Frågestund

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av försvarsminister Pål Jonson, statsrådet Anna Tenje, statsrådet Niklas Wykman och statsrådet Andreas Carlson.

Frågestund

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Försvarsminister Pål Jonson besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Herr talman! Tusentals människor i Sverige har fått sina körkort indragna och därmed förlorat arbete, trygghet och försörjning trots att de inte begått några lagbrott. Transportstyrelsen har använt PEth-tester, som ifrågasatts brett av experter för att sakna tillförlitlighet och rättssäkerhet.

Vi talar om människor som Linn, en ambulanssjuksköterska som varje dag blåser i alkolås innan hon sätter sig bakom ratten. Ändå förlorade hon sitt körkort och sitt jobb på grund av tester som inte visade verkligheten.

Transportstyrelsen har själv erkänt att nuvarande hantering har brister och att regelverket behöver ändras. Ändå vägrar man ompröva tidigare beslut.

Min fråga till infrastrukturministern är: Hur länge tänker regeringen stå passiv inför detta haveri, och varför har man ännu inte gett Transportstyrelsen i uppdrag att ompröva besluten och ge de drabbade upprättelse?

Herr talman! Tack så mycket, Aylin Nouri, för frågan!

Det finns fler exempel som har uppmärksammats. Jag förstår att det väcker frågor och att det finns frustration, men jag vet att kammarens ledamöter känner till att jag som statsråd inte kan uttala mig i enskilda fall.

Det jag kan uttala mig om är det arbete som redan nu är igång på Transportstyrelsen med att uppdatera de regler som styr de medicinska kraven om alkohol och narkotika vid körkortsinnehav. Uppdateringarna kommer att leda till att reglerna förtydligas, och bedömningen är att det kommer att leda till färre körkortsåterkallelser.

Det är viktigt för regeringen att få klargöranden i den uppkomna situationen så fort som möjligt. Därför kommer jag i morgon att ha ett möte med Transportstyrelsens generaldirektör där jag förväntar mig att få en redogörelse för arbetet med att uppdatera regelverket och inte minst en redovisning av tidsplanen för hur det här ska genomföras så snabbt som möjligt.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Jag välkomnar att statsrådet har uttryckt en vilja att agera. Men som statsrådet vet undergräver detta rättssäkerheten i vårt land och tilliten våra medborgare har gentemot staten och det arbete som pågår med trafiksäkerhet, så här behövs mycket tydligare besked.

Min följdfråga är: Exakt vad avser statsrådet att göra, och när kan de drabbade förvänta sig att få en omprövning av beslut som ligger på felaktig grund?

Herr talman! Tack så mycket, Aylin Nouri, för att du noterar det engagemang som regeringen har i den här frågan!

Det är ett ansvar som ligger på Transportstyrelsen, och därför har jag bjudit in generaldirektören för ett möte där jag förväntar mig en redovisning av tidsplanen för åtgärder som skulle leda till att färre förlorar sitt körkort på det här sättet.

En viktig fråga är hur man återfår körkortet utifrån de nya reglerna, som nu uppdateras. Det är en fråga som jag förstås kommer att ställa till generaldirektören i morgon. Jag misstänker att den kommer att ställas till generaldirektören även av trafikutskottet nästa vecka.

Herr talman! Min fråga går till försvarsministern.

Sollefteå sjukhus har redan förlorat sin förlossningsverksamhet. Nu avvecklas även anestesi, operation, intensivvård, barnmedicin och vårdplatser. Det innebär att ett inlandssjukhus i praktiken förlorar sin förmåga att hantera allvarliga tillstånd.

Sjukhuset betjänar ett vidsträckt område i inlandet där avstånden är långa, vägstandarden ojämn och vinterförhållandena ofta svåra. För många handlar det om flera timmars resa till närmaste vård.

Det här är inte bara en fråga om vård. Det handlar om trygghet och patientsäkerhet och att behålla kompetens i områden som redan har svårt att rekrytera.

Min fråga till ministern är: Vilket ansvar har staten när ett strategiskt inlandssjukhus som det i Sollefteå monteras ned, och vad avser regeringen att göra för att trygga vården och personalens villkor i dessa delar av landet?

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Det var ju så att I 21 i Sollefteå återetablerades i samband med försvarsbeslutet 2020. Verksamheten där går framåt, och man har lyckats väl med rekryteringen. Det är naturligtvis bra för Sveriges försvar, men framför allt skapar det förutsättningar för regional tillväxt.

När det gäller utformningen av vården är det en fråga för regionen. Det är inte en fråga för mig som minister eller för regeringen som sådan.

Det jag fått mig till livs är att man haft svårt att rekrytera till sjukhuset och att det skulle kunna vara en av bevekelsegrunderna. Men det här är en regional fråga. Det är inte en fråga för mig som försvarsminister eller för regeringen i dess helhet.

Herr talman! Totalförsvaret kräver att civil och militär beredskap hänger ihop.

Sollefteå sjukhus nära I 21 har en självklar plats i den försvarsstruktur som nu byggs upp i norra Sverige. Att samtidigt montera ned vårdberedskapen strider mot syftet, och att andra partier trots vetskap om detta föreslår nedläggning är anmärkningsvärt.

Sverigedemokraternas ståndpunkt är tydlig: Sollefteå sjukhus bör bevaras och ges en formell roll som beredskapssjukhus. Min följdfråga är om ministern är beredd att ta initiativ för detta och vad regeringen avser att göra i frågan.

Herr talman! Det vi genomför är åtgärder för att stärka vården och vårdens motståndskraft och vårdsektorn som sådan.

Regeringen har avsatt 2 miljarder i sektorsbidrag för att stärka sjukvården. Vi har fördelat 3,7 miljarder genom ökade statsbidrag för att tillgodose behovet av bra och jämställd vård och 5,9 miljarder till regionerna. Men det är övergripande åtgärder. Den ordning vi har är att detta är en regional fråga och inte en statlig fråga för regeringen.

Herr talman! I går talade jag med Maria, som har fått ett återkrav från Försäkringskassan på 800 000 kronor på 50 procent av sin sjukskrivning från 2019 fram till i dag – detta till följd av ett tips från en medlem av allmänheten till Försäkringskassan om att Maria haft en pysselsida på Instagram, vilket Försäkringskassan tar till intäkt för att Maria har haft arbetsförmåga under den här tiden trots genomgångna arbetsförmågetester, läkarintyg, besök hos arbetsterapeut med mera som bekräftar att Maria inte har haft någon arbetsförmåga under den här tiden.

Jag förstår att statsrådet inte kan svara om enskilda fall, men Marias fall är inte unikt. Det har uppmärksammats vid flera tillfällen att människor som utövat yoga och andra fritidsaktiviteter blivit av med sin sjukpenning, trots att det är fastslaget i Försäkringskassans riktlinjer att det är förenligt med sjukskrivning.

Hur säkerställer ministern att Försäkringskassan inte drar tillbaka sjukpenning eller sjukersättning på felaktiga grunder?

Herr talman! Stort tack för frågan från ledamoten Isabell Mixter!

Att det ska vara lätt att göra rätt är ett genomgående fokus som vi har när det gäller både Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Man ska lämna riktiga uppgifter. Om allt är rätt och riktigt ska man också kunna få ersättning. Är man sjuk ska man känna sig trygg med att man har en sjukpenning att lita på och falla tillbaka på.

