Frågestund

Frågestund 23 september 2021
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenLouise Meijer (M)
  2. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  3. Hoppa till i videospelarenLouise Meijer (M)
  4. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  5. Hoppa till i videospelarenJonas Andersson i Skellefteå (SD)
  6. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  7. Hoppa till i videospelarenJonas Andersson i Skellefteå (SD)
  8. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  9. Hoppa till i videospelarenHåkan Svenneling (V)
  10. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  11. Hoppa till i videospelarenHåkan Svenneling (V)
  12. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  13. Hoppa till i videospelarenAndreas Carlson (KD)
  14. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
  15. Hoppa till i videospelarenAndreas Carlson (KD)
  16. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
  17. Hoppa till i videospelarenJoar Forssell (L)
  18. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Hans Dahlgren (S)
  19. Hoppa till i videospelarenJoar Forssell (L)
  20. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Hans Dahlgren (S)
  21. Hoppa till i videospelarenCarina Ödebrink (S)
  22. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  23. Hoppa till i videospelarenCarina Ödebrink (S)
  24. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  25. Hoppa till i videospelarenMargareta Fransson (MP)
  26. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Matilda Ernkrans (S)
  27. Hoppa till i videospelarenMargareta Fransson (MP)
  28. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Matilda Ernkrans (S)
  29. Hoppa till i videospelarenLotta Olsson (M)
  30. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  31. Hoppa till i videospelarenLotta Olsson (M)
  32. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  33. Hoppa till i videospelarenAngelika Bengtsson (SD)
  34. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
  35. Hoppa till i videospelarenAngelika Bengtsson (SD)
  36. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
  37. Hoppa till i videospelarenHanna Gunnarsson (V)
  38. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Matilda Ernkrans (S)
  39. Hoppa till i videospelarenHanna Gunnarsson (V)
  40. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Matilda Ernkrans (S)
  41. Hoppa till i videospelarenIngemar Kihlström (KD)
  42. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
  43. Hoppa till i videospelarenIngemar Kihlström (KD)
  44. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
  45. Hoppa till i videospelarenAnna Vikström (S)
  46. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Hans Dahlgren (S)
  47. Hoppa till i videospelarenAnna Vikström (S)
  48. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Hans Dahlgren (S)
  49. Hoppa till i videospelarenAxel Hallberg (MP)
  50. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Matilda Ernkrans (S)
  51. Hoppa till i videospelarenAxel Hallberg (MP)
  52. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Matilda Ernkrans (S)
  53. Hoppa till i videospelarenÅsa Coenraads (M)
  54. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
  55. Hoppa till i videospelarenÅsa Coenraads (M)
  56. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
  57. Hoppa till i videospelarenLudvig Aspling (SD)
  58. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Hans Dahlgren (S)
  59. Hoppa till i videospelarenLudvig Aspling (SD)
  60. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Hans Dahlgren (S)
  61. Hoppa till i videospelarenHans Eklind (KD)
  62. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  63. Hoppa till i videospelarenHans Eklind (KD)
  64. Hoppa till i videospelarenJustitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  65. Hoppa till i videospelarenSofia Amloh (S)
  66. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Matilda Ernkrans (S)
  67. Hoppa till i videospelarenSofia Amloh (S)
  68. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Matilda Ernkrans (S)
  69. Hoppa till i videospelarenRobert Stenkvist (SD)
  70. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Matilda Ernkrans (S)
  71. Hoppa till i videospelarenRobert Stenkvist (SD)
  72. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Matilda Ernkrans (S)
  73. Hoppa till i videospelarenÅsa Eriksson (S)
  74. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
  75. Hoppa till i videospelarenÅsa Eriksson (S)
  76. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mikael Damberg (S)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 76

Anf. 24 Louise Meijer (M)

Herr talman! I Lund har det de senaste åren förekommit sprängningar, skjutningar, ungdomsrån och överfallsvåldtäkter. Hösten 2017 lurades flera personer att stanna till vid en bil för att visa vägen, men de blev sedan släpade längs med marken. Det rapporteras om otrygghet och narkotikaförsäljning mitt i centrum. Nyligen överfölls och rånades två äldre herrar som hade tagit en öl för att fira att de var vaccinerade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Nu senast var det en klanuppgörelse som flyttade sig mellan olika delar av staden, och kulmen skedde runt sjukhuset. Inte nog med att klanbråket ledde till otrygghet och skadegörelse; nödvändiga och viktiga operationer fick också ställas in.

När ska Lundabon och justitieministern Morgan Johansson lägga fram förslag på nödvändiga reformer? Kan ett klanbråk mitt i Lunds centrum, i justitieministerns egen hemstad, få justitieministern att lägga fram förslag på mönsterbrytande reformer i stället för marginaljusteringar?


Anf. 25 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Herr talman! Jag bor, precis som Louise Meijer säger, i Lund sedan drygt 30 år tillbaka. Jag vet inte hur många kontakter och annat jag har haft med både polisen och kommunen i Lund under många år.

Den bild som Louise Meijer vill måla upp av Lund som något slags otrygg stad där det sker våldsbrott överallt och hela tiden är falsk. Lund är en i grunden trygg stad. Det vågar jag säga.

Men det är klart att det i den staden, precis som på alla andra håll, sker en del våldsbrott. Då gäller det att se till att polisen och andra brottsbekämpande myndigheter har de resurser som behövs för att kunna beivra den typen av brott, vilket man nu också får. Tack vare de satsningar vi har gjort är det fler poliser i Sverige än någonsin tidigare, och fler poliser kommer ut efter hand. Det är en helt annan situation än när Moderaterna skar ned på polisutbildningen med 90 procent på bara två år för att finansiera sina skattesänkningar. Den utvecklingen har vi vänt.


Anf. 26 Louise Meijer (M)

Herr talman! Justitieministerns värsta fiende är inte Moderaterna eller alliansregeringen, som han så ofta skyller Sveriges problem på. Justitieministerns värsta fiende är verkligheten, och verkligheten talar sitt tydliga språk. Det grova våldet eskalerar, och otryggheten ökar.

Moderaterna har föreslagit flera reformer som justitieministern har sagt nej till. Kanske står vi här förr eller senare och får höra att justitieministern har tänkt om. Jag hoppas att det blir förr snarare än senare.


Anf. 27 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Herr talman! Jag har inte ett dugg att skämmas för från de sju år som jag har varit justitieminister. Det finns ingen annan regering som har lagt fram så många propositioner och lagförslag, genomfört så många straffskärpningar och satsat så mycket på polisen. Den här regeringen genomför precis den typ av reformer som Louise Meijer är ute efter.

Vi vände politiken 2014 och gjorde ett omslag, bort från de nedskärningar som Moderaterna hade stått för. Vi har i stället satsat som ingen regering tidigare har gjort på rättsväsendet.


Anf. 28 Jonas Andersson i Skellefteå (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! När någon tar ens förslag och gör dem till sina egna ska man förstås vara smickrad. Det kan gälla språkkrav, tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel eller transitcenter för asylsökande. För Sverigedemokraterna är det glädjande att regeringen och migrationsminister Morgan Johansson i fråga efter fråga har tänkt om. Nu har de själva lagt fram en politik som de tidigare har stämplat som främlingsfientlig och bedrövlig i sin utstuderade ömklighet.

Herr talman! Alla bör få chansen att ändra sig, speciellt om det är till gagn för Sverige.

Min fråga till statsrådet Johansson är: Vilket är nästa sverigedemokratiska förslag där han kommer att tänka om? Blir det kanske frågan om återvandring eller transitcenter utomlands enligt dansk modell? Kommer det att dröja tio år även den här gången, eller går det att skynda på processen?


