Fru talman! Hade någon för ett år sedan sagt hur världen skulle vara den 17 december 2020 tror jag att få skulle ha trott på det. Covid-19 och dess snabba, skoningslösa och oförutsägbara framfart har inneburit att allt har ställts på ända. I Sverige har vi delvis valt en annan väg än många andra länder, och framtiden kommer att utvisa om det var rätt eller fel.
Coronakommissionens delbetänkande i tisdags är tydligt med att vi har misslyckats med att skydda våra äldre, och av det måste vi dra stor lärdom.
Belastningen på vården och omsorgen är en del av pandemin. En annan är de effekter som ett nedstängt samhälle får för människors fysiska och psykiska hälsa, för människors försörjning, att kunna betala mat och hyra, för värden inom bland annat idrott, musik, historia och kultur - värden som kanske är omöjliga att återställa. Ja, för många verksamheter har 2020 och de nedstängningar som skett varit detsamma som ett näringsförbud.
Även om Sverige inte stängt ned lika mycket som många andra länder har de ekonomiska effekterna för många verksamheter och människor varit skoningslösa. Många har fått se sina livsverk gå till spillo.
Vi moderater är stolta över att konstatera att vi har varit en konstruktiv part genom hela pandemin och knuffat regeringen framför oss när det gäller viktiga stöd till bland annat näringsliv och företag, stora företag liksom de så viktiga småföretagen.
Fru talman! Under sen vår kontaktade statssekreterare Maja Fjaestad ett antal av oss talespersoner för olika partier i socialutskottet för att man behövde skarpare verktyg för att hantera smittspridningen. Sverige saknade de lagar som så många andra länder hade och som man kunde använda för att begränsa eller stänga ned verksamheter där man ansåg att smittspridningen måste begränsas. Man behövde därför en tillfällig lag som bara skulle gälla ett antal månader i den akuta situationen. Det har sedan dess blivit uppenbart att Sverige måste få en lag som gäller vid civila kriser. Det räcker inte med den lagstiftning vi har i händelse av krig. Denna lag kräver dock ett stort och omfattande arbete och kommer att ta betydligt längre tid att få på plats.
Det finns mycket att säga om den där processen under en helg i våras. Men vi kan begränsa det till att vi för det första alla samarbetade för att hantera den så fort vi kunde, och vi var snabba. Aldrig har väl en lag hanterats så snabbt av riksdag och remissinstanser i Sverige. För det andra blev resultatet att det tillfördes en underställande mekanism som innebar att regeringen så snabbt som möjligt skulle underställa varje enskilt fall riksdagens prövning genom en proposition. På så sätt gav man regeringen den handlingskraft den efterfrågade samtidigt som man säkerställde att demokratin vidmakthölls.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Pandemilag
När förslaget presenterades vid en presskonferens lovordade socialminister Lena Hallengren både lagförslaget och samarbetet som gjort lagförslaget bättre. Nu hade man fått det man behövde för att bekämpa smittspridningen. Denna lag trädde i kraft den 18 april i år och upphörde att gälla i och med månaden junis utgång.
Fru talman! Den här tillfälliga lagen användes inte en enda gång. Därför är min första fråga till regeringens företrädare i den här debatten, utskottets vice ordförande, varför denna lag aldrig användes. Om ministern var så nöjd med lagen, som uttalades vid presskonferensen, varför användes den då inte?
Jag tror, fru talman, att man kan ha ganska stor förståelse överlag för att allt inte blev rätt och att allt inte kom på plats i våras. Det är min uppfattning att alla jobbade för allt vad tygen höll. Och att det var en ny situation har vi stor förståelse för. Icke desto mindre: Regeringen styr riket och har därför ansvar. Men att man kom tillbaka efter sommaren utan förslag om hur man skulle möta en eventuell andra våg och ökad smittspridning ter sig obegripligt och därtill oansvarigt.
Min andra fråga är just denna: Varför hade inte regeringen använt sommaren till att förbereda hösten? Hade man så till den grad köpt Folkhälsomyndighetens strategi och dess plan eller framtidsspaning om att det inte skulle bli en andra våg? Varför var man inte bättre förberedd från regeringens sida?
När smittspridningen snabbt eskalerade i höstas lade Centerpartiet ett utskottsinitiativ på socialutskottets bord - ett välkommet initiativ som vi moderater naturligtvis stödde. Regeringen förklarade då precis samtidigt att man faktiskt påbörjat ett arbete med en pandemilag. Utskottsinitiativet lades den 15 oktober. Som brukligt är, samt på grund av det faktum att regeringen påstod sig arbeta med en dylik lag, kallade utskottet regeringen till utskottet för att kunna börja bereda frågan. Det tog en och en halv månad innan statssekreteraren kom till utskottet - en och en halv månad!
Min tredje fråga handlar om just detta: Varför kom inte regeringen till utskottet när utskottet vid upprepade tillfällen kallade dem? Det vore klädsamt om regeringens främsta representant i utskottet kunde förklara det.
Fru talman! Det är glädjande att regeringen nu ändå arbetar med en lag som kan innebära att man mer effektivt kan möta smittspridningen. Men man kan inte säga att tajmning är den här regeringens grej. Det konstaterade också Coronakommissionen i sin rapport i tisdags, och pandemilagen är nästa sorgliga exempel på detta.
I våras kom lagen tydligen på plats vid fel tid, eftersom den aldrig användes. Och nu meddelar regeringen att det tänkta ikraftträdandedatumet är den 15 mars. Det är ändå bättre än vad vi från början hörde, att den skulle komma på plats till sommaren. Med tanke på hur allvarlig situationen är just nu får vi innerligen hoppas att det ser bättre ut i Sverige den 15 mars. Det är nog uppenbart för alla och envar att om lagen verkligen behövs är det just nu.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Pandemilag
Fru talman! Det är dock väldigt glädjande att utskottet står enigt bakom detta förslag. Det innebär att regeringen inför den kommande slutberedningen av pandemilagen får med sig viktiga medskick från riksdagen. Många branscher som skulle ha kunnat genomföra sina verksamheter på ett sätt som motverkar smittspridningen har i praktiken fått näringsförbud. Verksamheter som till exempel Astrid Lindgrens Värld har varit tvingade att stänga. Liknande verksamheter i våra grannländer har kunnat hållas öppna. Skansen, Gröna Lund, Liseberg och Skara Sommarland är några av dessa verksamheter som har investerat och visat hur man kan bedriva verksamheten på ett smittsäkert sätt.
Utöver att de inkonsekventa restriktionerna och lagarna drabbat och drabbar enskilda människor, organisationer och företag finns det också en uppenbar risk för att det allmänna förtroendet för smittskyddsarbetet undergrävs.
Denna nya tillfälliga lag ska utgå från verksamheters möjlighet att undvika smittspridning. Den ska ge drabbade verksamheter en möjlighet till förutsebarhet och vara logisk och rimlig för befolkningen. Bara så bygger man förtroende.
Fru talman! Slutligen ska lagen också säkerställa att den ger dem som drabbas av påverkan av denna lagstiftning ekonomisk kompensation. Detta är oerhört viktigt, men vi vet att regeringen i vårens tillfälliga lag till slut vägrade att skriva in den ekonomiska ersättningen.
Därför blir min sista fråga till Kristina Nilsson: Lovar regeringen att drabbade garanteras ekonomisk ersättning från staten? Socialdemokraterna har ställt sig bakom detta krav i dagens betänkande, men går det att lita på?
Vi moderater är glada över ett enigt utskott och ser fram emot att fortsätta vara en konstruktiv kraft i bekämpandet av pandemin.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
