Terrorism

Fru talman! Vi har i dag att debattera justitieutskottets betänkande om terrorism, och jag vill inleda med att yrka bifall till reservation 15.

Jag skulle vilja påstå att alla demokrater tar arbetet mot terror, våldsbejakande extremism och radikalisering på högsta allvar. Så även i denna kammare. De separatistiska, våldsbejakande och odemokratiska ideologierna måste bekämpas. Våra värderingar är inte under förhandling i den här kampen. De är snarare själva orsaken till att vi kämpar.

Fru talman! Regeringens nationella strategi mot terrorism ska vara utgångspunkten för Sveriges långsiktiga arbete på området, både nationellt och internationellt. Syftet är att skapa en tydlig struktur för det arbete som krävs för att motverka terroristbrottslighet. I strategin betonas vikten av samverkan och en tydlig uppföljning av det arbete som görs. Arbetet delas in i tre områden: förebygga, förhindra och försvåra. Utöver den nationella strategin utgör den senaste blocköverskridande överenskommelsen mot terrorism basen för det politiska arbetet framåt.

Ett särskilt fokus i den nationella strategin ligger på området förebygga, och det förebyggande arbetet har också utvecklats och fått en permanent struktur. Ett nationellt center mot våldsbejakande extremism, CVE, inrättades 2018. CVE utvecklar det kunskapsbaserade och sektorsövergripande arbetet med att förebygga våldsbejakande extremism på nationell, regional och lokal nivå, bland annat genom att ge behovsanpassat stöd till lokala aktörer.

Flera myndigheter har sedan 2016 haft uppdrag att utveckla kunskap och vägledning, till exempel Kriminalvården, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse och Statens skolverk. Dessa regeringsuppdrag har bidragit till att myndigheter och kommuner är bättre rustade i dag till att både enskilt och med stöd av CVE arbeta förebyggande mot våldsbejakande extremism.

I syfte att ytterligare utveckla insatser till individer som är involverade i våldsbejakande extremism eller som är dömda för olika brott har Kriminalvården, Polismyndigheten, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen slutredovisat ett uppdrag om ett nationellt avhopparprogram för insatser till individer som vill lämna kriminella eller våldsbejakande miljöer. Det förslaget bereds nu inom Regeringskansliet.

Fru talman! Kampen mot terrorismen är allas vårt ansvar. Flertalet av punkterna i den blocköverskridande överenskommelsen har genomförts. Mycket har gjorts, och mycket är på gång.

Säkerhetspolisen och Polismyndigheten har fått kraftiga resursförstärkningar och dessutom uppdrag att utveckla sin samverkan. Det har blivit enklare för Säkerhetspolisen, militära underrättelsetjänsten Must och FRA att dela information med varandra, och enklare för polisen att sätta upp övervakningskameror. Det nya tvångsmedlet hemlig dataavläsning trädde i kraft den 1 april 2020.

Nykriminaliseringar har införts i form av bland annat den nya straffbestämmelsen om samröre med en terroristorganisation samt utvidgningar av straffbestämmelserna om utbildning, resa och finansiering kopplat till terrorism. Regeringen bereder förslag från den utredning som har sett över hela den straffrättsliga terrorismlagstiftningen och bland annat föreslagit flera straffskärpningar.

Vi anser också att det är angeläget att kriminalisera deltagande i en terroristorganisation. Regeringen har därför gett en parlamentarisk kommitté i uppdrag att utreda möjligheten att begränsa den grundlagsskyddade föreningsfriheten i förhållande till terroristorganisationer.

Kommittén föreslår en förändring på grundlagsnivå som ger riksdagen möjlighet att besluta om lagstiftning som innebär en begränsning av föreningsfriheten när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt eller understödjer terrorism, som till exempel ett så kallat deltagandebrott. Den föreslagna ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Remittering pågår. Proposition planeras till i höst.

Regeringen bereder förslag från betänkandet Ett effektivare regelverk för utlänningsärenden med säkerhetsaspekter, där det föreslås en ny lag som gör det lättare att utvisa kvalificerade säkerhetshot och skärpta straff för utvisade som trotsar återreseförbudet till Sverige eller bryter mot anmälningsskyldigheten.

Ett stort antal åtgärder har vidtagits mot penningtvätt och finansiering av terrorism, bland annat mot bakgrund av EU:s penningtvättsdirektiv.

Fru talman! Vikten av internationellt samarbete när det gäller brottsbekämpning har vi inte minst sett den senaste veckan. Samarbetet inom EU är av största vikt även gällande terrorism. Ett omfattande arbete pågår för att stärka informationsutbyte och operativt samarbete mellan ansvariga nationella myndigheter.