Anf. 29 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Herr talman! Den grundläggande skillnaden här är människosynen. För Sverigedemokraterna spelar det ingen roll hur många invandrare som kommer till Sverige. Om det är 10, 15 eller 20 eller 1 000 eller 50 000 spelar ingen roll. Ni är programmatiskt emot att människor med en annan härkomst över huvud taget ska befinna sig i Sverige, Jonas Andersson. Den hållningen har vi från socialdemokratins sida aldrig någonsin haft. Vår ideologi bygger tvärtom på att människor med olika etnicitet, kultur och språk kan leva tillsammans och att vi kan göra det i fred och harmoni.

När ni står för en politik som i praktiken handlar om att försöka se till att människor som kommer från andra länder ska köras ut ur Sverige står vi trots allt för en politik som ska se till att människor som behöver skydd också ska få skydd.

Sedan behöver man ha en reglerad invandring. Den går ut på det som jag säger: har man asylskäl får man stanna. Har man inte asylskäl får man lämna landet. Det är inget konstigt alls. Det är tvärtom den grundläggande hållning som vi har haft sedan länge.


Anf. 30 Jonas Andersson i Skellefteå (SD)

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Det var intressant att statsrådet Damberg i går menade att orsaken till att många reformer inte har blivit av bottnar i regeringens rädsla för att bli rasistanklagade. Det låter allvarligt.

Håller statsrådet Johansson med om den analysen? Har statsrådet själv varit inblandad i debatter där sakfrågor och förslag på viktiga reformer har bemötts med anklagelser om rasism och främlingsfientlighet?


Anf. 31 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Herr talman! Det här är ett klassiskt försök att ställa uttalanden mot varandra och gärna rycka dem ur sitt sammanhang. Det är helt felplacerad kritik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Ni kommer inte undan att Sverigedemokraterna är ett i grunden rasistiskt parti, Jonas Andersson, med de rötter ni har och den politik som ni har fört. Varför säger jag det? Jo, därför att alla problem som över huvud taget kan finnas i ett samhälle skyller ni på ett eller annat sätt på invandrarna. Den retoriken kommer jag aldrig någonsin att gå in i.

Jag tror också att det är viktigt för väljarna att se vilken grundläggande människosyn Sverigedemokraterna egentligen står för. Den tar jag avstånd från.


Anf. 32 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Fallet med treårige Tim som riskerar att utvisas till Nigeria har väckt stor uppmärksamhet på sista tiden. Många har upprörts av fallet och skrivit under en namninsamling för att Tim ska få stanna.

Det här är långt ifrån det första barnet som har tvångsomhändertagits i Sverige och sedan riskerar att utvisas. Experter, till exempel Barnombudsmannen, har varit tydliga med att det går att ändra på det här genom att riksdagen och lagstiftaren ändrar lagstiftningen.

Därför presenterar Vänsterpartiet i dag ett förslag till ett utskottsinitiativ i socialförsäkringsutskottet som vi vill kalla lex Tim. Det går ut på att ändra lagstiftningen så att lagen om vård av unga och barnkonventionen får högre ställning jämfört med utlänningslagen, som är den lag det hänvisas till när det gäller att Tim ska utvisas.

Jag undrar såklart vad regeringen gör. Kommer ni, om ni får ett utskottsinitiativ som går igenom i riksdagen, att göra något åt den lagstiftningen? Kommer ni att se till att Tim och andra barn som har tvångsomhändertagits får stanna?


Anf. 33 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Herr talman! Jag kan förstås inte gå in på enskilda fall, utan det är myndigheterna och domstolarna som tillämpar lagen.

Jag vill dock peka på att vi från den 20 juli i år har en ny lagstiftning på plats just när det gäller barn. I och med den nya lagstiftningen gjorde vi det lättare för barn med särskilt ömmande omständigheter att få uppehållstillstånd. Den lagen fick vi igenom i den här kammaren med minsta möjliga majoritet - bara två rösters marginal. Socialdemokrater, centerpartister, miljöpartister och vänsterpartister röstade för den nya skrivningen i lagstiftningen, medan moderater, kristdemokrater, sverigedemokrater och liberaler röstade emot. Den här nya lagstiftningen gällande särskilt ömmande omständigheter för barn finns på plats nu.

Sedan är det generellt så att inget barn kan avvisas ensamt från Sverige om det inte finns ett ordnat mottagande i hemlandet. Det ska man också känna till.


Anf. 34 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Ministern har rätt - vi har bra lagstiftning på plats tack vare att det fortfarande finns en vänstermajoritet i Sveriges riksdag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men det finns också andra som är i behov av asyl, till exempel de afghaner som har ett utvisningsbeslut till talibanernas Afghanistan. Där har Migrationsverket just nu beslutsstopp. Det behöver åtgärdas. Dessa personer behöver få besked om att de får permanent trygghet här i Sverige. Vi har också alla dessa som försöker fly från talibanernas övergrepp. Här behöver Sverige öka sitt mottagande av kvotflyktingar. Än så länge har vi inte sett några förslag från regeringen för att göra någonting åt dem som är i Sverige eller i Afghanistan och behöver vårt skydd.


Anf. 35 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Herr talman! Nej, och det beror på att den lagstiftning vi har faktiskt redan tar höjd för sådana här situationer. När det sker en snabb utveckling i ett land har vi en lagstiftning som gör att man kan göra nya bedömningar av de fall som finns sedan tidigare. Det är precis den processen som man är inne i nu. Till exempel kan de afghaner som fått avslag begära inhibition av besluten och i förlängningen få ny prövning, men det hanteras förstås i vanlig ordning av Migrationsverket enligt gällande lagstiftning.


Anf. 36 Andreas Carlson (KD)

Herr talman! I gårdagens Aftonbladet läste jag en intervju med Mikael Damberg. I den stod det så här: Socialdemokraternas nya riktlinjer innehåller inga konkreta förslag - de presenteras först senare i partiets valmanifest. "Först senare" är två ord man kan förknippa med Socialdemokraterna och den här regeringen när det kommer till kriminalpolitiken.

I dag träffade jag tillsammans med Ebba Busch de poliser som står bakom namninsamlingen Det räcker nu. Ett av deras högsta önskemål är proaktiv avlyssning. Det är något som de begär och som också ligger högst på Polismyndighetens behovslista. Trots att det är så högt prioriterat från polisen röstade Socialdemokraterna och regeringen emot det i den här kammaren så sent som för tre månader sedan.

För en månad sedan aviserade dock inrikesministern att man hade för avsikt att tillsätta en utredning om detta. Men en avsikt räcker inte långt. När kommer verktyget proaktiv avlyssning på plats, Mikael Damberg?


Anf. 37 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Herr talman! När Socialdemokraterna har kongress brukar vi anta riktlinjer som pekar ut den långsiktiga inriktningen för politiken. Det är inte ett valmanifest. Det är ett ideologiskt dokument som pekar ut vilka frågor vi tycker är viktiga. Ett av de områdena handlar om ökad trygghet. Det är ett väldigt tydligt fokus på de här frågorna, eftersom vi har uppenbara trygghetsproblem i Sverige som vi kommer att fortsätta arbeta väldigt hårt för att trycka tillbaka.

När det gäller frågan om att kunna använda preventiv avlyssning och ge polisen möjlighet att avbryta pågående våldseskalering pågår det just nu ett arbete i Regeringskansliet med att skriva direktiven för utredningen. Jag kommer att återkomma när det arbetet är slut.


