Frågestund

Fru talman! Det vanligaste ursprungslandet för dem som just nu söker asyl i Sverige är Ukraina. Det är människor som i princip aldrig har asylskäl. Det har gått så långt att det finns en ukrainsk jobbagentur som anordnar resor för att människor ska söka asyl här i Sverige. Väl här bor de gratis under asyltiden, och på grund av våra bestämmelser om spårbyte kan de sedan söka jobb och få stanna som arbetskraftsinvandrare.

Det här är ett utnyttjande av vårt asylsystem som är stötande och som tar resurser från dem som behöver dem bäst.

För bara några veckor sedan sa migrationsminister Morgan Johansson att detta problem skulle lösa sig med den så kallade säkra länder-listan. Den har nu presenterats, och bara ett fåtal länder är med - inte Ukraina.

Morgan Johansson bedömde att en tredjedel av asylansökningarna skulle komma att omfattas. Nu blir det bara en tiondel. Varför?

Fru talman! Till att börja med kan jag konstatera att säkra länder-listan kommer att innebära att de som kommer från länder som har väldigt låg beviljandegrad och som Migrationsverket bedömer vara säkra länder kommer att kunna vända mycket fortare än tidigare. I stället för att vara här kanske tre fyra månader kommer de att vara här kanske bara tre fyra veckor. Det var precis det vi ville uppnå med säkra länder-listan.

Vilka länder som sedan sätts upp på listan är det enligt förslaget Migrationsverket som avgör. Detta är i praktiken myndighetsutövning över enskild, vilket innebär att regeringen inte kan gå in och styra över Migrationsverket när det gäller vilka länder som ska sättas upp. Det måste vara upp till myndigheten att göra det.

Vi fortsätter naturligtvis att följa den här frågan noga. Jag kan dock konstatera att säkra länder-listan kommer att innebära att man kan hantera fler fall mycket fortare än vad man kunnat tidigare.

Fru talman! Vi har alltså en ukrainsk jobbagentur som anordnar resor för att människor ska utnyttja vårt asylsystem. Jag har föreslagit en lösning på det, nämligen att stoppa spårbytet. Morgan Johansson har sagt nej till den och i stället lovat en annan lösning, nämligen att sätta upp Ukraina på en lista över säkra länder. Men när listan nu har kommit finns Ukraina inte med.

Jag undrar därför: Ljög ministern, eller visste han inte vad hans eget förslag innebar? Jag vet inte vilket som vore värst.

Fru talman! Nej, alla som följt den här frågan vet att förslaget från början har varit att det är Migrationsverket som avgör detta. Det är just för att det inte ska gå alltför mycket politik i det. Det måste vara objektiva kriterier man utgår från, och sedan är det myndigheten som avgör.

Om jag skulle lägga mig i detta skulle jag förmodligen omedelbart anmälas till konstitutionsutskottet, inte minst av Maria Malmer Stenergards parti. Det kan jag alltså inte göra. Jag bara konstaterar att det är myndigheten som avgör detta.

Sedan finns det också andra sätt att komma åt de former av kriminella förfaranden som det här rör sig om. Då handlar det om polisiära insatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Arbetet mot terrorism gör sig alltid påmint. Även om dåd i vår närtid kan ha ett terrormotiv eller inte lever vi alla med skräcken att detta kan hända.

Vi kunde förra veckan läsa att en domstol i Storbritannien nekat en IS-kvinna att återvända till Storbritannien eftersom hon ansågs utgöra ett säkerhetshot när hon ville överklaga att hon blivit fråntagen sitt brittiska medborgarskap. Samtidigt kunde vi läsa att chefsåklagaren på riksenheten för säkerhetsmål gjorde bedömningen att man kanske väljer att komma tillbaka till Sverige just därför att man kan undgå allvarliga straff i Sverige. Det är en bild som också Sverigedemokraterna har bedömt är gällande. Vi har sett en rödgrön regering som har varit passiv och inte gått fram med de lagförslag som vi har kunnat se i exempelvis Storbritannien.

Min fråga är varför den rödgröna regeringen står fast vid ståndpunkten att man inte ska kunna frånta människor medborgarskap och neka IS-anslutna att komma tillbaka till Sverige och utgöra ett säkerhetshot på svensk mark.

Fru talman! Frågan om medborgarskap är reglerad i Sveriges grundlag. Det innebär att man inte kan dra tillbaka medborgarskap. Så ser det ut, helt enkelt.

Däremot är det fel beskrivning att påstå att vi inte har vidtagit åtgärder mot terrorism. Det är snarare tvärtom. Jag påstår att det inte finns någon regering som har gjort mer, varken när det gäller straffrätt eller när det gäller ökning av de polisiära insatserna mot just terrorbrott, än vad vi har gjort. Förra mandatperioden kriminaliserade vi terrorresorna. Vi kriminaliserade samröre med terroristorganisation och mottagande av terroristutbildning. Vi utvidgade brottet finansiering av terrorism och satte dessutom av mycket större resurser till både polisen och Säkerhetspolisen. De fick också bättre verktyg, hemlig dataavläsning och annat, som gör att de kan följa terrorgrupperna på ett annat sätt än tidigare.

Vi kommer att fortsätta att göra detta. Det här är en oerhört viktig och prioriterad fråga för regeringen också framgent.

Frau talman! Jag påtalar inte någonting som regeringen har gjort; jag efterlyser saker som regeringen inte har gjort. Det finns en bred bedömning bland terrorforskare och många andra att den rödgröna regeringen har varit saktfärdig och gjort för lite. Vi har haft den sämsta regeringen i terrorarbetet i hela Europa.

Andra länder kan frånta medborgarskap från dem med dubbla medborgarskap och neka dem inresa för att de anser att personerna utgör en säkerhetsrisk i deras länder. I Sverige kommer folk tillbaka från Syrien och Irak för att de har rätt att göra det eftersom vår regering inte har vidtagit den här typen av åtgärder. Varför är det viktigt för regeringen att de ska få behålla sitt svenska medborgarskap?

Fru talman! Återigen: Medborgarskapet är reglerat i grundlagen. Regeringen kan inte bryta mot grundlagen, och det tänker vi heller inte göra.

Däremot tänker vi se till att fortsätta att utveckla de möjligheter vi har att lagföra de individer som det här handlar om. I nästa skede handlar det om att kriminalisera deltagande i en terroristorganisation. Där ser vi fram emot ett utredningsförslag inom kort så att vi kan ta ytterligare steg med detta.

Jag påstår återigen att ingen regering i Sverige har gjort mer för att motverka och förebygga terrorism än vad den här regeringen har gjort.

Fru talman! Samhället är alltmer digitalt, och det betyder också att samhällets beredskap är alltmer beroende av att de digitala tjänsterna och lösningarna i samhället fungerar. Samtidigt ser vi att attacker mot digitala lösningar som håller sjukhus, vattenverk, energiförsörjning etcetera igång faktiskt ökar kraftigt, som nu senast på Gotland häromdagen.

Regleringen på det digitala området, som de här olika myndigheterna ska leva efter, är också otydlig. Det har vi senast sett i Uppdrag granskning om de digitala vårdsystemen i Skåne.

