Frågestund

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av statsrådet Paulina Brandberg, landsbygdsminister Peter Kullgren, statsrådet Carl-Oskar Bohlin och statsrådet Romina Pourmokhtari.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Statsrådet Paulina Brandberg besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Fru talman! I förra veckan lämnades budgetpropositionen till riksdagen. Reaktionerna var starka och samstämmiga. Rika män är de stora vinnarna i regeringens budget. I medierna beskrev nyhetssändningar, ekonomer, politiska kommentatorer och ledarsidor fördelningsprofilen på samma sätt: Rika män är de stora vinnarna.

Sex av tio kvinnor känner att de inte kan skilja sig av ekonomiska skäl - och det var före denna budget.

Är Sveriges jämställdhetsminister stolt över fördelningsprofilen i regeringens budget?

Fru talman! Jag tycker att det är viktigt att vi håller oss till fakta. Regeringen prioriterar jämställdhet högt, och vi har lagt fram en ansvarsfull budget. Man kan säga vad man vill om mediernas rubriker, men fakta är att regeringens förslag om ökade resurser till välfärdstjänster kommer att tillfalla kvinnor i större utsträckning än män. Sammantaget är detta en budget som i väldigt stor utsträckning gynnar kvinnor. Samtidigt tar budgeten långsiktigt ansvar för välfärden och tillväxten. Detta är en budget för ett tryggare och rikare Sverige som i längden kommer att gynna både män och kvinnor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Kvinnor och framför allt arbetarkvinnor betalar det högsta priset i kriser, oavsett om det är en pandemi eller en ekonomisk kris. Den ekonomiska självständigheten är en grundförutsättning för att uppnå jämställdhet.

Utifrån statsrådets svar konstaterar jag att Sverige har en jämställdhetsminister som är stolt över regeringens fördelningsprofil, det vill säga att rika män ska vara de stora vinnarna.

Fru talman! Jag delar helt bilden av att ekonomisk jämställdhet är en viktig frihetsfråga. Därför är jag stolt över att regeringen i sin budget möjliggör för alla människor att genom ISK-reformen ha ett så kallat fuck off-kapital.

Fru talman! Natten till den 16 september dödades ännu en häst i Sverige efter ett vargangrepp. Denna gång skedde vargattacken i Lerdala utanför Skövde, en dryg kilometer från mitt hus. Vargobservationerna i området har varit många, och en flock på hela 14 individer har fångats av kamera. Under dessa förutsättningar var det endast en tidsfråga innan tamdjur skulle angripas då det i området finns gott om kor, får, getter och hundar.

Länsstyrelsen utlyste skyddsjakt på en varg, trots att det rent fysiskt måste ha varit flera vargar inblandade i angreppet. Begränsningarna för skyddsjakten omöjliggjorde dessutom i praktiken förutsättningar för en lyckad skyddsjakt, och efter ett överklagande blåstes den omgående av.

Hur säkerställer vi enligt Peter Kullgren ett ändamålsenligt skyddsjaktsförfarande på varg?

Fru talman! Jag kan givetvis inte uttala mig om det enskilda fallet eller den myndighetsutövning som har skett i samband med det. Jag kan dock konstatera att regeringen har sett till att skyddsjaktsriktlinjerna för primärt varg har uppdaterats. Det var lite trevande i början, men nu har det i flera fall gått betydligt snabbare att få till beslut om skyddsjakt när vargar uppvisar ett beteende vi inte vill att de ska ha, det vill säga tar tamdjur av olika slag.

Regeringen gav ett lite bredare uppdrag än det som har återredovisats, och vi är inte främmande för att gå vidare med nya uppdrag om situationen inte blir bättre.

Fru talman! Den otrygghet och frustration som drabbar jägare, djurägare och vanliga landsbygdsbor i vargexplosionens spår kan inte nog poängteras. Dessutom banar den rättsosäkerhet som råder kring licensjakt, skyddsjakt och försvarsjakt i kombination med myndighetsaktivism väg för ett folkligt uppror.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vad gör regeringen för att stoppa vargens framfart och det lidande som medföljer?

Fru talman! I dag beslutade ministerrådet att ändra vargens skyddsstatus från strikt skyddad till skyddad. Regeringen har arbetat hårt för att detta ska bli verklighet, och nu har det blivit det. Det är ett viktigt steg för att vi ska kunna förvalta vargen bättre.

Regeringen har också tydligt konstaterat att riksdagens återkommande beslut om att Sverige ska ha 170-270 vargar ska efterlevas, och detta arbetar vi intensivt med.

Fru talman! Vid denna tid förra året ställde jag frågan till landsbygdsministern om regeringen kommer att verka för att stoppa industrifisket i Östersjön. Han svarade då att regeringen ska arbeta för hållbara kvoter i enlighet med den gemensamma fiskeripolitikens mål så att vi även i framtiden ska kunna ha surströmmingsberedning och ett kustnära fiske i Sverige.

Nu har ett år gått, och vi kan konstatera att larmen om tillståndet för strömmingen i Östersjön fortsätter att komma. Färsk strömming är svår att finna för den som vill äta det, och det varnades återigen för brist på surströmming inför premiären.

Det råder bred enighet om att det storskaliga industrifisket som fiskar för fiskmjöl är en stor del av problemet medan det småskaliga kustnära fisket går på knäna. Bristen på strömming hotar också hela Östersjöns ekosystem.

Min fråga till landsbygdsministern är: Kommer regeringen i årets EU-förhandlingar att verka för att stoppa industrifisket av strömming i Östersjön?

Fru talman! Det absolut mest centrala är att hålla nere kvoterna. Jag har varit med i en fiskeriförhandling, och där fick vi historiskt sett låga kvoter. För första gången någonsin infördes också tidsbegränsade trålstopp under primärt sillens och strömmingens lekperioder, vilket har gett ganska god effekt i stora delar av Östersjön - i alla fall enligt mina kollegor runt Östersjön. Vi kommer att driva den troligtvis mest restriktiva linjen av alla även i kommande förhandling.

Frågeställaren vet lika väl som jag att det handlar om diplomati, att det handlar om förhandlingar och att det handlar om att få ett resultat. Detta kommer fortsatt att vara det som är viktigast för mig, inte en plakatpolitik som gör oss omöjliga runt förhandlingsbordet. Vi ska sträva efter att få till så låga kvoter som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Östersjön och strömmingen hotas av en rad olika miljöproblem, men det enda som går att åtgärda snabbt är fisket. Den enklaste lösningen för att gynna både miljön och alla svenskar som vill äta strömming är att stoppa industrifisket. Om inte den svenska regeringen står upp för detta i EU-förhandlingarna, vem ska då göra det?

Jag vill fråga landsbygdsministern: Hur allvarligt måste läget för strömmingen egentligen bli för att regeringen ska börja arbeta för att porta industritrålarna från Östersjön?

