Frågestund

Frågestund 21 april 2022
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenLouise Meijer (M)
  2. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  3. Hoppa till i videospelarenLouise Meijer (M)
  4. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  5. Hoppa till i videospelarenTobias Andersson (SD)
  6. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  7. Hoppa till i videospelarenTobias Andersson (SD)
  8. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  9. Hoppa till i videospelarenHanna Wagenius (C)
  10. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
  11. Hoppa till i videospelarenHanna Wagenius (C)
  12. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
  13. Hoppa till i videospelarenTony Haddou (V)
  14. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  15. Hoppa till i videospelarenTony Haddou (V)
  16. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  17. Hoppa till i videospelarenAndreas Carlson (KD)
  18. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  19. Hoppa till i videospelarenAndreas Carlson (KD)
  20. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  21. Hoppa till i videospelarenJakob Olofsgård (L)
  22. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Johan Danielsson (S)
  23. Hoppa till i videospelarenJakob Olofsgård (L)
  24. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Johan Danielsson (S)
  25. Hoppa till i videospelarenRasmus Ling (MP)
  26. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  27. Hoppa till i videospelarenRasmus Ling (MP)
  28. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  29. Hoppa till i videospelarenOla Möller (S)
  30. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Johan Danielsson (S)
  31. Hoppa till i videospelarenOla Möller (S)
  32. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Johan Danielsson (S)
  33. Hoppa till i videospelarenKatarina Brännström (M)
  34. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  35. Hoppa till i videospelarenBo Broman (SD)
  36. Hoppa till i videospelarenKulturminister Jeanette Gustafsdotter (S)
  37. Hoppa till i videospelarenOla Johansson (C)
  38. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Johan Danielsson (S)
  39. Hoppa till i videospelarenMomodou Malcolm Jallow (V)
  40. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Johan Danielsson (S)
  41. Hoppa till i videospelarenMagnus Oscarsson (KD)
  42. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
  43. Hoppa till i videospelarenSuzanne Svensson (S)
  44. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
  45. Hoppa till i videospelarenAnn-Sofie Lifvenhage (M)
  46. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  47. Hoppa till i videospelarenJulia Kronlid (SD)
  48. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  49. Hoppa till i videospelarenCiczie Weidby (V)
  50. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Johan Danielsson (S)
  51. Hoppa till i videospelarenRoland Utbult (KD)
  52. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  53. Hoppa till i videospelarenAlexander Ojanne (S)
  54. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  55. Hoppa till i videospelarenSaila Quicklund (M)
  56. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Johan Danielsson (S)
  57. Hoppa till i videospelarenEric Palmqvist (SD)
  58. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
  59. Hoppa till i videospelarenPia Steensland (KD)
  60. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  61. Hoppa till i videospelarenElsemarie Bjellqvist (S)
  62. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  63. Hoppa till i videospelarenMikael Eskilandersson (SD)
  64. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Johan Danielsson (S)
  65. Hoppa till i videospelarenLudvig Aspling (SD)
  66. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 66

Anf. 18 Louise Meijer (M)

Herr talman! "Det är ett krig, och de försöker döda oss." Så beskrev polisen situationen under upploppen i helgen. Många av dem som deltog i upploppen var kända av polisen sedan tidigare, med kopplingar till gängkriminella, men det fanns också personer som inte var kända: kvinnor, äldre och barn som tillsammans med sina föräldrar kastade sten på polisen.

Rikspolischefen berättade att himlen var svart av stenar, att poliser trodde att de skulle dö på platsen och att de aldrig har upplevt något liknande. En polis fick en sten i huvudet och svimmade av. Då applåderade stenkastarna.

Moderaterna vill att staten tar tillbaka kontrollen i dessa områden. En polistäthet på minst EU-snittet, ökad avlyssning, anonyma vittnen, dubbla straff för gängkriminella och att göra det straffbart att vara med i ett kriminellt gäng - varför säger Socialdemokraterna nej till detta? Det är min fråga till Ardalan Shekarabi.


Anf. 19 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Herr talman! Tack, Louise Meijer, för frågan!

Fienden finns inte i det här rummet, herr talman. Det är Socialdemokraternas skyldighet, Moderaternas skyldighet och samtliga partiers skyldighet att samverka, kraftsamla och ta tillbaka kontrollen över vårt land. Vi ska hjälpas åt och fortsätta att göra den resa som krävs för att staten ska vara stark.

Tiden då staten skulle krympa är över. Det är nu staten måste vara stark, både socialt och repressivt där det behövs. Jag vill verkligen sända all solidaritet till de poliser som jobbade under påskhelgen - alla de som stod där i frontlinjen och var beredda att riskera sina egna liv för att försvara demokratin. De ska ha vår uppbackning. Enade ska vi stå bakom dem, och enade ska vi verka för att förändra lagstiftningen och tillföra dem ännu mer resurser.


Anf. 20 Louise Meijer (M)

Herr talman! Fienden finns inte här inne, men de som är ansvariga för den politiska utvecklingen i landet finns här inne. Och det är inga andra än den socialdemokratiska regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag undrar hur det kommer sig att man motiverar att den straffrabatt som fortfarande finns för 18-20-åringar kan gälla brott som skadegörelse, våld mot tjänsteman och flera av de brottsliga gärningar som vi såg under helgens upplopp. Hur motiverar Socialdemokraterna att straffrabatten fortfarande ska finnas för dessa handlingar?


Anf. 21 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Herr talman! Louise Meijer är medveten om alla de reformer som har genomförts på kriminalpolitikens område. Just straffrabatten har reformerats för att staten ska visa sin starka sida. Många straff har skärpts, och resurser har tillförts Polismyndigheten. Vi kommer att fortsätta att satsa på att stärka polisen och skärpa lagstiftningen, för staten ska ha kontrollen. Det handlar om demokratin i vårt land.


Anf. 22 Tobias Andersson (SD)

Herr talman! Man försökte döda poliser. Så beskrev rikspolischefen de korankravaller som ägde rum under helgen. Många är de poliser som vittnat om ett besinningslöst våld, och det är ärligt talat ren tur och slump att ingen polis omkom.

Polisen utgjorde under kravallerna den tunna blå linjen mellan vårt majoritetssamhälle med våra värderingar och ett besinningslöst och blodtörstigt barbari. Morgan Johanssons svar på detta har varit att polisen har vad de behöver och att om de inte har det är det de tidigare alliansregeringarnas fel, inte hans. Detta är oseriöst.

När kommer regeringen att agera och återta kontrollen över de nu till synes förlorade områdena?


Anf. 23 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Herr talman! Tack, Tobias Andersson, för frågan!

Det är regeringens viktigaste prioritet att förstärka polisen och att bekämpa och förebygga brottsligheten, men det är också vår skyldighet att vara noga. Vi ska inte låta extremisterna splittra vårt land. Det här handlar inte om en kamp mellan religioner. Vi ska stå upp för de demokratiska värdena och för vår polismakt oavsett vilken bakgrund vi har. Vi ska hålla ihop. Vi ska inte låta högerextremister och islamistiska fundamentalister splittra den svenska nationen.

Det är genom enighet och genom gemenskap och samling som vi kan vinna slaget mot dem som vill skada det svenska samhället. Att ställa majoritetssamhälle mot minoritetssamhälle i ett läge där vi vet att merparten av de människor som bor i de områden som utsattes för denna brottslighet står på rätt sida är att splittra ett samhälle. Vi behöver inte mer splittring, för då segrar extremisterna.


