Genomförande av ändringarna i vapendirektivet

Betänkande 2022/23:JuU25

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
7 juni 2023

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Ändringar i vapenlagstiftningen (JuU25)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i svensk vapenlagstiftning. Ändringarna bedöms nödvändiga för att införa det så kallade ändringsdirektivet till EU:s vapendirektiv i svensk lag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023 och innebär bland annat att

  • kraven på märkning utökas samtidigt som det införs en möjlighet att göra undantag från märkningskraven för historiskt värdefulla vapen
  • vapenmagasin som rymmer många patroner och som kan kombineras med vissa halvautomatiska skjutvapen regleras
  • vapenmäklare, det vill säga verksamhet som kopplar ihop köpare och säljare av vapen, regleras på motsvarande sätt som vapenhandlare
  • vapenhandlare och vapenmäklare ska rapportera om ett köp eller försök till köp av ammunition väckt misstankar, exempelvis på grund av omfattningen
  • kraven på registrering utökas.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionsyrkandet.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 1
Propositioner: 1

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2023-05-25
Justering: 2023-06-01
Trycklov: 2023-06-01
Reservationer: 1
Betänkande 2022/23:JuU25

Alla beredningar i utskottet

2023-05-04, 2023-05-25

Ändringar i vapenlagstiftningen (JuU25)

Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om ändringar i svensk vapenlagstiftning. Ändringarna bedöms nödvändiga för att införa det så kallade ändringsdirektivet till EU:s vapendirektiv i svensk lag.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2023 och innebär bland annat att

  • kraven på märkning utökas samtidigt som det införs en möjlighet att göra undantag från märkningskraven för historiskt värdefulla vapen
  • vapenmagasin som rymmer många patroner och som kan kombineras med vissa halvautomatiska skjutvapen regleras
  • vapenmäklare, det vill säga verksamhet som kopplar ihop köpare och säljare av vapen, regleras på motsvarande sätt som vapenhandlare
  • vapenhandlare och vapenmäklare ska rapportera om ett köp eller försök till köp av ammunition väckt misstankar, exempelvis på grund av omfattningen
  • kraven på registrering utökas.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2023-06-02
Debatt i kammaren: 2023-06-07
Stillbild från Debatt om förslag 2022/23:JuU25, Genomförande av ändringarna i vapendirektivet

Debatt om förslag 2022/23:JuU25

Webb-tv: Genomförande av ändringarna i vapendirektivet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 90 Petter Löberg (S)

Herr talman! Se där - då var vi i mål! I något slags mening vill jag också lägga till ett litet "äntligen".

Det går en rak linje till dagens debatt från det beslut som togs i Europaparlamentet den 14 mars 2017. Med röstsiffrorna 491 mot 178 beslutade man då om en reviderad linje för vapendirektivet, ett direktiv som vi som nation är förpliktade att följa.

Det går en lika röd och rak linje från händelserna i Paris, som startade med attacken mot Charlie Hebdo. Tio månader senare blev nästan 500 döda eller lemlästade. Det var ett fruktansvärt angrepp på det öppna samhället. Det var en unik, omfattande och koordinerad terroristattack mot Paris. Målen hade valts med omsorg. Det var en attack mot humanism, mångkultur och pluralism. Självklart behövde samhället i det läget respondera med de antiterrorlagar som Frankrike fortfarande lever under men också med hårdare vapenlagar. Det finns annat som kommer att krävas och som är nödvändigt på flera sätt.

Det samlade arbetet, som bedrivs på bred front i dag, handlar om förebyggande arbete, informationsutbyte, lagstiftningsförändringar och annat som gjort att vi faktiskt befinner oss i ett betydligt bättre läge nu. Men det har inte skett utan att samhället fått betala ett ekonomiskt och praktiskt pris. Vi har fått betala genom att det är krångligare att flyga och till och med att ta sig in i riksdagen. Vi har naggat på den personliga integriteten genom beslut efter beslut. Vi har också fått betala genom ökat krångel för legala vapenägare när de ska hantera sina fullt legala vapen. Så är det. Kampen mot terrorismen har ett pris. Det kan vi aldrig komma ifrån.

Då är det onekligen en viss tröst att det tycks fungera. När vi diskuterar vapenfrågorna behöver vi ta statistiken gällande terrordåd i beaktande, även om det av naturliga skäl helt rimligt handlar mycket om jakt, dynamiskt sportskytte och annat. I grunden är direktivets bakgrund de här fruktansvärda terrorattentaten.

Både Europol och Säpo visar på att både förhindrade och genomförda terrorattacker minskat dramatiskt sedan 2010. Vi kan framför allt se det inom gruppen självständighetsterrorister - separatister kan man också kalla dem. När det gäller vänsterextrema grupperingar har det också minskat dramatiskt. Även beträffande islamism har vi faktiskt kunnat se att både det utförda våldet och hotet som sådant minskat de senaste fyra fem åren. Enligt både Säpos och Europols bedömning finns det egentligen bara en grupp som har en ökad hotbild runt omkring sig, och det är de högerextrema, inte minst självradikaliserade ensamverkande gärningsmän på högerkanten. I stort sett får man alltså säga att det arbete som man gjort mot terrorism har gett resultat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av ändringarna i vapendirektivet

Men självklart måste det öppna samhället hela tiden göra en avvägning i alla delar. Vi får inte överreagera. Terroristens själva syfte är i grund och botten att uppnå en alltmer repressiv stat, öka polariseringen och försvåra vårt dagliga sätt att leva.

Därför är det extra viktigt att tänka efter inom straffrätten eller när det gäller allokering till säkerhetshöjande system och regelverk för hur gamla flintlåsmusköter ska förvaras, hanteras eller märkas. Alla de delarna hänger ihop.

