Skyddet för minoritetsägare i aktiebolag och minoritetsmedlemmar i ekonomiska föreningar, som bostadsrättsföreningar, ska stärkas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt förslaget ska Bolagsverket kunna utse en särskild granskare i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening utan att frågan först prövas på en bolags- eller föreningsstämma. Det gäller då minst en tiondel av aktieägarna eller medlemmarna står bakom ansökan. Syftet är att bland annat att göra det svårare för styrelser att motarbeta minoritetens rätt till en oberoende granskning av verksamheten.

Andra ändringar handlar bland annat om att parterna ska få större möjlighet att komma överens om hur det ska gå till när inlösen av minoritetsaktier ska prövas vid ett så kallat skiljeförfarande, ett sätt att avgöra en tvist utanför domstol.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 11 minuter

Justering

2020-11-05

Datum

2020-11-09

Bordläggning

2020-11-11

Debatt

2020-11-12

Beslut

2020-11-12

Riksdagen uppmanar regeringen genom två tillkännagivanden att bättre skydda köpare av nya bostadsrätter. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som dels stärker köparnas skydd vid förseningar av nyproducerade bostadsrätter, dels förbättrar informationen till köparna och förtydligar ansvaret för fastighetsmäklare och bostadsutvecklare.

Riksrevisionen har i en rapport granskat konsumentskyddet vid köp av nyproducerade bostadsrätter. De anser att skyddet är för dåligt jämfört med andra stora investeringar. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport, som i huvudsak håller med om rapportens iakttagelser och rekommendationer. Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

15, 54 minuter

Justering

2020-11-05

Datum

2020-11-09

Bordläggning

2020-11-11

Debatt

2020-11-12

Beslut

2020-11-12

Direktåtkomst till uppgifter hos andra myndigheter skulle kunna vara ett verktyg för Migrationsverket när det gäller ärenden om uppehållstillstånd för arbete med mera. I dag lämnar myndigheterna på begäran ut nödvändiga uppgifter till Migrationsverket, men direktåtkomst skulle kunna ge mer effektiv handläggning och kontroll.

Därför riktar riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att låta göra en fullständig analys av hur direktåtkomst till aktuella myndigheters databaser förhåller sig till EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Justering

2020-11-05

Datum

2020-11-06

Bordläggning

2020-11-10

Debatt

2020-11-11

Beslut

2020-11-11

Migrationsverket, Polismyndigheten och utlandsmyndigheterna kan, om det är absolut nödvändigt, få behandla känsliga personuppgifter för att till exempel kontrollera befintliga it-system samt pröva och utveckla nya tekniska system. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 december 2020.

Bakgrunden är att nya bindande EU-regler för resor till och från EU börjar gälla under 2022. Enligt reglerna ska Sverige kunna behandla känsliga personuppgifter i samband med gränskontroller för att fastställa identiteten på personer som inte är EU-medborgare.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

2, 6 minuter

Justering

2020-11-05

Datum

2020-11-06

Bordläggning

2020-11-10

Debatt

2020-11-11

Beslut

2020-11-11

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att se över myndigheternas uppdrag och ansvarsfördelning för Sveriges återvändandeverksamhet. Återvändandeverksamheten har till syfte att se till att en person som inte får vistas i Sverige återvänder till sitt hemland eller annat land.

Förslaget om tillkännagivande kom med anledning av fem motioner i samband med att socialförsäkringsutskottet behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport Återvändandeverksamheten - resultat, kostnader och effektivitet. I rapporten lyfter Riksrevisionen ett antal exempel på bristande effektivitet och menar att bristerna delvis har att göra med hur ansvarsfördelningen är organiserad mellan de tre myndigheterna Migrationsverket, Polismyndigheten och Kriminalvården.

Riksdagen sa nej till övriga motioner inom området och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 49 minuter

Justering

2020-11-05

Datum

2020-11-06

Bordläggning

2020-11-10

Debatt

2020-11-11

Beslut

2020-11-11

Med anledning av Brexit, Storbritanniens utträde ur EU, beslutade riksdagen om nya regler som ska gälla för vissa brittiska medborgare som bor och arbetar i Sverige.

