra Sverige i grunden.

Tack och lov har kursen ändrats i dag. Tillsammans har Tidöpartierna stakat ut en riktning som är bra för Sverige. Tyvärr har en stor del av skadan redan skett, och vi ser djupa spår i samhället. Följderna är bland annat våldet, utanförskapet, segregationen, parallellsamhällena, bedrägerierna, bostadsbristen, den grova organiserade brottsligheten och mycket mer därtill.

Jag undrar om statsministern håller med om vår problembeskrivning. I dag ser vi en situation där barn beväpnas med automatvapen och förvandlar en tunnelbaneuppgång i Stockholm till en schweizerost mitt på ljusa dagen.

Håller statsministern med om att den ansvarslösa invandringspolitiken är själva grunden för den situation som vi i dag befinner oss i?

Herr talman! Jag var i Farsta i går och deltog i minnesstunden för den 43-årige mannen. Det visade sig att han var fotograf, som jag själv - han var säkert mycket bättre - och att han kom från Eskilstuna, som jag själv. Stämningen var väldigt gripande. Det visade de många, av vitt skilda ursprung, som ville visa sitt deltagande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Varje brottsling måste alltid ytterst bära ansvar för sina egna handlingar. Det är ett val att skjuta 21 skott med en kalasjnikov eller att låta bli att göra det. Jag tror mycket på det individuella ansvaret där. Inga andra faktorer kan frånta en det ansvaret.

Har man sagt det ska man också säga att kombinationen omfattande invandring och dålig integration är farlig. Det har ni påpekat, och det har ärligt talat ganska många andra också påpekat nu under rätt många år.

Det är en farlig kombination. Stor invandring och dålig integration skapar många spänningar. De flesta spänningarna är av ett helt annat slag än dödligt våld. Men det kan vara spänningar som är allvarliga nog ändå.

Vi ser integrationsproblem i skolan. Dem diskuterade vi häromdagen i partiledardebatten. Vi ser integrationsproblem i trångboddhet. Vi ser det i hedersproblematik. Vi ser det på många olika områden, och snart i varje samhällsområde.

Det har fått regeringen och alla våra samarbetspartier att nu lägga om kursen rejält i migrationspolitiken. Jag vill dock ändå säga att det kommer att ta tid. Det är alldeles uppenbart.

Den grova brottsligheten kommer ta tid att bli av med. Det vet vi också från andra länder. Då måste man göra saker uthålligt och systematiskt under mycket lång tid. Vi är på rätt kurs i detta. Men jag förstår frustrationen som finns i samhället när vi ser våldet fortsätta dag efter dag.

Herr talman! Givetvis är det positivt att vi nu har en regering som tillsammans med oss i någon mening har majoritet i Sveriges riksdag. Vi får igenom budgetförslag och de viktiga reformer som behövs.

Tillsammans ser vi nu till att invandringen dras ned till ett minimum. Vi uppgraderar medborgarskapet. Vi skärper straffen, och vi stärker socialtjänsten. Är man tillräckligt gammal att begå brott ska man också straffas för det. Därför ska också kriminella ungdomar sitta i fängelse och inte släppas vind för våg i någon mening.

Oaktat detta står vi inför en alarmerande situation här och nu. Min fråga till statsministern är: Vad är statsministern beredd att göra här och nu för att vi på riktigt och effektivt ska kunna få ordning på situationen vi ser?

Herr talman! Jag vill peka på tre saker.

Det första är: Minska invandringen till Sverige. Det är precis det vi gör i regeringen och i samarbetet. Det är också det vi nu gör på europeisk nivå. Det är otroligt viktigt att vi nu har fått på plats en europeisk migrationspolitik som ser till att vi kan hantera den yttre europeiska gränsen.

Utan det kommer vi inte att klara migrationen i Europa. Vi klarar inte av att ha öppna gränser mellan Europas länder. Det är otroligt viktigt att minska invandringen till Sverige. Det är den första saken.

Det andra är kriminalpolitiken. Bura in dem som begår brott. Utvisa dem som vill begå brott men som inte är svenska medborgare. Var systematisk med prevention så att unga människor inte hamnar där.

Det tredje är naturligtvis att på alla tänkbara sätt klara av integrationen. De som redan är i Sverige ska snabbt komma in i det svenska samhället, förstå och respektera svenska lagar och bli framgångsrika i Sverige. De ska göra en klassresa som man gjorde i Sverige på 1900-talet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

(Applåder)

Herr talman! I dessa sommaravslutningstider ser vi hur oron sprider sig både på förskolor och på skolor. Kommer de lärare, förskollärare och barnskötare som nu önskar alla barn och unga en god sommar att komma tillbaka till hösten? Många har redan fått besked om att man kommer att behöva säga upp dem. Det är nu ett krisläge både i skolan och i vården och omsorgen.

Jag noterade vice statsminister Ebba Buschs besked om att det kommer mer pengar i höstbudgeten till välfärden. Det är ett nonsensbesked, för det gör det varje år. Frågan är hur mycket och om regeringen planerar att se till att hålet på 24 miljarder kronor för kommuner och regioner fylls igen.

Däremot kan det tolkas som att det pågår ett arbete i Regeringskansliet och att regeringen ska göra det som Sveriges Kommuner och Regioner kräver men också statsministerns egna moderata regionråd kräver. Det är att ge ett besked innan midsommar om hur mycket pengar som kommuner och regioner kommer att få.

Anledningen till att det krävs just innan midsommar är att man annars oavsett kommer att behöva säga upp personal. Det handlar om fältassistenter, sjuksköterskor, läkare och lärare. Det duger inte att komma med ett besked i höst. Det måste komma innan midsommar.

Avser statsministern att komma med ett besked om hur mycket pengar som kommuner och regioner kommer att få innan vi går mot midsommar på det sätt som moderata regionråd och kommunalråd har krävt?

Herr talman! Jag trodde först att frågan skulle handla om den rädsla som finns på förskolor och skolor om barnen kommer att komma tillbaka efter sommarlovet.

Kommer man att få se de barn som till exempel har varit i sina hemländer, eller är det barn som förs ut ur landet och aldrig får en chans att komma tillbaka? Det är en av hedersförtryckets allra grövsta former. Den frågan oroar jag mig också rätt mycket för.