Europol och Eurojust spelar viktiga roller när det gäller att bidra med effektiva kanaler för att snabbt utbyta information om misstänkta terrorister. EU-samarbetet är också avgörande för att bekämpa cyberbrottslighet, terroristrelaterat innehåll på nätet och brottslighet där man använder ny teknik.

Olagligt terrorisminnehåll som har spridits via värdtjänstleverantörer har varit en bidragande orsak till de terroristbrott som har begåtts under de senare åren samt den radikalisering som skett och den rekrytering som kunnat göras till terroristgrupper. Vi välkomnar förordningen om att förebygga spridning av terrorisminnehåll online som beslutades den 28 april. Olagligt terrorisminnehåll ska inte förekomma online, och det måste motarbetas med kraft.

Fru talman! Ett av de tillkännagivanden som utskottet föreslår gäller sanktionsmöjligheter i säkerhetsskyddslagen. Som framgår av handlingarna innehåller betänkandet Kompletteringar till den nya säkerhetsskyddslagen förslag om att tillsynsmyndigheten i vissa fall ska kunna besluta om att en sanktionsavgift ska kunna åläggas en verksamhetsutövare som bryter mot bestämmelserna i lagen. En proposition är aviserad att lämnas till riksdagen under våren 2021. Vi tycker alltså det, och en proposition är med andra ord på väg. Således finns det enligt vår uppfattning inte skäl för riksdagen att ta något initiativ i frågan.

Avslutningsvis, fru talman: Terrorism är inget nytt begrepp eller en ny företeelse. Terrorism är inget statiskt. Den har förändrats över tid från den franska revolutionens terrorvälde, till flygplanskapningar och kidnappningar på 1970-talet och till dagens självmordsbombare. Med det sagt är det oerhört viktigt att vi som lagstiftare ständigt utvärderar och vid behov också förändrar vår lagstiftning så att den möter upp även framtidens terrorist med det öppna samhällets fulla kraft.

Fru talman! Vi debatterar nu justitieutskottets betänkande Terrorism, där ett stort antal motioner från allmänna motionstiden behandlas. Utskottet föreslår att riksdagen gör fem tillkännagivanden till regeringen. Därutöver har vi moderater åtta reservationer.

Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservation 6 om kriminalisering av deltagande i andra våldsbejakande organisationer.

Europa har under de senaste decennierna drabbats av en lång rad mycket allvarliga terroristdåd. Det har främst rört sig om islamistiskt motiverad terrorism, men det har också förekommit attentat med exempelvis högerextrema agendor.

Vi minns alla attentaten i Paris 2015 och attentaten i Oslo och på Utøya 2011. Under senare år har vi också sett flera attentat i bland annat i Frankrike, Österrike och Tyskland. Efter terrordådet på Drottninggatan för fyra år sedan blev det tydligt att hotet från terrorismen är reellt även i Sverige.

Sverige har sedan ett antal år en förhöjd terrorhotnivå. Enligt Nationellt centrum för terrorhotbedömning finns det individer, både i Sverige och utomlands, som betraktar terrorattentat mot mål i Sverige som legitima och som har såväl avsikt som förmåga att genomföra sådana.

Daish förmåga att leda och koordinera terrorattentat i västvärlden har försvagats, men det är troligt att de eller andra aktörer kommer att försöka återupprätta denna förmåga. Parallellt med detta har det också skett en successiv tillväxt av den våldsbejakande islamistiska miljön i Sverige, som främst är koncentrerad till socialt utsatta områden i större och medelstora städer.

Historiskt har de flesta attentat som utförts i Europa genomförts av personer som inte har tränat eller stridit med våldsbejakande grupper utomlands. Nationellt centrum för terrorhotbedömning gör därför bedömningen att om ett islamistiskt motiverat terrorattentat genomförs är det troligt att det utförs av en ensamagerande gärningsman eller av en mindre grupp som använder lättillgängliga medel.

Vi moderater har medverkat till två överenskommelser mot terrorism, 2015 respektive 2017. Vi har enats över partigränserna om viktiga initiativ för att stärka Sveriges säkerhet. Utifrån dessa har vissa åtgärder vidtagits av regeringen, men det återstår fortfarande mycket att göra för att skydda Sverige mot terrorism.

Utskottet konstaterar bland annat att straffnivåerna för vissa brott inom terrorismområdet framstår som orimligt låga. Terroristbrottsutredningen föreslog i sitt slutbetänkande, som kom 2019, skärpta straff för flera terroristbrott.

