Riksrevisionens rapport om Kommerskollegiums arbete mot handelshinder

Debatt om förslag 27 januari 2021

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 103 Åsa Eriksson (S)

Fru talman! Nu är det dags för en debatt som jag har svårt att se att den över huvud taget behövs. Det handlar om Riksrevisionens granskning av Kommerskollegiums arbete mot handelshinder. Missförstå mig rätt, fru talman: handelspolitik debatterar jag mer än gärna. Utrikeshandel är superviktigt för Sverige, och arbetet mot handelshinder är förstås av största vikt för oss frihandelsälskande socialdemokrater. Men den skrivelse som det nu ska handla om anser jag inte bör ge upphov till debatt, för vi är egentligen överens.

Kommerskollegium är Sveriges myndighet för utrikeshandel. Dess främsta uppgift är att på olika sätt förbättra möjligheterna för en fri och öppen handel med klara spelregler.

Att utrikeshandeln är oerhört viktig för svensk ekonomi, för svenska jobb och i förlängningen för svensk välfärd tror jag inte har undgått någon i den här kammaren. Ungefär 1,4 miljoner svenskar har som bekant ett jobb att gå till tack vare utrikeshandeln.

Det Riksrevisionen har granskat är om Kommerskollegium utgår från det samlade svenska ekonomiska intresset i sin hantering av handelshinder mot bakgrund av de handelspolitiska målen. Riksrevisionen har funnit brister i Kommerskollegiums informationsinhämtning eftersom de menar att Kommerskollegium har använt ett för litet antal företag utan att bedöma om informationen de får från dessa företag är representativ i förhållande till helheten. Det finns även brister i hur systematiskt informationen följs upp. Riksrevisionen anser dessutom att både regeringens och Kommerskollegiums återrapportering bör förbättras.

Nu kommer det intressanta: Regeringen instämmer i kritiken eftersom det finns utrymme för förbättringar. Regeringen har med all önskvärd tydlighet i denna skrivelse meddelat att de avser att beakta kritiken i sin kommande styrning och uppföljning av Kommerskollegium och i sin egen rapportering till riksdagen. Gott så.

Ändå kräver samtliga borgerliga partier att regeringen tar fram en handlingsplan för detta. Varför då? Åtgärderna läggs in i det ordinarie styrsystemet och kommer att beaktas. Och det kan väl inte finnas någon i den här kammaren som på allvar anser att tjänstemännen i Regeringskansliet ska lägga tid på att processa fram en handlingsplan för sådant som redan är omhändertaget, samtidigt som en pandemi rasar och svenska företag slåss som djur för att klara sina marknadsandelar på en global marknad? Det kan inte vara samhällsekonomiskt lönsamt, inte ens om man har ett borgerligt synsätt.

Den skrivelse som har kommit från regeringen anser jag för egen del kan sätta punkt för debatten. Bristerna är upptäckta, de är erkända och de kommer att tas om hand. Jag kan förstå att partier som inte ingår i regeringen vill ta alla tillfällen i akt att ge regeringen en knäpp på näsan - det är helt naturligt. Ett sätt att göra det är att rikta ett tillkännagivande från utskottet. Och det kan väl vara okej i det här fallet eftersom det faktiskt finns fog för förbättringar.

Därför, fru talman, föreslog vi socialdemokrater tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet att näringsutskottet skulle göra ett enigt tillkännagivande till regeringen. Det skulle visa att utskottet noterat att det finns brister som behöver åtgärdas och att utskottet kommer att följa att regeringen verkligen vidtar de åtgärder som de lovat. Då hade det inte blivit någon debatt.

Men det var så viktigt för åtminstone Sverigedemokraterna att det var just en handlingsplan som skulle krävas, och övriga borgerliga partier höll tyvärr med. Därför står vi här i dag. Men vi står inte här för att debattera vilka vägval som är angelägna för att stötta svenska företags konkurrenskraft på den globala marknaden. Vi står inte heller här för att diskutera utfallet av Sveriges deltagande på det viktiga Expo 2020, som nu tyvärr är uppskjutet. Vi ska inte heller diskutera hur vi kan omsätta exportstrategin i konkreta åtgärder runt om i landet så att vi får fler företag som vågar gå ut internationellt och exportera så att det skapas jobb.