Det finns många olika sätt att förstärka detta, inte minst genom att se till att det är lätt att göra rätt. Det behöver också finnas fler vägar tillbaka till arbete. Detta jobbar Försäkringskassan mycket fokuserat med. Myndigheten har ett uppdrag i regleringsbrevet att fokusera på de här sakerna: Den som har rätt till sjukersättning ska få den, och vägarna tillbaka till arbete ska vara många.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret, även om hon inte riktigt svarar på min fråga om hur man ser till att det blir rättssäkert för den enskilda.

Fallet med Maria och andra fall som har uppmärksammats gällande återkrav väcker frågor om tidsaspekten. Hur långt tillbaka i tiden kan det vara rimligt att ställa ett återkrav på en människa när det inte finns något uppenbart uppsåt från medborgaren att lura systemet och Försäkringskassan helt enkelt har ändrat sin bedömning? Hur långt tillbaka får man gå?

Herr talman! Alldeles oavsett om vi pratar om sjukpenning eller garantipension är det viktigt att det är lätt att göra rätt och att det är tryggt och säkert. Systemet ska också vara förutsägbart. Man ska kunna ta del av uppgifterna på ett enkelt sätt från både Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens sida så att vi vet att pengarna hamnar i rätt fickor. Just nu har vi en ganska stor problematik med ökad organiserad brottslighet och bidragsbrottslighet. Vi har ökat antalet kontroller och tillfört mer medel och mer resurser till myndigheterna just för att rätt pengar ska hamna i rätt fickor. Det är fortsatt i fokus för oss.

Herr talman! Centerpartiet står upp för ett starkt svenskt försvar i hela landet men vet också att framtidens försvar inte bara formas på övningsfälten och i de stora industrihallarna utan även i källare och techhubbar med startups som drivs av entreprenörer med radikala idéer.

I regeringens strategi för försvarsinnovation talas fint om samverkan, öppenhet och banbrytande teknik, men en rapport från Säkerhets- och försvarsföretagen visar något annat. Små och nystartade företag möter gång på gång stängda dörrar. Trots spetskompetens och vilja att bidra får de inte ens chansen till dialog med vare sig Försvarsmakten eller FMV. De drunknar i tillståndskrav, långa ledtider och en kultur som skrämmer bort snarare än släpper in.

Min fråga till försvarsministern är: Har Sverige verkligen råd att låta startups med banbrytande teknik stå kvar utanför, trots att de vill och kan bidra redan i dag?

Herr talman! Jag tackar för en angelägen fråga. Har Sverige råd att inte ha startups i försvarssektorn? Svaret är entydigt nej.

Vidtar då regeringen ett antal åtgärder på den här sidan? Ja, det gör vi definitivt. Vi har gett i uppdrag till FMV att jobba med försvarsinnovationsupphandlingar. Man ska arbeta mer med det som heter SME-företag. Elisabeth Thand Ringqvist vet naturligtvis väl hur viktig den sektorn är. Ofta är de mindre företagen avknoppningar från stora. De har hög innovationsgrad. Vi har öppnat för ett civil-militärt utvecklingsprogram på teknikområdet för att få in nya civila startups som ska jobba med Försvarsmakten. Vi har även ett försvarsinnovationsråd som jag själv leder. Där ingår det SME-företag.

Jag vågar påstå att regeringen arbetar väldigt systematiskt med att få in fler civila företag och mindre bolag som är extremt innovativa för att vi ska få starkare försvarsinnovation.

Herr talman! Vi har nu åter hört om regeringens många goda ambitioner, men det räcker inte med bara strategidokument och näringslivsråd. Just nu vill små och innovationsdrivna företag vara med och försvara Sverige. Men de finner ett system som inte alls är byggt för deras verklighet. Jag undrar: Hur ska startups få vara med om den försvarsomställning som vi behöver? Som statsrådet säger har vi inte råd att tacka nej till innovation, särskilt inte när den står och knackar på dörren och vill vara med här och nu.

Herr talman! Sverige har alla förutsättningar att vara världsledande. Vi har en enormt innovativ civil sektor som vi nu arbetar stenhårt med att också få in i den militära sektorn; det behöver bli fler, och den sektorn behöver växa.

Ett uttryck för att vi är framgångsrika på det här området är Natos utlysning Diana för små och medelstora företag: Av 75 företag som valts ut inom de 32 medlemsländerna var 5 från Sverige, så vi ligger väldigt väl till även inom Nato. Det finns också goda förutsättningar att jobba inom EU med MIP-program, som är direkt riktade mot små företag och startups.

Herr talman! Bostadsbidraget är ett av de mest träffsäkra verktyg som staten har för att stötta hushåll med låga inkomster. Nuvarande system med årsvis behovsprövning leder dock ofta till återkrav för personer vars inkomster varierar under året, exempelvis studenter och timanställda. År 2023 blev hela 39 procent av hushållen återbetalningsskyldiga. Risken för att bli återbetalningsskyldig får också en stor grupp människor att inte ens söka bidraget trots att de kanske skulle vara berättigade till det.

År 2023 föreslog en statlig utredning att bostadsbidraget ska baseras på aktuella månadsuppgifter från Skatteverkets arbetsgivardeklarationer; på så sätt minskar risken för återkrav och skuldsättning bland hushåll med bostadsbidrag. Enligt utredningen skulle återkraven kunna minska med mer än 90 procent genom denna reform, och fler studenter och andra med osäkra och varierande inkomster skulle våga söka bostadsbidrag.

Min fråga till socialförsäkringsminister Anna Tenje är därför: När kommer regeringen att lägga fram ett skarpt förslag om att införa månadsuppgifter för beräkning av bostadsbidraget?

Herr talman! Stort tack till ledamoten Malte Tängmark Roos för en väldigt angelägen fråga! Jag delar helt och fullt ledamotens beskrivning av hur bra det skulle vara om man kunde jobba på ett enklare och effektivare sätt och dela information mellan myndigheter i betydligt större utsträckning. Får man in rätt uppgifter i systemen minskar risken för de felaktiga utbetalningar som genererar återkrav, vilka ligger på hög nivå i dag. Att ha månatliga uppgifter för exempelvis bostadsbidraget är någonting som vi har aviserat i budgeten och som vi jobbar hårt med att få till.

Herr talman! Det gläder mig väldigt mycket att höra att regeringen planerar att återkomma med ett sådant här förslag, som Miljöpartiet och civilsamhället efterfrågar. Frågan blir varför det dröjer. Förslaget har redan utretts och remitterats. Det var färdigt för två år sedan. Det borde i princip gå att genomföra omedelbart. Varför planerar inte regeringen att införa månadsprövningar redan nu till halvårsskiftet eller åtminstone till årsskiftet 2025/26?

Herr talman! Stort tack för följdfrågan från ledamoten!

Ledamoten själv sätter nästan fingret på det. Det borde gå, säger han. Ja, det borde gå. Men de tekniska systemen och it-systemen behöver uppgraderas. Vi behöver bygga systemet så att det går att använda på ett enkelt och effektivt sätt.

Men frågan är inte om detta ska ske utan när. Vi jobbar hårt med det, för jag tror verkligen att det skulle lösa många problem och dessutom förhindra att många familjer försätter sig i en situation som definitivt inte var meningen.

Herr talman! Min fråga går också till statsrådet Anna Tenje.

Andelen långtidssjukskrivna ligger fortsatt på höga nivåer, och jag oroas särskilt över att många sjukskrivningar blir allt längre. Tidigare fanns det möjlighet till arbetsprövning, en möjlighet som togs bort 2016. Men jag noterar att regeringen nu går vidare med förslaget om möjlighet till arbetsprövning med bibehållen sjukpenning.

