Punktskatt

Debatt om förslag 7 april 2021

Protokoll från debatten

Anföranden: 11

Anf. 119 Boriana Åberg (M)

Fru talman! Syftet med punktskatter är att uppnå folkhälso-, miljö- eller transportpolitiska mål snarare än att generera intäkter till staten. Under regeringen Löfven har punktskatterna fått ett helt nytt syfte. De har blivit bärare av en symbolpolitik som i bästa fall är verkningslös och i sämsta fall direkt skadlig.

Om fru talmannen tillåter en utsvävning kan man dra paralleller till den litterära och konstnärliga strömningen symbolismen. Dess representanter vände sig emot naturalismens vetenskapstro, sociala engagemang och realistiska vetenskapsåtergivning och ville i stället ägna sig åt det inre livet och ta avstånd från samhället och dess problem. Vi kan gott konstatera att symbolik passar sig bättre i konsten än i politiken.

Ett talande exempel är införandet av plastpåseskatten, som har gjort att en vanlig plastkasse i mataffären kostar 6-7 kronor. Regeringens representanter berömmer sig för att försäljningen av plastkassar har sjunkit. Men de har inte noterat att människor i stället köper plastkassar på rulle, som är avsedda för avfall och som oftast inte är miljövänliga och importeras från bland annat Kina. Som en extra negativ effekt av den skatten fick den största tillverkaren av miljövänliga plastkassar i Sverige friställa 25 procent av sin personal.

Det sämsta med plastpåseskatten är att det inte gör någon skillnad om påsen är tillverkad av fossilfritt, helt förnybart och nedbrytbart material eller av fossilplast. Allt ska beskattas. Det har Helsingborgföretagaren och uppfinnaren Åke Rosén, som har utvecklat det innovativa materialet biodolomer, bittert fått erfara. Hans företag kunde ha anställt 30-40 personer till om regeringen hade inriktat sig på att ersätta fossilbaserade plaster. Nu är risken stor att Åke tar sitt företag utomlands.

Det finns också en hygienaspekt som motverkas av plastpåseskatten som är viktig inte minst i pandemitider. Det blir lätt en populistisk diskussion där plast står för det dåliga utan att det beaktas att plast kan vara både miljövänlig och förnybar samt avsevärt förlänga hållbarheten på livsmedel. Det är inte oviktigt med tanke på att ett av de största slöserierna är matsvinnet.

Någon finansiell succé blev plastkassen inte heller. Av de beräknade intäkterna på drygt 2,1 miljarder till statskassan 2020 blev det bara cirka 179 miljoner, alltså mindre än 10 procent.

Regeringen har också aviserat skatt på takeaway-mat eller snarare på engångsförpackningarna för den. Att införa en extra skatt på en bransch som kämpar för sin överlevnad och som går igenom de svåraste tiderna någonsin är både omoraliskt och oförsvarbart.

Fru talman! En annan symbolisk skatt är kemikalieskatten på elektronik och vitvaror, som beskattar varan oavsett om den innehåller skadliga ämnen eller inte. Regeringen har också aviserat en kemikalieskatt på kläder och skor. Den skatten säger vi moderater bestämt nej till. Vår uppfattning är att den skatten kommer att bli dödsstöten för den svenska handeln eller snarare för det som är kvar av den efter pandemin och regeringens tafatta hantering av omställningsstödet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt

Fru talman! Det borde ha blivit klart för regeringen att punktskatterna, som står för ungefär 7 procent av statens intäkter, inte kan höjas hur mycket som helst. Införandet av nya kreativa punktskatter har jag redan berört, men det tål att upprepas att det är tveksamt om den av januaripartierna utlovade gröna skatteväxlingen med hjälp av punktskatter är genomförbar. Dels motsvarar punktskatterna endast en tiondel av vad skatten på arbete ger, en obalans som i sig gör den tänkta skatteväxlingen mycket svår att genomföra, dels är ju det uttalade syftet med punktskatterna att styra bort såväl produktion som konsumtion från sådant med betydande miljöpåverkan till miljövänliga alternativ. När detta syfte uppnås urholkas den fiskala basen, och finansieringen måste lösas på annat sätt - med nuvarande regering alldeles säkert med någon ny, fiffig och ogenomtänkt skatt.

Det bästa och faktiskt det enda sättet att på ett hållbart sätt få finansiering för den offentliga sektorn är att se till att flera människor kommer i arbete. Och för det behövs det livskraftiga företag och gynnsamma villkor, så att dessa kan konkurrera på en internationell marknad. Därför är transporter och mobilitet ytterst viktiga.

I vårt avlånga land är möjligheten att transportera varor och möjligheten för människor att ta sig till jobbet av avgörande betydelse. Genom de politiska beslut som regeringen fattar omintetgörs förutsättningarna för detta.

Ett sådant beslut var införandet av flygskatten, andra är de ständiga straffskatterna på bilismen. Med flygskatten beskattar man resan och inte utsläppen som den orsakar. Således skapar flygskatten inga incitament att ta fram nya bränslen. Särskilt nu, när flygbranschen ligger nere för räkning på grund av coronakrisen, framstår avskaffandet av denna skadliga skatt som än mer angeläget. Flyget behövs, och jag hoppas att flygets belackare har tagit till sig uppgifterna att under pandemin, då flyget står i princip stilla, har utsläppen minskat med endast 6 procent, vilket även inkluderar mindre bilkörning och mindre konsumtion. Med andra ord är det inte flyget som är klimatboven.

Fru talman! Bilens betydelse för utveckling och tillväxt kan inte nog understrykas, inte minst i ett land som Sverige med mycket stora avstånd. Den har genom årtionden gjort det möjligt för människor att på ett effektivt och smidigt sätt ta sig till jobbet och att bosätta sig var de vill. Varför vill regeringen minska livskvaliteten för dem som bor på landsbygden?