Vi anser dock att de föreslagna skärpningarna inte är tillräckliga. Säkerhetspolisen konstaterar exempelvis i sitt remissvar till utredningen att de föreslagna skärpningarna av maximistraffen för brott av normalgraden inte kommer att leda till någon skärpning vid straffmätningen.

Säkerhetspolisen konstaterar också att även om utredningens förslag genomförs kommer Sverige i ett europeiskt perspektiv fortfarande att ha förhållandevis låga straff för terroristbrottslighet och att det därmed finns risk att Sverige kan framstå som en fristad för terrorister.

Regeringen behöver därför ta initiativ till ytterligare skärpningar av straffskalorna för terroristbrottslighet, och utskottet föreslår därför ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Fru talman! Lagen om särskild utlänningskontroll har diskuterats flera gånger här i kammaren, och den har länge varit utsatt för hård kritik. Säkerhetspolisen har också i en särskild inlaga till regeringen påtalat att lagstiftningen är otydlig, svårtolkad och svårtillämpad.

Lagens brister har under senare tid blivit tydliga då utländska medborgare som bedöms utgöra kvalificerade säkerhetshot försätts på fri fot på grund av att det föreligger hinder för att verkställa utvisningarna. Personer som av både regeringen, Säkerhetspolisen och Migrationsverket har bedömts utgöra allvarliga hot mot Sveriges säkerhet kan alltså i princip röra sig fritt i det svenska samhället. Det är en mycket olycklig konsekvens som många i Sverige, med all rätt, har reagerat starkt negativt på. En grundläggande uppgift för varje stat är att freda sina egna medborgare.

I samband med den så kallade terroröverenskommelsen 2017 förband sig regeringen att se över lagen om särskild utlänningskontroll, men det tog regeringen mer än ett år att tillsätta den utredning som var en nödvändig förutsättning för att gå i mål med det.

För ganska precis ett år sedan överlämnades utredningen Ett effektivare regelverk för utlänningsärenden med säkerhetsaspekter. Det tog tre år från det att regeringen i terroröverenskommelsen lovade att se över lagen till dess att utredningen kom tillbaka. Nu har ytterligare ett år gått, och regeringen har förvisso aviserat en proposition i närtid. Men det återstår att se när den kommer och vad den kommer att innehålla.

Fru talman! Moderaternas utgångspunkt är att utländska medborgare som utgör hot mot Sveriges säkerhet ska lämna landet. Om det av olika skäl inte är möjligt behöver dessa personer kunna hållas i förvar eller övervakas på ett betryggande sätt. Det är inte möjligt i dag.

Utredningen har gjort en gedigen översyn av lagstiftningen och föreslår också ett antal skärpningar, men vi anser att det inte är tillräckligt. Utredningen tog nämligen inte sikte på den typ av situationer där utvisningar inte kan verkställas, och det ingick inte heller i utredningens direktiv.

Utskottet kräver därför återigen att regeringen tillsätter en ny utredning som belyser hur den typ av situationer där det föreligger verkställighetshinder kan hanteras på ett mer tillfredsställande sätt än i dag.

Fru talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till reservation 14 om verkställighetshinder vid utvisningar av personer vid terrorhot.

Terrorism har kommit att bli ett av Sveriges största hot, och det har det blivit genom en explosionsartad tillväxt av våldsbejakande islamistisk extremism. På mindre än 20 år har antalet våldsbejakande islamistiska extremister ökat i vårt land från ett hundratal till att i dag uppgå till ett par tusen individer som av Säkerhetspolisen bedöms ha både vilja och förmåga att begå eller medverka till terrorattentat.

Fru talman! Det här hade vi kunnat undvika. Men såväl rödgröna regeringar som Reinfeldts regeringar har valt att hylla allt vad invandring från islamistiskt präglade länder har inneburit. De har sjungit i valrörelser om att bygga fler moskéer i vårt land, dit sedan miljontals kronor av skattemedel har slussats för att finansiera segregation och islamistisk extremism. Det är ingen vacker historia, fru talman, som vi nu tvingas leva med.

Sverige sticker naturligt nog ut i både världen och Europa när det gäller våldsbejakande islamistisk extremism. I dag är det från mitten Centerpartiet och partier vänsterut som fortfarande är totalt förblindade, eller kallblodigt likgiltiga, när det gäller vilket terrorhot de fortsätter att bygga in i vårt land med sin politik.