Vad anser statsrådet att detta kan göra för skillnad för människor på väg tillbaka till arbete?

Herr talman! Stort tack, ledamoten Högström, för en väldigt viktig och bra fråga!

Jag kan glädjande nog informera kammaren om att regeringen så sent som i dag fattade beslut om att gå vidare med just möjligheten till arbetsprövning för personer som har heltidssjukskrivning och sjukpenning.

Precis som ledamoten beskriver fanns det tidigare en möjlighet för en individ som hade sjukpenning att komma tillbaka till arbete. Utan att man riskerade sjukpenningen och utan att arbetsgivaren behövde stå för kostnaden hade man möjlighet att komma tillbaka, umgås på arbetsplatsen utan krav och prova på att arbeta. Den möjligheten har varit borta sedan 2016. Det tyckte vi från regeringens sida var fel, och nu skapar vi åter den möjligheten – just för att fler ska kunna hitta vägar tillbaka till arbetsmarknaden och återgå i arbete.

(Applåder)

Herr talman! Stort tack för svaret, statsrådet!

Jag håller med om att det här kan bli ytterligare ett verktyg för att motverka onödigt långa sjukskrivningar och stärka återgången till arbete. Kan statsrådet berätta något mer om regeringens arbete för att minska sjukskrivningarna – kanske särskilt av kvinnor, som ofta drabbas av just långa sjukskrivningar?

Herr talman! Tack så mycket, ledamoten, för följdfrågan! Detta är onekligen en fråga som vi båda brinner väldigt mycket för.

De onödigt många och långa sjukskrivningarna blir som sagt fler. Det är särskilt kvinnor mitt i livet som ofta drabbas av psykisk stress och press och då får en sjukskrivning i stället för rätt vård och behandling. Detta vill vi vända på. Vi vill såklart ge dem bättre förutsättningar att återgå i arbete och ha ett arbetsliv. Här är vägarna många och stora, och i budgeten för 2025 har vi en hel repertoar med åtgärder just för att människor ska återgå i arbete.

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet Anna Tenje.

Vi behöver ständigt öka tryggheten och motverka att äldre och funktionshindrade utsätts för brott i sina egna hem eller på särskilda boenden. För att öka säkerheten för dessa personer inom äldrevården och LSS efterfrågar vissa kommuner i dag utdrag ur belastningsregistret före anställning, trots att lagstödet för detta är lite oklart. En utredning med förslag om hur detta kan ske presenterades i oktober 2024 och har nyligen varit ute på remiss.

Vilken tidsplan ser ministern för propositionen inom detta viktiga område, och vilka andra viktiga saker är på gång för att öka tryggheten för dessa grupper?

Herr talman! Stort tack, ledamoten Dan Hovskär, för en väldigt viktig och angelägen fråga!

Alla ska kunna känna sig trygga och säkra i sina egna hem och veta vem det är de släpper över tröskeln. Det gäller särskilt när man är äldre och i behov av hjälp och stöd eller för den delen när man har olika funktionsvariationer och har hjälp.

För mig var det väldigt viktigt att jobba med frågan om bakgrundskontroller och skapa den möjligheten för landets kommuner. Därför ger vi redan nu i sommar ett tydligt lagstöd för kommuner att göra bakgrundskontroller, och vi jobbar också med en snabbutredning för att se om vi faktiskt ska ta steget och göra det obligatoriskt att begära utdrag ur belastningsregistren – precis som det är inom skola och förskola i dag, vilket för mig är ganska självklart.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Det låter positivt. Som statsrådet själv var inne på anger utredningen att det ska vara möjligt för kommuner att efterfråga registerkontroll. Jag ser fram emot att saker och ting är på gång och att vi kan öka tryggheten för de här grupperna, som kan känna sig extra utsatta i samhället. Jag tackar så väldigt mycket för svaret.

Herr talman! Stort tack för kommentaren som ledamoten gav!

Jag tycker att detta är en viktig och angelägen fråga. Jag vill dock understryka att samtidigt som kommunerna nu får möjlighet att begära utdrag ur belastningsregistret och det så småningom kanske görs obligatoriskt – kanske ska de dessutom titta i misstankeregistret – är det oerhört viktigt att kommunerna genomför ordentliga referenstagningar och ordentliga intervjuer för att se till att de får rätt person på rätt plats. Våra äldre ska kunna känna sig trygga och säkra i sina hem.

Herr talman! Jag kommer att ställa min fråga till statsrådet Andreas Carlson.

Möjligheten att sätta stopp för någon annans byggplaner har aldrig varit större än i dag. Numera kan en invändning baserad på förekomsten av fladdermöss eller annan fridlyst art i exploateringsområdet räcka för att fördröja, fördyra och i värsta fall stoppa ett projekt. Detta visar en ny dom från Mark- och miljööverdomstolen.

Den uppmärksammade domen innebär att den som söker förhandsbesked numera kan tvingas ta fram och betala för en utredning så fort någon påstår att en fridlyst art kan finnas i området även om påståendet i sig är vagt. För både privatpersoner och företag höjer detta tröskeln för nybyggnation ytterligare, och vägen från första ansökan till faktisk byggstart riskerar som sagt att bli både dyrare, längre och mer osäker. Inte minst kan det här få fler byggprojekt att gå i stöpet redan i planeringsfasen.

Det man studsar på är inte själva möjligheten att överklaga; tvärtom är det något som måste finnas. Men min fråga är: Avser statsrådet att agera i frågan för att jämna ut denna obalans mellan den som överklagar och den som vill bygga?

Herr talman! Det finns väldigt många olika hinder som i dag påverkar bostadsbyggandet negativt. Regeringen påbörjade ett arbete redan dag ett och har i ett högt tempo påbörjat åtgärder för att tillgängliggöra byggbar mark i attraktiva lägen, korta ledtider och förenkla regelverk.

När det gäller den specifika fråga som ledamoten lyfter, herr talman, är det naturligtvis så att skyddet för fridlysta djur inte ska kunna användas som en förevändning av grannar som vill stoppa ett lovgivet byggprojekt. Regeringen beslutade den 16 januari i år om ett tilläggsdirektiv till Miljötillståndsutredningen där den fråga som är aktuell i det här fallet ska belysas ur ett detaljplaneperspektiv. Det är förstås viktigt att arbetet nu löper på i den utredning som är tillsatt i syfte att undanröja hinder för bostadsbyggande, för att hela Sverige ska fungera.

Herr talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret och för att han engagerar sig i denna allvarliga fråga.

Kortfattat vill jag bara konstatera att det som sagt gäller att vi hittar en balans i denna process där vi ser till att skydda våra fridlysta arter samtidigt som de inte används som ett verktyg för att stoppa nybyggnation och tillväxt i vårt land. Det är bra att man nu har gått vidare med det här tilläggsdirektivet, men skulle statsrådet kunna ge en liten föraning om när i tiden besked i denna fråga kommer att kunna komma från regeringens håll?

Herr talman! Jag förstår att Patrik Karlson är otålig – det är jag också, och det är många som är det. Det finns mycket som hade behövt vara på plats för länge sedan när det gäller reformer som förenklar byggande samt tydliggör och klargör regelverk.

