Sök

Efter förslag från finansutskottet beslutade riksdagen att behandlingen av vissa ärenden får skjutas upp till det första riksmötet i nästa valperiod. Det gäller proposition 2021/22:251 Samverkan mot penningtvätt och terrorism, skrivelse 2021/22:130 AP-fondernas verksamhet till och med 2021 och skrivelse 2021/22:247 Sveriges genomförande av Agenda 2030 samt redogörelse 2021/22:RR5 Riksrevisorns årliga rapport.

Även motioner som kan väckas med anledning av dessa ärenden får skjutas upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-21

Datum

2022-06-21

Bordläggning

2022-06-21

Debatt

2022-06-22

Beslut

2022-06-22

Den successiva höjningen av kraven i reduktionsplikten för bensin och diesel pausas för 2023. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel. Syftet med den pausade reduktionsplikten är att undvika alltför höga priser på bensin och diesel under 2023.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

23, 88 minuter

Justering

2022-06-16

Datum

2022-06-20

Bordläggning

2022-06-21

Debatt

2022-06-22

Beslut

2022-06-22

Möjligheterna att avtjäna sitt straff med fotboja ska öka. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om intensivövervakning med elektronisk kontroll. Syftet med förslaget är att i viss mån öka möjligheterna för dömda att avtjäna sitt straff med fotboja och att effektivisera handläggningen. Förslaget innebär att Kriminalvården på eget initiativ ska kunna pröva om ett fängelsestraff ska verkställas med fotboja.

Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2022.

Riksdagen riktade också två uppmaningar till regeringen, så kallade tillkännagivanden. Den ena uppmaningen handlar om att brottsoffers krav för verkställighet av fängelsestraff med fotboja även bör gälla i de fall där den dömda personen dömts för våld och hot mellan närstående som inte delar bostad eller som inte har en parrelation, till exempel vid hedersrelaterade brott. Den andra uppmaningen handlar om att de områden som omfattas av ett vistelseförbud bör vara större än den omedelbara närheten till ett brottsoffers bostad.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

7, 44 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-20

Bordläggning

2022-06-17

Debatt

2022-06-20

Beslut

2022-06-21

Riksdagen har prövat ett förslag från Europaparlamentet som gäller en förordning om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet. Förslaget har prövats enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva.

Riksdagen anser att flera delar av förslaget gäller frågor som medlemsländerna själva bör besluta om och att förslaget i dessa delar därför strider mot subsidiaritetsprincipen.

Grundtanken är att val till Europaparlamentet ska gå till på samma sätt som vid nationella val och att formerna för genomförandet därför måste få vara olika i de olika medlemsländerna. Exempelvis finns det inte skäl att på EU-nivå bestämma hur och när valkampanjer ska bedrivas eller vad partierna ska ta hänsyn till när de väljer ut kandidater. Detsamma gäller det föreslagna förbudet mot att bedriva opinionsundersökningar under en viss period - en sådan reglering bedömer riksdagen kan utgöra en begränsning av grundläggande fri- och rättigheter.

Mot bakgrund av bland annat detta lämnar riksdagen invändningar i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen. Riksdagen påpekar i yttrandet också att det saknades information om att riksdagen har möjlighet att lämna ett motiverat yttrande, trots att sådan information ska lämnas samtidigt som förslaget kommer till riksdagen.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2022-06-16

Datum

2022-06-17

Bordläggning

2022-06-21

Debatt

2022-06-22

Beslut

2022-06-22

Regeringen bör få rätt att ta beslut om att omvandla svenska statens befintliga hybridinstrument och utestående lånefordringar till nya aktier i flygbolaget SAS. Det har regeringen föreslagit och riksdagen sa ja till förslaget.

Regeringen har också lagt fram förslag om stöd till jordbruket och fiskerinäringen samt kompensation för höga energipriser. Dessutom föreslår regeringen medel för att skyddssökande från Ukraina snabbt ska kunna få möjlighet att stärka sina kunskaper i svenska och kunna delta i samhället.

