Sök

Riksrevisionen anser att SOS Alarm har problem att nå upp till de krav som ställs på bolaget. Bland annat har svarstiderna på nödnumret 112 varit för höga de senaste åren och dessutom har regeringen varit alltför otydlig i sin styrning av SOS Alarm. Det slår Riksrevisionen fast i rapporten "Regeringens styrning av SOS Alarm - viktigt för människors trygghet".

Regeringen har kommenterat Riksrevisionens rapport i en skrivelse som försvarsutskottet nu behandlat. Regeringen håller med om att de höga svarstiderna på 112 är ett problem och att verksamheten behöver utvecklas. Regeringen har därför lagt till mer pengar i budgeten för SOS Alarm för 2016 och 2017. Regeringen har också tillsatt en utredning som ska se över hur alarmeringstjänsten ska organiseras i framtiden.

Försvarsutskottet tycker att det är bra att regeringen tillsatt en utredning som ska se över alarmeringstjänstens organisation. Utskottet anser att det är ett problem i dag att ingen enskild aktör har ett tydligt ansvar för helheten i alarmeringen. Utskottet menar att det snarast måste göras något åt detta för att säkerhetsställa att alla medborgare får en säker och effektiv hjälp i en nödsituation.

Eftersom en utredning är tillsatt anser inte försvarsutskottet att fler beslut behöver tas just nu. Riksdagen la därför skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2016-03-17

Datum

2016-01-07

Bordläggning

2016-04-05

Debatt

2016-04-06

Beslut

2016-04-06

Datum

2016-01-01

Datum

2016-01-01

Det råder brist på lärare i vissa ämnen. Personer med särskilda kunskaper i ämnen där det är brist på lärare, ska därför kunna undervisa trots att de saknar lärarlegitimation. Regeringens förslag införs som en försöksverksamhet för att skapa möjlighet för personer som inte uppfyller skollagens krav på legitimation och behörighet att arbeta som lärare. De som anställs ska ha motsvarande ämneskunskaper som krävs för en lärarexamen i ämnet och parallellt med anställningen gå en kompletterande pedagogisk utbildning. Anställningen är tidsbegränsad till högst två år, men kan förlängas till tre år om det finns särskilda skäl.

Riksdagen anser att det behövs alternativa vägar in i läraryrket för att möta bristen på lärare och sa ja till regeringens förslag.

Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 15 minuter

Justering

2015-12-17

Datum

2015-12-18

Bordläggning

2016-01-19

Debatt

2016-01-20

Beslut

2016-01-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att höja maxstraffet för grovt brott gällande olovlig befattning av falska pengar. Maxstraffet för brottet är i dag fyra år. Förslaget innebär att maxstraffet höjs till sex år. Lagändringen görs för att anpassa reglerna till ett EU-direktiv om straffrättsligt skydd av euron och andra valutor mot penningförfalskning. Direktivet ställer krav på fem år som lägsta maxstraff för brotten att importera, exportera, transportera, ta emot eller anskaffa falska pengar i syfte att sätta dem i omlopp.

Lagändringen börjar gälla den 1 maj 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-03-17

Datum

2015-12-18

Bordläggning

2016-03-22

Debatt

2016-03-23

Beslut

2016-03-23

Ett nytt system med patent- och marknadsdomstolar införs i Sverige. Domstolsärenden som handlar om marknadsföringsrätt, konkurrensrätt och så kallad immaterialrätt samlas i två särskilda domstolar. Första instans blir Patent- och marknadsdomstolen och andra instans kommer att vara Patent- och marknadsöverdomstolen. Lagändringarna innehåller också bestämmelser för hur domstolarna ska vara sammansatta och för hur ärenden ska handläggas i dem.

De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-02-25

Datum

2015-12-18

Bordläggning

2016-03-01

Debatt

2016-03-02

Beslut

2016-03-02

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om att drygt 10,8 miljarder kronor ska användas till utgiftsområdet statsskuldsräntor med mera för 2016.

