Frågestund

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågorna besvaras i dag av statsrådet Jessica Rosencrantz, statsrådet Anna Tenje, utrikesminister Maria Malmer Stenergard och kulturminister Parisa Liljestrand.

Frågestund

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Statsrådet Jessica Rosencrantz besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Herr talman! Kulturens betydelse för försvarsviljan och motståndskraften i ett samhälle betonas alltmer av forskare och försvarsanalytiker. Regeringens egen proposition Totalförsvaret 2025–2030 understryker att kulturen, kulturarvet och public service är nödvändiga beståndsdelar för en samlad svensk försvarsvilja. Trots detta har regeringen fattat beslut om kraftiga nedskärningar i public service.

Sveriges Radios vd menar att förslaget, som snart kommer till riksdagens bord, riskerar uppemot 300–400 tjänster. SVT:s vd menar att förslaget utmanar public services breda uppdrag. Försvarsmakten har uttryckt att förslaget i sin nuvarande form kan verka menligt på svensk beredskap, givet det säkerhetspolitiska läget.

Min fråga till kulturministern är därför: Är de nedskärningar i public service som föreslås förenliga med ambitionen att stärka svensk beredskap?

Herr talman! Regeringen har lämnat sin proposition om public service till riksdagen, och den ligger nu på riksdagens bord att behandla. När det gäller ledamotens fråga om nedskärningar får jag väl börja med att säga att det alltså inte handlar om några nedskärningar.

Regeringens proposition kommer att möjliggöra för över 10 miljarder kronor om året under åtta år, vilket totalt över den här sändningsperioden på åtta år kommer att innebära över 80 miljarder kronor till public service-bolagen.

Det är alltså mer än de skulle ha fått om vi bara hade fortsatt den uppräkning som i dag ligger på 2 procent.

Herr talman! Tack, kulturministern, för svaret!

Höjningen avser alltså 2 promille i en tid då kostnaderna ökar beträffande beredskapssatsningar, säkerhet, tv- och filmproduktion och inköp av rättigheter. Om man då också vill ha ett inköp av sportevenemang som ska sändas till hela den svenska befolkningen handlar det om rätt stora och omfattande kostnader om man ska klara det breda uppdrag som egentligen alla riksdagens partier tycker att public service ska ha.

Förslagen täcker inte ens upp för den utveckling av lönekostnaderna som kvarstår, och Sveriges Radio säger att uppemot 3,4 miljarder saknas.

Min fråga är: Menar ministern att det alltså inte blir några nedskärningar av public service de kommande åtta åren?

Herr talman! Ledamoten vet lika väl som jag att det ju inte är vi politiker som ska bestämma vad som ska göras med verksamheten inom ramen för public service. Därför är det också omöjligt att svara på ledamotens fråga.

Det jag kan konstatera är att propositionen som nu ligger för beslut i riksdagen är en public service där vi kommer att ge möjlighet för public service att fortsätta verka långsiktigt.

Det finns inget annat mediebolag i hela Europa som har sina förutsättningar klara för åtta år framöver. Det kommer det svenska public service att ha: en uppräkning om 80 miljarder kronor på åtta år.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Anna Tenje. Under den tidigare socialdemokratiska regeringen blev välfärden en bankomat för kriminella. Samordningsnummer delades ut utan kontroll. Identitetsfusk blev vardag. Kontrollen var obefintlig, och myndigheterna saknade verktyg för samkörning. Samtidigt kunde personer som nyligen kommit till Sverige få i princip full tillgång till välfärden – utan krav på arbete, utan motprestation och utan förankring i samhället.

Det var inte bara ansvarslöst. Det öppnade dörren för systematiskt utnyttjande av skattebetalarnas pengar. Kriminella nätverk växte, medan skötsamma skattebetalare och behövande trängdes undan.

Genom Tidösamarbetet har Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen drivit igenom viktiga beslut och lagt fram reformer som exempelvis kvalificeringskrav för välfärdsförmåner, en ny utbetalningsmyndighet, skärpta kontroller, återkrav och myndighetssamverkan.

Min fråga är: Hur säkerställs att detta inte stannar vid beslut utan leder till verklig effekt: att fusket stoppas, kontrollen stärks och förtroendet för välfärden förstärks?

Herr talman! Stort tack för en väldigt viktig fråga från ledamoten.

Att strypa den kriminella ekonomin och därmed knäcka den organiserade brottsligheten är en högt prioriterad fråga. Så är även att beivra bidragsbrottsligheten i vårt samhälle.

Vi har nu byggt en bred och stor verktygslåda för att kunna vidta många olika åtgärder för att kunna öka kontrollerna, återkräva pengarna, frysa pengarna samt följa pengarna för att spåra upp och lägga pusslet för att beivra bidragsbrottsligheten och välfärdskriminaliteten.

Det stannar givetvis inte där, utan mer saker är på gång. Men jag kan säga att de saker vi nu gör – lagar som förändras och som vi lägger på bordet – utifrån myndigheternas och kommunernas perspektiv är saker som en lång tid har efterfrågats. Jag är helt övertygad om att de redskap vi nu ger kommer att användas, och vi ser redan resultat på bidrag som stoppas och som återkrävs.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Detta är bra, och det är viktigt att uppföljning sker. Men för att reformerna ska göra skillnad i verkligheten krävs också att kommuner och myndigheter verkligen agerar.

Hur ser statsrådet till att kraven och kontrollerna inte bara beslutas utan också genomförs tydligt i praktiken ute i varje kommun och i varje verksamhet?

Herr talman! Stort tack, Carita Boulwén, för följdfrågan!

Det är onekligen väldigt viktigt både att följa pengarna och att följa upp besluten och att de verkligen ger pang för pengarna.

Vi kan konstatera nu att Utbetalningsmyndigheten, som vi sjösatte bara för ett år sedan, redan har presenterat resultat. Jag tror att det var i förra veckan. Den har redan stoppat och kunnat återkräva utbetalningar på 40 miljoner.

Vi kan också se att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har stoppat 2 miljarder respektive 2 ½ miljard i felaktiga utbetalningar och kunnat beivra bidragsbrott.

Herr talman! I går hölls ett seminarium i Sveriges riksdag i samband med ett boksläpp om barns berättelser från Gaza. Man fick under seminariet ta del av berättelser som är skrivna av barn direkt på plats i Gaza.

Vi ser ju alla dagligen i medier och i våra sociala medier hur barn dör i Gaza, hur barns föräldrar dör i Gaza och hur situationen blir allt värre.

Barn dör både av israeliska bomber och av vapen som attackerar dem, men de dör också av svält på grund av att bistånd och humanitär hjälp inte kommer in till Gaza. Omvärlden har inte varit tillräckligt kraftfull i sin reaktion. Därför har Israels högerextrema regering gång på gång kunnat fortsätta blockera mat, mediciner och hjälp från att komma in i Gaza. Israel har också brutit vapenvilan och fortsatt med de grymheter som vi ser.

Nu måste vi agera kraftfullare för att stoppa att barn dör i Gaza. Jag undrar vad utrikesministern gör för att detta ska ske.

Herr talman! Tack, Håkan Svenneling, för frågan!

Det är en helt fruktansvärd situation i Gaza. Det är den värsta humanitära katastrofen sedan kriget började i oktober 2023.