Regeringens förslag lämnas i två extra ändringsbudgetar för 2022. Riksdagen sa ja till förslagen, förutom den delen som handlar om att den som äger en personbil ska kompenseras för höga drivmedelskostnader. Enligt riksdagen skulle en ersättning för höga drivmedelspriser innebära en ohållbar kompensationspolitik som inte löser grundproblemet med för höga skatter.

Riksdagen sa också ja till finansutskottets eget förslag om ändringar av statens budget för 2022. Utskottets förslag innebär bland annat ökade medel till energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer.

Den här delen av finansutskottets förslag är ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att det är utskottet som tagit initiativ till det och att det inte kommer från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna, som annars är det vanliga.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

12, 79 minuter

Justering

2022-06-17

Datum

2022-06-17

Bordläggning

2022-06-20

Debatt

2022-06-21

Beslut

2022-06-21

Efter förslag från utrikesutskottet beslutade riksdagen att behandlingen av ett ärende skjuts upp till nästa riksmöte, riksmötet 2022/23. Det gäller skrivelse 2021/22:236 Resultatskrivelse om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer. Även eventuella nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till utrikesutskottet under resten av riksmötet 2021/22 skjuts upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-16

Datum

2022-06-16

Bordläggning

2022-06-20

Debatt

2022-06-21

Beslut

2022-06-22

Infektion med ett visst orthopoxvirus, också kallat apkoppsvirus, ska klassas som en allmänfarlig sjukdom i smittskyddslagen. Det anser regeringen och riksdagen sa ja till förslaget.

Regeringen bedömer att apkoppsvirus är en sjukdom som kan medföra allvarliga konsekvenser. Ett pågående utbrott i Europa i kombination med ett nytt spridningssätt gör att infektionen med apkoppsvirus bör klassificeras som en allmänfarlig sjukdom, skriver regeringen i sitt förslag.

Med allmänfarliga sjukdomar avses smittsamma sjukdomar som kan vara livshotande, innebära långvarig sjukdom eller svårt lidande eller medföra andra allvarliga konsekvenser och där det finns möjlighet att förebygga smittspridning genom åtgärder som riktas till den smittade.

Beslutet innebär en ändring i smittskyddslagen och att bestämmelserna i smittskyddslagen om allmänfarliga sjukdomar ska tillämpas på infektion med så kallat apkoppsvirus.

Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-16

Datum

2022-06-16

Bordläggning

2022-06-20

Debatt

2022-06-21

Beslut

2022-06-21

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att förbjuda de tillsatser till elektroniska cigaretter som leder till en tydlig doft eller smak av annat än tobak.

Regeringen vill skärpa reglerna kring tobaksfria nikotinprodukter. Det handlar bland annat om bestämmelser kring produktanmälan, produktkrav, försäljning och marknadsföring. Regeringen föreslår också att vätskor till elektroniska cigaretter inte ska få tillhandahållas konsumenter om de innehåller tillsatser som leder till en tydlig doft eller smak av något annat än tobak.

I sitt förslag skriver regeringen att det är angeläget att utvecklingen med en ökad användning av elektroniska cigaretter bland barn och unga bromsas och att det inte bör vara tillåtet att använda
tillsatser av smakämnen som gör de elektroniska cigaretterna attraktiva för barn, unga och icke-rökare.

Riksdagen sa i huvudsak ja till regeringens förslag om skärpta regler men sa däremot nej till ett förbud mot smaksättning. Anledningen är att regeringen nyligen har gett flera myndigheter i uppdrag att sammanställa kunskap om olika tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar. Enligt riksdagen bör ett fullgott kunskapsunderlag inväntas innan en hårdare reglering införs.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se över frågan om att göra det straffbart att ge eller sälja tobaks- och nikotinprodukter till personer under 18 år.

