En god arbetsmiljö för framtiden – regeringens arbetsmiljöstrategi 2021–2025 m.m.
Betänkande 2020/21:AU11
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 15 juni 2021
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Tillfälligt problem
För vissa betänkanden kan det saknas bilagor på huvuddokumentets sida. Bilagorna går att hitta via sökfunktionen. Vi arbetar med att åtgärda problemet. Vid frågor, kontakta riksdagsinformaion telefon: 020-349 000, e-post: riksdagsinformation@riksdagen.se
Beslut
Skrivelse om regeringens arbetsmiljöstrategi 2021-2025 har behandlats (AU11)
Riksdagen har behandlat skrivelsen En god arbetsmiljö för framtiden - regeringens arbetsmiljöstrategi 2021-2025. Arbetsmiljöstrategin anger regeringens långsiktiga politiska inriktning för området inom de kommande fem åren.
Strategin innehåller fyra konkretiserade delmål:
- Ett hållbart arbetsliv - alla ska kunna, orka och vilja jobba ett helt arbetsliv.
- Ett hälsosamt arbetsliv - arbetslivet ska bidra till utveckling och välbefinnande.
- Ett tryggt arbetsliv - ingen ska riskera liv eller hälsa på grund av jobbet.
- En arbetsmarknad utan brott och fusk - en bristfällig arbetsmiljö ska aldrig vara ett konkurrensmedel.
Riksdagen välkomnar att arbetsmiljöstrategin tar ett helhetsgrepp för att fånga upp både nya utmaningar och nya möjligheter som det snabbt förändrade arbetslivet för med sig. Riksdagen välkomnar också att regeringen i strategin ser de olika behov som både arbetstagare och arbetsgivare har och vikten av att hitta en lämplig balans i arbetsmiljöarbetet.
Vidare noterar riksdagen att covid-19-pandemin och dess påverkan på arbetslivet i form av bland annat ökat hemarbete och särskilt utsatta arbetssituationer uppmärksammas i arbetsmiljöstrategin. Riksdagen delar regeringens uppfattning att vissa av de förändringar som pandemin inneburit för vårt sätt att leva och arbeta också kan komma att bli bestående, även om det är svårt att överblicka för stunden.
Riksdagen har också behandlat motioner från den allmänna motionstiden 2020 om bland annat systematiskt arbetsmiljöarbete, dödsolyckor i arbetslivet, arbetslivskriminalitet, skyddsombud, Arbetsmiljöverket och arbetstid.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, samt sa nej till motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
- Utskottets förslag till beslut
- Avslag på motionerna. Skrivelsen läggs till handlingarna.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Skrivelser: 1
Från regeringen
- En god arbetsmiljö för framtiden - regeringens arbetsmiljöstrategi 2021-2025Skrivelse 2020/21:92
Motioner från ledamöterna
- Motion 2020/21:1013 av Martina Johansson (C) Lagstiftning om distansarbete
- Motion 2020/21:1143 av Jan Ericson (M) Avveckling av Myndigheten för arbetsmiljökunskap
- Motion 2020/21:1492 av Hans Hoff m.fl. (S) Ett starkare arbetsmiljöarbete
- Motion 2020/21:1623 av Ann-Christine From Utterstedt m.fl. (SD) Covid-19
- Motion 2020/21:165 av Ali Esbati m.fl. (V) Arbetstidsförkortning
- Motion 2020/21:1675 av Jasenko Omanovic och Ingemar Nilsson (båda S) Bättre arbetsmiljö vid höjd pensionsålder
- Motion 2020/21:1781 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Oseriösa företag på svensk arbetsmarknad
- Motion 2020/21:1782 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Dödsolyckor på arbetsplatser
- Motion 2020/21:187 av Fredrik Lindahl (SD) Förbättringar och andra åtgärder kring arbetsmiljö och arbetsmarknad för nattarbetare
- Motion 2020/21:1908 av Johan Büser och Gunilla Carlsson (båda S) En bättre arbetsmiljö
- Motion 2020/21:202 av Michael Rubbestad (SD) Klädbidrag till personal inom förskola
- Motion 2020/21:2161 av Diana Laitinen Carlsson och Carina Ödebrink (båda S) Förstärkt arbetsmiljöarbete
- Motion 2020/21:2475 av Jamal El-Haj m.fl. (S) Döden på jobbet
- Motion 2020/21:2658 av Maria Nilsson (L) Skyddet för arbetstagare i nya branscher
- Motion 2020/21:2699 av Leila Ali-Elmi (MP) Fritid fri från arbete
- Motion 2020/21:2814 av Lars Beckman (M) Strategi för hemarbete
- Motion 2020/21:2957 av Johan Hedin m.fl. (C) Rättspolitik
- Motion 2020/21:3066 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) Kortare arbetstid
- Motion 2020/21:3227 av Lina Nordquist m.fl. (L) Stärkta arbetsvillkor inom vård, stöd och omsorg
- Motion 2020/21:3260 av Lina Nordquist m.fl. (L) Hälsa för alla - liberal folkhälsopolitik
- Motion 2020/21:3284 av Martin Ådahl m.fl. (C) Arbetsmarknad
- Motion 2020/21:3366 av Ulf Kristersson m.fl. (M) Jämställdhet - en frihetsfråga
- Motion 2020/21:3372 av Mats Green m.fl. (M) Arbetsmiljö och en tillgänglig arbetsmarknad
- Motion 2020/21:3409 av Sofia Damm m.fl. (KD) Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
- Motion 2020/21:3434 av Gulan Avci m.fl. (L) Liberal arbetsmiljöpolitik
- Motion 2020/21:3506 av David Josefsson (M) Regler för hemarbete
- Motion 2020/21:3527 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) Sjukförsäkringen
- Motion 2020/21:3626 av Gudrun Brunegård m.fl. (KD) Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
- Motion 2020/21:3865 av Ali Esbati m.fl. (V) med anledning av skr. 2020/21:92 En god arbetsmiljö för framtiden - regeringens arbetsmiljöstrategi 2021-2025
- Motion 2020/21:3868 av Mats Green m.fl. (M) med anledning av skr. 2020/21:92 En god arbetsmiljö för framtiden - regeringens arbetsmiljöstrategi 2021-2025
- Motion 2020/21:3870 av Arman Teimouri m.fl. (L) med anledning av skr. 2020/21:92 En god arbetsmiljö för framtiden - regeringens arbetsmiljöstrategi 2021-2025
- Motion 2020/21:3871 av Sofia Damm m.fl. (KD) med anledning av skr. 2020/21:92 En god arbetsmiljö för framtiden - regeringens arbetsmiljöstrategi 2021-2025
- Motion 2020/21:4012 av Ali Esbati m.fl. (V) med anledning av skr. 2020/21:169 Riksrevisionens rapport om statens insatser mot exploatering av arbetskraft
- Motion 2020/21:431 av Ali Esbati m.fl. (V) Ordning och reda på arbetsmarknaden
- Motion 2020/21:44 av Martina Johansson (C) Samverkan för att minska psykisk ohälsa
- Motion 2020/21:654 av Magnus Persson m.fl. (SD) Arbetsmiljö
- Motion 2020/21:658 av Ebba Hermansson m.fl. (SD) Åtgärdsprogram för kvinnors trygghet i vardagen
- Motion 2020/21:735 av Ali Esbati m.fl. (V) Arbetsmiljö och arbetstid
- Motion 2020/21:818 av Magnus Manhammar (S) Fler åtgärder för att förebygga skador orsakade av asbest
- Motion 2020/21:851 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (S) Arbetskläder inom förskolan
- Motion 2020/21:896 av Solveig Zander (C) Personliga skydd i vården
- Motion 2020/21:905 av Åsa Eriksson (S) Säkerställ arbetsmiljön även vid hemarbete
Beredning, Genomförd
Justering: 2021-06-03
Trycklov: 2021-06-04
Betänkande 2020/21:AU11
Alla beredningar i utskottet
Skrivelse om regeringens arbetsmiljöstrategi 2021-2025 har behandlats (AU11)
Arbetsmarknadsutskottet har behandlat skrivelsen En god arbetsmiljö för framtiden - regeringens arbetsmiljöstrategi 2021-2025. Arbetsmiljöstrategin anger regeringens långsiktiga politiska inriktning för området inom de kommande fem åren.
Strategin innehåller fyra konkretiserade delmål:
- Ett hållbart arbetsliv - alla ska kunna, orka och vilja jobba ett helt arbetsliv.
- Ett hälsosamt arbetsliv - arbetslivet ska bidra till utveckling och välbefinnande.
- Ett tryggt arbetsliv - ingen ska riskera liv eller hälsa på grund av jobbet.
- En arbetsmarknad utan brott och fusk - en bristfällig arbetsmiljö ska aldrig vara ett konkurrensmedel.