Samtidigt som hoten mot samhällets kritiska system blir allt större bidrar regelverken ofta till mer förvirring än tydlighet, och vi ser att regeringen står på sidlinjen. Trots återkommande påtryckningar, bland annat från Centerpartiet, finns inga tydliga rekommendationer från statligt håll om hur vi kan säkra både medborgarnas integritet och samhällets beredskap på det digitala området.

Min fråga till statsrådet är: När tänker regeringen sätta fart på arbetet med att säkra samhällets digitala beredskap och skapa tydliga regelverk för våra myndigheter och välfärdssektorn?

Fru talman! Det är sant att Sverige utsätts för attacker kopplade till digital infrastruktur. Vi ser att det drabbar både offentliga myndigheter, kommuner och privata företag. Det är därför som regeringen har tagit en lång rad initiativ på det här området för att stärka vår beredskap och förmåga att hantera det.

Ett antal myndigheter har nu startat ett cybersäkerhetscenter där vi samordnar de vassaste förmågorna i Sverige för att förebygga och stå emot den här typen av antagonistiska angrepp. Vi har skärpt lagstiftningen på flera områden, inte minst säkerhetsskyddslagstiftningen, och vi kommer att fortsätta skärpa de här kraven på myndigheter.

Det är också viktigt att vi får en rapporteringsplikt som utvidgas så att alla de som utsätts för det här faktiskt också rapporterar det, inte minst till Polismyndigheten som bygger ut sin förmåga att hantera de här frågorna både på central nivå och regionalt runt om i Sverige.

Det sker alltså enormt mycket arbete på det här området, och vi kommer att fortsätta se till att det gör det också inom ramen för civilt försvar.

Fru talman! Jag får tacka statsrådet för svaret.

Vi kan konstatera att Sverige ligger på plats nummer 42 på National Cyber Security Index. Vi ligger långt efter de bästa länderna. Vi har inget systematiskt arbete för att säkra samhällets digitala säkerhetsförmåga. 60 procent av Sveriges företag har varit drabbade av ransomware. Hundratals sjukhus i Europa, USA etcetera har legat nere på grund av liknande attacker. En lång rad myndigheter, kommuner och regioner bryter mot gällande lagstiftning rörande medborgarnas integritet för att lagstiftningen är otydlig.

Regeringen svarar på bland annat vårt initiativ om minimistandarder, tydliga rekommendationer och en it-haverikommission med en axelryckning.

Fru talman! En anledning till att Sverige är ganska sårbart för den här typen av attacker är att vi är väldigt digitala. Vi är ett av de länder som har kommit längst i digitaliseringen av samhället - någonting som den här kammaren brukar vara noga med att framhålla då det är en framgång både för vårt näringsliv och för våra myndigheter. Men det ökar också sårbarheten, och det är därför regeringen går fram på en lång rad områden för att skärpa både kraven på verksamhetsutövare och skyddet i form av polis och ett cybersäkerhetscenter. Vi kommer att fortsätta göra mer på det här området.

Fru talman! Några av Europas sista naturskogar finns i Sverige. Det är inte en stor andel av den totala skogsarealen vi talar om, utan det är omkring 10 procent. Skulle vi avsätta alla våra naturskogar i dag skulle vi inte ens nå upp till den lägsta nivå som vi har kommit överens om att ha. Men det är inte bara det, för våra naturskogar fortsätter också att avverkas trots att det i januariavtalet faktiskt står att det är regeringens tydliga ambition att skyddsvärda skogar inte ska avverkas.

Trots att många hotade arter saknar livsmiljöer fortsätter de här skogarna att avverkas, även av Sveaskog, vårt statliga skogsbolag, som genom tydliga ägardirektiv skulle kunna få en annan inriktning. Nu klarar inte heller de av att ta hänsyn till mångfald, ta social hänsyn, ta hänsyn till renbetesmarker, för att bara nämna några saker.

Min fråga till landsbygdsministern blir därför: Vilka åtgärder tänker regeringen vidta för att hindra att våra sista naturskogar avverkas?

Fru talman! Tack, Elin Segerlind, för en viktig fråga!

Skogen är både viktig och prioriterad för regeringen och dess samarbetspartner. Därför har vi också initierat ett arbete med att både utveckla det nationella skogsprogrammet och tillsätta en översyn när det gäller skogen för att utveckla skyddsmekanismer och stärka ägandet. Den utredningen levererades till regeringen strax före jul, i slutet av november, och har precis gått ut på remiss.

Det är viktigt att man inte föregriper den processen, men jag kan konstatera att skogen berör och engagerar många av oss. Det gör den för att den ska leverera på väldigt många värden. Den ska leverera ekosystemtjänster, klimatnytta och klimatomställning och dessutom jobb och tillväxt. Det är politikens roll att säkerställa att vi tar de helhetsgrepp som krävs för att vi ska säkra en bra utveckling på det här området.

Fru talman! Sverige fortsätter att ersätta naturskogarna med produktionsskogar och skogsplantager, trots regeringens ambitioner. Vi behöver i stället bevara de här skogarna, för vi vet ju vad monokulturerna gör och ger för effekter. De ger ökad risk för granbarkborreangrepp, skogsbränder, stormskador och alla de sakerna.

Vi behöver skydda våra naturskogar, och jag vill därför fråga igen: Kan ministern garantera att så kommer att ske?

Fru talman! Vi skyddar skyddsvärd naturskog och ska göra det. Men vi ska också ha en politik som skapar förutsättningar för långsiktigt agerande från alla aktörer som är aktiva på den här marknaden. Det bygger på att politiken förmår att ta ett helhetsgrepp om de här frågorna och balansera de olika intressen och värden som finns här, och där är givetvis skyddsvärd skog ett av dem.

Fru talman! Vi har länge haft ett stort problem med utländska stöldligor i Sverige. Men när vi från Kristdemokraterna och Moderaterna fick igenom vår budget här i riksdagen 2018 fick regeringen ett tillkännagivande om att ta tag i det här problemet. Det har regeringen också lovat att göra.

I februari förra året lovade Mikael Damberg att Tullverket skulle få nya befogenheter för att hindra stöldligorna från att föra ut gods från Sverige. I höstas remitterades regeringens förslag, men tyvärr har det visat sig att förslaget är tandlöst. Flera remissinstanser pekar på att lagstiftningen inte kommer att leda till någon verklig förändring eftersom man bara ska kontrollera stöldgods och hålla kvar misstänkta i samband med de få utresekontroller som redan görs. De förändringar i befogenheter för Tullverket som har föreslagits kommer alltså inte att hindra stöldligorna från att föra ut gods från Sverige.

Jag undrar om regeringen kommer att arbeta om förslaget så att stöldligorna hindras, så som Mikael Damberg lovade för drygt ett år sedan.

Fru talman! Det är lite oklart om frågan är ställd till den person som ansvarar för den myndighet som jagar stöldligor, nämligen Mikael Damberg, eller till den som är ansvarig för Tullverket, vars huvuduppgift det är att stoppa införsel av narkotika, vapen, sprängmedel och andra saker som inte ska komma in i landet men som också har i uppgift att stoppa viss utförsel som är inkorrekt. Jag antar att frågan är ställd till mig eftersom det tycks som att Kristdemokraterna är väldigt fokuserade på att tullen ska utföra arbetsuppgifter som i grunden är polisens arbetsuppgifter.

