Sök

Konstitutionsutskottet, KU, har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2019. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om målet med ett lagförslag bäst nås genom beslut på EU-nivå eller genom beslut på nationell nivå i Sverige. Enligt EU:s regler ska beslut om nya lagar tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt.

Under 2019 lämnades totalt 32 förslag till riksdagen för subsidiaritetsprövning. Förslagen handlade bland annat om transportfrågor och jordbruks- och fiskerifrågor. Utskottet noterade att många av förslagen handlade om ändringar av gällande lagstiftning på EU-nivå och förberedelser för om Storbritannien skulle lämna unionen utan ett avtal med EU. Ingen av prövningarna ledde till att riksdagen lämnade ett motiverat yttrande. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar en invändning till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen. Möjligheten för EU-länderna att kontrollera hur EU-kommissionen tillämpar subsidiaritetsprincipen infördes 2009. För första gången sedan dess lämnade de nationella parlamenten inte ett enda motiverat yttrande under 2019.

Sedan kontrollmekanismen infördes har totalt 894 förslag lämnats till EU-ländernas parlament. Riksdagen har haft invändningar och lämnat motiverade yttranden mot drygt 8 procent av förslagen. Tre av de 894 förslagen har lett till ett gult kort. Gult kort innebär att en viss andel av parlamenten i EU-länderna har haft invändningar mot ett EU-förslag. Då ska EU-kommissionen antingen dra tillbaka förslaget, omarbeta det eller ha kvar det och i sådana fall motivera varför.

Justering

2021-01-14

Datum

2021-01-22

Bordläggning

2021-02-02

Debatt

2021-02-03

Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om stöd till personer med funktionshinder. Detta med hänvisning till att utredningar och arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning, stöd och hjälpmedel.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

23

Reservationer

33 

Anföranden och repliker

28, 94 minuter

Justering

2021-01-14

Datum

2021-01-21

Bordläggning

2021-02-02

Debatt

2021-02-03

Beslut

2021-02-03

Regeringen har föreslagit att Konkurrensverket ska få utökade befogenheter. Det innebär bland annat att Konkurrensverket som första instans ska få besluta i frågor om konkurrensskadeavgift, i stället för Patent- och marknadsdomstolen. Vidare utökas Konkurrensverkets befogenheter vid platsundersökningar. Konkurrensverket får också rätt att besluta om en utredningsskadeavgift i de fall ett företag trotsar verkets beslut under en utredning.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Vissa av ändringarna görs för att anpassa de svenska lagarna på området till EU-lagar.

Riksdagen sa även nej till fyra förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020, bland annat eftersom arbete redan pågår inom Konkurrensverket med frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 33 minuter

Justering

2021-01-21

Datum

2021-01-21

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-01-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om tillträdesförbud till butiker. Förslaget innebär att en person vid särskilda omständigheter ska kunna förbjudas att vistas i en butik om det finns risk för att personen kommer att begå brott, eller allvarligt trakassera någon, i butiken. Den som bryter mot ett tillträdesförbud ska kunna dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag på vissa straffrättsliga lagändringar, exempelvis att straffet för stöld som skett efter inbrott i en bostad ska vara ett till sex års fängelse. Vid grov stöld och grovt häleri ska brottet kunna bedömas som grovt om brottsligheten utövats systematiskt. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2021.

Riksdagen anser att tillträdesförbud även borde möjliggöras för simhallar och bibliotek och uppmanar genom ett tillkännagivande regeringen att återkomma med ett sådant förslag under 2021.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

8, 44 minuter

Justering

2021-01-21

Datum

2021-01-21

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-01-27

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om hur det så kallade ändringsdirektivet till EU:s vapendirektiv ska införas i svensk lag.

Anledningen är att riksdagen anser att regeringens förslag går längre än vad som krävs enligt direktivet. Riksdagen riktade därför också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att det fortsatta arbetet ska syfta till att införa direktivet på en faktisk miniminivå.

Riksdagen riktade även ett tillkännagivande till regeringen om att under 2021 återkomma med ett förslag om att avskaffa tidsbegränsade licenser för helautomatiska vapen och enhandsvapen. Den rådande ordningen är att licenser för den typen av vapen måste förnyas vart femte år men riksdagen anser att merarbetet som tidsbegränsningen innebär för lagliga vapeninnehavare inte kan vägas upp av nyttan.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

15, 68 minuter

Justering

2021-01-21

Datum

2021-01-21

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-01-27

Som en följd av coronapandemin beslutade riksdagen under 2020 om flera krisstöd för att rädda jobb och för att sunda företag ska kunna övervintra pandemin. Nu anser riksdagen att krisstöden behöver justeras för att nå fram i större utsträckning. Riksdagen riktade därför två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

• Regeringen bör så fort som möjligt se över reglerna om korttidspermittering för att underlätta för företag inom hårt drabbade branscher att behålla sina anställda.
• Regeringen bör så fort som möjligt åtgärda vissa brister i befintliga krisstöd för enskilda näringsidkare. Regelverket bör göras mer flexibelt när det gäller jämförelseperiod för enskilda näringsidkare som har varit föräldralediga eller sjukskrivna föregående år. Reglerna bör ses över så att omsättningsstöd kan beviljas också för enskilda näringsidkare som fått arbetslöshetsersättning.