Precis som ledamoten säger är det inte så att någon är emot att man ska kunna överklaga. Det ska man kunna göra, men det behöver kunna ske på ett balanserat sätt. Det är viktigt att utredningen nu arbetar på i ett högt tempo enligt den plan den har. Sedan ska vi kunna åtgärda en del av de hinder som finns för bostadsbyggande i Sverige.

Herr talman! Regeringen meddelade nyligen de preliminära ramarna för länsplanerna. För Jämtlands län, som är min valkrets, är beskedet en stor besvikelse. Vi pratar om ett tillskott från regeringen på 120 miljoner kronor över de kommande tolv åren. Nedbrutet per år blir det 10 miljoner, vilket ger – håll i er – 500 meter cykelväg per år. Det är detta vi talar om. Så blir utfallet av regeringens så kallade historiskt stora satsning på vägarna för min valkrets.

Det här förslaget innebär att länet kommer att komma ännu längre ifrån övriga landet när det gäller vägstandard och vägsäkerhet. Medan vi i Jämtlands län kan bygga 500 meter cykelväg extra finns det andra län där man inte ens hinner göra slut på medlen.

Min fråga till statsrådet Carlson är hur han tänker agera för att infrastrukturklyftan mellan stad och land inte ska fortsätta att öka.

Herr talman! Jag tackar Kalle Olsson för frågan.

Den ökning som vår regering gör i länsplanerna är ju väsentligt större än tidigare. Vi tillför 20 procent mer till länsplanerna. I den förra nationella planen, som Kalle Olssons dåvarande regering var ansvarig för, sköt man bara till 8 procent. Det går förstås att ha en diskussion bakåt, men diskussionen framåt är ju viktigare.

Jag tror att det är viktigt att tydliggöra att den historiskt stora satsning vi nu gör också träffar länsplanerna. Specifikt för Jämtland, herr talman, är det viktigt att se den historiskt stora satsning vi gör på vägunderhåll. Jämtland är ett av de områden i Sverige där det ser allra sämst ut när det gäller vägunderhåll.

Nu har vi för första gången en plan för att utradera underhållsskulden för vägunderhåll i hela landet. Det kommer förstås att vara en väldigt viktig åtgärd för att bygga ihop Sverige och öka sammanhållningen och för att man ska kunna ta sig till olika platser utan att vara orolig för att bilen ska gå sönder på grund av att vägarna är i så dåligt skick.

Herr talman! Min fråga går till finansmarknadsministern.

För någon vecka sedan drabbades Bank-id av en omfattande driftsstörning efter en överbelastningsattack, vilket ledde till att miljoner svenskar inte kunde identifiera sig digitalt under flera timmar. Nu i veckan inträffade en liknande incident, denna gång riktad mot Swish, vilket återigen synliggjorde sårbarheten i vår digitala betalningsinfrastruktur.

Bank-id och Swish är centrala delar av det svenska samhällets vardagsfunktioner. När dessa tjänster slås ut påverkas inte bara enskilda konsumenter utan också företag, myndigheter och samhällsviktiga tjänster. Dessa återkommande attacker väcker oro för den digitala säkerheten och beredskapen inom den finansiella sektorn. Det här visar också på vikten av att kontanter fortsatt finns tillgängliga som en fungerande reserv vid it-störningar.

Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att säkerställa driftssäkerheten och robustheten i Sveriges digitala betalsystem, och hur ser ministern på behovet av kontanter som komplement vid sådana störningar?

Herr talman! Tack, Bo Broman, för frågorna!

När det gäller kontanterna har vi i Tidösamarbetet ett viktigt projekt där en utredning har sett över behovet av kontanter. Detta arbetar vi vidare med för att säkerställa att systemet har den typ av robusthet och resiliens som behövs.

Kontanter kan såklart spela en viktig roll. En annan betydande del kan vara andra typer av offlinebetalningar. Det är viktigt att banker och den finansiella sektorn som helhet kommer framåt med lösningar på det här området.

Frågeställaren pekade också på de många sårbarheter som finns i våra digitala system. På det här området är det ju inte bara vi i Sverige som är hårt ansatta. Här finns det nya EU-regler – Doraförordningen – som har börjat gälla. Vi har också ett förslag som har utretts, som vi arbetar vidare med, om hur driftsstörningar ska hanteras. Det finns dessutom ett pågående arbete med hur man ska ha statlig identifikation.

Här vidtas massiva åtgärder mot massiva problem.

Herr talman! Jag vänder mig till infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Den regering vi har nu pratar gång på gång om arbetslinjen, som innebär att människor ska vara beredda att flytta dit där jobben finns. Jag undrar hur till exempel en undersköterska eller byggnadsarbetare ska kunna ta jobb i en stad där hyrorna är skyhöga, om det finns bostäder, och bussen eller tåget inte går över huvud taget. Man fortsätter att luta sig mot att det är marknaden som ska lösa allt detta, men den har ju bevisligen misslyckats.

Hur lirar statsrådets politik med en politik som ställer hårda krav på att individen ska flytta dit där jobben finns när individen inte kan göra det och man inte tar ansvar för den samhällsstrukturen?

Herr talman! Tack, Ciczie Weidby, för frågan! Jag ska svara med två exempel.

Den historiskt stora satsning vi gör på infrastruktur – 1 171 miljarder kronor innebär en ökning med 27 procent jämfört med nuvarande nationell plan, om man räknar på samma sätt – möjliggör investeringar som gör att man ska kunna lita på att man kan transportera sig till och från arbetet. Just arbetspendling är en prioritet, tillsammans med godstrafik. Det är en viktig bottenplatta i arbetet med att rusta upp svensk infrastruktur.

Regeringen har också gett kapitaltillskott till Norrlandsfonden för att hjälpa till att främja bostadsbyggande med en topplånefunktion för att kalkyler ska kunna gå ihop i etablerings- och omställningskommuner. Förra veckan var jag i Ludvika, där man ser att 160 nya bostäder kan komma på plats snabbare tack vare den här träffsäkra mekanismen. Det är ytterligare ett exempel på regeringens arbete för att fler ska kunna flytta dit där det finns jobb.

Herr talman! Föreningsfriheten är grundlagsskyddad; alla ska ha rätt att engagera sig i en förening. Men i praktiken är det bankerna som avgör vilka ideella organisationer som får möjlighet att bedriva verksamhet. Många ungdomsorganisationer, särskilt de med minderåriga styrelser eller med etnisk och religiös profil, nekas bankkonto eller möter orimliga hinder, avgifter och väntetider.

Detta drabbar hela civilsamhället. Allra hårdast drabbar det dem med sämst förutsättningar. Utan konto kan föreningar inte ta emot bidrag, exempelvis från MUCF, kommuner eller regioner, betala lokalhyra eller bedriva verksamhet över huvud taget. Flera rapporter från civilsamhället bekräftar att det här är ett växande problem, men hittills har regeringen valt att enbart fokusera på privatpersoners rätt till bankkonto i utredningarna.

Min fråga går till Niklas Wykman. Vad tänker regeringen göra för att säkerställa att också ideella föreningar garanteras tillgång till grundläggande banktjänster?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Det här kallas på regleringsspråk för de-risking – finansiella institutioner skjuter på olika sätt bort risk. Så ska det givetvis inte vara. Man ska ha rätt kontroll, och privatpersoner, företag och föreningar ska ha rätt möjligheter att verka inom det finansiella systemet. För detta finns såväl EU-arbete som nationellt arbete.