Kommer det att komma pengar till kommunerna? Ja, det kommer det att göra. Det gör det varje år. Exakt hur mycket som kommer att komma kan man inte svara på förrän budgeten kommer. Så är det också varje år, och så kommer det att vara även i år.

Det är alldeles uppenbart att kommunerna och också regionerna behöver pengar. De kommer att få pengar. Det är också alldeles uppenbart att nästan varje år önskar sig kommuner och regioner mer pengar sammantaget än vad staten kan ge. Det är heller inget nytt.

Jag förstår att många är nyfikna och att många vill veta. Vi har en budgetprocess som vi tycker att det är viktigt att det hålls ordning på. Det gäller inte minst nu när vi har hög inflation. Att bekämpa inflationen är en förutsättning för att klara av långsiktig svensk ekonomisk politik.

Det är ett stort intresse. Det kan man inte ställa emot att klara välfärden. Man måste hitta en balanserad process där man ger så pass mycket pengar till kommuner och regioner att de klarar sitt uppdrag och inte ger ofinansierade pengar som eldar på inflationen och äventyrar svensk ekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Allt detta är en samlad bedömning som vi gör i budgetprocessen. Det kommer vi successivt under sommaren, i augusti och sedan i budgeten att återkomma till.

Herr talman! Avseende inflationen är det självklart så att det planerade borttagandet av taket för jobbskatteavdraget som skulle innebära 50 000 kronor i sänkt skatt för statsministern och andra i hans inkomstklass skulle elda på inflationen oerhört mycket. Där är satsningen på välfärden att prioritera för att se till att människor behåller sina jobb.

Jag tolkar statsministerns svar som att näringsminister Ebba Busch inte har talat med finansminister Elisabeth Svantesson. Det finns inga besked att ge. Å andra sidan har heller inte finansministern synts till på väldigt länge.

Jag undrar ändå om inte statsministern skulle kunna få ett svar från finansministern om hur mycket pengar som nu ska gå till välfärden i kommuner och regioner. Annars måste personal sägas upp. Det kan inte vara okej, Ulf Kristersson.

Herr talman! Jag ser inte så mycket för sådana konspirationsteorier. Det är klart att det inte är så att människor inte talar med varandra.

Att frågeställaren ännu inte vet beror på att vi inte har bestämt oss än. När vi har bestämt oss kommer vi att berätta det. Det kommer att bygga på en rätt ingående ekonomisk analys. Det är inte svårare än så. Så gör varje regering oavsett vad man tycker i sak inför en budget.

Självklart hade Ebba Busch alldeles rätt när hon sa att det kommer att komma pengar till kommuner och regioner. Men hon kan inte svara på exakt hur mycket, för det kan ingen svara på just nu.

Vi återkommer i ordnade former. Jag vet att alla inte är lika förtjusta i ordnade former. Vi tycker att det är viktigt med ordnade former. Ekonomin är viktig. Ekonomin ska vårdas, inflationen bekämpas och välfärden ska värnas.

Det är ganska många saker som ska vägas ihop. Det kommer vi att göra på det sätt som vi tycker är lämpligt.

(Applåder)

Herr talman! Vi lämnar en blodig helg bakom oss i Stockholm. Det dödliga våldet kryper allt närmare och äter upp tryggheten. Kriminaliteten har blivit allt grövre. Gängen rekryterar barn som är allt yngre.

Polisen uppskattar att det finns 1 300 gängkriminella barn i Sverige. Det är 1 300 för många. För att minska den siffran måste vi jobba från flera håll samtidigt. Vi måste satsa på det förebyggande. Vi måste lagföra fler men också se till att fler kan lämna gängen. När en 13-åring först blir kontaktad av ett kriminellt gäng ska alla varningsklockor ringa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Fryshuset pekar på problemet med gromning från äldre för att dra in unga i gäng. När en 16-åring har fått i uppgift att leverera droger men inser att ett annat liv är möjligt ska samhällets samlade insatser finnas där.

Centerpartiet har föreslagit ett nationellt avhopparprogram också för barn. Jag önskar verkligen att orden avhopparprogram och barn inte skulle behöva sägas i samma mening, men tyvärr är vi där.

Det här förslaget skulle göra skillnad på riktigt. Det saknas tillräcklig kunskap om unga gängkriminella i kommuner, inom myndigheter och i civilsamhället. Det skulle ett nationellt avhopparprogram för unga med beprövade metoder och bättre resurser kunna åtgärda.

Min fråga till statsministern är väldigt enkel och rakt på: Är statsministern beredd att stötta Centerpartiets förslag om ett nationellt avhopparprogram för barn?

Herr talman! Jag tycker att det är intressant. Jag tittar gärna närmare på detta.

Vi har ju jobbat - framgångsrikt, tycker jag - med andra exitprogram, som vi ibland säger, eller avhopparprogram för extremism och nationella avhopparprogram när det gäller organiserad brottslighet. Jag har själv träffat företrädare för flera sådana program, som har fungerat mycket väl.

Precis som Muharrem Demirok tycker jag att det är absurt att man ska behöva säga kombinationen avhopparprogram och barn. Men eftersom vi är i ett sådant läge tycker jag absolut att man ska titta på det.

Det står inte heller i strid med andra ansvar, det vill säga föräldraansvaret. Jag tycker att det är otroligt viktigt. Föräldrar bär ansvar för sina barn. Att det är ett starkt statligt intresse att hjälpa till är alldeles uppenbart, men ytterst måste föräldrar klara att ta ansvar för sina barn tills motsatsen bevisas. I längden kan vi inte acceptera att barn växer upp i familjer där man i praktiken uppfostrar dem rakt in i gängkriminalitet.

Det finns ju en förfärlig desinformationskampanj som går ut på att socialtjänsten kidnappar svenska barn. Alla vi som jobbat med socialtjänsten vet att det är helt fel. Det som är sant är att socialtjänsten griper in och omhändertar barn - och ska så göra, också med tvång - om föräldrarna inte är kapabla att sköta sina uppgifter. Det är sant.