För att Sverige ska hålla ihop och svensk ekonomi klara återhämtningen efter coronakrisen kan inte straffbeskattningen av resande och avstånd fortsätta längs den väg som regeringen har slagit in på. Skatter på transporter, fordon och drivmedel ska vara proportionerliga och ändamålsenliga.

Vissa skatter behövs som styrmedel för att reducera klimatpåverkan, samtidigt som skatterna inte får vara utformade på ett sådant sätt att de blir en alltför stor börda för människor och företag.

Drivmedelsskatterna måste helt enkelt bli lägre. Överindexeringen måste avskaffas och det krävs också en aktiv sänkning av skatten på drivmedel med 1 krona vid pumpen.

Sverige har stora ambitioner i miljöpolitiken, och det bör vi fortsätta att ha. Därför behöver vi ändra misslyckad miljöpolitik som inte leder till önskade effekter och som inte är kostnadseffektiv. Bonus-malus-systemet bör därför avvecklas. Kostnaden för hushållen är stor, nyttan för miljön är ytterst begränsad och pengarna försvinner utomlands.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt

Fru talman! Jag står bakom alla våra reservationer och det särskilda yttrandet, men för att spara tid vid voteringen yrkar jag bifall endast till reservation 7.


Anf. 120 David Lång (SD)

Fru talman! Uppbörden av punktskatt måste göras på ett sätt som uppnår syftet med skatten, det vill säga styra konsumtion och investeringar i en viss riktning med hänsyn till folkhälsa, miljö eller andra effekter som man kan önskar uppnå. Punktskatterna är också en viktig inkomstkälla för staten, för det handlar om en bra bit över 100 miljarder kronor årligen. Det är alltså ett stort och viktigt område vi debatterar, och betänkandet behandlar de motioner som kommit in under allmänna motionstiden.

Sverigedemokraterna har lagt fram en lång rad olika förslag, och vi har tio reservationer i betänkandet. Jag står givetvis bakom dem men yrkar bifall endast till reservation nummer 8.

Den sammantagna bedömningen av den förda politiken vad gäller punktbeskattning är att den med tyngd och vässad skärpa träffar näringslivet och särskilt transportsektorn. Inte minst de små företagen drabbas av de pålagor som rullas ut från januariöverenskommelsen. Det tycks inte heller finnas någon självkritik från regeringens sida när vi tittar på denna skattehysteri som mejslas ut i en period då en stark ekonomisk återhämtning måste ses som prioriterad.

Fru talman! Sverigedemokraterna menar tvärtemot regeringen att reseavdrag och skatter på resande och transporter ska vara utformade så att människor och företag ska kunna bo och verka i hela Sverige, inte minst på landsbygden.

Tillförlitliga och kostnadseffektiva transporter är helt nödvändiga för att stärka företagens konkurrenskraft och tillväxt i hela landet. Utan fungerande transporter till rimliga kostnader kan företag inte leverera varor till sina kunder utifrån efterfrågan, inte erhålla komponenter från leverantörer och enbart rekrytera medarbetare och annan kompetens från den omedelbara närheten.

Sverigedemokraterna menar att regeringen har svängt in i en återvändsgränd.

Men det stannar inte där. Regeringen har också diskuterat möjligheten att införa skatt på avstånd, även om ett sådant system inte beskattar faktiska utsläpp utan är utformat så att avstånd beskattas oavsett tekniska utsläppsbegränsande landvinningar. Incitament att sänka de miljöpåverkande utsläppen saknas då helt.

I ett till ytan stort land som Sverige med långa avstånd och gles järnvägsinfrastruktur utgör vägtransporter med personbil, buss och lastbil fortfarande de enda realistiska transportmedlen för många av landets företag och invånare. Därför upplevs dessa skatter som syftande till att begränsa landsbygdsbors frihet och möjlighet till ett aktivt liv.

Skatten på avstånd är en skatt som framför allt betalas av åkerierna för varje avverkad kilometer. Skatten innebär nådastöten för många svenska åkerier som i vissa fall kan få en fördubbling av skattetrycket. Oavsett benämning på den nya skatten blir konsekvenserna negativa och medför ökade kostnader för såväl medborgare som företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt

Vidare har regeringens införande av flygskatten redan fått negativa effekter för flyget, och flyglinjer har lagts ned. Kostnaderna för företag som anlitar exempelvis konsulter eller skickar anställda på utbildningar på annan ort ökar kraftigt när restiderna i vissa fall flerdubblas.

Sverigedemokraterna är därför emot även denna hysteri av skatter på transporter och resor.

Fru talman! Som om skatt på transporter, resor och avstånd inte vore nog har regeringen som bekant också infört det så kallade bonus-malus-systemet. Syftet är att straffbeskatta bilar med högre utsläpp av koldioxid och ge skattelättnad och bonus för rena elbilar och vätgasbilar som släpper ut lite eller ingen koldioxid.

Men för många vanliga människor och företag runt om i landet finns det inga bra ekonomiska alternativ till dagens fordon. Därmed blir det enbart fråga om malus-delen i modellen, det vill säga straffbeskattning av dessa fordonsägare.

Konsekvensen av detta har blivit en kraftigt minskad nybilsförsäljning och att färre nya, säkra och mer miljövänliga bilar rullar på svenska vägar. Systemet tar inte heller hänsyn till höga globala koldioxidutsläpp vid exempelvis batteriproduktion. Därför haltar bonus-malus-modellen betänkligt.

Tanken med bonus-malus-systemet borde vara att konsumenten ska ha en reell chans att byta till ett miljömässigt bättre alternativ. Men bonus-malus får motsatt effekt då äldre fordon behålls längre i trafik. För att nå verkliga miljömål behöver därför hela bonus-malus-systemet ersättas med andra metoder.