Vår tids värsta terrormördare, de så kallade svenska IS-terroristerna, har genom regeringens arbete kunnat resa till, delta i och mörda för Islamiska staten utan att träffas av någon ny kriminalisering eller straffskärpning från Sveriges sida. När andra länder har satt hårt mot hårt mot sina islamister har den centerpartistiskt understödda socialdemokratiska regeringen rullat ut röda mattan för vår tids värsta terrormördare.

De välkomnas nu hem till Sverige från kurdkontrollerade läger när kalifatet fallit. Sannolikt kommer ingen av dem att möta något straffansvar, och för dem som eventuellt gör det väntar korta straff. Och, fru talman, garanterat kommer ingen av dem att förlora sitt svenska medborgarskap, och garanterat kommer ingen att utvisas från vårt land.

Det här kan vi inte bara låta passera. Det här måste få konsekvenser - politiska konsekvenser. Ska du som väljare acceptera att folkvalda beslutsfattare släpper in terrormördare som förklarat krig mot vår civilisation, förklarat krig mot vårt folk, förklarat krig mot vårt sätt att leva och applåderat terrorattentatet på Drottninggatan här i Stockholm? Kan du som väljare acceptera att folkvalda beslutsfattare rullat ut röda mattan för dessa terrormördare? Kan du acceptera att folkvalda beslutsfattare tvingar dig att betala skatt för Islamiska statens terrormördares uppehälle i vårt land?

Det svenska sveket i kampen mot Islamiska staten kommer med rätta i historien att tillskrivas samtliga partier som stöttat den socialdemokratiska regeringen. Samtliga röster på dessa partier framgent kommer att innebära en acceptans av Europas mest IS-vänliga regering. Det, fru talman, hoppas jag att ingen av oss vill ha på sitt samvete efter nästa riksdagsval.

Sverige måste likt andra länder klippa medborgarskap och utvisa terrorhot i en takt som vi aldrig sett förut. Vi måste börja granska skälen för verkställighetshinder som hindrar utvisningar, göra nya bedömningar generellt vid utvisningar och börja väga in Sveriges säkerhet som en aspekt vid utvisningar. I dag tar inte regeringen hänsyn till svenska liv och Sveriges säkerhet när terrorhot ska utvisas. Vid minsta möjliga risk att terrorister ska en möta omild behandling i ett mottagarland behåller vår regering terrorhoten i vårt land.

Fru talman! Ursäkternas tid för att inte utvisa terrorhot måste vara förbi. Sverigedemokraterna har inneburit och kommer att innebära en garanti för att vi ska gå längre än någonsin för att utvisa så många kriminella utlänningar som möjligt och givetvis dem som utgör ett terrorhot mot svenska liv och mot Sveriges säkerhet. Sverige kan återigen bli ett tryggt land, men det kräver att vi alla rannsakar oss själva och väljer rätt regering i nästa val.

Klipp medborgarskap! Sätt terrorhot i slutna förvar! Utvisa dem på livstid från vårt land! Att detta möter ett motstånd från en centerpartistiskt understödd socialdemokratisk regering övergår mitt förstånd.

Fru talman! Lagstiftning är ett trubbigare instrument än vad många tror. Lagarna är inga fjärrkontroller som kan bestämma hur människor agerar, och det öppna samhället har säkerhetsbrister mot dem som vill samhället ont.

Icke desto mindre måste vi göra allt vi kan för att skydda oss mot ondskan som hotar oss genom våldsbejakande extremism och terrorism. Vi måste arbeta förebyggande med att täppa till praktiska säkerhetsluckor där sådana finns. Det kan handla om hur vi planerar våra städer och hur vi genom stadsbyggnad och gatumiljöer höjer säkerheten. Det kan handla om hur vi arbetar med människor som riskerar att radikaliseras och hur vi kan vända en potentiellt farlig utveckling innan det är för sent.

Det handlar också om att straffa den som begår urskillningslösa våldsbrott hårt - inte för att det förväntas avskräcka en motiverad terrorist från att begå dåd utan för att vi ser med så stort allvar på de vedervärdiga brott det rör sig om.

När vi diskuterar de här frågorna hamnar vi lätt i diskussioner om hur vi hanterar tredjelandsmedborgare som utgör säkerhetsrisker i Sverige - inte sällan, eller kanske nästan alltid, med islamistiska förtecken. Om en sådan person har fått ett utvisningsbeslut men riskerar tortyr eller dödsstraff om utvisningen verkställs kan en sådan inte göras. Det är något som Europakonventionen för mänskliga rättigheter förbjuder, och det är också kanske något slags grundläggande anständighet. Om det senare kan man såklart tycka olika.