De nya reglerna börjar huvudsakligen gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

12

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

23, 77 minuter

Justering

2022-06-14

Datum

2022-06-16

Bordläggning

2022-06-20

Debatt

2022-06-21

Beslut

2022-06-21

EU-kommissionen har lämnat förslag på nya regler om skatteavdrag för företag. Syftet är att minska den snedvridning som kommissionen anser finns när företag finansieras med lån i stället för med eget kapital. Enligt förslaget ska det införas ett avdrag för kostnaden för finansiering med eget kapital. Det ska också införas en begränsning i möjligheten att göra avdrag för räntekostnader. Förslaget omfattar alla företag i EU som är skyldiga att betala bolagsskatt. Finansiella företag omfattas dock inte av åtgärderna.

Riksdagen har prövat EU-kommissionens lagförslag enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen. Den säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Inom ramen för subsidiaritetsprövningen ingår också en proportionalitetsbedömning, alltså att granska om den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.

Riksdagen konstaterar bland annat att förslaget innebär en begränsning i Sveriges handlingsfrihet att utforma företagsskatteregler som är anpassade efter landets egna förutsättningar. Riksdagen anser att medlemsländerna är bättre lämpade att bedöma och överblicka hur företagsbeskattningen bör utformas för att nå politiska och ekonomiska mål. Sammanfattningsvis anser riksdagen att kommissionen inte har visat att förslaget är nödvändigt för att uppnå målet. Kommissionen har heller inte tillräckligt motiverat att förslaget inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det angivna målet.

Riksdagen anser att kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att skicka sina synpunkter till EU-kommissionen genom ett så kallat motiverat yttrande.

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-16

Datum

2022-06-16

Bordläggning

2022-06-21

Debatt

2022-06-22

Beslut

2022-06-22

Miljontals människor befinner sig på flykt i Europa på grund av Rysslands invasion av Ukraina. EU har aktiverat det så kallade massflyktsdirektivet. Direktivet innebär bland annat att skyddsbehövande från Ukraina får ett tillfälligt uppehållstillstånd i EU i ett år med möjlighet till förlängning i ytterligare två år. Regeringen har lagt fram ett förslag som handlar om en jämnare fördelning av boende för människor som söker skydd i Sverige. Riksdagen sa ja till förslaget.

Riksdagen anser i likhet med regeringen att det behövs en lagreglerad styrning som innebär att Migrationsverket kan anvisa kommunerna att ordna boende. Riksdagen riktar dessutom två uppmaningar till regeringen, så kallade tillkännagivanden. Den ena uppmaningen handlar om att skyddssökande så långt som möjligt inte ska ryckas upp från sin invanda miljö för att flytta till en annan kommun. Den andra uppmaningen rör hur kommunerna ska ersättas fullt ut för sina kostnader för bland annat boende och skolgång.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2022-06-16

Datum

2022-06-16

Bordläggning

2022-06-17

Debatt

2022-06-20

Beslut

2022-06-21

Riksdagen har prövat ett förslag från EU-kommissionen som gäller ändring av direktiven om förnybara energikällor, byggnaders energiprestanda och energieffektivitet.

Förslaget har prövats enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva.

Riksdagen anser att förslaget följer subsidiaritetsprincipen och konstaterar bland annat att en samordnad EU-politik har bättre möjlighet att nå EU:s mål för andelen förnybar energi och energieffektivitet till 2023 än åtgärder enbart på nationell nivå. Riksdagen lade därför utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2022-06-16

Datum

2022-06-16

Bordläggning

2022-06-20

Debatt

2022-06-21

Beslut

2022-06-21

Efter förslag från justitieutskottet beslutade riksdagen om en ändring i rättegångsbalken. Ändringen görs för att rätta en felaktig hänvisning i lagen.

Ändringen börjar gälla den 15 juli 2022.

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-16

Datum

2022-06-16

Bordläggning

2022-06-21

Debatt

2022-06-22

Beslut

2022-06-22

En oberoende granskningskommission bör få i uppdrag att utreda Polismyndighetens och regeringens agerande under de så kallade påskupploppen. Det menar riksdagen och riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om detta.

Upploppen skedde i bland annat Linköping, Norrköping och Örebro i samband med att den danske politikern Rasmus Paludan ansökt om tillstånd för att bränna Koranen under ett antal manifestationer.