Man kan dock helt enkelt inte bortse från de bakomliggande motiven och anledningarna till att vi behöver ordning och reda, till att vi behöver tillsyn och kontroll och till att vi inte kan gå tillbaka till hopp och lek i de finansiella systemen. Det beror på att det finns mycket mäktiga krafter som vill vårt samhälle illa. Dessa krafter kan också använda ideella föreningar för att samla in pengar till brottslighet, tvätta brottsvinster eller på annat sätt skada vårt samhälle.

Det handlar helt enkelt om en avvägning mellan olika intressen. Att det bara skulle finnas engagemang för det ena stämmer inte.

Herr talman! För lite drygt ett år sedan ställde jag en fråga till socialförsäkringsminister Anna Tenje om hur det gick med att omvandla SGI-utredningen till en proposition. Det är många som har väntat länge på ett mer rättvist sätt att beräkna den sjukpenninggrundande inkomsten. Det handlar om kulturskapare men också om våra elitidrottare, som vi gärna följer via tv-apparaterna. De har ofta ganska knappa ekonomiska villkor. Det kan handla om forskare, som lever på tillfälliga inkomster och korta stipendier innan de får en fast anställning eller ett lektorat. Det kan också handla om gigarbetare, timvikarier eller alla de som av en eller annan anledning hamnar utanför systemet och nollas i systemet från en dag till en annan. Vi har även egenföretagare och kombinatörer. Alla de här behöver ett nytt system för att beräkna SGI utifrån historiska inkomster.

Jag vill fråga Anna Tenje: Kommer det en proposition under mandatperioden?

(Applåder)

Herr talman! Stort tack för frågan, ledamoten Mats Berglund!

Det stämmer att det var ungefär ett år sedan ledamoten ställde denna fråga till mig. Svaret var då att arbete pågår i Regeringskansliet och att vi bereder frågan.

Herr talman! Den utredning som lades på mitt bord var inte fullödig. Det var en diger utredning som var angelägen om att lösa många problem men som inte i allt levererade de faktiska lösningarna.

Här krävs ett stort arbete eftersom det är ett mycket komplicerat system, och det är viktigt att det blir rätt och riktigt och att rätt drivkrafter finns.

Herr talman! Mitt svar är därför även i dag att beredning pågår i Regeringskansliet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga riktar sig till finansmarknadsminister Niklas Wykman.

I förra veckan slocknade hela Spaniens elsystem, vilket fick enorma konsekvenser för det spanska samhället. Kraftsystemet där är nästan helt utlämnat till väderberoende kraftslag, och det var just ett sådant kraftsystem som den rödgröna oppositionen försökte påtvinga svenskarna, med effektbrist och volatila elpriser som följd.

Allt detta visar att baskraft, såsom kärnkraft, är helt nödvändig för svensk industri och svensk välfärd. Det är också därför som riksdagen står beredd att inom bara någon vecka fatta beslut om finansiering av ny kärnkraft i Sverige.

Kan finansmarknadsministern kort redogöra för hur systemet för finansiering av ny kärnkraft är tänkt att fungera?

Herr talman! Jag hörde ett lätt skratt från mina regeringskollegor eftersom det är mycket att förklara på en minut. Men generellt finns i det svenska samhället ett nytänt hopp och en stor glädje över att hushåll och industri ska få tillbaka stabila elpriser. Det har kommit glada tillrop från både den industri som vill vara med och bygga ny kärnkraft och fackföreningsrörelsen, med LO, IF Metall och andra, för de ser att detta är en nyckel till inte bara stabil och miljövänlig energiproduktion utan också ökad konkurrenskraft och nya jobb i Sverige.

Idén bakom är enkel. Man ska förena statens möjlighet att låna billigt med företags möjlighet att kunna producera effektivt. Sedan ser man till att skapa el till ett så lågt pris som möjligt med så stabila villkor som möjligt så att man kan komma tillbaka till en unik konkurrensfördel för svensk industri, svenska jobb och svenska hushåll.

(Applåder)

Herr talman! Ingen har väl missat att Region Västernorrland har tagit det ödesdigra beslutet att lägga ned sjukhuset i Sollefteå. Det kommer att innebära stora försämringar för de boende i regionen vad gäller tillgången till säker vård och vård i tid. Eller som en kvinna skrev till mig i går: Vi är många som bor och lever här. Om sjukhuset stänger måste många flytta – många med sjuka barn samt multisjuka äldre. Detta beslut är inte genomtänkt, och det gynnar inte välfärden. Lyssna på dem som kan ärendet: läkarna, kommunen och försvaret!

Försämringen av tillgång till sjukvård är också oroväckande ur ett beredskapsperspektiv. Min fråga till försvarsminister Pål Jonson är därför: Delar ministern min och Kristdemokraternas oro för att nedläggning av sjukhus försvagar tillgången till nära sjukvård vid en extraordinär händelse?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Det är uppenbart att det finns ett stort engagemang för Sollefteå sjukhus, och det har jag respekt för. Men det är varken mitt eller regeringens ansvar att identifiera vilken typ av verksamhet som ska ske på sjukhuset, utan det är en regional fråga. Låt mig understryka det.

I hanteringen av frågan har Försvarsmakten fått möjlighet att yttra sig genom Norra militärregionen, och jag tror att även generalläkaren har yttrat sig och gjort en konsekvensbedömning.

Så till den bredare frågan om det är viktigt för svensk beredskap att ha en stark sjukvård. Ja, generellt sett är det ju det, och Acko Ankarberg Johansson arbetar intensivt med dessa frågor. Regeringen har också vidtagit ett antal åtgärder för att stärka sjukvårdsförmågan vid såväl fred som kris och krig.

Men återigen: Det är inte regeringens ansvar att bestämma över verksamheten vid Sollefteå sjukhus, som för övrigt ska vara kvar. Det sker regionalt.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Anna Tenje.

Hyror och matkostnader har grävt djupa hål i barnfamiljers bankkonton. För sju år sedan höjde den socialdemokratiskt ledda regeringen barnbidraget. På den tiden täckte bidraget 36 procent av en tioårings levnadsomkostnader, minus boendekostnad. I dag visar Swedbanks rapport att barnbidraget täcker 25 procent. Sverige är dessutom det enda landet i Norden som inte har höjt barnbidraget.

Trots att Sveriges barnfamiljer har det väldigt tufft ekonomiskt är regeringen ovillig att höja barnbidraget. Varför?

Herr talman! Stort tack till Sanne Lennström för en bra fråga!

Regeringen har stöttat hushållen under en mycket svår tid. Inflationen har grävt djupa hål i både hushållens och Sveriges ekonomi, och därför har det varit angeläget och viktigt att bekämpa inflationen. Jag säger inte att vi har vunnit, men nu är inflationen åtminstone nere på en mer normal nivå, vilket är mycket glädjande för Sveriges hushåll.

Dessutom kan man tanka bilen för tio kronor mindre än vad man kunde när regeringen tillträdde. Det har stor betydelse för inte minst hushåll med flera barn.

De åtgärder regeringen har vidtagit har i ett hushållsekonomiskt perspektiv gett störst effekt hos den tiondel som har det tuffast. Fördelningsmässigt har vi alltså kompenserat.

Men det råder stor oro i vår omvärld, och det ekonomiska läget är svårt. Regeringen följer därför denna fråga mycket noga.

Herr talman! Enligt många rapporter i medierna förlorar ett växande antal personer sitt körkort efter att ha testats med det så kallade PEth-provet trots att de inte har varit rattfulla. Ett antal ledamöter i kammaren har uppmärksammat problemet, och Transportstyrelsens generaldirektör har kallats till trafikutskottet med anledning av detta.