Förslagen om tillkännagivanden är utskottsinitiativ. Det betyder att utskottet har lagt fram förslagen på eget initiativ och att de inte kommer från regeringsförslag eller motioner.

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 56 minuter

Justering

2021-01-21

Datum

2021-01-21

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-01-27

Riksrevisionen har granskat hur väl Arbetsförmedlingens tjänst Stöd och matchning leder till att arbetslösa deltagare så snabbt som möjligt får ett jobb eller påbörjar studier. Stöd och matchning är en så kallad matchningstjänst som går ut på att arbetslösa deltagare får stöd att komma ur sin arbetslöshet med hjälp av en handledare från en leverantör som deltagaren själv väljer. I sin rapport ger Riksrevisionen rekommendationer till Arbetsförmedlingen och till regeringen.

Arbetsförmedlingen rekommenderas bland annat att göra det lättare för deltagare att göra välinformerade val av leverantör och att utvärdera det så kallade ratingsystemet för betygsättning av leverantörer. Arbetsförmedlingen rekommenderas också att förbättra uppföljningen av leverantörerna och att säkerställa att det går att följa upp och utveckla tjänsten Stöd och matchning på ett systematiskt sätt. Regeringen rekommenderas att undersöka om Arbetsförmedlingen kan använda Skatteverkets månadsvisa inkomstuppgifter på individnivå när leverantörer ska betygsättas och ersättas.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport. Riksdagen välkomnar granskningen och delar regeringens uppfattning att den är ett viktigt bidrag till utvecklingen av både Arbetsförmedlingen och upphandlade matchningstjänster.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

19, 65 minuter

Justering

2021-01-21

Datum

2021-01-21

Bordläggning

2021-02-02

Debatt

2021-02-03

Beslut

2021-02-10

För att säkra Sveriges transportbehov under den pågående coronapandemin ska giltighetstiden för yrkesförares yrkeskompetensbevis kunna förlängas med sex månader. Anledningen är att pandemin gör det svårt att genomföra den fortbildning som förarna regelbundet måste gå för att förnya sitt yrkesbevis. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt förslaget ska regeringen få besluta att förlänga yrkesbevis som slutar att gälla under perioden 1 februari-31 juli 2021. De förare vars bevis går ut tidigare, 1 november 2020-31 januari 2021, ska undantas från kravet att ha ett yrkesbevis. Det gäller under sex månader från det att beviset löper ut.

Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2021 och upphör den 1 augusti 2021.

Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden, uppmaningar till regeringen:

• Möjligheten till dispens bör gälla hela 2021 i stället för under sex månader.
• Regeringen bör genomföra åtgärder för att det ska bli möjligt att öka antalet distanstimmar i fortbildningen.
• Regeringen bör se till att Transportstyrelsen skyndsamt hanterar ansökningar och ger tillstånd till utbildningsföretag som vill erbjuda fortbildningskurser för yrkesförare.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 47 minuter

Justering

2021-01-19

Datum

2021-01-19

Bordläggning

2021-01-19

Debatt

2021-01-20

Beslut

2021-01-20

Riksdagen vill att en oberoende undersökningskommission ska utvärdera regeringens agerande för att få de fängslade svenska medborgarna Dawit Isaak och Gui Minhai frigivna. Därför riktar riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Kommissionen ska redovisa sina slutsatser senast den 31 mars 2022.

Tillkännagivandet bygger på ett utskottsinitiativ från utrikesutskottet, som väcktes i samband med behandlingen av cirka 23 förslag inom området yttrandefrihet i motioner från den allmänna motionstiden 2018, 2019 och 2020. Ett utskottsinitiativ betyder att initiativet till förslaget kommer från utskottet och inte från en proposition eller motion.

Riksdagen sa delvis ja till flera motioner om regeringens agerande när det gäller frihetsberövade svenskar utomlands. Riksdagen sa nej till de övriga förslag som behandlades.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

17, 87 minuter

Justering

2021-01-14

Datum

2021-01-15

Bordläggning

2021-01-19

Debatt

2021-01-20

Beslut

2021-01-20

Regeringen har lagt fram ett förslag som ska ge en tydligare koppling mellan att delta i åtgärder för att förebygga återfall och att friges villkorligt. Den villkorliga frigivningen ska kunna skjutas upp i större utsträckning än i dag för den som under tiden på anstalt missköter eller inte deltar i återfallsförebyggande åtgärder eller andra liknande åtgärder. Möjligheterna att skjuta upp den villkorliga frigivningen för den som missköter sig även på andra sätt ska utökas.