Fru talman! Återigen: Det absolut viktigaste för återhämtningen är att vi får så lågt satta kvoter som möjligt. Jag förstår att det är enkelt på oppositionssidan att skrika om den ena åtgärden efter den andra.

När jag träffar mina kollegor runt Östersjön - de som gemensamt bestämmer detta tillsammans med övriga länder i EU - märker jag att vi är ganska ensamma. Då gäller det att vara smart för att se till att vi får så låga kvoter som möjligt, och det har vi tänkt göra.

Fru talman! Jag har också en fråga till statsrådet Kullgren. Skogen är en viktig kolsänka, och skogen bidrar till biologisk mångfald och höga naturvärden. Skogen förser oss med biobränsle och energi, och virket från svensk skog ersätter betong när vi bygger hus i trä. Skogen är helt enkelt bra för Sverige.

Trots all skog ser det mörkt ut när det gäller att klara våra åtaganden inom EU för en ökad kolsänka. Detta beror på att regeringen redan har spenderat det utsläppsutrymme som fanns och i stället subventionerar fossila transporter. Skogen riskerar att få ta smällen när regeringen skjuter viktiga åtgärder på framtiden.

Vad har landsbygdsministern för besked till alla svenska skogsägare och till skogsindustrin när det nu ser ut som att brukandet av skog måste begränsas?

Fru talman! Tack, ledamoten Larsson, för en väl ställd fråga!

Vi har väldigt mycket skog i Sverige, och vi har också väldigt höga mål sett till vad skogen ska leverera för att EU ska nå sina klimatmål. Regeringen arbetar på många sätt för detta, inte minst genom Miljömålsberedningen - en parlamentarisk beredning där, om jag inte minns fel, även ledamoten själv ingår.

Miljörådsberedningen arbetar med politik för hur vi ska se till att skogen levererar så att vi lever upp till våra klimatmål men också kan producera alla de råvaror, inte minst det virke som ledamoten själv nämner, som den svenska skogsproduktionen behöver förse inte bara Sverige utan hela Europa med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Som jag misstänkte vill landsbygdsministern inte svara på frågan. Klimatfrågan påverkar många politiska områden, främst skogen och landsbygden, men statsrådet Kullgren låtsas att detta inte berör hans område.

Jag ska förtydliga frågan. Att öka kolsänkan i skog och mark kommer att kosta pengar. Är regeringen beredd att avsätta de medel som krävs för att öka kolinlagringen i jord och skog till 2030, eller kommer man att blunda för detta precis som man gör med klimatmålen för 2030?

Fru talman! Låt mig börja med att påpeka för ledamoten att det inte är så att man ignorerar klimatmål, avskaffar klimatmål eller inte arbetar för att nå klimatmål. Det vore väldigt trevligt för oppositionen om det var så att Centerpartiet och Miljöpartiet är de enda partier i Sverige som vill nå klimatmål, men det är inte sanningen.

Regeringen arbetar aktivt med en omläggning av klimatpolitiken som inte minst innebär att skogsägare inte behöver oroa sig för att det är de som ska avstå från sin avverkning för att Sverige ska nå målen. Tvärtom arbetar regeringen med en verklighetsanpassad klimatpolitik som även kommer att gynna svenska skogsägare.

(Applåder)

Fru talman! De senaste veckorna har klimatministern proklamerat att Sverige, tack vare regeringens budget för 2025, beräknas klara ett av EU:s två klimatmål för Sverige, det så kallade ESR-målet.

I budgetens klimatredovisning står att målet kan nås om man utgår från Naturvårdsverkets mest optimistiska scenario samt att regeringen minskar utsläppen med totalt cirka 15 miljoner ton under 2025-2030. Men regeringens politik minskar absolut inte utsläppen med några 15 miljoner ton. I stället har regeringen använt sig av två kryphål i lagstiftningen. Dels använder regeringen industrins överprestationer inom EU:s utsläppshandelssystem, dels bränner regeringen hela den buffert av utsläppsrätter som har uppstått tidigare tack vare MP:s politik. Detta har flera medier rapporterat om.

Jag vill fråga statsrådet: Vet statsrådet hur stor andel av dessa 15 miljoner ton i minskade utsläpp som kommer från faktiska förväntade utsläppsminskningar i transportsektorn 2025-2030 och hur stor andel som kommer från överskott inom industrin och minskade utsläpp som skett tidigare år? Det får gärna anges i procent.

Fru talman! Jag vet att Miljöpartiet har en förkärlek för att diskutera siffror fram och tillbaka. Om man vill veta vad ETS-flexen består av sett till industrins överprestation kan jag säga att det handlar om cirka 5,2 miljoner ton.

Det relevanta här är dock att det faktiskt inte är Miljöpartiets politik som har genererat ett gigantiskt överskott som vi nu utnyttjar, utan det är Sverige som har levererat gentemot sina klimatmål. Det är svenska företag som har använt el - ren el som vi har inte minst tack vare vår kärnkraft och mycket annat - för att minska sina utsläpp och fortsätta den resan framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är detta som ligger till grund för att Sverige nu beräknas nå sitt ESR-åtagande. Vi använder flexibilitetsmekanismer så som lagstiftningen är utformad, och vi ser till att vi tillsammans med svensk industri och hela samhället fortsatt minskar våra utsläpp och rör oss framåt för att nå våra klimatmål. Det är så man arbetar med en samlad klimatpolitik som håller i tiden och också genererar ett förtroende hos en större del av svenska folket än enbart det egna partiets väljare.

Fru talman! Jag tackar så mycket för statsrådets svar.

Jag vill fortsätta att diskutera siffror. Jag skulle vilja veta hur stor andel som är siffertrixande och hur stor andel som är riktiga utsläppsminskningar.

Jag kan berätta för statsrådet att det handlar om 2 miljoner ton i minskade utsläpp och 13 miljoner ton som räknas bort genom siffertrixande. Det är 5 miljoner ton koldioxid från industrins överskott och 8,6 miljoner ton i buffert, tack vare den tidigare regeringen och MP:s politik.

Det är alltså 15 procent riktiga utsläppsminskningar och 85 procent siffertrixande. Jag undrar: Kommer regeringen att lägga mer tid på reella utsläppsminskningar framöver?

Fru talman! Det är ett fantastiskt självförtroende vi ser här från oppositionspartiet, som tar åt sig äran för Sveriges klimatarbete.

Om man tittar på vad som faktiskt gör att Sverige ligger långt fram i att ha låga utsläpp och vad som är skälet till att vi har lägst utsläpp per capita i EU ser man att det är att vi har ett rent elsystem som levererar ren el till billiga priser och att vi har ett stort engagemang hos vårt näringsliv, som vill få bort det fossila och få in det eldrivna. Det enskilt viktigaste för dem är elfrågan, och den gör att regeringens klimatpolitik är långt bättre än den tidigare regeringens.