Husbilar och lastbilar drabbas framför allt av bonus-malus-systemet då det nya värdet ligger till grund för beskattning och har medfört att fordonsskatten på exempelvis husbilar och små lätta lastbilar har höjts kraftigt.

På nybilsmarknaden är det dessutom cirka 95 procent av husbilarna som påverkas av den nya beskattningen. Konsekvensen blir omfattande för importörer, återförsäljare och verkstäder när marknaden bokstavligt talat försvinner. Det slår hårt mot svenska arbetstillfällen.

Med en alltför hög beskattning på så kallade närproducerade semesterformer, något som husbilen faktiskt är, riskerar man att styra över resandet till flygresor, och miljöeffekten riskerar då att bli den rakt motsatta. Att se över bonus-malus-systemet på husbilar ger fler människor möjligheten att semestra klimatsmart, oavsett om de äger eller hyr fordonet.

Systemet för att straffbeskatta vissa fordon och ge gynnsamma skattevillkor för andra fordon är en ordning som träffar fel. Det är ett orättvist skattesystem som mest av allt gynnar personer med högre inkomst i städer medan det slår mot inte minst barnfamiljer med lägre inkomst i glesbygd.

I princip är det också felaktigt att beskatta fordonen när fordonen i sig inte nödvändigtvis leder till negativ miljöpåverkan.

Fru talman! En vanlig löntagare med försämrat reseavdrag tar sin straffbeskattade bil som drivs på ett bränsle med stora skattepålägg, passerar en trängselskattestation och blir skannad av kameran på väg till shoppingområdet för att köpa varor. Nu vill regeringen lägga skatt även på den elektronik och de kemikalier som finns i dessa varor, vilka i sin tur redan har fått ett högre slutkundspris till följd av de extra vägskatterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt

Sverigedemokraterna menar att grundläggande för ekonomiska styrmedel är att de måste utformas så att de medför en tydlig miljönytta och inte på ett orimligt sätt slår mot svenska företag eller svenska konsumenter.

Skatten på hemelektronik är ett exempel på en kemikalieskatt som är svår att motivera utifrån ett miljöperspektiv. Den fungerar framför allt som en straffskatt på hemelektronik utan att bidra till att minska förekomsten av farliga kemikalier. Genom denna kemikalieskatt har priserna höjts, och konsumenterna vänder sig nu till billigare aktörer från utlandet, vilket missgynnar svensk konkurrenskraft utan att ge önskad effekt för miljön.

Sverige är alldeles för litet för att på egen hand kunna påverka de globala elektronikjättarnas användning av olika kemikalier för till exempel brandsäkerhet. Det behövs en ny strategi för hur arbetet mot potentiellt skadliga kemikalier ska ske.

Undersökningar visar att kemikalieskatten har slagit hårt mot svensk handel. Kemikalieskatten har medfört att var tionde köp har flyttats från svenska butiker till utländska hemsidor. Kemikalieskatten är alltså skadlig för näringslivet och leder till lägre intäkter och svagare förutsättningar för industriell utveckling och detaljhandel i Sverige.

Sakkunniga menar också att kemikalieskatten inte uppfyller sitt syfte eftersom den i praktiken inte minskar användandet av farliga kemikalier i produkterna utan bara är en straffbeskattning, varpå köpen i stället sker via utländska aktörer och plattformar. Företagens anpassning till det nya läget har medfört att de har flyttat delar av sin verksamhet bort från Sverige, vilket leder till färre svenska arbetstillfällen och i förlängningen mindre resurser till offentlig sektor.

Regeringen har på flera områden introducerat punktskatter på transporter och resor men även plastartiklar med mera, vilket sammantaget har haft en negativ effekt på svensk ekonomi. Punktskatterna har ofta motiverats av miljöpolitiska skäl men har i praktiken främst blivit fiskala skatter som används för att finansiera kostnader som uppkommit genom misslyckad politik på andra kritiska samhällsområden. Därför menar vi att man bör se över punktbeskattningen i dess helhet.


Anf. 121 Helena Vilhelmsson (C)

Fru talman! Skatter är verkligen något som berör oss alla. De berör alla människor, alla kommuner och alla företag.

Skatt är ett av statens ultimata sätt att styra i människors liv. Därför måste skatterna vara effektiva ekonomiska styrmedel men också främja ett legitimt och rättvist skattesystem.

Vi behöver lägga större vikt vid skatter som korrigerar problem och inte snedvrider ekonomin. Det gäller inte minst punktskatter, som det betänkande som vi diskuterar i dag handlar om. Med just punktskatter kan vi styra människors konsumtion och produktion. Det är ju vitsen med punktskatterna: ett effektivt sätt att styra människor att göra olika val. Men man måste också förvissa sig om att man styr mot något som är bra eller bättre. Annars är det ingen idé. Vi beskattar det som vi inte vill ha i samhället, till exempel miljöfarliga utsläpp. Men i andra vågskålen måste vi sänka skatterna på det som vi vill ha mer av, till exempel arbete och arbetade timmar, för att få Sverige på fötter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt

Fru talman! Varje ny skatt och varje förändring av en skatt måste kunna motiveras väl, och effekterna måste vara tydliga för individer, företag och samhälle. Det måste vara klarlagt att de positiva effekterna överväger de negativa, något som till exempel Riksrevisionen har kritiserat regeringen för till och från, bland annat när det gäller utformningen av statliga åtgärder för fler miljöbilar genom åren.

Många tänker nog på alkoholskatter eller tobaksskatter när man pratar om punktskatter. Färre tänker kanske på den potential till styrande effekt som ryms inom detta område, exempelvis inom miljö och klimat.