Det gör fysiskt ont att se hur barn svälter. Regeringen har fördubblat det humanitära stödet till Gaza, men vi är lika frustrerade som Håkan Svenneling och många andra över att stödet inte kommer in utan stannar vid grindarna. Därför har vi också under den senaste tiden satt mer press på den israeliska regeringen, som absolut inte gör tillräckligt för att se till att den humanitära hjälpen kommer in.

Vi har bland annat gått vidare för att sanktionslista enskilda ministrar, och vi har också ställt oss bakom det förslag som har kommit om att utvärdera associeringsavtalet mellan EU och Israel. EU är ju den största handelspartnern till Israel och har därmed också möjlighet att trycka på. Vi kräver naturligtvis också att gisslan ska släppas.

Herr talman! Den lilla omsvängning vi har sett från utrikesministerns sida de senaste veckorna är välkommen och bra. Det är förslag som vi från oppositionens sida har lagt fram här i riksdagen vid flera tillfällen. Så sent som för ett år sedan lade vi i en samlad opposition fram det förslag som regeringen nu har ställt sig bakom om att från EU:s sida se över associeringsavtalet med Israel.

Det skulle göra enorm skillnad om vi satte ekonomisk press på Israels regering. Jag hoppas att detta leder till att ni tar till fler förslag från oss i oppositionen och framför allt att ni röstar för att associeringsavtalet med Israel nu ska suspenderas.

Herr talman! Det är välkänt att det tidigare inte har funnits någon majoritet i rådet för att göra det som Håkan Svenneling har föreslagit. Nu har vi kommit överens om en översyn, men det är fortfarande många länder som inte ställer sig bakom det. Jag skulle säga att Sverige nu ligger i framkant i och med att vi också vill driva på för sanktioner mot enskilda israeliska ministrar.

Vi får se vad kommissionens analys landar i, men jag hoppas att vi får ett antal möjligheter att ta ställning till. Då kommer vi naturligtvis att återkomma också till riksdagen.

Herr talman! Av Gazas befolkning på cirka 2,2 miljoner är cirka 1,9 miljoner på flykt. De är internflyktingar och har flytt inte en utan kanske tiotalet gånger. De senaste tre månaderna har fler än 640 000 människor drivits på ny flykt. Barn och kvinnor drabbas hårdast.

De senaste tre månaderna har Israel stoppat leverans av mat, mediciner och bränsle från att nå de hårt drabbade palestinierna. Barn svälter nu till döds – de dör inte bara av bomber mot sjukhus, skolor och tältläger.

FN och internationellt erkända hjälporganisationer står sedan tre månader med långa köer av hjälp enligt de humanitära principerna men får inte tillträde till Israel, vilket ministern nyss nämnde. Men svält och mat ser nu ut att ha blivit ett vapen i kriget.

Jag undrar om utrikesministern anser att detta är att respektera mänskliga rättigheter och att det överensstämmer med internationella principer att göra så.

Herr talman! Tack, Kerstin Lundgren, för frågan!

Återigen vill jag framhålla hur fruktansvärd situationen i Gaza är och att vi, tillsammans med många andra stora humanitära givare, är enormt frustrerade över att Israels regering inte släpper in hjälpen. Vi försöker kanalisera hjälpen på alla sätt vi kan, och vi har också ökat stödet till 800 miljoner kronor om året.

Jag vill vara väldigt tydlig med att man inte får militarisera eller politisera humanitärt bistånd. Det har jag också sagt upprepade gånger. Det strider mot internationell rätt. Vi kommer att fortsätta att ligga på för att vårt stora humanitära stöd också ska komma in i Gaza.

Herr talman! EU har nu kunnat enas om att göra en översyn av artikel 2 i associeringsavtalet. Artikel 2 handlar om respekt för mänskliga rättigheter och internationella policyer. Bekymret är att detta kan vara en översyn som tar rätt lång tid, har det sagts.

Det är viktigt att Sveriges regering är tydlig med att kräva att avtalet nu bryts eller pausas i avvaktan på att humanitär hjälp kommer in.

Herr talman! Jag var väldigt tydlig med att vi nu ligger på för att få in humanitär hjälp. Jag tror inte heller att vi kan vänta på den analys som ska göras av kommissionen. Vi måste på alla sätt vi bara kan trycka på för att mildra svält och lidande i Gaza.

Men min bedömning är att även om det har skett en förändring i rådets ståndpunkt den senaste tiden finns det i dag inte stöd för att pausa avtalet utan att ha fått den analys som vi nu har bett kommissionen om. Men jag hoppas att vi får den snart.

Herr talman! Jag och andra ledamöter har tidigare ställt frågor till kulturministern om våra nationella minoriteter och vårt urfolk. Vi har frågat varför återbegravningar har uteblivit och om vad som hände i kanonutredningen.

Under den här mandatperioden har nästan allt gått fel, sa ordföranden för Sverigefinländarnas delegation till SVT häromdagen.

Det aktuella nu är ett beslut på regeringssammanträdet förra veckan att flytta ansvaret för minoritetsfrågor från Länsstyrelsen i Stockholm till MUCF. Företrädare för de fem nationella minoriteterna skrev redan för ett par veckor sedan ett gemensamt brev till kulturministern. De menade att de hade saknat inflytande över processen. Enligt minoritetslagen har de den rätten: De nationella minoriteterna ska ges möjlighet till inflytande i frågor som rör dem, och samråd ska ske. Ett möte har visserligen skett i mars, men företrädarna menar att det mötet omgavs av så många fel att det knappast kan betraktas som ett samråd.

Min fråga till kulturministern är därför: Varför blir det så här gång på gång? Och vad är det som har gått snett i det senaste fallet?

Herr talman! Tack, Mats Berglund, för frågan!

Flytten av minoritetspolitiken från länsstyrelsen till MUCF är resultatet av en lång utredning, faktiskt flera utredningar, som den tidigare regeringen hade tillsatt. Den tidigare S- och MP-ledda regeringen tillsatte utredningen för att se över var minoritetspolitiken skulle ligga någonstans. Man konstaterade då att länsstyrelsen inte har vare sig kompetens eller förmåga att jobba med de här frågorna på ett effektivt sätt. Därefter har man utrett ett antal olika förslag om var ansvarsområdet skulle kunna ligga. Det har funnits olika alternativ.

Minoriteterna har själva ställt sig positiva till att ansvaret skulle flyttas från länsstyrelsen, men man har inte ställt sig positiv till något av de alternativ som har funnits.

Nu har vi fattat beslut om att ansvaret ska ligga hos MUCF. Jag ser fram emot att jobba vidare med den här frågan så att det kommer att bli bra i framtiden.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Företrädarna skriver ju om det möte som skedde i mars. De menar att de inte fick några förklaringar och att det saknades svar. Det skedde liksom ingen dialog. De menar att mötesanteckningarna sattes upp på ett sätt som blev tendentiöst.

Det blev ett möte där vi minoritetsföreträdare fick prata av oss, som de skriver. Det var inte ett samråd. Därför avstod de också från ett senare möte i maj.

Min fråga till kulturministern är igen: Har detta verkligen gått rätt till, i synnerhet vid det senaste mötet?