Fru talman! I en hotfull värld måste vi slå vakt om det mest skyddsvärda i vårt samhälle. Vi vet sedan länge att vår beredskap, som är god, testas av antagonistiska krafter, andra stater och enskilda individer, som använder sig av it-attacker, hybridkrigföring, propagandainsatser, desinformation, kartläggning av samhällskritisk infrastruktur, kränkningar av vårt luftrum och, inte minst, cyberangrepp för att de vill skada Sverige.

Ansvaret för och arbetet med den svenska cybersäkerheten har inte fungerat tillräckligt väl. I måndags presenterade statsrådet Bohlin initiativet att nu samla det svenska cybersäkerhetsarbetet hos Försvarets radioanstalt. Detta omtag kommer att innebära ökad styrning, bättre kontroll, bredare samverkan och mer pang för pengarna i cybersäkerhetsarbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Hur, anser statsrådet Bohlin, kan denna nya upplaga av cybersäkerhetscentret på FRA bidra till att öka allas vår förmåga att stå emot farliga cyberangrepp?

Fru talman! Tack, ledamoten Göthberg, för en mycket relevant och aktuell fråga!

Precis som ledamoten konstaterar får vi dagligdags exemplifierat för oss den kanonad av hot som möter oss i cyberdomänen. Tyvärr når de ibland också framgång. Detta har vi fått exempel på.

Det här visar oss att behovet av att forma en bättre spets i det nationella cybersäkerhetsarbetet är oerhört angeläget. Mellan 2017 och 2022 fick dåvarande regering mycket amper kritik för arbetet med informations- och cybersäkerhet både i Regeringskansliet och på myndighetsnivå. Därför tillskapar vi nu ett cybersäkerhetscenter med kraft som kommer att ledas från FRA. Vi tillskjuter också substantiella mängder pengar, med 50 miljoner ytterligare till centret redan nästa år, 2025.

Fru talman! Jag tackar statsrådet så mycket för svaret på frågan. Han nämnde själv den omfattande kritik som har kommit, inte minst från Riksrevisionen, mot den tidigare regeringens oförmåga att prioritera rätt insatser i det här arbetet. Nu samlas det på FRA, som ministern påpekar, vilket är viktigt. Men det krävs mer än bara ett center. Arbetet för det svenska samhällets robusthet, resiliens, motståndskraft och operativa förmåga att avvärja cyberangrepp behöver stärkas brett i hela samhället. Vilka steg avser statsrådet att ta framöver, utöver måndagens välkomna besked?

Fru talman! Jag delar helt ledamotens slutsatser i den här delen. Det är bland annat därför vi i budgeten tillskjuter medel för den nationella CERT-verksamheten men också för en helt ny kartläggning av kommuners och regioners tekniska cybersäkerhetsförmåga. Det här har inte gjorts på bred front tidigare. Tyvärr vet vi att förmågan hos många kommuner och regioner är alltför låg, vilket också visar sig i framgångsrika attacker. Vi behöver höja den generella lägstanivån för att förbereda oss för en mer antagonistisk miljö.

Fru talman! I går fick vi den oerhört glädjande nyheten att en majoritet av EU:s medlemsländer kommit fram till att vargens skyddsstatus ska sänkas enligt Bernkonventionen. Det är ett oerhört viktigt steg i kampen för en fungerande rovdjurspolitik. Men vi är inte i mål än. Det här är bara ett delmål, om än ett viktigt sådant.

Jag undrar om statsrådet Kullgren kan berätta vad som kommer att ske framöver för att detta ska bli verklighet. Det här beslutet leder inte hela vägen fram. Men det är oerhört välkommet, inte minst för oss som bor i Värmland, som har tagit den absolut största smällen sedan vargen kom tillbaka i svensk natur. Hur kommer regeringen att jobba för att vi ska komma vidare, så att det här blir verklighet och vi kan få färre vargar i Sverige?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Ja, det var ett jätteviktigt steg som man beslutade om i dag: en förändring av Bernkonventionen. Det är en förutsättning för att vi ska kunna ändra art- och habitatdirektivet, som i sin tur påverkar oss och förvaltningen av varg. Man har kunnat ta det här beslutet för att man konstaterat att vargstammen är livskraftig i Europa; det är grunden.

Regeringen har på nationell nivå gett tydliga uppdrag. Vi har fått återrapporterat från Naturvårdsverket att vi under vissa förutsättningar kan ha en vargstam som är i det lägre intervallet av det som riksdagen har beslutat om. Detta arbetar vi aktivt med att verkställa. Nästa gång vi ska rapportera referensvärde till EU är 2025. Då utgår jag från att vi kommer att rapportera ett lägre referensvärde.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Statsrådet sa i en intervju i går att det här är det mest betydelsefulla beslutet från EU i vargfrågan under överskådlig tid. En tidigare frågeställare nämnde de problem med vargangrepp som vi ser på svensk landsbygd. Nu när jaktsäsongen har börjat sker nya vargangrepp på hundar. Det är alltså inte bara tamdjur som får och kor som blir rivna.

Hur kommer det här beslutet att kunna visa sig för våra svenska lantbrukare, för våra svenska jägare och för oss som bor på landsbygden? Hur kan vi se att det här blir verklighet?

Fru talman! Detta beslut kommer att underlätta för oss att förvalta vargen något mer efter eget huvud. Samtidigt måste man konstatera att vargen är en art som vi fortsatt kommer att behöva ha bra koll på, så att det inte sker överskjutning. Den går från "strikt skyddad" till "skyddad". Det betyder inte att allt skydd per definition är borta. Men som sagt är regeringens mål att vi kraftigt ska minska vargstammen. Det kommer att vara den största lättnaden för landsbygdens folk.

(Applåder)

Fru talman! Den senaste tiden har frågan om kornas rätt till bete återigen aktualiserats. Ett slopat beteskrav vore enligt mig att gå baklänges in i framtiden. Vi skulle då i Sverige återigen ha mjölkkor som inte får gå ut. Mular skapta för att beta skulle inte längre få göra det. Det vänder vi i Liberalerna oss emot. Ett argument som förs fram för ett slopat beteskrav är att många kor ändå faktiskt skulle få gå ut. Men det gäller inte alla, och en instängd mjölkko är en för mycket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till landsbygdsministern blir därför om han är beredd att stå upp för en bibehållen djurvälfärd eller om han vill se en försämring, vilket ett slopat beteskrav faktiskt skulle innebära enligt mitt sätt att se det.

(Applåder)

Fru talman! Elin Nilsson vet mycket väl att vi precis har tagit emot en utredning som vi nu bereder för att skicka ut på remiss. När remissvaren har kommit in påbörjas det sedvanliga beredningsarbetet. Sedermera kommer det att ske förhandlingar inom Regeringskansliet mellan mitt parti, Elin Nilssons parti och Moderaterna - de partier som ingår i regeringen. De förhandlingarna tror jag att vi ska ta då.