Vägtrafiken ger upphov till den största delen av våra utsläpp. Det står utom tvivel att utsläppen från trafik måste minska kraftigt. Hållbara drivmedel produceras faktiskt, exempelvis olika former av biodrivmedel. Det är en nyckel för att vi ska uppnå våra mål, och här måste skattesystemet vara utformat för att styra så att rätt alternativ premieras.

Fru talman! När det gäller just vägtrafik är lösningen enligt Centerpartiet inte att beskatta avstånd, vilket talare före mig har poängterat, så som skedde med den vägslitageskatt som den förra regeringen lade otroligt mycket resurser på. Man kan inte beskatta enbart avstånd i ett land som Sverige. Man kan inte bestraffa människor och företag som bor och verkar på landet, för det finns inga järnvägsspår att byta ut vägtransporterna mot.

Vägslitage och utsläpp från trafiken handlar inte bara om koldioxidutsläpp, vilket är det som beskattas när man tankar. Det handlar om väldigt mycket mer. Vilken miljöbelastning har fordonets körande i hela trafiksystemet? Modellen med punktskatt på utsläpp måste ta hänsyn till stad och land, vilken tid på dygnet man kör och vilka vägar man kör på. Finns alternativ till fordonstransport? Teknik på fordonet, vikt, axlar, drag och mängder av saker - allt detta och mer därtill behöver ingå i en översyn om skatteväxling inom transportsektorn, enligt Centerpartiet.

Skatter och avgifter i transportsektorn behöver ses över i en bred översyn för att möjliggöra omställningen till hållbara transporter och möjligheten att leva och verka i hela landet. Utgångspunkter i denna översyn bör vara att skattesystemet differentieras efter klimatnytta och de olika geografiska förutsättningar som råder i Sverige.

Fru talman! Vi vill förstås också se mer kollektivtrafik så att vi kan minska utsläppen i hela landet. Det är många som i dag tar bilen men som gärna hade tagit bussen, pendeltåget eller spårvagnen i stället.

Energiskatten på kollektivtrafik är en viktig fråga. Vi vill att det ska vara mer gynnsamma villkor när kollektivtrafiken går på el, exempelvis båtar och bussar.

I syfte att minimera våra koldioxidutsläpp och värna om en bättre miljö förändras transportsektorn successivt från att nyttja fossila bränslen till att i många fall använda fordon som drivs av el i stället. Denna omställning behöver uppmuntras. Svensk kollektivtrafik är i högsta grad engagerad i denna omställning.

I dagsläget finns dock ingen riktig konkurrensneutralitet mellan de olika trafikslagen inom kollektivtrafiken. Tåg och andra spårbundna färdmedel är i dag befriade från energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt, oavsett om de drivs av el eller av diesel. Elbussar måste däremot betala energiskatt. Att denna skillnad finns rimmar illa med Sveriges högt ställda miljömål och ställer olika transportslag mot varandra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt

Sverige måste fortsätta att driva på inom EU för att det ska vara möjligt att fortsätta att befria förnybara drivmedel från koldioxidskatt, detta utan att EU lägger sig i vilka råvaror som finns och deras lämplighet för biodrivmedelsproduktion. EU har angett att till exempel livsmedelsbaserade biodrivmedel inte är riktigt lika bra som annat, utan att för den skull värdera effektivitet eller klimatnytta.

Fru talman! Vi behöver fler matföretagare i vårt land. För att hela landet ska växa behövs regelförenklingar för livsmedelsnäringen och fortsatta satsningar på Sverige som matland. Särskilt den småskaliga livsmedels- och dryckesproduktionen behöver bättre förutsättningar. EU har därför öppnat för att medlemsstaterna ska kunna tillämpa en lägre alkoholskatt på öl som är producerad av oberoende små bryggerier.

Samtliga EU:s medlemsstater, förutom Sverige och Italien, tillämpar nedsatt alkoholskatt i enlighet med direktivets intention, liksom Norge. Utvärderingar från länder som tillämpar dessa nedsättningar visar att det har haft en positiv effekt på den inhemska ölmarknaden vad gäller både konkurrens, tillväxt och utbud.

Alla hantverksbryggerier är som vi vet småföretag. Det största bryggeriet har inte fler än 20 anställda, och en stor andel av bryggerierna är lokaliserade till landsbygden. Nedsatt punktskatt på öl kan alltså leda till att konkurrensvillkoren utjämnas samt utgöra ett stöd till småföretagande. Centerpartiet menar att regeringen bör se över möjligheten att införa en differentierad punktskatt på öl producerad av mindre, lokala bryggerier.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga några ord om en av Sveriges absolut viktigaste basnäringar, nämligen jord- och skogsbruk.

Jord- och skogsbrukets företrädare vill självfallet också bidra till klimatomställningen, men detta får inte ske på bekostnad av en försämrad konkurrenssituation på en redan pressad marknad, vilket i sin tur ofta beror på skeva konkurrensnackdelar jämfört med andra EU-länder.

Centerpartiet vill arbeta med morot i stället för piska. Vi har länge pratat om en grön premie - en biodrivmedelsbonus på i runda slängar 2 kronor per liter - för att ställa om driften av lantbruksmaskiner, men vi har inte fått igenom detta i förhandlingarna med andra partier.

En utredning är på gång, och en utredare är tillsatt som ska lämna förslag om hur jordbruket kan bli fossilfritt samtidigt som konkurrenskraften stärks. Vi väntar med spänning på denna utredning. Den ska också lämna förslag om hur vi kan stärka vår beredskap och självförsörjning. Detta borde inte vara en omöjlighet, och vi vet att det behövs med tanke på den situation som vi är i just nu.

Fru talman! Jag står naturligtvis bakom Centerpartiets alla reservationer, men jag yrkar bifall endast till reservation nummer 28.