Riksdagen anser att den utredning som Polismyndigheten tillsatt inte är tillräcklig. Både regeringen och Polismyndigheten kommer att behöva granskas och där har en oberoende granskningskommission helt andra möjligheter till självständig granskning. Därför menar riksdagen att en sådan oberoende kommission ska granska agerandet på ett antal punkter.

Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion som annars är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 46 minuter

Justering

2022-06-16

Datum

2022-06-16

Bordläggning

2022-06-21

Debatt

2022-06-22

Beslut

2022-06-22

Regeringen har lagt fram ett förslag som bland annat innebär att sekretess ska gälla i domstolar för uppgifter som rör privatpersoner i brottmål och vissa typer av tvistemål. De uppgifter som ska skyddas av sekretess är

• bostadsadress eller andra jämförbara uppgifter som kan visa var en person bor
• telefonnummer, e-postadress eller andra jämförbara uppgifter som kan användas för att komma i kontakt med en person
• personnummer.

Sekretessen ska inte gälla för den som är åtalad eller som det ställs krav mot i en rättegång.

Riksdagen sa ja till huvuddelen av regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2023.

Riksdagen beslutade också om en övergångsbestämmelse som innebär att lagändringarna inte ska gälla retroaktivt, det vill säga bakåt i tiden.

Riksdagen riktade vidare en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen. Regeringen bör återkomma till riksdagen med en bedömning av hur mycket kostnaderna ökar som en följd av lagändringarna.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2022-06-16

Datum

2022-06-16

Bordläggning

2022-06-21

Debatt

2022-06-22

Beslut

2022-06-22

En person ska enligt en ny bestämmelse kunna få skadestånd från staten eller en kommun om hen drabbats av en överträdelse av grundläggande fri- och rättigheter enligt regeringsformen, en av Sveriges grundlagar. Ett sådant så kallat grundlagsskadestånd ska bara betalas i den utsträckning det är nödvändigt för att gottgöra överträdelsen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Redan idag kan en person få skadestånd för sådana överträdelser, men med den nya bestämmelsen blir reglerna tydligare och skyddet för den enskilde starkare. Lagändringen ska börja gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Justering

2022-06-16

Datum

2022-06-16

Bordläggning

2022-06-20

Debatt

2022-06-21

Beslut

2022-06-22

Regeringen har föreslagit att myndighetsbeslut om återkrav av felaktiga utbetalningar av olika ersättningar och stöd ska kunna verkställas enklare och snabbare än vad som sker i dag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det innebär att förvaltningsmyndigheter, till exempel Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten, som har beslutat om att kräva tillbaka felaktigt utbetald ersättning direkt kan vända sig till Kronofogdemyndigheten för att få beslutet verkställt genom utmätning. I dagsläget gäller att om den enskilde inte betalar tillbaka så måste myndigheter driva en särskild process i allmän domstol eller ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten, för att sedan kunna få beslutet verkställt. Enligt den nya regeln i utsökningsbalken ska förvaltningsmyndigheters beslut som gäller betalningsskyldighet utgöra så kallade exekutionstitlar. Det betyder att Kronofogdemyndigheten kan verkställa beslutet omedelbart. Samma sak ska gälla a-kassornas beslut om återkrav.

Det är endast beslut som går att överklaga som omfattas av förslaget. Som huvudregel ska besluten också ha fått laga kraft innan de får verkställas. Det innebär att tiden för att överklaga beslutet måste ha gått ut innan beslutet om återkrav får verkställas.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag som gäller barns ansökan om verkställighet av skadestånd på grund av brott. En sådan ansökan ska få göras av endast en av barnets vårdnadshavare, om den andra vårdnadshavaren är den som ska betala skadeståndet eller om det finns andra särskilda skäl.