Jag tittar gärna på allt det som nämns här, tillsammans med annat preventivt arbete såsom att bryta sekretessen mellan polisen, socialtjänsten och skolan så att man tidigare kan upptäcka dem som är i farozonen men som kanske ännu inte har begått några allvarliga brott - plus det kanske helt uppenbara att den som är vuxen och gängkriminell och blir inlåst dubbelt så länge i vart fall inte just då kan rekrytera nya ungdomar till organiserade gäng. Jag tittar mycket gärna även på ett separat exitprogram för just barn och ungdomar på väg in i organiserad kriminalitet.

(Applåder)

Herr talman! Jag uppskattar statsministerns besked om att titta på förslaget, men jag tror att vi behöver vara överens om att just nu räcker det inte att bara titta. Vi behöver komma vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Det kom en fråga tidigare om vad som görs här och nu. Jag tror att vi måste vara överens om att saker och ting måste göras här och nu. Om någonting ska hinnas med under den här mandatperioden måste vi faktiskt göra insatserna nu.

Det ligger ett förslag om ett nationellt avhopparprogram för vuxna på regeringens bord. Det har legat där sedan 2021. Det finns bred samsyn om att det borde genomföras, men det har ännu inte kommit ut på remiss. Frågan är hur länge vi ska behöva vänta på det.

Jag skulle verkligen vilja uppmana statsministern i dag att göra verklighet av det nationella avhopparprogrammet och att skapa ett särskilt program just för unga. Det ger fler en väg ut, och det räddar våra unga från att dras djupare in i våld och brott. Det är en liten uppgift, men det är en uppgift som vi bara måste ta oss an i dag.

Min fråga kvarstår. Kan vi förvänta oss att statsministern går vidare med ett förslag om ett nationellt avhopparprogram för barn?

(Applåder)

Herr talman! Med titta menar jag inte titta och lägga åt sidan. Jag tycker att det låter intressant.

Så sent som i går eller i förrgår sa justitieminister Gunnar Strömmer att vi har klart för oss vad vi nu kommer att genomföra, vad vi fått mandat att genomföra, för att komma åt den grova organiserade kriminaliteten i Sverige. Men vi är helt öppna för fler förslag. Sätta oss och allmänt kompromissa bort saker för att någon inte vill tänker vi inte göra. Men tar emot nya konstruktiva förslag gör vi mer än gärna.

Jag lägger gärna till detta på en snart ganska rejäl lista på ytterligare saker man kan göra, både preventivt och mer repressivt. Jag tycker att det är ett bra förslag. Jag tittar gärna konstruktivt vidare på det förslaget.

(Applåder)

Herr talman och statsministern! Det besinningslösa våldet fortsätter på öppen gata, framför ögonen på våra barn. Det sliter sönder familjer, krossar framtidsdrömmar och sätter skräck i samhällen.

Under helgen blev sju personer skjutna i Stockholmsområdet, bland dem en 15-årig pojke som dog under skjutningen i Farsta. Trots det menar polisen att man också har förhindrat flera grova våldsbrott från att inträffa under denna helg. Fler grips, fler häktas och fler lagförs.

Fängelserna är fulla. Varför får vi då inte stopp på våldet? Jo, därför att polisen beräknar att det rekryteras tre nya gängkriminella varje dag. Man kan föreslå hur många straffskärpningar som helst, men vi måste prata om hur vi bryter mönstret när det gäller segregation och utanförskap och om vad som ger framtidsdrömmar igen. Det är vi skyldiga barnen som just förlorat sin klasskamrat i Farsta.

Samtidigt avfärdas Polisförbundets förslag om en kriskommission. Varför vill statsministern inte bjuda in till en sådan?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Jag instämmer helt i den beskrivning som gavs här av det förfärliga, besinningslösa våldet. Det var inte minst om det vi före valet sa att det här måste få ett stopp, och det kommer att krävas politiska förändringar i Sverige för att få stopp på detta.

Ibland har jag lite svårt att förstå den här motsättningen som målas upp mellan prevention och att ta tuffa tag mot de vuxna och unga som går omkring med kalasjnikovar och skjuter ihjäl människor. Då är det för sent för prevention. Men det finns ingen motsättning mellan det och att se till att dagens 10-åringar inte om fem år är 15-åringar med vapen i hand. Båda sakerna behövs. Jag kan inte begripa varför så många vill måla upp en motsättning häremellan.

Skulle alternativet vara att inte bura in den som springer omkring och skjuter ihjäl andra människor? Det vore farligt. Självklart måste vi göra det. Det är en dessutom en preventiv insats, bara det, för då kan just den personen inte rekrytera nya.

Sedan måste vi göra stora preventiva insatser så att inte nya unga människor lockas in och vill bära rånarluva i stället för studentmössa.

Herr talman! Ja, riksdagen har ju röstat för Miljöpartiets förslag att kriminalisera just rekrytering till kriminella kretsar. Men polisen, lärarna och socialsekreterarna säger samma sak: Det går inte att stoppa våldet utan att hela samhället sluter upp.

Då handlar det om att satsa rejält på välfärden. Det är där förebyggandet sker. Det är fullständigt verklighetsfrånvänt att tro att vi kan satsa på det förebyggande om vi skär ned på socialtjänst och skola.

Min fråga var alltså om en partiöverskridande kriskommission för att vi tillsammans ska sätta oss och jobba med lösningar på problemen som vi ser framför oss.

Herr talman! För det första skär vi inte ned på skolan och socialtjänsten.

Däremot tror jag inte att socialtjänsten är rätt instans för att arbeta med grovt kriminella ungdomar. Det är viktigt att säga det. Jag har den största respekt för socialtjänstens arbete. Jag har själv jobbat med socialtjänsten i flera år. Socialtjänsten är bra på mycket - men inte på att ta hand om 15åringar med grova vapen.

Däremot måste vi göra andra saker. Om vi bryter sekretessen mellan socialtjänst, skola och polis kan fler upptäckas mycket tidigare. Om vi har högre förväntningar på föräldrar och föräldrastöd kan fler föräldrar ta hand om sina egna barn.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Redan för 13 år sedan varnades det för att 5 000 unga var på väg in i kriminalitet. För 10 år sedan gjorde Kaliber ett reportage om de kriminellas yngsta hantlangare, springpojkarna, som gjorde tjänster åt de äldre kriminella. De fraktade vapen och gömde droger.

I dag, 10 år senare, är barnen inte längre springpojkar. De är i stället mördare, inte sällan frivilligt. De är barn som avrättar och avrättas.