Anf. 122 Tony Haddou (V)

Fru talman! I början av året publicerade Oxfam rapporten Svensk klimatojämlikhet, där man granskat svenskarnas utsläpp i relation till inkomster. Rapporten visar på en ojämlikhet i konsumtionsutsläpp mellan inkomstgrupper. Slutsatsen är väldigt tydlig: Ju mer pengar, desto större utsläpp. Man kom fram till att låg- och medelinkomsttagare i stort har bidragit till minskade utsläpp. Men de rikaste 10 procenten har knappt bidragit alls till utsläppsminskningarna. Det är i sig både ohållbart och orättvist. Här borde åtminstone regeringens krispolitik varit inriktad på att ställa krav på klimat- och miljörelaterade åtgärder, som Vänsterpartiet tidigt krävde. Dessutom har krispolitiken i alldeles för liten utsträckning använts för att göra stora klimatinvesteringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt

Flygsektorn har fått ofantligt mycket mer krisstöd än tågbranschen, just när det krävs riktigt stora offentliga investeringar i tåg- och kollektivtrafiken runt om i landet. Dessa investeringar är mycket mer nödvändiga för omställningen om den ska ske rättvist än att hålla exempelvis flygsektorn under armarna.

Vi behöver kraftigt minska de utsläpp som uppstår, inte minst till följd av transport och konsumtion i Sverige. Och de som släpper ut mest behöver också stå för de största utsläppsminskningarna. Vi behöver helt enkelt använda våra gemensamma resurser för att ställa om. Det är helt avgörande för vilket samhälle vi vill ha och vilken framtid vi går till mötes.

Fru talman! I 30 år har det skett skattesänkningar i Sverige som har gynnat de allra rikaste. Det är ungefär lika länge som klimathotet på allvar har varit känt. Utsläppen har fortsatt att växa, och de som har mest pengar bidrar mest till denna utveckling. Är det verkligen så vi ska använda resurserna i samhället?

Det är ingen slump att det gått utför för klimatet och den ekonomiska ojämlikheten samtidigt. Det handlar nämligen om politiska beslut. I stället för att ta större ansvar har regeringen mitt under en global pandemi fortsatt med ännu fler skattesänkningar.

Vi menar att klimatomställningen måste ha ett tydligt rättviseperspektiv. Det kan inte vara bara klimatpolitikens ansvar, utan det behövs också en progressiv omläggning av den ekonomiska politiken. Det är grunden och kärnan för att uppnå klimaträttvisa och besvara vår tids ödesfråga. Ökade klyftor gör det svårare att angripa klimatkrisen. Det går inte att angripa klimatkrisen om vi inte angriper ojämlikheten.

Den övergripande uppgiften måste vara att föra en politik som utjämnar de ekonomiska klyftorna. För att uppnå det måste skattesänkningar för de rika ställas åt sidan så att en större del av våra resurser går till gemensamma offentliga investeringar.

Klimatomställningen är ett gemensamt projekt, och då måste vi satsa på det gemensamma - på det som omfördelar och på det som krävs för en grön omställning. Då kan vi inte heller ha de rikaste 10 procentens livsstil. De bidrar knappt till utsläppsminskningarna över huvud taget. Tvärtom är det faktiskt de som behöver börja betala för detta.

Avslutningsvis, fru talman, hade vi gärna sett mycket mer progressiva miljö- och klimatskatter som träffar rätt och omfördelar.

Nu får Moderaterna och Sverigedemokraterna kanske hålla för öronen. När det gäller flyget, som ändå är en av de största utsläppssektorerna, hade vi gärna gått vidare med exempelvis flygskatten, så att den blir högre och mer progressiv. Den kan vara på en viss nivå när man gör sin första flygresa men sedan stiga vid den andra flygresan och därefter stiga markant vid den tredje flygresan och så vidare. Det är då den träffar rätt - de personer som kontinuerligt affärsreser och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt

Man skulle också kunna göra som i Storbritannien och ha en mycket högre flygskatt för business class. Intäkterna bör såklart gå till tågen och utökad kollektivtrafik och generellt minskade utsläpp.

Vi behöver i större utsträckning erbjuda alternativ till flyg. Då är det framför allt tågen det gäller.

Det finns korta inrikesflyglinjer på sträckor där det även finns tågförbindelse. Det är helt orimligt att det på dessa sträckor ens finns flyg. Där behöver man satsa mycket mer på tågen. Det finns en gräns för vad klimatet klarar av, och den har vi redan överskridit i det akuta läge som vi befinner oss i.

Sedan finns det inte någon anledning att ha privata jetplan som lyfter och landar. Det sätter också fingret på de rikas livsstil som skitar ned planeten. Det är helt obegripligt när klimatet inte klarar av mer.

Tittar man per capita hur mycket utsläpp från flyget som vi står för är Sverige sjunde sämst i världen. Vi flyger fem gånger mer än snittet i världen, och då är det bara 11 procent av världens befolkning som ens har suttit på ett flygplan.

Därmed yrkar jag bifall till reservation 16 från Vänsterpartiet.


Anf. 123 Hampus Hagman (KD)

Fru talman! Det finns många olika punktskatter på varierande områden. Den som läser igenom det betänkande som vi nu debatterar kan nog få intrycket att det är väldigt spretigt. Men gemensamt för många av de punktskatter som finns eller föreslås i olika motioner är att de på ett eller annat sätt och av en eller annan anledning syftar till att styra våra beteenden - att dricka mindre, röka mindre, spela mindre, flyga mindre eller köpa färre nya telefoner.

I en del fall är syftet bra och en skatt också rätt verktyg för syftet. Andra fall är mer tveksamma, och det kan ifrågasättas om syftet är rätt, om en skatt är rätt verktyg och om skatten i fråga är utformad på rätt sätt.