Anf. 24 Tobias Andersson (SD)

Herr talman! Jag tror att jag talar för en majoritet av svenskarna när jag säger att denna typ av våldshandlingar inte hör hemma i vårt land. I Sverige står man upp för polisen. I Sverige känner man tillit till samhället. I Sverige värnar man om yttrandefriheten. Om man har problem med något av detta finns det andra länder som passar en bättre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Kommer regeringen att säkerställa att våldsverkare likt dem vi såg i helgen utvisas från vårt land?


Anf. 25 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Herr talman! De som har begått dessa fruktansvärda brott ska lagföras. De ska straffas, och om lagen tillåter det ska de också lämna landet. Det är en självklarhet.

Vi ska skydda vår demokrati. Vi står här i dag därför att vi tror på vår demokrati och på våra friheter - demonstrationsfriheten, yttrandefriheten och religionsfriheten. Det handlar om sammanhållning och gemenskap, och det är precis dessa värden som regeringen kämpar för att bevara.


Anf. 26 Hanna Wagenius (C)

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Anna-Caren Sätherberg.

Fördelningen av inkomstskatterna mellan Sveriges kommuner baseras, vilket är väl känt, på var personen som genererar skatteintäkten är mantalsskriven per den 1 november året innan intjänandet sker. Kommunerna får sedan del av intäkten året efter att den har tjänats in.

När en medborgare flyttar till en kommun övertar dock denna kommun kostnadsansvaret för medborgaren från och med dag ett. Denna diskrepans drabbar framför allt landsbygdskommuner som har en stor turismsektor, exempelvis Härjedalen och Åre, och den bristande tillgängligheten på kommunala medel riskerar att göra att den regionala utvecklingen blir eftersatt.

Min fråga till statsrådet är helt enkelt: Vad avser regeringen att göra för att komma till rätta med denna orättvisa mellan våra kommuner?


Anf. 27 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)

Herr talman! Välkommen till Sveriges riksdag, Hanna Wagenius!

Detta är en väldigt intressant fråga. Den är intressant just för turismkommunerna, som Hanna Wagenius säger. Mantalsskrivning den 1 november kommer från statartiden. Det var på den tiden när man fick flytta under den veckan och sedan skriva sig på en ny plats den 1 november.

Men vad regeringen också gör, vilket Hanna Wagenius får vara medveten om, är att vi nu till exempel har gjort stora ändringar i det kommunala utjämningssystemet som har gynnat de små kommunerna, som Härjedalen och Åre, jämfört med de stora kommunerna som har helt andra utmaningar än de små har. Jag är glad över att Centerpartiet ställde sig på regeringens sida så att vi kunde genomföra detta system och redan från förra året då det fanns partier i Sveriges riksdag som inte ville förändra detta system.


Anf. 28 Hanna Wagenius (C)

Herr talman! Det kommunala skatteutjämningssystemet i all ära, men i grund och botten handlar detta om att vi har en diskrepans mellan vilket kostnadsansvar en kommun tar och vilka intäkter den också kan få för detta. Vi lever i en modern era där det inte borde vara så komplicerat för Skatteverket att utifrån den folkbokföring som vi har fördela skatteintäkterna likaväl som skatteutgifterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vad avser regeringen att göra för att se till att vi har ett enhetligt skattesystem vad gäller både intäkter och utgifter?


Anf. 29 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)

Herr talman! Som jag sa har vi förändrat kostnadsutjämningssystemet för kommunerna. Vad gäller att förändra skatteutjämningssystemet eller systemet med intäkter och utgifter är det, precis som Hanna Wagenius säger, väldigt viktigt för turistkommunerna. De andra kommunerna ser inte på den saken på riktigt samma sätt. Jag tror därför att det får bli ett påverkansarbete, där jag vet att Centerpartiet på sin stämma nyligen fastslog att detta är viktigt.


Anf. 30 Tony Haddou (V)

Herr talman! Under pandemin såg vi vilka som inte kunde jobba hemifrån för att vårt samhälle ska fungera. Undersköterskor, busschaufförer och förskollärare måste vara på plats - arbetare som bär upp samhället och som har fått dra ett tungt lass.

Tycker inte Socialdemokraterna att de har rätt till ekonomisk trygghet om de blir sjuka? Vänsterpartiet föreslog redan i sin höstbudget att karensavdraget skulle avskaffas permanent. Men regeringen tillsatte i stället en långdragen utredning. Det är helt obegripligt. Varför har Socialdemokraterna avvisat Vänsterpartiets förslag om att åtminstone förlänga den tillfälliga karensersättningen tills utredningen är klar?


Anf. 31 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Herr talman! Jag tackar Tony Haddou för en viktig fråga.

Kostnaderna för sjukfrånvaro fördelas inte rättvist i vårt samhälle i dag. Akademiker som har makt över arbetsplatsen och arbetstiden kan stanna hemma och anpassa arbetet. Arbetare, de som i många fall stod i frontlinjen i kampen mot pandemin, har inte denna möjlighet. Det innebär att de drabbas mycket hårdare av karensavdraget.

Därför har regeringen nu inlett en total översyn av det svenska karensavdraget med möjlighet för utredningen att också titta närmare på övriga frågor som handlar om sjuklönekostnader. Det är helt rätt metod. Vi måste agera metodiskt. Vi måste se till att ta fram en modell som ger rätt effekt och som ger en rättvis effekt som skapar en större jämlikhet mellan de grupper som har makt över arbetstid och arbetsplats och de grupper som inte har den makten. Det handlar om trygghet för våra medborgare. Men det handlar faktiskt också om maktrelationerna på svensk arbetsmarknad. Och då måste vi jobba väldigt metodiskt för att ta fram en modell som fungerar.


Anf. 32 Tony Haddou (V)

Herr talman! De som jobbar med att ta hand om gamla och sjuka och de som är barnskötare kan inte flexa ut vid sjukdom.

Tycker Socialdemokraterna att det då är rimligt att en stor andel av löntagarna får bära denna kostnad? Varför ska det ens utredas? Det är den inställningen som är helt obegriplig. Avskaffa karensdagen! Det är inte svårare än så.


Anf. 33 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag är glad över att leva i ett land där vi gör saker och ting ordentligt, där större reformer bereds, remitteras och experters sakkunskaper tas till vara. Det måste vi fortsätta att göra också på detta område för att ta fram en modell som tjänar vårt land och våra medborgare bäst.

Socialdemokraternas åsikt och regeringens åsikt i denna fråga är glasklar, nämligen att vi måste ha en rättvisare modell. Vi kan inte ha den orättvisa som uppstår på grund av karensavdraget. Men då måste vi ta fram en modell som fungerar och som ger det som vi vill se på detta område.


Anf. 34 Andreas Carlson (KD)

Herr talman! Stad efter stad sätts i skräck, och vi har i Sverige sett den dödligaste inledningen någonsin på ett år kopplat till dödsskjutningar i gängkriminalitetens spår.

I helgen såg vi också hur ligister och kriminella riktade sina attacker rakt mot svensk polis, mot det svenska samhället och mot vår demokrati.

Jag läste en intervju med en polis i Dagens Nyheter. Han fick frågan om han fruktade för sitt eget liv. Han sa: Absolut, de var ute efter oss. Hade någon polis blivit kvar på gräsmattan kan jag garantera att den polisen hade varit död, stenad till döds.