Anf. 38 Andreas Carlson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag hoppas att det inte är "först senare" som Mikael Damberg återkommer. Jag tycker ändå att det är positivt att han har tänkt om och gjort den här kovändningen. Men vi behöver få den här lagstiftningen på plats. Polisen behöver den. Har regeringen under arbetet med direktiven övervägt att ta fram en tillfällig lagstiftning som kan komma på plats snabbt om just proaktiv avlyssning? Regeringen har varit ganska kreativ med tillfälliga lagar tidigare, och här är situationen akut.


Anf. 39 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Herr talman! Det är ingen kovändning. Jag har aldrig stängt dörren för att göra det här, eftersom Polismyndigheten har varit noga med att säga att det är någonting som de har behov av. Nu har vi också deklarerat att vi kommer att tillsätta en utredning för att göra det möjligt.

Vi har dessutom revolutionerat det här området genom ökad möjlighet till datalagring och signalspaning under förundersökning. Vi har också gjort det lättare att använda hemliga tvångsmedel. Vi har redan en utredning som tittar på en utökad möjlighet att använda hemliga tvångsmedel. Vi har dessutom infört hemlig dataavläsning. Det här är ett område där vi jobbar väldigt aktivt med att förbättra polisens möjligheter.


Anf. 40 Joar Forssell (L)

Herr talman! Jag har en fråga till EU-ministern.

Sedan inträdet i EU har Sverige ett solidariskt ansvar gentemot de baltiska länderna avseende att hjälpa till med energiförsörjningen. Det här är viktigt för att de inte ska behöva vara beroende av energiförsörjning från grannen i öst, Ryssland. Det gäller såklart hela vår union men i synnerhet de länderna.

Med tanke på detta och med tanke på det offensiva arbete som Liberalerna välkomnar i EU för klimatet har jag en fråga. Vad gör Sverige konkret för att kärnkraften även i framtiden ska kunna vara en del av den europeiska energimixen och kunna tillgodose behovet av energi till exempel för de baltiska länderna men också såklart för Sverige och andra länder? Det handlar om klimatet, men i det här fallet också om ett säkerhetspolitiskt perspektiv och det solidariska perspektiv som Sverige har gentemot framför allt de här länderna.


Anf. 41 Statsrådet Hans Dahlgren (S)

Herr talman! Vad gör Sverige konkret för att bistå baltiska länder att utveckla sin kärnkraft? Svaret är att Sverige slår vakt om den princip som har varit grundläggande inom Europeiska unionen: att varje land har rätt att välja sin egen kärnkraftsmix. Vi har ingen anledning att från vår sida promovera det ena eller andra alternativet för andra länder, utan de får välja vilket alternativ som de själva tycker är bäst.


Anf. 42 Joar Forssell (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Uppenbarligen var min fråga otydlig. För att kunna tillgodose det solidariska ansvar som Sverige har gentemot de baltiska länderna kommer Sverige att behöva kärnkraft i sin energiproduktion. Inom ramen för det arbete som EU gör för klimatet och inom ramen för EU:s arbete med energin är vi oroade för att kärnkraften tappas bort i energimixen. Vad gör Sveriges regering? Vilka samarbetar vi med för att säkerställa att kärnkraften även fortsatt får vara med i energimixen, så att vi kan tillgodose det solidariska ansvaret gentemot de baltiska länderna?


Anf. 43 Statsrådet Hans Dahlgren (S)

Herr talman! Nej, jag känner inte någon oro för att Sverige håller på att tappa kärnkraften i sin energimix. Det finns inga förbud i Sverige mot att etablera nya kärnkraftverk om man så önskar. Men det finns ingen ekonomisk förutsättning för det, såvitt jag förstår, eftersom det inte finns några aktörer på den marknaden som vill ta några sådana initiativ. Vi har en fantastiskt bra omställning när det gäller förnybar energi i Sverige. Det gäller att rulla vidare på den vägen.


Anf. 44 Carina Ödebrink (S)

Herr talman! Jag fick en fråga häromdagen från Rigmor i min valkrets Jönköping: Varför är det så att gängkriminellas skjutningar ofta får stora rubriker i medier medan våldet mot kvinnor och barn ofta hamnar i skymundan?

Varje år dödas i genomsnitt 15 kvinnor av män de har eller har haft en relation till. Men kvinnor som psykiskt eller fysiskt utsätts för misshandel och våld kan räknas i tusental. Deras frihet begränsas och kränks. Mäns våld mot kvinnor skär genom alla samhällsklasser och påverkar mammor, barn och familjer både i nutid och i framtid.

Mäns våld mot kvinnor är en starkt prioriterad fråga för regeringen, och i juni presenterades ett 40-punktsprogram för att intensifiera arbetet. Jag vill därför fråga justitieministern hur arbetet med 40-punktsprogrammet fortlöper.


Anf. 45 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Herr talman! Den fråga som Rigmor ställde sig ställer jag mig ofta även själv. Därför är det viktigt för oss att hela tiden upprepa att regeringen har två prioriteringar. Den ena är gängkriminaliteten. Den andra är mäns våld mot kvinnor. De två prioriteringarna är likvärdiga, vilket också det här 40punktsprogrammet är ett uttryck för. Programmet innebär att vi nu kommer att kunna flytta fram positionerna ytterligare. Det här är ett stort samhällsproblem. Vi har gjort mycket, men det är också mycket som återstår.

Hur går det då med 40-punktsprogrammet? Redan i våras lade vi faktiskt fram lagförslag till riksdagen, till exempel om att skärpa straffet för grov kvinnofridskränkning, utöka möjligheten att sätta fotboja på de förföljande männen och porta de förföljande männen från den gemensamma bostaden. Detta finns alltså på riksdagens bord som förslag sedan i våras. Men vi ser också annan lagstiftning framför oss. Till exempel presenterade jag förra veckan en översyn av umgängesrätten. Det handlar om våldsamma mäns umgängesrätt i förhållande till gemensamma barn. Detta är också en oerhört viktig fråga att fortsätta arbeta med.


Anf. 46 Carina Ödebrink (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, justitieministern! Effektivare brottsbekämpning, ökad kunskap och forskning och metodutveckling är kanske de viktigaste frågorna för rättsväsendet. Men då har oftast brotten redan skett.

Att jobba med attityder, normer och beteenden samt att börja med flickor och pojkar i tidig ålder kanske ändå är det viktigaste och berör fler politikområden. Vad ser statsrådet för viktiga delar i det arbetet?


Anf. 47 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Herr talman! Det är en självklarhet att om mäns våld mot kvinnor ska upphöra är det männen som måste förändras. Jag har argumenterat utifrån att de straffrättsliga förändringar vi gör sänder signaler om vilka normer det är som ska gälla.

En av de tydligaste förändringarna var kanske samtyckeslagstiftningen som vi fick igenom 2018. Det skapade en mycket tydlig norm om vad det är som ska gälla också i de sexuella relationerna: respekt, ömsesidighet och inte minst frivillighet. Allt annat är ett övergrepp.

Den lagstiftningen måste vi se till att omsätta. Det får inte bara bli en samtyckeslagstiftning utan också en samtyckeskultur. Då påverkar vi attityder på djupet.


Anf. 48 Margareta Fransson (MP)

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Matilda Ernkrans.

I budgeten har regeringen lagt fram en väldigt välbehövlig satsning för fler platser i verksamheten i hälso- och sjukvården som förkortas VMU, verksamhetsförlagd utbildning. Satsningen möjliggör att fler ska kunna utbilda sig till allmänsjuksköterskor eller specialistsjuksköterskor. Det är väldigt nödvändigt för att klara vården i dag men också för att klara vården i framtiden.