Herr talman! Det enkla svaret på den frågan är: Ja, det har gått rätt till.

Herr talman! Min fråga går till EU-minister Jessica Rosencrantz.

Den demokratiska och frihetliga utvecklingen i Ungern är minst sagt oroande. Vi ser exempel på hur individuella rättigheter begränsas, hur pressfriheten hotas och hur rättssäkerheten och domstolarnas oberoende minskar. Detta är djupt problematiskt. Det är inte bara problematiskt och oroande för Ungern som land och för det ungerska folket utan även för Europeiska unionen, för unionens sammanhållning och för våra grundläggande europeiska värderingar.

Jag undrar därför hur regeringen nu arbetar för att påverka den oroväckande utvecklingen i Ungern.

Herr talman! Tack, Carl Nordblom, för en väldigt viktig fråga!

Det enkla men mycket tydliga svaret är att regeringens tålamod är slut. I EU har vi nu under sju år genomfört åtta utfrågningar där vi har ställt Ungern mot väggen inom det så kallade artikel 7-förfarandet. Vi har riktat kritik mot den negativa utvecklingen kring demokrati och rättsstat, och så sent som i förra veckan var jag väldigt tydlig med mina förväntningar på Ungern. Utvecklingen går dock i helt fel riktning. Det senaste exemplet är att man förbjuder prideparader.

Regeringen verkar nu på flera fronter. Dels intervenerar vi i EU-domstolen mot Ungern, bland annat i frågan om just prideparader och hbtqi-målet. Där fick vi i dag besked från generaladvokaten, som också går på Sveriges linje. Vi är redo att använda alla tillgängliga verktyg för att försvara vår unions gemensamma värderingar. EU är nämligen inte bara en geografisk union, utan det är en union som bygger på rättsstatens principer och mänskliga rättigheter.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Jag vill även passa på att fråga om det finns fler länder inom EU eller Europa som ministern anser har samma oroväckande utveckling som Ungern och hur regeringen i så fall arbetar mot de länderna eller regionerna.

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Ungern är naturligtvis ett exempel som sticker ut särskilt, men det är klart att vi även på flera områden i andra länder ser en tillbakagång för hbtqi-människors rättigheter, för ett fritt och oberoende civilsamhälle eller för ett fritt domstolsväsen. Här har vi bland annat en årlig rättsstatsdialog där kommissionen tydligt granskar statusen i alla länder. Där har vi också utfrågningar av varje land; senast i förra veckan hade vi ett sådant exempel.

Sverige fortsätter att vara extremt tydligt mot alla potentiella avsteg från de här principerna. Det är inte acceptabelt.

Herr talman! Min fråga går till EU-minister Jessica Rosencrantz.

Hot mot politiskt förtroendevalda utgör ett allvarligt hot mot demokratin. När man arbetar som förtroendevald måste man kunna känna sig säker i utövandet av det mandat man har fått från folket. Att attackera en politiker skadar därför vår demokrati och är fullständigt oacceptabelt. Nyligen fick Kristdemokraternas Europaparlamentariker Alice Teodorescu Måwe uppleva detta när hon blev oprovocerat påhoppad och trakasserad av en vänsterpartistisk tjänsteman.

Europaparlamentets utredning, genomförd av parlamentets oberoende säkerhetsavdelning, är avslutad och fastslår att Teodorescu Måwes berättelse stämmer. Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga: Finns det enligt regeringen anledning att ifrågasätta utredningar som är utförda av Europaparlamentets säkerhetsavdelning?

Herr talman! Tack för frågan, Magnus Berntsson!

Det här är ju en allvarlig anklagelse. Parlamentets utredning är gjord av oberoende tjänstemän utan partikoppling, och vad jag förstår har de genomfört intervjuer, granskat övervakningsfilmer och därefter dragit slutsatser.

Jag tycker inte, vill jag säga, att den här sortens konflikter eller utfall över huvud taget hör hemma i politiken. Vi behöver visa varandra respekt och debattera våra åsiktsskillnader.

Med det sagt: Talmannen i Europaparlamentet leder institutionernas arbete. Jag noterar att en av de uppgifter som faller under talmannens ansvar är säkerheten i Europaparlamentets lokaler. Jag har själv träffat Europaparlamentets talman Roberta Metsola vid ett flertal tillfällen, och jag noterar att hon åtnjuter bred respekt bland ledamöterna för sitt sätt att företräda institutionerna.

Herr talman! Jag tackar för svaret. Det är betryggande att regeringen inte har någon anledning att ifrågasätta en av de viktigaste demokratiska institutionerna vi har i Europa.

Utredningen har dock ifrågasatts av Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar, som även har ifrågasatt neutraliteten hos just Europaparlamentets talman Roberta Metsola, det vill säga EU:s version av Andreas Norlén. Min följdfråga blir: Finns det enligt regeringen anledning att misstro neutraliteten hos Europaparlamentets talman?

Herr talman! Nej, regeringen har naturligtvis ingen anledning att ifrågasätta vare sig talmannens eller Europaparlamentets tjänstemäns integritet och förmåga att utföra sina uppdrag. Detsamma gäller oberoendet och att arbetet sker i enlighet med Europaparlamentets arbetsordning.

Herr talman! Även min fråga går till EU-minister Jessica Rosencrantz.

Det här är en fråga som jag har lyft många gånger tidigare, men som EU-ministern precis har varit inne på går utvecklingen i Ungern i fel riktning och har så gjort under väldigt lång tid. Ingen ljusning kan ses. Ungern blockerade bland annat Sveriges Natointräde och har vid upprepade tillfällen blockerat stöd till Ukraina och Ukrainas närmande till EU. Prideparader förbjuds, och det är tydligt att Ungern inte lever upp till grundläggande principer om rättsstat, demokrati och mänskliga rättigheter. Det är helt oacceptabelt.

Att Sverige för någon vecka sedan undertecknade en deklaration tillsammans med likasinnade länder är mycket välkommet. Min fråga till EU-ministern är dock om vi inte behöver gå längre. Avser statsrådet att driva linjen att Ungern ska fråntas sin rösträtt i rådet? Det är något som jag och Liberalerna har drivit under lång tid.

Herr talman! Tack till Elin Nilsson för, återigen, en väldigt viktig fråga!

Sverige agerar mot Ungern med alla de verktyg vi har i verktygslådan. Vi agerar ekonomiskt genom att säkerställa att vi inte betalar ut pengar till Ungern. Just nu är 20 miljarder euro frysta, och jag tycker egentligen att det borde vara ännu mer som är fruset. Inte en enda euro borde gå till ett land som inte respekterar rättsstatens principer. Det här är någonting som Sverige driver på inför kommande budget.

Vi agerar också inom artikel 7-förfarandet, där vi ställer Ungern mot väggen, och vi intervenerar i just nu fem olika domstolsprocesser mot Ungern. Vi utesluter inga verktyg, vill jag säga.

Just nu bedöms det väl inte finnas stöd för att dra processen så långt det går, så som Elin Nilsson beskriver, men däremot ser jag att nästa steg skulle vara att gå från att bara hålla utfrågningar till att göra någonting skarpare. Exempelvis har det diskuterats att rikta en rekommendation, som det heter. Det kan låta fyrkantigt, men det skulle vara att svart på vitt få en tydlig uppmaning till Ungern att det nu gäller att skärpa sig. Det skulle bli som ett slags ultimatum från EU:s sida.