Arbetsmarknadsutskottet välkomnar att arbetsmiljöstrategin tar ett helhetsgrepp för att fånga upp både nya utmaningar och nya möjligheter som det snabbt förändrade arbetslivet för med sig. Utskottet välkomnar också att regeringen i strategin ser de olika behov som både arbetstagare och arbetsgivare har och vikten av att hitta en lämplig balans i arbetsmiljöarbetet.
Vidare noterar utskottet att covid-19-pandemin och dess påverkan på arbetslivet i form av bland annat ökat hemarbete och särskilt utsatta arbetssituationer uppmärksammas i arbetsmiljöstrategin. Utskottet delar regeringens uppfattning att vissa av de förändringar som pandemin inneburit för vårt sätt att leva och arbeta också kan komma att bli bestående, även om det är svårt att överblicka för stunden.
Arbetsmarknadsutskottet har också behandlat motioner från den allmänna motionstiden 2020 om bland annat systematiskt arbetsmiljöarbete, dödsolyckor i arbetslivet, arbetslivskriminalitet, skyddsombud, Arbetsmiljöverket och arbetstid.
Utskottet föreslår att regeringen ska lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet och säga nej till motionerna.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2021-06-10
Debatt om förslag 2020/21:AU11
Webb-tv: En god arbetsmiljö för framtiden – regeringens arbetsmiljöstrategi 2021–2025 m.m.
Dokument från debatten
- Torsdag den 10 juni 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:138
- Protokoll 2020/21:138 Torsdagen den 10 juniProtokoll 2020/21:138 En god arbetsmiljö för framtiden - regeringens arbetsmiljöstrategi 2021-2025 m.m.
- Torsdag den 10 juni 2021Talarlista 2020/21:20210610
Protokoll från debatten
Anf. 15 Saila Quicklund (M)
Fru talman! I skrivelse 92 om en god arbetsmiljö för framtiden presenterar regeringen sin arbetsmiljöstrategi för 2021-2025.
Vi moderater ställer oss positiva till att regeringen har tagit till sig den kritik som vi under flera år har riktat mot den förda arbetsmiljöpolitiken. Det gäller särskilt arbetsmiljöproblemen inom offentlig sektor, där höga sjuktal bland personal i kvinnodominerade verksamheter som sjukvård, skola och omsorg visar på stora brister i arbetsmiljön och det förebyggande arbetsmiljöarbetet.
Arbetsmiljöverkets tidigare utförda inspektioner visar till exempel att hela 90 procent av de särskilda boendena fick anmärkningar gällande arbetsmiljön. De brister som Arbetsmiljöverket upptäckt handlar bland annat om förebyggande arbetsmiljöarbete, till exempel att arbetsgivaren inte har undersökt och åtgärdat risker på jobbet. De fysiska riskerna såsom tunga lyft, stress och dylikt är en viktig del som uppmärksammats tidigare, men det handlar även om hur arbetsgivare hanterat personalens höga arbetsbelastning.
Coronakrisen har självklart förvärrat situationen för personal inom offentlig sektor ytterligare. Vissa yrkesgrupper har till och med riskerat livet på grund av att det saknats adekvat skyddsutrustning under deras arbete.
Fru talman! Trenden gällande anställdas utsatthet i kvinnodominerade yrken inom offentlig sektor är och har under lång tid varit negativ, och det måste tas på stort allvar. Tidsbrist och bristande rutiner är faktorer som kan leda till en icke acceptabel arbetsmiljö. En särskilt oroväckande trend är att anmälningarna av arbetssjukdomar bland kvinnor till följd av organisatoriska och sociala problem har ökat i nio år i rad.
Det är viktigt att fortsätta förbättra arbetsmiljön, förebygga ohälsa och olycksfall och motverka att människor utestängs från arbetslivet, inte minst för att möjliggöra ett längre arbetsliv.
Vi anser från Moderaternas sida att man bör överväga särskild tillsyn av den psykosociala arbetsmiljön inom yrkesgrupper med hög frånvaro på grund av sjukdom. Det handlar ofta om till exempel kontaktyrken, inte sällan kvinnodominerade yrken i offentligt finansierad verksamhet såsom sjuksköterskor, vård- och omsorgspersonal eller lärare.
När det gäller offentliga verksamheter har politiken ett stort, tungt ansvar för att skapa förutsättningar för en väl fungerande organisation och ett gott ledarskap, som är avgörande för en god arbetsmiljö.
Fru talman! Regeringens förra arbetsmiljöstrategi kan anses ha misslyckats. Den senaste arbetsskadestatistiken från Arbetsmiljöverket visar på en uppgång av antalet anmälda arbetsolyckor, och under 2019 inträffade hela 46 dödsolyckor på svenska arbetsplatser. I genomsnitt avlider således en person i veckan i en arbetsplatsolycka. Regeringen bär i det här fallet ett stort ansvar för att göra förbättringar på området.
Vi ser att regeringen har goda intentioner med den nya strategin på flertalet områden, men vi saknar förslag på konkreta åtgärder och svar på när och hur nämnda förslag kommer att genomföras.
Vi kan tyvärr även konstatera att regeringen inte har lyckats ta sitt övergripande ansvar för vare sig nollvisionen för dödsolyckor eller handläggningen av den rättsliga processen vid arbetsmiljöbrott. Polismyndigheten har i en rapport noterat att hanteringen av arbetsmiljöbrott är bristfällig. Det är av stor vikt att det finns en helhetssyn och att många olika parter samverkar på ett betydligt bättre sätt än i dag.
Utredningar av dödsolyckor på arbetsplatser kan i vissa fall vara komplicerade, med längre handläggningstider. Vi moderater är måna om att lagstiftningen ska vara modern och effektiv. Vi vill därför se en översyn av regelverket i syfte att öka möjligheten till förenklingar och kortare handläggningstider vid arbetsmiljöbrott.
En befintlig arbetsmiljöstrategi och en nollvision måste innefatta tillräckliga resurser och en genomtänkt strategi för de involverade myndigheterna. Detta saknas tyvärr i flera stycken i dag. Här finns alltså stor förbättringspotential för regeringen.
Den viktigaste delen för att säkerställa en bra arbetsmiljö är ett väl fungerande förebyggande arbetsmiljöarbete ute på arbetsplatserna. Arbetsmiljöverket, arbetstagare, arbetsgivare och staten har ett gemensamt ansvar när det gäller den delen och det arbetet. Många arbetsgivare vill göra rätt men vet tyvärr inte alltid hur de ska göra. En viktig del i att underlätta för företag, i synnerhet mindre företag, är att förenkla regelverket. Det måste helt enkelt vara lätt att göra rätt.
Handledning och stöd efterfrågas kontinuerligt av företagarna. Insatser av den karaktären är därför en oerhört central och viktig del i arbetsmiljöarbetet.
Fru talman! Regeringen framhåller vikten av samverkan mellan myndigheter. Arbetsmiljöfrågorna behandlas inom flera myndigheter, och tillräckliga resurser hos till exempel Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Sveriges domstolar är självklart nödvändigt för att både utredningarnas kvalitet och handläggningstiderna ska kunna optimeras.
Moderaterna anslår i sin budget för rättsväsendet hela 1,7 miljarder mer än regeringen. Självklart får regeringens väsentligt mindre anslag stora negativa konsekvenser för arbetsmiljöområdet. Regeringen bör därför framöver prioritera samverkan mellan berörda myndigheter och resurser till rättsväsendet.
Lägg därtill preskriptionstiderna för arbetsmiljöbrott, som enligt oss moderater är för korta. Preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott av normalgraden är i dag två år. Vid allvarligt brott som dödsolyckor förlängs den till fem år. Erfarenheterna visar dock att detta många gånger inte är tillräckligt för att åklagare, polis och domstolar ska kunna utföra de adekvata utredningar som behövs. Moderaterna vill därför dubbla preskriptionstiderna både för normalgraden och för allvarliga arbetsmiljöbrott. Regeringen har hittills, vilket är anmärkningsvärt, sagt nej till detta förslag.
Moderaterna anser att målsättningen måste vara att fortsätta att förbättra arbetsmiljön på våra arbetsplatser. Politikens fokus ska ligga på att förebygga ohälsa och olycksfall och på att förhindra att människor stängs ute från arbetslivet. Insatser på området bör också fokusera på att möjliggöra ett längre arbetsliv.
Vi anser att Arbetsmiljöverket har en central roll för att uppnå väl fungerande arbetsmiljöer på den svenska arbetsmarknaden. Vi vill därför se en översyn av myndighetens verksamhet för att ytterligare effektivisera dess arbete.
En del i effektiviseringen är också att lägga ned Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Expertmyndigheten, som själv har stora arbetsmiljöproblem, får handledning i hur de ska hantera sin egen arbetsmiljö via konsulter, och detta för skattebetalarnas pengar. Det är också anmärkningsvärt.
Kompetens och kunskap om arbetsmiljö gör mest nytta om den är samlad på en och samma myndighet. Vi menar att Arbetsmiljöverket ska ta över detta.