Syftet med utredningen är att stärka konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion. Sverige är det enda land i EU som har en minskande mjölkinvägning. Sedan 1988 har nio av tio mjölkgårdar i Sverige försvunnit. Det är allvarliga siffror.

Det är alldeles för tidigt att säga om regeringen kommer att komma överens om ett förslag att lägga på riksdagens bord. Det får vi helt enkelt återkomma till. Men att vi behöver stärka konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion står utom allt rimligt tvivel.

Fru talman! Jag tackar landsbygdsministern för svaret. Vi har uppenbarligen olika syn på denna fråga, men vi får fortsätta diskussionerna i annat forum.

Fru talman! När jag ändå har ordet skulle jag avslutningsvis vilja passa på att tacka statsrådet Kullgren och statsrådet Pourmokhtari, som också finns här i salen, för ett väldigt väl utfört arbete i vargfrågan. Den förändring som vi nu förhoppningsvis kommer att se är mycket välkommen, inte minst hemma i mitt vargtäta län, Örebro.

Fru talman! Jag tackar Elin Nilsson för tacket.

Fru talman! Min fråga går till landsbygdsminister Kullgren.

Vi ser tydligt att regeringen använder stora delar av sitt reformutrymme till att sänka skatterna för de allra rikaste i landet. Samtidigt ser vi stora och i många fall smärtsamma besparingar på ett flertal olika myndigheter. Det gäller inte minst länsstyrelserna, där man nu sparar över 1 miljard kronor.

Fru talman! Jag ser vidare att länsstyrelsernas fällavgifter på älg kraftigt ökar. Enligt mig är det omotiverade höjningar av fällavgifter på vuxen älg. Fällavgiftens främsta syfte är att bilda länsvisa viltskadefonder som ska användas för att betala ut skadestånd vid viltskador etcetera. Men det vi nu ser är att flera länsstyrelser dubblar sina fällavgifter och att det i flera län är väldigt höga avgifter, upp till flera tusen kronor för en vuxen älg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Tycker landsbygdsminister Kullgren och regeringen att det är rimligt att chockhöja fällavgiften på älg för att finansiera en ökning av antalet tjänstemän på länsstyrelserna?

Fru talman! Jag tror att detta i praktiken hänger ihop med att antalet älgar som fälls har minskat ganska kraftigt och att man vill bibehålla nivån på uppsikt, tillsyn och allt vad det nu kan vara. Jag skulle tro att man har reviderat avgiften för att kunna lösa det inom befintligt system.

Detta är inte hundraprocentigt mitt område, utan vi har ju en civilminister som ansvarar för länsstyrelserna. Men jag tror att min beskrivning ligger nära sanningen.

På tal om budgeten i generella termer - om jag får återkoppla lite till den förra frågan om konkurrenskraft - gläder det mig mycket att vi kan stärka den gemensamma jordbrukspolitiken med ganska rejäla summor den kommande mandatperioden, något som inte har skett på väldigt länge.

Fru talman! Min fråga går till civil- och försvarsministern. Begränsningar i lagstiftningen gällande informationsdelning mellan myndigheter är ett genomgående problem oavsett om vi talar om cybersäkerhet eller välfärdsbrottslighet. Omvärldsläget och den tidigare regeringens nonchalanta hantering av det nationella cybersäkerhetscentret gör att detta brådskar.

Vilka åtgärder är Carl-Oskar Bohlin beredd att vidta innan en ny lag är på plats för att underlätta informationsdelning mellan myndigheter?

Fru talman! Till del har jag redan besvarat ledamoten Bjälkös fråga i samband med en tidigare fråga. Det handlar om det regeringen just nu gör för att omforma det nationella cybersäkerhetscentret till en enhet som blir bättre fungerande.

Den tidigare ordningen med en samverkansplattform mellan olika myndigheter har blivit - om man uttrycker sig lite vanvördigt - allas ansvar, ingens ansvar. Det har helt enkelt inte fungerat på ett tillräckligt tillfredsställande sätt.

När FRA nu kommer att få ett tydligt ledningsansvar och ett tydligt huvudmannaskap skapar det väsentligt bättre förutsättningar för ett operativt arbete men också för bättre lägesuppfattning och informationsdelning i centret.

Fru talman! I samband med tidigare frågor har vi hört att det inte finns några svar på hur regeringen ska hantera det faktum att EU-målen för klimatsänkan inte nås med regeringens politik. Enligt forskare riskerar detta att leda till minskade avverkningsnivåer på upp till 10 procent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vill höra från landsbygdsminister Peter Kullgren vilka scenarier regeringen har för framtida avverkningsnivåer och om han kan garantera att den svenska skogsindustrin och jordbrukssektorn inte kommer att bli påverkade av regeringens undermåliga politik på andra områden.

Fru talman! Jag är tacksam för att talmannen har koll på ordningen i regeringen. Det är alltså jag som ska svara på frågan.

Regeringen arbetar för att nå många olika klimatmål, varav ett rör den kolsänka som skog och mark kan utgöra. Det som är av vikt för regeringen är att fortsätta att arbeta med förvaltarskapstanken, där vi vill se till att både miljömål och produktionsmål är jämlika. Vi ska även se till att försvara den äganderätt som också ligger som en grundläggande princip för den skogspolitik som Sverige bedriver.

Vi arbetar hårt för att se till att alla skogsägare i Sverige på ett fullgott sätt både kan bidra till att skydda den skyddsvärda naturen och producera så att vi exempelvis kan ha svenskt i stället för ryskt virke runt om i Europa.

Fru talman! Under sin tid vid regeringsmakten har klimatministern främst ägnat sig åt att riva ned effektiva klimatpolitiska styrmedel som reduktionsplikten, skatter på fossila bränslen och stöd till kollektivtrafik, elbussar och elbilar.

Av de mycket få nya styrmedel som klimatministern har infört har stor vikt lagts vid den nya skrotningspremien. Regeringen har för detta år avsatt medel till motsvarande 25 000 ansökningar. Nu kommer statistik som visar att endast 56 ansökningar har inkommit hittills i år, och bara hälften av dessa har beviljats. I branschmedier beskrivs detta som en flopp.

Med den här takten kommer cirka 150 bilar att ha skrotats och ersatts med elbilar under detta år, det vill säga 24 850 färre bilar än vad regeringen hade räknat med. Den nya elbilsbonus som klimatministern har börjat prata om kommer att införas först år 2026 som tidigast, och dessutom med medel från EU.

Jag undrar därför: Ser statsrådet ett behov av att skyndsamt göra om och göra något åt skrotningspremien?

Fru talman! Tack till ledamoten för en fråga om regeringens klimatpolitik och vilka reformer vi lyfte upp i kontrast till det arbete som den tidigare regeringen gjorde med klimatpolitiken!

Det den här regeringen gör sett till klimatpolitiken är först och främst att återupprätta ett fungerande rent elsystem som kan göra att all den fossila verksamhet som finns i Sverige vågar fasa ut oljan och annat för att ersätta det med ren el. Då behöver man både kärnkraft och vindkraft - något som oppositionen ännu inte verkar ha vant sig vid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Utöver detta gör vi historiska satsningar på laddinfrastruktur, och vi kommer att utforma en ny elbilspremie som riktas till de grupper som är i störst behov av det.

Vår skrotningspremie finns till som ett komplement till den politik vi genomför för att elektrifieringen av vår transportflotta ska gå framåt. Om skrotningspremien efter den tid på ungefär en månad som den har varit igång - men som ledamoten refererar till som ett år - inte visar sig fungera som tänkt får man helt enkelt analysera det. Regeringen har lagt fram ny politik, inte endast i form av en skrotningspremie. Det handlar om mycket annat som bidrar till elektrifiering i Sverige.

Fru talman! Min fråga går till jämställdhetsminister Paulina Brandberg. Kvinnosjukvård har historiskt sett alltid varit underprioriterad. Även i dag har kvinnor sämre tillgång till vård än vad män har.

Trots detta har det rödgröna styret i Stockholm nu inlett en kraftig nedmontering i vårdvalen med omfattande neddragningar just inom kvinnosjukvården. Det gäller både gynekologiska verksamheter och ätstörningsvården.

Motiveringen är att tillgängligheten i sjukvården är hög och att det har lett till kostnadsökningar och överkonsumtion. Men att kvinnor och unga flickor skulle söka hjälp hos gynekolog eller ätstörningsvård utan väldigt goda skäl finns det inga som helst belägg för. Vem kan ens tro något så dumt?

Det är en obehaglig och kvinnofientlig politik som nu förs fram, och den riskerar att leda inte bara till stora försämringar i tillgänglighet och vård för kvinnor utan också till försämrad jämställdhet i vården.

Min fråga är: Hur kommer regeringen att arbeta för att säkerställa tillgänglig och jämlik vård för kvinnor?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för en väldigt viktig fråga. Jag delar helt bilden av att kvinnors hälsa är en fråga som har varit nedprioriterad alldeles för länge.

Detta var någonting som regeringen identifierade redan när vi tillträdde. I Tidöavtalet har vi ett långt avsnitt som avser just jämställd vård, där vi satsar på frågor om forskning om kvinnors sjukdomar, hemaborter och liknande.

Satsningarna syns även i vår budget. Regeringen beräknar att avsätta 1,6 miljarder kronor per år både 2024 och 2025 för jämställd vård, kvinnors hälsa och förlossningsvård.

Vi identifierar precis samma problem som ledamoten. Samtidigt som regeringen tar frågan på största allvar har experter, utredningar och patient- och professionsorganisationer sett behovet av ett tydligare statligt ansvar för hälso- och sjukvården. Därför finns det också en parlamentarisk kommitté som tittar på just denna fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Också min fråga går till statsrådet Paulina Brandberg.

Den 1 juli i år förändrades föräldraförsäkringen och blev något mer flexibel, bland annat då möjligheten att överföra dagar till anhörig trädde i kraft. Men det handlade också om att antalet dubbeldagar dubblerades.

Som Kristdemokraternas talesperson för familjepolitik och jämställdhet ser jag positivt på de förändringar som har skett. Jag tror att det kommer att ske en förändring i uttaget, framför allt av pappors uttag. Jag har höga förväntningar på det som har skett.

Min fråga till statsrådet är hur statsrådet själv ser på förändringen att antalet dubbeldagar har dubblerats. Tror statsrådet att det kommer att leda till att pappors uttag av föräldradagar ökar?

Fru talman! Ett mer jämställt uttag av föräldradagar är en otroligt viktig fråga. Det är viktigt för kvinnors ekonomiska jämställdhet, det är viktigt för pappor för att de ska kunna knyta an till sina barn på ett bättre sätt och det är inte minst viktigt för barnen, som får en bättre anknytning till båda sina föräldrar.

Därför är jag väldigt glad att regeringen har gått fram med denna åtgärd. Jag tror att vi behöver sänka de trösklar som finns och som gör att pappor i dag tar ut så få föräldradagar som de gör. Vi behöver underlätta för pappor att knyta an till barnen och skapa en trygg övergång mellan mammaledigheten och pappaledigheten, som det ofta handlar om. Jag tror att vi genom att öka antalet dubbeldagar kan göra den processen tryggare både för mammorna och, inte minst, för barnen.

Fru talman! Jag har en fråga till jämställdhetsminister Paulina Brandberg.

Nyligen rapporterades att flera äldre i Uppsala har utsatts för sexuella övergrepp av hemtjänstpersonal i sina hem. Samtidigt visar en rapport från Jämställdhetsmyndigheten att 10-15 procent av personer över 60 år har utsatts för våld eller övergrepp under det senaste året. Det är svårt för oss alla, tror jag, att ta in den oerhörda utsatthet som dessa personer lever i.

Tyvärr är äldre en grupp som länge har glömts bort i arbetet med att förebygga och bekämpa våld i nära relationer. Vi ser svart på vitt att utsatthet för våld och övergrepp inte går i pension. Mörkertalet är stort, och vi vet att många som lider gör det i tysthet utan att få den hjälp de behöver.

Min fråga är: Vad gör regeringen för att belysa, bekämpa och förhindra våld i äldres nära relationer?

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer hör till våra allra största samhällsproblem. När vi jobbar med dessa frågor är det viktigt att vi ser att stödbehoven för olika grupper kan se väldigt olika ut. Precis som ledamoten redogör för är just äldre en särskilt utsatt grupp - och också en ofta bortglömd grupp. Regeringen har därför gett Jämställdhetsmyndigheten ett uppdrag att kartlägga och se vilka stödinsatser som behöver riktas just mot gruppen äldre. Vi ser till exempel hur nedsatta kognitiva funktioner kan göra att man blir mer utsatt men också att demenssjukdomar kan göra en mer riskabel som förövare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag har nyligen tagit emot den här rapporten från Jämställdhetsmyndigheten och kommer att jobba vidare med de förslag till åtgärder som myndigheten där presenterar.

Fru talman! Min fråga går till ministern för civilt försvar.

I våras kunde vi se hur TV4-programmet Kalla fakta under flera avsnitt presenterade dokumentären Undercover i trollfabriken. Generaldirektören för Myndigheten för psykologiskt försvar anmälde två av avsnitten. Nu har granskningsnämnden friat Kalla fakta.

Jag har därmed tre frågor till ministern för civilt försvar:

Hur ser ministern på att myndigheten över huvud taget anmälde Kalla faktas granskning?