Reglerna börjar gälla den 1 september 2022. För Centrala studiestödsnämnden, CSN, ska de nya reglerna tillämpas på beslut som meddelas efter den 31 augusti 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-16

Datum

2022-06-16

Bordläggning

2022-06-20

Debatt

2022-06-21

Beslut

2022-06-22

Riksdagen sa ja till förslag från regeringen om nya regler om föräldraskap i internationella situationer för kvinnor i samkönade relationer. Reglerna innebär att en kvinna som inte har fött barnet och som är eller har varit gift med barnets mor under vissa förutsättningar automatiskt ska anses som barnets förälder i Sverige. I första hand gäller detta om kvinnan anses vara rättslig förälder i det land där barnet föddes och fick sin hemvist. De nya reglerna motsvarar vad som gäller för faderskap i internationella situationer.

Dessutom ska beslut från utländska domstolar om föräldraskap för en kvinna som är eller har varit gift eller sambo med barnets mor gälla också i Sverige under vissa förutsättningar. Samma sak om föräldraskapet har fastställts genom bekräftelse i ett annat land.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022. I samband med ändringarna byter lagen om internationella faderskapsfrågor namn till lagen om föräldraskap i internationella situationer.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 42 minuter

Justering

2022-06-16

Datum

2022-06-16

Bordläggning

2022-06-20

Debatt

2022-06-21

Beslut

2022-06-21

Elevhälsan och utbildningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning ska stärkas. Det är syftet med regeringens förslag till ändringar i skollagen. Riksdagen sa ja till förslaget.

Bland annat innebär lagändringarna att elevhälsans arbete ska vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete och att det ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser. En annan ändring är att en rektor ska få besluta att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs och att det beslutet ska kunna överklagas. Det ska också införas en garanti för tidiga stödinsatser i svenska, svenska som andraspråk och matematik inom grundsärskolan.

Några av förändringarna rör benämningar som förekommer i skollagen:

• Uttrycket utvecklingsstörning ersätts av intellektuell funktionsnedsättning.
• Grundsärskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå ska byta namn till anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå.
• Benämningen träningsskola tas bort.

Lagändringarna ska börja gälla 2 juli 2023, med undantag för ändringen att en rektor ska få besluta att en elev ska gå om en klass som börjar gälla 1 januari 2024, samt ändringen om en garanti för tidiga stödinsatser som ska börja gälla 1 juli 2024.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

11

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

16, 68 minuter

Justering

2022-06-14

Datum

2022-06-15

Bordläggning

2022-06-17

Debatt

2022-06-20

Beslut

2022-06-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att fordon som körs av utländska transportföretag ska kunna låsas fast med så kallad klampning om korrekta papper inte kan visas upp vid en kontroll. Syftet är bland annat att säkerställa att utländska förare betalar avgifter när de inte följer reglerna och att främja en sund konkurrens mellan aktörerna.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2022.

Riksdagen beslutade också att rikta två tillkännagivanden med uppmaningar till regeringen att den bör

• tillsätta en utredning som ser över om den nuvarande tidsgränsen kan tas bort och låta klampningen gälla till dess att skälet för klampningen har åtgärdats
• se över behovet av att i större utsträckning samordna arbetet mellan olika myndigheter som kontrollerar yrkestrafiken.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 38 minuter

Justering

2022-06-14

Datum

2022-06-15

Bordläggning

2022-06-20

Debatt

2022-06-21

Beslut

2022-06-22

Regeringen har lagt fram flera förslag till lagändringar som handlar om rätten till personlig assistans för den som behöver egenvård. Regeringen bedömer att det finns ett behov av att klarlägga betydelsen av begreppet egenvård så att bestämmelserna om personlig assistans kan tillämpas på ett rättssäkert och förutsebart sätt. En definition av egenvård införs i en ny lag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får vidare rätt att besluta om skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonalen inför, vid och efter en bedömning av egenvård.

Det införs också ett nytt grundläggande behov i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som gäller stöd som behövs under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär fara för en persons liv eller en överhängande och allvarlig risk för hans eller hennes hälsa. Behov av hjälp som gäller sådant stöd ska vara helt assistansgrundande och det ska inte göras avdrag för så kallad föräldraansvar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

15, 67 minuter

Justering

2022-06-14

Datum

2022-06-15

Bordläggning

2022-06-17

Debatt

2022-06-20

Beslut

2022-06-21