Fru talman! Det förekommer en hel del förenklingar i den här debatten. Vissa hävdar att det mesta går att lösa med så kallade diplomatiska garantier. Då ska man komma ihåg att det är garantier som söks av regimer i länder som i de flesta aktuella fall är djupt opålitliga och odemokratiska. Ett stort antal exempel genom åren har visat hur lite det går att lita på diplomatiska garantier.

Andra anser att det bara är att låsa in de människor som vi tror är farliga på obestämd tid. Notera att detta alltså är människor som vi tror är farliga men som inte nödvändigtvis har begått något brott - åtminstone inte än. Vi kan inte bara låsa in folk utan rättslig grund.

Men, fru talman, vi kan mycket väl skapa en sådan grund, en rättssäker och proportionerlig grund som till någon del höjer skyddet. Ett vanligt modus operandi för den som planerar att begå ett terrordåd är att gå under jorden en tid innan dådet, detta för att inte riskera att bli påkommen innan man har kunnat utföra sitt dåd. Om vi gör brott mot anmälningsplikten, som ofta föreligger i sådana här fall, till en självständig grund för frihetsberövande försvårar vi för den som avser att begå illdåd, och vi höjer säkerheten i Sverige. Ett ytterligare sätt är att förlänga den tid som någon kan vara frihetsberövad i väntan på utvisning.

Vi vill tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna att svenska regler på det här området ska harmoniera med europeiska riktlinjer, och vi vill att brott mot anmälningsplikten ska vara grund för frihetsberövande. Hur man kan vara emot detta är ärligt talat lite svårt att ha förståelse för. Jag vill därför yrka bifall till reservation 12 om brott mot anmälningsplikten.

Fru talman! Det är lätt att stirra sig blind på en viss typ av terrorhot. Vi har de senaste åren sett och förfasats över den våldsbejakande islamismen och den bottenlösa ondska som IS eller Daish gärna stoltserar med. Men samhällets skydd måste vara rustat för att möta alla typer av våldsbejakande extremism och terrorhot.

Ett område som vi knappt hade hört talas om när vi arbetade med de motioner som vi debatterar i detta betänkande är så kallad ekofascism, alltså högerextrem djurrättskriminalitet. Dåden i Christchurch på Nya Zeeland, där 51 personer i två moskéer mördades, begicks av en man som beskriver sig själv just som ekofascist och grön nationalist. Kort därefter sköts 21 personer ihjäl i El Paso i Texas, USA, även där med ekofascistiska motiv. Mördaren var arg på storföretagen, som han menade utövar rovdrift på naturen. På något sätt, med sin perverterade logik, ville han minska folkmängden och ha ett etniskt vitt USA.

Även i Sverige förekommer den här typen av vansinne. Tidigare i år dömdes två unga män för att ha anlagt en brand på en minkfarm i Sölvesborg. Domstolen fastslog att det var fråga om just ekofascism, och de dömda finns på bild där de poserar i SS-uniform. Många djurhållande lantbruksföretagare vittnar också om en allt större utsatthet med hot, trakasserier och kränkningar från djurrättsaktivister som går allt längre i sina aktiviteter.

Jag vågar nästan inte avsluta tanken att det finns en växande bredd under de ännu så länge få domar som vi har sett. Detta är någonting som vi måste se upp mycket noga med och utveckla nya, slagkraftiga förslag för att mota.

Fru talman! Terrorismen är tyvärr ett ständigt närvarande hot i dagens värld. Skrämmande exempel på terrorism förekommer fortlöpande. Det är inte bara långt bort från vårt land det sker; vi ser det hända även i Europa genom aktuella, fruktansvärda dåd. Vi fick under förra året se hur en lärare avrättades på en gata i Frankrike. Terrordåden i Wien och Paris visar att våldsamma dåd kan ske mitt i europeiska storstäder.

Säpo konstaterar också att det sammantagna terrorhotet mot Sverige ligger kvar på en förhöjd nivå. Under åren som gått sedan det fruktansvärda dådet 2017 på Drottninggatan har vi sett tungt beväpnad polis patrullera Stockholms gator. Hotet från terrorismen finns fortsatt i vårt samhälle.

I detta samhälle måste människor kunna känna sig trygga i att öppenhet och mänskliga rättigheter respekteras, liksom demokratins grundläggande värden. Ingen ska behöva känna rädsla för att uttrycka sin mening eller för att delta i politiska eller religiösa möten. Under året har vi dock sett flera exempel på de krafter som vill något annat än att värna öppenhet och mänskliga fri- och rättigheter, krafter som vill undergräva demokratin.