Det är viktigt att de punktskatter som finns uppfyller sitt syfte och inte får orimliga konsekvenser, annars riskerar de att urholka förtroendet för hela skattesystemet och i förlängningen förtroendet för staten som sådan.

Fru talman! Varje år betalar ideella föreningar ungefär 60 miljoner kronor i reklamskatt. Sedan länge finns det ett tillkännagivande från riksdagen till regeringen om att avskaffa reklamskatten helt och hållet. Vi kristdemokrater delar den ambitionen med övriga partier. Även om detta tar väldigt lång tid ser vi positivt på det stegvisa avskaffande som har skett i flera omgångar. Den senaste sänkningen gjordes vid årsskiftet 2019/2020, och i samband med detta höjdes också gränsen för redovisningsskyldighet. Att gränsen för redovisningsskyldighet höjdes var bra. Det gynnade framför allt idrottsföreningar som har låga reklamkostnader och som nu har fått en minskad administration och lägre utgifter för reklamskatt.

Men detta arbete behöver fortsätta. Vi kristdemokrater tycker att det nu måste vara mest prioriterat att helt avskaffa reklamskatten för ideella föreningar. Det är nämligen i föreningslivet och i ideella organisationer som grunden för demokratin läggs. Föreningslivet är mycket mer än bara en fritidsaktivitet. I föreningslivet lär vi oss att lyssna på andra, att diskutera och att kompromissa. Vi vet också att gemenskap i sig är positivt för människor. Allt fler uppmärksammar de stora problem och de stora kostnader som ofrivillig ensamhet orsakar samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt

Jag har därför i många olika debatter här i kammaren lyft fram att civilsamhällets förutsättningar är en fråga som bör diskuteras inom i stort sett alla politikområden. Det gäller också skattepolitiken. Och på skatteområdet finns det mycket som kan göras för att underlätta för ideella föreningar runt om i Sverige.

Vi kristdemokrater är övertygade om att de 60 miljoner kronor som föreningslivet betalar i reklamskatt varje år skulle komma människor bättre till del om föreningslivet i stället fick använda dem till sin kärnverksamhet. Därmed kan gemenskapen och de mellanmänskliga relationerna i samhället stärkas.

Fru talman! Förra året införde regeringen och dess stödpartier en skatt på avfallsförbränning. Detta gjorde man trots att man i olika sammanhang framhåller kraft- och fjärrvärmesektorns betydelse för energiförsörjningen. Men genom den införda skatten lägger man i stället hinder för denna sektor.

Den utredning som gjordes innan skatten infördes avvisade tanken på en avfallsförbränningsskatt och konstaterade att skatten kommer att vara fiskal, det vill säga att den kommer att ge intäkter till staten men att den inte kommer att bidra till en bättre miljö eller ett hållbart klimat. Ändå har regeringen motiverat skatten med att det är en miljösatsning. Detta är direkt falsk marknadsföring, fru talman. Vill man göra effektiva insatser för klimatet och miljön måste de göras tidigare i avfallskedjan.

Hälften av hushållsavfallet energiåtervinns och ger el, värme och kyla. Sverige importerar dessutom avfall från andra länder där det annars hade gått till miljöbelastande deponi. Den värmeproduktion som avfallsförbränningen ger motsvarar värme till ungefär 1 miljon hushåll och har den stora fördelen att den är tillförlitlig året om. Avfallsförbränningsskatten begränsar nu investeringsutrymmet i anläggningarna och kommer på sikt att leda till att vi har sämre anläggningar. Vi kristdemokrater anser att den skatten ska avskaffas.

Fru talman! Jag står bakom alla reservationer från Kristdemokraterna i det här ärendet, men för att spara tid vid voteringen yrkar jag bifall endast till reservation 10.


Anf. 124 Patrik Lundqvist (S)

Fru talman! Det finns ett stort engagemang för punktskatter. Det är väl ganska tydligt när vi står här och diskuterar. Det finns ett engagemang både från dem som vill göra höjningar och från dem som vill sänka, avskaffa eller förändra vissa skatter.

Punktskatter är skatter på olika enskilda produkter eller tjänster. Ibland är de rent fiskala. Vi har skatt på energi i huvudsak som en fiskal skatt. Det är en av våra äldsta punktskatter, och det är en god finansieringskälla för det allmänna. Vi har fordonsskatt i första hand för att den ska finansiera vägunderhåll och utbyggnad av vägnätet.

Men punktskatter används naturligtvis också för att styra konsumtionen, vilket till exempel gäller skatt på tobak och delvis skatt på bränsle. Detta är väl mer allmänt känt och mer omtalat, och vi har hört det även här i dag. Det låter lite ibland som att punktskatter enbart finns till för att styra konsumtion eller se till att dåliga saker i samhället konsumeras mindre. Men så är det helt enkelt inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt

Det finns också ett annat användningsområde. Vi använder punktskatter för att förenkla skattesystemet. Detta gäller till exempel grupplivförsäkringar för anställda i företag. För den enskilde och företaget är en grupplivförsäkring skattefri både när man får den och när man får utbetalningar från den. Men det finns i stället en punktskatt på premierna som betalas in.

Punktskatter är alltså ett verktyg som används för många olika saker. Det kan vara väldigt bra för att styra konsumtion och produktion, men vi har väl nu här hört flera exempel på att det ibland också kan bli ett lite trubbigt system. I värsta fall kan det även riskera finansieringen av våra gemensamma nyttor.

