Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tillfällig ändring i placeringsreglerna för fyra av de allmänna pensionsfonderna, de så kallade AP-fonderna, med anledning av covid-19.

Ändringen gäller Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden och innebär att den så kallade röstandelsbegränsningen, den högsta möjliga ägarandelen som fonderna har i ett bolag, höjs från nuvarande 10 procent till 15 procent av aktierna. Villkoret är att AP-fonderna deltar vid en nyemission i bolaget. En nyemission är när ett bolag, för att exempelvis motverka en försämrad ekonomisk situation, utfärdar och säljer nya aktier.

Syftet med de tillfälligt ändrade reglerna är att ge AP-fonderna, som är långsiktiga investerare och ägare, en ökad möjlighet att delta i emissioner i svenska bolag som behöver kapital för att till exempel hantera en försämrad lönsamhet till följd av coronapandemin.

Lagändringen börjar gälla den 1 november 2020 och upphör den sista juni 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-10-15

Datum

2020-10-15

Bordläggning

2020-10-20

Debatt

2020-10-21

Beslut

2020-10-21

Finansutskottet har granskat riksrevisorns årliga rapport för 2020. Den årliga rapporten bygger på iakttagelser som gäller brister och problem som berör flera myndigheter, politikområden och verksamheter. Riksrevisorns årliga rapport fyller en viktig funktion för riksdagen och ger förutsättningar för riksdagen att diskutera de viktigaste iakttagelserna från revisionen under det senaste året.

För att ytterligare belysa revisorns samlade iakttagelser ordnade utskottet i september 2020 en öppen utfrågning med riksrevisorn. Till grund för utfrågningen låg den årliga rapporten samt Riksrevisionens uppföljningsrapport 2020.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-10-15

Datum

2020-10-15

Bordläggning

2020-10-20

Debatt

2020-10-21

Beslut

2020-10-21

Regeringen har i en skrivelse informerat riksdagen om Internationella arbetsorganisationen, ILO:s hundraårsdeklaration för framtidens arbetsliv. I deklarationen presenteras 17 punkter för hur ILO ska arbeta för att bidra till en rättvis övergång till framtidens arbetsliv och därmed en rättvis och hållbar framtid. ILO ska bland annat arbeta för livslångt lärande och anständiga arbetsvillkor och fortsätta arbetet för att få bort barn- och tvångsarbete.

Riksdagen framhöll det positiva i att ILO:s deklaration bland annat betonar jämställdhet, förmåga till omställning och social dialog. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Justering

2020-10-15

Datum

2020-10-15

Bordläggning

2020-10-20

Debatt

2020-10-21

Beslut

2020-10-21

Riksrevisionen har granskat om det finns skillnader mellan olika arbetsförmedlares arbetssätt och resultat som innebär att det finns möjligheter att öka effektiviteten i förmedlingsverksamheten.

Slutsatsen av granskningen är att det finns skillnader och att de påverkar resultatet i verksamheten. Riksrevisionen rekommenderar därför Arbetsförmedlingen att - när förutsättningarna för Arbetsförmedlingens framtida uppdrag är klara - utveckla ett arbetssätt med inriktning på sökaktiviteter, exempelvis genom internutbildning. Revisionen rekommenderar också Arbetsförmedlingen att kostsamma insatser ska tilldelas mer enhetligt och träffsäkert.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning. Riksdagen delar regeringens uppfattning att granskningen bör kunna vara ett viktigt bidrag till Arbetsförmedlingen i arbetet med att utveckla mer enhetliga och träffsäkra arbetsmarknadspolitiska bedömningar. Riksdagen noterar också att revisionen inte lämnar någon rekommendation till regeringen.