(Applåder)

Herr talman! Stort tack för svaret, statsrådet!

Det här är som sagt någonting som jag och Liberalerna har drivit länge, och jag är väldigt glad att regeringen nu driver den här frågan så hårt.

Jag blev däremot lite bekymrad när jag fick höra att Ursula von der Leyen, alltså EU-kommissionens ordförande, för några dagar sedan uttalade sig och uppmanade sina medarbetare att inte delta i Budapest Pride för att inte provocera den ungerska regeringen på hemmaplan. Det är någonting som går stick i stäv med det som Sveriges regering nu jobbar för. Jag undrar om EU-ministern kan säga någonting om synen på det.

Herr talman! Tack för frågan, Elin Nilsson!

Jag har noterat den typen av medieuppgifter, så att säga. För min del har jag full förståelse om man vill gå i paraden. Jag förstår att man verkligen vill markera mot utvecklingen i Ungern.

Mitt fulla fokus här och nu är att se till att Ungern tvingas ta tillbaka lagstiftningen, och det är därför vi är inne i den domstolsprocess mot den så kallade hbtqi-lagen i Ungern där generaladvokaten i dag som sagt gick på Sveriges och kommissionens linje. Men jag har full förståelse för att man på alla olika sätt vill markera, och framåt kommer jag att lägga stor kraft på att se till att utvecklingen vänds.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till utrikesminister Maria Malmer Stenergard.

Barn i Gaza lever i ett helvete på jorden, utan skydd, utan vatten och utan sjukvård. Många har förlorat sina föräldrar, och andra förlorar sina liv. Samtidigt fortsätter övergreppen på Västbanken. Israels regering agerar utan hänsyn till civilbefolkningens rättigheter, trots varningar om krigsbrott och brott mot mänskligheten.

Sverige har ratificerat barnkonventionen. Det är inte symbolik; det är juridik. Vi har förbundit oss att skydda varje barns rätt till liv, utveckling och trygghet. Andra länder agerar: Storbritannien har fryst handelsförhandlingar, Norge svartlistar företag som bidrar till ockupationen och EU granskar associeringsavtalet med Israel.

Min fråga är: Kommer Sverige att verka för att frysa detta avtal om Israel fortsätter att bryta mot internationell rätt, och hur kommer ministern att säkerställa att barns rättigheter står i centrum i EU:s fortsatta agerande? Det handlar inte bara om geopolitik, utan det handlar om moral och om vår skyldighet att inte blunda när barns liv krossas.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Markus Kauppinen, för frågan!

Det är en helt fruktansvärd situation i Gaza. Vi ser varje kväll på nyheterna hur barn drabbas av svält och våld på olika sätt. Det är helt fruktansvärt.

Det är också därför som Sverige är en av världens största humanitära givare till Gaza. Men likt många andra givare är vi extremt frustrerade över att hjälpen stannar vid grinden och att lastbilarna i princip inte får komma in.

Det är också därför som vi har skärpt tonläget mot den israeliska regeringen. Vi har även ställt oss bakom EU:s översyn av associeringsavtalet, där handel ingår, och jag ser fram emot att få den utredningen.

Frågeställaren nämnde också situationen på Västbanken och bosättningarna. Jag ser oerhört allvarligt på situationen, och det är delvis därför som vi driver på för att sanktionslista också enskilda israeliska ministrar.

Herr talman! Jag har en fråga till kulturministern.

Något som Sverigedemokraterna länge har hållit högt är Sverige, svenskhet och bevarandet av det svenska kulturarvet. Vi ser till värdet av Sverige, svensk kultur, svenska normer och traditioner.

När vi lyfte de här frågorna till den tidigare S-ledda regeringen möttes vi av hån och påståenden om att det inte finns något av värde eller att vi inte har något kulturarv. Vi minns alla uttalandet från Socialdemokraternas dåvarande partiledare om att svensk kultur inte finns och att vi endast har ”midsommarafton och sådana ’töntiga’ saker”.

Det inger således inte alls något förtroende när Socialdemokraterna nu vänder kappan efter vinden och försöker låta som sverigedemokrater och säger att de ska verka för att levandegöra det svenska kultur- och världsarvet. Men i dag har vi tack och lov en annan regering som vi hoppas tar de här frågorna på allvar. Vad gör statsrådet och regeringen för att värna och stärka det svenska kulturarvet?

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Det är naturligtvis en av våra hjärtefrågor att titta på hur vi med hjälp av kulturen kan se till att vi får en starkare sammanhållning i vårt samhälle.

Jag tror på att kulturen ska vara fri, att den ska få utmana oss och att den också måste få skava. Men jag tror även att kulturen kan finnas till för att ena oss, samla oss och fungera som små lägereldar runt omkring. Detta kommer dock inte av sig självt, utan det kommer från att vi klarar av att värdera det som finns i vårt kulturarv – det som vi har gemensamt och som har byggt Sverige starkt i dag. Men det kommer också från att vi tillgängliggör kulturen för fler och ser till att fler känner att de kan bli en del av den gemenskapen och få ingå i det som är vi.

Detta kan man göra på olika sätt. Kulturkanon är ett, att satsa på läsning är ett annat och att satsa på barn och unga är ett tredje. Många bäckar små!

Herr talman! EU är nu världens största biståndsgivare. Det är ett stort ansvar och en möjlighet

Nu pågår processen för långtidsbudgeten 2028–2034. Vi kan höra idéer om att ta bort utgiftsmålen i biståndet, exempelvis mål om jämställdhet. Det handlar eventuellt om minskade summor och att man ska lägga allting i en pott, vilket riskerar att allokera medlen från de mest utsatta till sådant där det är enkelt att se resultat. Dessutom går redan i dag en del av biståndsmedlen till gränskontroller.

Min fråga till regeringen och ministern handlar om hur man ser på den här typen av inriktning. Vilken inriktning vill regeringen se på EU:s bistånd?

Herr talman! Tack, Anna Lasses, för en fråga som jag tror att vi kommer att få ägna mycket tid åt framöver när EU nu ska ta fram sin nästa fleråriga budget! Vi är väldigt tidigt i den processen, vill jag säga, och vi väntar oss ett förslag under sommaren.

Jag skulle vilja nämna några aspekter som är viktiga för Sverige. Det ena är att vi fortsatt tar ansvar för skattebetalarnas pengar, det vill säga i en värld där vi ser att behoven snarast ökar måste vi också förmå att prioritera inom budgeten. Vi har bland annat sagt att vi måste säkerställa att EU:s kommande budget förmår att stödja Ukraina på alla sätt som bara krävs. Vi kommer att behöva se ett större fokus på säkerhetsfrågorna. Vi behöver adressera frågan om konkurrenskraft mycket mer så att EU står sig mot omvärlden. I detta ingår också att ta höjd för den kommande utvidgningen som vi tror kommer att ske, det vill säga att EU förhoppningsvis kommer att kunna välkomna nya medlemsländer.

Det här är några av våra prioriteringar när vi nu går framåt, men exakt hur varje krona eller euro ska riktas har vi anledning att återkomma till. Jag tror att EU har alla möjligheter att ta ett ledarskap i världen på många sätt.