Kristdemokraterna föreslog redan för 20 år sedan att polisen skulle få tillgång till vattenkanoner. Vi har haft förslag i vår budget sedan sex år tillbaka om att polisen ska ha muskler och pengar för att kunna köpa in vattenkanoner, utrustning med beanbags och gummikulor. Skulle inte det, om det hade funnits på plats, ha gjort att man var bättre rustad mot dessa ligister, Ardalan Shekarabi?


Anf. 35 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Herr talman! Jag tackar Andreas Carlson för frågan.

Polismakten har möjligheter att välja utrustning och hjälpmedel. Vi har ett sådant regelverk i Sverige. Och det finns en hög grad av tillit till Polismyndigheten att man kan välja de utrustningar och hjälpmedel som behövs i det polisiära arbetet. Polismyndigheten jobbar naturligtvis också med att utveckla den polisiära taktiken i samband med denna typ av händelser.

Som chefen för Polismyndigheten har berättat kommer man att titta närmare på det som hände för att just kunna förstärka arbetet och bekämpa och förebygga denna typ av brottslighet.

Polismyndigheten har vårt fulla stöd. Alla de polisanställda som jobbar dag och natt för att säkra tryggheten i vårt land har vårt stöd. Och vi vill fortsatt visa tillit till Polismyndigheten och ge den de förutsättningar som behövs för att den ska kunna göra ett bra jobb.


Anf. 36 Andreas Carlson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Politiskt ledarskap handlar inte om att agera reaktivt. Det handlar om att förutse och att förebygga. När KD lade fram förslaget om vattenkanoner och gummikulor för sex år sedan raljerade regeringen och dåvarande inrikesministern över förslaget. Hade det inte varit bättre om regeringen visade ledarskap, slutade raljera och gav polisen utrymme i budgeten att prioritera vattenkanoner och gummikulor som skulle ha gjort att polisen var betydligt bättre rustad?


Anf. 37 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Herr talman! Det finns en omfattande kunskapsresurs hos den svenska polismyndigheten. Och i flera olika delar är den svenska polisen världsledande i utvecklingen av metoder och teknik. Ska politiken då ingripa på ett område där polisen har befogenheter att välja utrustning och köra över polisen? Vi har tillit till den svenska polisen. Vi har tillit till alla dem som riskerade sina liv för tryggheten i helgen och som gör det i dag och som kommer att göra det i morgon. Politiken måste stå där och visa stöd och tillit till svensk polis.


Anf. 38 Jakob Olofsgård (L)

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Johan Danielsson.

Sju av tio vill, enligt en nyligen gjord undersökning, äga sitt boende. Vad säger då bostadsministern till alla som nu vill börja spara men inser att de inte under överskådlig tid kan spara ihop till en kontantinsats.

En utredning kom nyligen med ett förslag om ett startlån, vilket vi i Liberalerna välkomnar. Men det blir ändå svårt att spara ihop till insatsen.

Man har inte presenterat något skattegynnat sparande. Magdalena Andersson har i stället velat höja skatten på sparkonton.

En förstagångsköpare möter höga skatter på arbete och höga skatter på bosparande. Hur är det tänkt att en vanlig arbetarlön ska räcka till en egen bostad?


Anf. 39 Statsrådet Johan Danielsson (S)

Herr talman! Jag tackar Jakob Olofsgård för frågan.

Det är mycket riktigt, som riksdagsledamoten noterar, att vi precis tog emot ett förslag om att underlätta inträdet på den köpta bostadsmarknaden för förstagångsköpare. Det som presenterades var ett förslag på utformningen av ett startlån som skulle kunna minska sparandetiden med upp till en tredjedel för dem som ska ta sig in på den köpta bostadsmarknaden.

Anledningen till att vi tillsatte utredningen var precis den som Jakob Olofsgård pekar på, nämligen att bostadspriserna har ökat på ett sätt som gör att det blir svårt för människor utan stora inkomster eller rika föräldrar att komma in på den köpta bostadsmarknaden.

När det gäller frågan om ett gynnat bosparande tittade utredningen på den frågan också och konstaterade att det skulle kosta staten 11 miljarder kronor med ett gynnat bosparande som skulle få hälften så stor effekt som det startlån som utredningen föreslår. Man konstaterade också att den fördelningspolitiska profilen på ett sådant förslag skulle bli väldigt skev.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Nu är båda dessa förslag ute på remiss, både startlåneförslaget och förslaget om ett bosparande.


Anf. 40 Jakob Olofsgård (L)

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Även om vi är överens om en del måste detta med ett bosparande till. Det blir ändå svårt.

När det gäller det skärpta amorteringskravet är det så att den som sparar ihop till insatsen och går till banken ändå kan få nej. Det skärpta amorteringskravet gör nämligen att man i Storstockholm måste ha en månadslön på 35 000. Vilken ung förstagångsköpare har den lönen? Ska bara de rika kunna bo kvar i våra städer?


Anf. 41 Statsrådet Johan Danielsson (S)

Herr talman! Den utredning som föreslog startlånet har specifikt tittat på hur man ska underlätta för en grupp som är kreditvärdig att lättare komma in på den köpta bostadsmarknaden. Vid sidan av det har vi haft en utredning som har tittat på hur man kan underlätta för grupper som har svårt att efterfråga ett ändamålsenligt boende på den hyrda marknaden. Detta har också precis remitterats.

Man ska komma ihåg att de med allra svagast inkomster kanske många gånger i stället efterfrågar ett hyrt boende i våra storstäder. Tyvärr har ju en majoritet i riskdagen tagit bort det investeringsstöd vi hade infört för att det skulle byggas fler billiga hyresrätter som vanligt folk enklare kunde efterfråga.


Anf. 42 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Ett av Sveriges största och mest anrika företag, Ericsson, utreds just nu för mutbrott gentemot terrorsekten IS. Styrelsen och vd:n för Ericsson blev nekade ansvarsfrihet på bolagsstämman men blev ändå omvalda.

Den juridiska processen kring detta ska naturligtvis ha sin gång, och varken regering eller riksdag ska naturligtvis lägga sig i den. Men oavsett hur den fortlöper får detta andra effekter. Förtroendet för Sverige och svenska företag riskerar att skadas överlag, vilket oroar mig och - tror jag - även Ardalan Shekarabi. Jag skulle därför vilja fråga om den socialdemokratiska regeringen kommer att följa upp vad som har hänt kring detta och överväga åtgärder för att det inte ska hända igen.


Anf. 43 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Herr talman! Tack för frågan, Rasmus Ling! Detta gäller en utredning om myndighetsutövning mot enskild, och regeringen får naturligtvis inte kommentera det enskilda fallet. Självklart kommer vi dock att följa utvecklingen när det gäller arbetet mot korruption generellt sett.

Vi är ett av de länder i världen som har en tradition av att lyckas ha en god förvaltning, bekämpa och förebygga korruption och upprätthålla tilliten till våra offentliga institutioner. Men experter har flera gånger också talat om behovet av att intensifiera arbetet i kampen mot korruption i näringslivet exempelvis i samband med stora affärer. Det är en fråga som regeringen har arbetat med i flera olika sammanhang, inte minst när det gäller genomförandet av den svenska processen för Agenda 2030, det vill säga FN:s mål om hållbar utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Detta ska självklart tas på största allvar. Det handlar inte bara om en principiellt viktig fråga utan om Sveriges anseende och vår roll internationellt när det gäller att stå upp för ett hållbart näringsliv.


Anf. 44 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Jag tackar så mycket för svaret.