I februari häktades en 15-åring misstänkt för att ha skjutit ihjäl en annan 15-åring på en restaurang i Skogås. Både den misstänkte och offret var sju år när Socialdemokraterna tog över Sverige 2014.

Min fråga till statsministern är vad den moderatledda regeringen gör för att inte misslyckas så kapitalt med det brottsförebyggande arbetet som tidigare socialdemokratiska regeringar.

Herr talman! Som jag har sagt ganska många gånger, inte minst de senaste dygnen, är det en kombination av saker som måste göras uthålligt under lång tid. Har det kunnat bli så här i Sverige kan det också bli annorlunda. Det är ingen naturkatastrof som har dragit in över Sverige, utan det går att förändra allt detta.

Jag tror på en kombination. Vi ska ta mycket tuffa tag mot dem som nu begår allvarliga brott och visa att detta inte tolereras i Sverige. Man blir inlåst under mycket lång tid, eller man blir utkastad ur landet, om man inte ska vara i Sverige - mycket hårda bandage.

Samtidigt ska vi göra omfattande preventiva insatser så att fler barn ser en annan framtid. Men även prevention är ganska hårdkokt. Varje fritidsgård är inte en preventiv insats, om jag får uttrycka mig brutalt. Prevention handlar om att göra saker som vi vet har riktiga resultat: att evidensbaserade föräldrastödsprogram får ordentligt utrymme och att föräldrar får tydlig återkoppling om vad statens socialtjänst accepterar att de gör och inte gör.

Det handlar alltså om en kombination av många saker.

(Applåder)

Herr talman! Vi kristdemokrater mer än välkomnar det höga reformtempo som regeringen håller för att bygga ett starkt energisystem. Exempelvis togs i vintras ett välkommet initiativ för att pausa omprövningen av vattenkraftens miljötillstånd. Regeringen har även startat processen för att göra det möjligt att bygga fler kärnkraftverk på fler platser i Sverige. Och nästa vecka kommer riksdagen att fatta beslut om ett nytt energipolitiskt mål: 100 procent fossilfritt. Det är ett viktigt beslut och en förutsättning om vi ska nå klimatmålen och samtidigt vara konkurrenskraftiga.

Men detta räcker inte om Sverige står ensamma i den offensiva ambitionen. Vi vet att frågan även är viktig i ett globalt perspektiv. Så vad gör regeringen för att kärnkraften ska få goda förutsättningar, inte bara här i Sverige utan även i hela Europa?

Med detta vill jag och den kristdemokratiska riksdagsgruppen också önska statsministern en fin sommar!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

(Applåder)

Herr talman! Jag börjar med att kvittera hälsningen så att jag inte glömmer på slutet på grund av tidsbrist. Tusen tack, och detsamma! Det är en månad kvar, för min del i alla fall. Spanien kör igång sitt ordförandeskap med några rejäla möten mitt i sommaren. De tror att det är augusti som är sommarledighetsmånaden; det tror inte vi. Så kan det gå!

Jag delar helt beskrivningen. Vi lägger om energipolitiken. Mer av allt - det är lite grann vårt utrop, så länge det är mer av allt fossilfritt. Detta är viktigt: mer av all fossilfri energi. Ställ inte vind- och kärnkraft mot varandra! Vi behöver mer av allt. Ju mer stabil basproduktion vi har, desto mer havsvind kan vi också ta in, till exempel.

Ebba Busch har lagt ned ett enormt arbete på att försöka samla de europeiska länder som också vill ha mer kärnkraft, med respekt för att varje land självt bestämmer om man ska ha kärnkraft. Ingen tvingar Tyskland till kärnkraft, och ingen kan stoppa Sverige eller Frankrike från kärnkraft. Vi bygger en allians av kärnkraftsvänliga länder, som kan göra gemensam sak för att till exempel sänka kostnaderna.

(Applåder)

Herr talman! Sommarlovet ska vara bad i vattenspridare för alla barn, eller bär och saft på en filt. Men vi vet alla att det finns barn som genomgår ett helvete under sommaren. Några har svårt sjuka föräldrar som inte mäktar med, och barnen måste då ta hand om både sig själva och sina yngre syskons kläder, mat och allt annat när skolan är stängd.

Andra barn har i och för sig full uppmärksamhet mot sig men utsätts för kränkningar och förhindras leva som de själva vill. Tvångsäktenskap planeras för dem, eller omvändelseresor för att deras sexuella läggning inte duger för familjen, eller uppfostringsresor där de utsätts för våld och blir inlåsta och fastkedjade.

Herr statsminister! Vårt lands fri- och rättigheter ska självklart vara för alla. En trygg uppväxt ska självklart vara för alla. Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för just dessa barn?

Herr talman! Detta är en komplex fråga. Långa sommarlov har i alla tider varit en glädje för en del barn och för föräldrar som kan vara lediga länge men ett mer eller mindre stort gissel för en del familjer och en del barn, som tycker att det är för långt och för ensamt och kanske har en social situation som gör sommaren mer till en plåga än till en välsignelse. Allt detta känner vi till sedan lång tid tillbaka.

Till detta kommer nu hela integrationsaspekten av detta, som på så många andra områden. Det handlar om integration även här.

Man måste börja med det nödvändigaste. Jag nämnde för en stund sedan de lärare som är rädda för att sista skoldagen är sista gången de ser en del av eleverna - att de inte ska komma tillbaka efter lovet. Det handlar om hela hedersproblematiken. Vi har ett omfattande lagstiftningsarbete för att på olika sätt stoppa hedersvåld och hedersförtryck och ta detta på ännu större allvar. Det är en viktig insats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Det andra handlar naturligtvis om vad man gör på sommaren. Jag skulle önska att fler barn i Sverige i dag fick gå på de kollon som många svenskfödda barn förr i tiden var på. De skulle då dras in i en gemenskap som skulle vara integration i sig själv.

(Applåder)

Herr talman! En stark gemensam välfärd är en av de saker som förenar oss i det nordiska samarbetet - en nordisk välfärdsmodell som jag är väldigt stolt över och som vi socialdemokrater är och kommer att vara förkämpar för. Tanken är att vi kan stärka våra system genom bättre samverkan över gränserna men också genom kunskapsutbyte.