Sammantaget kan vi konstatera att regeringen nu äntligen har hörsammat Moderaternas mångåriga kritik mot den förda arbetsmiljöpolitiken och att det finns goda intentioner att göra ambitionshöjningar och förbättra arbetsmiljön på Sveriges arbetsplatser. Dock räcker det inte med goda intentioner. Konkreta åtgärder kopplade till dessa är nödvändiga för att nå viktiga förbättringar inom området. För att arbetsmiljöstrategin ska bli framgångsrik krävs tillräckliga resurser, bättre samverkan mellan berörda parter, modernisering och effektivitet.
Avslutningsvis, fru talman, vill jag yrka bifall till reservation nummer 2 i betänkandet.
Anf. 16 Magnus Persson (SD)
Fru talman! Vi står givetvis bakom samtliga våra reservationer men väljer att yrka bifall endast till reservation nummer 9.
Fru talman! I spåren av covid-19 har det uppstått nya arbetsmiljöproblem samtidigt som tidigare arbetsmiljöproblem i vissa delar har förvärrats. Det har på grund av pandemin uppstått akuta arbetsmiljöproblem inom flera branscher, och vi kan ännu inte överblicka de långsiktiga konsekvenserna och effekterna av dessa.
Ett fullgott arbetsmiljöarbete står på flera ben samtidigt: forskning, implementering av forskningsresultat i både det strategiska och det lokala arbetsmiljöarbetet och framför allt ett kraftfullt agerande mot arbetsmiljöbrott.
Fru talman! Arbetsmiljöverkets statistik visar att en tredjedel av alla sysselsatta i Sverige upplever någon form av problem. Exempel kan vara stress, mobbning, hot och våld - något som tyvärr ökar på våra svenska arbetsplatser. Därför, fru talman, välkomnar vi regeringens nya arbetsmiljöstrategi. Men vi kan se att strategin saknar skarpa förslag och därför främst bör ses som ett visionsdokument.
Vi delar ändå i stort regeringens arbetsmiljöpolitiska vision. Det som skiljer oss åt är vilka åtgärder vi anser krävs för att nå målen om en bättre arbetsmiljö. Vi anser att målen bäst uppnås genom att arbetsmiljöarbetet i Sverige avpolitiseras i så stor utsträckning som möjligt. Där är regeringen tyvärr av en annan uppfattning och har tidigare lagt fram flera förslag där avsikten varit att via lagstiftning knyta arbetsmiljöarbetet närmare en ytterligare kraftigt politiserad fackföreningsrörelse.
Fru talman! Fackföreningarna är viktiga på den svenska arbetsmarknaden och spelar en viktig roll även i arbetsmiljöarbetet. Men det blir fel när framför allt Socialdemokraterna tror sig ha monopol när det gäller vilka löntagare som ska inkluderas i arbetsmiljöarbetet. Vi menar att sådana förslag riskerar att bli exkluderande för en stor del av Sveriges löntagare. Det anser vi vara fel väg att gå. Ska man nå regeringens mål måste samtliga löntagare och företag involveras i arbetsmiljöarbetet.
Fru talman! Vi anser att dagens arbetsmiljöarbete behöver anpassas till de förändringar som har skett på löntagarsidan, där fler väljer att inte vara medlemmar i ett fackförbund på grund av att man inte delar framför allt Socialdemokraternas syn på samhället. I dag finns det arbetsplatser där det kan vara svårt att få någon vald till skyddsombud på grund av att aktuella personer saknar facklig koppling. Det finns exempel där medarbetarna har velat välja en person men facket har använt sin företrädesrätt då den personen inte passat in i den politiska mallen och helt enkelt utsett någon annan.
Vi menar att det är självklart att lämpliga personer med både intresse för och kunskap om arbetsmiljöarbete inte ska behöva vara eller bli medlemmar i ett fackförbund eller ett politiskt parti för att kunna bli skyddsombud. Makten att utse företrädare ska ligga hos arbetsplatsens anställda, utan inskränkningar. Vi menar att den framförda hållningen är särskilt relevant i en tid då den fackliga organisationsgraden minskar då svenska löntagare i allt högre grad lämnar socialdemokratin.
Fru talman! Den minskade anslutningsgraden leder nämligen till färre fackligt förtroendevalda, vilket i sin tur innebär svårigheter att utse skyddsombud med facklig förankring. Kontentan är att arbetsmiljöarbetet blir lidande. Det är inte rimligt att låta utvecklingen fortsätta på detta sätt. Arbetsmiljöarbetet måste prioriteras och utföras oavsett om fackförbunden har representation på arbetsplatsen eller inte.
Därför är det helt horribelt och väldigt provocerande att se socialdemokratiska ministrar och fackliga politruker slänga ur sig rena lögner på tidningarnas debattsidor om att Sverigedemokraterna vill förbjuda löntagare att bli skyddsombud, när sanningen tvärtom är att vi vill att fler ska kunna axla rollen som skyddsombud. Man agerar helt utan faktaunderlag och självinsikt. Ett sådant agerande är inte värdigt ministrar i Sveriges regering.
Vi kan se att Sveriges löntagare, framför allt inom LO, har tröttnat på den socialdemokratiska retoriken, vilket speglar sig i SCB:s senaste mätning, där Sverigedemokraternas förtroende kraftigt ökat på bekostnad av Socialdemokraterna inom LO-kollektivet.
Fru talman! I maj 2020 uppmanades regeringen via ett tillkännagivande att tillsätta en utredning med syftet att utvärdera effekterna av de regionala skyddsombudens verksamhet. Men tyvärr dröjer svaret, och det är bara att beklaga. Det hade varit en viktig del när vi nu ska sjösätta en ny arbetsmiljöstrategi, samtidigt som flera svenska arbetsplatser lämnas utanför det viktiga arbetsmiljöarbetet. Och så får det inte se ut i Sverige 2021. Skyddsombud avlönade av staten ska ha tillträde till samtliga svenska arbetsplatser, villkorslöst. Allt annat är orimligt.
Fru talman! Jag vill även säga några ord om Mynak, Myndigheten för arbetsmiljökunskap, som vi anser kommer att fylla en viktig roll i framtidens arbetsmiljöarbete och framför allt i forskning kring konsekvenserna på arbetsmiljön i spåren av coronapandemin. Man bör bredda deras uppdrag och låta myndigheten få en friare roll gällande deras forskningsuppdrag.
Fru talman! I ett antal debatter här i kammaren har jag lyft förslaget om utökade preskriptionstider för arbetsmiljöbrott, något som nu glädjande även Moderaterna har ställt sig bakom. Men, fru talman, det som förvånar mig är att Socialdemokraterna konsekvent säger nej, då förslaget i grunden är deras eget och något som man skrev in i sitt valmanifest 2018. Det var en fråga man drev på svenska arbetsplatser bland svenska löntagare. Och trots att det finns en majoritet för förslaget i riksdagens kammare väljer man att trycka rött. Jag har väldigt svårt att förstå det.
Detta, fru talman, visar att man sätter makten och avståndstagande från vissa partier före svenska löntagares rätt till upprättelse och en bra arbetsmiljö. Jag tycker att det är ett väldigt cyniskt agerande som jag bara kan beklaga.
Fru talman! Ska vi komma till rätta med de arbetsmiljöproblem som vi har på svensk arbetsmarknad måste vi göra fler delaktiga i arbetet. Vi behöver en opolitisk fackföreningsrörelse som jobbar för alla löntagare, sina medlemmar, och som inte stöds av politiska partier på vänsterkanten. Vi behöver ge fler chansen att bli skyddsombud. Vi behöver låta skyddsombuden vara skyddsombud. Vi behöver framför allt göra alla Sveriges löntagare delaktiga i arbetsmiljöarbetet.
Svenska löntagare vill se en förändring. De vill inte gå kvar i gamla hjulspår, vilket SCB:s senaste mätning visar väldigt tydligt. Där har till och med Moderaterna ett större stöd inom LO än vad Vänsterpartiet har. Det är siffror som visar på en politisk bredd inom svensk arbetarrörelse. Det är långt ifrån den bild som partierna på vänsterkanten målar upp.
När tåget gick stod Socialdemokraterna och Vänstern kvar på perrongen.
En god arbetsmiljö för framtiden - reger-ingens arbetsmiljö-strategi 2021-2025 m.m.
(forts. § 11)
Anf. 90 Martin Ådahl (C)
Herr talman! Arbetsmiljö och arbetsmiljöstrategi är ett stort och viktigt område.
Vi har de senaste åren sett hur tragiskt tungt men också hur positivt det ibland väger. Jag vill fokusera på en av de positiva sidorna som, mitt under detta tunga pandemiår, presenterades i måndags. Arbetsmarknadens parter har kommit överens om en viktig del för arbetsmiljön i Sverige: kompetensutvecklingen.