Det är alldeles för lätt och lockande att säga saker som att vi ska beskatta det som är dåligt och sänka skatten på allt det som är bra. Det är en fälla. Det låter kanske fint när man säger det, och det är som sagt naturligtvis så att punktskatter är bra för att ta bort saker som vi inte vill ska konsumeras så mycket. Men grunden för skattesystemet är och kommer alltid att vara finansieringen av det allmänna, det offentliga Sverige: staten, regionerna och kommunerna. Skolan, vården och omsorgen - där ligger hela tiden kärnan. Det behövs robusta inkomster även från saker som vi alla vill ha och tycker är bra, oavsett om det är el, bränsle eller löneinkomster.

Skattesystemet måste alltid utformas ansvarsfullt och i balans mellan rättvisa och enkelhet. Det gäller inte minst punktskatter. I dag har vi hört exempel på argumentation både för att förenkla systemen och för att komplicera dem. Det har tagits upp exempel på påstått trubbiga skatter. Flygskatten sägs inte påverka över huvud taget. Det tror jag personligen verkligen att den gör. Men vi har också i ärendets handlingar motioner från båda sidor av blockgränsen som vill att elskatten ska bli mer flexibel och styra konsumtionen timme för timme. Man vill att skatten vid högt elbehov ska gå upp lite för att motivera människor att konsumera mindre när det behövs mycket el i samhället.

Detta kanske känns rättvist vid en första anblick. Men vad händer för dem som behöver konsumera och inte kan göra någonting åt det, till exempel när det är väldigt kallt och man har behov av att värma huset? Rättvisa kan ta sig olika uttryck. Jag tror personligen inte att det här vore en särskilt bra lösning. Vi behöver se över de här systemen kontinuerligt, men vi behöver inte ha en massa komplicerade system som påverkar människors konsumtion på ett sätt som de inte klarar av att hantera. Det skulle till exempel gälla en sådan här skatt på elenergi, som man behöver för att värma upp hemmet. Men det gäller inte en flygskatt. Man kan välja att låta bli i de allra flesta fall. De som inte kan det får försöka hantera det på annat vis.

Fru talman! Jag tänker inte förespråka några särskilda förslag här i dag. Eftersom vi bara debatterar motioner från den allmänna motionstiden yrkar jag däremot avslag på samtliga motioner och bifall till utskottets förslag.


Anf. 125 Boriana Åberg (M)

Fru talman! I sitt anförande sa Patrik Lundqvist att punktskatterna finns för att minska oönskat beteende. Med tanke på regeringens bilfientliga politik, med bonus-malus, ständigt ökade skatter på drivmedel, den nyligen inkomna propositionen om höjt förmånsvärde för tjänstebilar och så vidare, undrar jag: Exakt vilka beteenden vill Socialdemokraterna minska?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt

Vi vet att alla dessa skatter slår hårdast mot människor som bor på landsbygden och har stora avstånd. Vilket beteende vill man minska? Vill man att människor inte ska bosätta sig på landsbygden där det saknas kollektivtrafik? Människor som är bosatta längre bort från sin arbetsplats måste ändå kunna ta sig dit - vill man minska människors möjligheter att arbeta? Eller vill man att människor inte ska träffa sina släktingar? Jag vill gärna få svar på dessa frågor.


Anf. 126 Patrik Lundqvist (S)

Fru talman! Det låter som att Boriana lyssnade på vissa delar av mitt anförande men verkligen inte på alla. Det är verkligen inte så att det här bara är till för att styra människors beteende.

Vi har ett bonus-malus-system för att styra nybilsförsäljningen mot miljövänligare och modernare bilar.

Vi har ett förslag om att förändra förmånsbeskattningen på bilar - inte därför att det över huvud taget har någonting att göra med att förändra beteenden utan för att det ska vara en rättvisa mellan att köpa sin egen bil och ha den som en förmån via sin arbetsgivare. Det tycker jag absolut inte är särskilt orimligt. Men det har ingenting att göra med att styra någons beteende. Boriana Åberg får det att låta som att det har att göra med att straffa människor på landsbygden, eller någon annanstans för den delen. Så enkelt är det inte.


Anf. 127 Boriana Åberg (M)

Fru talman! Bonus-malus-systemet har sågats av både Konjunkturinstitutet och Riksrevisionen, bland annat för att pengarna går till Norge. Under 2019 var det 400 miljoner av de svenska skattebetalarnas pengar som gick till att finansiera Norges klimatomställning. Jag undrar om Patrik Lundqvist tycker att det är rimligt.

Bonus-malus-systemet slår med kirurgisk precision mot företagare som är beroende av sin bil. De kan inte stoppa sina verktyg eller annan utrustning i en bil som inte skadas av det nya bonus-malus-systemet.

Det slår också mot människor med funktionshinder. De kan inte heller använda de bilar som är berättigade till bonus. Det gör att det bilstöd som en funktionshindrad person får äts upp av höjningen som bonus-malus-systemet genererar.

Bonus-malus slår också mot husbilarna. De används inte mer än under semester eller weekendresor. Men de beskattas som om de användes dagligen som i princip lastbilar.

Jag undrar: Hur ser Patrik Lundqvist på detta? Är det inte ett sätt att hindra människor att resa, att hindra människor med funktionshinder att förflytta sig och hindra företagare att arbeta?


Anf. 128 Patrik Lundqvist (S)

Fru talman! Det korta enkla svaret är: Nej, det är verkligen inte ett sätt att hindra människor från att arbeta.

Det är olyckligt att delar av pengarna i systemet för att premiera miljövänliga bilar går till Norge, Danmark eller andra länder. Det var också med i resonemangen när man tog fram detta. Vilken nivå ska vi lägga oss på? Hur stora risker är det att pengarna går till andra länder? Vi landade här där vi är nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt

Husbilar är väldigt spännande. Vi införde ett system så att man lättare kan ställa av och på husbilar just för att slippa den problematik som Boriana talar om med att de inte körs hela året. Men det är också så att det är väldigt små pengar i totalen för en ny husbil. Det blir nästan lite löjligt, får jag säga, att hålla på och traggla med de småpengarna för vad som egentligen är lyxåk.