Vi har en myndighet som ska jaga stöldligor, och det är polisen. Därför ökar vi resurserna till polisen så att de kan göra det. Tullverket ska självklart också kunna hjälpa till. Därför har vi infört möjligheter för Tullverket att samarbeta med polisen, men vi har också ett förslag som har varit ute på remiss om att man ska kunna göra mer om man påträffar stöldgods i sitt ordinarie arbete.

Fru talman! Frågan var givetvis ställd till den minister som ansvarar för Tullverket.

Regeringen har lovat att Tullverket ska få befogenheter som hindrar stöldligor att föra ut stöldgods ur landet. Det förslag som regeringen har lagt på området är tandlöst och kommer inte att ge den effekt som regeringen har lovat.

Jag undrar: Varför är det så svårt för regeringen att erkänna detta? Det är ju bara att ändra förslaget så att det verkligen blir bra.

Fru talman! Jag tror att Hampus Hagman har en övertro på att det skulle lösa problem att byta arbetsuppgifter mellan myndigheter. Det handlar om att man ska jaga de stöldligor som opererar i landet. Regeringen har gett Polismyndigheten ett särskilt uppdrag att i samverkan med andra myndigheter förbättra det arbetet. Det är uppenbart att det behöver göras mer. Vi måste naturligtvis också förstärka polisen och tullen.

Men lösningen kan inte vara att byta arbetsuppgifter med varandra. Det är en skenlösning som man kan förespråka när man är i opposition.

Fru talman! Jag ställer frågan fritt. Den minister som känner sig manad får svara.

Enligt de senaste siffrorna hjälpte tullen förra året till att upptäcka 57 kriminella smuggelnätverk. Det är en rejäl ökning från året före. 13 av dessa nätverk slogs ut när deras nyckelpersoner hamnade bakom lås och bom. Också det var en ökning.

Utmaningarna är dock mycket stora, precis som Hampus Hagman påpekade. Det handlar om vapen, narkotika, cigaretter och sprit. Det senaste året har ligorna också tjänat grova pengar på coronapandemin, genom att importera undermålig och förbjuden skyddsutrustning.

Tullen behöver bättre verktyg för att komma åt ligorna. Det handlar om mer resurser, vilket är en budgetfråga. Men det handlar också om befogenheter. Därför undrar jag om regeringen är beredd att göra en bred lagöversyn för att stärka Tullverkets befogenheter att ingripa mot brott och använda tvångsmedel för att stoppa smugglingen.

Fru talman! Jag tackar för frågan.

På Finansdepartementet planerar vi en större översyn av tullagstiftningen. Generaldirektören på Tullverket har pekat på behovet av det. Regeringen har varit väldigt aktiv på området för att förstärka möjligheterna för tullen att utföra sitt viktiga arbete med att stoppa införsel och att i samarbete med polisen förhindra alla former av organiserad brottslighet. De har varit väldigt framgångsrika.

Vi har adderat många förslag ovanpå varandra. Därför har Tullverket pekat på behovet av en mer övergripande genomlysning. En sådan förbereder vi just nu på Finansdepartementet.

Fru talman! Ja, en del har skett på senare tid. Det är bra.

Sedan den 1 mars har Tullverket rätt att besluta om så kallad postspärr vid misstänkt vapensmuggling, inte bara vid narkotikasmuggling som det var tidigare. Jag hoppas att vi mycket snart får en lagstiftning på plats för att Tullverket också ska kunna ingripa till exempel när stöldgods är på väg att föras ut ur landet.

Det behövs också ett helhetsgrepp. Det kan handla om att Tullverket får ytterligare möjligheter att besluta om postspärr för att förhindra införsel av fler kategorier. Är regeringen beredd att göra detta?

Fru talman! Precis som Gulan Avci påpekar har regeringen varit oerhört aktiv på området. Vi har på en lång rad olika sätt förstärkt lagstiftningen och utökat Tullverkets möjligheter att stoppa vapen, sprängmedel och narkotika från att komma in i landet. Men man har också ett närmare samarbete med polisen och andra myndigheter för att hindra införsel av olika former av varor. Man kan även hjälpa till vid utförsel.

Men att jaga stöldligor är i huvudsak polisens arbetsuppgift.

Fru talman! Händelsen i Vetlanda påverkar oss alla. Självklart är våra tankar hos de anhöriga och offren.

Just nu vet vi alldeles för lite om det som har hänt. Både händelsen i sig och polisens ingripande kommer framöver att utvärderas och följas upp. Men hittills pekar allting på att polisen har ingripit snabbt och bra.

Min fråga till statsrådet Damberg är hur regeringen säkerställer att Polismyndigheten har nog med resurser och förmågor för att vid sådana här tillfällen ingripa på ett bra och snabbt sätt.

Fru talman! Vi har haft två blocköverskridande överenskommelser om terrorfrågor i den här kammaren. En av de viktigaste utgångspunkterna har varit att ge Säkerhetspolisen och polisen bättre både befogenheter och möjligheter att agera mot pågående dödligt våld. Polisen har gjort stora insatser på materielsidan och på utbildningssidan.

Jag tycker att den här insatsen så här långt visar att polisen var väldigt snabba att ingripa. Det tog tre minuter från att man var på plats i Vetlanda till att gärningspersonen var gripen. Man gick in direkt och agerade. Det kommer naturligtvis att utvärderas. Men det visar att polisens utbildning och ambitionshöjning på området ger resultat.

Vi är starkare än tidigare när det gäller att hantera terrorhot mot Sverige. Men vi kan tyvärr inte garantera att terror- eller våldsdåd inte inträffar i vårt land. Men polisen ska ha befogenheter, utbildning och resurser för att kunna ingripa på ett adekvat sätt.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Det här påverkar hela samhället. Det påverkar definitivt hela kommunen men också hela vårt land. Går det att säga något mer om det stöd som en kommun kan få i ett sådant här läge? Det är ju något som kommer att behöva hanteras under lång tid framöver.

Fru talman! Jag har talat med kommunalrådet. De är i chock. Men de gör nu mycket på egen hand med krishantering och med att ge stöd till människor som är oroade och som kan behöva någon att prata med.

Jag frågade också om polisen har tillräckligt med resurser på plats och om de känner sig trygga med det. Han svarade ja på det. Jag har också kollat med Polismyndigheten och Säkerhetspolisen att de nu sätter in nödvändiga utredningsresurser.

Det krävs naturligtvis också ett långsiktigt arbete med att öka tryggheten i hela landet. Där fortsätter utbyggnaden av till exempel Polismyndigheten.

Fru talman! Miljö- och jordbruksutskottet har tagit fram en rapport om sårbarheten i lantbruket. Det står klart att vi måste arbeta konsekvent och systematiskt för att öka självförsörjningsförmågan och möta klimatförändringarna.

En viktig fråga är hur beroende Sverige är av import för vår matförsörjning. Vi importerar konstgödsel, drivmedel, foder, utsäde, arbetskraft med mera till jordbruket. Vi importerar också ganska mycket livsmedel till middagsborden, även sådana livsmedel som vi skulle kunna odla i Sverige.

Rapporten uppmärksammar att i Finland odlas 60 procent av tomaterna som konsumeras i Finland, men självförsörjningen av tomater i Sverige är 17 procent. Överlag är det stor skillnad mellan Sverige och Finland när det gäller grönsaker.

Vad tänker regeringen göra för att öka den svenska produktionen av bär, frukt och grönsaker?