Svenska jihadister har spelat en aktiv roll i Islamiska statens terrorverksamhet - terrordåd som skett på andra platser i Europa och även terrordåd i vårt eget land.

Det finns också en stor mängd personer som enligt Säpo radikaliserats men inte åkt till Syrien, och därtill finns ett stort antal inhemska våldsbejakande extremister inom den höger- och vänsterextrema miljön. Alla dessa är inte beredda att begå terrorattentat eller andra våldshandlingar, men det är individer som kan stödja, samla in pengar, rekrytera och på olika sätt vara behjälpliga med logistiken. Detta är extremt allvarligt, och vi ser hoten växa.

Att avvärja terrorhot handlar om att värna statens absoluta kärnuppgift framför andra: medborgarnas liv och säkerhet. Sverige måste ha ett starkt försvar mot dessa hot. Terrorism hotar internationell fred och säkerhet, den nationella säkerheten och våra grundläggande fri- och rättigheter.

Sammantaget bedömer vi kristdemokrater att arbetet med att förebygga terrorism behöver förstärkas ytterligare.

Fru talman! I dagens betänkande samlas utskottets majoritet kring fem tillkännagivanden. Det handlar bland annat om samverkan mellan myndigheter. Vi anser att Polismyndigheten, Tullverket och Kronofogdemyndigheten bör få ett uppdrag att samverka och genomföra gemensamma kontroller för att bekämpa terrorism och kriminalitet.

Den l mars 2020 trädde nya lagar i kraft i Sverige som innebär straffansvar för visst samröre med terrororganisation. Detta är en delseger för bland annat Kristdemokraterna, då vi under flera år har drivit frågan om att kriminalisera samröre med, medverkan i och stöd till rasistiska terrorstämplade och kriminella organisationer. Det var ett krav från oss som ledde till att detta inkluderades i terroröverenskommelsen som vi och andra partier slöt med regeringen 2017.

Dessvärre är problemen inte lösta i och med de lagar som till slut trädde i kraft. Kristdemokraterna anser att lagen har en alldeles för snäv definition. Den åsikten delas av Säkerhetspolisen, som i sitt remissvar framhöll att det är viktigt att samröret får en vidare definition. Vi anser att det tydligt ska framgå att inget som helst samröre med eller hjälp till terrororganisationer ska tolereras i Sverige. Vi har alldeles för länge haft en alldeles för tillåtande inställning till dem som fundamentalt hotar vårt samhälle. Allt samröre med terrororganisationer behöver kriminaliseras.

Andra europeiska länder har fattat beslut om detta långt tidigare. Tyvärr har den regering vi har just nu inte lyckats nå dit ännu. Därför är det nödvändigt att riksdagen återigen gör ett tillkännagivande om detta.

Fru talman! Utskottet anser också att regeringen bör agera vad gäller säkerhetsskyddslagen. För att skapa en större tyngd i lagstiftningen behöver den även innehålla möjligheten att vidta åtgärder mot dem som bryter mot bestämmelserna. Man måste också inleda ett arbete med att hantera situationer där det finns verkställighetshinder.

Det måste övervägas hur situationer där personer som utgör säkerhetshot och som inte kan utvisas ska hanteras och på vilket sätt samhället ska kunna skydda sig mot sådana personer inom ramen för de internationella konventioner som gäller.

Vi kristdemokrater anser också att straffet för samröre med terrororganisationer måste skärpas. Vi anser att de nu gällande straffnivåerna för vissa brott inom terrorismområdet framstår som orimligt låga. Straffskalorna kan inte sägas spegla brottens allvar. Höjda straffnivåer skulle även öka förutsättningarna för att använda hemliga tvångsmedel och därmed förbättra förutsättningarna för att brotten ska kunna klaras upp. Mot denna bakgrund måste skärpningar av straffskalorna för terrorismbrottslighet ske snarast möjligt.

Fru talman! Kristdemokraterna har varit med och träffat två blocköverskridande överenskommelser med regeringen avseende åtgärder mot terrorism. Båda gångerna har vi drivit igenom ett demokratikrav för att få bidrag så att inga offentliga bidrag ska gå till extremistiska organisationer.

Efter överenskommelsen 2017 tog det nästan ett år innan regeringen tillsatte utredningen Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning. Utredaren avlämnade sin rapport i juni 2019. Sedan dess har utredningen varit ut på remiss, men ännu finns varken proposition eller lagrådsremiss - nästan fem år efter att ett demokratikriterium för bidrag utlovades i terroröverenskommelsen.