Vi ser i olika mätningar av den typ som OECD gör att trygghet på arbetsplatsen är väldigt beroende av inte fyrkantiga och föråldrade regler, som vi tidigare haft i Sverige, utan av att man är stark i fråga om kompetensen. Därför är det avtal som i måndags bekräftades med tre departementsskrivelser avgörande för arbetsmiljön i landet.
Herr talman! Nu finns det för första gången möjlighet för människor som är mitt i livet och som behöver bygga på sina möjligheter att utvecklas på arbetsmarknaden att få en kompetensutveckling som att få upp till motsvarande ett helt år av studier. Sjuksköterskor kan bli barnmorskor. Undersköterskor kan bli sjuksköterskor. Arbetare som kanske har sett nya chanser i livet får möjlighet att gå en yrkeshögskoleutbildning och få en nystart på arbetsmarknaden. Det blir en nystart inte bara för personen själv utan även för Sverige. Det kommer att stärka tryggheten och tilliten på arbetsplatserna i Sverige oerhört mycket. Det är en ljuspunkt under detta tunga år.
Det har också kommit mycket tunga besked. På grund av pandemin har färre personer varit på arbetsplatserna, i synnerhet på byggarbetsplatserna. Antalet dödsolyckor på arbetsplatserna har därför minskat i Sverige, även om 24 per år fortfarande är alldeles för många. Men det sorgliga är att samtidigt har antalet anmälda arbetssjukdomar ökat alldeles förskräckligt. Det har nästan fördubblats, med 84 procent. För kvinnor har det mer än fördubblats. Det har i synnerhet varit de som arbetar inom vård och omsorg som har drabbats av covid.
Regeringen har gjort insatser för att skydda arbetsmiljön på arbetsplatserna. Men vi har pekat på de brister som har funnits i utbildningen, som är en central del av arbetsmiljöarbetet, inom vården och omsorgen. Där har många saknat det de har behövt för att kunna möta pandemin. Det måste bli mycket bättre.
En arbetsmiljösituation som vi hittills inte har debatterat särskilt mycket i kammaren har också hamnat i fokus. En ny rapport från Myndigheten för arbetsmiljökunskap visar att omkring 40 procent av alla i Sverige har arbetat hemifrån under det här året. Det känner nog väldigt många igen. Det har gett upphov till ganska stora förändringar av arbetsmiljön under det här året. Det har blivit en helt annan individualisering. Arbetsmiljöarbetet har förändrats på många sätt.
Centerpartiet har pekat på det ganska uppenbara, som man inte har tänkt på särskilt mycket; om vi ska gå in i en digital era måste också arbetsmiljön i hemmet anpassas. Det handlar om ergonomin med tanke på den stol vi sitter på och den skärm vi tittar på. Det handlar dessutom om den sociala situation man hamnar i när man plötsligt är ensam på jobbet. Tidigare har man haft kamrater, fikastunder och en gemenskap. Det sätter ganska stor psykosocial press på många. Inte alla trivs med att sitta ensam hemma framför skärmen.
Därför vill jag yrka bifall till reservation 28 om hemarbete, som vi har tillsammans med Liberalerna.
Det finns också stora, både miljömässiga och andra, fördelar med distansarbete, till exempel när det gäller flexibilitet. Det är alltså inte bara negativt. Men det vi pekar på i motionen är att man måste tänka på ett nytt sätt. Man kan inte bara skicka hem skyddsombud till folk för att kontrollera arbetsmiljön. Hur ska det då göras? Ska det kontrolleras digitalt?
I motionen kommer vi fram till att vi måste ha en dialog om det i Sverige. Vi måste ha en dialog med arbetsgivarna. Även om vi kanske, förhoppningsvis, är på väg ut ur denna tunga pandemiperiod behöver det finnas en beredskap för framtiden, som på gott och ont kommer att innebära ett mycket större beroende av en digital arbetsmiljö i hemmet.
I fråga om arbetsmiljöarbetet lyfter vi också fram att small is beautiful. Det är viktigt att vi tittar på det lilla företagets villkor. Där finns möjligheten att ha ett mycket mer nära och klokt arbetsmiljöarbete. Men eftersom Arbetsmiljöverket och arbetet ofta är anpassat efter de stora enheterna, de stora inspektionerna och de standardiserade lösningarna på problemen brister ofta dialogen med småföretagen. Man vill göra rätt, men det är inte särskilt lätt.
Åtgärderna och samverkan är inte anpassade efter det lilla företagets arbetsmiljösituation. I stället för att vara de bästa när det gäller arbetsmiljö, vilket många småföretag verkligen strävar efter, kan det ibland slumpa sig så att man hamnar helt utanför. Det beror inte på att man vill det, utan på att det, som en tidigare talare sagt, är svårt att göra rätt i stället för lätt att göra rätt. Därför har vi ett särskilt yttrande om det.
Som nämnts här finns det också arbetsmiljösituationer av mycket allvarligare karaktär. Det har att göra med exploatering och med utsatthet när personer hamnar i beroendeställning. Det kommer vi att debattera i nästföljande ärende här i kammaren. Men vi har också reservation 12, som handlar om att Arbetsmiljöverket i situationer där personer är exploaterade och utsatta faktiskt ska ha möjlighet att inleda ett utredande arbete. Annars får polisen ta vid, och de kan inte alltid ta tag i den situation som man observerar på plats. Men det kommer som sagt tillbaka.
Även om detta år har inneburit skenande - faktiskt - arbetsmiljöproblem när det gäller covid och arbetstagares utsatthet i pandemin har det alltså även inneburit lösningar. Det handlar om lösningar där parterna kan enas om förslag för att stärka kompetensen och göra arbetsmiljön mycket mer stark och stabil på våra arbetsplatser. Det handlar om lösningar där vi vågar se arbetsmiljöns behov av kompetens inom vården och lösningar där vi har börjat se arbetsmiljön och den digitala hemmiljön som en helt naturlig del av arbetsmiljöarbetet. I all denna sorg och bedrövelse bådar det gott för framtiden.
Jag yrkar bifall till reservationerna 12 och 28.
Anf. 91 Ciczie Weidby (V)
Herr talman! Vi har så många fru talmän att man nästan blir förvånad när det är en herr talman som sitter i stolen!
I dag debatterar vi regeringens arbetsmiljöstrategi, och även om jag tycker att det finns mycket bra i strategin finns det såklart ett par grejer som saknas och som jag tycker att regeringen kan göra bättre.
För att arbetsgivaren ska kunna leva upp till arbetsmiljölagens krav på bland annat ett förebyggande och systematiskt arbetsmiljöarbete behöver arbetsgivaren ha goda kunskaper om arbetsmiljö. Det har många arbetsgivare också, men tyvärr kan man konstatera att det även finns många som saknar grundläggande kunskaper om såväl arbetsmiljö som hur man bedriver ett bra arbetsmiljöarbete. I förlängningen kan det leda till arbetsplatsolyckor, arbetsskador och sjukskrivningar.
För att möta problemet med bristande kunskap vill jag ta fasta på ett förslag som skyddsombud inom Fastighetsanställdas förbund och Seko har presenterat om att det bör ställas krav på en arbetsmiljöutbildning för att få starta företag. Jag anser att regeringen faktiskt bör tillsätta en utredning för att överväga regler om just obligatoriska moment med arbetsmiljökunskap för företag som vill anställa.
Det är bra att regeringen i sin strategi har mål om att alla ska kunna, orka och vilja jobba ett helt arbetsliv, men jag kan konstatera att konkreta åtgärder lite grann lyser med sin frånvaro. Bristen på åtgärder är olycklig, men det ligger tyvärr i linje med den förda politiken sedan pensionsåldern höjdes i januari 2020. Höjningen har nämligen inte följts av några åtgärder som gör det möjligt att jobba längre, till exempel förbättringar i arbetsmiljö och rehabilitering, en bra företagshälsovård och bättre möjligheter att vidareutbilda sig sent i livet.
Herr talman! Jag ser mycket allvarligt på de många arbetsplatsolyckor med dödlig utgång som har inträffat de senaste åren - nu senast för bara några dagar sedan. Det kan aldrig accepteras att människor dör till följd av sitt arbete. Varje dödsfall är en tragedi för de inblandade, och det är oacceptabelt i ett modernt arbetsliv. Jag anser därför att det krävs kraftfulla åtgärder för att vända utvecklingen.
Regeringen har initierat en rad åtgärder för att få ned antalet dödsolyckor i arbetslivet, och det arbetet är positivt. Men om den beslutade nollvisionen ska uppnås krävs skarpare åtgärder än dem man tidigare har vidtagit, inte minst när det gäller regeringens nya vision om att ingen ska dö på jobbet. Därför anser jag att regeringen bör tillsätta en statlig kriskommission som tar ett helhetsgrepp om dödsolyckor i arbetslivet och föreslår konkreta åtgärder för att vända utvecklingen.
