Sök

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2017?2021. Enligt utskottet visar utvärderingen att regeringens riktlinjer under perioden legat i linje med målet för statsskuldspolitiken. Den visar också att Riksgäldskontoret - som bland annat har till uppgift att ta upp lån och förvalta statsskulden - har bedrivit verksamheten i enlighet med målet och regeringens riktlinjer.

Riksdagen konstaterar också att de senaste årens förändringar av riktlinjerna ökat flexibiliteten i förvaltningen av skulden. Likviditeten på den svenska statspappersmarknaden är dock fortfarande ansträngd. Enligt riksdagen kan det finnas skäl för regeringen och Riksgäldskontoret att ytterligare analysera likviditetssituationen på statspappersmarknaden inför de kommande årens beslut om riktlinjer.

Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-08

Debatt

2022-06-09

Beslut

2022-06-09

Regeringen har lagt fram ett förslag om ändringar i skollagen. Det innebär bland annat att ersättning till huvudmän som driver friskolor ska ges med ett grundbelopp i form av en basersättning och en strukturersättning, samt att det ska göras avdrag från basersättningen för merkostnader som kommunerna har som en följd av sitt ansvar att anordna utbildning enligt skollagen.

Riksdagen sa nej till regeringens förslag. Riksdagen menar att regeringens förslag om att ändra reglerna för fördelningen av resurser till skolorna riskerar att skapa ett otydligare system än dagens och öka skillnaderna i villkor mellan kommunala och fristående skolor.

Riksdagen beslutade också att rikta två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen ska återkomma till riksdagen med ett nytt förslag till system för hur resurserna till skolan ska fördelas.
• Regeringen ska utreda vissa frågor som gäller skolpengen.

Det andra förslaget om tillkännagivande som rör skolpengen var ett utskottsinitiativ. Det betyder att det var ett utskott som tog initiativ till förslaget och att det inte kom från en regeringsproposition eller en motion från ledamöter, som annars är det vanliga.

I samband med regeringsförslaget behandlade riksdagen även fem förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till dessa motioner.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

9

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

46, 158 minuter

Justering

2022-05-31

Datum

2022-06-01

Bordläggning

2022-06-03

Debatt

2022-06-07

Beslut

2022-06-08

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skollagen. Förslagens syfte är att öka deltagandet i förskolan genom att varje hemkommun blir skyldig att ta kontakt med vårdnadshavarna. Från att barnet ska fylla tre år, och sedan löpande till och med att barnet fyller sex år, ska kommunerna upplysa om förskolans syfte och barnens rätt till förskola.

Det ska även bli obligatoriskt för kommunerna att erbjuda förskola bland annat till barn som har bott i Sverige under en kort tid. Barn som ska fylla tre år ska ha en reserverad plats på förskolan, även om inte vårdnadshavarna har ansökt om det. Kommunerna ska också sträva efter att ge ett sådant erbjudande till andra barn som har behov av en förskoleplats för att bättre kunna lära sig svenska.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022, och börja tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

11

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

6, 43 minuter

Justering

2022-05-31

Datum

2022-06-01

Bordläggning

2022-06-03

Debatt

2022-06-07

Beslut

2022-06-08

Integritetsskyddsmyndigheten, Imy, ska vart fjärde år lämna en redovisning till regeringen om utvecklingen på it-området när det gäller frågor om integritet och ny teknik. I en skrivelse till riksdagen kommenterar regeringen de slutsatser, iakttagelser och rekommendationer som Imy gör i sin redovisning, Integritetsskyddsrapport 2020.

Riksdagen värdesätter den nya ordningen att Integritetsskyddsmyndigheten vart fjärde år överlämnar en redovisning till regeringen om de här frågorna och att regeringen i en skrivelse till riksdagen kommenterar redovisningen. Riksdagen framhåller att det är viktigt att frågorna bevakas och noterar att regeringen avser att bedriva ett systematiskt och aktivt arbete med att följa utvecklingen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 22 minuter

Justering

2022-05-31

Datum

2022-06-01

Bordläggning

2022-06-03

Debatt

2022-06-07

Beslut

2022-06-08

Riksdagens åtta nämnder har överlämnat sina verksamhetsredogörelser för 2021 till riksdagen. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

Enligt riksdagen uppfyller samtliga nämnders redogörelser de krav och önskemål som satts upp.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-31

Datum

2022-06-01

Bordläggning

2022-06-03

Debatt

2022-06-07

Beslut

2022-06-08

Riksdagen anser att en utredning bör få i uppdrag att överväga möjliga åtgärder för att förhindra sådan utländsk finansiering av religiös verksamhet i Sverige som syftar till att sprida extremism och icke-demokratiska budskap. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Tillkännagivandet gjordes i samband med att utskottet behandlade cirka 100 förslag om fri- och rättigheter och förebyggande av våldsbejakande extremism i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

Behandlade dokument

62

Förslagspunkter

24

Reservationer

36 

Anföranden och repliker

8, 52 minuter

Justering

2022-05-31

Datum

2022-06-01

Bordläggning

2022-06-03

Debatt

2022-06-07

Beslut

2022-06-08

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i offentlighets- och sekretesslagen. Bakgrunden är sanningskommissioner som ska utreda den assimileringspolitik som den svenska staten förde under 1800- och 1900-talet - och som ska synliggöra minoritetens erfarenheter. Kommissionernas granskning rör tornedalingar, kväner, lantalaiset och det samiska folket.

Statligt tillsatta kommissioner räknas som myndigheter och enligt tryckfrihetsförordningen blir handlingarna då offentliga. Känsliga personuppgifter om fysisk eller psykisk hälsa, familjeförhållanden och särbehandlingar kan på så vis bli offentliga. Riksdagen håller därför med regeringen om att en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden ska omfattas av sekretess.

Lagändringarna ska börja gälla från 15 juli 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-31

Datum

2022-06-01

Bordläggning

2022-06-03

Debatt

2022-06-07

Beslut

2022-06-08

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data.

Den nya lagen ska gälla när en myndighet, ett organ som jämställs med en myndighet eller ett offentligt företag tillgängliggör data för vidareutnyttjande. I lagen regleras bland annat vilka format som olika data ska göras tillgängliga i, avgifter och exklusiva rättigheter samt villkor för när data görs tillgängliga.

Lagändringarna träder i kraft den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-31

Bordläggning

2022-05-31

Debatt

2022-06-01

Beslut

2022-06-01

För att öka idéburna organisationers möjlighet att delta i välfärden har regeringen föreslagit att införa en ny lag om ett register och lagändringar om upphandling och valfrihet. Riksdagen har, med vissa undantag, sagt ja till regeringens förslag.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att idéburna organisationer i offentligt finansierad välfärdsverksamhet ska kunna registrera sig i ett särskilt register och att upphandlande myndigheter får möjlighet att reservera rätten att delta i upphandlingar av vissa välfärdstjänster till idéburna organisationer.

Däremot sa riksdagen delvis ja till regeringens förslag om att upphandlande myndigheter får möjlighet att reservera rätten att få delta i ett valfrihetssystem till idéburna organisationer. Riksdagen anser att det riskerar leda till att regioner kan komma att utesluta redan etablerade och väl fungerande vårdvalsalternativ, och att primärvården därför inte ska omfattas av den ändringen.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

10, 68 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-30

Bordläggning

2022-06-01

Debatt

2022-06-02

Beslut

2022-06-02

I en skrivelse om det svenska ordförandeskapet i OSSE konstaterar regeringen att spänningar mellan vissa av länderna har försvårat organisationens arbete, eftersom organisationen huvudsakligen fattar beslut med konsensus, alltså i enighet. Under Sveriges ordförandeskapsår påverkade detta även möjligheterna till framsteg när det gäller såväl organisationens politiska mandat som organisationens funktion.

Riksdagen konstaterar bland annat att konsensusprincipen på senare tid har missbrukats. Principen har kommit att användas av enskilda deltagarstater, såsom Ryssland, som vill främja sina nationella intressen på bekostnad av OSSE:s målsättningar.

Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

28, 109 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-25

Bordläggning

2022-05-30

Debatt

2022-05-31

Beslut

2022-06-01

Regeringen har lämnat förslag som syftar till att skyddet mot hemfridsbrott och olaga intrång ska moderniseras och stärkas. Lagändringarna innebär bland annat att det kan bli strängare straff för den som begår de här brotten. Det ska också bli tydligt att det kan utgöra olaga intrång att vistas utan tillåtelse på en gårdsplan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen beslutade också att rikta två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. En särskild brottskod för djurrättsrelaterad brottslighet bör införas och en ökad kartläggning göras av sådan brottslighet. Regeringen bör även återkomma med förslag som ger eftersöksjägare och jägare som bedriver skyddsjakt ett starkare skydd och att straffen för hot och våld mot dessa skärps.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

5, 31 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-25

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

Riksdagen sa nej till förslag från regeringen om att lätta på strandskyddet i så kallade strandnära utvecklingsområden. Ett sådant område kännetecknas bland annat av att tillgången till obebyggt strandskyddat område är god, såväl inom området som i den omgivande trakten. I förslaget ingår en minskning av strandskyddsområdet vid små insjöar och smala vattendrag, till 25 meter. Regeringen vill också att det ska bli lättare att få dispens för att kunna upphäva även det återstående strandskyddet vid dessa vatten. Regeringens förslag innebär också att strandskyddet ska stärkas och förtydligas, bland annat i områden som har särskild betydelse för djur- och växtlivet och i områden där bebyggelsetrycket är högt.

Bakom riksdagens beslut om nej till regeringens förslag står motioner som lämnats in med anledning av regeringens förslag. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, inklusive förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

8

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

25, 110 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-24

Bordläggning

2022-05-30

Debatt

2022-05-31

Beslut

2022-06-01

Interparlamentariska unionen är världens äldsta multilaterala organisation. IPU grundades 1889 med syfte att arbeta för fred och mellanfolkligt samarbete. I dag är 179 nationella parlament medlemmar. I en redogörelse från den svenska IPU-delegationen redovisar ledamöterna för IPU:s arbete och verksamhet under 2021. Under 2021 arbetade IPU fram en ny strategi för sitt multilaterala arbete. Strategin anger fem mål för organisationen som ska styra och vägleda IPU:s arbete under åren 2022-2026. Dessa mål är:

• Bygga effektiva och bemyndigade parlament.
• Främja inkluderande och representativa parlament.
• Stödja motståndskraftiga och innovativa parlament.
• Fungera som en katalysator för kollektiva parlamentariska åtgärder.
• Stärka IPU:s ansvarsutkrävande.

Riksdagens beslut innebär att IPU-redogörelsen läggs till handlingarna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-23

Bordläggning

2022-06-01

Debatt

2022-06-02

Beslut

2022-06-02

Sveriges delegation till Europarådets parlamentariska församling har överlämnat sin verksamhetsredogörelse för 2021 till riksdagen. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Av redogörelsen framgår att arbetet i Europarådets parlamentariska församling under 2021 har kunnat fortgå i full styrka. Samtliga fyra delsessioner har genomförts.

Enligt redogörelsen har svenska ledamöter hållit 44 anföranden i plenum. Den svenska delegationen har haft det högsta deltagandet vid voteringar vid delsessioner och den fjärde högsta närvaron.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 54 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-23

Bordläggning

2022-06-10

Debatt

2022-06-13

Beslut

2022-06-14

Regeringen har föreslagit att åldersgränserna i pensionssystemet, samt i vissa andra trygghetssystem, ska höjas med ett år. Riksdagen sa ja till förslaget.

Bland annat ska åldersgränsen för tidigaste uttag av inkomstgrundad ålderspension höjas från 62 till 63 år 2023. Även åldern för att tidigast få garantipension, bostadstillägg till pensionärer och äldreförsörjningsstöd höjs, från 65 år till 66 år.

Åldersgränserna ska knytas till den så kallade riktåldern för pension som ska börja användas 2026. Riktåldern ska ersätta dagens 65-årsnorm och innebär en pensionsålder som tar hänsyn till den ökande medellivslängden i Sverige.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

22, 92 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-23

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

Det behövs tydligare regler för resursskolor. Riksdagen sade ja till regeringens förslag om nya regler för resursskolor. Beslutet innebär att resursskolornas verksamhet inom grundskolan och grundsärskolan kommer att regleras i skollagen. Det är kommunen som, efter en ansökan från vårdnadshavare eller ibland av elevens rektor, ska besluta om en elev ska placeras i en resursskola. Vid behov av urval ska de elever som har störst behov av att gå en i resursskola prioriteras. Dessutom ska en elev ha rätt att gå kvar i resursskolan så länge som hen behöver det.

Benämningen resursskola införs i skollagen för kommunala resursskolor inom grundskolan och grundsärskolan. Den införs också för skolorna med enskild huvudman som begränsar sin utbildning till elever som är i behov av särskilt stöd inom förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan och gymnasieskolan.

Riksdagen vill att regeringen tillsätter en utredning som ska se över hur finansieringen av resursskolorna i Sverige långsiktigt ska se ut.

Lagändringarna träder i kraft den 2 juli 2022. De nya bestämmelserna om resursskolor kommer att tillämpas för utbildningar som startar efter den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 59 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-20

Bordläggning

2022-05-31

Debatt

2022-06-01

Beslut

2022-06-01

Regeringen har lagt fram ett förslag om ändringar i skollagen. Lagändringarna innebär bland annat att elever i årskurs 4-9 i grundskolan ska erbjudas extra studietid. Under denna studietid ska de kunna få hjälp med läxor och annat skolarbete. Erbjudandet ska omfatta minst två timmar per vecka och deltagandet ska vara frivilligt. Studietiden ska anordnas under eller i direkt anslutning till elevernas skoldag vid den skolenhet som eleven tillhör.

Vidare ska den lagstadgade lovskolan utökas med 25 timmar. Den utökade lovskolan ska erbjudas elever i årskurs 9 som riskerar att inte uppfylla kriterierna för betyget E i ett eller flera ämnen och som därmed riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I samband med regeringsförslaget behandlade riksdagen även åtta förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till dessa motioner.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

5

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

16, 65 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-20

Bordläggning

2022-05-31

Debatt

2022-06-01

Beslut

2022-06-01

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om förbättringar av dagens premiepensionssystem. Förslagen innebär bland annat att dagens öppna fondtorg ersätts med ett tryggt, upphandlat fondtorg och att en ny myndighet skapas som ska upphandla fonder och förvalta detta fondtorg. Den nya myndigheten ska heta Fondtorgsnämnden. Syftet är att stänga ute oseriösa aktörer och att göra premiepensionssystemet tryggare. Detta genom att en myndighet ser till att fondtorget innehåller kvalitativa fonder med en sådan spridning att det alltid finns en verklig valfrihet för pensionsspararna.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 20 juni 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 38 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-20

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

Regeringen har föreslagit ändringar i regeringsformen i fråga om Riksbanken. Ändringarna innebär bland annat att Riksbankens uppgifter förtydligas samt utökade möjligheter för riksdagen att ge Riksbanken rätt att meddela föreskrifter inom dess verksamhetsområden. Regeringen föreslår också en ändring i riksdagsordningen i syfte att göra det tydligare att finansutskottet ska följa upp och utvärdera Riksbankens verksamhet. Riksdagen sa ja till förslagen som vilande.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls val till riksdagen mellan de två besluten. Det första beslutet innebär att grundlagsförslaget antas som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget slutligt. Huvudregeln är att ändringar av så kallade huvudbestämmelser i riksdagsordningen beslutas på samma sätt.

Regeringen har också föreslagit en ny riksbankslag samt vissa andra lagändringar. Enligt konstitutionsutskottet har dessa förslag, samt förslagen i en följdmotion, ett samband med de föreslagna ändringarna i regeringsformen och riksdagsordningen. De bör därför behandlas av riksdagen först i samband med att riksdagen slutligt behandlar förslagen till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen. Riksdagen beslutade därför att skjuta upp behandlingen av dessa förslag till nästa riksmöte, riksmötet 2022/23.

Ändringarna i grundlagen och övriga lagar ska enligt regeringens förslag börja gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

5, 34 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-20

Bordläggning

2022-05-31

Debatt

2022-06-01

Beslut

2022-06-01

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om Ecris-TCN, ett system som baseras på EU:s medlemsstaters nationella kriminalregister som Sverige varit anslutet till sedan 2013.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till ändringar i lagen om intensivövervakning med elektronisk kontroll, lagen om belastningsregister, fängelselagen, brottsdata-lagen och lagen om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område.
Syftet med förslagen är att det ska bli möjligt för EU:s medlemsstater att få reda på vilka andra medlemsstater som har uppgifter i sina kriminalregister om en tredjelandsmedborgare.

Riksdagen avslog motionsyrkanden om hantering av fingeravtryck på tredjelandsmedborgare.

Den nya lagen och lagändringarna som gäller anpassningar till förordningen om Ecris-TCN föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Övriga lagändringar föreslås börjar gälla den 28 juni 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 6 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-20

Bordläggning

2022-05-31

Debatt

2022-06-01

Beslut

2022-06-01