Parallellsamhällen i Sverige göds av statliga och kommunala bidrag som utnyttjas av både kriminella och av extremister, inte sällan i samarbete. Det är hög tid att lagen förändras.

I sin årsbok för 2020 lyfter också Säkerhetspolisen fram problemen och anger att de i sitt operativa arbete ser att det finns individer med koppling till våldsbejakande extremism som är aktiva i organisationer som tar emot offentliga medel. I Säpos årsbok står det: "Staten och kommunerna ska inte finansiera verksamheter som inte uppfyller demokrativillkoren, demokrativillkoren måste betyda något."

Fru talman! Ett betydande problem som väntas växa framöver är att främmande makt försöker påverka Sverige. Det som mest diskuteras är olika typer av ryska desinformationskampanjer och psykologisk krigföring. Vad som däremot diskuteras mindre är den våg av utländsk finansiering av religiösa stiftelser och moskéer som kommer antingen direkt från utländska stater eller från olika aktörer med en nära koppling till en sådan stat.

Det finns stater, stiftelser, organisationer och andra som har ett intresse av att destabilisera Sverige och underminera den svenska demokratin. Det är ett allvarligt hot som påverkar oss långsiktigt. Sverige måste agera.

Kristdemokraterna föreslår ett förbud mot att utländska extremister får finansiera organisationer, stiftelser, trossamfund och politiska grupperingar i Sverige. Ett sådant förbud behöver naturligtvis utredas grundligt. En lista man kan ta sin utgångspunkt ifrån är FN:s säkerhetsråds konsoliderade lista över sanktioner, men den behöver också med all sannolikhet kompletteras med en bedömning från Säkerhetspolisen, Must och Polismyndigheten.

Utifrån denna bakgrund yrkar jag bifall till reservation 21.

Fru talman! Terrorismen kommer inte att kullkasta vårt samhälle, men den kan göra mycket skada. Som dagens debatt visar behöver det också göras betydligt mer för att stoppa terrorismens framväxt och hot än vad som har gjorts hittills under S-regeringens tid vid makten.

Vi kristdemokrater stöder de tillkännagivanden som utskottets majoritet föreslagit och naturligtvis också Kristdemokraternas egna yrkande och reservationer, men vid denna debatt yrkar jag, som jag tidigare sagt, bifall endast till reservation 21.

Fru talman! Det här är en oerhört viktig debatt. Tack till alla er andra som har deltagit i den, vill jag säga.

Terrorism är ett fundamentalt hot mot den liberala demokratin. Oavsett om det är ett terrorbrott som begås av en vänsterterrorist, en högerterrorist, en ekofascist, en islamist eller vad det nu kan vara för någonting har de det gemensamt att terrorister och terrorism till sin natur motsätter sig hela kärnan i det som vi försöker bygga i det här landet, det vill säga liberal demokrati. Vi respekterar mänskliga rättigheter och bygger stabilitet i samförstånd med varandra snarare än att trappa upp konflikter och använder inte våld som metod, utan i stället respekterar vi varandras rättigheter och demokrati.

Terrorism skiljer sig också från andra politikområden på det sättet att individen inte kan göra så mycket alls. När det gäller bostadspolitik finns det mycket som staten bör göra, men man kan också säga att individen borde ta ett större ansvar att till exempel spara mer själv. När det gäller utbildningspolitik finns det mycket staten kan och borde göra, men det är också ett ansvar för individen att anstränga sig i skolan. När det gäller miljöpolitik finns det ett ansvar att själv inte slänga plast i naturen även om det finns mycket som staten borde göra. Men terrorism är till sin natur helt och hållet statens uppgift.

Det är en fundamental uppgift för en liberal demokrati och för en stat att skydda sitt folk från terrorism och att skydda demokratin från terrorister, oavsett varifrån de kommer - högerextremism, vänsterextremism, islamism, ekofascism eller någonting annat.

Fru talman! Jag vill konstatera att vi i utskottet gör flera viktiga tillkännagivanden med krav på den socialdemokratiskt ledda regeringen att faktiskt agera. En hel del av tillkännagivandena återfinns i och kommer från motionsyrkanden som har lagts fram av Liberalerna. Jag får väl därför säga att jag är glad över det stöd som utskottet har gett mycket av den liberala politik som vi har lagt fram.

Vi som bryr oss om de här frågorna bör nog också vara kritiska till att Sverige inte har agerat tillräckligt mycket, tillräckligt fort - med tillräckligt mycket så kallad sense of urgency. Man ska inte prata engelska i kammaren. Men det är en term, och därför får man nog säga det. Det handlar om en känsla, en förståelse för allvaret och hur viktigt det är att det händer någonting snart.