I stället står vi här för att debattera huruvida det är just en handlingsplan som krävs för att Kommerskollegiums arbete mot handelshinder ska bli ännu bättre.

Fru talman! För att alla tjänstgörande här i kammaren samt tittarna ska uppleva att den här debatten inte är bortkastad tid hoppas jag nu få klarhet från samtliga borgerliga partier: Vad ska den handlingsplan som ni kräver av regeringen egentligen innehålla? Till vilket pris ska den tas fram? Och vilken skillnad menar ni att den kommer att göra i förhållande till det arbete som regeringen redan aviserat att den kommer att göra?

Jag yrkar bifall till reservation 1 och avslag på reservation 2.


Anf. 104 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! Vi debatterar i dag betänkandet rörande regeringens skrivelse angående Riksrevisionens rapport om Kommerskollegiums arbete mot handelshinder.

Sverigedemokraterna är som bekant ett frihandelsvänligt parti, och vi har återkommande i Sveriges riksdag verkat för utökad frihandel. Några av de förslag som vi har motionerat om på området berör Sveriges handelsrelationer med viktiga handelspartner likt Storbritannien, Taiwan och USA. Andra förslag rör moderniseringen av Världshandelsorganisationen och Sveriges exportmöjligheter.

Med vår breda handelspolitik är det omöjligt att undgå att uppmärksamma att Kommerskollegium på många sätt fyller en viktig funktion för Sveriges del i fråga om den internationella handeln. Genom att ta fram underlag och analyser bidrar myndigheten till ett bättre beslutsfattande. Därutöver är även Kommerskollegiums arbete med handelshinder viktigt, varför det är beklagligt att det arbetet i dag tycks vara i behov av en rad förbättringsåtgärder.

Riksrevisionens rapport belyser bland annat att den inhämtade informationen om företagserfarenheter inte är representativ, varför inte det samlade svenska ekonomiska intresset beaktas. Man pekar på att det finns brister i uppföljningen och utvärderingen av informationsinhämtning samt att kännedomen om Kommerskollegium bedöms som mycket låg bland små och medelstora företag och låg bland övriga företag. Det sistnämnda är särskilt anmärkningsvärt givet att det kraftigt begränsar möjligheten för Kommerskollegium att stödja företag om dessa inte ens har kännedom om myndighetens viktiga arbete.

Vidare problematiseras i Riksrevisionens rapport att regeringens resultatredovisning av Kommerskollegiums resultat är allmänt hållen och saknar tillgänglig information av olika slag. Detta är bekymmersamt då det begränsar riksdagens insyn i verksamheten och ger regeringen ett ständigt informationsövertag. Det är ett problem som förstärks i ljuset av att riksdagen tidigare har tillkännagett för regeringen att regeringen bör utveckla en tydligare resultatredovisning för området utrikeshandel, export och investeringsfrämjande.

I regeringens svar på de nämnda synpunkterna skriver man: "Regeringen instämmer helt eller delvis i flera av Riksrevisionens bedömningar och bedömer att det finns utrymme för att förbättra och vidareutveckla Kommerskollegiums arbete med handelshinder i syfte att öka effektiviteten i användningen av statliga medel. Regeringen avser därför beakta Riksrevisionens rekommendationer och se över styrning och uppföljning av Kommerskollegiums arbete med handelshinder samt se över regeringens redovisning till riksdagen. Samma sak gäller Kommerskollegiums arbete med informationsinhämtning och att förbättra företagens och andra aktörers kännedom om myndigheten."

Detta är naturligtvis önskvärt, men att endast uttala att man ämnar se över det hela känns inte betryggande, åtminstone inte för mig som oppositionspolitiker.

Det är möjligt att det i nuläget pågår ett arbete med att utveckla Kommerskollegiums återrapportering i enlighet med förändrade regler och att vissa av synpunkterna, exempelvis rörande rapportering och inhämtning av information, inkluderas och ryms inom det arbetet. Då arbetet bör anses vara av sådan vikt torde det ändå finnas ett behov av en åtgärdsplan med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. Därför gläder det mig att vi i utskottet har funnit majoritet för just det.