Min fråga till statsrådet är vilka åtgärder och insatser som statsrådet anser behöver tas till för att upprätthålla en god utbildningskvalitet i de verksamhetsförlagda utbildningsplatserna.


Anf. 49 Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Herr talman! Tack, Margareta Fransson, för en mycket viktig fråga!

Ända sedan 2014, 2015 har det varit fullt fokus att få högre utbildning tillgänglig i hela landet och stärka fokuset att vi utbildar till våra bristyrken.

Vi kan glädjande nog konstatera att när det gäller till exempel sjuksköterskeutbildningen examinerar vi 16-17 procent fler sjuksköterskor nu än om man jämför med exempelvis 2015.

En riktigt stor flaskhals för att vi ska kunna utbilda ännu fler sjuksköterskor - vilket vi har kapacitet att göra med utbyggda utbildningsplatser på lärosäten - är just den verksamhetsförlagda utbildningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Nu gör vi en satsning med 25 miljoner år 2022 och 50 miljoner årligen från och med 2023 som ska kunna stärka möjligheten att handleda i den verksamhetsförlagda utbildningen ute i regioner och kommuner.

Vi gör också en satsning där vi stärker samordningen av den verksamhetsförlagda utbildningen. Jag tror att det kommer att vara alldeles avgörande för framtidens kvalitet.


Anf. 50 Margareta Fransson (MP)

Herr talman! Tack för ditt svar, statsrådet Matilda Ernkrans!

Först vill jag säga att jag håller med dig. Den här flaskhalsen har varit ett problem under många år. Det är ett väldigt välkänt problem.

Jag undrar hur statsrådet ser på samverkan mellan lärosätena och verksamheterna oavsett om de är i regioner eller kommuner och vad statsrådet anser skulle kunna förbättras.


Anf. 51 Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Herr talman! Jag tycker att samordningen behöver förbättras ytterligare. Vi har inrättat Vårdkompetensrådet som tittar på de delarna. Jag ser med spänning fram mot deras arbete.

Nu ger vi en möjlighet att kunna stärka samordningen av den verksamhetsförlagda utbildningen. Lärosäten och det omgivande samhället där det har fungerat väl kanske kan ge inspiration och kunskap till andra delar där det har fungerat mindre väl.

Vi gör också den mycket viktiga satsningen med förstärkt ersättning till handledarna, som är absolut avgörande för fortsatt arbete. Vi behöver göra ett fortsatt arbete i den här frågan.


Anf. 52 Lotta Olsson (M)

Herr talman! Många unga skadas och dödas av skjutvapen. Det är ett stort misslyckande för den svenska regeringen. Så har det inte alltid varit. Skottskador har ökat med 50 procent på tio år. På 1980-talet fanns inte skottskador mer än undantagsvis i Sverige. Läkare som skulle lära sig behandla det fick åka till Texas för att utbilda sig.

I dag ser vi på tv i stort sett varje dag nyheter om skottskador. Hur kunde det bli så här? Det finns självklart många svar på det. Tuffare samhällsklimat, tillgång till vapen och en ökad brottslighet hos riktigt unga personer är några delar.

De riktigt tunga brottslingar som lagförs har i större utsträckning än befolkningen i övrigt olika neuropsykiatriska diagnoser. Det är diagnoser som de inte alltid blivit utredda för trots tecken redan i tidig ålder.

Min fråga till justitieministern är: Hur ser justitieministern på att Kriminalvården ska lösa sociala problem och utbildningsproblem som under lång tid försummats?


Anf. 53 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Ibland tänker jag att det vi gör nu borde vi kanske ha gjort i Sverige för 15, 20 eller 25 år sedan. Det var vid den tidpunkten som gängkriminaliteten betänkande sig fast i Sverige. Många av dem som i dag är de mest brottsaktiva var kanske i fyra-, fem-, sex- eller sjuårsåldern vid den tidpunkten. Där borde man ha kunnat gå in med insatser tidigare.

Innebär detta att vi inte kommer att kunna komma åt den? Nej, det tror jag att vi kommer att kunna göra. Men det tar lite längre tid, det kommer att kosta lite mer pengar och det kommer att vara svårare.

Kriminalvården har, precis som Lotta Olsson säger, en väldigt viktig roll i detta. Jag är glad över att kunna konstatera att återfallen i brott tenderar att minska. Man har under den senaste tjugoårsperioden sett att de vi får in i kriminalvården, där vi kan arbeta med de metoder som vi har, har bättre utsikter nu än vad de hade för 15-20 år sedan att kunna komma ur sin kriminalitet.

Det säger mig att vi behöver försöka se till att vidareutveckla Kriminalvården. När vi nu bygger ut rättsväsendet så mycket som vi gör ska vi se till att vi kan fortsätta att upprätthålla kvaliteten för dem som nu kommer in där och även på andra områden som Kriminalvården står för.


Anf. 54 Lotta Olsson (M)

Herr talman! Jag har ställt skriftliga frågor om detta till både justitieministern och skolministern. Det verkar som att det inte finns något riktigt samarbete mellan justitieministern och skolministern trots att det finns rapporter som visar att de neuropsykiatriska diagnoserna är många bland de unga som handhar vapen och är tungt kriminella. Finns det inget samarbete i regeringen om sådana här allvarliga samhällsfrågor?


Anf. 55 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Herr talman! Det gör det visst, naturligtvis. Jag tror att alla i regeringen är besjälade av och vet om att om man ska komma åt detta handlar det inte bara om det som jag möjligen står för, våldsbekämpningen, Kriminalvården, poliser, som Mikael Damberg svarar för, och mycket annat. Det handlar inte bara om detta.

Det handlar också om att bryta nyrekrytering till de kriminella gängen. Det är därför som vi hela tiden säger att också kommunerna måste ta sitt ansvar när det gäller det förebyggande. Det handlar om skola, socialtjänst och fritidsverksamhet.

Kommunsektorn gick med överskott med nästan 50 miljarder förra året. Använd nu en del av de pengarna för att satsa på de förebyggande insatserna! Det är det entydiga budskapet från regeringen i den här frågan.


Anf. 56 Angelika Bengtsson (SD)

Herr talman! I dagarna har konflikten om den så kallade villkorstrappan blossat upp. Samtidigt som polisens resurser flyttas från arbetet mot matchfixning rapporteras det om flaggförbud för hängivna fotbollssupportrar.

Ett långsiktigt arbete från fotbollsklubbarna har lett till att det är säkrare att gå på fotboll i dag än någonsin tidigare. Men vi har verkliga problem i Sverige i dag. Polisen borde lägga mer av sin tid och energi på att bekämpa brott än på att bekämpa påhittade brott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Anser statsrådet Damberg att det är ett riktigt användande av polisens resurser och energi att förbjuda flaggor på svenska fotbollsläktare i stället för att agera kraftfullt mot den verkliga organiserade brottsligheten?


Anf. 57 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Herr talman! Eftersom jag själv är fotbollsintresserad tycker jag att det är otroligt viktigt att vi kan ha stämningsfulla, spännande evenemang men också trygga evenemang på våra fotbollstadion runt om i Sverige. Det tror jag att väldigt många eftersöker.

Jag kan naturligtvis inte kommentera hur Polismyndigheten tillämpar svensk lag. Det är myndigheten som måste göra det och har att göra det. Jag kan konstatera att Polismyndigheten är inne i ett arbete där man söker dialog och samförstånd med Svenska Fotbollförbundet, Svensk Elitfotboll och också klubbarna om hur man ska tillämpa och arbeta med ordningslagen för att skapa säkra och trygga evenemang som också är stämningsfulla.