Jag är medveten om att statsrådet Andreas Carlson har initierat ett arbete för att komma till rätta med situationen, men med tanke på hur allvarliga konsekvenser detta får för många enskilda individer frågar jag: Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att de som har fått sitt körkort återkallat på felaktiga grunder får upprättelse?

Herr talman! Jag tackar Rashid Farivar för frågan.

Jag svarade på en liknande fråga tidigare under frågestunden, och svaret nu är samma som då: Regeringen ser det som mycket angeläget att få ett klargörande så fort som möjligt.

Jag kommer i morgon att ha ett möte med Transportstyrelsens generaldirektör för att få en beskrivning av och redogörelse för det arbete som pågår med att uppdatera de regler som styr de medicinska kraven om alkohol och narkotika vid körkortsinnehav. Bedömningen är att de uppdaterade reglerna kommer att leda till att färre körkort kommer att återkallas.

Jag kommer också att efterfråga en redovisning av tidsplanen för genomförandet och hoppas att man så snabbt som möjligt kan få detta på plats.

Jag kommer givetvis också att ställa den angelägna frågan om vilka regler som kommer att gälla för att återfå körkort.

Herr talman! Jag är kvar i samma fråga som vi precis lämnade.

Infrastrukturministern ska träffa generaldirektören för Transportstyrelsen. Det är jättebra. Vi har haft en diskussion om Peth-testerna och konsekvenserna av dessa i en tidigare interpellationsdebatt här i kammaren. Då gav infrastrukturministern ungefär samma svar som nu, att det inte är så bra men att det kommer att bli bättre sedan. Den stora frågan är: När är sedan?

I dagsläget står det fortfarande på Transportstyrelsens hemsida att det kommer att ta lång tid. Detta hör till infrastrukturministerns ansvarsområde. Att det kommer att ta lång tid är vad Transportstyrelsen själv säger, men de människor som har förlorat körkortet trots att de inte borde ha blivit av med det har inte lång tid på sig. Det är deras jobb, deras vardag, deras familjeliv etcetera som påverkas.

Min fråga är därför: Kommer transportministern, på mötet i morgon, att se till att det inte tar lång tid?

Herr talman! Vi har haft en diskussion i kammaren tidigare, ledamoten och jag, där jag redogjorde för Transportstyrelsens pågående arbete. Bedömningen är att det kommer att leda till betydligt färre återkallelser.

Jag är inte nöjd med svaret att det kommer att ta lång tid. Däremot har jag i dag inget svar på hur lång tid det tar. Detta är ett ansvar som ligger på Transportstyrelsen, enligt föreskrift, men det är självfallet angeläget att få ett klargörande så fort som möjligt.

Det handlar både om en redogörelse för det pågående arbetet och, inte minst, om tidsplanen för genomförandet och även, som jag sa i mitt svar på den förra frågan, herr talman, om möjligheten att återfå ett återkallat körkort utifrån det nya uppdaterade regelverket och om hur det ska bli så enkelt, transparent och tydligt som möjligt.

Jag förstår att det finns en oro och frustration. Det tar jag på stort allvar, och det är därför jag i morgon kommer att ha ett möte med Transportstyrelsens generaldirektör om den här frågan.

Herr talman! I regeringsformen 1 kap. 2 § fastslås det att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

I går skrev Sverigedemokraternas riksdagsledamot Richard Jomshof att han hoppades att riksdagsledamoten Daniel Riazat skulle ”åka hem”. Att be rasifierade svenskar att åka hem är ett klassiskt rasistiskt grepp för att markera att inte alla svenska medborgare är lika mycket svenska. Men, herr talman, Sverige är mitt, Daniel Riazats, talmannens och alla svenska medborgares hem.

Jag vill därför fråga statsrådet Pål Jonson: Delar regeringen Sverigedemokraternas syn på rasifierade svenska medborgare, eller kan statsrådet här och nu fördöma det djupt rasistiska uttalandet från en ledande företrädare för regeringsunderlaget?

(Applåder)

Herr talman! Tack, Märta Stenevi, för frågan!

Jag måste ärligt säga att jag inte är bekant med uttalandet, och jag är heller inte bekant med att regeringen har intagit någon position där. Jag måste be att få återkomma i en eller annan form. Jag känner faktiskt inte till uttalandet.

Herr talman! För en vecka sedan kom ett riktigt glatt besked: Västflyg tar i samverkan med flera aktörer ett viktigt steg i att knyta samman Växjö och Bromma med direktflyg. I dag kom ännu ett oerhört efterlängtat och glatt besked: Visby får åter direktflyg till Bromma, även det i samverkan med aktörer på ön som ser både att det är viktigt att invånare, personal och kunder kan resa snabbt och smidigt in och ut från ön och att turismen är livsviktig för att näringslivet ska må bra och frodas året om.

Genom dessa glada besked knyts landet samman, och med satsningar på inrikesflyget ser vi åter aktivitet på Bromma som kortar ledtiden. Bara min resa till ön, från dörr till dörr, kortas med hälften – hälften!

Här ser vi samverkan när den är som allra bäst, och nu gäller det att samhället sluter upp. Jag skulle vilja höra infrastrukturministerns syn på dessa senaste samarbetsprojekt, som lyfter svenskt inrikesflyg.

Herr talman! Tack så mycket, Ann-Sofie Lifvenhage, för frågan!

Det är självfallet positivt med entreprenörer som vill satsa på svensk infrastruktur och som ser möjligheter där andra kanske ser problem. Jag välkomnar alla sådana initiativ.

Det regeringen gör för att stärka infrastrukturen i Sverige, transportsystemet i stort och specifikt flyget, som frågan gäller, är att se transportsystemet som en helhet och att inte ställa trafikslag mot varandra.

Vi har mer än fördubblat stödet till de regionala flygplatserna. Vid halvårsskiftet tas den skadliga flygskatten bort. Vi har gått in med stöd som också hanterar en del av kostnaderna från pandemin, som drabbade både flygresenärer och flyget i stort.

Flyget är viktigt i vårt avlånga land, som är beroende av tillförlitliga, robusta och – när det gäller flygets utveckling – alltmer hållbara transporter. Detta är förstås något som regeringen arbetar med, för att hela Sverige ska fungera.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Wykman.

Nu bedriver man penningtvätt i ”närmast industriell skala”. Så säger Ekobrottsmyndigheten i sin senaste rapport om den ekonomiska brottsligheten. Det handlar om 100–150 miljarder kronor i brottsvinster varje år, och det växer. Myndigheten pekar också på att vissa branscher är särskilt drabbade, såsom banker, byggen och välfärden.

Vi socialdemokrater har lyft upp denna fråga ett flertal gånger och har bland annat föreslagit att det ska införas en högre nivå av straff för ekonomisk brottslighet och att en djupare genomlysning ska göras av särskilt utsatta branscher. Detta har SD-regeringen inte hörsammat utan röstat ned.

Nu kommer Ekobrottsmyndigheten med sin mycket allvarliga rapport och styrker det vi har framlagt. Borde inte SD-regeringen lyssna på det och vidta ytterligare åtgärder på området, såsom att införa en högre nivå av straff för ekonomiska brott och genomlysa utsatta branscher?

Herr talman! Björn Wiechel får kanske börja med att adressera en regering som finns. Det är ett bra sätt att kunna få svar. Det blir faktiskt ganska tramsigt, särskilt då det gäller riktiga och allvarliga problem som penningtvätt.