När riksdagen har fattat beslut om detta betänkande kommer vi att ha skickat ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen bör presentera en åtgärdsplan för hur den avser att tillvarata Riksrevisionens rekommendationer samt ta fram en tidsplan för hur regeringen avser att vidta dessa åtgärder. Denna tidsplan bör enligt tillkännagivandet även innehålla ett klargörande om när regeringen avser att presentera sina slutsatser för riksdagen.

Fru talman! Nu är det säkerligen någon från regeringspartierna som tänker: Dumma utskottsmajoritet, som inte förstår att regeringen redan avser att vidta alla adekvata åtgärder i världen utifrån Riksrevisionens kritik! Jag förstår dem. Det ligger i sakens natur att regeringspartierna verkar för att minimera antalet tillkännagivanden som riksdagen riktar gentemot regeringen. Det innebär dock inte att de har rätt i sak. Tvärtom menar Sverigedemokraterna att det finns fog för att föreslå ytterligare ett tillkännagivande i detta betänkande.

Mot den bakgrunden har vi en egen reservation på temat kännedom om Kommerskollegiums arbete, detta eftersom det i Riksrevisionens rapport tydligt framgår att kännedomen hos företag om det viktiga arbete som Kommerskollegium bedriver är skrämmande låg. Vi föreslår att myndighetens regleringsbrev kompletteras med ett uppdrag om att särskilt verka för att öka kännedomen om myndighetens arbete. På så sätt kan vi bidra till att sprida kunskap om Kommerskollegiums arbete och skapa förutsättningar för att fler företag tar del av eventuellt underlag och stöd.

Fru talman! Jag vill med detta sagt yrka bifall till vår reservation.


Anf. 105 Lorena Delgado Varas (V)

Fru talman! Kommerskollegium ska enligt sin instruktion bistå regeringen med expertstöd och bidra till ökad kunskap i frågor inom utrikeshandeln men även EU:s inre marknad och EU:s handelspolitik. Myndigheten ska också verka för frihandel och fri rörlighet på EU:s inre marknad.

Jag till tacka Riksrevisionen för ett gediget arbete.

I sina rekommendationer till regeringen vill de att man ska säkerställa en bredd i representationen av företag för att skapa ett så bra informationsunderlag som möjligt som täcker hela näringslivet och de ekonomiska intressena. På så sätt får man med fler perspektiv i formandet av kunskap och det stöd som Kommerskollegium sedan ger. De lyfter också upp att kännedomen om Kommerskollegium är mycket låg bland små och medelstora företag. Det är en stor förlust, anser vi.

Regeringen skriver i sitt svar att man ska se över styrning och uppföljning av Kommerskollegiums arbete med handelshinder, se över arbetet med informationsinhämtning samt förbättra företags och andra aktörers kännedom om myndigheten. Dessutom pågår ett arbete med att utveckla regeringens resultatredovisning och Kommerskollegiums återrapportering.

Den slutsats man kan dra av regeringens svar är att detta är ett pågående arbete - ett välbehövligt pågående arbete. Kommerskollegium måste bli bättre på att nå ut till fler företag. De måste bredda sitt underlag. De har helt enkelt varit en stagnerad myndighet. Genom att inte ha bredd i underlagen får vi också en stagnerad och inte framtidsdriven utrikeshandel. Vi behöver helt enkelt fler röster som formar vår handelspolitik.

Jag yrkar för Vänsterpartiets räkning bifall till reservation 1.


Anf. 106 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Det går inte att nog understryka vikten av arbetet med att minska handelshinder för att uppnå den svenska handelspolitikens mål. Svenska företag är beroende av ett väl fungerande handelssystem med så få handelshinder som möjligt. Tiden under pandemin som vi nu tar oss igenom, med erfarenheter av vad som sker när produkter och varor ska fraktas mellan och genom länder och vad som sker på orter där det pågår produktion, visar på vikten av att vårt land uttalar och driver handelsfrågorna ständigt och tydligt.

Fru talman! Det här betänkandet handlar om regeringens skrivelse som svar på Riksrevisionens granskning av Kommerskollegiums arbete mot handelshinder. Kommerskollegium får sitt uppdrag via regleringsbrev från regeringen. Utifrån det ansvarar de också för centralt arbete som utgår från svenska företags samlade ekonomiska intresse. Sverige är därför beroende av effektiva myndigheter och högkvalitativ information för att kunna stärka företagens konkurrenskraft, där information med hög kvalitet och precision är tillgångar som kan omsättas till konkurrenskraft för landets företag.