Finansutskottet, som förberett riksdagens beslut, konstaterar bland annat att regeringen i budgetpropositionen ger en väl avvägd beskrivning av ränteutvecklingen på statsskulden.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2015-12-08

Datum

2015-12-18

Bordläggning

2015-12-16

Debatt

2015-12-17

Beslut

2015-12-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ensamstående kvinnor ska ges samma möjlighet till assisterad befruktning inom svensk hälso- och sjukvård som gifta par, registrerade partner och sambor. Ensamstående kvinnor som genomgår en insemination eller befruktning utanför kroppen blir då barnets enda rättsliga förälder. Samma villkor gäller som för par, vilket innebär att läkaren prövar om det med hänsyn till kvinnans medicinska, psykologiska och sociala förhållanden är lämpligt med assisterad befruktning. Den ensamstående kvinnan får möjlighet att föreslå att spermier från en känd donator används, men det är läkaren som avgör om detta är lämpligt.

De nya lagändringarna börjar att gälla den 1 april 2016.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

28, 78 minuter

Justering

2015-11-19

Datum

2015-12-17

Bordläggning

2016-01-12

Debatt

2016-01-13

Beslut

2016-01-13

Den 17 december 2015 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2016. FiU10 anmäldes i kammaren och sedan överlämnade riksdagen sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget till regeringen. I finansutskottets sammanställning finns alla beslut, uppdelat på inkomster, utgiftsområde och anslag.

Justering

2015-12-17

Datum

2015-12-17

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om postfrågor och betaltjänster. Några av motionerna handlar om kravet på att hålla god postservice i hela landet, om otrygga anställningar inom Postnord samt risken för att företaget utnyttjar resurser inom samhällsuppdraget för att finansiera andra tjänster. I övrigt handlar motionerna om att morgontidningar och post på landsbygden av kostnadsskäl bör delas ut samtidigt och att mindre butiker bör undantas från framtida krav på sluten kontanthantering.

Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2015.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att regeringen och berörda myndigheter bevakar frågorna kontinuerligt enligt de mål som riksdagen har beslutat.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

16, 43 minuter

Justering

2015-12-10

Datum

2015-12-16

Bordläggning

2016-02-02

Debatt

2016-02-03

Beslut

2016-02-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 32,4 miljarder kronor till internationellt bistånd under 2016.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att den totala ramen för bistånd år 2016 ska vara 0,98 procent av bruttonationalinkomsten (BNI). Det motsvarar 43,4 miljarder kronor. I biståndsramen ingår kostnader som räknas som bistånd, men inte ingår i det internationella biståndet. Exempel är kostnader för mottagande av asylsökande under deras första tid i Sverige och det svenska bidraget till EU:s biståndsbudget.

Riksdagen sa vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om bland annat bistånd, utvecklingspolitikens inriktning och politiken för global utveckling.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

6

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

81, 178 minuter

Justering

2015-12-03

Datum

2015-12-15

Bordläggning

2015-12-11

Debatt

2015-12-14

Beslut

2015-12-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Sammanlagt går 10,7 miljarder kronor till detta område. Skatteverket får knappt 7,2 miljarder, Kronofogdemyndigheten 1,8 miljarder och Tullverket 1,7 miljarder kronor.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Justering

2015-12-03

Datum

2015-12-15

Bordläggning

2015-12-15

Debatt

2015-12-16

Beslut

2015-12-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att id-kontroller ska kunna införas på bussar, båtar och tåg som transporterar passagerare till Sverige.

Kontrollerna ska kunna införas om det uppkommit en allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet. Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om identitetskontroller vid transporter med buss, tåg eller passagerarfartyg till Sverige från ett annat land. Kontrollerna ska få utföras under en begränsad tid, max sex månader. Regeringen får också meddela föreskrifter om vem som ska utföra id-kontrollerna samt föreskrifter om tillsyn, kontroll och sanktionsavgifter som ska se till att kontrollerna utförs.

Lagen är tillfällig. Den börjar gälla den 21 december 2015 och slutar gälla den 21 december 2018.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

15

Reservationer

18 

Justering

2015-12-15

Datum

2015-12-15

Bordläggning

2015-12-16

Debatt

2015-12-17

Beslut

2015-12-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. Sammanlagt går 69,4 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till barn och ungdomsutbildning, universitet och högskolor och forskning.