Det är bra att Socialdemokraterna nu lyfter fram dessa frågor. Frågan är vad de gjorde åt dem när de hade makten. Den organiserade brottsligheten tilläts äta sig djupt in i det svenska samhället. En konsekvens av det är penningtvätt. Man dränerar gemensamma välfärdssystem på pengar, förpestar människors liv, begår bedrägerier mot äldre och använder tvivelaktiga metoder för telefonförsäljning och annat.

Detta tilläts gå väldigt långt. Här pågår ett intensivt arbete i Sverige och på EU-nivå. Delar av det har vi redan pratat om tidigare i dag – att det behövs bättre kontroll och mer övervakning. Vi är inte främmande för hårdare straff. Tvärtom, det borde vi ha haft tidigare.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Anna Tenje.

Från och med den 1 januari 2025 finns det ny lagstiftning på plats, vilket ger Försäkringskassan tillgång till uppgifter som arbetsgivarna redovisat till Skatteverket i arbetsgivardeklarationen om anställdas frånvaro kopplad till vab och föräldraledighet.

Detta innebär att Försäkringskassan har bättre förutsättningar att utveckla mer effektiva kontrollsystem för att upptäcka bidragsbrott. Även Utbetalningsmyndigheten, som kom på plats den 1 januari 2024, kommer att stödja Försäkringskassan i detta arbete, vilket är positivt.

Anser statsrådet att detta räcker för att få bukt med bidragsbrott när det gäller vab, eller behövs fler åtgärder? Kan statsrådet i så fall ge exempel på ytterligare åtgärder som kan bli aktuella?

Herr talman! Stort tack, ledamoten Daniel Persson, för en utmärkt fråga!

Att beivra bidragsbrottslighet och att inte minst strypa den kriminella ekonomin är en mycket angelägen och viktig fråga för regeringen.

Försäkringskassan beräknar att ungefär 800 miljoner kronor varje år betalas ut felaktigt. Det är bidragsbrottslighet inom tillfällig föräldrapenning. Just därför är det onekligen angeläget att beivra den typen av brottslighet, som kanske börjar i det lilla men som växer till något större och som dränerar våra gemensamma pengar och gör att pengarna hamnar i fel fickor.

Att öka kontrollen, att öppna upp systemen och att öka informationsspridningen mellan myndigheter men också mellan arbetsgivare, förskola och Försäkringskassan är angelägna åtgärder för att just beivra bidragsbrottsligheten.

Men regeringen stannar givetvis inte där. Vi har tillfört mycket stora resurser både till Pensionsmyndigheten och till Försäkringskassan. I detta nu anställs fler och fler personer på Försäkringskassan just för att öka kontrollverksamheten när det gäller socialförsäkringssystemet i stort men också när det gäller tillfällig föräldrapenning.

(Applåder)

Herr talman! I dessa oroliga tider med ett pågående folkrättsvidrigt krig i Ukraina och turbulens och osäkerhet kring USA:s framtida engagemang i Europas säkerhet står en enad riksdag och ett enat Europa bakom höjda försvarsanslag.

I debatten verkar det ibland inte finnas någon gräns för hur stora investeringarna i det militära försvaret kan bli. Jag ska inte recensera de beloppen, utan jag vill belysa en annan aspekt.

Krig är dyrt, och väpnade konflikter leder inte enbart till kostnader medan konflikten pågår utan även till humanitära och ekonomiska kostnader långt efter det att vapnen tystat. Att förebygga väpnade konflikter genom fredsbyggande, fattigdomsbekämpning, demokratisering och olika klimatinsatser är betydligt billigare.

När regeringen nu pratar om att höja försvarsanslagen till 3,5 procent av bnp är min fråga till försvarsministern: Till hur många procent av bnp är regeringen redo att samtidigt höja anslagen till konfliktförebyggande insatser som demokratisatsningar, fredsfrämjande och klimatåtgärder runt om i världen för att bidra till att undvika framtida väpnade konflikter?

(Applåder)

Herr talman! Tack, Jacob Risberg, för frågan!

Kopplat till försvarsåtagande och det som heter försvarsinvesteringsmålet är Sverige allierat. Som allierade är alla förbundna att leva upp till 2-procentsmålet. Sverige ligger över 2-procentsmålet; vi ligger på 2,4 procent. Bedömningen är att Nato kommer att närma sig ett mål på ungefär 3,5 procent för det militära försvaret i anslutning till Natos toppmöte i Haag.

Var kommer då dessa 3,5 procent ifrån? Det är den bedömda kostnaden för att Nato ska ha en god förmåga för avskräckning och försvar. Man har också tagit fram försvarsplaner. Det finns alltså ett väl underbyggt skäl till att man nu pratar om både 2-procentsmål och 3,5-procentsmål.

När det kommer till det civila försvaret och när det kommer till konfliktförebyggande har inte praxis varit att man har satt en specifik summa. Däremot sker detta naturligtvis dagligen, inte minst i utrikesförvaltningens arbete med förebyggande diplomati. Vi har Folke Bernadotteakademin och flera andra viktiga intressenter som också gör ett viktigt arbete när det kommer till konfliktförebyggande.

(Applåder)

Herr talman! Nyligen överlämnades utredningen om kvalificering till välfärden. Att arbeta och göra rätt för sig är en viktig moderat princip. Det gäller även den som har invandrat till Sverige. Det är såklart orimligt att omedelbart få tillgång till våra svenska socialförsäkringssystem utan ansträngning.

Förslagen om att människor som kommer hit ska kvalificera sig till välfärden i takt med att de arbetar, betalar skatt och har permanent och laglig bosättning i Sverige ligger därför väl i linje med vad vi moderater står för. Att öka drivkraften att komma i arbete och motverka utanförskap och långvarigt bidragsberoende är såväl god integrationspolitik som ansvarsfull politik för hela Sverige.

Jag vet att det har gått kort tid sedan utredningen överlämnades, men min fråga till statsrådet Anna Tenje är ändå: Vad är status på arbetet för att få människor som kommer till Sverige att kvalificera sig till välfärden genom arbete?

Herr talman! Stort tack till ledamoten Viktor Wärnick för en utomordentligt bra fråga!

Ja, det har gått kort tid sedan jag tog emot utredningen, men jag är snabb! Redan dagen efter det att jag tog emot utredningen skickade jag ut den på remiss. Remisstiden löper ut den 15 augusti.

Vi är angelägna om att få fler i arbete. Vi är angelägna om att fler ska gå från utanförskap och komma i arbete och till en gemenskap. Fler ska vara inkluderade och integrerade i vårt samhälle.

Den 15 augusti går alltså remisstiden ut. Min förhoppning är att den här delen av bidragsreformen tillsammans med en heltidsaktivering i försörjningsstödet och dessutom ett bidragstak sammantaget ska återupprätta arbetslinjen och inte minst få fler att gå från bidrag till arbete och bygga Sverige starkare.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Carlson.

Nattågen mellan Göteborg och Duved i Jämtland samt mellan Göteborg och Umeå i Västerbotten, min valkrets, har slutat gå. Det är de nattåg som har bundit ihop norra Sverige med Västsverige. Detta är djupt olyckligt, inte minst för besöksnäringen. Men nattågen är också viktiga för Sveriges beredskap. Försvaret betonar vikten av nattågen för transporter av bland annat soldater och annat militärt.