Den 24 september fick utskottet en dragning av vad Riksrevisionen hade fått fram i sin granskning. Det som granskats är Kommerskollegiums arbete för frihandel och fri rörlighet på EU:s inre marknad, hur myndigheten arbetar med utgångspunkt i det samlade svenska ekonomiska intresset samt myndighetens arbete med att beakta bland annat näringslivets intressen. Rapporten innehåller slutsatser och rekommendationer som avser Kommerskollegium och regeringen.

Fru talman! Jag vill för tydlighets skull gentemot läsare av protokollet och tittare säga att det finns en hel del som fungerar i vårt land. Just den här debatten handlar dock om saker där det behövs förbättringar.

Vi moderater anser att det är oroande besked när Riksrevisionens rapport visar att Kommerskollegiums potential inte utnyttjas fullt ut i det svenska arbetet mot handelshinder. Riksrevisionen har kommit fram till bedömningen att Kommerskollegiums informationsinhämtning från företagen är bristfällig, att informationsinhämtningen inte systematiskt följs upp och att både regeringens och Kommerskollegiums återrapportering är bristfällig.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att dessa tillkortakommanden, som man skriver, delvis kan ses som bristfällig effektivitet i hushållningen med statens medel, en slutsats som är besvärande då det delvis handlar om medel men även om vikten av att exportfrämjande anpassas till företagens verklighet.

Riksrevisionen tar upp att Kommerskollegiums informationsinhämtning ska spegla alla berörda svenska företags verksamhet för att man på så sätt ska kunna ge representativ information sett till hela näringen.

Riksrevisionen tar upp begreppet representativitet och dess betydelse för att bygga rätt bild med informationsmängd i förhållande till totalpopulation, det vill säga företag av olika slag med olika möjligheter på plats. Det blir oerhört viktigt för den samlade svenska bilden och för svenska intressen. Därför påverkar urval för sammanställningar på marknader så att det inte blir en för snäv bild, vilket det kan bli om man inte har tagit med alla företag. Detta är speciellt viktigt i ett läge som det som nu råder under pandemin, med anledning av vårt lands stora behov av fungerande handel och dess betydelse för landet.

Om då lägesbilden bygger på ett begränsat antal företag och kanske inte heller alla sorters företag - det vill säga små, medelstora och stora företag - kan lägesbilden bli väldigt missvisande. Om den inte stämmer löser inte heller de svenska insatserna problematiken, eller bara delvis. Det påverkar våra företags affärsmöjligheter, och därmed påverkar det tillväxt och konkurrenskraft. Därför, fru talman, är vi angelägna om att se en systematisk och strukturerad uppföljning från regeringens sida.

Regeringen säger i sitt svar att den huvudsakligen avser att beakta Riksrevisionens synpunkter inom ramen för det övergripande utvecklingsarbetet, bland annat gällande regeringens återrapportering till riksdagen. Det är bra. Men för oss är det viktigt att det verkligen blir tydligt, systematiskt och strukturerat, med en åtgärdsplan för hur rekommendationerna ska tas till vara, och att rekommendationerna följs av en tidsplan för när regeringen tänker presentera sina slutsatser för riksdagen.

Det blir extra viktigt att veta att rapportens innehåll med rekommendationer ska genomföras. Vi bygger vårt svar på att Riksrevisionen riktade liknande rekommendationer om förbättringsarbete när Statskontoret 2013 gjorde en myndighetanalys på samma tema och att Riksrevisionen nu återkommer på samma tema 2020, sju år senare.

Fru talman! Sverige är ett innovativt land i utkanten av norra Europa. Vi är beroende av att kunna handla med andra länder. Handelspolitikens syfte är att företag av alla slag - små, medelstora och stora - och vår industri ska kunna sälja sina produkter, varor och tjänster så optimalt som möjligt. Då behöver de vara konkurrenskraftiga. Syftet är vidare att företagen ska anställa för att kunna tillverka och sälja. Det ger jobb till landet. Slutligen är syftet att tillväxt i företag och jobb ska ge pengar till välfärden.