En bra arbetsmiljö är en viktig förutsättning för ett långt och hållbart arbetsliv. De lokala och regionala skyddsombuden spelar en avgörande roll i det arbetet. För att skyddsombuden ska kunna utföra sitt uppdrag behöver de ges goda förutsättningar att just utföra sitt uppdrag, men tyvärr finns det alldeles för många och betydande hinder för detta. Vad som behövs nu är att skyddsombudens roll stärks.
För det första behöver situationen för de regionala skyddsombuden ändras så att de får tillträde till fler arbetsplatser än vad som är fallet i dag. Om arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal måste det rimligtvis innebära att ett regionalt skyddsombud är välkommet på arbetsplatsen för att stödja det lokala arbetsmiljöarbetet. Det är mycket olyckligt att en riksdagsmajoritet, bestående av högerpartierna, under förra riksmötet röstade ned regeringens förslag om utökad tillträdesrätt. Det är precis lika olyckligt att utskottet nu fortsätter att visa en bristande förståelse för vikten av de regionala skyddsombudens verksamhet och behovet av just en utökad tillträdesrätt.
Därför anser jag att regeringen bör återkomma med ett förslag om att ändra arbetsmiljölagen så att de regionala skyddsombuden får rätt att verka på företag med kollektivavtal även om det vid just det tillfället inte finns någon medlem på arbetsplatsen.
För det andra vill jag poängtera att skyddsombuden måste ges goda förutsättningar vad gäller utbildning, vidareutbildning och fortbildning för att de ska kunna utföra sitt uppdrag. Dagens regelverk tillåter inte detta i tillräcklig utsträckning, och många skyddsombud som jag träffar upplever även att de blir ifrågasatta av sina arbetsgivare. Till skillnad från utskottet ser jag skäl att förändra regelverket på detta område. Jag tycker att regeringen bör återkomma med ett förslag om att skyddsombudsutbildningens längd ska uppgå till minst fem dagar, med lagstadgad rätt till vidareutbildning och fortbildning om minst en dag per år.
Dessutom, herr talman, är det väldigt många skyddsombud som vittnar om att de utestängs från planering och riskbedömningar. Därmed riskerar allvarliga brister i arbetsmiljön att inte uppmärksammas och åtgärdas. Det ökar risken för tillbud och olyckor, som i allra värsta fall får dödlig utgång.
Byggnadsarbetareförbundet har föreslagit att Arbetsmiljöverket ska kunna utdöma sanktionsavgifter om skyddsombud inte tillåts vara med vid riskbedömningen på det sätt som lagen faktiskt föreskriver, och jag ställer mig definitivt bakom förslaget. Jag anser därför att regeringen bör återkomma med förslag om att Arbetsmiljöverket ska kunna utdöma sanktionsavgifter mot arbetsgivare om skyddsombuden inte tillåts vara med i riskbedömningen.
Herr talman! I Sverige togs beslutet att införa 8 timmars arbetsdag den 4 augusti 1919. Det skedde efter årtionden av fackliga strider, och industriarbetare gick då från 16 timmars utslitande jobb till 8 timmars - äntligen. Sedan dess har det i princip inte hänt någonting, förutom 1971 - det är alltså 50 år sedan - då femdagarsveckan infördes och en normal arbetsvecka blev 40 timmar lång.
Jag håller med utskottet om att arbetsmarknadens parter har en väldigt central roll när det gäller hanteringen av arbetstidsfrågor, men till skillnad från utskottet anser jag att det behövs tydligare stöd i lagstiftningen som kan utgöra grund för förhandlingar och avsteg från kollektivavtalen. Arbetstagarnas skydd i lagen behöver stärkas på flera olika sätt.
Det behövs ett mänskligare arbetsliv med plats för fler, där människor inte slits ut i förtid utan orkar jobba till pensionsåldern. Ett ökat inflytande för arbetstagarna när det gäller arbetstidens förläggning och omfattning är därför av central betydelse för att åstadkomma ett hållbart arbetsliv.
Det behövs också bättre förutsättningar för par att leva jämställt. Kortare arbetstid, det vill säga en generell arbetstidsförkortning, vore ett avgörande steg i en sådan progressiv och frihetsvidgande utveckling. Jag beklagar att utskottet återigen stänger dörren för möjligheten att gå i denna riktning.
Vidare är det faktiskt inte rimligt att arbetstagare ska tvingas betala med sin hälsa och sin fritid för att tillgodose arbetsgivarens behov av flexibilitet och precisionsbemanning, som man har till exempel vid delade turer. De försök som berörda fackförbund har gjort för att begränsa delade turer genom avtal har varit bra, men det behövs även där stöd i lagstiftningen, exempelvis genom någon typ av förbud som kan utgöra grund för förhandlingar och avsteg i kollektivavtal.
Reglerna om dygnsvila bör även de bli enklare och bättre. Det är viktigt med en tydlig skyddslagstiftning för personer som arbetar på obekväma och oregelbundna arbetstider, eftersom natt- och skiftarbete sliter hårt på människor. Det vet vi alla.
En angelägen fråga är också att se över regelverket och ersättningssystemet för jourtid. Genom en förändring av arbetstidslagen skulle bland annat de kvinnodominerade yrkesgrupper som drabbas av det nuvarande regelverket för jourtid dels ges möjlighet att arbeta heltid, dels få lön för all den tid då de faktiskt står till arbetsgivarens förfogande, även under jourtid.
Ytterligare en angelägen fråga är att förstärka rättigheterna för arbetstagare vars arbetsgivare omreglerat tidigare heltidsanställningar till deltidsanställningar. I till exempel den norska arbetstidslagstiftningen finns sedan 2013 en reglering som ger just deltidsanställda som arbetat mertid rätt att utöka sin anställning. Jag ser mycket positivt på att det finns fackförbund som driver den här frågan i avtalsförhandlingar med arbetsgivarna. Det skulle vara en bra sak om vi såg över ett liknande förslag även för Sverige.
För att komma till rätta med de olika saker som jag just har tagit upp anser jag att regeringen bland annat bör vidta följande åtgärder:
tillsätta en utredning med uppdrag att belysa möjligheterna för en generell arbetstidsförkortning
återkomma med lagförslag som begränsar de så kallade delade turerna
återkomma med lagförslag om ändring av arbetstidslagen så att perioden som ska ingå i dygnsvilan blir densamma som i definitionen av natt, det vill säga perioden mellan klockan 22.00 och 06.00.
Herr talman! Jag vet att jag har dragit över min talartid men har några avslutande ord.
I arbetstiden speglas det nutida svenska klassamhället. Det är framför allt tjänstemän som får kortare arbetstider via kollektivavtal i dag. Hela 20 procent jobbar faktiskt mindre än 40 timmar i veckan. Är man arbetare är det omkring 96 procent som inte har någon arbetstidsförkortning, däremot ett ökat övertidsarbete.
I en tid där en stor del av befolkningen inser att frukten av lönearbetet allt oftare stavas övertid, stress, förslitning och utbrändhet borde arbetstidsfrågan vara så mycket viktigare än vad den är. Därför yrkar jag bifall till Vänsterpartiets reservation 29.
Anf. 92 Michael Anefur (KD)
Herr talman! Till att börja med vill jag säga att Kristdemokraterna självklart står bakom samtliga av sina reservationer, men jag yrkar bifall endast till reservation 25.
Arbetsmiljön är avgörande för både företag och enskilda. En god arbetsmiljö där man känner sig säker är bra för att den leder till goda resultat. På samma sätt leder en dålig arbetsmiljö till osäkerhet och dåliga resultat.
Det här leder till att arbetsmiljöfrågor alltid måste vara aktuella och utvecklas till en ännu bättre standard. Mycket har naturligtvis hänt de senaste 50-75 åren. De mest uppenbara och vidrigaste arbetsmiljöerna har tack och lov försvunnit. Men det innebär inte att arbetet är slutfört - inte alls. Så länge svensk arbetsmarknad inte når det självklara målet om en nollvision för dödsolyckor i arbetslivet har vi alla mer att göra.
Vi kristdemokrater ser det uppenbara problemet att det inte finns någon samlad bild av vad som orsakar dödsolyckor i samband med utfört arbete. Därför vill vi att det sker en ordentlig genomlysning av dödsolyckornas orsak. Det behövs en nationell strategi, en ordentlig analys och en långsiktighet i det arbetet. Tyvärr, herr talman, avslår utskottet detta för oss i grunden självklara förslag för att kunna nå nollvisionen om arbetsrelaterade dödsolyckor.
Herr talman! Ingen har kunnat missa coronapandemin, som inneburit och innebär stora påfrestningar för hela landet och för hela världen. Det är massor av smittade och sjuka. Många är inlagda på iva, och drygt 14 000 människor har dött med eller av corona.
