Sök

Regeringen har lagt fram ett förslag som ska ge en tydligare koppling mellan att delta i åtgärder för att förebygga återfall och att friges villkorligt. Den villkorliga frigivningen ska kunna skjutas upp i större utsträckning än i dag för den som under tiden på anstalt missköter eller inte deltar i återfallsförebyggande åtgärder eller andra liknande åtgärder. Möjligheterna att skjuta upp den villkorliga frigivningen för den som missköter sig även på andra sätt ska utökas.

De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att den så kallade presumtionen för villkorlig frigivning tas bort och att större hänsyn ska tas till hur den intagne har skött sig under sitt fängelsestraff. Regeringen bör också överväga att villkorlig frigivning ska kunna ske först efter tre fjärdedelar av strafftiden och aldrig för den som har återfallit i brott.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

24, 77 minuter

Justering

2020-12-17

Datum

2021-01-15

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-01-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tillfällig lag och vissa lagändringar som möjliggör fler åtgärder för att motverka trängsel och därmed hindra spridningen av sjukdomen covid-19.

Särskilda begränsningar ska kunna införas för både verksamheter och platser. Det kan till exempel gälla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, platser för fritids- eller kulturverksamhet som är öppna för allmänheten, handelsplatser, som köpcentrum och gallerior, som är öppna för allmänheten, kollektivtrafik och inrikes flygtrafik samt platser för privata sammankomster. Vid behov ska folksamlingar av en viss storlek kunna förbjudas på platser dit allmänheten har tillträde samt serveringsställen kunna stängas. Den tillfälliga covid-19-lagen ska gälla från och med den 10 januari till och med den sista september 2021.

Riksdagen riktar också två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen. Riksdagen anser att rätten till ersättning bör göras mycket tydligare och att en verksamhet som drabbas av regeringens föreskrifter som meddelas med stöd av den nya covid-19-lagen eller lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen som huvudregel ska ersättas. Riksdagen uppmanar genom ett tillkännagivande regeringen om detta. Riksdagen uppmanar också regeringen genom ett tillkännagivande att informera utskottet löpande då arbete pågår inom Regeringskansliet med att ta fram nya föreskrifter med stöd av den tillfälliga lagen. Förslagen om tillkännagivanden har sin grund i två följdmotioner.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

29, 108 minuter

Justering

2021-01-07

Datum

2021-01-07

Bordläggning

2021-01-07

Debatt

2021-01-08

Beslut

2021-01-08

Datum

2021-01-01

Datum

2021-01-01

Riksdagen sa nej till ett femtiotal förslag i motioner om yrkestrafik- och taxifrågor från den allmänna motionstiden 2020. Motionerna handlar exempelvis om frågor om tillsyn och kontroll samt genomförande av översyn.

Riksdagen anser att arbete redan pågår, bland annat inom EU och i den pågående utredningen om effektivare kontroller av yrkestrafik på väg. Eftersom tunga godstransporter på väg i många fall är gränsöverskridande anser riksdagen att det finns ett behov av gemensamma åtgärder på europeisk nivå för att upprätthålla en konkurrenssituation som bygger på lika villkor.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

13

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

20, 85 minuter

Justering

2020-12-17

Datum

2020-12-30

Bordläggning

2021-01-19

Debatt

2021-01-20

Beslut

2021-01-20

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att återkomma med förslag som gör det möjligt att bygga friliggande cykelvägar utan krav på kontakt med bilvägar.

Dagens regler kring cykelvägar har funnits i många år och behöver bli tydligare, anser riksdagen. Tolkningen av reglerna gör till exempel att allmänna cykelvägar enbart byggs nära bilvägar. För att förbättra möjligheten att bygga cykelvägar måste gång- och cykelvägar kunna byggas separerade från bilvägar.

Förslaget om tillkännagivande kom från behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden år 2020. Riksdagen sa nej till övriga cirka 90 förslag i motioner inom cykelområdet, med hänvisning bland annat till den nationella cykelstrategin samt redan gjorda översyner och ändringar.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

11

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

16, 73 minuter

Justering

2020-12-17

Datum

2020-12-28

Bordläggning

2021-01-19

Debatt

2021-01-20

Beslut

2021-01-27

Riksrevisionen har granskat Kommerskollegiums arbete mot handelshinder. Revisionens bedömning är att Kommerskollegiums informationshämtning från företag är bristfällig, att den inte följs upp systematiskt och att både Kommerskollegiums och regeringens återrapportering därför kan riskera att bli ofullständig.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen ser positivt på att regeringen till stora delar instämmer i revisionens slutsatser. Däremot är riksdagen oroad av att Kommerskollegiums brister i sitt arbete delvis kan innebära att statens medel inte används på ett effektivt sätt. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att ta fram en åtgärdsplan och en tidplan för att ta tillvara på Riksrevisionens rekommendationer.

Riksdagen lade också skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 36 minuter

Justering

2020-12-17

Datum

2020-12-21

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-02-03

Riksdagen riktar två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om svensk hantering av EU-medel och de så kallade regionala strukturfondspartnerskapen.