Med anledning av pandemin, vikten av handelspolitiken, tidigare rekommendationer och nu återkommande rekommendationer vill vi understryka och tillvarata Riksrevisionens slutsatser och få fram en tidsplan för hur regeringen avser att implementera dessa åtgärder. Denna tidsplan bör, som vi säger, även innehålla ett klargörande om när regeringen avser att presentera dem för riksdagen.

Därmed har också Åsa Eriksson från Socialdemokraterna fått svar på sin fråga.


Anf. 107 Helena Lindahl (C)

Fru talman! Jag kommer att läsa upp min eminenta kollega Hannes Hervieus text om Kommerskollegiums arbete mot handelshinder. För bara några minuter sedan var han tvungen att lämna kammaren på grund av familjeangelägenheter, så ni får hålla till godo med mig och mina eventuella stakningar.

Fru talman! Att vi genom handel stärker vårt samhälle, att vi genom handel berikar vårt samhälle och att vi genom handel tar vårt samhälle närmare världen och världen kommer närmare oss är en urgammal insikt som har präglat generationer av politiker och makthavare. Att värna goda förutsättningar för handel med såväl våra grannar som länder långt bort är en av de viktigaste uppgifterna vi har att arbeta med för att skapa välstånd runt om i hela landet.

Det vi debatterar i dag, Kommerskollegium, är ett av landets äldsta centrala ämbetsverk, sprunget ur genialiteten och förvaltningssinnet hos Axel Oxenstierna. År 1651 grundades Kommerskollegium, och dess medarbetare har sedan dess tjänat våra företag och vårt land väl. Det är viktigt att förstå Kommerskollegiums historiska perspektiv för att kunna förstå hur vi bäst kan utveckla Kommerskollegium att vara effektivt i dag och i framtiden.

Fru talman! Kommerskollegium började sitt arbete före den industriella revolutionen, och när Förenta staterna grundades 1776 hade Kommerskollegium redan tjänat Sverige i över 120 år. Det är längre än vi i dag har haft allmän och lika rösträtt. Tänk på det!

Att Kommerskollegium och dess medarbetare så länge har arbetat för landet, handeln och företagens bästa är inte skäl till att inte hela tiden söka efter möjligheter att utveckla och effektivisera förvaltningen och verksamheten - tvärtom är det vår skyldighet gentemot Kommerskollegiums viktiga uppgift och dess historiska betydelse för Sverige.

Fru talman! Sverige som handelsnation med stort exportberoende är beroende av effektiva myndigheter och högkvalitativ information för att kunna stärka företagens konkurrenskraft. Företag som sliter med att utveckla sina produkter och tjänster är beroende av information med hög kvalitet och precision som kan omsättas till nya avtal och nya kunder, vilket stärker vårt lands konkurrenskraft och ger fler möjligheten att få ett arbete och kunna stå på egna ben och försörja sig själva och sin familj.

Fru talman! Jag vill yrka bifall till utskottets förslag till beslut. Det är bra att Riksrevisionen i sin granskning av Kommerskollegiums arbete tydligt pekar ut rekommendationer till regeringen. Den bedömning Riksrevisionen gör om att urvalet företag som informationen har inhämtats från är litet till antalet och därmed påverkar representativiteten är värd att ta på allvar.

Kännedomen om Kommerskollegiums viktiga uppgifter bedöms som mycket låg bland små och medelstora företag, tyvärr. Regeringens resultatredovisning bedöms därmed vara allmänt hållen. Det saknas information om Solvitcentrumets resultat, vars verksamhet bland annat ska hantera handelshinder på EU:s inre marknad. Men av skrivelsen framgår att regeringen i allt väsentligt delar Riksrevisionens beskrivning.

Det som är mer anmärkningsvärt, fru talman, är att varken regeringen eller Kommerskollegium verkar sträva efter högre effektivitet i informationsinhämtningen och att information därmed kan bli ofullständig eller missvisande. Slutsatsen som dras är att de resurser som läggs ned kan göra större nytta på annat sätt, det vill säga att de skattemedel som busschauffören, it-teknikern och sjuksystern betalar in och som fördelas till Kommerskollegium kan användas bättre.