Samtidigt som det blev en påfrestning för oss alla blev det en extra tuff påfrestning för dem som arbetar inom vård och omsorg. Många har fått slita omänskligt hårt, jobbat långa pass och övertid och fått inställda ledigheter och semestrar.
Herr talman! Det räcker inte med det. När pandemin slog till visade det sig att beredskapen var dålig, riktigt dålig. Inom äldreomsorgen fanns inte skyddsutrustning i tillräcklig omfattning, inte ens när det handlade om det rent basala som skyddshandskar, munskydd, visir och förkläden. Alla kommer vi nog ihåg bilderna och reportagen med de desperata försöken att skydda sig genom att egentillverka visir av overheadfilm.
Det viktiga nu är dock inte att klaga och peka finger utan att bygga upp en beredskap inför nästa kris, för vi kan vara säkra på att en sådan kommer i någon form. Vi kristdemokrater menar att det är viktigt att det i arbetsmiljölagen blir tydligt vilken skyddsutrustning som ovillkorligen måste finnas tillgänglig i olika vårdsituationer. Det är också viktigt att denna skyddsutrustning finns lagrad och tillgänglig när en större kris inträffar. Tyvärr, herr talman, säger utskottet nej till även detta.
När coronakrisen nu avtar och förhoppningsvis försvinner är det dock inte över för alla. Bland vård- och omsorgspersonal finns det en stor risk att det nästan övermäktiga arbetet leder till psykosociala problem för den enskilde. Detta menar vi måste kunna följas upp på riktigt för att kunna ge ett individanpassat stöd. Det torde också för den här kammaren vara väldigt intressant att få en nationell bild av om och i så fall hur mycket den psykiska hälsan har påverkats för personal inom vård och omsorg, detta i syfte att kunna vara bättre förberedda nästa gång. Inte heller dessa förslag får stöd i utskottet.
Herr talman! Som sagt var är arbetsmiljö en stor och viktig fråga som varje enskilt företag har att följa upp och utveckla systematiskt. Men inte minst för de mindre företagen kan det av olika skäl vara svårt att fullt ut följa reglerna och anpassa verksamheten. Därför är kontroller av största vikt, och genomförandet av kontrollerna ligger hos Arbetsmiljöverket.
Gott så - men vår uppfattning är att det som görs i dag inte är tillräckligt. Därför föreslår vi att det ska påbörjas ett pilotprojekt inom Arbetsmiljöverket som innebär en egendeklaration från företaget om den egna arbetsplatsens arbetsmiljö. Ett sådant pilotprojekt skulle kunna få minst två positiva effekter, dels att företagen kontinuerligt varje år måste se över sin arbetsmiljö i samband med att den här deklarationen ska lämnas in, dels att antalet kontroller och uppföljningar av arbetsmiljön ökar. Föga förvånande, herr talman, blev inte heller detta tillstyrkt av utskottet.
Detta leder till att vi kristdemokrater kommer att fortsätta att arbeta för en stark, individuell och utvecklad arbetsmiljö. Vi kommer tillbaka med fler förslag om ett år.
Anf. 93 Maria Nilsson (L)
Herr talman! Jag ska försöka göra ett inhopp för min kollega Arman Teimouri i debatten.
Att ha ett jobb handlar inte bara om att få vardagen att gå ihop. Ett jobb, när det fungerar väl, stärker ditt välmående och din självständighet och ger en känsla av att vi tillsammans bidrar till vår gemensamma välfärd.
Men arbetslivet ska också vara hållbart. Olyckor, brottslighet och andra missförhållanden måste minimeras och bekämpas på ett effektivt sätt. Liberalerna välkomnar att regeringen med sin nya arbetsmiljöstrategi tar viktiga steg mot en politik för en bättre arbetsmiljö för alla, men det finns flera perspektiv som vi anser att regeringen borde ha inkluderat.
Fru talman! Bland annat är arbetsmiljöstrategin bristfällig i att skapa förutsättningar för arbetsgivare att prioritera förebyggande insatser mot sjukskrivningar. Likaså gäller det att ge arbetsgivare incitament att förebygga stress på arbetsplatsen.
Liberalerna anser att regeringen bör tillsätta en utredning för att föreslå hur stress kopplat till psykiska sjukdomar, mobbning och sexuella trakasserier kan inkluderas i större grad i arbetsmiljöföreskrifterna. Det här, fru talman, är viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv där nyblivna mammor inte sällan går ned i arbetstid men förväntas producera ungefär samma som tidigare, vilket många gånger fullt naturligt orsakar stor stress och därpå sjukskrivningar.
Genomgående skulle vi från Liberalernas sida säga att det saknas ett företagarperspektiv i det dokument som just kommer att påverka tusentals företagare runt om i landet. Arbetsgivare generellt förstår vikten av att skapa en god arbetsmiljö för sina anställda. Regelverken måste underlätta för företagare att göra rätt, inte bara öka redovisningsbördan. Det är därför vi gärna hade sett att strategin hade haft ett större företagarperspektiv där morötter och krav kunde ha gått mer hand i hand.
Fru talman! Arbetsmiljöverket har en viktig roll för arbetsmiljöarbetet på den svenska arbetsmarknaden. Verket arbetar med viktiga frågor kring att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet samt att förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv. Men en liten myndighet med ett stort ansvar kräver en vassare styrning och politisk vilja för att arbetet ska bli så effektivt som möjligt. Vi ser framför allt fyra delar som borde förbättras.
För det första är vi liberaler goda vänner av både statistik och framför allt god forskning. Vi behöver göra en översyn av Arbetsmiljöverkets arbete och rutiner för att myndigheten i högre utsträckning ska fokusera sina insatser vid den typ av arbetsplatser som enligt statistik och forskning är överrepresenterade inom platsolyckor och arbetsmiljöbrott.
För det andra - vi har sagt det förut, och vi säger det igen - behöver vi ge ett uppdrag till Arbetsmiljöverket och DO att underlätta för tips och anmälningar, särskilt med hänsyn till psykisk ohälsa, mobbning och sexuella trakasserier.
För det tredje behöver vi stärka skyddet för visselblåsare på arbetsplatser. Med det sagt välkomnar vi att regeringen föreslår stärkt skydd för visselblåsare. Den propositionen ska vi inte hantera här och nu, men vi hade gärna sett att regeringen även i arbetsmiljöstrategin lyft upp dessa viktiga frågor.
För det fjärde behöver vi ge ett uppdrag till Arbetsmiljöverket att ge mer råd och stöd om god arbetsmiljö till arbetsgivare inom vården. Det gäller stöd och omsorg för att minska stress, belastningsskador och annan ohälsa. Med tanke på vad vården och omsorgen har gått igenom under det senaste året borde regeringen ha dragit den lärdomen.
Fru talman! Vi vill också peka på den viktiga roll som företagshälsovården spelar i ett hälsofrämjande arbete. Dess uppgift är att hjälpa företag och arbetsplatser att långsiktigt utveckla den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Den syftar till att förebygga ohälsa bland medarbetare och att skapa förutsättningar för ett långsiktigt hållbart arbetsliv.
Vi behöver utveckla det hälsofrämjande arbetet. Därför har det varit viktigt att möjliggöra och intensifiera företagshälsovårdens arbete i hälsofrämjande syfte.
Fru talman! Precis som det tidigare har sagts från talarstolen i debatten har vi alla på olika sätt fått ställa om det senaste året. Bara här i riksdagen har vi anpassat oss till hur verkligheten ser ut. Vi är i alla fall här bortskämda med att ha ett kontor att gå till. Men när hemarbete har blivit mer regel än undantag har det kommit fantastiska lösningar på att få rätt kontorskänsla även hemma. Våra strykbrädor har agerat ståbord, och böcker har fixat höjden på datorn. Ena timmen ligger vi i soffan - förmodligen Arman, inte jag - den andra sitter vi på en stol i köket och den tredje i en solstol på balkongen - förmodligen också Arman, fru talman. Så går det runt.
Vi får verkligen uppskatta den kreativitet vi ändå har, men med detta sagt - vi kan skratta lite när vi känner att vi är på väg ut ur det värsta - finns det fortfarande stora utmaningar, kanske särskilt vid hemarbete. Exemplen med böcker och strykbrädor känner de flesta igen, men det är också väl känt att många har känt sig hämmade av att inte ha den teknik de önskar och att bredbandet krånglar. Framför allt handlar det om det sociala när arbetskamraterna endast syns på en skärm och det inte går att ta en kaffe i korridoren och prata lite grann om hur helgen har varit.
När regeringen nu gör detta strategiarbete för arbetsmiljön är det viktigt att bejaka hur situationen ser ut här och nu. Vi inser att lagar och regler inte alltid har hängt med. Var går gränsen mellan frivilligt och förväntat hemarbete, och hur ska arbetstider hanteras vid hemarbete? Vilket ansvar har arbetsgivaren för den psykosociala arbetsmiljön i hemmet? Det här är bara några av de frågor som vi behöver få svar på.