Jag hoppas mycket på att alla aktörer kan ta sitt ansvar så att vi kan se ännu mer trevlig fotboll under trygga förhållanden framöver.


Anf. 58 Angelika Bengtsson (SD)

Herr talman! Villkorstrappan har varit ifrågasatt redan före pandemin, och nu har frågan blossat upp igen i och med att man återigen kan gå och titta på fotboll.

Det publiken har efterfrågat är att kunna heja fram sina lag - ingenting annat. Det vi ser i dag är en irriterad stämning. Hur når vi en sund läktar- och supporterkultur när villkorstrappan bara skapar irritation?


Anf. 59 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Herr talman! Återigen: Jag kan inte diskutera hur polisen tillämpar svensk lag. Men jag tycker att det är viktigt att säga att det inte finns någon mänsklig rättighet att bryta mot lagen när man går på fotbollsevenemang. Polisen har att följa ordningslagen och att upprätthålla trygghet. Det är viktigt för alla som bevistar fotbollsevenemang.

Jag har stort förtroende för att Polismyndigheten tar ansvar för en seriös och konstruktiv dialog så att också klubbarna tar sitt ansvar vid sina evenemang runt om i Sverige.


Anf. 60 Hanna Gunnarsson (V)

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Matilda Ernkrans.

Nyligen har regeringen aviserat ett nytt offentligt omställningsstöd som ska gå till det som man kallar för att reformera arbetsmarknaden. Det har alldeles nyligen meddelats att detta ska finansieras med en chockhöjning av räntan på lånedelen i studiemedlet för alla oss som har studerat vid universitet och högskolor. Höjningen är från 0,0 procent till 0,6 procent. Det är en ganska stor höjning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Sacos studentråd, Sveriges förenade studentkårer och många andra organisationer har varit väldigt kritiska mot detta, för det är en ganska stor förändring. Vi är många som sitter med studielån, och det är otroligt viktigt att påpeka hur betydelsefullt studiemedlet är för den breddade rekryteringen till Sveriges universitet och högskolor.

Jag vill fråga statsrådet: Anser statsrådet att det är rimligt att göra en sådan här chockhöjning av CSN-lånets ränta för att finansiera vidareutbildningen?


Anf. 61 Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Herr talman! Det som regeringen tar ansvar för är den partsöverenskommelse som är träffad på svensk arbetsmarknad. Den kommer att innebära en strukturreform som inte minst den fackliga rörelsen har arbetat för i decennier, nämligen att vi ska få på plats utbildningar och ett omställningsstudiestöd som gör det möjligt att mitt i arbetslivet fylla på med ny kunskap.

Detta kommer att gälla alla på svensk arbetsmarknad. Om man har arbetat minst halvtid i 8 år under de senaste 14 åren kan man med det här omställningsstudiestödet, som har en mycket hög bidragsnivå på över 20 000 kronor, studera i upp till ett år på gymnasieskola, yrkesvux, yrkeshögskola och högskola.

Det här är en strukturreform som kommer att kosta 6-9 miljarder. Som en delfinansiering av detta gör vi en förändring av räntan när man betalar tillbaka sina studielån i vårt mycket förmånliga och generösa - ett av världens mest generösa - studielånssystem.


Anf. 62 Hanna Gunnarsson (V)

Herr talman! Tack så mycket, statsrådet, för svaret! Men anser statsrådet att det är rimligt att det är de tidigare studenterna som ska finansiera detta? Alla har faktiskt inte särskilt höga löner när man sedan blir färdig och börjar arbeta. Det blir ju de som har läst på universitet och högskolor som ska vara med och finansiera de vidareutbildningar som sedan ska kunna göras, och som i sig såklart är väldigt bra.

Det är otroligt viktigt att vi har låga trösklar in till universitet och högskolor.


Anf. 63 Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Herr talman! Jag delar absolut uppfattningen att vi ska ha låga trösklar in till universitet och högskolor.

Jag är socialdemokrat, och vi är en del i att Sverige har högre utbildning i hela landet. Utan socialdemokratin skulle vi inte ha haft det generösa studiemedelssystem vi har - det som faktiskt gör att man inte behöver avstå från högre utbildning på grund av sin ekonomi.

Det här är ett generöst studiemedelssystem - ett av världens mest generösa. Det kommer det också att vara med den förändrade modellen. CSN får nu i uppdrag att återkomma till hur detta ska utformas. För den stora majoriteten av låntagare kommer det inte att betyda någon ökad månadskostnad.


Anf. 64 Ingemar Kihlström (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag vill rikta min fråga till inrikesminister Mikael Damberg.

Coronaepidemin innebar att stöldligornas verksamhet försvårades. Men nu när gränserna åter öppnas får vi befara att privatpersoner och företag återigen drabbas av inbrott.

Efter flera års ointresse har regeringen utökat uppdraget för Tullverket. Men det är i mina ögon i alldeles för liten omfattning, då Tullverket endast ska söka efter stöldgods i samband med tullkontroll. Tullverkets egen analys av förändringen är att den inte innebär någon ändring av myndighetens uppdrag och därför i sig inte föranleder Tullverket att utöka sina utförselkontroller.

Herr talman! Mot denna bakgrund - anser inrikesministern att den begränsade utökningen av befogenheter för Tullverket verkligen motverkar stöldligornas verksamhet i Sverige?


Anf. 65 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Herr talman! Arbetet mot internationella stöldligor i Sverige är högt prioriterat. Vi har också sett att vissa typer av inbrott, till exempel i villor och lägenheter, har minskat över tid medan annat har ökat.

Det här är en prioriterad fråga. Vi har jobbat med myndighetssamverkan och fått ihop Kustbevakningen, tullen och polisen i ett gemensamt arbete. Vi har skärpt straffen för de systematiska stölderna och infört nya straff för häleri kopplat till detta. Vi anställer fler poliser, och vi jobbar med Tullverkets nya befogenheter att stoppa stöldgods som är på väg ut.

Dessutom genomförs nu en översyn av Tullverkets samlade bestämmelser och regelverk för att utreda vilka brottsbekämpande verktyg och metoder Tullverket ska ansvara för i framtiden.


Anf. 66 Ingemar Kihlström (KD)

Herr talman! Tack, inrikesministern, för svaret! Det verkar lovande, för just i dag är det bara 350 stycken av de 25 000 tullkontroller som görs varje år, alltså 1,5 procent, som är relaterade till transporter ut ur landet. Då stöldgodset främst går ut över gränsen blir den förändring som nu genomförs endast ett slag i luften.

Jag undrar därför: Borde inte Tullverkets uppdrag i stället utökas så att fler fordon kontrolleras? 350 kontroller om året stoppar inte stöldligorna.


Anf. 67 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Herr talman! Tullverket har fått anslagsökningar på 30 procent de senaste åren och fortsätter att växa framöver. De kontrollerar också införseln av till exempel narkotika och vapen. Det är enormt viktigt att Tullverkets förmåga att stoppa gängen från att ta del av narkotika och vapen fortsätter att växa. De har flera viktiga uppgifter.

Vi har också en utredning på gång som ger polisen nya möjliga befogenheter i gränsnära zon. Det handlar om att använda tekniska möjligheter med kameror men kanske också om nya befogenheter. Det är inte bara Tullverket vi ska titta på vid gräns, utan vi ska också titta på polisens befogenheter vid gräns.


Anf. 68 Anna Vikström (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till EU-minister Hans Dahlgren.

Den senaste tiden har EU-kommissionen krävt att EU-domstolen ska utdöma böter till Polen då landet inte följer ett beslut i EU-domstolen om domstolars oberoende. En EU-kommissionär har också nyligen uttalat att Polen inte heller kan ta del av EU:s återhämtningsfond om man inte följer EU-rätten.