Regeringen uppmanas att se över och förtydliga ansvarsfördelningen mellan partnerskapen, förvaltande myndigheter och regionerna inför perioden 2021-2027. Regeringen bör återkomma till riksdagen med en redogörelse för översynen och vilka konkreta åtgärder som gjorts. Regeringen bör även återkomma med konkreta förslag på åtgärder som riksdagen kan ta ställning till, om det behövs. Riksdagen uppmanar regeringen att även göra en mer omfattande översyn av de regionala strukturfondspartnerskapen inför perioden efter 2027.

Riksdagens tillkännagivanden kommer från behandlingen av en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskningsrapport om regionala strukturfondspartnerskap. Riksdagen lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

De regionala partnerskapen har sekretariat vid åtta av Sveriges regioner och består av representanter för regioner, kommuner, arbetsmarknadens parter, myndigheter och civilsamhället. De fördelar pengar till godkända svenska ansökningar från EU:s regionala utvecklingsfond och socialfonden. Partnerskapen bestämde över cirka 12 miljarder kronor i EU-medel under perioden 2014-2020.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 34 minuter

Justering

2020-12-17

Datum

2020-12-18

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-02-03

Företag med statligt ägande bör agera så att en effektiv och sund konkurrens upprätthålls. Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att vidta åtgärder inom ramen för sin bolagsstyrning för att säkerställa det. Regeringen bör även återkomma till riksdagen med en redovisning av vad som gjorts.

I statens bolagsportfölj finns 46 hel- och delägda företag. Riksdagen konstaterar att staten är och kommer vara en stor företagsägare under överskådlig tid. Det är därför viktigt att regeringen tydliggör att statligt ägda bolag ska vara föredömen när det gäller ledning och styrning. Företagen ska inte nyttja en dominerande ställning eller på annat sätt bidra till osund konkurrens.

Tillkännagivandet kom från motioner som riksdagen behandlade i samband med regeringens årliga skrivelse om företag med statligt ägande. Skrivelsen innehåller bland annat en verksamhetsberättelse för dessa företag och ger en bild av utvecklingen i bolagsportföljen under i huvudsak 2019.

Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner inom området och lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

9

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

24, 92 minuter

Justering

2020-12-17

Datum

2020-12-18

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-02-03

Den 17 december 2020 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2021. I finansutskottets sammanställning FiU10 finns alla beslut, uppdelat på inkomster, utgiftsområde och anslag. FiU10 anmäldes i kammaren och riksdagen överlämnade sedan sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget till regeringen.

Justering

2020-12-17

Datum

2020-12-17

En tillfällig lag som ger möjlighet till mer träffsäkra åtgärder behövs för att begränsa spridningen av covid-19. Det tycker riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanar regeringen att skyndsamt återkomma med förslag till en tillfällig lag. Den ska reglera hur människor får samlas vid en epidemi eller pandemi, hur nedstängningar av verksamheter får ske och att kompensation ska ges till de verksamheter som berörs. Enligt riksdagen ska lagen börja gälla senast under första kvartalet 2021.

Förslaget om tillkännagivande har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Ett utskottsinitiativ betyder att förslagen har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 42 minuter

Justering

2020-12-16

Datum

2020-12-16

Bordläggning

2020-12-16

Debatt

2020-12-17

Beslut

2020-12-17

Cirka 102 miljarder kronor ur statens budget för 2021 ska gå till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Mest pengar, cirka 32 miljarder kronor, går till bidrag för läkemedelsförmåner. Cirka 24,5 miljarder kronor går till statlig assistansersättning och området folkhälsa och sjukvård får cirka 16,8 miljarder kronor. I utgiftsområdet ryms också anslag till myndigheter, bland annat Inspektionen för vård och omsorg, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden, befogenheter, om ekonomiska åtaganden. Det med den ändringen att riksdagen ger regeringen befogenhet att för 2021 besluta att Folkhälsomyndigheten får öka upplåningen i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar. Lånen får uppgå till 4,5 miljarder kronor inklusive tidigare lån, vilket är 2,5 miljarder kronor mer än vad regeringen har föreslagit.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Justering

2020-12-10

Datum

2020-12-11

Bordläggning

2020-12-16

Debatt

2020-12-17

Beslut

2020-12-17

Cirka 9,3 miljarder kronor i statens budget för 2021 ska gå till utgiftsområdet migration. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Mest pengar, cirka 4,4 miljarder kronor går till Migrationsverket och drygt 2,8 miljarder kronor går till ersättningar och bostadskostnader. Till domstolsprövning i utlänningsmål går cirka 770 miljoner kronor.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutet tog riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet är steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

81, 190 minuter

Justering

2020-12-08

Datum

2020-12-11

Bordläggning

2020-12-15

Debatt

2020-12-16

Beslut

2020-12-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att drygt 98 miljarder kronor ur statens budget 2021 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar går till aktivitets- och sjukersättningar, cirka 40,5 miljarder kronor. 37,8 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering och Försäkringskassan får cirka 9,2 miljarder kronor. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag på ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden och till ändringar i socialförsäkringsbalken. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 25 alternativa budgetförslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen tar beslut om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det gjorde riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet om fördelning är en del av steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

60, 155 minuter

Justering

2020-12-08

Datum

2020-12-11

Bordläggning

2020-12-15

Debatt

2020-12-16

Beslut

2020-12-16

Cirka 28,3 miljarder kronor i statens budget för 2021 ska gå till utgiftsområdet studiestöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Mest pengar, cirka 20,2 miljarder kronor, går till studiemedel. Drygt 4,3 miljarder kronor går till studiehjälp.