Därför är det, fru talman, anmärkningsvärt att regeringen inte tydligare uppger att man kommer att agera. Regeringen behöver visa större respekt för de svenska skattebetalarnas hårt ihopslitna slantar och ta styrningen av en otroligt viktig myndighet på än större allvar.

Vi ser det därför som nödvändigt att regeringen återkommer till riksdagen gällande vilka åtgärder man avser att vidta för att säkerställa att Kommerskollegium utvecklar metoderna för informationsinhämtning från företag, ökar företagens kännedom om Kommerskollegiums verksamhet och åstadkommer bättre resultatredovisning, bland annat gällande Solvitcentrumet.

Vi vet, fru talman, att regeringen har mycket att göra. Men det har de svenska företagen också. Att regeringen gör ett gott arbete är avgörande för deras förutsättningar för handel och utveckling. Så var det för Ostindiska kompaniet på 1700-talet, och så är det för de svenska startupbolagen i dag.

Kommerskollegium har i hundratals år haft en mycket viktig uppgift, och regeringen behöver lägga mer kraft på att säkra förutsättningarna för ett framgångsrikt arbete i förhoppningsvis hundratals år framöver.


Anf. 108 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Jag ska börja med att yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Sverige är ett glest befolkat land i Europas geografiska periferi och är starkt beroende av en väl fungerande internationell handel. Detta är ett faktum, och det är nödvändigt att vi anpassar oss men också att vi ger så goda förutsättningar som möjligt till våra företag.

Vi är med andra ord en nation som är starkt betjänt av att ha så få handelshinder som möjligt, och detta är något som vi kristdemokrater starkt vurmar för. Därför är jag glad över att det finns en utskottsmajoritet som har ställt sig bakom bland annat en motion från oss där vi vill se att regeringen vässar sina ambitioner lite grann.

I rapporten kan vi läsa att Riksrevisionen menar att hushållningen med statliga medel brister i effektivitet. Informationsinhämtningen sker från en begränsad andel företag utan bedömning av deras representativitet. Riksrevisionen gör bedömningen att varken regeringen eller Kommerskollegium tycks sträva efter att öka effektiviteten i informationsinhämtningen som därmed kan bli missvisande.

Uppföljningen av informationen saknar systematik, och även om de företag som har kontakt med Kommerskollegium är nöjda slår Riksrevisionen fast att det är få företag som känner till myndigheten. Riksrevisionen bedömer även att regeringens resultatredovisning angående Kommerskollegium är allmänt hållen och inte ger någon bild av det svenska Solvitcentrumets kvalitet.

Med anledning av de iakttagelserna riktar Riksrevisionen rekommendationer till regeringen, exempelvis att regeringen bör säkerställa att myndigheten arbetar för en representativ informationsinhämtning och ökad kännedom bland företag. Regeringen bör tydliggöra återrapporteringskraven och förbättra resultatredovisningen till riksdagen.

Man rekommenderar även Kommerskollegium att bland annat utveckla informationsinhämtningen om företags erfarenheter genom att följa upp olika metoder samt att tydligare inkludera uppföljning och utvärdering i myndighetens verksamhetsplanering.

Fru talman! Detta är rekommendationer som vi kristdemokrater instämmer i och vill lyfta fram här i kammaren. Vi vet att regeringen inte är okunnig om kritiken. Tvärtom instämmer regeringen själv helt eller delvis i ett antal av Riksrevisionens bedömningar. Men man måste vilja göra något också och inte bara konstatera att det finns brister och sedan stanna där. Vi vill se åtgärder. Regeringen presenterar helt enkelt inte i tillräcklig grad åtgärder med anledning av rekommendationerna.

Med tanke på de brister som iakttagits menar vi att rapporten måste följas upp på ett strukturerat sätt. Kristdemokraterna föreslår därför att regeringen tar fram en åtgärdsplan för hur man tänker tillvarata rekommendationerna och inom vilken tidsram detta ska ske.


Anf. 109 Joar Forssell (L)

Fru talman! Tack för en god debatt! Kommerskollegium är en ganska okänd myndighet för många. Det är ett av de problem som också belyses av Riksrevisionen. Men i grund och botten är faktiskt den verksamhet som myndigheten ägnar sig åt en av de kanske allra viktigaste vi har.