När Storbritannien lämnade EU den 1 februari 2020 började ett utträdesavtal att gälla. EU-regler gäller fortsatt för Storbritannien under en övergångsperiod till och med den 31 december 2020, om beslut inte tas om en förlängning. När övergångsperioden är slut gäller utträdesavtalets regler om bland annat skydd för brittiska medborgare som bor och arbetar i ett EU-land.

I Sverige gäller det främst brittiska medborgare med familjer som vid övergångsperiodens slut bor och arbetar här med stöd av EU-rätten. Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen om regler som ska komplettera utträdesavtalet om de här personernas rätt att resa in i Sverige och att arbeta och bo här. De berörda brittiska medborgarna ska ansöka hos Migrationsverket om en ny uppehållsstatus. Den som får denna uppehållsstatus kommer att ha i princip samma rätt att bo och arbeta i Sverige som EES-medborgare.

Ändringarna ska börja gälla den 1 december 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-11-05

Datum

2020-11-06

Bordläggning

2020-11-10

Debatt

2020-11-11

Beslut

2020-11-11

Tystnadsplikt ska gälla för uppgifter som ett företag får på grund av ett uppdrag av en myndighet att tekniskt bearbeta eller tekniskt lagra uppgifterna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nya lagen innebär att uppgifter som en myndighet lämnar till exempelvis en upphandlad leverantör av IT-tjänster ska omfattas av tystnadsplikt. Därmed får uppgifterna samma sekretesskydd hos företaget som de har hos en myndighet som levererar motsvarande tjänst.

Lagen börjar gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-11-03

Datum

2020-11-06

Bordläggning

2020-11-10

Debatt

2020-11-11

Beslut

2020-11-11

Gränsen för när ledamöter kan börja ta ut ålderspension ska höjas från 61 till 62 år. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Beslutet innebär att riksdagens pensionssystem anpassas till de regler som gäller inom det allmänna pensionssystemet sedan 1 januari 2020.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2021. Den ledamot som fyller 61 år innan lagen börjar gälla omfattas av de äldre reglerna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-11-03

Datum

2020-11-06

Bordläggning

2020-11-10

Debatt

2020-11-11

Beslut

2020-11-11

Myndigheter ska kunna begära betalning i förskott för kopior av allmänna handlingar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det förekommer att personer som begär att få kopior av allmänna handlingar inte betalar avgiften för att få handlingen kopierad och skickad till sig. Med de nya reglerna har en myndighet rätt att i enskilda fall ta ut avgiften helt eller delvis i förskott, vilket gör att myndigheten kan försäkra sig om att få avgiften betald innan arbetet med att ta fram och skicka kopian påbörjas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 18 minuter

Justering

2020-11-03

Datum

2020-11-06

Bordläggning

2020-11-10

Debatt

2020-11-11

Beslut

2020-11-11

Regeringen har i en skrivelse redogjort för hur den har behandlat riksdagens skrivelser under 2019. Riksdagen har granskat regeringens redogörelse och konstaterar att den har förbättrats och sedan flera år ger en korrekt bild av riksdagens skrivelser till regeringen.

Bland annat redogör regeringen för åtgärder till följd av uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, som riksdagen riktar till regeringen. Inom KU:s område redovisar regeringen 13 av dem som slutbehandlade. Tillkännagivandet om försöksverksamhet med samdistribution av tidningar och post kan utskottet se som slutbehandlat men inte som tillgodosett.

Riksdagen uppmärksammar att det är viktigt att regeringen skyndsamt behandlar tillkännagivandena. Om tidsåtgången är rimlig eller inte bör bedömas med hänsyn till innehållet i tillkännagivandet och till den beredning som behöver göras av regeringen.

Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse över hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen har behandlats under 2019.

Riksdagen lade regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

3, 21 minuter

Justering

2020-11-03

Datum

2020-11-06

Bordläggning

2020-11-10

Debatt

2020-11-11

Beslut

2020-11-11

I en tillfällig lag regleras hanteringen av personuppgifter i register som används i forskningsprojekt om vad arv och miljö betyder för olika sjukdomar. Reglerna gäller till och med den 31 december 2020.