Riksdagen sa nej till ett motionsförslag som väckts med anledning av granskningsrapporten från Riksrevisionen och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 44 minuter

Justering

2020-10-15

Datum

2020-10-15

Bordläggning

2020-10-20

Debatt

2020-10-21

Beslut

2020-10-21

Regeringen föreslår ändrade regler för Skatteverkets informationsutbyte och för delegation i Skatterättsnämnden och Forskarskattenämnden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär lagändringar som ska bidra till att skadlig skattekonkurrens, som kan urholka länders skattebaser, motverkas. Bland annat ska Skatteverket ta in fler uppgifter vid förhandsbesked i skattefrågor och vid ansökningar om så kallad tonnagebeskattning, en schablonskatt på inkomsten från kvalificerad rederiverksamhet. Dessutom införs undantag i reglerna för när Skatteverket ska överföra så kallade land-för-land-rapporter till andra stater och jurisdiktioner. Land-för-land-rapporter lämnas av multinationella företagskoncerner som har en omsättning som överstiger sju miljarder kronor. Förslaget innebär också att Skatterättsnämnden och Forskarskattenämnden får ökade möjligheter att delegera, alltså överlämna, rätten att fatta beslut i vissa ärenden. Syftet är att bidra till en effektivare handläggning av ärenden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-10-13

Datum

2020-10-14

Bordläggning

2020-10-20

Debatt

2020-10-21

Beslut

2020-10-21

Regeringen vill modernisera radio- och tv-lagen. Bland annat ska bestämmelser om videodelningsplattformar, till exempel Youtube, införas eftersom plattformarna konkurrerar med tv-sändningar och beställ-tv. Reglerna om tv-sändningar och beställ-tv ska också ändras i vissa delar. Exempelvis ska kravet på tillgänglighet och skyddet av minderåriga börja gälla för beställ-tv. Även reglerna för produktplacering och reklam ändras och blir mer flexibla.

Regeringen vill också ta bort nuvarande tillståndsvillkoret om respekt för den enskildes privatliv ur sändningstillstånden för public service-företagen, om företagen begär det. Syftet är att göra ett utvidgat självreglerande system möjligt, där frågor om enskilda publicitetsskador prövas av Allmänhetens Medieombudsman och Mediernas Etiknämnd.

Lagändringarna genomförs främst som en följd av vissa förändringar i EU:s så kallade AV-direktiv.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2020. Ändringarna kopplat till tillståndsvillkoret om respekt för den enskildes privatliv börjar gälla den 1 januari 2021, om företagen begär det.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

5, 25 minuter

Justering

2020-10-13

Datum

2020-10-14

Bordläggning

2020-10-20

Debatt

2020-10-21

Beslut

2020-10-21

Europeiska kommissionen har presenterat ett meddelande om en handlingsplan för rättvis och enkel beskattning till stöd för kommissionens återhämtningsstrategi till följd av coronapandemin. Handlingsplanen består av 25 initiativ som ska genomföras under perioden 2020-2023. Kommissionen ska bland annat undersöka om lagar om skatter ska kunna beslutas med kvalificerad majoritet i stället för som i dag med enhällighet, det vill säga att alla är överens. Riksdagen har granskat meddelandet och välkomnar övergripande kommissionens handlingsplan.

Riksdagen ställer sig bland annat positiv till initiativ om regelförenklingar, minskad administrativ börda och ökad regelefterlevnad. Riksdagen tycker också att det är en viktig politisk prioritering att motverka skatteflykt, skatteundandragande och skadlig skattekonkurrens som påverkar den inre marknadens funktion.

Däremot är riksdagen skarpt kritisk till kommissionens avsikt att undersöka en övergång från enhälligt fattade beslut till beslut fattade med kvalificerad majoritet i skattefrågor eftersom det skulle innebära att makt på ett centralt område flyttas från medlemsländerna till EU-nivå. Enligt riksdagen är den nationella suveräniteten i skattefrågor avgörande för Sveriges konkurrenskraft och finansieringen av välfärden.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2020-10-01

Datum

2020-10-09

Bordläggning

2020-10-13

Debatt

2020-10-14

Beslut

2020-10-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa sekretess för vissa integritetskänsliga uppgifter som Finansinspektionen har tillgång till.

Lagändringarna innebär att sekretess ska gälla i Finansinspektionen för uppgifter om bland annat anställdas innehav av finansiella instrument, till exempel aktier och obligationer. Även uppgifter som kan avslöja identiteten på en person som har anmälts för överträdelser av vissa regler som gäller kreditinstitut, till exempel banker och andra företag på kreditmarknaden, ska omfattas av sekretess och tystnadsplikt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-09-29

Datum

2020-10-08

Bordläggning

2020-10-20

Debatt

2020-10-21

Beslut

2020-10-21

Regeringen föreslår lagändringar för att anpassa svenska regler till nya EU-regler om så kallade sprängämnesprekursorer, alltså kemiska ämnen som kan användas för legitima ändamål men som också kan missbrukas för att tillverka sprängämnen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya EU-reglerna, som börjar gälla i alla medlemsländer den 1 februari 2021, innebär bland annat att enskilda personer inte heller i fortsättningen får skaffa, ha eller använda ett antal listade kemiska ämnen.