(Applåder)

Herr talman! Den svenska sjukförsäkringen är menad att säkerställa att en person som inte kan arbeta på grund av sjukdom ska ha rätt till ersättning för att klara sitt uppehälle och förhoppningsvis komma tillbaka till hälsa och sysselsättning.

Tyvärr är det uppenbart att sjukförsäkringen är trasig, och många sjuka tvingas i stället att helt eller delvis leva på försörjningsstöd från kommunerna. Enligt Socialstyrelsen var 2022 14 procent av alla som fick försörjningsstöd i Sverige sjukskrivna med läkarintyg utan att få sjukersättning. Ytterligare 3 procent fick en så låg sjuk- eller aktivitetsersättning att de behövde försörjningsstöd för att uppnå en skälig levnadsstandard. I över 25 kommuner uppgår andelen sjukskrivna bland dem med ekonomiskt bistånd till över en fjärdedel. I vissa kommuner är det så många som 40 procent.

Min fråga till socialförsäkringsministern är därför: Vilka konkreta åtgärder planerar regeringen att vidta för att säkerställa att människor som är för sjuka för att jobba inte tvingas att söka försörjningsstöd?

Herr talman! Stort tack till ledamoten för en bra fråga!

Den som är sjuk ska kunna känna sig trygg med att man har en sjukförsäkring som finns där för en när man inte kan arbeta. Sedan gör olika omständigheter att man hamnar i olika försäkringssystem och även i olika bidragssystem. Något som jag själv har erfarit många gånger är att när man tittar på försörjningsstödet i kommunen upptäcker man ganska snart att personer har hamnat fel, och där man har ett aktivt arbete med personer inom försörjningsstödet riktar man också rätt hjälp och rätt stöd till personerna. Där får man också ofta bättre hjälp och stöd att komma tillbaka till arbetet.

Vi har nu lagt ett helt batteri för återgång i arbete för dem som i dag är sjukskrivna för att de långsamt ska kunna arbeta och närma sig arbetsmarknaden igen. Inte minst gäller det arbetsgivare som ska ta ett aktivt ansvar för att göra anpassningar och ha en plan för tillbakagång till arbete. Men det finns betydligt mer att göra, inte minst inom den kommunala sektorn.

Herr talman! Regeringens beslut att femdubbla resurserna samt utöka och förlänga Socialstyrelsens uppdrag att stärka hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och rehabilitering är både efterlängtat och välkommet. Särskilt angeläget är att fler personer får tillgång till individanpassade insatser.

Arbetet mot den psykiska ohälsan engagerar mig djupt, och jag vet att även ministern är väldigt engagerad i de här frågorna. De femdubblade resurserna till Socialstyrelsen är ett viktigt beslut, men mer behöver göras.

Med anledning av detta vill jag fråga äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje vilka fler åtgärder som görs mot den ökande psykiska ohälsan, som orsakar både mänskligt lidande och sjukskrivningar.

Herr talman! Stort tack, Ulrika Heindorff, för en väldigt viktig fråga, som blir en förlängning av den tidigare frågan!

Från regeringens sida vill vi skapa så många vägar som möjligt tillbaka till arbete för den som har hamnat i sjukskrivning. Vi vägrar att gömma och glömma människor i statistiken. För varje individ vill vi se till att trösklarna är så låga som det bara är möjligt för att komma tillbaka.

För detta har vi tillsatt en rad olika saker, och senast gick vi vidare med förslaget att man ska kunna arbetspröva. Man ska kunna komma tillbaka till arbetsplatsen och testa att arbeta, egentligen helt utan krav och utan att arbetsgivaren behöver bekosta detta. Staten står fortsatt för de kostnaderna.

Vi har också lagt ett ökat tryck på arbetsgivarna att ha en plan för arbetstagarens återgång i arbete. Både Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket har fått i uppdrag att kontrollera och se till att detta blir gjort, allt för att ge rätt stöd och möjligheter men också för att öka kraven både på arbetsgivaren och på individen att komma tillbaka i arbete.

(Applåder)

Herr talman! Äldre ska behandlas med respekt, men flera äldre kvinnor i Umeå har i stället utsatts för sexuella övergrepp och till och med grov våldtäkt i mötet med hemtjänsten. Det visade sig att mannen som gjort sig skyldig till övergreppen hade fått jobba kvar ensam i de äldres hem trots tidigare larm från en kvinna om hur hon blivit ofredad. Liknande övergrepp har rapporterats från Uppsala, där 84-åriga Vera och flera andra kvinnor vittnat om hur de utsatts för sexuella övergrepp.

Kristdemokraterna har föreslagit ett nationellt register över misstänkta och avstängda inom vård och omsorg för att på ett bättre sätt öka tryggheten och skydda de äldre. Min fråga till äldreministern är: Vad gör regeringen för att vi bättre ska kunna skydda de äldre och öka deras trygghet?

Herr talman! Stort tack för den viktiga fråga som Christian Carlsson väcker! Detta har berört mig oerhört starkt. De fruktansvärda övergreppen som begås mot äldre och som dessutom blir fler och fler provocerar mig djupt. Det som också provocerar mig ganska mycket är den flathet som vissa kommuner har visat på. Den gör mig mycket bekymrad.

Från regeringens sida ger vi nu tydligt lagstöd till kommunerna att göra utdrag ur belastningsregistren. Vi tittar även på möjligheten att införa ett misstankeregister. Men detta hjälper ju inte om man inte polisanmäler. Misstänker man någonting eller får signaler om någonting måste man utreda och gå vidare med polisanmälan. Men det räcker inte heller. Man måste också ta referenser och göra bakgrundskontroller och intervjuer, så att de som är mest utsatta i vårt samhälle och som är i behov av hjälp och stöd kan känna sig trygga i sina egna hem.

Herr talman! Min fråga går till utrikesminister Maria Malmer Stenergard.

I förrgår träffade jag Palestinas ambassadör här i Sverige. Hon var väldigt tydlig med att det enskilt viktigaste den svenska regeringen kan göra just nu är att återuppta stödet till UNRWA. Det är ju den FN-organisation som bär upp den humanitära infrastrukturen för över 2 miljoner människor i Gaza – människor som i detta nu lever under belägring, svält och ständigt hot om dödligt våld.

Trots detta har Sveriges regering valt att frysa stödet. FN:s generalsekreterare liksom EU:s utrikeschef har tydligt vädjat om att stödet fortsätter, eftersom alternativet är att ännu fler barn dör av hunger eller sjukdom. Min fråga är därför: Hur motiverar regeringen att man fortfarande håller inne det svenska stödet till UNRWA, trots den akuta humanitära situationen och att många andra givarländer återupptagit sitt stöd?

Herr talman! Tack, Annika Strandhäll, för frågan!

Vi håller egentligen inte inne något stöd. Det gjorde vi under en period när UNRWA utreddes för ganska allvarliga anklagelser, och sedermera kom ju nio personer också att få lämna organisationen på grund av misstänkt samröre med Hamas.

Inför detta år har vi valt att dubbla stödet jämfört med vad vi tidigare gav till UNRWA, men kanaliserat till andra organ, varav flera FN-organ. Vi pratar om bland annat Unicef och World Food Programme, som också verkar i Gaza. Nu ser jag att Annika Strandhäll skakar på huvudet, men det är alltså sant. Jag föreslår att hon tar kontakt med de här organisationerna. Då kan hon få mer information om detta.