Fru talman! Tack, Maria Gardfjell, för frågan!

Svensk livsmedelsproduktion är en prioriterad fråga. Den här kammaren fattade förra mandatperioden beslut om en livsmedelsstrategi. Det var första gången någonsin som Sverige fick en sådan på plats. Jag tror att det är oerhört viktigt.

Jag tror också att det är viktigt att man jobbar långsiktigt, strategiskt och uthålligt med att säkerställa goda villkor för att utveckla sektorn och att vidta åtgärder för att underlätta här och nu, till exempel genom regelförenkling och annat.

Det finns tre handlingsplaner på plats. Vi satsar ganska mycket pengar i dag. Men jag tror att det är i huvudsak fyra områden som måste vara i fokus. Det handlar om kompetensförsörjning, regelförenkling, forskning och innovation samt export.

När vi nu tittar på utvecklingen ser vi små positiva tecken på att det faktiskt vänder.

Fru talman! Landsbygdsministern tog nyligen emot ett upprop från svenska konsument- och miljöorganisationer. De vill se satsningar på att vegomat ska tillverkas av svenska ekologiska råvaror. Det är egentligen paradoxalt att konsumenter som vill äta klimatsmart i så stor utsträckning går över till importerade produkter, där till exempel användningen av bekämpningsmedel är större.

Hur får vi mer svensk ekologisk växtbaserad mat som klarar miljömålen?

Fru talman! Jag tror att ett av de absolut mest kraftfulla sätten att förändra utvecklingen av det man producerar och att skapa förutsättningar för både lönsamhet och volymökningar är att det finns medvetna konsumenter som efterfrågar premiumprodukter.

Svenska konsumenter är väldigt medvetna. Man väljer svenskt när man kan göra enkla val, till exempel med hjälp av Från Sverige-märkningen. Vi har sett en enormt stark utveckling där, inte minst på köttsidan. Jag tror att man kan göra mer av det.

I strategin finns det också målsättningar för exempelvis ekologiskt.

Fru talman! Jag har en fråga till Jennie Nilsson om trålfisket i Östersjön. Det här är bekymmersamt. Trålningen går till så att de i princip dammsuger allt från botten och upp. Fisken i skärgården minskar väldigt mycket. Exempelvis har strömmingen minskat med 75 procent de senaste tio åren. Därtill pågår trollingfiske från ribbåtar som kommer ut från Stockholms innerstad och går in i skyddade vikar nu på våren när fisken leker.

Vad har regeringen för plan för att först och främst återställa balansen i fiskbeståndet i skärgården? Jag förstår att trålningen i mycket handlar om EU-kvoter, men tänker regeringen agera för att få stopp på detta? Det blir annars ingen fisk kvar till nästa generation. Vi vill gärna att våra barnbarn också ska få fiska.

Fru talman! Jag delar Kjell Janssons ambition att barn och barnbarn ska kunna ha tillgång till fisk från våra hav. Det är ett av regeringens viktiga ingångsvärden i dessa frågor.

Det är också viktigt att vi bygger vår fiskeripolitik på vetenskaplig grund. Vi driver frågan hårt gentemot EU och alla länder om att den samlade gemensamma fiskeripolitiken ska utgå från det, och vi har varit ganska framgångsrika.

Den specifika fråga som tas upp angående hur det ser ut i Östersjön har regeringen tagit på stort allvar. Vi har gett ett antal uppdrag till SLU och HaV som ska titta på orsakssamband. Precis som frågeställaren säger är detta något som ska förhandlas tillsammans med EU, och vi har dessutom avtal med andra länder om gemensamma fiskevatten. Om vi ska ta upp dessa frågor är det viktigt att vi har vetenskapliga belägg för orsakssambanden.

Fru talman! Regeringen har valt att införa och förstärka bonus-malus-systemet, vilket både Riksrevisionen och Konjunkturinstitutet har framfört kritik emot. Även vi sverigedemokrater här i riksdagen har framfört kritik mot det. Dessutom säger branschen att reformen slår hårt mot svenska husbilstillverkare och mot campingsektorn. Det är en smärre kris för branschen med närmast en halverad försäljning av nya husbilar.

Samtidigt ser vi att efterfrågan på begagnade husbilar har börjat öka, då dessa inte träffas av straffbeskattningen. Vissa återförsäljare ser här en affärsmöjlighet i att importera utländska begagnade husbilar i stället för att sälja nya svenska husbilar.

Konjunkturinstitutet rapporterar till råga på allt att bonus-malus testades 2008 i Frankrike. Det ledde till offentlig-finansiella förluster och ökade utsläpp.

Min fråga går till finansministern. Ser regeringen någon anledning att förändra bonus-malus-systemet i åtminstone detta avseende?

Fru talman! Det är intressant att sverigedemokraten David Lång tar upp Konjunkturinstitutet när det handlar just om utsläpp. Konjunkturinstitutet förespråkar ju att man kraftigt ska höja koldioxidskatten och anser att det är det mest effektiva sättet att få ned utsläppen. Det ska bli intressant att se hur Sverigedemokraterna följer upp sin entusiasm över Konjunkturinstitutets syn på frågan.

Regeringen har utvecklat bonus-malus. Vi har både skärpt malusdelen och förstärkt bonusdelen. Detta arbete kommer vi att fortsätta med.

Även vi ser problemet för husbilar, som ju används på ett annat sätt än vanliga bilar. Därför har vi nu möjliggjort att man mycket lättare ska kunna ställa av husbilen när man inte använder dem. Om man använder husbilen under till exempel Kristi himmelsfärdshelgen och midsommarhelgen ska man däremellan inte behöva betala malus för den tid då den står i garaget och väntar på nästa ledighet.

Fru talman! Jag riktar min fråga till landsbygdsminister Jennie Nilsson.

Livsmedelsstrategin har redan nämnts under dagens frågestund. Men ett annat område som är kopplat till livsmedelsfrågorna gäller det fusk som bedrivs på olika sätt. Det handlar om smuggelkött som märks felaktigt, stulna kostpreparat, gammalt godis som märks om, olja som färgsätts för att likna olivolja och så vidare.

Det har gjorts projekt i både Malmö stad och Stockholms stad där man har pekat på detta. Man ser att det är svårt att beivra dessa bedrägerier på lokal nivå. Livsmedelsverket har gjort en försiktig beräkning som visar att det kan handla om uppemot 10 miljarder kronor per år.

Min fråga till ministern är: Skulle man kunna tänka sig till exempel en nationell kontrollstyrka på Livsmedelsverket som kunde ta tag i det här så att bedrägerierna och fusket beivras på nationell nivå?

Fru talman! Jag delar lätt Ulrika Heies upprördhet över att det fuskas i dessa system. Det är ett stort problem för mig och dig som konsumenter då vi inte kan vara säkra på att vi får det vi köper. Det är också ett stort problem för alla seriösa aktörer som vill verka på en marknad, sköta sig och leverera produkter som de vill kunna få betalt för. Här finns alltså många dimensioner.

Frågan är dock komplex eftersom kontrollen i normalfallet ligger på kommunerna och ibland också på länsstyrelserna. Det vi så här långt har gjort är att vi har inrättat en funktion där man kan slå larm så att det finns ett system för det här. Men jag är inte främmande för att titta vidare på hur man kan hitta ännu bättre verktyg som fungerar, för detta är ett problem på riktigt.