När det gäller till exempel återvändande terrorister har Liberalerna ända sedan 2016 - långt innan den här debatten fyllde Agenda-studion eller alla Sveriges ledarskribenters texter i tidningarna - krävt att alla som återvänder ska omedelbart och med automatik utredas för brott. Det finns också tydliga uppmaningar från Sveriges riksdag till regeringen om att agera mycket mer kraftfullt än man faktiskt har gjort. Jag kan tycka att regeringen ibland låter lite förmäten och nöjd. Det här har varit tydliga krav från Sveriges riksdag, som har drivit regeringen framför sig. Men vi har inte kommit hela vägen. Regeringen har fortfarande varit för saktfärdig.

Vi menar att det fortfarande finns ett mycket stort behov av att stärka regelverket och att se till att hanteringen av återvändande blir mycket mer tillfredsställande. Ingen ska kunna komma undan lagföring. Alla som på något sätt har deltagit måste bli lagförda.

Fru talman! När vi talar om terrorism är det lätt att halka in i retorik, och det är lätt att människor tror att terrorism är något som kommer utifrån. Det är det inte alls alltid. Det är tvärtom allt oftare på det sättet att terrorism också kommer inifrån vårt land. Vi behöver tuffare lagstiftning och en tydligare linje som är gemensam för alla Sveriges partier också mot terrorism som kommer inifrån, från vårt eget land.

Det finns en reservation, reservation 22, som jag vill yrka bifall till. Den handlar om just den överenskommelse om terrorism som Sveriges riksdags olika partier har gjort. Vi måste genomföra alla de punkter som vi har kommit överens om. Vi får inte så sakteliga luta oss tillbaka och vänta på att saker ska hända. Detta måste ske nu.

Överenskommelsen slöts 2015 och 2017. Där finns flera väsentliga punkter som vi behöver lägga mycket krut på för att få till stånd skärpningar. Det handlar till exempel om att offentliga bidrag aldrig, inte under några som helst omständigheter, ska kunna gå till icke-demokratiska organisationer eller organisationer som motverkar demokratin. Det där måste vi kontrollera mycket bättre, mer rigoröst och med tuffare regelverk än i dag.

Fru talman! Innan jag satt i riksdagen var jag ordförande i Liberalernas ungdomsförbund. Jag vet mycket väl hur granskningarna har gått till tidigare. Jag tror att man missar en hel del om granskningar av demokrati mest fokuserar på vad det står i stadgar, är föraviserade nedslag i verksamheten eller går ut på att man diskuterar till exempel könsbalansen i en officiellt vald styrelse. Jag förstår att det inte är bara det man gör. Men det har funnits en sådan attityd, att man kan läsa på ett papper huruvida en organisation är demokratisk eller verkar för demokrati eller inte. Så är inte fallet.

Det är såklart totalt oacceptabelt att en endaste krona går till någon verksamhet som på något sätt motarbetar demokratin, den liberala demokratin som vilar på mänskliga rättigheter, i sin kärna. Det krävs nationella beslut, en nationell handlingskraft, för att få bukt med det här. Man kan inte göra olika bedömningar lite här och var i landet. Att bekämpa terrorism och skydda demokratin är ett nationellt åtagande och inget som man kan släppa vind för våg. Vi kräver såklart att det ska stoppas också på lokal och regional nivå, men staten måste gå före och sätta standarden.

Fru talman! Jag nämnde den inhemska extremismen och radikaliseringen, inte minst i våra utsatta områden. För att fortsätta på det anekdotiska spåret kan jag berätta att jag själv bodde i Tensta utanför Stockholm i sex år. När jag växte upp på Södermalm såg jag aldrig någon som delade ut flygblad med budskapet att man inte fick gå och rösta eftersom det var emot en religion. Det finns däremot i en del av våra utsatta förorter.

Terrorism

Grunden är den sociala utsattheten. De stora socioekonomiska problemen utgör en grogrund för extremism. Vi måste se till att lyfta människor ur de strukturer som ligger till grund för extremism. Det handlar om att stärka både skolan och utbildningen. Det handlar om att se till att folk har verktyg från början, om att bekämpa arbetslöshet och trångboddhet. Det handlar om att se till att integrationen fungerar och att det finns ett mycket stabilt, bra och genomgripande värdegrundsarbete också i skolan och förskolan. På det området har Liberalerna flera tuffa förslag.

Fru talman! Jag yrkar som sagt bifall till vår reservation nummer 22.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 10.)

Förbud mot otill-börliga handels-metoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter