Sök

Mot bakgrund av brottslighetens utveckling anser regeringen att det finns ett behov av att utöka polisens befogenheter att göra husrannsakan för att förebygga brott. Därför har regeringen föreslagit en ändring i polislagen som innebär att polisen får en ny befogenhet att söka efter vapen och andra farliga föremål i gemensamma utrymmen i eller i anslutning till flerbostadshus. Det handlar om gemensamma utrymmen som till exempel trappuppgångar, källargångar, tvättstugor, cykelrum, soprum, garage och utrymmen i separata byggnader.

De nya reglerna börjar gälla den 1 december 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att den bör utreda om polisen ska få befogenhet att i brottsförebyggande syfte söka efter vapen och andra farliga föremål även i privata lägenhetsförråd.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 65 minuter

Justering

2021-10-21

Datum

2021-10-21

Bordläggning

2021-10-26

Debatt

2021-10-27

Beslut

2021-10-27

Regeringen har föreslagit lagändringar i syfte att bland annat anpassa svensk lag till EU:s åtgärdspaket för kapitalmarknadens återhämtning. Åtgärdspaketet består av ändringar i ett EU-direktiv och två förordningar och ska bidra till ekonomisk återhämtning efter coronapandemin genom att minska administrationen utan att investerarskyddet försämras.

De lagändringar som är relaterade till åtgärdspaketet gäller lättnader och förenklingar för värdepappersinstitut och andra aktörer på värdepappersmarknaden. Exempelvis handlar det om förenklad informationsöverlämning till investerare, ändrade krav på så kallad produktstyrning för vissa företagsobligationer samt lättnader i reglerna kring handel med värdepapperstypen råvaruderivat.

Regeringen föreslår också ett undantag från tillståndsplikt vid direkt elektroniskt tillträde till svenska handelsplatser. Undantaget gäller företag i alla länder utanför EES och ersätter det tillfälliga undantag som enbart gäller vissa brittiska företag.

Dessutom föreslår regeringen lagändringar med anledning av ändringar i EU:s förordning om referensvärden. Ändringarna syftar bland annat till att referensvärdena, som ligger till grund för prissättningen av olika typer av finansiella instrument, inte ska gå att manipulera.

För att göra lagändringarna föreslås även vissa följdändringar i annan lagstiftning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna sker vid olika tidpunkter och ska i sina olika delar börja gälla den 1 december 2021, den 1 januari 2022, den 28 februari 2022, den 1 januari 2023 och den 28 februari 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-10-21

Datum

2021-10-21

Bordläggning

2021-10-26

Debatt

2021-10-27

Beslut

2021-10-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändrade regler för avstämning av stöd vid korttidsarbete. Arbetsgivare som blivit återbetalningsskyldiga för preliminärt stöd vid korttidsarbete för att deras anmälan om avstämning har kommit in för sent ska i vissa fall kunna lämna in en ny anmälan om avstämning. Vidare ska den ansvariga myndigheten Tillväxtverket meddela arbetsgivare om deras anmälningar om avstämningar för utbetalat preliminärt stöd inte kommit in i tid. Arbetsgivaren kan då lämna in en anmälan på nytt. Om det inte görs blir arbetsgivaren skyldig att betala tillbaka det preliminära stödet.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen. Regeringen bör analysera i vilken utsträckning företag hamnat hos Kronofogden utan egen förskyllan genom att stöd med anledning av coronaviruset försenats eller uteblivit. Regeringen bör även, vid behov, ta initiativ för att hantera de problem som uppkommit för dessa företag på grund av detta.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 57 minuter

Justering

2021-10-19

Datum

2021-10-19

Bordläggning

2021-10-19

Debatt

2021-10-20

Beslut

2021-10-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny, tillfällig lag om skattereduktion för investeringar i inventarier som görs under år 2021.

Coronapandemin har lett till att investeringstakten hos företagen minskat, enligt regeringen. Denna lag hjälper till att tidigarelägga och öka investeringar i maskiner och andra inventarier och på så sätt bidra till en återhämtning av ekonomin.

Skatteavdraget får göras av fysiska och juridiska personer som redovisar inkomst av näringsverksamhet och som investerar i sin verksamhet genom att köpa inventarier under år 2021. Skattereduktionen blir 3,9 procent av anskaffningsvärdet för inventarierna.

Den nya lagen gäller från den 1 januari 2022 till och med år 2024.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 2 minuter

Justering

2021-09-28

Datum

2021-10-12

Bordläggning

2021-10-12

Debatt

2021-10-13

Beslut

2021-10-13

Regeringen har föreslagit en tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster för åren 2021 och 2022. Tanken är att kompensera dem som har låga till medelhöga arbetsinkomster för ökade arbetskostnader som kan uppstå på grund av coronapandemin.

Den som har arbetsinkomster som är högre än 60 000 kr och som är lägre än 500 000 kr om året ska kunna få skatteminskningen, som ska ske med en fast summa. Då blir minskningen av skatten procentuellt störst för personer med låga inkomster, men även de som har medelhöga inkomster får den.

Vid arbetsinkomster från och med 240 000 kronor till och med 300 000 kronor ska skatteminskningen vara 2 250 kronor, som är det högsta beloppet. Mellan 60 000 kr och 240 000 kr trappas skattereduktionen upp och mellan 300 000 kr och 500 000 kr trappas den ned.

De nya reglerna börjar gälla den 1 december 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Reglerna ska användas första gången för det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020. De ska sluta gälla den 31 december 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 13 minuter

Justering

2021-09-28

Datum

2021-10-12

Bordläggning

2021-10-12

Debatt

2021-10-13

Beslut

2021-10-13

Riksdagen har granskat riksrevisorns årliga rapport. Den årliga rapporten fyller en viktig funktion för riksdagen, genom att riksrevisorn där presenterar de viktigaste iakttagelserna från den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen under det gångna året.

För att ytterligare belysa revisionens samlade iakttagelser och resultat ordnade finansutskottet i september 2021 en öppen utfrågning med riksrevisorn. Till grund för utfrågningen låg den årliga rapporten 2021 och Riksrevisionens uppföljningsrapport 2021. Riksrevisorn talade på temat ansvarsfördelning och lyfte fram iakttagelser från det gångna årets revision som visar hur otydlig ansvarsfördelning och otydliga ansvarsförhållanden påverkat effektiviteten i den statliga verksamheten.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-10-12

Datum

2021-10-12

Bordläggning

2021-10-19

Debatt

2021-10-20

Beslut

2021-10-20

Riksdagen sa i huvudsak ja till regeringens förslag att anpassa svenska lagar till EU-regler om gräsrotsfinansiering. EU-reglerna ska underlätta finansiering av företag genom gräsrotsfinansieringstjänster mellan länder i hela EU.

Gräsrotsfinansiering är en metod för att finansiera projekt där mindre belopp samlas in från ett större antal personer. Överföringen av pengar sker med hjälp av leverantörer av så kallade gräsrotsfinansieringstjänster, ofta via en plattform på internet.

EU-reglerna omfattar krav på tjänsternas organisation, drift, öppenhet och marknadsföringskommunikation samt godkännande och tillsyn av leverantörerna. Enligt regeringens förslag ska Finansinspektionen ansvara för tillsynen av leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster i Sverige.

Lagändringarna börjar gälla den 10 november 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-10-12

Datum

2021-10-12

Bordläggning

2021-10-12

Debatt

2021-10-13

Beslut

2021-10-13

Riksrevisionen har granskat om regeringen har tagit hänsyn till utvecklingen på klimat- och energiområdet i sina långsiktiga prognoser för ekonomin. Riksrevisionen anser att regeringen överskattar inkomsterna från miljö- och energiskatter i framtiden. Regeringen bör därför utveckla metoden för att beräkna inkomsterna på lång sikt, så att den bättre fångar utvecklingen på klimat- och energiområdet. Annars finns det risk att regeringens underlag till riksdagen ger en felaktig bild över de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning. Riksdagen tycker att det är viktigt att regeringens bedömningar är så korrekta som möjligt. Riksdagen ser positivt på att regeringen kommer ändra sin beräkningsmetod för inkomsterna från energi- och miljöskatter utifrån granskningen.

Riksdagen sa nej till motionsförslag inom området och lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 24 minuter

Justering

2021-09-30

Datum

2021-10-01

Bordläggning

2021-10-12

Debatt

2021-10-13

Beslut

2021-10-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att pausa den BNP-relaterade justeringen av skatten på bland annat bensin och diesel för år 2022. Den uteblivna uppräkningen av skatten motverkar att priset på bensin och diesel höjs på grund av reduktionsplikten, det vill säga kravet på drivmedelsleverantörer att blanda i biodrivmedel i bensin och diesel för att minska växthusgasutsläppen. Biodrivmedel framställs av förnybar råvara och är för närvarande dyrare att producera än andra drivmedel.

Den pausade så kallade BNP-indexeringen innebär att skatten på drivmedel enbart justeras med hänsyn till förändringar i konsumentprisindex (KPI) och inte utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP). Pausen gäller bensin, diesel, flygbensin, flygfotogen och vissa oljor med hög svavelhalt. Riksdagen pausade tidigare BNP-indexeringen även för år 2021.

Lagändringen gäller från och med den 1 november 2021 till och med den 31 oktober 2022.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

23, 150 minuter

Justering

2021-09-09

Datum

2021-09-28

Bordläggning

2021-09-28

Debatt

2021-09-29

Beslut

2021-09-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om tillfälliga ändringar i miljöbalken. Lagändringarna ska göra det möjligt för regeringen att pröva en ansökan om förlängt tillstånd för kalkstensbrytning.

Regeringen ska i vissa undantagsfall kunna pröva en ansökan om tidsbegränsat tillstånd att bryta kalksten. En ansökan ska endast kunna prövas om verksamheten behövs för att tillgodose väsentliga allmänna intressen och om samhällets behov av kalksten inte kan tillgodoses på annat sätt.

En förutsättning för ansökan är också att det redan finns ett gällande tillstånd för brytning, men att brytningen inte kan slutföras på grund av att tillståndet är tidsbegränsat.

Den tillfälliga lagändringen ska börja gälla den 15 oktober 2021 och sluta gälla den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

41, 124 minuter

Justering

2021-09-28

Datum

2021-09-28

Bordläggning

2021-09-28

Debatt

2021-09-29

Beslut

2021-09-29

Riksdagen sa ja till konstitutionsutskottets lagförslag om ändring i lagen om ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Genom lagändringen åtgärdas en bristfällig utformning av en bestämmelse i ett tidigare lagstiftningsärende.

Förslagspunkter

1

Justering

2021-09-23

Datum

2021-09-24

Bordläggning

2021-09-28

Debatt

2021-09-29

Beslut

2021-09-29

Riksdagen ser behov av att göra en extern utredning av Samhall och riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Bakgrunden är bland annat tidigare kritik mot Samhall, vars uppdrag är att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Kritiken har exempelvis handlat om risk för osund konkurrens, samt risk för att högre krav på arbetsförmåga gör att färre i målgruppen har chans att få anställning inom Samhall.

Tillkännagivandet om en extern utredning har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från arbetsmarknadsutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

16, 65 minuter

Justering

2021-09-23

Datum

2021-09-23

Bordläggning

2021-09-28

Debatt

2021-09-29

Beslut

2021-09-29

Regeringen har föreslagit en ny lag som ger skydd för personer som rapporterar om missförhållanden på arbetsplatser, så kallade visselblåsare. Bland annat kommer fler personer att omfattas av skyddet för visselblåsare. Det ska bli tydligare hur man går till väga för att visselblåsa och identiteten på den som slår larm om missförhållanden ska hållas hemlig. Verksamheter med minst 50 arbetstagare blir skyldiga att införa särskilda rapporteringskanaler. Det ska även gå att slå larm genom särskilda kanaler till myndigheter inom vissa områden.

Det görs också ändringar i offentlighets- och sekretesslagen som innebär att sekretess ska gälla i domstol och vid uppföljningen av rapporter om missförhållanden.

De nya reglerna börjar gälla den 17 december 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär att EU:s direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten, det så kallade visselblåsardirektivet, genomförs i den svenska lagstiftningen.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 29 minuter

Justering

2021-09-23

Datum

2021-09-23

Bordläggning

2021-09-28

Debatt

2021-09-29

Beslut

2021-09-29

Lagändringar ska göras för att förhindra att en assistansberättigad ska kunna få ersättning för personlig assistans som utförts inom en yrkesmässig verksamhet utan tillstånd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna innebär bland annat att Försäkringskassan och kommunerna får möjlighet att neka en assistansberättigad utbetalning av ersättning för personlig assistans om verksamheten saknar tillstånd. Försäkringskassan och kommunerna ska även vara skyldiga att informera Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) om de kan anta att en enskild bedriver verksamhet för personlig assistans utan tillstånd.

Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2021.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

18, 54 minuter

Justering

2021-09-20

Datum

2021-09-21

Bordläggning

2021-09-28

Debatt

2021-09-29

Beslut

2021-09-29

Lagen om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19, den så kallade covid-19-lagen, och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen gäller i nuläget till och med den sista september 2021.

Regeringen anser att det är viktigt att även efter september ha beredskap för att minska spridning av coronaviruset och ha möjlighet att vidta sådana åtgärder som lagarna ger rätt till. Därför har regeringen föreslagit att de båda lagarna ska fortsätta att gälla till och med sista januari 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den senast den 12 november 2021 i en skrivelse till riksdagen ska redogöra för vad som gjorts med anledning av lagarna och vad den anser om lagarnas fortsatta giltighetstid. Om socialutskottet efter detta inte anser att det finns skäl att lagarna ska fortsätta gälla avser utskottet ta initiativ och föreslå att riksdagen upphäver dem.

Riksdagen framhöll vidare vikten av att ha beredskap för att göra ytterligare insatser för att öka andelen av befolkningen som vaccinerar sig mot covid-19. Riksdagen uppmanade därför regeringen att vidta åtgärder utifrån detta.

Riksdagen har tidigare lämnat ett tillkännagivande till regeringen om att företag som drabbas på grund av de båda ovan nämnda lagarna som huvudregel ska ersättas. Riksdagen anser fortfarande att reglerna för ekonomisk ersättning är för vaga och att regeringen inte har lämnat tillräckliga skäl för att inte förtydliga rätten till ersättning. Riksdagen riktade därför ett nytt tillkännagivande till regeringen om detta.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

9

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

21, 74 minuter

Justering

2021-09-20

Datum

2021-09-20

Bordläggning

2021-09-21

Debatt

2021-09-22

Beslut

2021-09-22

Vissa regler för ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter ska anpassas till EU:s nya förordning på området. Bland annat ska Livsmedelsverket och Jordbruksverket få utvidgade möjligheter att delegera vissa offentliga kontrolluppgifter till ett kontrollorgan, exempelvis att besluta om åtgärder när en aktör som hanterar ekologiska produkter inte följer regelverket. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Syftet med den nya EU-förordningen är bland annat att garantera rättvis konkurrens för jordbrukare och andra aktörer samt att öka konsumenternas förtroende för ekologiska produkter.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 23 minuter

Justering

2021-09-16

Datum

2021-09-20

Bordläggning

2021-09-28

Debatt

2021-09-29

Beslut

2021-09-29

Regeringen bör pröva de svenska vattenmyndigheternas åtgärdsprogram för 2021-2027 och bland annat se till att möjligheter till undantag vid klassificering av vatten utnyttjas och att platsspecifika bedömningar utförs. Det anser riksdagen som riktade fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att den ska

• pröva vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2021-2027 för att säkerställa en god balans mellan samhällsekonomisk kostnad och miljömässig nytta som ligger i linje med riksdagens beslut om propositionen Vattenmiljö och vattenkraft samt livsmedelsstrategins mål
• säkerställa att vattenmyndigheterna tar hänsyn till alla nyttor som ramdirektivet för vatten listar vid normsättningen samt utnyttjar alla tillgängliga undantag för att klassificera vatten som "kraftigt modifierade" och tillämpa "mindre stränga krav" i exempelvis produktiva jordbruksområden, miljöer med höga kulturvärden och i de vattenförekomster där god ekologisk status förutsätter att kraftverket avvecklas eller ger påverkan på reglerkraft
• säkerställa att de miljöanpassningar som sker inte går ut över möjligheten att öka effekten i befintlig vattenkraft
• säkerställa att platsspecifika bedömningar av alla nyttor och konsekvenser görs med beräkningsgrunder som är vedertagna och transparenta samt att detta görs i samråd med berörda aktörer.

Vattenmyndigheterna är fem länsstyrelser som är vattenmyndighet i var sitt vattendistrikt i Sverige.

Tillkännagivandena har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från miljö- och jordbruksutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

23, 102 minuter

Justering

2021-09-16

Datum

2021-09-16

Bordläggning

2021-09-21

Debatt

2021-09-22

Beslut

2021-09-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i miljöbalken. Ändringarna innebär främst att riksdagen ger regeringen, eller den myndighet som regeringen utser, rätt att besluta om de regler som behövs för att genomföra två EU-direktiv om engångsplastprodukter och avfall. Ändringarna gör det exempelvis möjligt att i framtiden utöka det så kallade producentansvaret för avfall till att omfatta fler produkter.

En annan ändring gör att det blir straffbart att skräpa ned även med enstaka småskräp. En sådan ringa nedskräpningsförseelse var tidigare inte straffbar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2021, förutom ändringen för ringa nedskräpningsförseelse som börjar gälla den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

15, 68 minuter

Justering

2021-09-16

Datum

2021-09-16

Bordläggning

2021-09-21

Debatt

2021-09-22

Beslut

2021-09-22

Konstitutionsutskottet (KU) har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av de delar som granskats.

Som en del i granskningen har konstitutionsutskottet gått igenom regeringsprotokoll från 2020 och noterar att det i många fall varit ett kort tidsspann mellan det att beslut om en författning tagits till dess att författningen börjat gälla. Många av dessa fall går att koppla till coronapandemin och att ett snabbt agerande krävts för att begränsa smittspridningen. Utskottet framhåller dock att det även i sådana situationer är önskvärt att upprätthålla ett visst tidsspann, särskilt i de fall det rör sig om föreskrifter som innebär att verksamheter behöver ställa om och som kräver långtgående anpassningar av enskilda.

KU har också granskat vissa förvaltningsärenden, så kallade gruvärenden som handläggs inom Näringsdepartementet. Utskottet anser bland annat att många av ärendena har omotiverat lång handläggningstid. Långa handläggningstider medför inte bara osäkerhet för de inblandade utan kan även leda till personliga och ekonomiska förluster.

Ett annat område som granskats är regeringens kollektiva beslutsfattande under coronapandemin. Pandemin gjorde att behovet av extra regeringssammanträden var ovanligt stort under 2020 och KU har noterat att fler ministrar var närvarande vid de ordinarie än vid de extra regeringssammanträdena. Regeringen fattar sina beslut kollektivt och KU framhåller att det därför är viktigt att ministrar i möjligaste utsträckning deltar även i extra regeringssammanträden. Detta även om det alltid måste vara möjligt för en regering att vid behov snabbt kunna fatta beslut, om så med ett färre antal statsråd än vanligt närvarande.

En annan granskning gäller regeringens kontroll och samordning av föreskrifter som meddelats under coronapandemin. Covid-19-lagen innebär att riksdagen delegerat rätten att meddela covidrelaterade föreskrifter till regeringen, som i sin tur i vissa delar kan delegera vidare rätten till myndigheter och kommuner. Utskottet konstaterar att regeringen har vidtagit vissa åtgärder för att få fram en samlad bild och åstadkomma samordning, exempelvis att Folkhälsomyndigheten fått i uppdrag att föra en förteckning över föreskrifter som har meddelats. Utskottet framhåller att dessa åtgärder är viktiga för att få en samlad bild av hur omfattande ingreppen är i grundläggande fri- och rättigheter.

Remissväsendets utveckling över tid har också granskats av utskottet. Genomgången visar att antalet remissinstanser har ökat över tid och utvecklingen har gått mot att myndigheterna har fått fler remisser att svara på. Utskottet anför att remisslistor inte får fastställas slentrianmässigt och att behovet av att remittera till en instans måste prövas i varje enskilt fall. Möjligheten att begränsa remisserna bör kunna användas i större utsträckning för att därmed minska risken att remissinstanserna blir överbelastade.

Konstitutionsutskottet redogör också för regeringsskiftet juni-juli 2021 men redogörelsen ger inte anledning till något uttalande av utskottet. Regeringsskiftet under november 2021 har inte tagits med i granskningen.

Anföranden och repliker

7, 47 minuter

Justering

2021-12-14

Datum

2021-09-16

Bordläggning

2022-01-18

Debatt

2022-01-19

Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkningar i statens budget för 2022 enligt ett gemensamt förslag från M, SD och KD.

Utgifterna i statens budget för 2022 uppgår enligt utskottets förslag till 1 137 miljarder kronor. Det är cirka 1,1 miljarder konor mindre än i regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Inkomsterna i statens budget beräknas uppgå till 1 189 miljarder kronor 2022. Det är cirka 1,5 miljarder kronor mindre än i regeringens förslag. Statens lånebehov ökar med ungefär 0,4 miljarder kronor jämfört med regeringens beräkning i budgetpropositionen.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Det första beslutet om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om hur pengarna ska fördelas inom de 27 olika utgiftsområdena i budgeten.

Riksdagen sa ja till följande lagändringar:

• Grundavdraget höjs för personer över 65 år.
• Jobbskatteavdraget höjs för låg- och medelinkomsttagare.
• Avdragsrätten för gåvor utökas.
• Reglerna för tillfälliga anställningar och uppdrag på annan ort förenklas.
• Reklamskatten avskaffas.
• Beskattningen av personaloptioner blir förmånligare i vissa fall.
• Skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning förstärks.
• En skattereduktion för cykelförmån införs.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2022.

Riksdagen riktade vidare en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den ska återkomma med ett förslag om att sänka skatten på bensin och diesel så att priset vid tankning sänks med 50 öre per liter från och med den 1 maj 2022.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

110, 288 minuter

Justering

2021-11-22

Datum

2021-08-30

Bordläggning

2021-11-23

Debatt

2021-11-24

Beslut

2021-11-24