Jag tror att många också ställer sig frågande till att en styrelse nekas ansvarsfrihet på grund av en sådan här exceptionell sak men ändå blir omvald. Det är ingen liten sak att inte få ansvarsfrihet. Enligt gällande aktiebolagslag finns den möjligheten, men man bör från regeringens sida analysera detta på djupet och ta det på det allvar det förtjänar - och överväga om det behövs förändringar i framtiden.


Anf. 45 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Herr talman! Självklart måste vi följa utvecklingen generellt sett när det gäller de frågor som Rasmus Ling lyfter fram, men regeringen ska naturligtvis inte ha några synpunkter på frågor som gäller ett enskilt aktiebolag och vilka beslut aktieägarna har fattat i det bolaget.


Anf. 46 Ola Möller (S)

Herr talman! Som vi har hört i kammaren i dag är segregationen ett av de största problemen vi har i vårt land. Att bryta den är nyckeln till att knäcka gängen. Att bygga nytt i ett område innebär att man skapar hopp där. Byggkranar skapar en framtidstro.

Investeringsstödet har bland annat i min hemkommun Helsingborg, i stadsdelen Drottninghög, inneburit att det byggs 200 lägenheter i ett område där det tidigare inte har byggts på 40 år. Det visar någonstans kraften i att investeringsstödet och bostadspolitiken är med i arbetet för att bryta segregationen och knäcka gängen.

Skulle statsrådet i ljuset av detta kunna säga någonting om investeringsstödets betydelse för vårt land?


Anf. 47 Statsrådet Johan Danielsson (S)

Herr talman! Tack för frågan, Ola Möller!

Nästa vecka är det ju första maj, och just nu gör kanske Ola Möller precis som jag och tittar över gamla förstamajtal. År 2014 talade jag i Avesta, och då sa jag ungefär så här - efter åtta år med en moderatstyrd regering: Vi skulle behöva bygga 40 000 bostäder om året, men nyproduktionen ligger i dag på 20 000. Sedan högern tog över har byggandet minskat med 74 procent. Det är en medveten politik; det är högerpolitik.

I dag, lite drygt åtta år senare - kanske räknar jag fel - är jag bostadsminister. Vi kommer i år att påbörja byggandet av över 60 000 bostäder. Detta är resultatet av en medveten politik från regeringen, där investeringsstödet har varit en bärande del. Investeringsstödet har beviljats för byggandet av över 50 000 bostäder i vårt land. Det är många bostäder som inte hade byggts annars, och om de hade byggts hade de byggts med hög hyra så att vanligt folk hade fått svårare att efterfråga dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Detta är en bärande del i den bostadspolitik som gör att vi nu betar av det underskott av bostäder som den tidigare regeringen byggde upp.


Anf. 48 Ola Möller (S)

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Det är fantastiskt att vi har så framsynta politiker i vårt parti som kan se utvecklingen framåt. Det gläder mig! Jag skulle därför vilja be statsrådet att komma med fler förutsägelser om vad som behövs för att med hjälp av bostadspolitiken bryta segregationen i vårt fantastiska land.


Anf. 49 Statsrådet Johan Danielsson (S)

Herr talman! Nu var det ju andra förutseende personer i mitt parti som såg till att vi införde investeringsstödet, men det är klart att det är viktigt med en aktiv bostadspolitik för att bryta segregationen.

Jag och Anders Ygeman har haft samtal med kommunalråd, planchefer och med allmännyttan i kommuner runt om i landet om just bostadssegregationen. Tre konkreta önskemål som alltid återkommer är återinförandet av investeringsstödet, naturligtvis, men också en ny och modern förköpslag samt att man ska titta på hur de statliga riksintresseanspråken kan samordnas och minskas för att tillgängliggöra mer mark för byggande. Alla dessa frågor tittar vi nu på och kommer att återkomma kring.


Anf. 50 Katarina Brännström (M)

Herr talman! Jag har en fråga till socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi.

Socialdemokraterna visar gång på gång att bidrag är viktigare än arbete. Det är ju så att livsinkomstprincipen är en av de viktigaste grunderna i den svenska pensionsreformen, det vill säga att det är alla pengar som betalas in under tiden man arbetar som ska ge pension. Pensionsmyndigheten betonar i sin information hur viktigt varje arbetsår är för pensionen, särskilt för den som har fyllt 60 år. Bara att jobba ett enda år till ger ganska stora effekter på pensionen livet ut.

Garantitillägget innebär att jobbeffekten kan bli väldigt liten för betydande grupper, framför allt för låginkomsttagare. För vissa kan pensionen till och med bli lägre om de jobbar ett år till - allt enligt Pensionsmyndigheten. Det innebär att de som har jobbat lite eller inte alls kan få mer i plånboken än den som faktiskt har arbetat. Detta är djupt orättvist.

Min fråga är därför: Vilka åtgärder tänker man vidta för att arbete faktiskt ska löna sig även för pensionen?


Anf. 51 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack för denna viktiga fråga om pensionerna, Katarina Brännström!

Ett kilo tomater kostar nu mellan 60 och 70 kronor. Ett paket kaffe kostar någonstans mellan 45 och 50 kronor. Det ska betalas av våra pensionärer som har låg pension. Den lägstanivå vi erbjuder våra pensionärer i dag, om man har bott i Sverige i 40 år, är 8 779 kronor före skatt. Det är en skam, herr talman, att vi inte har en högre nivå på pensionerna. Det är en skam att vi har accepterat och tolererat fenomenet fattigpensionärer i ett av världens rikaste länder.

Regeringen har precis lagt fram ett förslag på riksdagens bord om att höja pensionerna för de pensionärer som har lägst pension. Det rör sig om 1 miljon svenska pensionärer och 1 000 kronor skattefritt varje månad från augusti. Detta är en skyldighet vi har gentemot våra pensionärer. De som kommer att omfattas av det här är välfärdens kvinnor; det är de som har lägst pensioner. Det är dags att höja pensionerna.

(Applåder)


Anf. 52 Bo Broman (SD)

Herr talman! Min fråga går till kulturministern.

I helgen har vi sett fasansfulla scener från våldsamma upplopp i flera städer runt om i Sverige. Rotlösa ungdomsgäng och ligister, men även vuxna, kvinnor och barn, har deltagit i de besinningslösa attackerna mot polisen och samhället.

Den alltför stora invandringen de senaste åren har lett till en bristande integration. Integrationen är A och O för ett fungerande samhälle och för ett fungerande Sverige. Det är av absolut största vikt att man som ny medborgare i ett land får lära sig hur det fungerar i det landet, vilka lagar och regler som finns, hur samhället är uppbyggt och hur kulturen i det landet - i detta fall Sverige - fungerar. Kulturministern och många andra har ju svårt att erkänna att den svenska kulturen finns.

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att våra nya medborgare ska lära sig om svensk kultur och hur den svenska kulturen fungerar?


Anf. 53 Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S)

Herr talman! Det här är en mycket viktig fråga. De upplopp och det våld vi har sett de senaste dagarna är oacceptabelt. Framför allt tänker jag på polisen, som har drabbats av våld, och alla de människor som bor i de här områdena och som har drabbats av våldet från en liten minoritet kriminella. Den absoluta majoriteten i dessa områden vill leva sitt liv i lugn och ro. Samhället kommer att ta krafttag mot kriminaliteten.

Bo Bromans fråga gällde kulturen i Sverige och hur vi ska göra för att de som kommer till Sverige ska förstå kulturen här. Bland annat ska vi ha öppna bibliotek och se till att det finns en stark kulturskola i skolorna. Detta är några av de förslag som vi har lagt fram för att man ska kunna lära sig kulturen i Sverige.


Anf. 54 Ola Johansson (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till bostadsministern.

Statistiska centralbyrån presenterade i förra veckan flera scenarier över befolkningsutvecklingen. I ett av dem förväntades befolkningen öka med 1,7 miljoner till 2040.

Man kan inte utesluta att Rysslands krig i Ukraina blir långvarigt, och oavsett detta kommer det att ta mycket lång tid innan de som har lyckats ta sig ut kan återvända till egna bostäder. Det är därför inte osannolikt att SCB:s mest utmanade scenario blir verklighet och att Sveriges befolkning 2040 är en bit över 12 miljoner.

Med ett lågt bostadsbyggande och bostadsbrist står vi inför en gigantisk utmaning. Även om byggandet har ökat något på senare tid - med och utan investeringsstöd - kommer det inte att räcka.

På vilket sätt måste bostadsmarknaden reformeras för att den ska prestera dels ett ökat byggande, dels en rörlighet som frigör bostäder åt människor som flytt från sina hem och inte kommer att kunna återvända inom överskådlig tid?


Anf. 55 Statsrådet Johan Danielsson (S)

Herr talman! Jag tackar Ola Johansson för frågan.

Det var ju en väldigt bred fråga. Men alldeles oavsett vilken av prognoserna för befolkningstillväxten i Sverige som slår in är det viktigt att vi klarar av att upprätthålla den historiskt höga byggtakt som vi har i dag, vilket har nämnts i samband med tidigare interpellationer. Sedan vore det bra om vi dessutom kunde öka byggtakten om det skulle behövas för att till exempel ta höjd för ett högt mottagande från Ukraina.

När det gäller Ukraina och de människor som flyr från det hemska krig som utspelar sig där framför våra ögon har vi på bostadsområdet nu agerat i lagstiftningen för att se till att det inte finns några hinder för att anordna ankomstboende och för att se till att vi har tillfälliga bostäder på plats för att ta emot människor som flyr.

Men det är klart: Beroende på hur den här utvecklingen fortgår, hur konflikten utvecklas, på vilket sätt och i vilken omfattning människor flyr samt i vilken omfattning de kommer till Sverige kan regeringen och riksdagen behöva vidta ytterligare åtgärder för att möta ett stort mottagande, om så blir fallet.


Anf. 56 Momodou Malcolm Jallow (V)

Herr talman! Min fråga går till bostadsministern.

I dag har vi en bostadsmarknad som bara är en marknad och inga bostäder. Vi ser ombildningar och utförsäljningar av allmännyttan. Hyresfastigheter köps, renoveras och säljs i högre takt än begagnade bilar av riskkapitalistbolag, och hyrorna höjs i samma takt.

Var tredje kommunal hyresrätt är borta i Stockholm, samtidigt som behovet av hyresrätter är större än någonsin. Nya rapporter visar att 140 000 bostäder i miljonprogrammet är i akut behov av renovering. I de fall där borgerlig ideologi inte ligger bakom försäljningar är det i stället kostsamma renoveringar som tvingar bolagen att sälja bostäder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är dags för politiken att ta ansvar. Vänsterpartiet vill en gång för alla stoppa utförsäljningen av allmännyttan och investera i upprustning och energieffektivisering av bland annat miljonprogrammet.

Min fråga är: Tänker bostadsministern vidta åtgärder för att stoppa försäljningen av allmännyttan samt införa ett stöd för upprustning av miljonprogrammet, så att hyresgästerna inte ensamma ska behöva stå för hela notan?


Anf. 57 Statsrådet Johan Danielsson (S)

Herr talman! Jag tackar för den ytterst relevanta frågan.

Jag tror att Momodou Malcolm Jallow och jag delar upprördheten när vi kan läsa om de konsekvenser som den ombildningsresa som man har gjort i kommuner runt om i Sverige - och kanske allra värst här i Stockholm - har fått för hyresmarknaden. Man har reat ut gemensamma tillgångar. Man har ombildat billiga hyresrätter på attraktiva adresser, vilket naturligtvis har drivit på segregationen. Dessa ersätts till viss del av nyproduktion, men det är nyproduktion utanför innerstaden till höga hyror som vanligt folk har svårt att efterfråga. Detta driver bostadssegregationen och är naturligtvis djupt olämpligt och en politik som är driven av borgerlig ideologi.

Det är naturligtvis som Momodou Malcolm Jallow säger: Man måste renovera miljonprogrammet runt om i Sverige. Detta är akut. Vi införde ju ett stöd för energieffektivisering av flerbostadshus, som kunde användas till bland annat detta, som försvann i oppositionens ändringsbudget i höstas.


Anf. 58 Magnus Oscarsson (KD)

Herr talman! Att vara skogsägare i Sverige i dag är sannerligen inte enkelt. Det har varit många turer kring hur myndigheten säger sig tolka art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet i kombination med artskyddsförordningen. Summan blir att skogsägaren ska vara expert på alla fågelarter som finns i markägarens skog innan det är aktuellt med avverkning.

Dock kom regeringen med ett pressmeddelande om att regeringen nu har gett uppdrag till berörda myndigheter att ta fram en hållbar strategi i frågan. Direktivet ska vara klart den 30 september nästa år. Ni hörde rätt - nästa år ska det vara färdigt!

Min fråga till landsbygdsministern är: Hur ska alla de skogsägare som planerat avverkning av sin skog nu göra? Är svaret att de måste vänta ett och ett halvt år innan de kan få svar?

Vi behöver en regering som skyndsamt och resolut löser denna fråga.


Anf. 59 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Detta är en viktig fråga. I och med de EU-domar som vi såg nyligen har det skapats en stor osäkerhet kring vad som gäller i svenskt skogsbruk, vilken hänsyn man ska ta och vilken beredskap man ska hålla.

I och med detta har regeringen också agerat. Klimat- och miljöministern har meddelat att hon ser detta i flera steg. Det första steget handlar om hur man kan ändra i den förordning som regeringen själv kan besluta om för att i det andra steget, som Magnus Oscarsson sa, ge ett uppdrag att se över miljöbalken på längre sikt, så att den också blir hållbar framöver.


Anf. 60 Suzanne Svensson (S)

Herr talman! Jag ställer min fråga till statsrådet Sätherberg.

Kriget i Ukraina riskerar att få omfattande konsekvenser för Europas och Sveriges livsmedelsproduktion. Det är en mycket bekymmersam ekonomisk situation för landets jordbrukare. Priserna på insatsvaror som diesel, el, djurfoder och handelsgödsel har skjutit i höjden. Vi behöver ge våra svenska lantbrukare bättre förutsättningar att hantera denna svåra situation och fortsätta att bidra till att stärka den svenska livsmedelsproduktionen.

Den svenska självförsörjningsgraden av livsmedel har minskat kraftigt de senaste decennierna och anges i dag till under 50 procent. Av denna anledning vill jag ställa två frågor till statsrådet: Vilka satsningar genomför regeringen för att stötta det svenska jordbruket, och vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att öka Sveriges självförsörjningsgrad av livsmedel?


Anf. 61 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)

Herr talman! Jag tackar Suzanne Svensson för en viktig fråga. Svenskt jordbruk är viktigt, och precis som Suzanne Svensson säger är Sveriges försörjningsförmåga enormt viktig. Där är svensk livsmedelsproduktion en stor del som vi vill öka. Det finns en stor enighet här i Sveriges riksdag om att vi vill öka den svenska livsmedelsproduktionen.