Det är heller inte så att det kostar lite från början. Andelen av kostnaden för en husbil är försvinnande liten när det gäller den del som nu påverkas av bonus-malus-systemet. Det är en röststark grupp det handlar om. Jag förstår det. Men jag tänker inte hålla på att traggla om de småkronorna för dem som har råd att köpa en sprillans ny husbil.

När det däremot gäller dem som har behov av en specialanpassad bil tycker jag att vi har ett stort problem. Där behöver vi hjälpa till och se till att det fungerar för alla och inte blir ett alltför stort problem.

Detta kommer att vara övergående för alla. Med tiden kommer systemen absolut inte att behövas. Jag tror att vi är där inom bara några år.


Anf. 129 Rebecka Le Moine (MP)

Fru talman! I dag debatterar vi ett betänkande på 120 sidor. Det visar att ämnet väcker stort engagemang. Det har gett upphov till 100 motioner och 35 reservationer. Det handlar om punktskatter. Det kan vara skatt på tobak, alkohol, drivmedel, koldioxid, avfall, kemikalier, energi med mera. Jag kommer inte gå in på alla dessa delar. Miljöpartist som är jag tänker jag fokusera på miljöfrågor.

Jag är väldigt tacksam över det ledamoten Tony Haddou tog upp. Det gäller den koppling som Oxfam har visat på mellan kapital och miljöförstöring. Jag önskar att vi kunde sluta upp med undantag och gräddfil för de stora industrierna och storföretagen som motarbetar våra miljömål.

Jag vill också passa på att påminna om att miljö inte bara handlar om klimat. Vi har i riksdagen antagit 16 olika miljömål. Biologisk mångfald och ett rikt växt- och djurliv är också ett av dessa. De målen kan inte ställas emot varandra.

När man talar om naturen är det som vi i ett antropocentriskt perspektiv känner igen som naturresurser och som vi vill borra upp, bryta upp, skövla och tråla oftast gratis, subventionerat. Det finns förstås inget tvivel om att det bidrar stort till miljöförstöring och också till att arter försvinner.

Fru talman! Detta är hittills ingen åsikt utan bara fakta. Frågan är vad vi politiker vill göra med dessa fakta, denna kunskap, för att hitta vägar framåt. Jag tror vi i den här kammaren kan vara överens om att vi vill ha en fungerande marknadsekonomi. Men vi kan också vara hyfsat enade om att vi bara har en planet. Det är på den planeten som vår ekonomi måste rymmas.

Vi vet också att det i går var Earth Overshoot Day. För Sveriges del lever vi som om vi hade fyra planeter. Det är någonting som inte stämmer här. Att sluta subventionera fossilindustrier borde vara någonting vi kan komma överens om i den här kammaren. Att börja beskatta det som tas längre ifrån för att nå våra miljömål borde inte heller vara kontroversiellt. Det är då vi som politiker i den här kammaren kan ta vårt ansvar med hänsyn till både marknadsekonomi och det enda stora ekosystem som vi har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt

Fru talman! Jag skulle vilja säga att det är den politiska slappheten och fegheten som upprätthåller skatterabatter för de största utsläpparna samtidigt som den svenska medborgaren betalar fullt ut. Den betalar 59 gånger mer än en industri vad gäller el i Sverige.

Samtidigt vet vi att det är de 100 största företagen i världen som står för 70 procent av alla utsläpp. Globalt subventioneras fossila bränslen med 3 000-6 000 miljarder kronor årligen. Det förnybara får långt mindre än hälften av dessa subventioner.

Jag anser att Sverige i stället för att vara med i ett race to the bottom bör gå före på vägen mot en grön och rättvis omställning. Jag menar att vi bör och kan höja punktskatterna betydligt mer än vad vi har valt att göra. Som tur är återstår en grön skatteväxling under den här mandatperioden om minst 15 miljarder kronor.

Fru talman! Vi har redan åstadkommit förbättringar. Vi har tagit bort subventioner för gruvdiesel, och kraftvärmeverken bränslebeskattas nu fullt ut. När det stod klart började man att fatta beslut om att avveckla Värtaverket och stänga ned Sveriges sista kolkraftverk.

Vi har också gjort om förmånsbeskattningen för bilar och tagit bort subventioner för företag som använder olja som uppvärmning men som inte ingår i EU:s utsläppshandel. Men med det sagt har vi långt kvar.

Fru talman! En intressant sak som jag noterade när jag läste igenom motionerna som har kommit in är det ökade stödet för avgift och utdelning. Det är någonting som jag själv har motionerat om, men jag noterar att också företrädare för Liberalerna och Socialdemokraterna har gjort samma sak.

Det handlar om en modell som har hämtat inspiration från Kanada och som ibland kallas för Kanadamodellen. Den går ut på att skatten på det fossila höjs men att det sedan sker en återbäring till alla medborgare. I min motion är förslaget att det blir en mer rättvis återbäring som också speglar och tar hänsyn till landsbygd och glesbygd, där man inte kan välja bort biltransporter på samma sätt som man kan i städer.

Sammanfattningsvis innebär det att den som lever väldigt fossilintensivt går netto minus, medan den som lever väldigt miljövänligt går netto plus. Detta är en reform som skulle bli effektiv och samtidigt rättvis och som styr bort från fossilintensiva livsstilar. Jag hoppas att den kan väcka engagemang och nyfikenhet även i skatteutskottet.

Jag vill avsluta med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 8 april.)

Beslut

Nej till motioner om punktskatt (SkU20)

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om punktskatt i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att utredningar redan pågår inom de områden som förslagen berör.

Motionerna handlar om punktskatt på exempelvis elkraft, fordon, alkohol, tobak, flygresor och socker.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.