Nästa år ska Sverige vara ordförandeland i Nordiska ministerrådet. Det vore ett utmärkt tillfälle att sätta den nordiska välfärdsmodellen på agendan. Vi har några - eller ganska många - gemensamma problem som behöver lösas. Vi har en åldrande befolkning. Många blir äldre; det är bra. Men vi har också en utmaning i hur vi kan ta vara på detta. Det är svårt att rekrytera personal till sjukvården och äldrevården, och vi har en ökad andel unga med psykisk ohälsa.

Så jag ställer frågan till statsministern: Vad kommer statsministern att prioritera när Sverige är ordförandeland i Nordiska ministerrådet?

Herr talman! Det finns mycket att samarbeta kring i nordiska sammanhang, inte minst välfärdspolitiken. Jag är själv en mycket varm anhängare av den nordiska välfärdsmodellen. När jag var minister förra gången firade vi 100-årsjubileum för den svenska välfärden, med den svenska allmänna pensionen som start 1913. Mycket vatten har naturligtvis runnit under broarna sedan dess.

Jag råkade hitta en gammal artikel som jag själv skrev, som handlade just om den nordiska välfärdsmodellen. Den byggde på en undersökning. Man hade frågat svenska folket vad som i första hand kännetecknar den. Svaret var förstås: generell välfärdspolitik som betalas gemensamt. Det svar som kom i andra hand var: valfrihet. Dessa två saker anser svenska folket kännetecknar den nordiska välfärdsmodellen. Det är inget dåligt svar. Båda ska värnas, och båda tänker vi värna.

Det finns jättemycket att göra här, inte minst i integrationens spår. Det rör sig om generella system men också om selektiva insatser till precis de människor och de familjer som behöver de offentliga insatserna allra mest.

(Applåder)

Herr talman! I förra veckan röstade Sverige för rådets inriktning gällande den så kallade migrationspakten. Detta beslut innehåller både salt och sött.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Vi är glada för att fler migranter kommer att direktavvisas vid yttre gräns, att fler kommer att snabbehandlas i så kallade gränsförfaranden och att fler utvisningar kommer att verkställas. Även om det är principiellt fel att tvingas betala en avgift för att slippa migranter som varken har någon anledning eller något behov av att komma till Sverige välkomnar vi naturligtvis också att rådet avvisar idén om tvingande omfördelning.

Förslaget ska nu förhandlas med kommissionen och parlamentet innan det kan träda i kraft. Kan statsministern redan nu ge besked om huruvida Sverige även i den förhandlingen kommer att säga blankt nej till förslaget om tvingande omfördelning?

Herr talman! Politik på EU-nivå består ofta av salt och sött. Likväl menar vi att de stora fördelarna överväger. Vi kommer inte att klara av att minska migrationen till Europa om vi inte har gemensam koll på Europas gränser. Detta var otroligt viktigt.

Svaret på frågeställarens fråga är ja. Vi kommer inte att acceptera någon tvingande omfördelning. Min bedömning är att en förkrossande majoritet av Europas länder inte heller kommer att göra det.

Det har skett en betydande tyngdpunktsförskjutning. Det var detta - förutom Maria Malmer Stenergards skickliga förhandlingsarbete, naturligtvis - som skapade förutsättningar och gjorde att vi kunde få den här stora framgången. Väldigt många länder har dragit slutsatser av det som hände 2015 och vill inte se det upprepas. Men vi måste också inse att om vi inte samarbetar i dessa frågor kommer EU som helhet inte att klara av uppgiften.

Inriktningen ligger alltså helt och hållet fast. Det finns ett mycket litet utrymme för kompromisser, varken med parlamentet eller med kommissionen, efter denna breda enighet.

(Applåder)

Herr talman! Statsministern har det yttersta ansvaret för att förebygga nyrekrytering till den grova brottsligheten. Därför ställer jag frågan: Hur anser statsministern att detta bör ske?

Det är uppenbart att hot om strängare straff inte räcker. Har statsministern tankar om till exempel samhällsplaneringen, skolan, välfärden och stöd till familjer för att reducera våldet? Har statsministern uppmärksammat att mäns våld mot kvinnor, som är utbrett, också medför att de pojkar som ser pappa slå löper en ökad risk för att själva använda våld som maktmedel?

Våld föder våld. Kraftsamling mot våld bör efterlysas. Man kan sprida goda exempel eller finna nya exempel som är kreativa och till exempel riktas mot unga i sociala medier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Nej, hot om strängare straff kanske inte hjälper, men strängare straff hjälper. Låser man in gängkriminella dubbelt så länge i Sverige, precis som man gör i Danmark, kommer de inte att kunna begå några brott.

Strängare straff ger också polisen helt nya verktyg att förebygga brott och upptäcka brott. Strängare straff gör att vi kan utvisa fler människor ur landet som inte borde vara här över huvud taget. Strängare straff hjälper absolut.

Ibland blir jag lite nyfiken på dem som alltid är emot strängare straff. Då borde de ju i logikens namn kräva lindrigare straff. Varför inte halvera straffen för alla grova brottslingar? Om strängare straff är helt fel väg att gå är sannolikt kortare straff en bättre väg. Eller är det exakt som straffen är nu som är det optimala?

Vi behöver dansk lagstiftning mot den grova kriminaliteten, plus alla förebyggande insatser. Ska jag nämna en sådan ännu en gång vill jag nämna sekretessen: Ta bort sekretessen mellan polisen och socialtjänsten, så att fler barn i riskzonen kan upptäckas tidigare!

(Applåder)

Herr talman! Min partiledare ställde precis frågan om ett nationellt avhopparprogram för barn, ett tyvärr nödvändigt förslag. Jag uppskattar ändå statsministerns öppna inställning till förslaget.

Förutom ett avhopparprogram när det gäller gäng behöver vi också ett tydligare arbete som hindrar inhoppen till gängen. Precis som statsministern sa måste vi satsa på det som vi vet gör skillnad. Det som vi verkligen vet gör skillnad är skolan.

Då undrar man ju; regeringen har minskat pengarna till skolan. Man förhalar beslut som faktiskt kan göra skillnad, så att resurserna i skolan går dit där de faktiskt behövs, i stället för till skolägare som inte ens levererar den skolgång som barnen har rätt till.