Fru talman! Avslutningsvis vill jag gå tillbaka till där jag började. Liberalerna välkomnar att regeringen med sin nya arbetsmiljöstrategi tar viktiga steg mot en politik för en bättre arbetsmiljö för alla. Samtidigt hade vi önskat att regeringen inkluderat ytterligare perspektiv i den strategin.
Vi står givetvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 1.
Anf. 94 Johan Andersson (S)
Fru talman! Jag vill börja med att uttrycka min glädje över det stora intresse för arbetsmiljöfrågor som Sveriges riksdag uttrycker genom att behandla de 71 reservationerna och regeringens arbetsmiljöstrategi i detta betänkande.
Det märks att det aktiva arbete som regeringen har och genomför inom arbetsmiljöområdet ger effekt på arbetsmiljön i vårt yrkesliv.
Vi behandlar i dag regeringens arbetsmiljöstrategi 2021-2025. Det är regeringens andra arbetsmiljöstrategi som riksdagen tar ställning till. Vi har också tagit del av en utvärdering av den tidigare arbetsmiljöstrategin, som visar att den har gett effekt. Men vi behöver naturligtvis gå vidare.
Det senaste året, eller de senaste 18 månaderna, har varit en händelserik tid. Covid-19 har påverkat arbetsmiljön i allra högsta grad. Precis som flera andra talare nämnt har arbetssjukdomarna ökat, mest till följd av pandemin som vi har genomlevt och delvis fortfarande genomlever.
I strategin fokuserar vi på fyra områden:
ett hållbart arbetsliv så att alla ska kunna, orka och vilja jobba ett helt arbetsliv
ett hälsosamt arbetsliv som ska bidra till utveckling och välbefinnande
ett tryggt arbetsliv så att ingen ska riskera sin hälsa på grund av jobbet
en arbetsmarknad utan brott och fusk - en bristfällig arbetsmiljö ska aldrig kunna vara ett konkurrensmedel.
Det är honnörsorden vi har i den arbetsmiljöstrategi som är framtagen.
Vi har högre ambitioner i denna arbetsmiljöstrategi än i den som vi har haft hittills. De behöver vara högre för att ingen ska skadas eller bli sjuk av jobbet. Arbetslivet bör erbjuda var och en som arbetar trygghet, utveckling och möjlighet till god hälsa. Att skapa friskare arbetsplatser är en viktig del i att främja hälsan och ska vara en central del i det dagliga arbetsmiljöarbetet. En god arbetsmiljö ger utrymme för människor med olika bakgrund och olika förmågor i arbetslivet.
Regeringen utvidgar också nollvisionen för dödsolyckor till att ingen ska behöva dö till följd av sitt arbete. Det handlar om arbetsplatsolyckor som leder till döden men också om arbetsrelaterad dödlighet på grund av exempelvis sjukdom, ohälsosam stress, cancer och suicid. Det är viktiga delar i en fråga som vi kanske inte pratat så mycket om tidigare.
Arbetsmiljöreglerna måste ge samma skyddsnivå för kvinnor som för män oavsett yrke, bransch och sektor.
Arbetsmiljöregelverket behöver ses över. Där har man från regeringens sida aviserat att man framgent kommer att titta på hur vår lagstiftning ser ut.
Arbetsmiljöverket ska naturligtvis vara anpassat för dagens och morgondagens arbetsliv.
Det är klart att vi alla blev ganska berörda när pandemin slog till och vi såg ganska många exempel på brist på utrustning, skyddsutrustning och annan, som behövdes för att kunna vårda dem som var i störst behov av vård. Det här är sådant som jag tror att man aldrig kan ha fullständig beredskap för. Men kan kanske ha planer för att på ett annat sätt jobba med pandemier, som vi kanske får se på ett helt annat sätt än tidigare.
Det har varit en period med mycket distansarbete. Vi ledamöter har upplevt det, men det har också väldigt många andra av dem som i dag är yrkesverksamma i landet.
Här vill jag slå ett slag för den rapport som Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, har tagit fram när det gäller hemarbete och hur viktigt och värdefullt det är att ha ett gott arbetsmiljöarbete även för dem som jobbar på distans. Arbetsgivaren har det fulla ansvaret för att så sker.
Något som också är viktigt är att vi har en god arbetsmiljö som säkerställer kompetensen inom viktiga sektorer. Här har regeringen och samarbetspartierna satsat på väldigt mycket stöd till offentlig sektor när det gäller att säkerställa god kvalitet i vård och andra delar.
Något annat som är viktigt är kampen mot arbetslivskriminaliteten. Det tänkte jag inte gå in så jättemycket på, för det kommer vi att debattera här senare.
En viktig del för att kunna genomföra ett bra arbetsmiljöarbete är partsmodellen, det vill säga att man har arbetsgivare och arbetstagare som har bra kunskap om arbetsmiljöarbetet och värdet och vikten av detta.
Det kan inte nog framhållas hur viktiga skyddsombuden är. I dag ser vi dessvärre en trend att antalet skyddsombud ute på våra arbetsplatser sjunker. Det känns som en fråga där vi verkligen behöver ta krafttag för att se till att man utser skyddsombud och bevarar den partsmodell man har, som är så vedertagen på svensk arbetsmarknad. Vi pratar om partsmodellen i många andra situationer, när det gäller minimilön och andra delar. Den är minst lika viktig när det gäller skyddsorganisationen och arbetsmiljöorganisationen.
Sverigedemokraterna pratade om de regionala skyddsombuden. Jag kan bara beklaga att det inte fanns stöd i denna kammare för att ge regionala skyddsombud tillträdesrätt till arbetsplatser där man har kollektivavtal men saknar en lokal arbetsorganisation.
Det är en fråga som vi kommer att driva i kommande valrörelse. Vi kommer att söka mandat för att verkligen få till en skyddsorganisation som är värd namnet. Inte minst den tid som vi nu har genomlevt visar att det behövs i den här delen.
År 2019 genomförde de regionala skyddsombuden 56 000 besök på olika arbetsplatser, så de har verkligen ett viktigt arbete att genomföra.
Med de orden, fru talman, vill jag yrka bifall till förslaget, bifall till strategin och avslag på samtliga reservationer.
Anf. 95 Leila Ali-Elmi (MP)
Fru talman! En god arbetsmiljö är helt nödvändigt för en välfungerande arbetsmarknad. Alla som arbetar i Sverige ska ha en arbetsmiljö som ger förutsättningar att både kunna och vilja arbeta ett helt arbetsliv. Det är viktigt för individen men även avgörande för hela samhället, inte minst i ljuset av den kompetensutmaning vi står inför.
Att skapa friska arbetsplatser är en viktig del i att främja människors hälsa och kan samtidigt bidra till lönsamhet för företag och samhälle. Ingen ska riskera liv eller hälsa på grund av jobbet, och det är välkommet att regeringen fortsätter att prioritera och förstärka arbetet med att bekämpa dödsolyckor i arbetslivet.
En dålig arbetsmiljö ska aldrig tillåtas vara ett konkurrensmedel för oseriösa företag. Här har den svenska arbetsmarknadsmodellen en viktig roll att spela. Men även Arbetsmiljöverkets tillsynsarbete behöver fungera på ett bra sätt.
Fru talman! Arbetsmiljön är också en jämställdhetsfråga. Vi vet att undersköterskor och annan personal i hemtjänst och hemsjukvård och på äldreboenden är sjukskrivna i större omfattning än andra yrkesgrupper. Detta är en varningsklocka, och vi måste agera. Ett hållbart arbetsliv i de kvinnodominerade vård- och omsorgsyrkena är kanske en av våra viktigaste jämställdhetsfrågor. Vi pratar om sjuksköterskor, vårdbiträden och undersköterskor som alltför länge har offrat psykisk och fysisk hälsa för att ta hand om andra.
En modern välfärdspolitik behöver ta detta på allvar. Vi kan inte ha en omsorg och en sjukvård som gör personalen sjuk. Miljöpartiets och regeringens återhämtningsbonus är en viktig del i att påskynda resan mot ett hållbart arbetsliv och i att öka personalens inflytande.
Coronapandemin har varit otroligt tuff för de anställda i vården, men behovet av att stärka arbetsmiljön inom vård och omsorg har varit stort även tidigare. Att prioritera arbetsmiljön för dem som arbetar i vård och omsorg är därför viktigt på både kort och lång sikt. Färre ska behöva bli sjuka av sitt arbete och fler måste vilja jobba i dessa yrken om vi ska klara av välfärden framöver.
Återhämtningsbonusen är inte en kortsiktig satsning. För 2021 finns 300 miljoner kronor avsatta och därefter totalt 1 miljard kronor per år. Miljöpartiet kommer att prioritera arbetsmiljö i vård och omsorg högt även framåt.