Fru talman! Min fråga går till Mikael Damberg.

I måndags var det den första måndagen i en tremånadersperiod, det vill säga den dag då utomhusvarningssystemet Viktigt meddelande till allmänheten testas. Klockan 15 hörs signalen från en mängd olika små tyfoner, små trattar, som man kan se uppe på hustaken på vissa byggnader. Sociala medier brukar fyllas av ordet "tut" när alla ska berätta att de har hört ljudet.

Men vi är en del personer som inte hör Hesa Fredrik, som signalen också kallas. Tittar man på en karta över var tyfonerna finns i Sverige ser man att det för det mesta är i städerna. Systemet är viktigt då de varnar för allvarliga händelser. Jag undrar därför hur inrikesministern ser på det faktum att utomhusvarningssystemet inte hörs lika väl på landsbygd och mindre orter.

Fru talman! Tack, Hanna Gunnarsson, för frågan! Det här hördes dessutom inte särskilt väl i Malmö, eftersom man glömde att trycka på knappen, vilket inte var bra. Det finns således en del förbättringar att göra även i städerna.

Det är viktigt att utveckla tjänster som dessa. Utomhusvarningssystemet är mer effektivt i städer, annars skulle man behöva högtalare lite överallt och på väldigt många platser runt om i Sverige. Däremot ska vi se på hur vi kan utveckla olika varningssystem och Viktigt meddelande till allmänheten i andra sammanhang. Mobiltelefoner blir allt viktigare. Kanske kan det vara ett medel man kan använda i olika sammanhang. Systemet måste även fungera i händelse av höjd beredskap och krig.

Vi har ett utvecklingsarbete att göra, men jag tror inte att det är realistiskt att vi ska sätta upp högtalare över hela Sverige. Ett sådant system passar bäst i städer.

Fru talman! Jag tror att min fråga måste gå till Mikael Damberg.

I måndags kom det en rapport om höghastighetståg och kostnaderna för dem. Alla följer kanske inte frågan dagligdags, men det här har gått från den ursprungliga prislappen på 140 miljarder till 230 miljarder år 2015. Regeringen sa 205 miljarder, och nu är budet 295 miljarder plus minus 50 miljarder.

I en tidigare rapport sa Trafikverket att detta egentligen borde hanteras utanför budget. Riksrevisionen har pekat på en omstart, och det för mig till min fråga. Är regeringen beredd att göra en omstart av hela projektet? Vi behöver en fungerande järnväg för gods, persontrafik och arbetsmarknadsregioner. Det är helt uppenbart att kostnaderna skenar redan innan vi har lagt ned en skena.

Fru talman! Vi behöver verkligen ett omtag för infrastrukturen i Sverige. Vi behöver större investeringar inom detta område, för vi har fullt på rälsen. Vi har kapacitetsbrister. Vi har för lite av det gods som skulle behöva rulla på räls men som i dag rullar på vägar runt om i Sverige. Sverige har alltså ett behov av större investeringar. Det är de fyra partierna bakom januariavtalet överens om.

Det måste dock vara kostnadseffektivt. Det är därför vi följer upp detta, lägger ut uppdrag och kräver att få riktigt bra beräkningsunderlag så att investeringarna kan göras på ett bra sätt.

Jag kan notera att många partier i kammaren har ändrat uppfattning i de här frågorna både en och två och tre gånger. Men vi kommer inte runt frågan att vi kommer att behöva göra större investeringar i infrastrukturen och inte minst järnvägsnätet för att bygga bort de kapacitetsbrister som finns, öka pendlingsförmågan och se till att mer gods går på järnväg, så att vi klarar våra klimatmål.

Fru talman! Jag har en fråga till landsbygdsministern.

Fisket har nämnts tidigare här. Det är klart att det är väldigt många som är bekymrade över läget i Östersjön. Det handlar också om hur man ska värna de bestånd som finns. Det maximala uttaget behöver vägas mot en försiktighetsprincip. Det är också viktigt att notera att strömmingsbestånden i Östersjön debatteras väldigt mycket. Är det lokala bestånd eller är det ett generellt bestånd? Det råder en osäkerhet.

Vi noterar i Liberalerna att Havs- och vattenmyndigheten nyligen beslutat om ett långsiktigt åtgärdspaket för att skydda sill och strömming i Östersjön. Därför vill jag fråga landsbygdsministern vilka åtgärder hon anser vara möjliga att vidta. Skulle det exempelvis vara möjligt att flytta trålgränsen?

Fru talman! Jag tackar Nina Lundström för frågan.

När vi diskuterar fiske är det jätteviktigt att vi har en försiktighetsprincip i botten för att säkerställa att vi har fiske kvar till kommande generationer. Inte minst fisket i Östersjön är väldigt sårbart. Att alla beslut som fattas på området kring kvoter och annat grundar sig på vetenskaplig rådgivning är väldigt viktigt. Men det innebär också att alla frågor man driver måste ha samma ansats.

Därför har vi fattat ett antal beslut. Vi har till exempel gett uppdrag att titta på forskning och annat för att klargöra orsakssambanden kring vad det är som händer med exempelvis strömmingen, som jag tror att man refererar till här. En fråga som finns i diskussionen är att flytta trålgränsen, men för att göra det behöver man komma överens med länder som har tillträde till svenskt vatten, och det är egentligen EU som fattar beslutet. Vi måste ha ett vetenskapligt grundat beslutsunderlag att komma med när vi för den diskussionen.

Fru talman! Årligen genomför polisen trygghetsmätningar. Trenden i Malmö är att färre oroar sig över att utsättas för brott. Minskningen är liten när vi jämför med föregående år, men tittar vi över tid är den mer påtaglig. Faktum är att de tre senaste undersökningarna visar att andelen Malmöbor som utsätts för våld, stöld och skadegörelse ligger på de lägsta nivåerna sedan mätningarna startade. Skjutningarna har minskat, liksom sprängningarna. För den utvecklingen har många anledning att vara stolta, dock inte nöjda.

Det finns såklart en mängd förklaringar till att utvecklingen i Malmö går åt rätt håll, som till exempel kommunens arbete genom miljöförvaltningens Tryggare Malmö, Polismyndighetens arbete genom till exempel Operation Rimfrost, straffskärpningar som den för olaga vapeninnehav och civilsamhällets arbete i till exempel BID Sofielund.

Det mest omtalade arbetet är kanske dock projektet Sluta skjut. Min fråga efter att utvärderingen är klar är: Hur ämnar statsrådet Johansson verka för att det arbetssättet kan spridas till övriga landet?

Fru talman! Sluta skjut, eller Group Violence Intervention, som det heter i den amerikanska tappningen, var någonting som vi tog hit till Sverige efter ett studiebesök som jag gjorde i New York för fem år sedan. Det bygger på den egentligen ganska enkla tanken att man identifierar de mest brottsaktiva individerna, kallar ihop dem och ställer dem inför två alternativ: Antingen hoppar ni av från era gäng eller så kommer vi att jaga er med alla de möjligheter vi har i samhället för att se till att göra tillvaron ganska besvärlig för er.

