Frågestund

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Ylva Johansson. Krisen inom svensk polis har inte undgått någon. Den allt grövre kriminaliteten gör att resurserna inte räcker till, och detta drabbar framför allt människor som bor på landsbygden och som har långt till en polisstation.

Tyvärr kommer större delen av Västmanland att bli i princip tom på poliser framöver. En av anledningarna är att poliserna känner sig otrygga efter skottlossningen mot en polismans hem i Västerås. Dessutom läggs allt brottsförebyggande arbete på is. Polisen säger själv att det kommer att få stora konsekvenser för länet.

Mina frågor till statsrådet är därför: Vad avser regeringen att göra för att säkerställa att polisernas arbetsmiljö förbättras? Hur säkerställer regeringen polisiär närvaro och trygghet i hela landet?

Herr talman! Vi behöver poliser, och vi behöver fler poliser för att upprätthålla trygghet och lag och ordning.

Låt mig säga att det angrepp mot en polismans hem som Jessica Polfjärd tog upp verkligen är ett fruktansvärt brott, och det är mycket allvarligt.

Att utbilda poliser tar tid. Vi utbildar nu fler och fler poliser, och vi öppnar också nya polisutbildningar för att ytterligare kunna få fram ännu fler poliser. Vi gör mycket kraftiga utökningar av resurserna till polisen, redan nästa år med över 2 miljarder och kommande år med upp till 7 miljarder i nya pengar till poliserna. Vi gör alltså stora satsningar för att kunna stärka polisen.

Det handlar om att både utbilda poliser och anställa annan personal som kan avlasta polisen för att få den nödvändiga tryggheten i hela landet och i alla län, även i Västmanlands län.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret även om det inte riktigt svarar på vad som görs i dag. Vi vet att utbildning tar tid och att det även i framtiden kommer att behövas fler poliser. Frågan kvarstår: Vad görs för att i dag säkerställa att vi har en trygghet att lita på i hela landet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jessica Polfjärd frågar också vad vi gör för arbetsmiljön för poliserna.

Regeringen har gjort stora satsningar på arbetsmiljöarbetet. Låt mig ta några exempel. Vi har kraftigt höjt resurserna till Arbetsmiljöverket med över 125 miljoner kronor årligen. Vi har tagit fram en ny arbetsmiljöstrategi med bland annat en nollvision mot dödsolyckor. Vi har också tillfört resurser till arbetsmiljöforskningen, och vi kommer att inrätta en ny myndighet som ska sprida kunskap om arbetsmiljöarbete.

Herr talman! Den senaste nationella trygghetsundersökningen presenterades nyligen. I den konstaterades att antalet utsatta för brott har ökat från föregående mätning. Ett av de allvarligare brotten, som också visar störst ökning, är andelen utsatta för sexualbrott. Att andelen sexualbrott har ökat så kraftigt de senaste åren sammanfaller väl med de uppmärksammade sexualbrotten i samband med festivaler och andra offentliga tillställningar.

Herr talman! I dessa sammanhang har unga män med utländsk bakgrund varit överrepresenterade bland gärningsmännen i de berättelser som har framkommit. Sverigedemokraterna är det enda parti som i riksdagen driver att ge Brottsförebyggande rådet ett nytt uppdrag för att kartlägga sexualbrott och ursprung. Även Moderaterna har visat stöd för en sådan utredning. I morse yrkade de dock avslag på ett sådant förslag.

När vi nu har haft en sådan historiskt intensiv migration till Sverige, Ylva Johansson, är det då inte dags att ta fram ny statistik så att vi kan fortsätta bekämpa sexualbrotten med bra faktaunderlag?

Herr talman! Den senaste nationella trygghetsundersökningen visar på en mycket allvarlig ökning av sexualbrott. Inte minst mot denna bakgrund krävs en kraftsamling för att säkerställa att vi kan vända utvecklingen och ge kvinnor trygghet att inte behöva utsättas för brott och om brott ändå sker att de verkligen bli utredda och beivrade så att förövarna blir bestraffade. Vi måste ha ett rimligt sätt att hantera detta.

Mot denna bakgrund planerar regeringen en av de större reformerna inom justitieområdet. Man kan räkna med att en ny proposition kommer i närtid, och den handlar om en ny sexualbrottslagstiftning. Bland annat inför vi samtycke. Vi stärker brottsoffrens ställning, och vi vidtar flera andra åtgärder för att komma till rätta med en mycket allvarlig utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag kan ha viss förståelse för att en regering som bär ansvar för en misslyckad migrationspolitik inte vill ta fram statistik som bekräftar just det, men detta är ett agerande som långt ifrån är ansvarsfullt. Att som regering nöja sig med det faktum att män är den enda gemensamma nämnaren bland gärningsmännen vid sexualbrott gör också att insatserna mot sexualbrott blir oerhört trubbiga. Att inte ta fakta på allvar när det gäller sexualbrott är ett tydligt svek mot alla dem som utsätts för sådana brott.

Herr talman! Det handlar om att ta brotten och brottsoffren på allvar. Jag tror inte att någon kvinna som blir utsatt för sexuella övergrepp eller våldtäkt blir gladare över att man vet gärningsmannens härkomst eller etnicitet; man vill säkerställa att det inte sker. Och om det sker ska gärningsmannen straffas. Detta tänker regeringen se till.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till landsbygdsminister Bucht.

Svensk livsmedelsproduktion ska öka. Den ska bli mer konkurrenskraftig, än mer hållbar och mindre sårbar. Detta fattade riksdagen beslut om i juni när livsstrategins mål till 2030 klubbades igenom.

Många företagare inom livsmedelskedjan upplever dock i dag att myndighetskontakter snarare är hämmande än bidrar till företagens utveckling. Kontakter med myndigheter ska inte vara något som man som företagare räds inför. Det är viktigt att myndigheter inte bara har i uppgift att kontrollera utan också stödja och bidra till utveckling.

För att fler människor ska vilja starta och driva företag i livsmedelssektorn är det viktigt att krånglet, otryggheten och administrationen minskar. Processerna behöver anpassas till företagens verklighet, inte till myndigheterna. Det behövs ett mer dialogbaserat agerande.

Hur arbetar regeringen för att säkerställa att myndigheterna bidrar till att de långsiktiga målen till 2030 uppfylls och att svensk livsmedelsproduktion kan öka?

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Vi har i den nationella livsmedelsstrategin slagit fast att vi ska öka vår livsmedelsproduktion, och det ska göras på många olika sätt. Det handlar om att öka företagens konkurrenskraft och minska byråkratin. Det ska bli enklare att starta företag och att söka tillstånd. I allt detta finns många olika delar.

När det gäller förenklingar har till exempel Jordbruksverket haft en förenklingsresa. Detta har också utvidgats så att Jordbruksverket gör det här tillsammans med Tillväxtverket och Livsmedelsverket, så att man jobbar med frågorna gemensamt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det finns många olika parametrar, men det viktiga är nu att vi ökar vår livsmedelsproduktion och gör det på ett hållbart sätt.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Det jag efterfrågar är tydliga direktiv från regeringen gentemot myndigheternas agerande. Det finns till exempel redan i dag främjandeuppdrag för Jordbruksverket om att bidra till utveckling för näringen. I samband med beslutet i juni fattade dessutom riksdagen beslut om att regeringen ska ge ett främjandeuppdrag till de myndigheter som har koppling till livsmedelsproducerande verksamheter.

Är detta med främjandeuppdrag något som regeringen kommer att göra nu när regleringsbreven skrivs?

Herr talman! Jag vill inte föregå de regleringsbrev som vi just nu jobbar med och som vi inom kort ska lämna över till myndigheterna, men främjandefrågor är givetvis väldigt viktiga. Våra myndigheter har också fått främjandeuppdrag när det gäller det här. Det är också mycket tydligt att myndigheterna jobbar intensivt med att förverkliga livsmedelsstrategin och har tagit den till sig i sitt dagliga och vardagliga arbete.

Herr talman! Försäkringskassan har tillfälligt stoppat tvåårsomprövningarna för dem som har personlig assistans från staten. Det här har varit otroligt viktigt för dem som precis var i fas att få sina assistanstimmar indragna. En del hade redan fått besked om att det skulle ske. Men för alla dem som precis innan fick beslutet om att deras assistans blivit indragen har situationen inte ändrats. För alla dem som söker för första gången har situationen inte heller ändrats. Det skapar en enorm ojämlikhet för människor som har samma behov men nu inte får samma rättigheter.

Min fråga till statsrådet är: Vilket är regeringens besked till alla dem som trots den här tillfälliga respiratoriska lösningen nu inte kommer att få det stöd de behöver?

Herr talman! Jag tackar Emma Henriksson för frågan. Det stämmer att vi gör ett antal saker när det gäller personlig assistans i ett paket som vi nyligen presenterade. För att människor inte ska få sina liv söndertrasade och för att säkerställa att man inte behöver känna oro och oförutsägbarhet i en för välfärden så här viktig lagstiftning återställer vi den dom om väntetid och beredskap som föll i juni. Vi lagstiftar också om att frysa tvåårsomprövningarna för personer som har personlig assistans.

Som Emma Henriksson vet har det fallit ett antal domar som har ändrat rättspraxis under ett antal år. Jag tar i december emot två genomlysningar som gäller effekterna av några av de här domarna samt vilka insatser personer som inte har fått statlig assistans har fått. Jag kommer att återkomma då.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det här tillfälliga stoppet och de här tillfälliga lösningarna handlar som sagt om sommarens dom, men än så länge finns inget besked från regeringen om att man vidtar samma åtgärder för de andra och genomför helt nödvändiga lagändringar för att ge människor det de har rätt till när det gäller de tidigare domarna. Vilket är svaret till just de personerna, som inte hjälps av den här tillfälliga lösningen utan här och nu faktiskt inte får det stöd de behöver?

Herr talman! Vi fryser tvåårsomprövningarna för personer som har personlig assistans. Som Emma Henriksson vet är det här en rättighetslagstiftning. Om tvister uppstår om vad som gäller faller vägledande domar som måste genomföras, vilket myndigheten också gör. Jag har till skillnad från den tidigare regeringen bett om genomlysning av effekterna av de här domarna. Resultatet får jag i december, och då kommer jag att återkomma om hur vi ser på detta.

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson.

Förra veckan var statsminister Stefan Löfven och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker värdar för ett viktigt toppmöte i Göteborg. Under toppmötet mötte stats- och regeringschefer arbetsmarknadens parter och andra nyckelaktörer för att diskutera hur man kan främja rättvisa jobb och tillväxt. Med anledning av detta undrar jag hur statsrådet skulle beskriva resultatet av toppmötet.

Herr talman! Det var ett väldigt bra toppmöte i Göteborg. Jag skulle beskriva det som en stor framgång. I princip alla EU:s stats- och regeringschefer och andra EU-ledare samlades. Den stora förändringen var att man efter nästan tio års tid då frågor om åtstramningar och budgetfrågor har varit högst på EU:s dagordning nu är överens om att sätta frågor om minskade klyftor högst på EU:s dagordning. Det handlar om vanliga människors arbets- och levnadsvillkor.

Sedan förstår ju alla att det naturligtvis inte är EU som har de huvudsakliga instrumenten för att kunna påverka människors arbets- och levnadsvillkor; dessa finns huvudsakligen på nationell nivå. Inte minst är till exempel arbetsmarknadens parter viktiga aktörer i detta. Därför var också arbetsmarknadens parter med på mötet. Vi hade även ett socialt trepartstoppmöte dagen innan. De är viktiga aktörer för att kunna påverka människors arbetsvillkor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. En viktig del i diskussionen om EU:s framtid är, som statsrådet också påpekat, hur våra samhällen kan bli bättre och rustas för att hantera dagens och framtidens utmaningar och möjligheter. Det handlar om rättvisa arbetsvillkor, tillväxt för alla, lika möjligheter och en välfungerande social dialog. Med det som utgångspunkt undrar jag hur frågorna om arbets- och levnadsvillkor för vanliga människor kommer att tas vidare i EU-samarbetet.

Herr talman! När det gäller EU-samarbetet har kommissionen aviserat att man kommer att väga in slutsatserna från proklamationen och den sociala pelaren i arbetet med terminen - som snart kommer att presenteras av kommissionen - och de frågor som är kopplade till detta. Men jag vill igen betona att varje medlemsland måste ta huvudansvaret för verkliga framsteg när det gäller människors arbets- och levnadsvillkor och göra det tillsammans med andra aktörer, till exempel arbetsmarknadens parter och i Sverige även kommuner och landsting.

Herr talman! Sverige har antagit mycket ambitiösa klimatmål, och det är bra, för klimathotet är akut. Om vi ska nå målen måste våra åtgärder vara klimatsmarta och effektiva. Vi har inte tid och råd med omvägar på vår väg mot klimatmålen.

I dag står transportsektorn för en tredjedel av utsläppen och basindustrin för en tredjedel. För att nå klimatmålen krävs alltså kraftfulla minskningar av utsläppen inom de här sektorerna. Det finns spännande tankar kring till exempel fossilfri stålproduktion, men planerna ligger långt framme i tiden. Ledande klimatforskare menar därför att vi behöver satsa på en teknik för att fånga in och ta hand om koldioxiden, så kallad CCS-teknik. Därför skulle jag gärna vilja höra miljöministerns syn på möjligheterna med CCS.

Herr talman! Det är varje gång fantastiskt glädjande att höra det upprepade stödet från riksdagen för en aktiv klimatpolitik, ett upprepande av principerna bakom klimatlagen och inte minst ett konstaterande av att det är bråttom. Vi måste agera och involvera alla samhällssektorer i arbetet, inklusive processindustrin, som kom förvånansvärt sent upp på banan men nu verkligen är aktiv. Regeringen har därför tagit initiativ till Industriklivet för att arbeta tillsammans med processindustrin.

I de internationella diskussionerna finns också försiktiga nosande diskussioner om huruvida åtgärderna kommer att räcka eller om vi behöver göra mer för att stärka markernas förmåga att ta hand om koldioxid, eventuellt också med tekniska medel. Vi har ännu inga tydliga rekommendationer från IPCC eller våra myndigheter om att göra så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Ministern hänvisar till Industriklivet, men det är ännu inte någon som riktigt vet vad det innebär. Konjunkturinstitutet har bedömt att det är en ineffektiv åtgärd. Vi har lyssnat på de ledande klimatforskarna, som förespråkar CCS-teknik. Därför gör vi en särskild satsning på 75 miljoner för en CCS-strategi. Jag hoppas att regeringen också lyssnar på de här ledande forskarna.

Herr talman! Det är verkligen tråkigt att Moderaterna inte går med regeringen och processindustrin i ett initiativ för att sikta riktigt högt och långt och våga starta ett arbete trots att man inte vet exakt var det landar. Det är en otroligt hög ambitionsnivå att säga att vi ska kunna ha fossilfritt stål i Sverige. Ingen i världen vet exakt hur det ser ut. Men vi har satt en gemensam målbild och har startat ett gemensamt arbete. Kom med oss i det i stället!

Herr talman! Jag har en fråga till miljöminister Karolina Skog. I morgon inleds något som kallas Black Friday. Då ska hela Sverige gå ut som en man och en kvinna och konsumera till extra låga priser.

Det finns dock de som måste betala priset för den ständigt ökande konsumtionen. Det är till exempel människor i Indien, Bangladesh och Kina där en stor del av våra prylar tillverkas och där utsläppen i allt större utsträckning äger rum. Om alla konsumerade som vi svenskar skulle vi behöva fyra jordklot till. Det är helt ohållbart.

Forskare, miljöorganisationer och många andra menar att ett effektivt sätt att minska utsläppen från vår konsumtion vore att sätta upp mätbara och uppföljbara mål för att minska konsumtionens utsläpp.

Jag vill fråga ministern: Avser ministern att lägga fram förslag på mätbara och uppföljbara mål i syfte att minska växthusgasutsläppen från vår konsumtion?

Herr talman! Jag delar helt Jens Holms bild att det är viktigt att vi inte bara diskuterar och har åtgärder för de klimatutsläpp och miljöutsläpp som uppkommer av produktion som sker i Sverige. Det är också viktigt att vi tittar närmare på effekten av den konsumtion som sker i Sverige.

Många för fram idén om mätbara och uppföljbara mål för den delen. Då är det viktigt att vi koncentrerar oss på det mätbara. Regeringen hade i vårbudgeten en bilaga om just den frågan. Vi kan konstatera att vi ännu inte har de metoder som gör att vi kan mäta detta i tillräcklig grad så att vi kan sätta ett mål och vet att vi kan mäta det.

Vi behöver göra ett grundarbete så att vi kan få en mätbarhet. När vi har det på plats ser jag absolut att det kan vara dags. Jag hoppas också att vi kan få ett mål på plats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag vet inte om alla vetenskapsmän och vetenskapskvinnor håller med miljöministern i det avseendet. Vi vet att Naturvårdsverket redan i dag samlar in uppgifter om utsläppen från vår konsumtion.

När vi i Vänsterpartiet senast lade fram ett förslag om att vi skulle ha mätbara och uppföljbara mål för konsumtionens utsläpp röstade tyvärr Miljöpartiet ned det.

Jag vill fråga miljöministern: När tror miljöministern att vi kan få förslag på mätbara och uppföljbara mål för konsumtionens utsläpp?

Herr talman! Regeringen har tagit initiativ som lägger grunden för att komma vidare och hitta metoder där vi mäter miljöeffekten av den konsumtion som sker i Sverige. Några av uppdragen har gått till Statistiska centralbyrån. När vi nu skriver regleringsbrev tittar vi på vilka som bör ta nästa steg framåt. Det viktiga är att vi tar tydliga steg framåt och ser till att vi får bättre metoder på plats. När vi har det ska vi sedan analysera de politiska styrmedlen.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Åsa Regnér.

Statsrådet upprepar ständigt att inga politiska signaler eller beslut ligger bakom de mycket negativa förändringar som har skett i den personliga assistansen inom LSS. Det är enbart Försäkringskassans rättsliga bedömningar utifrån tre domar som har ändrats.

Regeringen började skicka signaler till myndigheten under hösten 2015 som stadfästes i skrift i regleringsbrev för 2016, och signalerna har sedan fortsatt. Effekterna är tydliga.

Förra veckan hade statsrådet en presskonferens om tänkta lagförändringar som kan komma. Det tog Försäkringskassan ungefär 24 timmar att ändra sin rättstillämpning och sina rutiner, detta utan att det egentligen har hänt något i sak.

Min fråga är: Har statsrådet ändrat uppfattning om signalpolitikens innebörd och betydelse? Vad är statsrådets uppfattning om neddragningarnas egentliga effekter?

Herr talman! Tack, Bengt Eliasson!

För mig är det viktigt att människor har förutsägbarhet och känner att viktiga trygghetssystem står på deras sida och att de förstår vad de innebär och vad som ska hända. Ett av de systemen är personlig assistans enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Ett antal domar har fallit. Det är inte regeringen som har styrt domstolarna. Det är inte heller regeringen som har styrt myndighetens tolkning av domstolsutslagen. Det får den inte enligt grundlagen, och det har heller inte skett.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Dessutom har vi sagt att vi fryser tvåårsomprövningarna för att minska effekterna av domarna som har fallit och återställer efter den dom som kom i somras för att minska effekterna.

Jag tror att du frågar om effekterna av de domar som föll tidigare än i juni i år. Jag kommer att få underlag i december om effekterna av dem. Jag kommer då att återkomma om det.

Herr talman! Har uttalanden i medierna från en domare i Högsta förvaltningsdomstolen haft någon betydelse för Försäkringskassans ändrade rättstillämpning och den diskrepans som nu möjligen uppdagats mellan dömande och tillämpande makt? Har det påverkat statsrådets inställning i framtagandet av ny lagstiftning?

Herr talman! När man har en rättighetslagstiftning tolkas den genom domstolsutslag som regeringen inte kan eller ska lägga sig i. Det gäller också myndighetens tolkning av dem. Jag recenserar inte vare sig vad domaren sa eller vad myndighetschefen sa. Däremot är det olyckligt att vi har en sådan debatt.

Jag vill att människor ska känna att någon tar ansvar när effekterna blir så stora i människors liv. Därför har jag bett om underlagen, och därför har vi vidtagit åtgärderna.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Sven-Erik Bucht.

I måndags fattade EU:s särskilda jordbrukskommitté ett beslut om en ny förordning för ekologiskt jordbruk. Reglerna i förordningen har diskuterats länge. Den svenska regeringen har arbetat hårt för att få bort nya regler som försvårar för den svenska ekobranschen. Svenska miljöorganisationer och lantbrukarorganisationer som Ekologiska Lantbrukarna och LRF har också varit mycket aktiva i arbetet.

Sverige har haft framgång i förhandlingarna. Men jag vet att detta till trots hade regeringen helst sett att förslaget hade skrotats i måndags och var också beredd att rösta emot det om det funnits en majoritet för det. Jag vill därför fråga Sven-Erik Bucht om vilka saker i den nya förordningen som kan ställa till problem för den svenska ekoodlingen.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Låt mig först framhålla att det varit en långdragen process under ett antal år. Sverige har hela tiden varit kritiskt till förordningen. Men tyvärr har det inte funnits någon blockerande minoritet. Det har gjort att vi har bedömt situationen som att vi måste förhandla, förbättra och rädda vad som räddas kan.

Vi har lyckats i flera avseenden. Det gäller exempelvis att avhorningen fortsätter att vara tillåten. Men det finns en problembild exempelvis när det gäller avgränsade bäddar inom växthus. Där har vi ändå lyckats få en tidsfrist på tio år. De avgränsade bäddarna kan användas under tio år för odling i växthus. Kommissionen kommer också att ta fram en rapport inom fem år där vi kan se om vi möjligen kan rädda det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

En annan sak är att vi har fått en fördröjning på att använda icke-ekologiska avelsdjur och icke-ekologiskt utsäde med en tidsfrist på 15 år.

Herr talman! Tack så mycket för svaret, statsrådet!

Regeringen har som mål att minst 30 procent av det svenska jordbruket ska vara ekologiskt till år 2030. Vi ser nu en starkt ökad försäljning av ekomat. Det är också ett ökat intresse hos svenska lantbrukare att ställa om. Det är självklart viktigt att vi understöder den utvecklingen.

Vi vill inte ha EU-regler som krånglar till det. Vi har fått en del av svaren. Men finns det andra saker som regeringen nu gör för att komma till rätta med problem från förordningen?

Herr talman! Nu ska EU-parlamentet säga sitt i frågan. Därefter börjar implementeringen. Där kommer Sverige givetvis aktivt att verka för regler som tar hänsyn till den ekologiska sektorns behov.

Det är precis som frågeställaren säger. Vi vill att produktionen ska öka. Efterfrågan på ekologiskt är mycket stor i Sverige och mycket större än vad vi producerar. Det är också därför regeringen går in med ytterligare 175 miljoner i budgeten för 2018 för att stimulera ekologisk produktion.

Herr talman! Jag har en fråga till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Vi som inte har en socialdemokratisk partibok är uppriktigt sagt både förvånade och oroade över att det verkar var stört omöjligt att flytta på en inkompetent myndighetschef med socialdemokratisk partibok.

Jag tänker främst på rikspolischefen och myndighetschefen för Arbetsförmedlingen. Jag väljer att fokusera på den sistnämnda. Arbetsförmedlingen misslyckades gravt med sitt uppdrag framför allt när det gäller matchningen och etableringen av nyanlända. Jag tror faktiskt inte att det existerar någon annan uppfattning här. Jag hoppas inte det i alla fall.

Dessutom har Riksrevisionen gång på gång riktat mycket hård kritik mot Arbetsförmedlingen angående bristande måluppfyllelse, bristande styrning och bristande uppföljning.

Min fråga är jätteenkel: Har arbetsmarknadsministern och regeringen fortsatt förtroende för Arbetsförmedlingens generaldirektör?

Herr talman! Den nuvarande generaldirektören för Arbetsförmedlingen utsågs av den tidigare borgerliga regeringen. Arbetsförmedlingen var när han tillträdde en myndighet i fritt fall med oerhört stora problem. Man har stabiliserat utvecklingen, och i flera avseenden går den åt rätt håll - dock inte i alla avseenden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min bedömning är att Arbetsförmedlingen fortsätter att ha stora brister, men jag tänker inte medverka till att göra Arbetsförmedlingen till någon allmän spottkopp i debatten, för det är inte berättigat. Det pågår också väldigt mycket bra arbete. Arbetsförmedlare gör dagligen fantastiskt bra arbete och hjälper människor till jobb och hjälper arbetsgivare att få tag i rätt personal. Men det finns också anledning till kritik, och det finns anledning att förändra en hel del inom Arbetsförmedlingen.

Svaret på frågan är att jag har förtroende för Arbetsförmedlingens generaldirektör.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill rikta min fråga till miljöminister Karolina Skog.

Begreppet cirkulär ekonomi har använts alltmer de senaste åren för att beskriva den omställning som vi behöver göra av ekonomin och produktionen. Regeringen tillsatte också tidigare en utredning som presenterades i mars.

Både i debatten och i utredningen, även om det förvisso är en bra utredning, är fokus mycket på konsumenternas beteende och mindre på produktionen. Men en omställning av ekonomin och produktionsprocesserna förutsätter ett fokus på just produktionen.

Aktörer inom återvinningsindustrin har länge efterfrågat en materialstrategi. Det finns olika förslag på ekonomiska styrmedel som kan användas för att öka cirkulariteten i stället för att ta ut jungfruliga resurser.

Vilka åtgärder ser miljöministern framför sig att man kan vidta för att åstadkomma en cirkulär ekonomi?

Herr talman! Tack för frågan och perspektivet, Sara Karlsson! Jag delar helt och hållet synen att vi behöver fokusera på infrastrukturen bakom och på hur vi kan hitta effektiva och affärsmässigt lönsamma vägar mot en cirkularitet. Det ska vara lätt att göra rätt för medborgarna. Vi ska inte lägga över ansvaret på dem, utan ansvaret ligger på oss beslutsfattare inom politiken men också inom näringslivet.

Ett initiativ som vi har tagit från regeringens sida som jag tycker är särskilt intressant är att titta på metallhanteringen. Att använda jungfrulig metall innebär en stor kostnad för miljön, och vi har en utredning som specifikt tittar på om det finns intressanta metaller i gruvavfall som det skulle kunna bli ekonomiskt lönsamt för företag att återvinna. Det skulle vara en väldigt effektiv åtgärd.

Vi arbetar också hårt för en bättre reglering av de här frågorna på EU-nivå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson.

För mig och övriga värmlänningar är Norge en väldigt viktig arbetsmarknad. Många värmlänningar jobbar där och pendlar dit, och många värmländska företag har sin huvudsakliga marknad där. Många norrmän och norska företag skapar också jobb i Värmland.

Dessvärre finns en massa olika hinder och regelkrångel för dem som jobbar över gränserna och för de företag som gör affärer. Kan man få bort dem kan jobben i Värmland bli fler och de värmländska företagen växa.

Min fråga till arbetsmarknadsministern är: På vilket sätt avser regeringen att arbeta för att minska regelkrånglet och riva gränshinder så att jobben kan bli fler i Sverige, Värmland och Norge?

Herr talman! Det är en jätteviktig fråga som Christian Holm Barenfeld tar upp. Vi måste riva hinder och göra det enklare att jobba i den gemensamma arbetsmarknad som vi har Norden.

När vi jämför oss med andra länder kan vi se att det finns mycket att vara stolta över. I 60 år har vi haft en gemensam arbetsmarknad i Norden, och det har tjänat oss väl. Men det är otroligt irriterande med de hinder och svårigheter som fortfarande finns.

Jag reser till nordiska arbetsmarknadsministerrådet i Oslo i nästa vecka för att tala med mina kollegor. Under det svenska ordförandeskapet som börjar den 1 januari kommer de här frågorna att vara prioriterade.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Ylva Johansson. Som Europavän ser jag med oro på den ökade överstatlighet som föreslås med EU-kommissionens sociala pelare.

Det låter bra med den - vi är för arbetstagarnas rättigheter, att vi ska skydda arbetstagarna och att de ska få sina löner - men just nu går EU-kommissionen i en riktning mot ökad överstatlighet i den sociala politiken och i arbetsmarknadspolitiken.

Vi har haft frågan uppe om en ny arbetsmarknadsmyndighet som kommissionens ordförande vill ha och som bland annat ska innebära socialförsäkringsnummer för alla medborgare - man ska komma in med en myndighet och övervaka hela arbetsmarknaden inom EU inklusive Sverige.

Jag är orolig för att detta kan slå sönder den svenska modellen. Min fråga till statsrådet är: Vilken utveckling vill statsrådet se, och hur ser hon på vilken strategi Sverige ska ha för att motverka ökad överstatlighet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det gläder mig att Désirée Pethrus vill vara med regeringen när det gäller att skydda arbetstagarnas villkor och se till att vi får förbättrad uppåtgående konvergens när det gäller villkoren, inte minst på arbetsmarknaden, för Europas löntagare.

Jag kan försäkra Désirée Pethrus om att vi inte förordar att man ska ha en ökad överstatlighet. Bland annat därför är jag glad att vi i förhandlingarna kring den sociala pelaren lyckades säkerställa att den inte ska innebära en överflyttning eller några nya befogenheter på EU-nivå.

Désirée Pethrus ställer frågan om att EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker har sagt att han vill se en europeisk arbetsmarknadsmyndighet. Något sådant förslag finns ännu inte men är aviserat att komma strax före sommaren. Då får vi ta ställning till det förslaget.

Vi vill inte ha en ny myndighet som lägger sig i svensk arbetsmarknad, men vi vill gärna stärka förutsättningarna för sund konkurrens så att vi inte använder gränsöverskridande verksamhet för att snedvrida konkurrensen eller utnyttja arbetstagare.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till statsrådet Sven-Erik Bucht.

Det finns ett företag på västkusten som håller på med landbaserad laxodling. De har i dag tyvärr lite sämre möjlighet att bedriva sin verksamhet på grund av att de inte, enligt nuvarande svensk lagstiftning, har möjlighet att importera laxfiskar och smolt från Norge till Sverige. Det är en gammal lagstiftning som bygger på att det bara finns öppna laxodlingar ute i havet och inte tar hänsyn till nya förutsättningar med laxodlingar i slutna system på land. Det här hämmar utveckling och innovationer och riskerar att medföra att potentiella arbetstillfällen på västkusten inte blir av.

För ett år sedan ställde jag en skriftlig fråga till statsrådet i ämnet, och bara för någon månad sedan träffade statsrådet företrädare för företaget och för Göteborgs universitet. Min fråga är vad som nu sker i ärendet. Och hur ser tidsplanen ut för att förändra lagstiftningen för den här verksamheten?

Herr talman! Tack för frågan, Fredrik Christensson! Vattenbruk är en prioriterad fråga, inte minst inom den livsmedelsstrategi som har antagits här i kammaren. Vi har ett vattenbruk i dag som är väldigt litet i förhållande till det norska som är ungefär hundra gånger större än det svenska. Det här är en prioriterad fråga. Det finns också vissa hinder som vi jobbar med, men jag måste få återkomma angående tidsplanen för att lösa den problematik som frågeställaren tar upp.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Åsa Regnér.

I dag råder stor brist på familjehem i landet. Kommuner tvingas att hitta andra lösningar som både är dyrare och kan ge mer negativa konsekvenser för barnen. Bristen på familjehem gör situationen ohållbar både för barnen och för socialtjänsten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Verkligheten i dag är att många barn placeras i så kallade jourhem, och dessa placeringar kan ibland vara i upp till ett år. Det händer också att barn placeras i HVB-hem trots att de inte är i behov av behandling, vilket kan leda till att välmående barn utvecklar beteendeproblem. Bristen innebär också att socialtjänsten lägger ned all tid på att hitta lämpliga hem för barnen, vilket leder till att man inte har tid att jobba med rekrytering.

Min fråga är: Vad kommer statsrådet att göra för att vi ska få fler familjehem i Sverige?

Herr talman! Tack, Thomas Finnborg! Det är en väldigt viktig fråga.

Jag delar uppfattningen att det här måste prioriteras hos socialtjänsterna. Att barn placeras, och placeras på rätt sätt, hos människor som är kärleksfulla och lämpliga att ta hand om de här barnen är något av det viktigaste samhället kan göra. Regeringen har därför tillskjutit medel till den sociala barn- och ungdomsvården, just för att man ska kunna ha barnet i centrum och ägna arbetstid åt det.

En nationell samordnare har också arbetat ute i kommunerna med att sammanställa olika synpunkter på hur det här kan förbättras. I det arbetet har det ingått att på olika sätt säkerställa att man har tillgång till bland annat familjehem. Men vi har också en insats genom Socialstyrelsen, som aktivt går ut och informerar om vad det innebär att vara familjehem och försöker rekrytera sådana.

Vi följer frågan noga. Den är väldigt viktig.

Herr talman! Min fråga går till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.

Regeringen har kraftigt ökat stödet till bredbandssatsningar på landsbygden och i glesbygd. Jag tror att den här kammaren är ganska överens om att det är bra och om behovet av den satsningen. Men det fanns också förslag på en bred satsning i Landsbygdskommitténs betänkande. Ett förslag var att höja den så kallade SOT-nivån, från dagens 1 megabit till 30 megabit per sekund, vilket är EU:s målsättning. Det innebär att alla medborgare har rätt till viss kvalitet på kommunikationen.

I praktiken skulle det innebära att man skulle stoppa nedmonteringen av kopparnäten på platser där det inte finns några alternativ.

Hur ser regeringen på förslaget? Och vilka andra förslag, baserade på Landsbygdskommitténs förslag, kommer regeringen att lägga fram till riksdagen?

Herr talman! Jag vill tacka för frågan.

Det är oerhört viktigt att det finns tillgång till digitala tjänster och kommunikation också på svensk landsbygd. Frågan har blivit aktuell i och med att Telia tar bort sitt kopparnät. Det ställer till problem ute på landsbygden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det som regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2018 är att SOT-nivån ska höjas från 1 megabit till 10 megabit. På det sättet ska man på ett lättare och bättre sätt kunna säkerställa kommunikationen på landsbygden, där kopparnätet kopplas ned.

Regeringen har en hel del andra satsningar på gång, som frågeställaren frågar efter. I budgetpropositionen har vi aviserat en proposition om en samlad landsbygdspolitik. Vi avser att avsätta 750 miljoner för det 2019 och lika mycket 2020. Vi vill också göra en särskild satsning på utsatta kommuner nästa år.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

För några dagar sedan blev det klart att Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, flyttar till Amsterdam när Storbritannien lämnar Europeiska unionen. Sverige kandiderade med Stockholm men blev utslaget i första röstningsomgången. I den andra röstningsomgången stod det mellan Milano, Amsterdam och Köpenhamn.

Man skulle kunna tro att det skulle vara självklart för Sverige att ge sitt stöd till Köpenhamn. Tyvärr verkar det inte vara fallet. Danmarks utrikesminister var tydlig i sin kritik mot Sveriges agerande som man menar är ett svek, inte bara mot Danmark och det nordiska samarbetet utan mot hela Öresundsregionen som hade gynnats om Köpenhamn hade tagit hem segern. EMA skulle ha varit placerat i Örestad som ligger 20 minuter från Malmö Hyllie och 45 minuter från Lunds central.

Håller inte arbetsmarknadsministern med om bedömningen att det skulle ha gynnat Öresundsregionen om EMA hade hamnat där? I ett tidigare inlägg talade arbetsmarknadsministern sig varm för det nordiska samarbetet. Gäller det inte Danmark och Öresundsregionen?

Herr talman! Vi har ett gott nordiskt samarbete, och jag är säker på att vi kommer att fortsätta ha det också i framtiden, även mellan Sverige och Danmark.

I Sverige är vi ledsna över att vi inte lyckades vinna kampen om EMA. Danskarna är också ledsna över att de inte vann. Jag förstår att det finns en besvikelse. Vi är besvikna, och de är besvikna.

Det verkar som att Sveriges röster inte var avgörande. Danmark hade förmodligen inte tagit hem det ändå.

Jag är säker på att Sverige och Danmark kommer att kunna fortsätta ha ett bra samarbete. Men båda länderna är ledsna över att vi inte lyckades.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Sverige har enorm potential när det gäller växande marina näringar. Vi har sjöarna, och vi har haven. Men framför allt har vi människorna och företagen som vill och som har idéerna och kunskapen för att utveckla nya produkter som både skapar jobb och levererar miljönytta.

Dessvärre har vi en hel del förlegad lagstiftning och krångliga regelverk som sätter käppar i hjulen för nya innovativa företag. En del förändringar som behöver ske är komplicerade. Men andra är enkla, om bara viljan finns.

Att bedriva vattenverksamhet är tillståndspliktigt enligt miljöbalken. Det finns dock undantag för fisk, mussel och kräftodling. Nu finns det flera företag, bland annat på Bohuskusten, som vill odla andra organismer till foder och livsmedel, såsom sjöpungar och alger.

Jag vill därför fråga miljöministern om hon är beredd att ta initiativ för att förändra miljöbalken så att också de här odlingarna kan få samma villkor.

Herr talman! Jag vill tacka för frågan.

Den typen av verksamhet som vi pratar om kan vara livsmedelsproducerande men också en del av arbetet mot övergödning. Jag ska börja med det sistnämnda. Det kallas för blå fångstgröda.

Man kan odla organismer i havet som tar upp näring och som man kan använda, exempelvis göra energi av det. Nästa år kommer vi att göra en särskild satsning på just pilotprojekt på blå fångstgrödor.

Dessutom kommer myndigheten att få i uppdrag att titta på regelverk. Utvecklingen ligger nämligen före lagen. Och det finns anledning att göra förenklingar.

Precis som min kollega, landsbygdsministern, sa finns det också ett livsmedelsperspektiv på frågan. Och inom livsmedelsstrategin finns det fokus på möjligheten att öka odlingen av fisk i Sverige.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Åsa Regnér.

I tisdagens LSS-debatt och även i gårdagens finansdebatt kunde vi höra vissa företrädare för några partier påstå att regeringen sparar pengar och drar ned på assistansersättningen inom LSS. Jag är väl bekant med lagstiftningen, och det är en rättighetslagstiftning som innebär att man får hjälp efter behov och beslut. Det påverkas inte av hur regeringens budget ser ut.

Jag vill därför fråga statsrådet Åsa Regnér: Stämmer det som påstods i riksdagsdebatten, att regeringen sänker stödet och sparar på assistansersättningen?

Herr talman! Tack, Mikael Dahlqvist!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen har tagit sig an frågan om personlig assistans på olika sätt, framför allt genom den långsiktiga utredningen som ser över hela lagstiftningen och som ska komma med sitt förslag om ungefär ett år. Det är en lagstiftning som infördes 1994. Mycket har hänt i samhället sedan dess, också när det gäller människors förväntningar. Därför behöver den ses över i sin helhet.

Vi har också ökat insatsen för att stödja Försäkringskassan i fråga om att kunna följa upp fusk, bland annat genom att tillskjuta medel för det. Det finns nämligen uppgifter om att oegentligheter sker i vissa utbetalningar och hos vissa anordnare.

Vi har inte infört några lagändringar. Däremot har det under ett antal år fallit ett antal domar. Utöver de insatser som jag redogjorde för i ett tidigare svar har vi bett om att få en genomlysning av de domarna, för att se på effekterna av dem.

Herr talman! Jag har en fråga till miljöminister Skog om skog.

Äganderätten är ett fundament för ett fungerande skogsbruk. Tyvärr upplever många skogsägare i dag att äganderätten successivt urholkas. Ett problem som återkommer gäller artskyddsförordningen.

De två ansvariga myndigheterna, Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen, konstaterade i en skrivelse till regeringen i juni förra året att det är nödvändigt att göra en översyn av artskyddsförordningen, för att säkerställa att den är tillämpbar, effektiv och rättssäker. Det har gått 17 månader eller 520 dagar sedan dess. Och regeringen har haft minst 70 sammanträden där man hade kunnat fatta beslut om att sätta igång den översynen.

Sedan förra sommaren har jag minst åtta gånger i den här kammaren frågat företrädare för regeringen, muntligt eller skriftligt, hur det blir med översynen. Men inga besked har lämnats ännu. Kanske kan det bli nionde gången gillt nu.

Avser regeringen att genomföra den översyn av artskyddsförordningen som har efterlysts och i så fall när?

Herr talman! Mitt svar kommer att vara likalydande som vid tidigare frågor. Det finns inga nyheter i dag. Det finns ett förslag, och det förslaget bereds på Regeringskansliet.

Herr talman! Min fråga går till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Den svenska modellen med kollektivavtal och två starka parter på arbetsmarknaden har gagnat Sverige väl, både för arbetstagare och arbetsgivare. Men arbetstagarbegreppet med bra kollektivavtal är hotat eftersom vi ser att allt fler tvingas bli enmansföretagare med F-skattsedel i handen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I förra numret av tidningen Arbetet kan vi läsa exempel där man inte blir anställd, trots att flera med F-skattsedel arbetar som byggnadsarbetare jämte varandra med precis samma arbetsuppgifter och borde vara anställda. Det här är ett hot mot den svenska modellen, ett hot mot arbetstagarbegreppet och ett hot mot kollektivavtalet i form av dumpade löner och försämrat försäkringsskydd för den enskilde om olyckan är framme.

Vad gör regeringen för att arbetstagare som bör vara anställda inte ska tvingas bli enmansföretagare med F-skattsedel i sin hand?

Herr talman! Det ska vara enkelt att starta företag och vara företagare. Men vi ska inte ha falska egenföretagare eller ofrivilliga egenföretagare.

De problem som Ann-Christin Ahlberg tar upp är reella, och regeringen tar dem på mycket stort allvar. Alldeles nyligen har regeringen tillsatt en särskild utredning för att se över F-skattmöjligheten. I direktiven framgår tydligt att man bland annat ska se över frågan om falska och ofrivilliga egenföretagare som i stället borde ha varit anställda.

Herr talman! Min fråga går till miljöminister Karolina Skog.

Vattenverksamhetsutredningen har varit ute på remiss, och nu har svaren kommit in. Där finns ett antal obesvarade frågor.

En fråga, herr talman, är vem som ska finansiera de insatser som krävs för att Sveriges 11 000 dammar ska leva upp till miljökraven. För Sveriges 1 700 vattenkraftverk föreslås en fond på 10 miljarder som finansieras av vattenkraftsbranschen. Men för våra 11 000 dammar utan kraftproduktion förväntas ägarna själva bära kostnaden. Om ägarna väljer att inte söka tillstånd kvarstår endast utrivning. Det blir ett orimligt och förhoppningsvis även för miljöministern ett inte önskvärt resultat.

Om man tror att 10 miljarder behövs för att 1 700 vattenkraftverk ska leva upp till miljökraven, vad blir kostnaden för de 11 000 dammarna och vem ska stå för den? Tycker Karolina Skog att utrivning av våra dammar är en rimlig konsekvens?

Herr talman! Det är lätt att vara överens om att alternativ till att en verksamhetsutövare som har en tillståndspliktig verksamhet inte söker tillstånd och att därmed myndigheterna blir tvungna att ta till tvingande åtgärder är en olycklig utgång. Det är lätt att vara överens om den delen.

Detta är en komplex fråga som berör dels existerande lagstiftningar - det är den fråga som är mest aktuell - dels till viss del ny europeisk lagstiftning. Vi har tagit viktiga steg framåt i dessa frågor genom energiöverenskommelsen. Den kommer att föranleda en proposition till riksdagen inom kort och en möjlighet att finansiera stora delar av arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Den viktigaste delen är att vi kommer att kunna organisera ett systematiskt arbete och se över vilka vattendrag som har högst biologiskt värde och därmed är de viktigaste att göra miljöinsatser för. Utifrån detta kommer man att hitta rationella metoder framåt både ur ett allmänt perspektiv och ur ett enskilt perspektiv.

Herr talman! Min fråga går till jämställdhetsminister Åsa Regnér.

Äntligen mullrar det över nästan hela världen. Kvinnor som i årtionden har förminskats, trakasserats, utsatts för övergrepp och tillintetgjorts tar bladet från munnen och skriker stopp.

Det som händer nu när flickor, kvinnor och tanter kastar av sig skammen och berättar om gamla och nyare oförrätter har chansen att för alltid förändra kvinnors livsvillkor. Det värsta som kan hända är att vulkanen slocknar, att den stelnar och att allt återgår till det som har varit.

Vad kan jämställdhetsministern och övriga regeringen göra för att metoo på riktigt ska bli den kraft som förändrar världen?

Herr talman! Det här är verkligen en seriös samhällsdebatt som modiga kvinnor har startat. Jag är tacksam för att man har gått ut och berättat om i många fall fruktansvärda övergrepp och systematiskt förminskande av kvinnor samt förakt som riktas mot kvinnor.

Från regeringens sida tar vi detta på mycket stort allvar. Jag som jämställdhetsminister känner ett oerhört stöd från den ilskan. Jag är ledsen för att det är kvinnor som har behövt ta steget igen. Jag önskar att män i mycket större utsträckning skulle komma ut och visa sin solidaritet med kvinnor.

Regeringen kommer före jul med ett nytt paket mot sexualbrott där vi inför en samtyckeslagstiftning. Vi har presenterat ett paket på 1 miljard mot våld mot kvinnor, där vi i första hand fokuserar på förebyggande insatser. I morse träffade jag och justitieministern rättsväsendet för att inskärpa betydelsen av att man leder både inåt och utåt samhällsuppbyggligt och ser till att kvinnors rättigheter verkligen stärks och tillmäts den betydelse de har.

Herr talman! Jag vill rikta min fråga till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Att matcha arbetssökande till lediga jobb är ett av Arbetsförmedlingens viktigaste uppdrag, kanske till och med det viktigaste. Trots detta finns studier som pekar på att matchningen på den svenska arbetsmarknaden har försämrats de senaste åren. Nu senast kom Riksrevisionens rapport om en försämrad matchning. Det är allvarligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men nu till min fråga som gäller Arbetsförmedlingen som myndighet. Arbetsförmedlingens egna analyser vad gäller matchningen har visat att försämringen påverkas av den ändrade individsammansättningen bland arbetslösa. Men Riksrevisionen konstaterar att det inte stämmer utan att endast en tredjedel av försämringen kan förklaras av sammansättningen. I övrigt är den oförklarad.

Det här är anmärkningsvärt. Är det inte dags, arbetsmarknadsministern, att följa Alliansens förslag om att avveckla Arbetsförmedlingen i dess nuvarande form?

Herr talman! Svaret på frågan är nej.

Det blir inte lättare att matcha utan en arbetsförmedling. Tvärtom behöver vi göra stora förändringar av Arbetsförmedlingen, och det är det vi arbetar med.

Matchningsfrågan är helt central. Precis som Jessika Roswall säger har matchningen försämrats på den svenska arbetsmarknaden. Jag ser mycket allvarligt på det. Arbetsförmedlingens egen analys har varit att det är fråga om den ändrade sammansättningen. I dag bedöms 75-80 procent av de inskrivna höra till grupper som står mycket långt från arbetsmarknaden.

Nyligen kom Riksrevisionen med en intressant rapport, som Jessika Roswall hänvisar till. Man gör en annan analys och använder en annan analysmetod än den som Arbetsförmedlingen använder, och man har kommit fram till en annan slutsats. Det är ett nyare sätt att analysera på som Riksrevisionen har använt, och man uppmanar Arbetsförmedlingen att ta till sig den metoden för att kunna förklara och förbättra matchningen. Det måste Arbetsförmedlingen göra.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Regnér.

Jag besökte i går ett hem där flickor med tunga problem vårdas med sluten vård inom Sis, Statens institutionsstyrelse, där risken för psykoser, aggressivitet och självmord är hög.

Man måste då och då få iväg dessa intagna till psykiatrisk klinik. Men då händer att varken polis eller ambulans tar med personen utan det är Nationella transportenheten som ska sköta detta. Den har service endast under dagtid på vardagar.

Jag vet att transporter inte är ministerns ansvarsområde, men ungdomarna på Sis-hemmet är det. Hur kan man säkerställa, statsrådet, att de intagna på Sis-hem kan komma till vård oavsett tid på dygnet och veckodag?

Herr talman! Tack, Katarina Brännström, för en mycket viktig fråga!

Jag har naturligtvis också besökt verksamheter av det slag som Katarina Brännström beskriver. Det är fråga om oerhört utsatta ungdomar. Kommunerna är alltid sist i kedjan när det gäller ungdomars utsatthet, och Sis är sist i den kedjan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi har haft anledning att diskutera dessa frågor i kammaren tidigare i år. Många gånger skulle ungdomar som kommer till Sis förmodligen må bättre av en annan form av vård, till exempel vid omfattande psykisk ohälsa.

Därför gör vi nu en översyn av detta och har bett om förslag på hur det skulle kunna se ut i stället.

Det din fråga handlar om, Katarina Brännström, är förstås hur myndigheter kan samarbeta på bästa sätt runt de här barnen. Mitt svar är att de ska göra det.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Sjukskrivningar till följd av psykiska diagnoser ökar. Inte minst kvinnor är drabbade. En viktig bov i sammanhanget är arbetslivet och villkoren där. I kvinnodominerade sektorer är det mycket deltid, delade turer, timanställningar, slimmade organisationer, hög arbetsbelastning och dessutom för lite personal.

Min fråga är hur vi kan hjälpa de här kvinnorna. Hur kan vi förbättra arbetsvillkoren och arbetsmiljön och göra anställningarna tryggare, arbetstiderna bättre och så vidare? Detta för att förhindra att kvinnor blir sjuka av sina jobb och i förlängningen också förhindra tidiga pensionsavgångar, som är ett problem inte minst när det gäller att kunna leva på sin pension.

Herr talman! Det här är en oerhört viktig fråga, och en minut är kort tid att svara på.

Först kan vi konstatera att antalet sjukskrivningar är högre i kvinnodominerade sektorer - för både män och kvinnor som jobbar i de sektorerna. Det ska vi ha klart för oss. Det är alltså verksamheten i sig som behöver förändras.

Regeringen gör storsatsningar på resurser till arbetsmiljöarbete och arbetsmiljöforskning och inrättar en ny myndighet när det gäller arbetsmiljöarbetet och kunskapen kring detta.

Vi har en ny föreskrift som gäller organisatoriskt och socialt arbete, hur man organiserar arbete, som har stor betydelse.

Regeringen gör också insatser när det gäller att säkerställa tryggare anställningar. Vi har en utredning som bland annat tittar på så kallade sms-anställningar, kontrakt där man har för få timmar i förhållande till vad man arbetar med, hyvling och sådant som kvinnor drabbas av mer än män.

När det gäller arbetet mot sexuella trakasserier och kränkningar kommer Åsa Regnér och jag inom kort att träffa arbetsmarknadens parter för att diskutera hur vi gemensamt kan stärka det arbetet ute på arbetsplatserna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga är till landsbygdsminister Bucht.

De kommande 40 åren ska vi producera lika mycket mat på jorden som vi har gjort de senaste 8 000 åren. Vi ska göra det med ett arealunderlag som minskar och i dag är nere på 0,2 hektar per invånare på jorden.

I Sverige har vi bra potential att öka vår livsmedelsproduktion. Vi har duktiga och kompetenta lantbrukare, och vi har bra klimatförutsättningar.

Det är glädjande att man i livsmedelsstrategin har satt upp mål om att vi ska öka livsmedelsproduktionen. Men man ökar inte livsmedelsproduktionen genom att försvåra med regler och byråkrati eller sätta upp mål för produktionsformer och liknande.

Därför undrar jag vilka konkreta förslag regeringen har till Sveriges bönder. Vad kan Sveriges bönder förvänta sig?

Herr talman! Tack för frågan! Jag är glad att frågeställaren vill öka livsmedelsproduktionen i Sverige. Den har minskat under lång tid.

Livsmedelsstrategin är tydlig: Vi ska öka produktionen. Vi har 600 000 hektar åkermark som icke är under plog, så förutsättningar finns. Vi har också ett jordbruk som är i världsklass, ett miljötänk i primärproduktionen som är i världsklass och den lägsta antibiotikaanvändningen i hela EU.

Regeringen har satt in 1 miljard kronor, alltså 1 000 miljoner kronor, i ett åtgärdsprogram för att kunna göra verklighet av den nationella livsmedelsstrategin som antogs här i riksdagen i mycket bred politisk samstämmighet när det gällde de övergripande strategiska målen.

Herr talman! På lördag är det FN:s dag mot mäns våld mot kvinnor.

Våld och sexuella övergrepp mot kvinnor har pågått i alla tider eftersom vi lever i ett patriarkalt samhälle med dito attityder, jargong, föreställningar om maskulinitet, stereotypa könsroller och så vidare.

Höstens enorma mängd vittnesmål, som vi hört om i tidigare frågeställningar här, visar vad kvinnor har varit utsatta för i alla tider. Det är inte av alla män, men alla kan göra något åt det. Man kan också jobba förebyggande för att vi ska få en jämställd värld fri från våld.

Vad gör regeringen i förebyggande syfte för att vi ska få en bestående effekt och få stopp på mäns våld mot kvinnor?

Herr talman! Tack, Monica Green!

Det här är en stor fråga. Senast i morse hade vi ett samtal med rättsväsendets chefer om den ökning av sexualbrott som särskilt handlar om unga kvinnor och även unga förövare.

Regeringen har lagt fram ett paket om 1 miljard mot våld mot kvinnor. Syftet med stora delar av det paketet är att öka insatserna när det gäller just förebyggande arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi inrättar också en jämställdhetsmyndighet. Jag tolkar det som att mycket av det kvinnorna i metoo-uppropet efterfrågar är resultat i jämställdhetsarbetet eftersom det påverkar kvaliteten i människors liv, i kvinnors och mäns liv.

Den myndigheten får också i uppdrag att sätta ihop det nationella programmet för att förebygga våld mot kvinnor. Det handlar om förskola, skola, fritis, idrottsföreningar, arbetsplatser - allt för att man ska nå män och pojkar med kunskap om jämställdhet och prata om våldet och även nå flickor och kvinnor så att de känner till sina rättigheter. Men vi måste göra mycket mer.

Herr talman! Jag har en fråga till arbetsmarknadsminister Johansson.

Göteborgs hamn är Sveriges och Skandinaviens viktigaste, och en fördel har länge varit att man därifrån har haft direkta linjer till Amerika och Fjärran Östern. Det har funnits stora miljöfördelar med att tåg har körts till Göteborg för frakt med fartyg vidare ut i världen.

Göteborgs hamn brottas sedan lång tid tillbaka med en hamnkonflikt. Effekterna är stora på näringslivet och dess transporter. Stora mängder gods tvingas bort från järnväg och fartyg till vägtransporter. Svenska Dagbladet talar om 124 ton i ökade utsläpp varje dag, vilket motsvarar utsläppen från ungefär 500 bussar som kör mellan Göteborg och Stockholm.

Jag vill fråga arbetsmarknadsministern vilka miljöeffekter ministern bedömer att denna hamnkonflikt får och vad regeringen är beredd att göra för att komma åt dessa miljöeffekter och hamnproblem.

Herr talman! Situationen i Göteborgs hamn är mycket allvarlig, inte bara för Göteborg utan för miljön, för svenskt näringsliv runt om i Sverige och för svensk konkurrenskraft. Det är oerhört allvarligt att man har tappat mycket gods och att många företag i dag känner sig osäkra inför att använda hamnen och i stället väljer andra transportvägar.

Just nu pågår ingen konflikt i hamnen. Just nu fungerar verksamheten. Men man känner sig inte trygg i och med att konflikten när som helst kan blossa upp igen.

Jag träffade Västsvenska Handelskammaren så sent som i förra veckan och diskuterade frågan tillsammans med en lång rad företrädare för viktiga företag som är beroende av hamnen och tillsammans med den utredare som nu jobbar för högtryck för att ta fram lagändringar i det glapp i förhållande till den svenska modellen som kommer till uttryck i hamnen i och med att man är bunden av ett kollektivavtal tillsammans med Transport och har en annan fackförening som inte låter sig inordnas i den svenska modellen och därmed ställer till mycket problem med konflikter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Svensk vård håller ofta hög kvalitet, men Sveriges väntetider är bland Europas längsta.

En bidragande orsak till de långa väntetiderna är bristen på utbildad personal. En anledning till denna brist är att vidareutbildning lönar sig dåligt för sjuksköterskor.

Redan i dag betalar mer än var tredje specialistutbildad sjuksköterska över 50 procent i skatt på den sista intjänade hundralappen, det vill säga som en höginkomsttagare i Socialdemokraternas Sverige.

Min fråga till arbetsmarknadsministern är därför: Varför vill regeringen beskatta specialistsjuksköterskor så hårt när bristen på sådana är så stor?

Herr talman! Den grundläggande frågan som Helena Bouveng tar upp, nämligen tillgången på rätt personal i svensk sjukvård, är mycket viktig. Där har vi betydande brister.

Det har bland annat att göra med frågan om arbetsmiljön inom vården som togs upp här tidigare. Många väljer tyvärr att lämna yrket eller inte jobba heltid, eller också blir de sjuka av arbetsvillkoren.

Vi behöver också göra särskilda insatser för att fler ska välja att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterskor.

Herr talman! Självklart har skattesystemets utformning också betydelse för incitamenten på arbetsmarknaden, men jag gör nog ändå bedömningen att det inte är skattesystemet som är problemet när det gäller de brister vi i dag har i svensk sjukvård och tillkortakommandena i form av att vi har för få specialistsjuksköterskor. Det handlar framför allt om villkoren under studierna - att kunna finansiera dem - och lönenivåerna, självklart.

Herr talman! Jag har en fråga till landsbygdsministern, som nyligen besökte Ljusdal. Det gjorde jag också, i måndags kväll, och då kom denna åsikt fram: Det är nu eller aldrig! Vi måste bli mer offensiva om vi ska kunna behålla en levande landsbygd i Sverige.

Bakgrunden till mötet var den omfattande kritik som finns mot regeringens rovdjurspolitik; det handlar om antalet vargar. Riksdagen har tagit ett beslut om att det ska finnas 170-270 vargar i Sverige, medan Miljöpartiet har lanserat ett annat mål på 300.

I rovdjurspropositionen, som är antagen av Sveriges riksdag, står det att man ska ta socioekonomiska hänsyn när man bedömer antalet rovdjur i Sverige, liksom hänsyn till geografisk utbredning.

Min fråga till landsbygdsministern är: Vilken nivå för antalet vargar i Sverige tycker du är rimlig, och på vilket sätt tar du socioekonomisk hänsyn i er rovdjurspolitik?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag kommer återigen att upprepa samma svar som jag gav ledamoten i en interpellationsdebatt häromsistens.

Riksdagen har fattat ett beslut om ett minimiantal vargar i Sverige; det ska vara minst 100-170. Denna regering har tagit en rad beslut som handlar om att få ordning och reda i rovdjurspolitiken och har fört ned besluten till myndigheter och till den regionala nivån.

Naturvårdsverket har efter konsultation med forskare och internationella experter omvärderat det antal som behövs för att vi ska kunna hålla en livskraftig vargstam, vilket riksdagen också har fattat beslut om. Vi får mycket oroande rapporter om att den svenska vargstammen är kraftigt inavlad. Framöver behöver vi lägga fokus på vad vi ska göra åt detta.

Herr talman! Jag riktar min fråga till statsrådet Åsa Regnér.

I går besökte jag Sis, Statens institutionsstyrelses, hem Rebecka. Några av de flickor som bor på dessa hem är så unga som nio tio år, och många mår oerhört dåligt. Självmordsförsök är vanliga.

Vi talar alltså om barn som mår så dåligt att de försökt avsluta sina liv - barn som inte har fått det stöd och den hjälp som de behöver och förtjänar. De har inte fångats upp i rätt tid, och det kan bero på många olika saker.

Att det i Sverige 2017 finns barn som mår så här dåligt och inte får någon hjälp är för mig oförlåtligt. Därför är min fråga till statsrådet: Vad tänker statsrådet göra för att se till att vi tidigare möter dessa barn, vilkas utsatthet ofta började redan i småbarnsåren?

Herr talman! Detta är otroligt viktiga frågor, och jag delar uppfattningen att det är en väldigt oroande utveckling vi ser. Därför har regeringen också vidtagit ett antal åtgärder för att stärka stödet och skyddet för dessa barn - flickor och pojkar.

Vi har stärkt stödet ekonomiskt till barn- och ungdomspsykiatrin. Vi har stärkt stödet till socialtjänsten för bemanningsinsatser när det gäller den sociala barn- och ungdomsvården, och även till Statens institutionsstyrelse. Vi utreder en annan vårdform för de barn som har de största vårdbehoven när det gäller psykiatri. Vi har också stärkt stödet till elevhälsan och utreder socialtjänstlagen för att ytterligare kunna använda den lagstiftningen just för att komma in ännu tidigare, innan problemen är så här stora.

Så vi gör väldigt mycket, men vi behöver göra ännu mer.

Herr talman! För 30 år sedan ansåg nog de flesta att vildsvin var ett trevligt inslag i vår fauna. Därför har jag en fråga till statsrådet Sven-Erik Bucht.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Situationen har sedan dess radikalt förändrats. I dag har vildsvinsfrågan blivit ett stort konfliktområde, på flera sätt. Det sker massor av trafikolyckor. De har ökat dramatiskt - i vissa områden är de faktiskt värre än rådjurs- och älgolyckorna. Skadorna på lantbruket är kraftiga, med bökade vallar av alla de slag.

Att vi har ett allvarligt samhällsproblem är oomtvistat, och detta går att mäta. Bättre reglering av utfodringen av vildsvin är ett exempel. En större avskjutning måste ske. Men då krävs också bättre och effektivare metoder för att köttet ska nå konsumenterna. Utomlands, exempelvis i Tyskland, har man betydligt bättre koll på detta.

Min fråga till statsrådet blir därför: Vad finns att göra inom detta område?

Herr talman! Tack för frågeställningen! Det verkar som att ledamoten har kommit på bättre tankar, för det var inte så länge sedan regeringen lade fram ett lagförslag för riksdagen om att begränsa utfodringen av vildsvin under vegetationsperioderna för att komma till rätta med den ökande vildsvinsstammen. Tyvärr fattade inte riksdagen det beslut som regeringen föreslog i propositionen, utan man röstade ned det.

Vi har ett jättestort problem i dag, inte bara med trafikolyckor. Även lantbruket drabbas av enorma kostnader på grund av vildsvinsstammen. Det är klart att man måste reglera den utfodring som i dag sker under vegetationsperioden, när det finns naturligt foder. Ett annat sätt är att skjuta av mer, och vi har viltanläggningar som kan ta hand om köttet. Det finns också en god kunskap hos jägarna om detta.

Frågestunden var härmed avslutad.