Fru talman! På längre sikt vill Miljöpartiet att fler människor ska få mer makt över sin egen tid. Vi vill få till stånd reformer som sänker normalarbetstiden och ökar människors möjligheter att påverka sin arbetstid och sina arbetsvillkor. Vårt mål är att vi tar ut vårt ökade välstånd i mer tid för varandra i stället för i prylkonsumtion.
Som jag tidigare har lyft här i kammaren kan några steg på vägen mot sänkt normalarbetstid vara att låta äldre gå ned i arbetstid med bibehållen lön eller att erbjuda människor att ta ut sin löneförhöjning i mer ledig tid i stället. Ett annat kan vara sänkt arbetstid med bibehållen lön i tunga, kvinnodominerade yrken, som vård och omsorg.
En god arbetsmiljö för framtiden - reger-ingens arbetsmiljö-strategi 2021-2025 m.m.
Fru talman! Regeringen betonar i arbetsmiljöstrategin att kränkande särbehandling, trakasserier och mobbning inte ska få förekomma på den svenska arbetsmarknaden. Detta tror jag att vi alla är överens om. Det är oerhört viktigt att arbetet mot diskriminering och trakasserier på arbetsplatser fortsätter. Därför behöver vi en stark diskrimineringslagstiftning samt tillräckliga resurser till både Diskrimineringsombudsmannen och Arbetsmiljöverket.
Regeringen har de senaste åren stärkt det arbetet, och mycket har gjorts på myndighetsnivå. Det finns dock anledning att återkomma till dessa frågor när Utredningen om en effektiv och ändamålsenlig tillsyn över diskrimineringslagen kommer med sitt slutbetänkande i oktober.
Fru talman! Arbetet utgör en stor del av våra liv. Det är viktigt att människor kan må bra och känna sig trygga genom hela yrkeslivet, inte minst i en tid när arbetsmarknaden är under förändring. Därför är regeringens strategi både välkommen och nödvändig.
Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 15 juni.)
Riksrevisionens rapport om statens insatser mot exploa-tering av arbetskraft
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2020/21:141 Tisdagen den 15 juniProtokoll 2020/21:141 En god arbetsmiljö för framtiden - regeringens arbetsmiljöstrategi 2021-2025 m.m.
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
En god arbetsmiljö för framtiden - regeringens arbetsmiljöstrategi 2021-2025
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:3434 av Gulan Avci m.fl. (L) yrkande 1 och
2020/21:3870 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 2 och 3 samt
lägger skrivelse 2020/21:92 till handlingarna.- Reservation 1 (L)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (L) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 16 0 0 84 M 11 0 0 59 SD 10 0 0 52 C 5 0 0 26 V 4 0 0 23 KD 3 0 0 19 L 0 2 0 17 MP 3 0 0 13 - 1 0 0 1 Totalt 53 2 0 294 Systematiskt arbetsmiljöarbete m.m.
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:44 av Martina Johansson (C),
2020/21:658 av Ebba Hermansson m.fl. (SD) yrkandena 6-8,
2020/21:735 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 8,
2020/21:1675 av Jasenko Omanovic och Ingemar Nilsson (båda S),
2020/21:1908 av Johan Büser och Gunilla Carlsson (båda S),
2020/21:3284 av Martin Ådahl m.fl. (C) yrkande 7,
2020/21:3366 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 8,
2020/21:3865 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 1,
2020/21:3870 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 1 och
2020/21:3871 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 3.- Reservation 2 (M)
- Reservation 3 (SD)
- Reservation 4 (V)
- Reservation 5 (KD)
- Reservation 6 (L)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (M) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 16 0 0 84 M 0 11 0 59 SD 0 0 10 52 C 5 0 0 26 V 0 0 4 23 KD 0 0 3 19 L 1 0 1 17 MP 3 0 0 13 - 0 0 1 1 Totalt 25 11 19 294 Dödsolyckor i arbetslivet
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:735 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 9,
2020/21:1782 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S),
2020/21:2475 av Jamal El-Haj m.fl. (S) yrkande 1 och
2020/21:3409 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 32.- Reservation 7 (V)
- Reservation 8 (KD)
Preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:654 av Magnus Persson m.fl. (SD) yrkande 3,
2020/21:2475 av Jamal El-Haj m.fl. (S) yrkande 2 och
2020/21:3372 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 6.- Reservation 9 (M, SD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (M, SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 16 0 0 84 M 0 11 0 59 SD 0 10 0 52 C 5 0 0 26 V 4 0 0 23 KD 3 0 0 19 L 2 0 0 17 MP 3 0 0 13 - 1 0 0 1 Totalt 34 21 0 294 Övrigt om arbetsmiljöbrott
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:735 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 10 och
2020/21:3868 av Mats Green m.fl. (M) yrkandena 1 och 2.- Reservation 10 (M)
- Reservation 11 (V)
Åtgärder mot arbetslivskriminalitet
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:431 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 1,
2020/21:1781 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) och
2020/21:2957 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 13.- Reservation 12 (C)
- Reservation 13 (V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 12 (C) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 16 0 0 84 M 11 0 0 59 SD 10 0 0 52 C 0 5 0 26 V 0 0 4 23 KD 3 0 0 19 L 2 0 0 17 MP 3 0 0 13 - 0 0 1 1 Totalt 45 5 5 294 Skyddsombudens verksamhet
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:654 av Magnus Persson m.fl. (SD) yrkande 5,
2020/21:735 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkandena 4-6 och 12,
2020/21:3372 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 7 och
2020/21:3409 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 33.- Reservation 14 (M, KD)
- Reservation 15 (SD)
- Reservation 16 (V)
Arbetsmiljöverket
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:735 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 3,
2020/21:818 av Magnus Manhammar (S),
2020/21:1492 av Hans Hoff m.fl. (S),
2020/21:2161 av Diana Laitinen Carlsson och Carina Ödebrink (båda S) yrkandena 1 och 2,
2020/21:3227 av Lina Nordquist m.fl. (L) yrkande 3,
2020/21:3372 av Mats Green m.fl. (M) yrkandena 1-4,
2020/21:3409 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkandena 31 och 34,
2020/21:3434 av Gulan Avci m.fl. (L) yrkandena 2-4,
2020/21:3527 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 3,
2020/21:3626 av Gudrun Brunegård m.fl. (KD) yrkande 59,
2020/21:3868 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 3 och
2020/21:3871 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkandena 1 och 4.- Reservation 17 (M)
- Reservation 18 (V)
- Reservation 19 (KD)
- Reservation 20 (L)
Avveckling av Myndigheten för arbetsmiljökunskap
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:1143 av Jan Ericson (M) och
2020/21:3868 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 4.- Reservation 21 (M)
Företagshälsovården
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:735 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 1,
2020/21:3260 av Lina Nordquist m.fl. (L) yrkande 4 och
2020/21:3372 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 5.- Reservation 22 (M)
- Reservation 23 (V)
- Reservation 24 (L)
Arbetskläder för förskolepersonal
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:202 av Michael Rubbestad (SD) och
2020/21:851 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (S).Arbetsmiljö och skyddsutrustning i vård och omsorg
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:896 av Solveig Zander (C),
2020/21:3409 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkandena 36-38 och
2020/21:3871 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkandena 2 och 5.- Reservation 25 (KD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 25 (KD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 16 0 0 84 M 11 0 0 59 SD 10 0 0 52 C 5 0 0 26 V 4 0 0 23 KD 0 3 0 19 L 2 0 0 17 MP 3 0 0 13 - 1 0 0 1 Totalt 52 3 0 294 Arbetsmiljön i nya branscher
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:2658 av Maria Nilsson (L) och
2020/21:3865 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkande 2.- Reservation 26 (V)
Hemarbete
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:905 av Åsa Eriksson (S),
2020/21:1013 av Martina Johansson (C),
2020/21:1623 av Ann-Christine From Utterstedt m.fl. (SD) yrkande 50,
2020/21:2814 av Lars Beckman (M) och
2020/21:3506 av David Josefsson (M) yrkande 1.- Reservation 27 (SD)
- Reservation 28 (C, L)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 28 (C, L) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 16 0 0 84 M 11 0 0 59 SD 0 0 10 52 C 0 5 0 26 V 4 0 0 23 KD 3 0 0 19 L 0 2 0 17 MP 3 0 0 13 - 1 0 0 1 Totalt 38 7 10 294 Arbetstidslagen m.m.
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:165 av Ali Esbati m.fl. (V),
2020/21:187 av Fredrik Lindahl (SD),
2020/21:735 av Ali Esbati m.fl. (V) yrkandena 13-16,
2020/21:2699 av Leila Ali-Elmi (MP) och
2020/21:3066 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkandena 1-3.- Reservation 29 (V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 29 (V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 16 0 0 84 M 11 0 0 59 SD 10 0 0 52 C 5 0 0 26 V 0 4 0 23 KD 3 0 0 19 L 2 0 0 17 MP 3 0 0 13 - 0 1 0 1 Totalt 50 5 0 294