Det arbetssättet jobbar man mycket konsekvent med i USA. Vi tog som sagt och körde det i Malmö. Resultatet är ett kraftigt ökat antal avhopp från gängen, ett kraftigt ökat antal lagförda och en minskning av skjutningarna med nästan 70 procent från 2017 till 2020. Vi ser gärna att det här sprids. Vi kommer att göra det vi kan för att det ska spridas till andra kommuner. Vi har ett arbete i Brottsförebyggande rådet för att se till att fler kommuner kommer att kunna ansluta sig till denna framgångsrika modell.

Fru talman! Förra året stängdes gränsen då coronapandemin blivit ett faktum. 4 500 säsongsarbetare från bland annat Thailand stoppades från att komma in och därmed från att bidra genom arbete i jord- och skogsbruk. Det här blev ett stort avbräck för företagen, men det påverkade också skogens tillväxt och livsmedelsförsörjningen. Försök gjordes för att hitta inhemsk arbetskraft, men det gick inte så bra.

Regeringen har beslutat att man ska inrätta en 48-timmarsregel. Man ställer krav på att utländska medborgare ska ha ett negativt coronatest att visa upp. Det här tycker vi är bra, men det gör det samtidigt svårt för dem som är väldigt långväga att komma som säsongsarbetare. I Finland har man gjort ett undantag för den här gruppen. Man kallar dem personer nödvändiga för försörjningsberedskapen. Det tycker jag är bra. De har 72 timmar. Min fråga är: Hur kan vi rädda årets växtsäsong, och kan vi få 72 timmar i stället?

Fru talman! Eftersom jag har ansvar för gränsfrågor passar jag på att svara.

Vi har en ganska exceptionell ordning just nu under pandemin. Folkhälsomyndigheten har inkommit med en hemställan till regeringen där de vill att vi ska ha krav på negativa covidtest inom 48 timmar för alla som kommer till Sverige.

Detta är ingen ordning vi ser framför oss ska gälla i all oändlighet. Vi ser gärna att vi kan ha mer öppna gränser än vad vi har just nu. Men det är ganska viktigt att förstå att vi är i ett exceptionellt läge där de muterade virusvarianterna uppträder på ett mer aggressivt sätt än den första varianten av covid-19. Därför vill vi ha bra koll på vilka som reser in i Sverige.

Vi kommer kontinuerligt att göra uppföljningar av detta. Vi kommer också att ha en fortsatt dialog med Folkhälsomyndigheten om lämpligheten. Vi har även haft en diskussion om vilka grupper som ska ha rätt att resa in i Sverige. Men 48 timmar gäller fortfarande tills någonting annat meddelas.

Fru talman! Utanför storstadsregionerna utgör ofta lanthandeln navet i en by eller en hel bygd. Det är platser där bussen stannar och där man handlar mat, lämnar in tipskupongen och hämtar ut postpaket och mediciner. Butiken, som inte sällan även är en mack, fyller en lång rad viktiga funktioner. Av denna anledning finns det också ekonomiskt stöd till kommersiell service på landsbygden, vilket är bra.

Vi anser att stödet är så viktigt att det nu är på sin plats att låta utvärdera om det fortfarande är ändamålsenligt utformat och ligger på rätt nivå och om pengarna hamnar där de gör mest nytta. En sådan utvärdering borde vara helt okontroversiell. Ändå röstade regerings- och januaripartierna emot detta under gårdagens votering. Min fråga till landsbygdsminister Jennie Nilsson är därför: Varför motsätter sig regeringen att stödet till kommersiell service på landsbygden utvärderas?

Fru talman! Jag tackar Alexander Christiansson för frågan. I grunden är vi helt överens; om vi ska ha en politik i Sverige som innebär att man sluter klyftor mellan stad och land och skapar goda förutsättningar för utveckling överallt behövs det en väldigt bred palett av åtgärder. Staten behöver vara närvarande, infrastrukturen behöver fungera och byggas ut och det krävs att det finns kommersiell service.

I det sammanhanget är det min absoluta uppfattning att det kommersiella stöd som finns till exempelvis lanthandlar har haft väldigt stor betydelse. Det har stoppat den extremt negativa utveckling som vi såg under lång tid, där lanthandlare lade ned. Det är viktigt inte bara för att det bör finnas en gräns för hur långt man ska behöva åka för att köpa en liter mjölk - lanthandlarna är även ofta ombud för annan typ av service. Min bedömning är att det här är ett stöd som fungerar väl. I någon mening ser man över det varje år när man lägger fram en ny budget. Än så länge har vi fortsatt att prioritera det.

Fru talman! Min fråga riktar sig till statsrådet Damberg och rör polisens närvaro på sociala medier. Det är säkert ingen av oss som har någonting emot att såväl enskilda poliser som lokalpolisområdena finns närvarande i sociala medier och berättar och informerar om sitt arbete. Men jag och många med mig har nog till och från höjt på ögonbrynen över vilket innehåll som finns i de sociala mediekanalerna.

Max Karlsson har i en i mitt tycke mycket bra granskning lyft fram exempel där polisen i sociala medier publicerar bilder på misstänkta med bristande avidentifiering och på gråtande barn samt kränkande beskrivningar.

Det är rent osmakliga och kanske också lagstridiga publiceringar. Till det finns det också enskilda poliser som lägger ut bilder med taktisk utrustning och sedan gör reklam för andra sidor som säljer den typen av varor.

Delar statsrådet min bild av att detta är ett problem och riskerar att urholka förtroendet för polisen och de rättsvårdande myndigheterna? Vad avser regeringen i så fall att göra för att följa upp detta?

Fru talman! Polismyndigheten är Sveriges största myndighet med väldigt många medarbetare. Det är en myndighet som har gjort stora investeringar för att uppdatera den digitala infrastrukturen efter att under många år ha legat efter i den digitala utvecklingen. Den har också försökt att uppdatera sin relation till medborgarna.

En del av detta är deras arbete i sociala medier. Vi ska veta att det finns ett stort intresse från andra europeiska länder som följer hur svensk polis jobbar i sociala medier för att visa en öppenhet om sitt arbete och kunna ge tips och råd för det brottsförebyggande arbetet men också öka tillgängligheten till polisen.

Därmed inte sagt att det inte finns övertramp eller att man inte gör fel. Det är en fråga som polisen jobbar med. Man har riktlinjer och regler. Man har också ett system där det finns en högre standard för vilka krav som ska gälla för dem som har polisens myndighetsuppdrag.

Jag är helt säker på att Polismyndigheten kommer att kunna utveckla detta. Men i grunden ser jag positivt på deras närvaro i sociala medier.

Fru talman! I dagens Svenska Dagbladet kan vi läsa en artikel där landsbygdsministern uttalar sig och där överskriften är: Grönt nytänk ska ge jobb på landsbygden. Det låter jättebra för den som bor på landsbygden.

Samtidigt har vi under den senaste månaden läst i flera av de större tidningarna i Sverige om någonting som är rakt kontraproduktivt mot detta. Socialdemokraternas parhäst i regeringen uttalar tydligt ett mål om att mängden skyddad skog måste dubbleras.

Vidare kan vi läsa om hur de två språkrören ställer sig bakom Skogsutredningens förslag om att skydda ett 100 mil långt skogsbälte utmed fjällkedjan, eller för att vara mer exakt 525 000 hektar skogsmark som olika privatpersoner äger.

Delar landsbygdsministern den synen gällande fjällnära skogen i allmänhet och den dubblerade andelen skyddad skog i synnerhet?