Därför har vi också i livsmedelsstrategin bland annat handlingsplaner där vi satsar 200 miljoner per år för att se till det långsiktiga. Vi har även skickat in Sveriges gemensamma jordbruksstrategiska plan till EU. Vi kommer att få svar snart. Det handlar om 64 miljarder från 2023. På kort sikt aviserade vi i den vårändringsbudget som presenterades häromdagen ett stöd på 1,1 miljarder till svenskt jordbruk. Vi tittar också över de förslag som har kommit från EU. Vi har till exempel beslutat om träda och lagring av gris.


Anf. 62 Ann-Sofie Lifvenhage (M)

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Shekarabi.

Vi ser just nu att ting fallerar som svensken varit van vid fungerar och näst intill tagit för givna. Bristen på trygghet oroar. Att skaffa pass har visst varit mest omöjligt. Småbarnsföräldern som nyligen välkomnat en ny familjemedlem hindras från att resa. Det gick helt enkelt inte att ta mer eget ansvar och planera mer för födseln i god tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga kokar dock ned till möjligheten för unga - vi ser hela läktaren full - att ta ett efterlängtat körkort och bristen på uppkörningstider. Avklarade teoriprov löper ut innan det finns uppkörningstider, trots beslut om förlängd giltighetstid. Det här duger inte. Det är illa vad avser både möjligheten att lita på samhället och möjligheten att själv påverka, fatta beslut och ta ett viktigt steg mot att göra sig anställbar, i synnerhet på landsbygden utan kollektivtrafik värd namnet.

Vad avser regeringen att vidta för åtgärder för att lösa detta i närtid?


Anf. 63 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Herr talman! Jag tackar Ann-Sofie Lifvenhage för en väldigt viktig fråga. Det här gäller en av de viktiga utmaningar vi har framför oss, nämligen att öka effektiviteten i svensk förvaltning. Vi har en förvaltning som har hög effektivitet, men det finns naturligtvis delar där belastningen är väldigt stor och vi får längre väntetider som drabbar våra medborgare. Regeringens och riksdagens ambition måste vara att se till att våra förvaltningsmyndigheter servar våra medborgare på bästa möjliga sätt.

Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder på körkortsområdet, inte minst vad gäller möjligheten att ta studielån, så att människor får förutsättningar att ta körkort oberoende av ekonomiska förutsättningar. Det är väldigt viktigt för att kunna ta sig in på arbetsmarknaden. Men då måste naturligtvis också uppkörningen fungera. Det här är en fråga som regeringen fokuserar på. Självklart kommer vi att jobba för att säkerställa att myndigheterna gör det som krävs för att våra medborgare ska få så bra service som möjligt.


Anf. 64 Julia Kronlid (SD)

Herr talman! Min fråga går också till statsrådet Ardalan Shekarabi.

Regeringen har med stöd av Vänsterpartiet lagt fram ett förslag om ett garantitillägg för dem med de lägsta pensionerna. En höjning av pensionen är såklart välkommen och behövlig. Förslagets utformning har dock fått kritik från bland annat Pensionsmyndigheten, eftersom det frångår och krånglar till dagens pensionssystem, minskar respektavståndet avsevärt och innebär högre administrativa kostnader än om man hade höjt garantipensionen.

Det framställs som att regeringen är nödgad att frångå nuvarande pensionssystem och Pensionsgruppen och ta fram det här garantitillägget för att det inte funnits stöd i Pensionsgruppen. Jag har ställt denna fråga förut till statsrådet, men jag har ännu inte fått klarhet i detta: Har socialförsäkringsministern innan förslaget om garantitillägg togs fram ställt frågan i Pensionsgruppen om att i stället höja garantipensionen?


Anf. 65 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Herr talman! Jag tackar Julia Kronlid för frågan. Behovet av att höja pensionerna är verkligen akut. Socialdemokraterna som parti har drivit frågan i Pensionsgruppen om att höja pensionerna. Vårt förslag är att avgiften till pensionssystemet ska höjas, så att vi ökar inbetalningarna till pensionssystemet. Hittills har det inte riktigt gått att nå enighet i Pensionsgruppen, där ett antal partier ingår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

För vår del är det viktigt att det sker pensionshöjningar här och nu för dem som har sämst ekonomi, för de pensionärer som är mest sårbara just nu. Därför har vi lagt fram ett förslag på riksdagens bord om ett garantitillägg från och med augusti. Vi har också varit väldigt tydliga med att vi är beredda att införliva garantitillägget i pensionssystemet och i garantipensionen om det finns stöd för detta.

Det viktiga är att vi inte får skjuta upp pensionshöjningen. Det är nu våra pensionärer ska köpa tomater för 60 kronor kilot och kaffe för 45 kronor per paket. Vi måste höja pensionerna här och nu. Helst borde vi tidigarelägga pensionshöjningen om möjligt, så att våra pensionärer inte far illa.


Anf. 66 Ciczie Weidby (V)

Herr talman! Jag vet att Johan Danielsson tar problemen med arbetslivskriminalitet på allvar. Men när det gäller sekretesshindren mellan myndigheter har man bara valt att tillsätta en utredning. Hur lång tid ska det ta innan regeringen lägger fram förslag om förändringar på riksdagens bord?

Ett annat problem, herr talman, är alla underleverantörsled. Jag eller kanske en annan offentlig aktör kan välja att anlita Lisas måleri, eftersom vi vet att hon har kollektivavtal. Men i själva verket kommer kanske Lisa att anlita flera underleverantörer som man inte har någon som helst koll på. Då undrar jag: När kommer statsrådet att begränsa hur många underleverantörer som får finnas vid en offentlig upphandling?


Anf. 67 Statsrådet Johan Danielsson (S)

Herr talman! Jag tackar för frågan. Det är riktigt att kampen mot den växande arbetslivskriminaliteten är en prioriterad fråga, inte bara för mig utan för hela regeringen.

När det gäller frågan om sekretesshinder är det riktigt att vi har en utredning som kommer att bli klar till sommaren. Men under tiden har vi också gett de myndigheter som arbetar i kampen mot arbetslivskriminalitet ett uppdrag att utveckla ett metodstöd för att se till att man utnyttjar det utrymme som finns inom ramen för nuvarande lagstiftning så långt som möjligt i väntan på den lagändring som kommer. Syftet med utredningen och regeringens uppfattning är att de omotiverade sekretesshinder som finns ska tas bort.

Vi lade också nyligen till Arbetsmiljöverket i den förordning som gör det möjligt - och till och med till en skyldighet - att bryta sekretessen och dela uppgifter i kampen mot den organiserade brottslighet som finns längst ut i spektrumet av brott som vi kallar för arbetslivskriminalitet.

Sedan är det helt klart så att ju längre ned man kommer i kedjan av underentreprenörer, desto mer brottslighet finns det. Till slut är det alldeles becksvart. Det här är en fråga som jag och civilministern tittar på tillsammans inom ramen för frågan om offentlig upphandling.


Anf. 68 Roland Utbult (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till kulturminister Jeanette Gustafsdotter.

Vi har tre statligt ägda kasinon under namnet Casino Cosmopol. De fungerar utifrån den nya spellagen med omsorgsplikt. De registrerar spelarna och hur de spelar.

Men så finns det en lucka i lagen. Den gäller restaurangkasinon, som arbetar under helt andra villkor. Spelinspektionen har beviljat undantag från kravet på registrering när det gäller restaurangkasinon.

Hur ser ministern på att Spelinspektionen tillåter restauranger med kasinon att upplåta spel utan registrering av dem som spelar och därmed inte uppfylla omsorgsplikten? Är ministern beredd att åtgärda den lucka i lagen som undantar restaurangkasinon från kravet att registrera spelkunder?


Anf. 69 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Herr talman! Jag tackar Roland Utbult för frågan, som jag svarar på eftersom spelpolitiken faller inom mitt ansvarsområde.

Vi jobbar kontinuerligt med att granska spelmarknaden och säkerställa att vi har en lagstiftning som ger bästa möjliga skydd till svenska spelkonsumenter. Vi vet att spelmarknaden är förenad med ett antal risker för sårbara konsumenter. En relativt stor del av befolkningen är sårbar för spelmissbruk. Därför tar jag med mig denna fråga och tittar närmare på hur regleringen påverkar utsattheten för svenska spelkonsumenter.

När det gäller rättstillämpningen kan jag säga att Spelinspektionen självklart är en självständig myndighet. Det har jag ingen synpunkt på. Däremot måste vi kontinuerligt vara beredda att justera spellagstiftningen när behov uppstår. Det här är en av de frågor som vi får ta med oss. Jag tackar för frågan och återkommer.


Anf. 70 Alexander Ojanne (S)

Herr talman! Min fråga går till Ardalan Shekarabi och rör karensavdraget.

Ett jämlikt samhälle skapas inte av sig självt utan är en produkt av enträget politiskt arbete. Karensavdraget bidrar dock till motsatsen, ett ojämlikt samhälle. Det är ett avdrag som slår hårdast mot de arbetare som inte kan jobba hemifrån och har de lägsta lönerna. Det ökar dessutom sjuknärvaron och därmed smittspridningen. Det är sannolikt inte samhällsekonomiskt lönsamt och motiverat att ha ett karensavdrag. Inget annat nordiskt land har ett karensavdrag, och det fungerar utmärkt i dessa länder.

LO-förbunden har länge pekat på orättvisan i karensavdraget, och i veckan lämnade Kommunal över en namninsamling med 130 000 underskrifter till statsrådet gällande att karensavdraget borde avskaffas.

Delar statsrådet denna ståndpunkt?


Anf. 71 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Herr talman! Jag tackar Alexander Ojanne för denna otroligt viktiga fråga om tryggheten för en stor del av våra löntagare.

Jag tog emot namninsamlingen från fackförbundet Kommunal, och det är uppenbart att det här är en fråga som väcker ett stort engagemang på arbetsplatser, inte minst bland dem som saknar makt över arbetsplats och arbetstid och måste infinna sig på arbetet, alltså de som drabbas av nuvarande karensavdrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi har inlett en total översyn av karensavdraget med väldigt öppna direktiv till utredaren att titta på hur vi kan skapa ett rättvisare system där vi tar bort den orättvisa som finns mellan olika yrkesgrupper. I denna utredning kommer vi också ta del av de nordiska erfarenheterna då vi har nordiska länder som saknar karensavdrag för löntagare. Vi kommer givetvis också studera erfarenheterna av karensersättningen som infördes under pandemin.

Regeringens målsättning är att reformera detta system för att skapa ett tryggare och rättvisare system.


Anf. 72 Saila Quicklund (M)

Herr talman! Min fråga går till biträdande arbetsmarknadsministern.

Regeringen har enormt stora utmaningar gällande arbetsmiljöpolitiken. Hela 41 personer avled på sina arbetsplatser under 2021, och regeringens så kallade nollvision har verkligen inte nåtts.

Arbetssjukdomarna hos framför allt kvinnor i offentlig sektor har också ökat dramatiskt. Var tredje kvinna hade varit sjukskriven de senaste 12 månaderna, och detta var före pandemin.

Regeringen aviserade denna vecka att 500 miljoner ska avsättas till att bland annat anställa fler sjuksköterskor och förbättra arbetsmiljön inom hälso- och sjukvården. Läkarförbundet är kritiskt och säger att satsningen på några månader är för kortsiktig, och man kallar insatsen för pressmeddelandepengar.

Kan statsrådet konkretisera hur förbättringarna på arbetsmiljöområdet ska göras?


Anf. 73 Statsrådet Johan Danielsson (S)

Herr talman! Att människor fortfarande omkommer på sina arbeten i Sverige är givetvis helt oacceptabelt, och därför har vi infört en nollvision för dödsolyckor.

Arbetsmarknadens parter, framför allt de fackliga organisationerna och skyddsombuden, spelar en viktig roll för att få bukt med dödsolyckor på arbetet, och därför föreslog regeringen för knappt två år sedan att utöka de regionala skyddsombudens tillträdesrätt till arbetsplatser. Det fick vi tyvärr inte stöd för här i riksdagen. Bland annat röstade Moderaterna emot detta. Därför har de fackliga organisationerna i dag inte tillträde till just de arbetsplatser där arbetsmiljön antagligen är sämst, och det är problematiskt. Men nu har vi tillsatt en utredning och tänker återkomma.

Man kan givetvis diskutera hur stora tillskott den offentliga sektorn behöver för att förbättra arbetsmiljön för kvinnor. Vi har tillfört över 27 miljarder i statsbidrag, och 22 miljarder av dem är permanenta och bör användas även av moderatledda regioner för att förbättra arbetsmiljön.


Anf. 74 Eric Palmqvist (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Sveriges fordonsägare har sedan nyår tvingats betala världens högsta dieselpriser till följd av reduktionsplikten. Ovanpå det föreslår regeringen ett nytt färdmedelsneutralt reseavdrag med en avståndsgräns på åtta mil enkel väg.

I vårt avlånga land är många människor beroende av bilen för att vardagen ska fungera, och det är inte ovanligt att människor har tio mil eller mer till sina arbeten. Hur ska de ha råd att inte säga upp sig?

Företag och verksamheter vittnar nu om försämrad kompetensförsörjning eftersom människor tackar nej till jobb de anser sig inte ha råd att pendla till. Företagens rekryteringsområden har drastiskt minskat.

Min fråga till landsbygdsminister Sätherberg är därför: Hur ska företagande och regional tillväxt stimuleras i Sveriges alla delar under dessa förutsättningar?


Anf. 75 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)

Herr talman! Rysslands invasion av Ukraina har verkligen skapat problem för Sverige, men värst är det givetvis i Ukraina. Priserna på insatsvaror har ökat enormt, vilket gör det svårt och tufft. Därför har regeringen i sin vårändringsbudget föreslagit en dieselskattenedsättning på 1,80 vid pump, som vi politiker säger.

Det nya reseavdraget är också väldigt bra, tycker jag. I det förra fanns tidsvinst med, vilket gynnade storstadsregionerna. Det nya är ett avståndsbaserat avdrag, vilket är mycket bättre för oss som bor i gles- och landsbygd.


Anf. 76 Pia Steensland (KD)

Herr talman! I februari frågade jag socialförsäkringsministern om regeringen kommer att hålla sitt löfte om att vidta åtgärder för att kompensera de familjer som drabbades av försämrade villkor när omvårdnadsbidraget infördes.

Statsrådet svarade: Regeringen har tagit detta på största allvar, och vi bad också Inspektionen för socialförsäkringen att noga följa Försäkringskassans rättstillämpning. Inspektionen har nu presenterat sin analys. Vi studerar detta noga och är beredda att agera för att våra medborgare ska ha den ekonomiska trygghet de förtjänar. Vi har dessa system för att medborgare som är i behov av stöd ska få stöd. Det var väldigt tydligt från regeringens och riksdagens sida att lagändringen inte skulle innebära en mer restriktiv hållning. Detta löfte kommer vi att hålla.