De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att den så kallade presumtionen för villkorlig frigivning tas bort och att större hänsyn ska tas till hur den intagne har skött sig under sitt fängelsestraff. Regeringen bör också överväga att villkorlig frigivning ska kunna ske först efter tre fjärdedelar av strafftiden och aldrig för den som har återfallit i brott.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

24, 77 minuter

Justering

2020-12-17

Datum

2021-01-15

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-01-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tillfällig lag och vissa lagändringar som möjliggör fler åtgärder för att motverka trängsel och därmed hindra spridningen av sjukdomen covid-19.

Särskilda begränsningar ska kunna införas för både verksamheter och platser. Det kan till exempel gälla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, platser för fritids- eller kulturverksamhet som är öppna för allmänheten, handelsplatser, som köpcentrum och gallerior, som är öppna för allmänheten, kollektivtrafik och inrikes flygtrafik samt platser för privata sammankomster. Vid behov ska folksamlingar av en viss storlek kunna förbjudas på platser dit allmänheten har tillträde samt serveringsställen kunna stängas. Den tillfälliga covid-19-lagen ska gälla från och med den 10 januari till och med den sista september 2021.

Riksdagen riktar också två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen. Riksdagen anser att rätten till ersättning bör göras mycket tydligare och att en verksamhet som drabbas av regeringens föreskrifter som meddelas med stöd av den nya covid-19-lagen eller lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen som huvudregel ska ersättas. Riksdagen uppmanar genom ett tillkännagivande regeringen om detta. Riksdagen uppmanar också regeringen genom ett tillkännagivande att informera utskottet löpande då arbete pågår inom Regeringskansliet med att ta fram nya föreskrifter med stöd av den tillfälliga lagen. Förslagen om tillkännagivanden har sin grund i två följdmotioner.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

29, 108 minuter

Justering

2021-01-07

Datum

2021-01-07

Bordläggning

2021-01-07

Debatt

2021-01-08

Beslut

2021-01-08

Riksdagen sa nej till ett femtiotal förslag i motioner om yrkestrafik- och taxifrågor från den allmänna motionstiden 2020. Motionerna handlar exempelvis om frågor om tillsyn och kontroll samt genomförande av översyn.

Riksdagen anser att arbete redan pågår, bland annat inom EU och i den pågående utredningen om effektivare kontroller av yrkestrafik på väg. Eftersom tunga godstransporter på väg i många fall är gränsöverskridande anser riksdagen att det finns ett behov av gemensamma åtgärder på europeisk nivå för att upprätthålla en konkurrenssituation som bygger på lika villkor.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

13

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

20, 85 minuter

Justering

2020-12-17

Datum

2020-12-30

Bordläggning

2021-01-19

Debatt

2021-01-20

Beslut

2021-01-20

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att återkomma med förslag som gör det möjligt att bygga friliggande cykelvägar utan krav på kontakt med bilvägar.

Dagens regler kring cykelvägar har funnits i många år och behöver bli tydligare, anser riksdagen. Tolkningen av reglerna gör till exempel att allmänna cykelvägar enbart byggs nära bilvägar. För att förbättra möjligheten att bygga cykelvägar måste gång- och cykelvägar kunna byggas separerade från bilvägar.

Förslaget om tillkännagivande kom från behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden år 2020. Riksdagen sa nej till övriga cirka 90 förslag i motioner inom cykelområdet, med hänvisning bland annat till den nationella cykelstrategin samt redan gjorda översyner och ändringar.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

11

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

16, 73 minuter

Justering

2020-12-17

Datum

2020-12-28

Bordläggning

2021-01-19

Debatt

2021-01-20

Beslut

2021-01-27

Riksrevisionen har granskat Kommerskollegiums arbete mot handelshinder. Revisionens bedömning är att Kommerskollegiums informationshämtning från företag är bristfällig, att den inte följs upp systematiskt och att både Kommerskollegiums och regeringens återrapportering därför kan riskera att bli ofullständig.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen ser positivt på att regeringen till stora delar instämmer i revisionens slutsatser. Däremot är riksdagen oroad av att Kommerskollegiums brister i sitt arbete delvis kan innebära att statens medel inte används på ett effektivt sätt. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att ta fram en åtgärdsplan och en tidplan för att ta tillvara på Riksrevisionens rekommendationer.

Riksdagen lade också skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 36 minuter

Justering

2020-12-17

Datum

2020-12-21

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-02-03

Riksdagen riktar två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om svensk hantering av EU-medel och de så kallade regionala strukturfondspartnerskapen.