Behandlade dokument

55

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

97, 273 minuter

Justering

2015-12-10

Datum

2015-12-11

Bordläggning

2015-12-15

Debatt

2015-12-16

Beslut

2015-12-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att knappt 32 miljarder kronor ska gå till EU-avgiften för 2016. Finansutskottet, som förberett riksdagens beslut, betonar, liksom tidigare år, att budgetpolitiken i EU ska präglas av restriktivitet och att EU-budgeten bör reformeras och moderniseras.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2015-12-10

Datum

2015-12-11

Bordläggning

2015-12-16

Debatt

2015-12-17

Beslut

2015-12-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2016 om knappt 93,4 miljarder kronor till kommunerna. Knappt 89,7 miljarder går till kommunalekonomisk utjämning och drygt 3,7 miljarder är utjämningsbidrag för LSS-kostnader.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till ändringar i reglerna för kommunal utjämning och om höjt tak för vissa kommunala avgifter. Det sistnämnda innebär att kommunerna får möjlighet att höja avgifterna för exempelvis hemtjänst, dagverksamhet och så kallat särskilt boende om de vill. Dessa ändringar börjar gälla den 1 juli 2016.

Riksdagen sa vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om kommunala frågor.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

43, 112 minuter

Justering

2015-12-10

Datum

2015-12-11

Bordläggning

2015-12-14

Debatt

2015-12-15

Beslut

2015-12-15

Riksrevisionen har granskat om systemet med aktivitetsersättning är effektivt. Deras slutsats är att syftet med ersättningen, att aktivera unga med långvarigt nedsatt arbetsförmåga, inte uppnås. Många unga med ersättning saknar insatser, och ersättningen är då inte kopplad till aktivering av något slag.

I sin rapport rekommenderar Riksrevisionen regeringen att se över samordningen mellan berörda aktörer när det gäller insatser, möjligheten att öka de ekonomiska incitamenten, att ersättningen kan ges under längre tid samt att ersättningsnivåerna kan vara olika höga. Regeringen instämmer i Riksrevisionens slutsats och redogör för ett antal åtgärder som den avser göra.

Socialförsäkringsutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet menar att det är viktigt med incitament för att gå över till studier och arbete, och avser att följa den pågående utredningen om översyn av regelverket för aktivitetsersättningen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

16, 52 minuter

Justering

2015-12-08

Datum

2015-12-10

Bordläggning

2016-01-19

Debatt

2016-01-20

Beslut

2016-01-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till areella näringar, landsbygd och livsmedel för 2016. Till areella näringar räknas exempelvis skogsbruk, jordbruk och fiske. Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 18,9 miljarder kronor. De största anslagen går till gårdsstöd (drygt 7,6 miljarder), åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (4 miljarder) och Sveriges lantbruksuniversitet (1,8 miljarder).

Riksdagen ger även regeringen i uppdrag att ge en tydligare resultatredovisning nästa år. Detta för att ge bättre förutsättningar för uppföljningen. Det handlar bland annat om en bättre anknytning till förra årets beslut om det nya övergripande målet för utgiftsområdet, att det finns särskilda resultatskrivelser gällande vissa områden, samt att indikatorer och delmål tas fram för vissa resultatområden.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

90, 197 minuter

Justering

2015-12-08

Datum

2015-12-10

Bordläggning

2015-12-15

Debatt

2015-12-16

Beslut

2015-12-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om att området samhällsekonomi och finansförvaltning tilldelas 14,8 miljarder kronor för 2016. Mest pengar går till statliga tjänstepensioner (drygt 12,4 miljarder), Statistiska centralbyrån (drygt 552 miljoner) och Finansinspektionen (491 miljoner). Riksdagen sa även ja till regeringens förslag till att införa hållbar utveckling som ett nytt mål för finansmarknadsområdet. Hållbar utveckling ska uppnås genom att finansmarknadens olika aktörer ska ta hänsyn till miljömässiga, sociala och bolagsstyrningsmässiga aspekter.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Justering

2015-12-08

Datum

2015-12-10

Bordläggning

2015-12-16

Debatt

2015-12-17

Beslut

2015-12-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom utgiftsområdet kommunikationer för 2016. Sammanlagt går 54 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till att bygga och underhålla vägar och järnvägar.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att genomföra en generell översyn av Transportstyrelsens tillsynsavgifter. Syftet är att öka effektiviteten i avgiftssystemet.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

49, 151 minuter

Justering

2015-12-01

Datum

2015-12-09

Bordläggning

2015-12-09

Debatt

2015-12-10

Beslut

2015-12-15