Det är viktigt att Trafikverket kan upphandla trafik på sträckor som kan anses som samhällsviktiga men som inte är kommersiellt lönsamma. Regeringen har i efterhand skjutit till medel, men först efter det att tågen slutat gå. Man kan undra varför regeringen inte agerade tidigare.

Kan statsrådet här och nu ge ett tydligt besked? Kommer regeringen att verka för en upphandling och en återstart av dessa nattåg?

Herr talman! Jag noterar att Åsa Karlsson har noterat att regeringen har skjutit till mer medel. Det är Trafikverket som upphandlar trafiken. Den svenska järnvägstrafiken ska drivas på kommersiell grund. Om trafiken inte kan drivas på kommersiell grund och behöver upphandlas måste sträckan vara transportpolitiskt motiverad. Trafikverkets bedömning är att det i dagsläget inte är aktuellt på sträckorna Göteborg–Umeå och Göteborg–Duved, då det finns högre prioriterade insatser.

Jag vill ändå upplysa kammarens ledamöter om att efter beskedet att SJ inte längre kommer att trafikera sträckan till Jämtland har en annan aktör, Snälltåget, sedan december trafikerat sträckan mellan Malmö och Jämtland via Göteborg med nattågslinjer. Med SJ går det även att resa via Stockholm till Jämtland från södra Sverige.

Beslutet från aktören Snälltåget visar att det finns intresse för att driva trafiken vidare på kommersiell grund. Det är naturligtvis någonting som regeringen kommer att följa.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga adresseras till statsrådet Niklas Wykman.

Vi bereder just nu i mitt utskott, näringsutskottet, frågan som handlar om finansiering och riskdelning vid investering i ny kärnkraft. För mig är det helt uppenbart att vi behöver ny planerbar kraft i Sverige, inte minst som industriföretag i framför allt södra Sverige faktiskt står i kö för att få effekttilldelning för att kunna investera och expandera. Det här sker alltså trots en stor elexport.

Men trots att kärnkraften är det enda möjliga och realistiska kraftslag i Sverige som inte drivs av fossila bränslen säger alltså samtliga rödgröna partier nej till det förslag som vi nu jobbar med. Man hänvisar, inte minst från Socialdemokraternas sida, till eventuella kostnader med propositionen.

Då är min fråga: Vilka kostnader ser statsrådet förknippat med uteblivna investeringar i den kärnkraft som Tidösamarbetet just nu planerar för?

Herr talman! Tack, Josef Fransson, för frågan!

Jag kan av lätt insedda skäl inte göra mig till uttolkare eller talesperson för andra politiska partier. Men det är klart: Givet att vi har problem med anslutning till elnätet, givet att vi har de problem som vi har med väldigt volatila elpriser som försvårar för hushåll och företag, givet att vi har de klimatutmaningar som vi har, givet att vi har de problem vi har i elsystemet, givet de erfarenheter vi också har från den europeiska kontinenten, givet det comfort letter vi har fått från EU och givet hur det ser ut med stödet från både Fackföreningssverige och Industrisverige är det konstigt att man nu inte konstruktivt bidrar med att få detta på plats.

Som tur är finns ändå en majoritet i den här kammaren, och det finns tid att tänka om framöver också för andra partier. Vi vet ju om vad som händer om vi inte har baskraft. Det blir volatila priser, problem att ansluta till elnätet och svårare att nå olika klimatmål.

Här tycker jag att alla behöver tänka till lite. Som det ser ut nu är det inte bra, men framtiden kan bli bättre. Med mer baskraft kommer Sverige tillbaka till en styrkeposition.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga vänder sig till statsrådet Wykman.

Den här veckan har jag en prao från Ikeas hemstad Älmhult. Han heter Gustav och har hjälpt mig att ta fram den här frågan.

Kronoberg är ett av de län som i elprisområde 4 har drabbats av både höga och instabila elpriser, vilket har lett till problem för företag att kunna etablera sig. Vi har nu framför oss ett behov av att stabilisera elmarknaden och se till att företag kan etablera sig. I möten med företag – för min del 374 besök i företag och välfärd sedan våren 2022 – och med människor som berättar om dyra elräkningar tas detta ofta upp som ett stort problem. Det pressar plånböckerna, och det pressar företagens möjligheter att växa.

Hur ser regeringens nuvarande arbete ut med att se till att vi får långsiktiga investeringar i hållbar baskraft så att vi kan få ned och stabilisera elpriserna, inte minst i södra Sverige?

Herr talman! Jag är väl medveten om ledamotens starka engagemang för Kronoberg. Dessa problem finns ju i hela södra Sverige. Det finns givetvis kostnadsövervältringar på alla elkonsumenter på ett eller annat sätt. Så blir det när systemet fungerar sämre och vi dessutom har fått ett krig i vår närhet.

Nedläggningen av kärnkraft var ett misstag för Sverige. Nu kommer vi till rätta med det med en ny finansieringslösning och ny kärnkraft som gör att vi kommer att få tillbaka stabilitet och mindre volatila priser.

Detta är gynnsamt för jobb, det är gynnsamt för hushållen och det är gynnsamt för företagandet. Det är också därför bemötandet är mycket positivt. Svensk industri säger att man är beredd att vara med och investera. Det finns också tydliga tillrop från fackföreningshåll om att vi behöver bygga kärnkraft i Sverige.

Situationen vi har nu är tuff och krävande för hushållen och för företagen, inte minst med de mycket volatila priserna i södra Sverige. Men nu finns alltså ett ljus i tunneln. Jag hoppas att inte så många här inne vill vara med och släcka den lampan.

(Applåder)

Herr talman! Niklas Wykman hade kunnat stå kvar i talarstolen.

Sverige tappar i konkurrenskraft. Arbetslösheten är skyhög. Investeringsviljan i den svenska industrin sjunker. Många företag som tidigare aviserat stora investeringar skjuter nu fram dessa på grund av osäkerheten om vad regeringen egentligen vill med industrin.

I det läget framkommer det i Dagens industri att Sverigedemokraterna har gjort en uppgörelse med de övriga regeringspartierna om vilka industriföretag som kan få ta del av projektmedel från Industriklivet. Det pågår också en diskussion ute i industrin: Finns det en svart lista hos regeringen över vilka företag som inte kan få dessa investeringar?

Herr talman! Jag vill fråga Niklas Wykman och regeringen: Är det här sant? Finns det en svart lista som man har kommit överens om med Sverigedemokraterna?

(Applåder)

Herr talman! Ja, det är en populär uppfattning att mer Niklas Wykman är en bra lösning på olika typer av problem. Jag kan instämma i ledamotens bedömning där.

När det mer brett gäller mediespekulationer tänker jag inte delta i dem. Sverige har tydliga och transparenta regelverk. Dem kan man ta del av. EU har tydliga och transparenta regelverk för exempelvis statsstödsprövningar. Så ska det skötas i Sverige.

Generellt behöver vi bra villkor för företagande i Sverige. Det måste bottna i – jag vet att Isak From och jag här har en större samsyn än vad som emellanåt kan framkomma i debatten – att det finns goda villkor att arbeta, att vi har bra arbetsmiljö och att vi har bra drivkrafter för att investera.

Jag delar ledamotens stora engagemang för svensk industri, både i norra Sverige och i södra Sverige. Det är så vi har byggt bra löner, jämställdhet och sammanhållning i det här landet.

I den här regeringen finns det ingen svart lista över företagande. Tvärtom behöver vi mer företag i Sverige. Det bygger jobb, det bygger löner och det bygger välfärd.

(Applåder)

Frågestunden var härmed avslutad.