Min fråga är: Gör EU tillräckligt för att hantera situationen i Polen och Ungern?


Anf. 69 Statsrådet Hans Dahlgren (S)

Herr talman! Tack, Anna Vikström, för frågan! Det är en angelägen uppgift för Europeiska unionens medlemsstater att se till att vi allihop står upp för de värderingar som är grunden för det europeiska samarbetet.

Min bild är att vi inom EU nog gör mer nu än vad vi har gjort tidigare för att se till att dessa rättigheter och värderingar tillgodoses och följs, inte minst på rättsområdet.

Som Anna Vikström berättade har kommissionen nu gått till EU-domstolen och bett den att bötfälla Polen för att man inte följer EU-domstolens beslut. Jag tror att en av kommissionärerna har sagt: Visserligen ska domstolen själv bestämma hur stora böterna ska bli, men 1 miljon euro om dagen är mitt förslag!

Det är alltså 10 miljoner kronor om dagen eller 300 miljoner kronor per månad - det är fantastiskt stora belopp. Det kommer att kännas. Jag tycker att vi är på god väg.


Anf. 70 Anna Vikström (S)

Herr talman! Tack, EU-ministern, för svaret! Om EU skärper tonen och agerar ytterligare för att Polen och Ungern ska följa rättsstatens principer - vad kan då konsekvenserna bli i förlängningen?


Anf. 71 Statsrådet Hans Dahlgren (S)

Herr talman! Förhoppningsvis kommer vi att få se en ändring, vilket ju är målet, i Polen, Ungern och andra länder som kan vara aktuella i den här typen av granskning. Det är målet. Målet är inte att sparka ut dem ur unionen, utan målet är att få en annan politik och att man går tillbaka till det som man lovade när man blev medlem i unionen och som man måste hålla fast vid så länge man är med. Det tycker jag ska vara vårt mål, och det ska vi arbeta för.


Anf. 72 Axel Hallberg (MP)

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Matilda Ernkrans.

Företrädare för flera av Sveriges universitet har i dagarna förmedlat att tusentals utländska akademiker kan tvingas lämna Sverige till följd av ändringar i utlänningslagen. Detta riskerar självklart att drabba många individer väldigt hårt, men det riskerar också att skada svensk forskning och Sverige som internationell forskningsmiljö.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga är därför om statsrådet kommer att verka för att utländska doktorander ska ha möjlighet att stanna i Sverige och arbeta här och därmed säkra Sverige som ett attraktivt land för utomeuropeiska forskare.


Anf. 73 Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Herr talman! Tack för frågan, Axel Hallberg!

Den här regeringen har arbetat och fortsätter att arbeta aktivt med att se till att högkvalificerad kompetens attraheras till och stannar i Sverige. Det gäller också doktoranderna. Det ledamoten hänvisar till här är en förändring i utlänningslagen som antogs i den här riksdagen. Det fanns inga andra förslag i riksdagen än det som nu gäller efter att det här beslutet togs i Sveriges riksdag.

Jag tycker att det är viktigt att vi har en hållbar och långsiktig migrationslagstiftning som kan hålla över tid. Jag tycker också att vi måste påminna oss om att tillfälliga uppehållstillstånd kommer att finnas och gälla för doktoranderna och den här typen av arbetskraftsinvandring liksom annan sådan. Om man kräver ett permanent uppehållstillstånd är det möjligt att få det om man faktiskt får en anställning som är längre än 18 månader.

Jag hoppas att ansvarstagande parter som tycker att det är viktigt också kan ge denna förbättrade anställningstrygghet för dem som har doktorand och post doc-tjänster.


Anf. 74 Axel Hallberg (MP)

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Det är uppenbart att det finns en rädsla i universitetsvärlden i Sverige och att det finns en oro bland utländska doktorander i Sverige kring de här frågorna. Jag undrar helt enkelt vad statsrådet vill säga till de utländska forskare och doktorander som nu känner sig oroade.


Anf. 75 Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Herr talman! Jag vill säga att jag naturligtvis kan förstå oron. Men man behöver också ta det här till intäkt för att det nu är läge att driva på mellan parterna för en förbättrad anställningstrygghet. Om man anser att man behöver ha ett permanent uppehållstillstånd är detta det som är grunden. Det gäller här, och det gäller för annan arbetskraftsinvandring.

Sedan ska vi också påminna oss om att alla sedan den 1 januari 2020 har rätt att stanna i ett år för att söka arbete eller starta näringsverksamhet. Det gäller alla som har avslutat sina forskarstudier och högskolestudier.


Anf. 76 Åsa Coenraads (M)

Herr talman! Glädjande nog börjar Folkhälsomyndigheten nu släppa på de restriktioner som vi alla har fått leva med under denna pandemi. Man tror att det största hotet just nu mot en sjunkande smittspridning i samhället är den grupp som inte är vaccinerad ännu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga går till statsrådet Damberg och handlar om hur regeringen ser på möjligheten att få fler människor vaccinerade i Sverige för att hindra pandemins framfart.

Alldeles nyss kom det meddelanden från min gamla hemort Västerås där gruppen som består av antivaxxare, eller vaccinationsmotståndare, hindrar människor från att vaccinera sig - just den grupp som vi jobbar extra mycket med för att få vaccinerad.

Jag undrar hur regeringen ser på att den här desinformationen sprider sig i samhället och hur vi ska kunna arbeta för att få fler människor vaccinerade.


Anf. 77 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Herr talman! Tack, Åsa Coenraads, för en väldigt viktig fråga!

Jag tror att det absolut viktigaste är att se att vi har kommit långt med vaccinationen i Sverige. Jag tror att över 75 procent av dem som är 16 år och äldre har vaccinerat sig och är fullvaccinerade nu, och det fortsätter uppåt.

Fokus på den här positiva utvecklingen är viktigt. Regeringen har tecknat ett nytt avtal med Sveriges Kommuner och Regioner där de åtar sig att göra nya insatser för att nå de grupper som ännu inte har nåtts av vaccinationen. I Uppsala valde man att kalla invånare som inte hade vaccinerat sig, och där gick vaccinationsgraden upp avsevärt. Det går alltså att göra bra saker.

Jag tycker inte att vi ska ge antivaxx-rörelsen mer uppmärksamhet än den förtjänar. I Sverige handlar det om få personer. De är inte många.

Vi ska bygga vidare på den positiva trend som vi har. Vi ser att det spelar roll om man vaccinerar sig eller inte.


Anf. 78 Åsa Coenraads (M)

Herr talman! Det statsrådet Damberg nu nämner är de insatser som görs av kommuner och regioner runt om i Sverige, och jag skulle vilja veta lite mer om hur regeringen tänker arbeta för att få fler att vaccinera sig i Sverige.

Jag vill återkomma lite till grupperingen som tar lagen i egna händer. Förutom möjligheten att påverka i skrift och ord tar man saken i egna händer, och det ser vi effekten av i och med det som precis har hänt i Västerås där också en polisman har blivit skadad. Vi kan se det här i andra samhällskategorier också.


Anf. 79 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Herr talman! Det är otroligt viktigt att myndigheter ingriper när någon bryter mot lagen eller försöker förhindra människor från att vaccinera sig. Jag har stora förväntningar på polisen när det gäller det.