Det handlar om, fru talman, att om jag har någonting som du vill ha och du har någonting som jag vill ha måste vi kunna byta dessa saker med varandra. Du kanske har en sjyst kavaj och jag har sjysta pjuck, och så vill vi byta dem med varandra. Och varför skulle det vara annorlunda om du ville byta din kavaj mot talmannen i Danmark eller Taiwans sjysta pjuck?

Det finns inget gott skäl. Var och en, vilken människa man än är, måste få byta, handla och röra sig fritt ekonomiskt över världens gränser. Då blir du gladare, fru talman, för att du fick mina pjuck, och jag blir gladare för att jag fick din kavaj.

Någonstans är det precis så där som hela Sveriges och allas välstånd i hela världen har byggts: genom att människor skapar värde genom att byta saker med varandra så att varje person får mer än vad den hade innan. Det som är en av statens viktigaste uppgifter, och som definitivt är någonting som Kommerskollegium ägnar sig åt, är ju att få bort så mycket av hindren som möjligt.

Fru talman! När man ägnar sig åt politik, stiftar lagar och kanske hittar på handelshinder tycker jag att man ska fråga sig med vilken rätt. Jag tycker faktiskt inte att det finns någonting som ger mig rätt att sätta upp hinder för någon annan att byta sina pjuck mot någon annans kavaj eller vad det nu kan vara för någonting.

Fru talman! Det är dessutom så att när vi gör detta blir vi inte bara rikare och får fler skattekronor som vi kan köpa välfärd för och så vidare. Det är heller inte bara så att vi slutar att stå i vägen för människors rätt att få göra vad de vill med sina resurser. Det är också så att vår kultur utvecklas. Vi utvecklas som människor och får fred i världen, eftersom det är svårare och mer kostsamt för länder att gå i krig med varandra om ländernas befolkningar har ekonomiskt utbyte.

Fru talman! Det är av det skälet som det är så otroligt viktigt att den här verksamheten fungerar, att vi identifierar handelshinder så att vi kan se till att få bort dem. Då blir människor mer fria att själva bestämma över sin egen ekonomi, och så bygger vi välstånd också för morgondagen.

Det är därför som det blir så otroligt viktigt med bättre uppföljning och ökad kännedom bland företagen som ska komma in med information om de handelshinder som man upptäcker. Det handlar om bättre informationsinhämtning så att vi kan fortsätta det enträgna arbetet som har pågått under mycket lång tid med att få bort hinder för att människor ska kunna handla med varandra, samarbeta med varandra och kunna bidra till varandras välstånd världen över.

Riksrevisionens rapport om Kommers-kollegiums arbete mot handelshinder

Det är faktiskt inte så som man trodde på den tiden när Kommerskollegium kom till att Sverige bara blir rikt om någon annan blir fattigare, och om någon annan blir rik blir vi fattigare. Det trodde man då. Det var merkantilism och annat tjafs. Men sanningen är ju den att vi blir rikare när andra blir rikare, för då kan vi byta ett större välstånd med varandra. Då kan vi byta ett större värde med varandra.

Det är därför varje handelshinder måste identifieras och elimineras så att människor kan skapa välstånd. Så kan vi ha både välfärd och välstånd också i framtiden.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 3 februari.)

Riksrevisionens rapport om regionala strukturfondspartner-skap

Beslut

Kommerskollegiums arbete mot handelshinder har granskats (NU11)

Riksrevisionen har granskat Kommerskollegiums arbete mot handelshinder. Revisionens bedömning är att Kommerskollegiums informationshämtning från företag är bristfällig, att den inte följs upp systematiskt och att både Kommerskollegiums och regeringens återrapportering därför kan riskera att bli ofullständig.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen ser positivt på att regeringen till stora delar instämmer i revisionens slutsatser. Däremot är riksdagen oroad av att Kommerskollegiums brister i sitt arbete delvis kan innebära att statens medel inte används på ett effektivt sätt. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att ta fram en åtgärdsplan och en tidplan för att ta tillvara på Riksrevisionens rekommendationer.

Riksdagen lade också skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till motionsyrkanden om uppföljning av Riksrevisionens rekommendationer. Avslag på övriga motionsyrkanden. Skrivelsen läggs till handlingarna.