Det viktigaste för oss är att varje krona av skattebetalarnas pengar får största möjliga chans att nå de svältande barnen. Därför har vi valt att kanalisera stödet till andra organisationer, som Knesset inte har förbjudit. Vi har tydligt kritiserat Knessets förbud mot UNRWA att verka. Men vi vill fokusera på barnen.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till EU-minister Jessica Rosencrantz.

Sverige har nu den lägsta asylrelaterade invandringen, det vill säga av personer som beviljas skydd och deras anhöriga, sedan statistiken började föras 1985. Det gör att Sverige tydligt sticker ut i ett europeiskt perspektiv.

Sedan regeringen tillträdde tillsammans med oss sverigedemokrater har antalet asylsökande minskat med 42 procent i Sverige samtidigt som det ökat med 4 procent i EU. Som Schengenmedlem är det avgörande att migrationspolitiken samordnas på europeisk nivå.

Det kan vara intressant att höra vad regeringen och EU-ministern gör för att se till att EU för en lika effektiv migrationspolitik som vi i Sverige. Ser EU-ministern att kommissionens förslag om att revidera begreppet säkert tredjeland kan bidra till att stärka Sveriges migrationspolitik?

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Under det svenska EU-ordförandeskapet spelade Sverige en viktig roll för att få migrations- och asylpakten på plats. Pakten kommer att medföra stärkt kontroll av EU:s yttre gräns, snabbare asylprocesser och minskat söktryck mot Sverige och EU. Nu är det viktigt att allt detta fullt ut implementeras i medlemsländerna, men parallellt måste vi också utveckla fler verktyg för att minska den irreguljära migrationen till EU och effektivisera återvändandet. Där fortsätter Sverige att vara väldigt aktivt.

Jag kom precis tillbaka från Italien, där jag diskuterade dessa frågor med våra kollegor, bland annat begreppet säkert tredjeland. Vi ser att revideringen kan minska incitamenten att resa genom flera säkra länder på väg mot EU och därigenom minska både människosmugglingen och söktrycket mot EU. Regeringen kommer att analysera förslaget och i sedvanlig ordning återkomma till riksdagen för överläggning.

Herr talman! Situationen i Gaza är och har under en lång tid varit akut. Människor dör, och över en miljon löper risk för svält. Röda Korset beskriver situationen i Gaza som värre än helvetet på jorden. Trots detta har regeringen inte agerat med den tydlighet och handlingskraft som läget kräver.

Sverige fortsätter vapenhandeln med Israel trots medvetenhet om den israeliska statens allvarliga brott. Det är bra att regeringen äntligen skärpt tonen. Men det räcker inte. Det krävs att man omedelbart stoppar handeln med vapen och liknande produkter, att EU suspenderar associeringsavtalet och att man återupptar stödet till UNRWA.

Sverige har en skyldighet att förebygga folkmord. Då krävs det att vi börjar tala om att det är just folkmord det handlar om. Hur många fler barn ska behöva svälta ihjäl i rasmassorna i Gaza innan regeringen gör allt den kan?

Herr talman! Det stämmer att enligt folkmordskonventionen har länder en skyldighet att förebygga folkmord. Det har kommit bindande provisoriska åtgärder från den internationella domstolen som Sverige också gång på gång uppmanar Israel att följa. Det handlar framför allt om humanitärt tillträde.

Jag har flera gånger under den här frågestunden redogjort för vad regeringen gör. Vi har alltså dubblat stödet till Gaza och regionen. Men det är oerhört frustrerande att hjälpen inte kommer in. Därför har vi skärpt tonläget. Vi har kallat upp ambassadören. Vi har beslutat att också driva på i EU för att sätta enskilda ministrar på sanktionslistan, vilket innebär att vi ligger i framkant i EU.

Jag förstår att oppositionen har ett intresse av att förmedla en annan bild för att plocka inrikespolitiska poänger. Jag tycker att det är djupt olyckligt när vi behöver en så stark röst som möjligt från Sverige för att verkligen kunna göra skillnad i världen.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Rosencrantz.

När jag hörde att USA skulle dra in alla pengar till Radio Free Europe tänkte jag att det inte kunde vara bra. Hela Europa är inte alls fritt.

Radio Free Europe tillkom ju under kalla kriget som ett sätt att dels motverka sovjetisk propaganda, dels sprida kunskap om det demokratiska väst i Östeuropa. Det känns inte som att behovet av detta har minskat. Nu gäller det inte sovjetisk propaganda utan rysk sådan, och stora delar av Europa är som bekant inte alls fria.

Därför tänkte jag att EU-ministern skulle kunna redogöra för vad Sverige har gjort på det här området. Om jag förstår saken rätt ställer Sverige upp som medfinansiär av Radio Free Europe framöver.

Herr talman! Det är mycket riktigt så att vi ser stora förändringar i det amerikanska stödet på olika sätt, och vi kommer inte att kunna fylla alla luckor. Vi måste vara väldigt precisa och se vad vi kan göra.

Radio Free Europe, eller Radio Liberty, har verkligen en central roll att spela för att verka i länder som inte är demokratiska, där vi behöver fria och oberoende medier. Därför har Sverige tagit beslut om att avsätta 20 miljoner kronor till Radio Free Europe under 2025. Det här är en fortsättning, skulle jag säga, på en stolt historia som vi har. Sverige har i flera år varit den tredje största biståndsgivaren i världen till fria och oberoende medier.

Jag tycker att det som Sverige nu gör är oerhört viktigt. Vi kan också vara ett föredöme för andra länder. Vi hoppas att fler kan rikta om mer medel så att Radio Free Europe kan fortsätta verka och nå exempelvis befolkningen i Belarus. Jag har stora förhoppningar om att fler länder väljer att ansluta sig till detta.

Herr talman! Vi går mot sommarlov i Sverige. Allt fler barn längtar dock inte till sommarlovet på samma sätt i dag. Vi har en arbetslöshet som har bitit sig fast. Många barn kommer inte att kunna svara på frågor om var de har varit på semester när de är tillbaka i skolan efter sommarlovet, för det finns inga sådana förutsättningar.

Saker och ting går tyvärr heller inte åt rätt håll. Vi fick i går läsa om Sveriges Stadsmissioners hemlöshetsrapport. Där konstateras att det finns 10 000 hemlösa barn i Sverige. Rapporten pekar ut bostadsbidraget som en nyckelfaktor. Man skulle kunna tänka sig att den här regeringen skulle välja att permanenta den tillfälliga höjningen, men man gör faktiskt tvärtom och väljer att plocka bort den. Man sänker alltså bostadsbidraget i en tid då allt fler barn blir hemlösa.

Jag har en väldigt enkel fråga till socialförsäkringsministern: Hur många fler kommer att bli hemlösa med den politik som nu förs?

Herr talman! Stort tack för frågan, Arber Gashi!

Vi har intensifierat arbetet mot hemlöshet och mot vräkningar av barnfamiljer. Jag har också gett flera uppdrag till ansvariga myndigheter att följa upp denna fråga noggrant, inte minst runt om i landets kommuner, där det ser väldigt olika ut. Det socialdemokratiskt styrda Malmö sticker ut som den kommun som har flest vräkningar av barnfamiljer. Detta är beklagligt.