Hur har ministern agerat efter att granskningsnämnden friat avsnitten?

Har ministern fortsatt förtroende för generaldirektören för Myndigheten för psykologiskt försvar?

Fru talman! Det var många frågor på kort tid.

Svaret på den första frågan har jag väl egentligen redogjort för. Min bedömning är densamma som myndigheten har redogjort för: Det där blev inte helt bra från myndighetens sida. Det är också det som MPF har sagt i sin efterföljande kommunikation.

Den andra frågan var vilka åtgärder jag har vidtagit därefter. Där är svaret: inga alls. Jag kan inte som minister ha synpunkter på granskningsnämndens uttalanden.

Den sista frågan var om jag har förtroende. Ja, absolut. Jag tycker inte att vi ska göra generaldirektörer till politiska slagträn. De är opolitiska tjänstemän. Vi måste enligt min uppfattning ha den ordningen, fru talman, att enskilda misstag kan begås utan att regeringen sparkar generaldirektörer. Detta är en mycket kompetent medarbetare i staten, och vi bör inte politisera våra generaldirektörer.

Fru talman! Min fråga går till miljö- och klimatministern.

I april 2021 riktade riksdagen i samband med betänkandet 2020/21:CU14 ett tillkännagivande till regeringen om att en fastighetsägare med enskilt avlopp inte ska tvingas ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Det har gått lång tid sedan dess.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Kravet på onödig tvångsanslutning har stor påverkan på många människor, speciellt på landsbygden, och det är angeläget att få en lagstiftning på plats. Min fråga blir därför: När kommer lagen om att fastighetsägare som har enskilt avlopp inte ska tvingas ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet?

Fru talman! Tack till ledamoten för en väl ställd fråga!

Vi vet i regeringen att detta är ett problem. Vi kommer att behöva hitta en utväg ur den situation som nu råder. Vi vet att många fastighetsägare är väldigt bekymrade över vad en sådan här sak kan innebära för den typ av investering som då behöver göras.

Detta är en fråga som regeringen kommer att fortsätta följa noga. Jag kan i dag inte ge några besked om datum för när beslut kommer att fattas i olika riktningar utan endast informera om att regeringen noga följer frågan och är medveten om den problematik som ledamoten lyfter. Regeringen delar bilden att detta är ett problem som inte kan fortlöpa på det sätt som nu diskuteras.

Fru talman! I våras ställde jag frågan vad regeringen gör åt att ekonomin för Region Gotland håller på att gå under. Svaret jag fick var att vården behöver förstatligas. En sådan reform skulle dock i så fall ligga flera år in i framtiden, och situationen för Gotland är akut. Faktum är att mer än 200 miljoner kronor nu tas varje år från främst skola och förskola för att finansiera exempelvis sjukvård.

Det rimliga hade varit att, som man gjort i många andra länder, erkänna att Gotland som ö har särskilda villkor, införa en öfaktor och i konsekvens därmed avsätta medel i budgeten. Av detta finns dock inte ett spår i regeringens budget för 2025.

Därför blir min fråga till landsbygdsministern: Hur tänker regeringen på kort sikt hjälpa till att lösa Gotlands akuta problem? Vi vill ju att hela landet ska leva. Detta handlar inte heller bara om vård utan också om skola, transport och exempelvis elkapacitet.

Fru talman! Gotland är, precis som alla delar av Sverige, fantastiskt och har mycket att bidra med. De problem som kommer i och med att Gotland är en ö är självklart något som diskuteras i många delar av Regeringskansliet och i samhället i stort. Inte minst på mitt departement - som ju också har infrastrukturfrågorna, ett område som påverkar gotlänningarna mycket - lägger min kollega Andreas Carlson kraft på detta för att göra det så bra som möjligt.

När det mer gäller mitt kärnområde har Gotland också fantastiska jordbruksmöjligheter som man nyttjar bra men som säkerligen kan nyttjas ännu bättre. Därför är jag glad att vi kan förstärka stödet till våra svenska lantbrukare så att de kan producera än mer mat i hela Sverige och även på Gotland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag har en fråga till miljö- och klimatministern.

Jag är väldigt intresserad av klimatfrågor. När jag under de senaste månaderna har pratat med forskare inom skogsområdet har jag fått en väldigt hoppfull bild. De säger att man om 30 år kommer att kunna ta hand om kanske uppemot en och en halv gånger Sveriges CO2-utsläpp.

Min fråga är om ministern delar denna positiva bild vad gäller möjligheterna för forskning om skogen i Sverige samt om liknande positiva tongångar finns på andra ställen i Europa.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan om den potential som finns i skogen. Det är en välgörande kontrast inte minst till de tidigare frågor som rört skogen och som allra mest utgått från en ganska pessimistisk syn - att vi inte kommer att kunna nå några mål om vi ska ha skogsproduktion och annat.

Vi vet ju att när skogen växer samlar den in som allra mest kol. Vi vet att en växande skog kommer att kunna bidra med att utgöra en kolsänka för hela vårt land.

Vi vet också att det finns mycket potential, tekniskt sett i fråga om vilken utrustning som kan minska svinn men också en sådan sak som bio-CCS. Biomassan som Sverige har kan också utgöra en stor kolsänka om vi vågar ta oss an de här nya områdena, till exempel koldioxidinfångning. Det satsar inte minst den här regeringen hårt på.

Fru talman! Jag har vid flera tillfällen frågat om småskalig vattenkraft. Nu har vi äntligen fått ett dokument som är ute på remiss. Men när jag har haft förmånen att vara ute och träffa folk från LRF och Villaägarna och småskaliga vattenkraftsägare har jag mötts av en stor oro.

Jag har läst dokumentet och gjort körningar på enskilda ord och kan konstatera att det innehåller ingenting om självhushållning, ingenting om vattentäkter, ingenting om äganderätten, ingenting om ersättningar, ingenting om fastighetsvärde och ingenting om sjöregleringar. Däremot innehåller det 51 punkter om nationell plan och nationell nytta.

Vi är flera som har drivit linjen att den småskaliga vattenkraften ska skyddas, och jag kan inte ha någon annan uppfattning. Men när jag läser det här dokumentet och lyssnar på dem som berörs ser och hör jag att det finns en stor oro för att om det här blir lag har vi precis lagt ned den småskaliga vattenkraften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vad ämnar regeringen göra för att skydda småskalig vattenkraft?

Fru talman! Tack, ledamoten Jacobsson, inte minst för engagemanget i denna viktiga fråga!

Vi har diskuterat detta många gånger, men låt mig börja i denna ände. Den här regeringen är mån om den småskaliga vattenkraften. Det här omprövningsarbetet kommer att pågå länge och kommer att få långvarig betydelse för både miljön och vattenkraften. Det är sådant vi vet.