När det gäller desinformation har MSB fått i uppdrag att följa detta och jobba ihop med regionerna och andra aktörer för att minska påverkan. Däremot tycker jag inte att antivaxx-rörelsen i Sverige haft så stor påverkan. Vi har inte sett det, vi ska inte ge dem den uppmärksamheten och vi ska fortsätta med det positiva budskapet. De som dör i Sverige och som ligger på sjukhus med allvarliga skador är i stor utsträckning de som inte har vaccinerat sig. Det ska vi fortsätta att berätta om.


Anf. 80 Ludvig Aspling (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Förhandlingarna om ett europeiskt direktiv om minimilöner går inte särskilt bra. Liggande förslag både från rådet och från parlamentet innebär direkta hot mot den svenska modellen för lönebildning. Regeringens inställning i den här frågan saknar alltjämt tydlighet.

Regeringen har välkomnat europeisk inblandning på det här området men på premissen att direktivet innehåller någon typ av undantag så att vi slipper implementera reglerna i Sverige. Det här är en osäker strategi. Direktivet får sitt egentliga innehåll när det tolkas av EU-domstolen, och där gäller aldrig några garantier. Regeringen spelar med andra ord Brysselroulett med den svenska modellen för lönesättning.

Jag vill därför fråga Hans Dahlgren om det inte hade varit smartare att göra en skarp markering från början om att vi inte ska ha något direktiv över huvud taget och att Sverige kommer att använda alla tillgängliga medel för att se till att så blir fallet.


Anf. 81 Statsrådet Hans Dahlgren (S)

Herr talman! Nej, Ludvig Aspling, den svenska regeringen har inte välkomnat någon europeisk inblandning i svensk lönebildning. Tvärtom har den här regeringen från första stund sagt att vi ska behålla den svenska modellen där arbetsmarknadens parter sätter löner utan att något regeringsorgan eller någon institution i Bryssel lägger sig i detta.

Detta har varit vår linje. Vi har försökt göra det som Ludvig Aspling själv föreslog här på slutet, alltså agera för att vi över huvud taget inte skulle få ett direktiv. Detta har inte lyckats. Då gäller det förstås att göra den text som ligger på bordet så pass tydlig att den svenska modellen inte ska behöva påverkas.

Det är detta arbete som vi nu gör i mycket nära kontakt med det nuvarande ordförandeskapet och med de kommande ordförandeskapen för att förklara att när det här kommer till beslut måste det vara ett så vattentätt förbud som vi någonsin kan få mot att göra någonting åt den svenska modellen.


Anf. 82 Ludvig Aspling (SD)

Herr talman! Det som statsrådet säger stämmer inte. Regeringens ståndpunkt i den här frågan, som man har sökt stöd för här i riksdagen, har flera gånger innehållit skrivelser om att man ser en stor fördel med att unionen blandar sig i arbetsmarknadspolitiken på olika sätt.

Arbetsmarknadsministern har å sin sida till och med nöjdförklarat sig en gång tidigare i år då hon sa att hon var nöjd med det undantag som Sverige hade lovats i den pågående förhandlingen. Att påstå att regeringen inte har välkomnat unionens inblandning är alltså inte sant.


Anf. 83 Statsrådet Hans Dahlgren (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag måste nog vidhålla att det som Ludvig Aspling nu säger inte är sant. Den svenska regeringen har aldrig sagt att vi i första hand skulle vilja ha ett direktiv. Det innehåller i och för sig ett undantag, men vi vill naturligtvis i första hand inte ha ett direktiv över huvud taget.

Nu finns det ett som vi håller på och förhandlar om, och då gäller det att göra det så bra som möjligt. Jag tycker att vi har anledning att välkomna de ansträngningar som kommissionen har gjort för att hitta formuleringar som värnar den svenska modellen.


Anf. 84 Hans Eklind (KD)

Herr talman! Min fråga till migrationsministern tar avstamp i den intervju som ägde rum i 30 minuter med Anders Holmberg häromveckan. Där menade ministern att regeringen 2015 vidtog en rad åtgärder när man förstod att den stora mängden asylansökningar inte skulle gälla endast ett enstaka år.

Det här stämmer ju inte. Migrationsverket pekade redan i prognosen från 2014 på att vi under en rad år skulle få ett tryck mot Sverige - mellan 300 000 och 600 000 nya uppehållstillstånd räknade man med fram till 2018.

Det var också skälet till att vi kristdemokrater lade om vår migrationspolitik i december 2014. Då gick vi bland annat över till att förorda tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel, vilket statsminister Stefan Löfven kommenterade med att Kristdemokraterna "spelar SD i händerna".

Kände migrationsministern inte till Migrationsverkets prognoser, eller litade han inte på dem?


Anf. 85 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Herr talman! Jo, det gjorde jag. Som sagt var det nog ingen som läste de här prognoserna mer noggrant än jag gjorde under 2014 och 2015.

Det var nämligen så att läget på våren 2015 var ganska osäkert. Vi visste inte riktigt hur många som skulle komma. Vi visste inte hur många som skulle söka asyl i Tyskland. Vi visste inte hur många som skulle kunna ta sig igenom. Och på sommaren 2015 lade Migrationsverket sin prognos på en ganska låg nivå. Det var bakgrunden till att man då kunde säga att det kanske ändå inte skulle bli så dramatiskt som många då trodde.

Sedan drog det igång. I september, oktober, november och december, alltså på fyra månader, kom det till Sverige 114 000 asylsökande. Det kom tidvis 10 000 i veckan. Det var i det skedet regeringen agerade och införde gränskontrollerna och id-kontrollerna, den tillfälliga lagen och andra åtgärder för att helt enkelt få kontroll över situationen.


Anf. 86 Hans Eklind (KD)

Herr talman! Ministerns kollega Mikael Damberg, här närvarande, sa för någon dag sedan att det funnits en ängslighet i att beskriva samhällsproblem kopplade till stor invandring och dålig integration.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Tycker statsrådet att ni medverkat till denna ängslighet? Jag tänker då bland annat på statsministerns uttalande när vi lade om vår migrationspolitik till tillfälliga uppehållstillstånd. Han sa att vi spelade SD i händerna. Det var år 2014. År 2021 säger samma regering att det är en klok, ansvarsfull och human migrationspolitik.


Anf. 87 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Herr talman! Det är väl ingen som följt den här diskussionen de senaste åren som inte vet ungefär hur utvecklingen var.

Vi tillträdde 2014 i ett läge då det var en pågående, snabb utveckling när det gällde antalet asylsökande. Vi stramade åt lagstiftningen året efter, 2015, på ett sådant sätt att vi fick kontroll över migrationsströmmarna.

I dag har vi det lägsta antalet asylsökande på 20 år, bland annat till följd av de åtgärder som vi vidtog. Det är så en ansvarsfull regering måste agera. När saker och ting utvecklas på ett sätt som man inte trodde från början får man se till att agera, och det gjorde vi.


Anf. 88 Sofia Amloh (S)

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Ernkrans.

Det blir alltmer uppenbart att klimatet är vår tids ödesfråga. Här är det glädjande att regeringen presenterar omfattande satsningar för att klimatomställningen ska gå snabbare, bland annat i form av förstärkning av Industriklivet. Omställningen inom industrin är helt avgörande.

I Oxelösund, där jag kommer ifrån från början, ser vi hur SSAB producerar det första fossilfria stålet. Det är ett typexempel på hur Sverige kan ligga i framkant i klimatomställningen och samtidigt skapa jobb.

Men för att omställningen ska bli framgångsrik fordras också rätt kompetens för att utveckla och driva på framtidens lösningar. Kompetens kräver utbildning. Vad gör statsrådet för att säkerställa att det i Sverige finns den forskning och utbildning som behövs för att snabba på klimatomställningen inom industrin?