Jag kan bara konstatera att den höga inflation som vi nu har sett har påverkat de svenska hushållen mycket starkt. Det pågående handelskriget gör också att den ekonomiska oron är väldigt stor.

Den svenska regeringen tar detta på stort allvar. Det är väldigt viktigt att vi stöttar och tryggar de svenska hushållens ekonomi. Därför följer vi den här frågan väldigt noga och kommer att återkomma i budgeten för 2026 med åtgärder för att stötta svenska hushåll ytterligare.

(Applåder)

Herr talman! Under senare tid har regeringens tonläge i frågor som rör konflikten mellan Israel och Hamas förändrats med allt fler markeringar mot Israel. Samtidigt befinner sig Israel i krig mot en terrororganisation som den 7 oktober 2023 begick fruktansvärda övergrepp och fortfarande håller civila israeler som gisslan. Detta har i dag nästan helt försvunnit från den mediala uppmärksamheten.

Kriget i Gaza är moraliskt och operativt extremt svårt. Hamas använder civila som mänskliga sköldar, agerar från skolor och sjukhus och försvårar all hjälpverksamhet. Samtidigt rapporterar FN och människorättsorganisationer om stort mänskligt lidande och civila förluster. I denna informationsmiljö finns risken att det globala narrativet ensidigt vänds mot Israel när Hamas vinner mark i informationskriget.

Min fråga till utrikesministern är därför: Hur arbetar regeringen för att i sin utrikespolitiska kommunikation försvara folkrätten och kritisera övervåld utan att därigenom undergräva Israels rätt till självförsvar eller bidra till att Hamas stärker sin ställning i det globala narrativet?

Herr talman! Jag tackar Rasmus Giertz för en väldigt viktig fråga.

Jag tycker att orsaken till det här kriget försvinner alltmer i diskussionen, och det är en väldigt polariserad debatt som vi ser. Det var ju Hamas som startade kriget genom en fullständigt vedervärdig attack den 7 oktober 2023. Jag har själv varit på plats på kibbutzen Nir Oz och träffat överlevande som bär med sig berättelser om sådant som ingen någonsin ska behöva vara med om. Jag har också varit på Novafestivalens minnesplats och kommer aldrig att glömma vad jag fick höra där.

Tyvärr är det alltför många som glömmer det i debatten i dag, och det spelar naturligtvis Hamas i händerna när vi får en alltmer polariserad, hatisk och antisemitisk debatt. Detta är någonting som jag verkligen vänder mig emot.

Jag framhåller naturligtvis i alla lägen att vi kräver humanitärt tillträde och minskat lidande för civilbefolkningen men också att gisslan ska släppas. Hamas har ingen framtid i Gaza.

(Applåder)

Herr talman! Jag har en fråga till utrikesminister Maria Malmer Stenergard.

Senare i juni äger Natos toppmöte i Haag rum. Vilken bedömning gör regeringen av hur Nato kommer att stärkas efter toppmötet, och vilka prioriteringar är särskilt viktiga från svensk sida inför toppmötet?

Herr talman! Tack, Magdalena Thuresson, för frågan om Natotoppmötet!

Vi ser fram emot detta möte. Det är viktigt att vi kan visa transatlantisk enighet vid mötet och att europeiska länder kan visa på ett åtagande för att stärka europeisk säkerhet. Det innebär höga krav på de länder som är allierade på den europeiska sidan. Detta är dock en följd av att vi under alltför lång tid faktiskt inte har tagit det fulla ansvaret för säkerheten i Europa.

Vi ser väl att det går mot 3 ½ procent av bnp som förväntade försvarsutgifter till 2032. Sverige har redan tagit höjd för att kunna finansiera detta. Det pågår också parlamentariska samtal för bred förankring, och det tycker jag är bra. Därtill diskuteras ett ytterligare mål på 1 ½ procent. Det är viktigt att alla länder kan nå upp till detta. Det är ambitiöst, men det är också oerhört viktigt för vår framtida säkerhet.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Jessica Rosencrantz, tillika Nordenminister.

I vårt grannland Norge har diskussionerna om att införa en turistskatt, eller ett besöksbidrag, gått heta under en längre tid. Beslut förväntas fattas under den här veckan. Det kommer att vara ett stöd som går till de kommuner som har väldigt högt tryck när det gäller besöksnäring.

Även i Sverige har vi många kommuner som har ett liknande tryck. Med jämna mellanrum väcks frågor och diskussioner om finansiering kopplat därtill.

Min fråga till statsrådet är: Hur ser regeringen på möjligheten att på något sätt jämställa det här och likställa det i dessa delar? Vi vill ju ha ett Norden som är så integrerat som möjligt.

Herr talman! Tack, Johan Andersson, för frågan!

Jag har tagit del av det som sker i Norge. Det är klart att jag inte kan kommentera eller ha en åsikt om exakt hur Norge väljer att utforma sin skattelagstiftning, men utifrån ett Nordenperspektiv, och som Nordenminister, är mitt mål att vi ska ha ökad rörlighet över gränserna – att vi ska få fler svenskar som besöker Norge och vice versa. Vi ska snarare riva gränshinder än bygga upp nya. Det är mitt fokus i alla samtal som jag har inom Nordiska ministerrådet och i mina kontakter med mina norska kollegor eller, för den delen, med danska eller andra kollegor inom Norden.

Detta är mitt fokus, och jag kommer också att jobba för det framöver. Jag vill som sagt att vi ska ha mer rörlighet, inte mindre.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går också till EU-minister Jessica Rosencrantz, och den handlar om att EU just nu arbetar med att ta fram det man kallar en demokratisköld, vilket ministern säkert känner till. Sköldens syfte ska enligt uppgift vara att motarbeta utländsk valpåverkan och desinformation i medlemsländerna.

Sverigedemokraterna, och säkerligen många andra, ser stora risker med detta EU-projekt, för vem ska avgöra om något är otillbörlig valpåverkan eller desinformation? En av våra största farhågor är att fri åsiktsbildning och öppen debatt ska kunna tystas av överstatliga instrument.

Hur ser EU-ministern på demokratiskölden, och hur kommer ministern att arbeta för att värna demokratin och det fria ordet i Sverige?

Herr talman! Jag tackar Martin Westmont för frågan.

Arbetet med att skydda vår demokrati och upprätthålla våra värderingar är oerhört viktigt. Men precis som ledamoten säger är det alltid en balansgång hur detta ska göras på bästa sätt eftersom det i våra grundläggande värderingar ingår just yttrandefrihet och rätten att göra sig hörd.

Regeringen väntar sig ett förslag de närmaste månaderna som väl mer konkret kommer att visa vad kommissionen exakt tänker sig.

I en tid av krig på vår kontinent vill jag dock understryka att Ryssland inte bara har en militär förmåga utan också utövar betydande desinformation och påverkansarbete i både EU och de länder som vill gå med i EU. Jag besökte nyligen Moldavien, som får utstå omfattande påverkansförsök från Ryssland.