För oss är det viktigt att det blir ett tillämpbart och rättvist regelverk och att vi förändrar det förhållningssätt som man haft tidigare i omprövningsarbetet. Vi vill ge bättre förutsättningar för samarbete mellan myndigheter och vattenkraftsägare så att vattenkraftsägarna inte kommer i kläm.

Vi vill också se till att titta noga på de remissförslag som kommer och ta hänsyn till den oro som ledamoten pekar på. Det är ett arbete som kommer att genomföras noggrant. Och vi kommer att se till att detta arbete, som kommer att få långvarig påverkan och betydelse, hanteras på ett långt mer varsamt sätt än hur andra regeringar hanterat frågan tidigare.

Fru talman! Jag ställer min fråga till ministern för civilt försvar.

Nyligen presenterade regeringen en historisk satsning på det civila försvaret. Det är bra och nödvändigt. Folkbildningen och studieförbunden kan och vill bidra till det civila försvaret. Studieförbunden samarbetar redan i dag med 15 000 föreningar och finns och verkar i landets alla kommuner. Sex av de frivilliga försvarsorganisationerna samverkar med studieförbund. Och studieförbunden vittnar om ett växande intresse för just beredskapsfrågorna.

Det är goda nyheter. Här finns alltså möjlighet att nå den breda befolkningen när det gäller kunskap om till exempel hemberedskap och källkritik och även stärka föreningslivets roll i totalförsvaret.

Min fråga till ministern är därför: Hur ser ministern på studieförbundens roll i arbetet med att stärka den civila beredskapen i hela landet?

Fru talman! Tack, ledamoten Starbrink, för frågan och den enligt mig korrekta analysen!

Studieförbunden har en mycket viktig och central roll i att stärka kunskapen om det svenska totalförsvaret, som angår alla 10 miljoner människor i det här landet. Men de kan också vara med och bidra till att omvandla försvarsvilja till faktisk försvarsförmåga genom att utbilda och tillhandahålla relevanta kurser. Jag kan alltså inte annat än bejaka studieförbundens viktiga och centrala roll i detta.

Just nu pågår beredskapsveckan. Jag ser många insatser också från studieförbund för att just förstärka kunskap, inte bara när det kommer till hemberedskap utan också när det gäller andra frågor. Jag ska själv till Medborgarskolan i kväll och föreläsa i just det här ämnet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min förhoppning är att fler studieförbund väljer att engagera sig i totalförsvaret.

Fru talman! Fem samebyar har de senaste åren lämnat in stämningsansökningar mot staten. Samebyarna vill ha ensamrätt att upplåta småviltsjakten och fisket ovanför odlingsgränsen.

Just nu arbetar den parlamentariska Renmarkskommittén med dessa frågor som också är större och mer komplexa. I förlängningen berör det frågan om markanvändning i, i stort sett, halva Sverige. Men i direktiven till Renmarkskommittén har man inte tagit höjd för att de här parallella rättsprocesserna pågår. Jag har inte heller uppmärksammat att regeringen på något sätt har agerat i frågan.

Min fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren, om det är han som tänker svara den här gången, blir om regeringen tänker ge Renmarkskommittén nya direktiv eller om man tänker agera på något annat vis.

Fru talman! Självklart, Anna-Caren Sätherberg, svarar jag på frågor som rör Renmarkskommittén eftersom de primärt ligger under mig. LULUCF ligger primärt under klimat- och miljöministern. Därför svarar hon på frågor gällande det. Så var det när du satt i regeringen också.

Renmarkskommittén är aktiv och arbetar fortfarande. Jag kommer inte i det här forumet att gå in i detalj på vad vi tänker göra. Vi har fått delbetänkandet. Det har skickats ut på remiss. Vi håller på och sammanställer remissvaren. När det är gjort kommer vi att kunna dra lite mer slutsatser om möjligheten att stifta lag utifrån det som kommit in och så vidare. Men eftersom det är ett pågående arbete i kommittén är det, som ledamoten vet, vanskligt för mig att tala om det i det här sammanhanget.

Fru talman! Min fråga går till jämställdhetsminister Paulina Brandberg.

Ekonomiskt våld är en form av maktutövning där en person systematiskt kontrollerar sin partners ekonomi. Det kan handla om att hindra någon från att arbeta, ha kontroll över dennes inkomst, begränsa tillgången till pengar eller försätta personen i skuld. De här handlingarna kan få lika allvarliga konsekvenser som fysiskt eller psykiskt våld.

Trots detta finns det i dag inget specifikt lagrum som skyddar dem som utsätts för ekonomiskt våld. Sverigedemokraterna menar att det behöver skapas ett eget lagrum för att stärka rättsskyddet och tydligt markera att samhället inte accepterar den här typen av våld.

Min fråga till jämställdhetsministern blir därför: Hur ser ministern på behovet av ett specifikt lagrum för att bekämpa ekonomiskt våld, och är regeringen beredd att ta initiativ till detta?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, ledamoten, för en viktig fråga!

Jag håller helt med om att frågan om ekonomiskt våld är otroligt viktig. Det skapar en otroligt stor ofrihet för många, framför allt kvinnor. Det gör också att många av de som utsätts för fysiskt våld inte har möjlighet att frigöra sig från det fysiska våldet eftersom man inte har ekonomisk frihet.

Det här är en fråga som regeringen arbetar med på flera fronter. Vi har bland annat i direktiven till den nya nationella strategin gällande mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck gett utredaren i uppdrag att titta specifikt på vilka åtgärder vi kan sätta in mot det ekonomiska våldet.

I det här sammanhanget har jag också tidigare nämnt att regeringen avser att tillsätta en utredning där vi ser över bodelningsprocesserna. Vi ser nämligen att dagens regelverk möjliggör för ett nyttjande av ekonomiskt våld. Vi börjar med de åtgärderna. Sedan får vi se vilka ytterligare åtgärder som kommer att behövas.

Fru talman! Min fråga går till landsbygdsminister Peter Kullgren.

Sverige har i dag alldeles för många vargar. Riksdagen har tagit beslut om att minska vargstammen, helst ned till 170 vargar. I regeringsförklaringen var det tydligt att vargstammen ska minska, vilket jag välkomnar.

Regeringen och ministern har gjort ett mycket gott jobb i EU för att sänka skyddsstatusen för vargen. Det kommer nu att underlätta för att Sverige ska kunna minska vår vargstam. Men situationen i Skaraborg och Västra Götaland är nu mycket ansträngd med både för många revir och för många vargar. Det är ständiga angrepp på tamboskap, sällskapsdjur och en reducerad älgstam.

Situationen för landets djurägare och jägare är nu snart ohållbar. Dagligen får jag samtal från förtvivlade djurägare, vars tamboskap har angripits eller varit nära att angripas av varg.