Regeringens förslag gäller bland annat de svenska reglerna för tillstånd, kontroll vid försäljning, tillsyn av hur EU-reglerna används och straffbestämmelser. Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2021.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Justering

2020-09-24

Datum

2020-10-01

Bordläggning

2020-10-13

Debatt

2020-10-14

Beslut

2020-10-14

Utländska direktinvesteringar i svenska företag kan hota skyddsvärda svenska företag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag för att säkra granskningen av sådana direktinvesteringar. Lagförslaget kompletterar en EU-förordning på området som börjar gälla i alla medlemsländer i oktober 2020.

Inspektionen för strategiska produkter (ISP) har nyligen fått uppdraget som kontaktpunkt av regeringen. Utöver den internationella samordningsrollen ska myndigheten också få befogenhet att hämta in vissa uppgifter från inblandade företag inför en investering, om det finns risk att affären kan påverka svensk säkerhetskänslig verksamhet. Berörda företag ska ha möjlighet att överklaga ett beslut som myndigheten har fattat om att hämta in uppgifter.

Den nya lagen börjar gälla den 1 november 2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 48 minuter

Justering

2020-09-24

Datum

2020-09-24

Bordläggning

2020-09-29

Debatt

2020-09-30

Beslut

2020-09-30

Regeringen har föreslagit lagändringar som bland annat innebär att Tullverkets rätt att inleda förundersökningar utvidgas till att gälla även brott som innehav eller bruk av narkotika, innehav av dopningsmedel och innehav av hälsofarliga varor. De nya reglerna börjar gälla den 1 november 2020. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den bör se över och återkomma med förslag som förstärker Tullverkets möjligheter att bekämpa brott. Tullverket bör enligt riksdagen få rätt att beslagta och stoppa misstänkt stöldgods från att föras ut ur landet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

5, 28 minuter

Justering

2020-09-24

Datum

2020-09-24

Bordläggning

2020-09-29

Debatt

2020-09-30

Beslut

2020-09-30

För att lindra samhällseffekterna av det nya coronaviruset har regeringen föreslagit ytterligare åtgärder inom ramen för en tionde extra ändringsbudget för 2020. Bland annat föreslås ökade medel som ska möjliggöra ett nytt ekonomiskt stöd till egenföretagare och en förlängning av omställningsstödet till företag, ökat ekonomiskt stöd till idrotts- och kulturverksamheter samt att vissa tillfälliga åtgärder på sjukförsäkringsområdet förlängs.

Anslaget till omställningsstöd till företag som fått en minskad nettoomsättning föreslås öka med 7 miljarder kronor 2020. Anslaget till det nya ekonomiska stödet till egenföretagare vars nettoomsättning minskat i större omfattning till följd av spridningen av covid-19 föreslås uppgå till 3,5 miljarder kronor 2020. Anslaget till åtgärder inom sjukförsäkringsområdet föreslås öka med 3,9 miljarder kronor 2020. Åtgärderna, exempelvis ett slopat karensavdrag, att staten ersätter arbetsgivares kostnader för sjuklön över normalnivån samt kompensation till egenföretagare för de första 14 dagarna i sjukperioden, föreslås förlängas till och med december 2020. För att mildra konsekvenserna, stödja omställning och underlätta uppstart inom idrotts- och kulturverksamhet föreslår regeringen ett ökat stöd till det området på 2,7 miljarder kronor 2020.