Vad leder regeringens politik till just nu? Jo, den leder till att de barn som har svårast att lyckas i skolan, och sedan kommer till gängen, förlorar sitt stöd. Socialpedagogerna sägs upp. De lärare som ska lotsa dem genom skolan får hitta nya jobb.

Jag vill fråga statsministern: Varför ser regeringen inte till att det faktiskt sker förbättringar för svensk skola nu?

Herr talman! Det är precis detta vi gör. Men vi tror inte att bara mer pengar kommer att hjälpa. Jag är den första att inse att mer pengar nästan alltid underlättar jämfört med mindre pengar. Självklart är det så. Det gäller oss alla. Men det är inte bara pengar som är svaret på frågan.

Tänk om barn inte lär sig att läsa! Tänk om det vore så att 20 procent av alla fjärdeklassare inte kunde läsa ordentligt - kommer de då att klara skolan? Och precis så är det, tyvärr.

Tänk om var sjunde lämnar nian utan betyg och inte kan komma in i gymnasiet! Tänk om de då inte får något arbete! Precis så är det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Tänk om det är så stökigt i många skolor att lärare och elever inte tycker att det går att lära sig saker! Precis så är det.

Detta handlar inte i första hand om pengar. Detta handlar om att vi måste ändra på regelverken i svensk skola. Vi måste börja med något så enkelt som språkförskola till de barn som inte lär sig ordentlig svenska hemma. Det behövs mer timmar i svenska och mer timmar i matematik, så att barnen får en chans att klara av den skola som är precis så viktig som Niels Paarup-Petersen säger.

(Applåder)

Herr talman! Förstörelsen av Nova Kachovka-dammen i Ukraina har satt stora spår. Det är någonting som kommer att drabba människor långt efter att kriget har tagit slut och långt utanför Ukrainas gränser. President Zelenskyj var tidig med att deklarera att det som har skett är en typ av ekocid, det vill säga en storskalig miljöförstörelse.

Det finns nationella lagar som hanterar ekocid i Ukraina. Men nu ber president Zelenskyj och Ukraina om hjälp. Det behövs internationella mekanismer för att se till att de som är ansvariga, alltså Ryssland, ställs till svars. Därför behöver vi samarbeta och arbeta med Romstadgan.

Min fråga är: Kommer regeringen att ta någon typ av initiativ för att samla stöd för att ekocid ska erkännas som en kriminell handling?

(Applåder)

Herr talman! Det är inte alltid Rebecka Le Moine och jag håller med varandra, men jag håller helt med henne här. Detta är en katastrof av sanslöst slag. Vi tänker på de människor som bokstavligt talat drunknar och får sina liv och hem förstörda. Vi tänker också på de ekologiska katastroferna. Vi tänker på den moderna krigföringens groteska sätt att använda civila system för att vinna ett krig. Det är helt förfärligt!

Ryssland måste ställas till svars för sina många olika brott. Detta kommer att diskuteras på Europeiska rådets möte - nu tittar jag på klockan, inte för tidens skull utan för datumens skull - om knappt två veckor. Det är det sista möte i Europeiska rådet som vi har hand om under det svenska ordförandeskapet. Då kommer denna fråga upp. Det vet jag.

Det är väldigt många som också vill hjälpa till nu. Problemet är att det är så svårt för hjälporganisationer att vara på plats, inte minst inne på det ryskockuperade territoriet. Jag förstår alla som vill hjälpa till men tycker att det är fruktansvärt svårt.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Jag vill inleda med att jag instämmer i gillandet av barnkolonier. Jag har jobbat som ledare på barnkollo under väldigt många somrar. Detta är en oerhört viktig verksamhet som saknas.

Sedan vill jag komma in på något som nändes tidigare här, nämligen den internationella läsundersökningen Pirls. Precis som statsministern sa har ju resultaten tyvärr försämrats sedan 2016. Var femte tioåring kan alltså inte läsa!

Vi förstår att detta kommer att leda till mer bekymmer när det gäller utbildning i framtiden. Det kommer att leda till större risk för utanförskap och kanske också för kriminalitet.

Skillnaden i resultat mellan dem som presterar bäst och dem som presterar sämst ökar också, vilket också är ett stort bekymmer.

Skolverket svarar lite vagt att det kan handla om pandemieffekter, till exempel, vilket jag är väldigt skeptisk till. Jag tror att det är mycket mer som måste göras. Det är inte pandemin som har orsakat detta, utan det är mycket annat som måste förbättras inom skolan.

Min fråga till statsministern är: Hur kan vi göra för att komma till rätta med detta i skolan? Denna nedåtgående trend måste ju stoppas.

Herr talman! Jag delar både entusiasmen för kollo och bekymret när det gäller läsningen. När jag var socialborgarråd här i Stockholm var jag rätt ofta ute på Barnens ö, som var den plats som Stockholms stad då hade för att erbjuda barn som kanske inte hade så många andra semestermöjligheter att kunna komma tillsammans med andra barn i en helt annan miljö. Kollo är otroligt underskattat. Apropå den svenska välfärdsmodellen: Fler barn som inte har föräldrar som är födda i Sverige skulle i dag ha glädje av att träffa andra barn under sådana former. Detta borde vi göra mer av.

Detta med läsningen är jag djupt bekymrad över. När var femte tioåring inte kan läsa ordentligt får det enorma konsekvenser. Redan där har vi problem som borde ha förebyggts genom till exempel språkförskola, så att man kompensera för det som föräldrarna inte kan göra, och också lovskola för dem som halkar efter.

Detta är ett integrationsproblem. Låt oss tala klartext om det. Det är nya klasskillnader i Sverige som bygger på integrationsmisslyckanden. Dessa barn kan inte offras för vårt misslyckande.

(Applåder)

Herr talman! Svensk sjukvård är bra, men alldeles för få får tillgång till den. I höstas, när den här regeringen tillträdde, hade 163 000 patienter väntat olagligt länge på att få den vård de behövde. Styrningen och grundorganisationen är från en tid då vi höll på med både åderlåtning och koppning, nämligen 1862. Utvecklingen har tack och lov gått framåt!