Regeringen föreslår att reglerna ska gälla till och med år 2023. Då ska en mer långsiktig reglering av forskningsdatabaser vara på plats. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-11-05

Datum

2020-11-05

Bordläggning

2020-11-11

Debatt

2020-11-12

Beslut

2020-11-12

Riksrevisionen har granskat statens samverkansprogram och strategiska innovationsprogram. I programmen samverkar till exempel lärosäten, forskningsinstitut, näringsliv och offentlig sektor för att stärka Sveriges innovationsförmåga och konkurrenskraft.

Granskningen visar till exempel att ansvariga myndigheter fått för lite tid för att planera genomförandet av programmen. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att tydliggöra myndigheternas uppdrag i de strategiska innovationsprogrammen, överväga att utvärdera genomförda samverkansprogram och att inför framtida innovationssatsningar säkerställa att myndigheterna får tid för förberedelse och planering.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskning. Riksdagen välkomnar granskningen och ser positivt på regeringens planerade åtgärder. Regeringen planerar bland annat för att se över tydligheten i myndigheternas regleringsbrev och instruktioner. Dessutom har regeringen tagit fram ett arbetssätt som gör det möjligt att systematiskt följa upp och utvärdera samverkansprogrammen 2019-2022.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 34 minuter

Justering

2020-11-05

Datum

2020-11-05

Bordläggning

2020-11-10

Debatt

2020-11-11

Beslut

2020-11-11

Elcertifikatssystemet avslutas efter utgången av 2035 och elcertifikat ska inte få tilldelas för produktion av förnybar el i anläggningar som tagits i drift efter 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om avslutning av och nytt stoppdatum för elcertifikatssystemet.

Enligt förslaget har den snabba utvecklingen när det gäller utbyggnaden av förnybar elproduktion gjort att elcertifikatssystemet numera fyller en begränsad funktion. Elcertifikatssystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el, till exempel vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen och solenergi. Systemet berör exempelvis producenter av förnybar el, elleverantörer och elintensiv industri.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

16, 48 minuter

Justering

2020-11-05

Datum

2020-11-05

Bordläggning

2020-11-10

Debatt

2020-11-11

Beslut

2020-11-11

Under 2019 drabbades regionerna Skåne och Stockholm av kapacitetsbrist i elnäten. Regeringen och andra aktörer vidtog olika åtgärder för att komma tillrätta med situationen. Riksdagen anser att frågan om en väl fungerande elförsörjning är för viktig för att åtgärderna inte ska följas upp. Det finns också skäl att följa upp och analysera de åtgärder som gjordes eftersom det verkar finnas ett antal oklarheter och motstridiga uppgifter kring vad som hände.

Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att följa upp och analysera de åtgärder som vidtogs för att motverka den akuta kapacitetsbrist i elnäten som drabbade Skåne och Stockholm under 2019. Syftet med uppföljningen är att dra lärdomar och skapa beredskap om likande situationer uppstår igen i framtiden. Uppföljningens resultat bör återrapporteras till riksdagen.

Förslaget till tillkännagivande var ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att ett utskott lägger fram ett förslag till riksdagsbeslut på eget initiativ.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

21, 70 minuter

Justering

2020-11-05

Datum

2020-11-05

Bordläggning

2020-11-10

Debatt

2020-11-11

Beslut

2020-11-11

Regeringen har föreslagit en ny lag och ett antal ändringar i andra lagar som kompletterar EU:s förordning om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande. De nya bestämmelserna bygger på principen om ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden. Det innebär att EU:s medlemsländer som utgångpunkt ska verkställa varandras domar och beslut utan att ifrågasätta domen eller beslutet. Reglerna ska gälla både när svenska beslut om frysning och förverkande sänds över till ett annat EU-land för att verkställas där och när utländska beslut om frysning och förverkande sänds till Sverige för att verkställas här. EU-förordningen är en del av en handlingsplan mot finansiering av terrorism.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 19 december 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-11-05

Datum

2020-11-05

Bordläggning

2020-11-17

Debatt

2020-11-18

Beslut

2020-11-18

Böter ska förvandlas till fängelse om de inte har kunnat drivas in på grund av trots från den bötfällde. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär att kravet på att det ska vara uppenbart att den bötfällde på grund av trots inte betalat sina böter tas bort. Syftet med lagändringen är att öka möjligheten att förvandla obetalda böter till fängelse.

Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-11-05

Datum

2020-11-05

Bordläggning

2020-11-17

Debatt

2020-11-18

Beslut

2020-11-18

En tjänstepensionskassa är en förening som sköter medlemmarnas tjänstepension. I spåren av covid-19-pandemin finns risk att några kassor inte kan leva upp till de krav på kapital som krävs för att få fortsätta driva sin verksamhet som tjänstepensionsföretag.

Regeringen föreslår därför en övergångsbestämmelse som gör det lättare för en långsiktigt livskraftig tjänstepensionskassa att få tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna börjar gälla den 15 december 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-11-05

Datum

2020-11-05

Bordläggning

2020-11-10

Debatt

2020-11-11

Beslut

2020-11-11

Personer som tillfälligt arbetar som inhyrd personal i Sverige ska betala skatt här. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt regeringens förslag ska den så kallade 183-dagarsregeln inte gälla vid uthyrningssituationer. Regeln innebär att personer som tillfälligt arbetar i Sverige på uppdrag av en utländsk arbetsgivare slipper betala skatt här om vistelsen i Sverige är mindre än 183 dagar per år.

Enligt förslaget ska 183-dagarsregeln inte gälla uthyrd arbetskraft. Det betyder att en arbetstagare som arbetar tillfälligt i en svensk verksamhet i Sverige ska betala skatt här om anställningen sker via uthyrning från ett utländskt företag. Verksamheten kan vara ett företag som bedriver verksamhet i Sverige eller svenska staten, en kommun eller en region. Kravet att betala skatt ska inte gälla uthyrd personal som utför arbetet under högst 15 dagar i följd och om arbetsdagarna i Sverige totalt sett inte är fler än 45 dagar under ett kalenderår.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 25 minuter

Justering

2020-10-20

Datum

2020-10-28

Bordläggning

2020-11-03

Debatt

2020-11-04

Beslut

2020-11-04

Regeringen har föreslagit ändringar av den allmänna fastighetstaxeringen av lantbruksenheter år 2023. Syftet är att bland annat att bestämmelserna ska bli tydligare och enklare och att kvaliteten på register ska bli bättre. Taxeringsvärdena ska vara rättvisande även i fortsättningen. Vidare ska Skatteverket kunna fatta beslut om omprövning genom automatiserat beslutsfattande. Det innebär att tiden för att hantera omprövningsbeslut förkortas och att tid frigörs för Skatteverkets handläggare att ägna sig åt ärenden som kräver utredning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2021. Bestämmelserna som gäller lantbruksenheter ska användas första gången vid fastighetstaxeringen år 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2020-10-20

Datum

2020-10-28

Bordläggning

2020-11-03

Debatt

2020-11-04

Beslut

2020-11-04

Regeringen föreslår en strängare syn på hantering av vapen och explosiva ämnen. Bland annat ska straffen för de allvarligaste vapen- och sprängämnesrelaterade brotten höjas från 6 till 7 års fängelse och fler vapen- och sprängämnesrelaterade brott ska räknas som grova eller synnerligen grova. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 december.

Riksdagen riktade även tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om

• att göra tydligare skillnad i lagstiftningen mellan legala och illegala vapen, så att de nya strängare reglerna inte ska försvåra i onödan för jakt- och sportskyttar
• att även förberedelse, försök och stämpling till brott mot tillståndsplikten för explosiva varor ska räknas som ett brott
• tydligare regler om att det ska bedömas som ett synnerligen grovt brott att ha bomber och andra explosiva varor på allmän plats.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

7, 50 minuter

Justering

2020-10-22

Datum

2020-10-27

Bordläggning

2020-11-03

Debatt

2020-11-04

Beslut

2020-11-04