Anf. 89 Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Herr talman! Jag tackar för en viktig fråga. Ja, inte minst rapporten från FN:s klimatpanel IPCC visar med all tydlighet att vi behöver göra mer och att det behöver gå snabbare.

Jag menar att det också finns stora möjligheter i detta, inte minst för ett land som Sverige. Vi kan driva på med nya gröna investeringar, nya gröna lösningar och nya gröna jobb. Men det är helt sant att det också kräver en utbildning som anpassas efter detta.

Vi ska komma ihåg att högskolorna redan har ett ansvar i högskolelagen att anpassa sin verksamhet för att främja en hållbar utveckling. Det är en god grund för detta, men vi gör också ytterligare saker.

Vi lägger faktiskt 100 miljoner i budgeten till ett statligt finansierat kompetenslyft riktat mot klimatomställningen som ska möjliggöra näringslivets klimatomställning här och nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi gör också riktade satsningar på det livslånga lärandet inom universitet och högskolor framåt i tiden.

Det kommer alltså mer saker som kommer att understödja detta.


Anf. 90 Sofia Amloh (S)

Herr talman! Jag är lite nyfiken på att höra vad statsrådet tänker kring vilka andra områden för utbildning och forskning som Sverige behöver satsa på för att nå de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 i ett större perspektiv.


Anf. 91 Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Herr talman! Jag vill återigen understryka de stora utbildningssatsningar vi gör. Det handlar också om att högre utbildning ska knytas till arbetsmarknaden för att möta dess behov på ett bättre sätt än tidigare. Vi gör satsningar över hela landet men som sagt också specifika satsningar på näringslivets klimatomställning.

Forskningen är avgörande. Vi gör nya satsningar på ett forskningsprogram om klimat, om hav och vatten, om hållbart samhällsbyggande, om livsmedel och om den gröna och den blå biobaserade ekonomin. Allt detta är absolut avgörande för att vi ska klara av att få klimatomställningen att bära också jobb och välfärd i framtiden.


Anf. 92 Robert Stenkvist (SD)

Herr talman! Också min fråga går till statsrådet Ernkrans. Jag hoppas att frågan faller inom hennes domsaga denna gång.

Forskningsfartyget Oden är enligt samstämmiga uppgifter pensionsfärdigt. Oden har bedrivit en unik forskning i Arktis som gett Sverige ett renommé världen över.

Det står i budgeten om satsningar på en ny isbrytarflotta. Men forskningsfartyget Oden nämns inte, i alla fall inte vad jag kunnat se. Det står mycket kort i budgeten om driften av Oden, men det är inte säkert att Oden håller så länge som driftspengarna och anslaget räcker.

Står Sverige utan polarforskningsfartyg kommer ju Sveriges renommé att sjunka som en sten. Har regeringen tagit något nytt beslut angående anskaffande av ett nytt, liknande forskningsfartyg som ett Oden II?


Anf. 93 Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Vi ska väl ändå påminna oss att regeringen har lagt fram i den här kammaren, som också har röstat igenom den, en forskningsproposition som förstärker svensk forskning med en 10-procentig nivåhöjning fram till 2024. Där får inte minst forskningsinfrastruktur, som polarforskningsfartyget Oden är en del av, mycket pengar för framtiden.

När det gäller just polarforskningsfartyget Oden tog jag alldeles nyss emot en utredning av Tobias Krantz, som har tittat på hur framtidens forskningsinfrastruktur behöver förstärkas. Här finns förslag som berör polarforskningsfartyget Oden. Utredningen ska nu gå på remiss, och sedan får vi i regeringen återkomma när vi analyserat remissutfallet.


Anf. 94 Robert Stenkvist (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag har läst en sammanfattning av regeringens utredares rapport. Han föreslår faktiskt att regeringen ska anslå medel för införskaffande av ett nytt forskningsfartyg. Han föreslår också att vi inte ska hyra ett forskningsfartyg och att vi ska bilda en ny myndighet som ska drifta allt det här.

Jag undrar hur regeringen ser på de här frågorna.


Anf. 95 Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Herr talman! Det finns en anledning till att vi har tillsatt en utredare. Han fick också ett tilläggsuppdrag att titta på just polarforskningsfartyget Oden. Det är för att regeringen vill ha ett underlag att fatta beslut utifrån för framtiden.

Nu har vi fått det underlaget i den här utredningen. Det är viktigt att den nu går på remiss och att vi får sammanställa remissinstansernas svar. Vi i regeringen kommer när vi är redo, enligt den ordning som vi så väl känner, att återkomma i de här frågorna till Sveriges riksdag.


Anf. 96 Åsa Eriksson (S)

Herr talman! Min fråga går till inrikesminister Mikael Damberg. Sverige är ett av de främsta länderna i världen när det gäller digitalisering. Vi fick i förra veckan också höra att vi återigen är världens näst bästa land när det gäller innovation, enligt Wipo - väldigt trevligt! Den platsen ska vi kämpa för att behålla.

Vi är tyvärr inte bäst i världen på cybersäkerhet - ännu. Men jag vill att vi ska bli det, och jag hoppas att statsrådet delar min ambition. Det är väldigt välkommet att regeringen har inrättat det nationella cybersäkerhetscentret, som säkert kommer att betyda mycket. Jag har läst i budgeten att polisen dessutom får ett tillskott, ett teknikpaket på 400 miljoner kronor.

Kan vi hoppas att detta kan bidra till den ökade cybersäkerhet som vi behöver ha i Sverige? Vi vet ju att det hela tiden förekommer intrång, inte minst hos våra världsledande företag. Vi såg alla i somras vad som hände när Coop drabbades av ett intrång hos en leverantör och så vidare.

Min fråga till statsrådet Mikael Damberg är alltså hur vi kan bli bäst i världen på cybersäkerhet.


Anf. 97 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Herr talman! Cybersäkerhet är en väldigt akut fråga. Vi ser att attackerna ökar globalt sett men också mot Sverige. Vi såg det under pandemin i flera länder där sjukvårdssystemen utmanades. Vi såg nyligen hur Coopbutikerna tvingades stänga. Det handlar om antagonistiska aktörer, vilket innebär att det är en totalförsvarsfråga att skydda Sverige. Men det är också en polisiär fråga, för det rör sig om ganska mycket ransomware och brottsliga handlingar med utpressningssituationer på nätet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Därför bygger vi ut Polismyndighetens förmåga och kapacitet att jobba med dessa frågor och har även skapat cybersäkerhetscentret. Men allt omfattas egentligen av den nya nationella cybersäkerhetsstrategin, som ju antogs 2017 och nu har följts av handlingsplaner. Man jobbar just nu med att uppdatera detta igen.

Det här är alltså ett arbete där även regeringen har en viktig roll. Vi har till exempel i flera omgångar uppdaterat och skärpt lagstiftningen kring säkerhetsskyddet för att försvara de mest försvarsvärda och viktiga angelägenheterna i vårt land.


Anf. 98 Åsa Eriksson (S)

Herr talman! Jag tycker att statsrådet var så effektiv och uttömmande i sitt svar, så jag är nöjd så.


Anf. 99 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Herr talman! Jag sa så lite om cybersäkerhetscentret, där vi samlar våra främsta myndigheter på området. Jag hoppas att det verkligen kommer att vara något som höjer Sveriges förmåga att både detektera angrepp mot Sverige, hantera dem och ytterst kanske slå tillbaka om det skulle behövas.

Frågestunden var härmed avslutad.

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Följande ministrar deltar:

  • Inrikesminister Mikael Damberg (S)
  • Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
  • EU-minister Hans Dahlgren (S)
  • Minister för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans (S)

Inrikesminister Mikael Damberg (S) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.