Riksdagen sa också ja till en ändring i studiestödslagen som innebär att regeringen vid extraordinära händelser i fredstid kan besluta om att ett högre belopp än normalt i extra lån för den som arbetat tidigare får lämnas, så kallat tilläggslån.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa ekonomiska bemyndiganden och samtidigt nej till motioner med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutet tog riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet är steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

32, 84 minuter

Justering

2020-12-10

Datum

2020-12-10

Bordläggning

2020-12-15

Debatt

2020-12-16

Beslut

2020-12-16

Cirka 92 miljarder ur statens budget för år 2021 går till utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning, enligt regeringens förslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Pengarna går bland annat till maxtaxa i förskolan, utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet, bidrag till lärarlöner, förstärkning av forskning och utbildning på forskarnivå och till universitet, högskolor och myndigheter inom utbildningsområdet.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa ekonomiska bemyndiganden, och samtidigt nej till alternativa budgetförslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen tar beslut om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det gjorde riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet om fördelning avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

82, 234 minuter

Justering

2020-12-08

Datum

2020-12-10

Bordläggning

2020-12-14

Debatt

2020-12-15

Beslut

2020-12-16

Nära 15,4 miljarder kronor ur statens budget för år 2021 ska gå till utgiftsområdet näringsliv. Mest pengar går till Verket för innovationssystem: forskning och utveckling som får drygt 3,5 miljarder kronor, stöd vid korttidsarbete som får nära 2,1 miljarder samt omställningsstöd och stöd till enskilda näringsidkare som får 2 respektive 1,5 miljarder.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa samtidigt nej till de alternativa budgetförslag som har förts fram i motioner.

Vidare ändras lagen om stöd vid korttidsarbete. Under år 2020 har kompletterande bestämmelser införts i lagen med anledning av den kris som coronaviruset utlöste. Nu har regeringen föreslagit en ändring till som innebär att arbetsgivare som får stöd vid korttidsarbete, och som anordnar kompetensinsatser under den arbetsbefriade tiden, ska få ersättning för sådana insatser. Staten ska kunna ersätta 60 procent av kostnaden och arbetsgivare ska stå för 40 procent.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till mål för utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande samt det ändrade uppdraget för Visit Sweden AB, som bland annat innebär att bolaget kan marknadsföra Sverige som besöksmål inte bara för utländska utan även för inhemska målgrupper. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

56, 143 minuter

Justering

2020-12-10

Datum

2020-12-10

Bordläggning

2020-12-14

Debatt

2020-12-15

Beslut

2020-12-16

Regeringen föreslår lagändringar för säkerhetsprövning av domstolar för att värna domstolarnas och domarnas oberoende ställning. Ändringarna innebär att:

• Domarnämnden ska ansvara för säkerhetsprövningen av cheferna för de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, Arbetsdomstolen och hyres- och arrendenämnderna i Stockholm, Göteborg och Malmö,
• det blir tydligare att respektive domstol eller nämnd ansvarar för säkerhetsprövningen av övriga ordinarie domare och hyresråd,
• Domstolsverket har rätt att yttra sig vid Domarnämndens sammanträden endast om ärendet handlar om utnämning av en chef för en domstol,
• det blir tydligare att Domarnämnden ska bedriva ett aktivt och långsiktigt arbete för att främja rekryteringen av ordinarie domare.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-12-10

Datum

2020-12-10

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-01-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om mål för Sveriges genomförande av FN:s så kallade Agenda 2030 för hållbar utveckling. Agendan är en handlingsplan med mål och delmål för att skapa ett hållbart samhälle för alla människor, planeten och välståndet.

Det svenska målet lyder att Sverige ska genomföra Agenda 2030 för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling genom en samstämmig politik nationellt och internationellt. Genomförandet ska präglas av agendans princip att ingen ska lämnas utanför.

Riksdagen riktar också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att lämna en skrivelse till riksdagen vartannat år om hur arbetet går med att genomföra Agenda 2030. Förslaget till tillkännagivande kom i samband med behandling av motioner. Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i följdmotioner och motioner inom området från allmänna motionstiden 2020.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

2

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

8, 67 minuter

Justering

2020-12-10

Datum

2020-12-10

Bordläggning

2020-12-15

Debatt

2020-12-16

Beslut

2020-12-17

Cirka 45 miljarder kronor i statens budget ska gå till EU-avgiften för 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa också ja till att regeringen får ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten 2021. Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutet tog riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet är steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 47 minuter

Justering

2020-12-10

Datum

2020-12-10

Bordläggning

2020-12-15

Debatt

2020-12-16

Beslut

2020-12-17