Totalt innebär regeringens åtgärdsförslag att statens utgifter ökar med 17,2 miljarder kronor 2020.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 47 minuter

Justering

2020-09-22

Datum

2020-09-22

Bordläggning

2020-09-22

Debatt

2020-09-23

Beslut

2020-09-23

Riksdagen sa ja till Riksbankens förslag om lagändringar som gör det möjligt för Riksbanken att, efter riksdagens godkännande, finansiera en internationell organisations verksamhet. Bakgrunden är att Banken för internationell betalningsutjämning (BIS) vill starta ett innovationscentrum, en så kallad hubb, i Sverige i samarbete med Riksbanken och centralbankerna i Danmark, Island och Norge. Riksdagen godkände att Riksbanken under fem år delfinansierar hubben med högst 30 miljoner kronor per år.

BIS har beslutat att starta sju innovationshubbar runtom i världen för att främja internationellt samarbete kring innovativ finansiell teknik, så kallad fintech, som är av intresse och relevant för centralbankerna. Riksdagen är positivt inställd till att det etableras en innovationshubb i Sverige.

För att det ska bli möjligt att inrätta hubben i Sverige riktar riksdagen två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen bör ingå ett värdlandsavtal med BIS.
• Regeringen ska ta fram ett förslag på lagändringar om immunitet och privilegier.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

4

Justering

2020-09-22

Datum

2020-09-22

Bordläggning

2020-09-22

Debatt

2020-09-23

Beslut

2020-09-23

Riksdagen har sagt ja till en reservation från S, C, V och MP och samtidigt nej till ett utskottsinitiativ med tillkännagivande till regeringen om att regeringen omgående tillsätter en oberoende utredning för att se över det underlag och de metoder som användes i Sveriges del av PISA 2018 och hur dessa påverkade resultatet. Reservanterna säger att OECD redan har blivit ombedd att granska Sveriges resultat en gång till eftersom den organisationen har bäst kunskap om undersökningen och vad som gör den jämförbar mellan länder och över tid.

PISA är en internationell elevstudie som organiseras av den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Den mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Skolverket ansvarar för studien i Sverige.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

32, 85 minuter

Justering

2020-09-10

Datum

2020-09-14

Bordläggning

2020-09-29

Debatt

2020-09-30

Beslut

2020-09-30

Riksrevisionen har granskat hur skolorna använder skollagens regler om undantag från skolplikten, och hur tillsynen av detta sköts. Riksrevisionens övergripande slutsats är att skollagens regler om undantag från skolplikten inte fungerar som det var tänkt.

För att syftet med reglerna ska bli tydligare rekommenderar revisionen bland annat att regeringen tar initiativ till att ändra skollagen och ser över hur långa ledighetsbeslut en rektor ska kunna ta, om en möjlighet till sanktionsavgift bör införas i skollagen samt om bestämmelsen om varaktig vistelse utomlands enbart ska gälla för barn till statligt anställda som är stationerade utomlands.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning. I skrivelsen menar regeringen bland annat att bestämmelserna om undantag från skolplikten kan behöva ses över. Riksdagen håller med om det men riktar utöver det två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

• Regeringen bör följa den rekommendation som Riksrevisionen lämnat till regeringen i sin granskningsrapport.
• Regeringen bör se över möjligheten att införa ett nationellt frånvaroregister.

Utöver tillkännagivandena lägger riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 41 minuter

Justering

2020-09-10

Datum

2020-09-14

Bordläggning

2020-09-29

Debatt

2020-09-30

Beslut

2020-09-30

Det som i dag heter Nämnden för prövning av statsråds och statssekreterares övergångsrestriktioner (även kallad Karensnämnden) ska byta namn. Anledningen är att nämndens uppdrag har utvidgats till att även pröva riksrevisor och riksrevisionsdirektör vid övergång till annan statlig eller privat tjänst. Det nya namnet blir därför Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner.

Det ska även göras rättelser i riksdagsordningen och offentlighets- och sekretesslagen till följd av att riksrevisionen har ändrad ledningsstruktur. På vissa ställen hänvisas i dag fortfarande till "riksrevisorerna" trots att det i dag endast är en person som har titeln riksrevisor.

Förslaget har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ, vilket betyder att förslagen väckts i konstitutionsutskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Riksdagen sa ja till utskottets förslag. Lagändringarna börjar gälla den 15 oktober.

Förslagspunkter

2

Justering

2020-09-01

Datum

2020-09-02

Bordläggning

2020-09-03

Debatt

2020-09-08

Beslut

2020-09-08

Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för 2021. Riksdagen sa i huvudsak också ja till lagförslagen om ändringar i skatteregler i budgetpropositionen och sa ja till utgiftstaket för staten.