Fru talman! Tack så mycket för frågan. Kjell-Arne Ottosson!

Först är jag glad över att man har noterat den stora satsning som nu görs på forskning och innovation kopplat till de gröna näringarna. Det gäller både skogen och livsmedel men också landsbygdsutveckling och landsbygdens förmåga att ta till vara innovationer, nya idéer och nya jobb som kan komma ur den sektor som kan leverera på klimat, klimatutmaningar och så vidare.

Skogen är givetvis väldigt viktig. Vi har ett arbete på gång just nu. Det har levererats en utredning som tar ett brett grepp. Den är på 1 300 sidor och innehåller ett femtiotal förslag.

Jag noterar att olika partier, och också Kjell-Arne Ottosons parti, positionerar sig just nu i sitt ingångsvärde. Poängen är att vi någonstans behöver ta ett helhetsgrepp om detta för att skapa långsiktiga förutsättningar. Det gäller alla delar av utvecklingen av skogen.

Fru talman! Min fråga går till finansminister Magdalena Andersson.

Regeringen har satsat stora summor i ekonomiskt stöd under pandemikrisen, mycket mer än under finanskrisen. Det kan vara svårt att hänga med i de många olika tilläggsbudgeterna och de olika stödformerna.

Vilka kommunikativa insatser görs för att enskilda företagare och företag snabbt ska kunna söka och få de stöd som de så oerhört väl behöver?

Fru talman! Det är en viktig fråga. Regeringen har varit oerhört aktiv i att säkerställa resurser till sjukvården och omsorgen, testning och vaccinering men också för att rädda svenska jobb och svenska företag.

Korttidspermitteringar har använts av över en halv miljon svenskar och har gjort att de har sluppit oroa sig för arbetslöshet. Därutöver har vi omställningsstödet, omsättningsstödet, ett hyresstöd, anstånd med skatten med mera.

Det finns en bra hemsida för de stöd som riktar sig till företag, som heter verksamt.se. Där kan man ha en samlad överblick över vilka stöd man kan söka utifrån vilken företagsform som man är i. Därutöver finns information på de enskilda myndigheternas hemsidor.

Där kan jag berätta att vi just nu håller på att betala ut stora belopp både i skatteanstånd och i det nya omställningsstödet. Det är för att rädda svenska jobb genom den här krisen.

Fru talman! Min fråga går till Mikael Damberg.

Vaccinationen i Sverige går alldeles för långsamt. Regionerna har hittills bara fått mindre än en tredjedel av de vaccindoser som de var utlovade. Nu måste regeringen göra allt den kan för att påskynda vaccinationen och ytterst få tillgång till ett ökat antal doser vaccin.

Därför har vi moderater i dag i socialutskottet tagit ett initiativ om att Sverige också borde titta på möjligheten att köpa vaccin på egen hand utanför EU-upphandlingen.

En annan fråga som Sverige borde lyfta fram är att omfördela vaccin inom EU. Vi ser att flera länder inom unionen, bland annat Tyskland och Frankrike, bara har använt en bråkdel av sina tillgängliga doser av Astra Zenecas vaccin.

Min fråga till statsrådet är: Kommer regeringen att undersöka alla vägar för att påskynda vaccinationen av den svenska befolkningen när det gäller att köpa vaccin på egen hand och att lyfta fram frågan om omfördelning inom unionen?

Fru talman! Det här är en fråga som berör och engagerar hela svenska folket. Vi väntar på vaccinerna, och de börjar strömma in. Bara den här och den kommande veckan ökar doserna rejält, vilket är uppskattat inte minst för de äldre. Jag hoppas att min mamma får sin första dos i dag, ta i trä.

Det här är en fråga som engagerar. Vi har varit väldigt aktiva både för att teckna väldigt många avtal som Sverige har. Vi har flera olika vacciner. Vi har inte lagt alla ägg i samma korg. Dessutom har vi varit pådrivande för att EU ska ta en ledande roll. Annars hade vi inte haft vaccin framme nu.

EU har inte bara stött forskningen utan också byggandet av produktionsanläggningar som gör att vi får vaccin. Däremot är jag lite frågande till idéerna om att vi skulle söka efter vacciner som inte är godkända i EU. Det kanske finns flera ledamöter här som vill ha ryskt vaccin som inte är godkänt eller kinesiskt som inte är godkänt i Europa.

Faktum är att det inte finns några lager att upphandla. Det gäller att stödja den produktion som finns, och det gör EU bäst.

Fru talman! Jag tror att jag talar för alla oss när jag säger att mina tankar är hos alla dem som höggs ned i Vetlanda i går. Motiven till de sju mordförsöken är ännu inte klarlagda. Men i medierna rapporteras att den misstänka gärningsmannen är en sedan tidigare brottsdömd afghan som inte skulle ha varit här.

Jag avser inte att föregå den nu initierade rättsprocessen utan kan endast hoppas att den skyldige straffas hårt. Vi vet dock att det tidigare har begåtts oräkneliga grova vålds- och sexualbrott av personer som inte har i Sverige att göra. Det är brott som aldrig hade kunnat äga rum om det inte hade varit för denna och tidigare regeringars politik.

Mot den bakgrunden vill jag fråga Morgan Johansson ifall han känner ett ansvar för möjliggörandet av dessa brott.

Fru talman! Min ingång i de här frågorna är alltid att för mig spelar det ingen roll om du är svart eller vit. Begår du brott ska du buras in. Vi ska göra det med de möjligheter vi har från polisen, åklagare, Kriminalvården och allt annat som vi har i rättsväsendet.

Jag ställer mig hela tiden frågande till de försök som Sverigedemokraterna hela tiden gör att använda dessa tragiska, fruktansvärda händelser för att spela upp konflikter och vända människor mot varandra. Det gäller inte minst att ställa svenskar mot invandrare.

Det är inte rätt väg att gå. I en tid när vi mer än någonsin behöver samla oss och kraftsamla mot sådant som handlar om kriminalitet och sådant som bryter ned vårt samhälle är den splittrande retoriken som Sverigedemokraterna ägnar sig åt inte någon hjälp utan snarare tvärtom.

Vi kommer att göra allt vi kan för att se till att man fortsätter att beivra brott och att vi klarar upp de brott som begås. Men använd inte detta för att splittra Sverige.

Fru talman! Min fråga går till finansminister Magdalena Andersson. Regering och riksdag har beslutat om stora ekonomiska paket, framför allt för att rädda liv och hälsa men också jobb och företag under pandemin.

Samtidigt ser vi nu att arbetslösheten ökar något, och vi ser att många företagare har det tufft. Vi ser också många som oroar sig över sin framtida försörjning.

Min fråga till finansministern är hur hon ser på effekten av de ekonomiska paket som vi har beslutat om. Kan man säga någonting om hur många jobb som de här paketen ändå har räddat?

Fru talman! Vi är fortfarande mitt uppe i pandemin, så det är för tidigt att uttala sig om slutresultatet av detta.

Däremot finns det flera positiva signaler som vi kan peka på redan nu. En tydlig sådan signal är att tack vare korttidspermitteringen, som nu används av 590 000 personer, har var och en av dessa individer nu kunnat vara korttidspermitterad i stället för att behöva oroa sig för arbetslöshet. Det är klart att det betyder mycket för de här individerna, men det gör också att företagen kan starta och komma igång snabbt. Det har vi sett till exempel inom industrin.