Kan ministern precisera ännu mer hur snabbt han och vi kan ändra lagar, regler och direktiv så att vargstammen kan minska på allvar i Sverige och i Skaraborg?

Fru talman! Jag instämmer i mycket av det som ledamoten framför. Jag är också väldigt glad över att vi har fått till steget på EU-nivå. Många trodde inte att det var möjligt, men det visade sig vara det. Grunden är som sagt att vi har en livskraftig vargstam i Europa. Då behöver man inte ha det absolut striktaste skyddet. Det här kommer att underlätta för vår förvaltning.

Regeringen har varit väldigt tydlig. Vi har fått besked från Naturvårdsverket, som har anlitat forskare. Vi har nu fått vidimerat att Sverige kan ha en vargstam på den lägre nivån i det spann som riksdagen har beslutat.

Som ledamoten vet rapporterar vi ett referensvärde med viss periodicitet. Nu arbetar vi för att Sverige ska hamna på ett referensvärde som är betydligt lägre nästa gång detta ska göras. Vi har mycket större förutsättningar nu för att få det godkänt, framför allt för att det finns en regering som står upp för riksdagens beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till klimatminister Pourmokhtari.

Sverige ser ut att missa tre av fyra klimatmål till 2030. Det var Klimatpolitiska rådets bedömning efter att budgeten lades fram för en vecka sedan. Det här är inte riktigt den bild som vi fick på presskonferenserna, men det kan vara en viktig konsumentupplysning att Sverige fortfarande ligger så illa till.

När Klimatpolitiska rådet tittar på målen ser de att Sverige inte ser ut att klara transportmålet med dagens politik. När de tittar på Sveriges klimatmål ser de att vi inte klarar att nå dem. Möjligen klarar vi ESR, enligt optimistiska beräkningar och enligt något scenario. Och sedan har vi LULUCF. Det målet klarar vi inte.

Min fråga till klimatministern är förstås om krisinsikt finns och om man är villig att sätta igång och skriva de direktiv som Styrmålsberedningen behöver och tillsätta en utredare. Vi har hela tiden fått svaret att det är där vi ska få politiken.

Fru talman! Jag är stolt över de kraftfulla klimatsatsningar som regeringen väljer att fokusera på och att vi återigen har lagt en historiskt stor budget, större än alla genomförda S-MP-budgetar, på klimat- och miljöområdet.

Våra åtgärder handlar om att skapa förutsättningar för den omställning som behöver ske i hela vårt avlånga land. Det handlar om att se till att det finns ren, pålitlig el till alla de verksamheter som vill få ut det fossila och få in det eldrivna. Det handlar om att bygga ut laddinfrastrukturen i hela vårt land. Det handlar också om att göra en ambitiös och långsiktig satsning på återvätning av våtmarker. Vi förstärker Klimatklivet. Vi gör många olika satsningar för att elektrifiera exempelvis transportsektorn. Det blir nya satsningar för lastbilar genom marknadsintroduktionsstöd men också en ny elbilspremie.

Regeringen arbetar alltså för fullt för att nå klimatmålen. I och med budgeten för 2025 kommer Sveriges utsläpp återigen att minska.

Fru talman! Efter åtta år av politik som drabbat landsbygden negativt, med höga bränslepriser, hög inflation och ensidiga satsningar på att bygga lägenheter på större orter, har den nuvarande regeringen haft två stressiga år för att återställa det hela. Det gör att vi nu ser kraftigt sänkta bränsle och energipriser samtidigt som mycket annat görs för att stärka och förbättra möjligheten att bo på landsbygden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Nytt i budgeten är också förslaget om Sverigehuset, som är ett typgodkänt hus som kan byggas i hela Sverige. Det innebär en ny egnahemsrörelse så att människor får möjlighet att billigare och snabbare uppfylla drömmen om ett eget hus. Det är lika revolutionerande som när bilar började byggas på löpande band i stället för att man hade unika lösningar.

Jag vill med det fråga landsbygdsminister Peter Kullgren hur han ser på att förbättra möjligheterna att bo på landsbygden och när han förväntar sig att Sverigehuset införs så att det kommer på plats för alla dem som vill bo på landsbygden.

Fru talman! Det är troligtvis mitt departement som hanterar frågan, men den är mer riktad till bostadsministern. Jag talar dock gärna om hur vi ska förbättra ännu mer för boende på landsbygden. Ledamoten nämner flera viktiga steg som vi har tagit. Vi kan konstatera att det finns ytterligare steg i budgeten.

När den förra regeringen reviderade valutaförordningen lät man inte bönderna få del av de pengar som de borde ha fått redan då. Till skillnad från det ger vi nu pengarna som kommer genom förändringen av valutaförordningen direkt till bönderna; vi förstärker jordbrukspolitiken med 746 miljoner kronor.

Vi arbetar också med en landsbygdspolitisk proposition som vi ser fram emot att lägga fram. Den innehåller landsbygdspolitik som spänner över många politikområden. Det handlar inte bara om jordbruk, även om det är viktigt, utan också om att skola, vård, trygghet och allt annat ska finnas även på landet.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Romina Pourmokhtari.

Sverige har länge varit en föregångare inom miljö- och klimatpolitiken och har haft ambitiösa mål och strikta regleringar för att skydda miljön och främja hållbar utveckling. Samtidigt står svensk industri inför betydande utmaningar. De stränga miljökraven kan leda till ökade produktionskostnader, vilket minskar företagens internationella konkurrenskraft. Detta riskerar att leda till utflyttning av företag till länder med lägre miljöstandarder, något som inte bara hotar svenska arbetstillfällen utan även kan resultera i ökade globala utsläpp.

Med tanke på dessa utmaningar och behovet av balanserade miljöhänsyn med ekonomisk hållbarhet vill jag fråga vilka åtgärder statsrådet vidtar för att säkerställa att miljöreglerna inte hämmar svensk industris konkurrenskraft internationellt och förhindrar utflyttning av företag och arbetstillfällen.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Det allra främsta som sker för att inte hela EU ska förlora på den kraftfulla omställning vi genomför, för att vi ska bli den första klimatneutrala kontinenten i världen, sker inte minst genom att de avgifter och belastningar som hamnar på industrin hamnar i en pengapåse som industrin sedan kan utnyttja för de förändringar den genomför. De pengar som går in för klimatet genom exempelvis utsläppsrätter ska sedan användas för sådant som finansiering av en elbilspremie i Sverige som riktar sig till särskilda grupper att nyttja.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det finns alltså många sådana funktioner som gör att man på ett sätt investerar tillsammans. Men sedan gäller det att se till att den omställning som genomförs inte krånglar till allt, att byråkrati och tillståndsprocesser inte försenar det hela. Det är inte minst sådant som skapar stora kostnader för företag i hela Europa, och det är något som regeringen arbetar väldigt hårt för att minska.

Frågestunden var härmed avslutad.