Det är ingen hemlighet att vi kristdemokrater vill sätta människan före systemet. Men jag är också glad att vi kristdemokrater nu levererar på våra vallöften. Nu är det klart att regeringen tillsätter en utredning för att flytta ansvaret från regionerna till staten. Men vi är här och nu, och alla patienter som i dag väntar olagligt länge på vård har inte tid att vänta på utredningen. Vi måste redan nu agera för en mer jämlik hälso- och sjukvård.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Jag vill fråga statsministern: Vilka åtgärder och satsningar kan regeringen redan nu vidta för att vända utvecklingen?

Herr talman! Man skulle nästan kunna tro att någon har tjuvlyssnat på Acko Ankarberg Johanssons brandtal för den reformering som nu börjar med en utredning, på svenskt manér. Det låter alltid lite så där att vi börjar med att utreda. Men så bestämde Axel Oxenstierna att vi skulle göra i Sverige, och så gör vi naturligtvis. Det tar lite tid, men detta måste göras noggrant.

Det är en svår fråga. Vi är eniga om att vi ska ha ett ökat statligt ansvar, en ökad statlig styrning och en ökad jämlikhet i vården. Då måste man börja någonstans. Exakt var det kommer att landa får vi naturligtvis se.

Här och nu handlar det om att kunna låta patienter välja. Om man inte får hjälp i tid i egen region ska man kunna vända sig till andra regioner som kan ha kortare väntetider. Och det handlar om att öka transparensen, så att man vet hur det ser ut på olika ställen. Det gäller naturligtvis också kvalitetsfrågor. Vi har besvärande stora kvalitetsskillnader. Jag var tillsammans med Acko på Ackis och tittade på endometriossjukvård, till exempel. Det är extrema ojämlikheter ute i landet.

(Applåder)

Herr talman! När statsministern tillträdde i höstas sa han att hans regering skulle ha bättre förutsättningar att få in Sverige i Nato än den tidigare socialdemokratiska regeringen, trots att vi redan då hade invitee-status och klartecken från 28 av 30 medlemsländer.

Sedan dess har det gått åtta månader, och Sverige har inte kommit en endaste millimeter närmare Nato. Det är snarare tvärtom - att vi står längre ifrån - särskilt efter Sverigedemokraternas uttalanden om att man borde bränna 100 koraner till utanför Turkiets ambassad. Bara det måste vara något av det dummaste som har sagts under det här seklet, och det har ställt till en väldig skada i processen.

I går kom det nya besked från Turkiet om att man inte ska förvänta sig något genombrott i Vilnius. Om Sverige inte skulle få ett positivt besked i Vilnius är det ett historiskt misslyckande för regeringen och för Sverige.

Mina frågor till statsministern är: Vilken bedömning gör statsministern när det gäller utgången av Vilniusmötet? Har statsministern någon plan för Sveriges säkerhet om Sverige långsiktigt hålls utanför Nato?

Herr talman! Jag tänker inte ta upp Morgan Johanssons grälsjuka handske, utan jag tänker bygga vidare på det faktum att vi enades. När Socialdemokraterna bytte uppfattning om Nato kunde vi enas om att gå med i Nato. Det tar jag fasta på. Jag uppskattar när människor ändrar sig och intar en klokare ståndpunkt. Den har jag byggt vidare på sedan den 16 maj förra året, i bred enighet. Det är delvis samma människor som förhandlar å Sveriges vägnar, som är medvetna om uppgiftens storlek och svårighet och medvetna om och respektfulla inför att det ytterst är Turkiet som fattar turkiska beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

(Applåder)

Herr talman! I morgon har regeringen bjudit in till ett klimatmöte. Detta aviserades på nyårsafton efter att regeringen under det första halvåret mött hård kritik i fråga om klimatpolitiken. Man hade genomfört många reformer som kommer att leda till att utsläppen ökar i Sverige.

Sedan nyår har IPCC släppt sin syntesrapport, som visar på det extremt allvarliga läget. Klimatpolitiska rådet har presenterat sin rapport, där man redogör för detta: För första gången på två decennier väntas utsläppen öka i Sverige, till följd av politiska beslut av denna regering.

Till klimatmötet i morgon är inte någon forskare inbjuden för att inleda programmet med att beskriva den uppgift som regeringen har att lösa - klimatutmaningen. Min fråga till statsministern är: Varför har man inte bjudit in någon som kan göra den inledningen och ge en inramning kring uppgiften, som vi tillsammans har att lösa?

Herr talman! Jag har tvärtom mött väldigt mycket uppskattning inför det stora klimatmöte som vi har i morgon, som är en final på många av de sektorsvisa möten som har varit under hela vårterminen. Jag har mött väldigt mycket uppskattning.

För den som är intresserad kan jag berätta att mötet handlar om tre huvuddelar.

Den första är: Vad betyder den snart färdigförhandlade europeiska klimatpolitiken för Sverige? Vad betyder nya gemensamma spelregler?

Den andra är: Hur får vi massiva mängder fossilfri el i Sverige? Jag tänker på om vi ska kunna fördubbla elanvändningen när vi ska elektrifiera allt.

Den tredje handlar om näringslivets roll. Hur ska näringslivet kunna få snabbare förutsättningar för sin gröna omställning, som både konsumenter och investerare kräver?

Det är de tre sakerna som detta klimatmöte kommer att handla om.

Vi vet ganska mycket om problemen. Vi måste bli koldioxidneutrala, så fort som möjligt. Nu finns det delvis nya förutsättningar för det, och Sverige gör sitt jobb väldigt bra. Detta ska vi diskutera i morgon.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Rysslands olagliga, oprovocerade och brutala krig i Ukraina fortsätter. Det är svårt att ta in det mänskliga lidande som kriget innebär och de övergrepp och krigsbrott som den ryska armén begår.

Ukrainska armén och ukrainska folket försvarar inte bara sig själva utan också oss. De försvarar friheten. Vårt stöd till Ukraina måste vara stort och långsiktigt. Det är en styrka att vi i denna kammare är så enade i vårt stöd till Ukraina.

Hur ser statsministern på hur stödet till Ukraina kommer att fortsätta? Jag tänker både på här och nu och på det långsiktiga stödet till återuppbyggnaden.

Herr talman! Ja, det är en seminariefrågeställning som man kan diskutera. Men jag kan ta den korta versionen, som jag ser det. Vi har behållit ett gott och brett europeiskt stöd för Ukraina. Det var liksom topp-prioriteringen för hela vårt ordförandeskap. Det handlar om att se till att det breda stödet för Ukraina vidmakthålls - politiskt, moraliskt, ekonomiskt men också militärt, det som ifrågasattes av några i Sverige i början, innan vi fick enighet.