Utöver krispaketen har regeringen också lagt en omfattande ordinarie budget, och bedömningen som är gjord av tjänstemännen på Finansdepartementet är att tack vare denna budget kommer vi att ha 75 000 fler sysselsatta i år jämfört med om regeringen inte hade vidtagit dessa åtgärder.

Fru talman! De alltmer utbredda bestånden av säl och skarv utgör en stor problematik bland många för vårt kustnära yrkesfiske. Min kollega Kjell Jansson tog upp en annan problematik, nämligen bottentrålning.

Vi har en mängd olika myndigheter som lägger snubbeltrådar för denna så viktiga yrkesgren. Det gäller för Blekinges del, som jag företräder, både rent historiskt och besöksnäringsmässigt men också kulturellt.

Jag ställer min fråga till landsbygdsministern: Hur ska vi komma till rätta med de stora koncentrationer av säl och skarv som vi ser runt om i vårt land?

Licensjakten räcker inte till. Kan jordbruksministern tänka sig att liksom för andra predatoriska arter inrätta förvaltning på samma sätt som för till exempel älg?

Fru talman! Tack, Annicka Engblom, för frågan! Det är ohyggligt viktigt att vi jobbar med alla de olika verktyg som finns för att komma till rätta med situationen för fisket, inte minst i Östersjön.

Man behöver titta både på att säkerställa att man har ett hållbart fiske och på andra faktorer, exempelvis havsmiljön, där regeringen har skjutit till betydande insatser förra året och i år. Det gäller också andra skadedjur.

Jag kan bara konstatera att det fattades ett beslut om licensjakt på säl som började gälla förra året. Det är första gången på väldigt länge som vi har haft en sådan ordning. Det är en del i att säkerställa att man har en ordnad förvaltning också av detta djurslag. Min ambition är att vi ska en ordnad förvaltning för allt vilt i Sverige, både rovdjur och annat vilt.

Fru talman! För ett par år sedan lovade statsminister Stefan Löfven att asylinvandringen skulle medföra en ekonomisk förtjänst för Sverige lite längre fram.

Detta har jag försökt att få ett svar på både när det gäller exakt hur man har räknat och när det gäller vad det här med lite längre fram i praktiken betyder. Jag har frågat jämställdhetsministern, jag har frågat den förra jämställdhetsministern och jag har frågat statsministern själv både i skriftliga frågor och här i kammaren. Men samtliga regeringsföreträdare har hitintills vägrat att svara. Det är nästan så att man börjar misstänka att statsministern bara häver ur sig saker utan att tänka efter först.

Men finansministern är ju här, och hon om någon borde ha järnkoll på detta. Jag skulle gärna vilja att Magdalena Andersson berättar för kammaren: När kommer asylinvandringen att medföra en samhällsekonomisk förtjänst? Och hur har man räknat?

Fru talman! Jag vill börja med att säga att anledningen till att vi har asylinvandring inte handlar om ekonomiska kalkyler. Det handlar om att ge skydd för människor som är på flykt och som annars skulle riskera trakasserier, fängelse, tortyr eller till och med död i sina hemländer.

När det gäller vad effekten blir av asylinvandring handlar det naturligtvis om i vilken utsträckning människor får möjlighet och förutsättningar att komma i arbete. När människor arbetar och bidrar med skatt får samhället naturligtvis också in skatteintäkter, förutom att människor bidrar till samhället med sin arbetsinsats.

Svaret på frågan kan alltså bara ges när vi vet hur snabbt det går för människor att komma i arbete. När det gäller hur snabbt det går för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden ser vi att detta har förbättrats betydligt under den här regeringens tid. Nyanlända kommer i arbete betydligt snabbare i dag, och det är bra.

Fru talman! Jag har en fråga till landsbygdsminister Jennie Nilsson.

Den 1 november föreslås en ny lag träda i kraft - en lag som införlivar EU-direktivet 2019/633 i svensk lag. Om den träder i kraft medför den förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter. I Sverige har direktivet mest blivit känt som UTP.

Beroende på vilka intressen vi lyssnar till finns det olika perspektiv när det gäller hur direktivet bör implementeras. Somliga reser farhågor kring konkurrenskraft, andra efterfrågar starkare skydd och vissa talar om avsaknad av så kallad omsättningstrappa.

Vilka gynnas av den nya lagen, och vad ser regeringen för fördelar när den implementeras?

Fru talman! Utifrån mitt perspektiv är det här en viktig lagstiftning som vi nu får möjlighet att implementera i Sverige. Det handlar om att jämna ut konkurrensmöjligheterna mellan små och stora och mellan köpare och säljare.

Vi har i Sverige antagit en livsmedelsstrategi. Det skedde under den förra mandatperioden. En av de viktigaste utgångspunkterna i den handlade om att man behövde säkerställa att lönsamheten i livsmedelssektorn ökade, inte minst för primärproducenterna och de små aktörerna i förädlingskedjan. Det här är en tydlig hjälp i det arbetet, givet att man får ett betydligt jämnare maktförhållande mellan aktörerna på marknaden.

Lagförslaget är nyligen skickat till riksdagen, och jag ser fram emot den behandling som ska ske här. Jag förutsätter att alla partier som har stått bakom livsmedelsstrategin kommer att stå bakom också detta förslag, där man har tagit hänsyn till de synpunkter som fanns i exempelvis remissrundan.

Fru talman! Min fråga går till landsbygdsministern. Den gäller om hästar och andra djur behöver undantas konsumentköplagen.

Vid en tidigare debatt sa ministern att hon är nöjd med hur djurskyddet fungerar och att det är köparen som ansvarar för hästen under rättsprocesstiden. Men hästkunniga människor säger att verkligheten är att hästar far illa under rättsprocesstiden.

Att det står i lagen att hästar ska lämnas tillbaka i väsentligt oförändrat skick saknar innebörd i verkligheten. Ofta gråter säljaren när hästen kommer tillbaka i dennes omsorg, och då är det för sent att föra ett skadeståndsmål mot köparen eftersom papperen då är påskrivna för förlikning eller annat domstolsbeslut.

Därför vill jag fråga landsbygdsministern om hon ser att hästar och andra djur far illa och om hon vill se att levande djur undantas från konsumentköplagen.

Fru talman! Tack, Sofia Westergren, för frågan!

Framför allt vill jag som ansvarig minister för djurskyddsfrågor inte se att djur far illa över huvud taget. Vi ska ha en stark djurskyddslagstiftning, och vi ska ha bra verktyg för att säkerställa att den följs. Då talar jag om möjligheter till effektiv kontroll och även om sanktioner.

När det gäller just sanktioner har vi haft en utredning som nu håller på att beredas. Den kommer till riksdagen någon gång under det här året, strax före eller strax efter sommaren. Det är jätteviktigt i sammanhanget.

Det jag vill betona och poängtera kopplat till den här frågan är att den som har ansvar för ett djur, alltså djurhållaren, alltid är den som har ansvar för att djuret mår väl. Det finns inga undantag från detta. Det finns inga undantag under pågående rättsprocess eller något annat. Här gäller lagen, och det ska den göra.

Konsumentlagstiftningen är en annan sak. Enligt utredningens förslag ska man inte undanta detta helt, men man gör en del justeringar. Den frågan är nu under beredning.

Frågestunden var härmed avslutad.