I allt detta är det viktigt att se att ambitionen är att säkerställa att denna typ av desinformationskampanjer eller påverkansförsök inte sker. Men när vi tar del av förslaget ska vi givetvis verka för att det blir en så bra och balanserad produkt som möjligt.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till kulturminister Parisa Liljestrand.

Regeringen tillträdde i en verklighet där vart sjätte barn lämnade skolan efter nio år utan att kunna räkna, skriva och läsa tillräckligt. Därför prioriterades svenska språket och lästräning och att kunna skriva för hand. Nu har det gått tre år, och det kommer signaler om att det börjar gå åt rätt håll.

Hur tänker ministern kring det fortsatta arbetet?

Herr talman! Jag tackar Peter Ollén för den viktiga frågan.

Det är nog ingen i detta rum som ifrågasätter vikten av att barn lär sig läsa och skriva så att de kan utvecklas och nå sin fulla potential.

Därför är det givetvis prioriterat för regeringen att jobba med dessa frågor. Det handlar exempelvis om att sätta in åtgärder tidigt för att ge barn kunskap och att ge dem tillgång till litteratur. Nu går skolorna från skärmar till pärmar och till att tidigt jobba med barns läsutveckling. Det gäller också att följa barns kunskapsutveckling över tid och inte nöja sig med att testa den vid bara något enstaka tillfälle.

Här gör regeringen stora satsningar genom att tillföra skolan medel till inköp av litteratur och annat barnen behöver.

Vi ser fram emot att följa resultaten över tid.

Herr talman! Min fråga riktas till EU-minister Jessica Rosencrantz och gäller arbetet för att stärka demokratin i EU.

Mot bakgrund av den ökade hotbilden mot EU:s inre säkerhet presenterade kommissionen nyligen sin nya strategi för inre säkerhet. Strategin ska tillsammans med den kommande demokratiskölden utgöra en ram för ett demokratiskt säkert och motståndskraftigt EU.

Vi vet sedan innan att det finns mycket att göra när det gäller den demokratiska statusen i flera medlemsländer, inte minst mot bakgrund av fjolårets rättsstatsrapport. Brister finns i både mediefrihet och mediepluralism.

Med ökade hybridhot, cyberattacker och desinformationskampanjer menar vi socialdemokrater att kommissionens fokus på säkerhet och demokrati är mycket välkommet.

Vi behöver ligga i framkant, så min fråga till EU-ministern är: Vilka initiativ ser hon framför sig att Sverige kan bidra med i det arbete som pågår med att stärka den inre demokratiska säkerheten?

Herr talman! Jag tackar för en viktig fråga.

Jag tror att vi måste agera på bred front, vilket ledamotens fråga indikerar.

Som jag tidigare sa utgör Ryssland ett hot mot Europa och våra värderingar på flera sätt, inte bara genom det militära. Här har demokratiskölden en viktig roll att spela så att vi kan stå emot utländska desinformationskampanjer och liknande.

Det gäller att också se kopplingen till den inre organiserade brottsligheten, som i värsta fall kan agera åt andra stater. Jag välkomnar att kommissionen, efter ett starkt påverkansarbete av Sverige, nu har tagit till sig detta. Vi jobbar också inför det kommande Europeiska rådet med att den inre säkerheten ska få ökad betydelse.

Det handlar också om att förstärka rättsstatens principer och att säkerställa ett oberoende domstolsväsen, fria och oberoende medier med mera i alla EU:s medlemsländer, och jag kommer att fortsätta att trycka på där vi ser hot mot detta.

(Applåder)

Herr talman! Allt fler pensionärer gifter sig. Enligt SCB har antalet pensionärer som gifter sig ökat med 360 procent de senaste 25 åren. Samtidigt har vi ett pensionssystem där delar av pensionen kan minska om man gifter sig efter pensioneringen. Det handlar om garantipensionen och bostadstillägget. En rapport från Länsförsäkringar visar att en person med en pension på 20 500 kronor i månaden som väljer att gifta sig kan gå miste om nästan 10 000 kronor före skatt per år. Anledningen till detta är att dagens pensionssystem utgår från att utgifterna minskar vid en gemensam ekonomi, vilket inte alltid stämmer.

Min fråga till äldre- och socialförsäkringsministern är följande: Avser ministern att verka för att avskaffa denna bestraffning av pensionärer som väljer att gifta sig?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Låt mig börja med att konstatera att det är väldigt glädjande att så många pensionärer är kära och väljer att göra slag i saken och gifta sig.

Den inkomstbaserade pensionen, det vill säga den pension man tjänar in under sitt arbetsliv, påverkas inte av detta utan betalas ut oberoende av var man bor och vad man har för tillgångar.

För de skattefinansierade pensionsförmånerna gäller andra regler. De utgör ett grundskydd för dem som har lägst inkomst och är i stor utsträckning behovsprövade. När det gäller bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd likställs sambor helt med makar, och garantipensionen är i mindre utsträckning behovsprövad.

Pensionsgruppen har precis inlett en översyn av grundskyddet. I den pågående utredningen finns möjlighet att se över den fråga ledamoten väcker, så jag tar med mig den.

Herr talman! Enligt socialtjänstlagen är en kommun inte bara skyldig att ge hemtjänstinsatser till sina egna invånare utan också till personer som vistas tillfälligt i kommunen. För de allra flesta kommuner är detta inget som helst problem. Men för vissa kommuner, som Borgholm, Sotenäs och min hemkommun Tanum, med väldigt många sommargäster och fritidshusägare, innebär detta en rejäl utmaning och väldigt höga extra kostnader.

Detta är en fråga som jag har lyft upp under många år. Jag är glad att vi har en äldreminister som ser utmaningarna, och för att skaffa sig en bättre bild gav ministern Socialstyrelsen i fjol i uppdrag att kartlägga omfattningen och tillämpningen av reglerna för tillfällig hemtjänst. Kartläggningen blev klar för ett par veckor sedan.

Nu undrar jag naturligtvis vad nästa steg är, inte minst för att säkerställa att kommuner som ger hemtjänst till tillfälliga sommargäster och andra får kostnadstäckning för sina insatser.

Herr talman! Jag tackar Johan Hultberg för en viktig fråga, som inte engagerar så många men som är nog så viktig. Möjligheten att vistas i en annan kommun under sommaren är en viktig frihetsfråga för äldre. Det är en rätt som vi verkligen värnar, och vi vill att den ska vara en verklighet även i fortsättningen. Samtidigt råder det ett ökat tryck på kommunerna, särskilt de kommuner som är attraktiva, till exempel Tanums kommun, som tar emot många sommargäster som är i behov av hjälp och stöd.

Den kartläggning som vi har fått från Socialstyrelsen utgör ett viktigt kunskapsunderlag. Man konstaterar att om det hade funnits likartade mallar att fylla i, om det hade funnits en tidsaspekt och förberedelsetid från kommunernas sida samt mer generösa ersättningar hade möjligheterna varit betydligt större.

Därför har jag bjudit in SKR:s, Sveriges Kommuner och Regioners, presidium till möte på måndag för att diskutera dessa frågor och det underlag jag har fått. Jag har stora förhoppningar om att vi ska nå framgång, göra det lite lättare för de kommuner som gör ett stort arbete och framför allt trygga friheten för äldre.

Frågestunden var härmed avslutad.