Det tycker jag att vi, så här långt, har gjort. Ta i trä, ska man säga, för i demokratier händer det hela tiden saker, på goda grunder. Men vi har hållit ihop detta. Vi har också hållit ihop den europeiska och amerikanska enigheten om detta. Det är också otroligt viktigt för Ukraina.

Och så diskuterar vi Ukrainas långsiktiga framtid i Europa, i EU, merit-based, som det heter på engelska.

Det handlar om alla dessa stöd. Jag upplever ett mycket solitt stöd för detta. Och det spanska ordförandeskapet kommer att ta vid precis där Sverige slutar.

(Applåder)

Herr talman! Den kostnadskris som den höga inflationen har skapat slår nu stenhårt mot individer men också mot kommuner och regioner. Konkret hotar nu nedskärningar i välfärden, och det är till följd av den SD-ledda regeringens politik. Dessutom flaggar både blå kommuner och röda kommuner för eventuella skattehöjningar.

För mig är det uppenbart att de 13 miljarder som regeringen använde för att höja skiktgränsen, för att därmed sänka skatterna för dem som har mest, verkligen hade behövts i välfärden.

Min fråga till statsministern är: Är det rimligt att sänka skatten för de absolut rikaste i Sverige när man samtidigt för en politik som riskerar att innebära att låg- och medelinkomsttagare får höjda kommunalskatter?

Herr talman! Det blir intressant att se om Socialdemokraterna nu fullföljer sitt löfte om att höja skatten för alla de människor som på grund av inflationen skulle hamna över gränsen för statlig skatt. Lovar Socialdemokraterna att höja skatten för poliser, för barnmorskor och för många andra trots att hela idén med skattesystemet var att de allra flesta inte ska betala statlig skatt? "Hälften kvar" har aldrig varit ett socialdemokratiskt adelsmärke, men för nästan alla andra svenskar är det en viktig princip. Det blir intressant att se var Socialdemokraterna landar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Vi valde en annan väg. Vi valde att skydda människor från höga skatter när vi också har hög inflation och stigande räntor. Det är ett tufft ekonomiskt läge. Det var länge sedan Sverige hade denna kombination. Vi som minns vet att det krävdes disciplin och ordning och reda för att ta oss ur den situationen förra gången. Vi tänker inte äventyra svensk ekonomi den här gången.

(Applåder)

Herr talman! Sverige och Europa hanterar just nu en djup energikris. I mitt hemlän Skåne har jag haft kontakt med såväl företag som privatpersoner som under pågående elkris blivit svårt drabbade.

Under 2022 fick den socialdemokratiska regeringen ett undantag beviljat av EU för att kunna återföra de så kallade flaskhalsintäkterna från elmarknaden till hushållen som ekonomiskt stöd i krisen. Dessa medel omgärdas av regler för hur de får användas. Detta undantag löper ut vid årsskiftet.

Vi socialdemokrater försöker agera i EU-parlamentet för att säkerställa möjligheter för detta framöver, men vi har än så länge kunnat konstatera att regeringen i sitt ordförandeskap i EU ännu inte har möjliggjort en lösning.

Min fråga är: Ser statsminister Kristersson framför sig andra initiativ för att i sista skedet som ordförande kunna värna svenska privathushålls och företags intressen inom detta område, eller varför har man hittills inte agerat för att få till ett fortsatt undantag?

Herr talman! Vi har agerat på denna punkt, precis som på många andra punkter. Men detta är inte en punkt som kommer att slutföras under det svenska ordförandeskapet. Ett visst medialt fokus ligger av naturliga skäl på de punkter som vi kan slutföra under vårt ordförandeskap.

Frågan om elmarknaden och de regelverk som finns där är stor och svår och rymmer många olika saker. Dessutom tycker många länder rätt olika, som det ofta är i EU.

Vi agerar därför i denna fråga precis som i många andra frågor, men vi har inte bedömt att den kan slutföras under det svenska ordförandeskapet.

(Applåder)

Herr talman! Högst upp på den politiska agendan står kampen mot gängbrottsligheten och skjutningarna som plågar Sverige. Vad gäller straffskärpningar och utökade polisiära befogenheter har vi socialdemokrater och regeringen varit överens. Av de 17 propositioner som vi har behandlat i justitieutskottet under året har 15 initierats av socialdemokrater. Men när det gäller synen på, eller i varje fall prioriteringen av, det brottsförebyggande arbetet skiljer vi oss åt.

Runt om i Sverige står kommunalråd inför samma dilemma när det är fråga om effektiviseringar och nedskärningar, där den lagstadgade verksamheten kommer först. De tvingas dra ned på de förebyggande åtgärderna, som fältassistenter, elevassistenter, socialsekreterare med mera.

Min fråga till statsministern är: Vad avser regeringen att göra för att om inte satsa på det förebyggande arbetet i alla fall se till att det inte slaktas?

Herr talman! Jag tycker att frågeställaren har helt fel i båda sina beskrivningar.

För det första genomför vi nu alla de brottsbekämpande insatser för att höja straffen som den förra regeringen vägrade att göra, eller inte fick göra för Miljöpartiet, eller inte kunde eller inte vågade. Precis detta gör vi nu.

Om Socialdemokraterna nu vill ändra sig är ni mycket välkomna. Jag tar mycket hellre emot den som ändrar sig än den som gnäller om gamla saker. Men vi gör det som ni inte ville göra. Det är en viktig konsumentupplysning.

För det andra genomför vi nu också stora preventiva insatser. Jag förstår inte varför man ska ställa prevention mot brottsbekämpning. Jag kan inte begripa detta.

Statsministerns frågestund

Att ta bort sekretessen mellan socialtjänst och polis är det som socialsekreterare oftast nämner allra först, så att de har rätt information och kan gripa in tidigt.

Föräldrastödsprogram är det vi som satsar på, inte den förra regeringen, så att de föräldrar som vill och kan ta hand om sina barn men som saknar kunskaper får dessa kunskaper.

Sedan ska man också kunna gripa in, också med tvång, ifall det behövs.

Vi gör dessa saker.

(Applåder)

Statsministerns frågestund var härmed avslutad.