Regeringen uppmanas att se över och förtydliga ansvarsfördelningen mellan partnerskapen, förvaltande myndigheter och regionerna inför perioden 2021-2027. Regeringen bör återkomma till riksdagen med en redogörelse för översynen och vilka konkreta åtgärder som gjorts. Regeringen bör även återkomma med konkreta förslag på åtgärder som riksdagen kan ta ställning till, om det behövs. Riksdagen uppmanar regeringen att även göra en mer omfattande översyn av de regionala strukturfondspartnerskapen inför perioden efter 2027.

Riksdagens tillkännagivanden kommer från behandlingen av en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskningsrapport om regionala strukturfondspartnerskap. Riksdagen lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

De regionala partnerskapen har sekretariat vid åtta av Sveriges regioner och består av representanter för regioner, kommuner, arbetsmarknadens parter, myndigheter och civilsamhället. De fördelar pengar till godkända svenska ansökningar från EU:s regionala utvecklingsfond och socialfonden. Partnerskapen bestämde över cirka 12 miljarder kronor i EU-medel under perioden 2014-2020.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 34 minuter

Justering

2020-12-17

Datum

2020-12-18

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-02-03

Företag med statligt ägande bör agera så att en effektiv och sund konkurrens upprätthålls. Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att vidta åtgärder inom ramen för sin bolagsstyrning för att säkerställa det. Regeringen bör även återkomma till riksdagen med en redovisning av vad som gjorts.

I statens bolagsportfölj finns 46 hel- och delägda företag. Riksdagen konstaterar att staten är och kommer vara en stor företagsägare under överskådlig tid. Det är därför viktigt att regeringen tydliggör att statligt ägda bolag ska vara föredömen när det gäller ledning och styrning. Företagen ska inte nyttja en dominerande ställning eller på annat sätt bidra till osund konkurrens.

Tillkännagivandet kom från motioner som riksdagen behandlade i samband med regeringens årliga skrivelse om företag med statligt ägande. Skrivelsen innehåller bland annat en verksamhetsberättelse för dessa företag och ger en bild av utvecklingen i bolagsportföljen under i huvudsak 2019.

Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner inom området och lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

9

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

24, 92 minuter

Justering

2020-12-17

Datum

2020-12-18

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-02-03

Den 17 december 2020 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2021. I finansutskottets sammanställning FiU10 finns alla beslut, uppdelat på inkomster, utgiftsområde och anslag. FiU10 anmäldes i kammaren och riksdagen överlämnade sedan sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget till regeringen.

Justering

2020-12-17

Datum

2020-12-17

En tillfällig lag som ger möjlighet till mer träffsäkra åtgärder behövs för att begränsa spridningen av covid-19. Det tycker riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanar regeringen att skyndsamt återkomma med förslag till en tillfällig lag. Den ska reglera hur människor får samlas vid en epidemi eller pandemi, hur nedstängningar av verksamheter får ske och att kompensation ska ges till de verksamheter som berörs. Enligt riksdagen ska lagen börja gälla senast under första kvartalet 2021.

Förslaget om tillkännagivande har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Ett utskottsinitiativ betyder att förslagen har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 42 minuter

Justering

2020-12-16

Datum

2020-12-16

Bordläggning

2020-12-16

Debatt

2020-12-17

Beslut

2020-12-17

Cirka 102 miljarder kronor ur statens budget för 2021 ska gå till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Mest pengar, cirka 32 miljarder kronor, går till bidrag för läkemedelsförmåner. Cirka 24,5 miljarder kronor går till statlig assistansersättning och området folkhälsa och sjukvård får cirka 16,8 miljarder kronor. I utgiftsområdet ryms också anslag till myndigheter, bland annat Inspektionen för vård och omsorg, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden, befogenheter, om ekonomiska åtaganden. Det med den ändringen att riksdagen ger regeringen befogenhet att för 2021 besluta att Folkhälsomyndigheten får öka upplåningen i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar. Lånen får uppgå till 4,5 miljarder kronor inklusive tidigare lån, vilket är 2,5 miljarder kronor mer än vad regeringen har föreslagit.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Justering

2020-12-10

Datum

2020-12-11

Bordläggning

2020-12-16

Debatt

2020-12-17

Beslut

2020-12-17

Cirka 9,3 miljarder kronor i statens budget för 2021 ska gå till utgiftsområdet migration. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Mest pengar, cirka 4,4 miljarder kronor går till Migrationsverket och drygt 2,8 miljarder kronor går till ersättningar och bostadskostnader. Till domstolsprövning i utlänningsmål går cirka 770 miljoner kronor.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutet tog riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet är steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

81, 190 minuter

Justering

2020-12-08

Datum

2020-12-11

Bordläggning

2020-12-15

Debatt

2020-12-16

Beslut

2020-12-17