Min fråga i dag blir därför: Vilka åtgärder har socialförsäkringsministern vidtagit sedan februari för att de drabbade familjerna ska återfå den ekonomiska trygghet de förtjänar?


Anf. 77 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Herr talman! Jag tackar Pia Steensland för frågan och för engagemanget för några av våra mest sårbara medborgare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen har bland annat infört övergångsregler för att skydda de människor som riskerar att falla mellan stolarna när ett nytt regelverk träder i kraft. Vi fortsätter att föra en dialog med Försäkringskassan, och vi har givetvis också fört en dialog med Inspektionen för socialförsäkringen för att förstå den analys som gjorts där.

Låt mig åter understryka att vi är beredda att vidta lagstiftningsåtgärder om det krävs. Det är dock för tidigt att avgöra det eftersom det inte har gått att konstatera om det är lagstiftningsproblem som står i vägen. Vi får avvakta rättstillämpningens utveckling.

Jag kommer att fortsätta att hålla riksdagen informerad i denna fråga om det skulle krävas en lagändring, för vi måste skydda våra medborgare på detta område.


Anf. 78 Elsemarie Bjellqvist (S)

Herr talman! Tyrbota är en väldigt liten systerorganisation till PRO. Föreningen PRO Global i Sverige har kontakt med dem och fick häromdagen ett meddelande från dem.

Det finns, eller kanske fanns, 236 äldreboenden i Ukraina. Många av dem ligger i de områden som ockuperats av ryssar eller i zonerna för krigshandlingar. De är därför blockerade och har ingen leverans av mat, läkemedel och hygienartiklar.

Tyrbota kan bara ibland stödja dem med pengar så att de kan köpa livsmedel från lokala jordbrukare.

Så här skriver de i meddelandet: Detta är vårt största problem och vårt huvuduppdrag - att rädda dessa mycket utsatta människor. De är gamla, och många av dem är dementa. Inte kan vi låta dem svälta.

Min fråga till statsrådet Shekarabi är: På vilket sätt kan regeringen särskilt uppmärksamma de äldres situation i Ukraina?


Anf. 79 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Herr talman! Jag tackar Elsemarie Bjellqvist för frågan.

Det här är en av konsekvenserna av Putins tyranni och det som sker mot Ukrainas folk. Ofta sätter vi av naturliga skäl fokus på barnen och barnfamiljerna som drabbas av det ryska aggressionskriget, men det finns givetvis också en annan dimension: de äldre. De är inte lika mobila och saknar i vissa fall förutsättningar att lämna landet.

Den här frågan adresseras av Europeiska unionen. Jag har samtalat med kommissionär Ylva Johansson om den frågeställning som gäller de äldre ukrainare som drabbas av kriget och som är på flykt.

Sverige är ett av de länder som ger störst stöd både till de multilaterala organisationer som bistår Ukrainas folk med hjälp just nu och till Ukraina direkt. Vi avser naturligtvis att fortsätta att göra detta för att ge stöd till Ukrainas folk och Ukrainas äldre.


Anf. 80 Mikael Eskilandersson (SD)

Herr talman! Den absoluta majoriteten av Sveriges befolkning säger sig vilja bo i småhus, som villa och radhus. Enligt undersökningar som gjorts är det runt 70 procent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Under hela tiden som regeringen har suttit vid makten har dock andelen småhus som byggts varit mycket låg. Den är lägst av alla nordiska länder och mycket lägre än EU:s genomsnitt där 40 procent av nybyggnationen är småhus. I Sverige är andelen nybyggda småhus bara cirka 20 procent. Även om det har gått upp lite det senaste året är det långt ifrån vad som behövs.

Varför prioriterar inte regeringen och Johan Danielsson att underlätta för att bygga småhus så att flyttkedjor kan komma igång och fler kan få bo så som de säger att de vill?


Anf. 81 Statsrådet Johan Danielsson (S)

Herr talman! Tack, Mikael Eskilandersson, för frågan!

Det är riktigt att många människor vill bo i ett småhus. Jag flyttade själv till ett småhus när vi fick vårt andra barn. Men man ska heller inte lura sig kopplat till hur stor andel av det som byggs som är småhus.

Antalet småhus som byggs har ökat under den tid som regeringen har suttit vid makten från omkring 8 000 småhus per år till nu närmare 12 000 småhus per år.

Det enda som jag stött på som politik i riksdagen som oppositionen har drivit igenom sedan jag tillträdde är att stoppa investeringsstödet för hyresrätter.

Det är riktigt att om vi bygger färre hyresrätter blir det en större andel småhus. Men det löser inte bostadsbristen i Sverige. Det är vad väljarna har framför sig i höst.

Det är antingen en moderat och sverigedemokratisk regering som ska se till att öka andelen småhus genom att minska byggandet av hyresrätter eller en socialdemokratisk regering som vill ha fler bostadsrätter, fler småhus och fler hyresrätter.


Anf. 82 Ludvig Aspling (SD)

Herr talman! Det material som kallas Om Sverige och som ska förklara för nyanlända hur Sverige fungerar uppdaterades nyligen. Men trots att yttrandefriheten är grundläggande i vårt land berörs den punkten endast summariskt i materialet.

Då ska man komma ihåg att det är en väldigt stor skillnad jämfört med hur saker fungerar i många av de ursprungsländer som invandrare kommer ifrån. Det finns ingen förklaring av yttrandefrihetens syfte. Det finns ingen förklaring av hur långt den sträcker sig. Det finns framför allt ingen förklaring av hur sambandet mellan hur religion och yttrandefrihet fungerar i Sverige.

Frågestund

Anser Ardalan Shekarabi att det är ett misstag att inte förklara för nyanlända på ett väldigt tidigt stadium att yttrandefriheten i Sverige innebär att man måste acceptera att vissa människor har åsikter som man inte tycker om och att man absolut inte får använda våld för att protestera mot att någon till exempel skändar vad man uppfattar som en religiös text? Borde det framgå tydligt?


Anf. 83 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Herr talman! Tack, Ludvig Aspling, för den viktiga frågan!

Det är ingen tvekan om att vi måste vara otroligt tydliga med de fri och rättigheter som stadgas i vår grundlag. Det måste vara en viktig del av introduktionen av nyanlända. Det är vad vårt samhälle bygger på. Den svenska yttrandefriheten och tryckfriheten har en lång historia och har en särskild ställning i den svenska rättsordningen.

Därför måste vi också vara noga med att människor som flyttar till Sverige får kunskap om vad rättigheten reglerar, hur den skyddas och vilka gränser som finns för protester i vårt land. Det måste vara oerhört tydligt. Det är en fråga som man definitivt måste arbeta med.

Alla förstärkningar av introduktion och fokus på kunskap för nyanlända är en vinst för samhället och för de människor som flyttar till Sverige. Det måste fungera på ett riktigt bra sätt för att integrationen ska fungera.

Det ska vara riktigt tydligt vilka rättigheter och skyldigheter som människor har i vårt land och vad som förväntas av nya invånare i Sverige, självklart.

Frågestunden var härmed avslutad.

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

  • Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S)
  • Landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S)
  • Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S)
  • Bostads­minister och biträdande arbetsmarknads­minister Johan Danielsson (S)​

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.