Utgifterna i regeringens förslag till budget för 2021 beräknas uppgå till 1 173 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 1 106 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 67 miljarder kronor för 2021.

Riksdagen ställer sig bakom regeringens inriktning på den ekonomiska politiken: att åtgärder ska genomföras för att återstarta ekonomin samtidigt som samhällsproblemen ska bekämpas med långsiktiga reformer. Det genom att fler ska komma i arbete, takten i klimatomställningen ska öka, välfärden ska stärkas, företagens villkor och konkurrenskraft ska förbättras, integrationen ska gå snabbare, brottslighet ska bekämpas och sammanhållningen mellan stad och land ska öka.

Budgetpropositionen bygger på en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Justering

2020-11-19

Datum

2020-08-25

Bordläggning

2020-11-24

Debatt

2020-11-25

Beslut

2020-11-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ändring i minerallagen. Undersökningstillstånd som har förlängts efter att tillståndshavaren visat synnerliga skäl för förlängning och som är giltiga den 1 juli 2020 kan förlängas med ytterligare ett år från den dag giltighetstiden annars hade löpt ut. Syftet är att underlätta för prospekteringsbolagen, som riskerar att drabbas hårt av effekterna av coronavirusets spridning. Den nya bestämmelsen ska dock inte gälla undersökningstillstånd som avser olja eller gasformiga kolväten eller som grundas på en ansökan som rör stenkol och där stenkol uttryckligen anges i tillståndet. Ändringen börjar gälla den 1 juli 2020.

Riksdagen uppmanade också regeringen i ett tillkännagivande att återkomma med ett lagförslag som innebär att samtliga undersökningstillstånd som var giltiga den 1 juli 2020 ska förlängas i ytterligare ett år. Inte heller detta förslag ska omfatta undersökningstillstånd som avser olja eller gasformiga kolväten eller som grundas på en ansökan som rör stenkol och där stenkol uttryckligen anges i tillståndet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 31 minuter

Justering

2020-06-18

Datum

2020-06-30

Bordläggning

2020-06-22

Debatt

2020-06-23

Beslut

2020-06-23

Lagen om stöd vid korttidsarbete justeras så att tiden för arbetsgivare att komma in med en anmälan om avstämning av preliminärt stöd vid korttidsarbete förlängs från två till fyra veckor.

Lagändringen börjar gälla den 6 juli 2020. Riksdagen sa ja till förslaget, som är ett utskottsinitiativ. Det innebär att förslaget har väckts i skatteutskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Korttidsarbete innebär att arbetstagare tillfälligt kan gå ned i arbetstid och lön när det råder extra djup lågkonjunktur. Staten, arbetsgivaren och arbetstagaren delar på kostnaderna. I samband med den pågående coronapandemin har stödet för korttidsarbete förstärkts tillfälligt med så kallad korttidspermittering.

En arbetsgivare som har fått preliminärt stöd vid korttidsarbete måste göra en avstämning för att fastställa det slutliga stödet hos Tillväxtverket, som administrerar stödet. Det är tidsfristen för anmälan om avstämning som nu förlängs.

Förslagspunkter

1

Justering

2020-06-26

Datum

2020-06-29

Bordläggning

2020-06-29

Debatt

2020-06-30

Beslut

2020-06-30

Regeringen ska kunna göra undantag från reglerna för tandvårdsersättning vid spridning av en samhällsfarlig sjukdom eller vid andra extraordinära händelser i fredstid. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Under covid-19-pandemin har många fått sina tandläkarbesök uppskjutna. Det har resulterat i att ett stort antal patienter inte kunnat slutföra sina påbörjade tandvårdsbehandlingar inom den ersättningsperiod som gäller för högkostnadsskyddet.

För att tandvårdspatienter inte ska gå miste om subventioner ska regeringen i särskilda fall kunna meddela föreskrifter om att beräkningen av ersättningen ska kunna avvika från vad som gäller i normala fall.

Bestämmelserna börjar gälla den 1 september 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-06-26

Datum

2020-06-26

Bordläggning

2020-06-29

Debatt

2020-06-30

Beslut

2020-06-30