Linjen må vara rak från Paris till dagens möte, men vägen hit har varit synnerligen krokig. De flesta riksdagsledamöter har hanterat vapendirektivet ett flertal gånger. Flera förslag har lagts på riksdagens bord, med hemläxa som följd. Det är ingen tvekan om att regeringen hade stort huvudbry med direktivets genomförande.

Om jag ska vara lite konfrontativ innan jag ska vara snäll kan jag säga att det ibland handlar om att hålla vissa väljargrupper på gott humör genom att av olika anledningar kasta in grus i regeringsmaskineriet i största allmänhet. Det har medfört en hel del huvudbry på departementet, om det ska vara en tröst. Men nu är det er tur att ligga med den dåliga nattsömnen.

Nu finns det i varje fall en ny proposition. Eftersom jag är först ut kan jag snabbt dra vilka huvudpunkterna är. Den första punkten innebär att kraven på märkning utökas, och samtidigt innebär det en del undantag. Det gäller inte minst de historiskt värdefulla vapen som annars riskerar att förstöras vid en ommärkning. Som gammal historiker kan jag i och för sig tycka att en ommärkning rent historiskt är en liten påminnelse som man om 200 år skulle se med stort intresse på. Men så långt kanske man inte tänker just nu.

Den andra punkten handlar om vapenmagasin. Det har varit en jättefråga för utredningen och den referensgrupp som flera av oss har suttit i. Här kommer det i varje fall en reglering på plats.

Den tredje punkten handlar om vapenmäklar- och vapenhandlarverksamheten och hur det ska definieras. Det är helt rimligt och inga konstigheter.

Den fjärde punkten handlar om dessa verksamheters möjligheter och skyldigheter att rapportera transaktioner med ammunition samt lite andra krav på registrering.

Med det upplever nog både utredningen och referensgruppen att man lever upp till direktiven. Nu hoppas vi att vi undviker att eventuellt bli bötfällda i kommande rättsprocesser och att man nöjer sig med detta.

Jag avslutade vapendebatten i våras med ett litet tack. Jag tänkte att det finns anledning att upprepa det för den goda stämningens skull. Vi hade en mycket klok utredare med kansli som verkligen ansträngde sig för att hitta en lösning. Vi hade också en referensgrupp bestående av bland annat Sten Bergheden här inne och också Tornedalens son Birger Lahti. De gjorde sitt yppersta för att med både sakkunskap och kreativitet hitta lösningar. Det ska de ha stort tack för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av ändringarna i vapendirektivet

Jag kommer möjligen med en liten moralkaka här på slutet. Litet mer av ett sådant förhållningssätt tror jag att vårt land hade mått bra av i både stort och smått. Det är en tid där ett polariserat politiskt klimat är en väldigt stark norm. Vi behöver uppmärksamma små exempel där man kan komma bättre fram när man helt enkelt hjälps åt.

(Applåder)


Anf. 91 Helena Vilhelmsson (C)

Herr talman! Tack, ledamoten, för anförandet!

Som ni alla vet är Centerpartiet det enda partiet som fortfarande säger nej till förslaget. Vi tycker fortfarande att det är en överimplementering. Jag återkommer till det i mitt anförande.

Det är intressant att lyssna på ledamotens uppradning av statistik om att diverse åtgärder som har vidtagits har minskat antalet terrordåd. Jag utgår från att den statistiken i första hand är på europeisk nivå.

Vi har en otroligt skarp lagstiftning i Sverige redan i dag. Frågan jag vill ställa till ledamoten är på vilket sätt dagens förslag skulle underlätta att motverka terrorverksamhet i Sverige. Jag har mycket svårt att se det.

Jag ska inte gå in på teknikaliteter. Den här propositionen är full av teknikaliteter. Vi har i Sverige en tradition av att lita på människor och verksamheter. Om man inte kan bevisa att det man gör är lagligt inträder straffsanktioner. Det här förslaget talar emot det. Vi vet att det kommer att bli krångligt för till exempel målskyttar.

Min fråga är ganska konkret. Ledamoten hänvisar ofta till ursprunget, terrorattackerna i Paris och i andra delar av världen. Jag har svårt att se kopplingen till hur dagens förslag ska motverka eller underlätta att undvika sådana attacker i Sverige.

Jag skulle gärna vilja ha ett exempel på hur dagens förslag till lagstiftning konkret kommer att underlätta för att motverka terrorism.


Anf. 92 Petter Löberg (S)

Herr talman! Vi vet av väldigt dystra svenska erfarenheter att det inte krävs ett skjutvapen för att genomföra en terrorattack. Händelsen på Drottninggatan handlar om att man hade kapat ett fordon och genomförde de fruktansvärda handlingarna.

Vi vet också hur det var i fallen i Paris som jag åberopade, och som också var förutsättningarna för beslutsprocessen i EU. Det är därför jag lyfter fram det. Man måste ha bakgrunden med.

Vi vet inte om det var legala vapen i grunden. Det har förekommit uppgifter om det. Men man har inte hittat alla vapen, och man har inte hittat bakgrunden till alla vapen.

De allra flesta vapen som användes i samband med terrorattentaten i Paris var så kallade illegala vapen. Det var AK-47:or och annat som hade stulits och köpts ganska dyrt på svarta marknaden i Paris. Jag tror att de fick betala 50 000 för några av de vapen som användes vid de brotten.

Däremot finns det ett nordiskt exempel. Nu vet du kanske vad jag ska säga. Det är naturligtvis de fruktansvärda terrorattentaten i Norge mot de ungdomar inom socialdemokratin som var på Utøya.

De genomfördes med vapen som han hade licens för. De hade säkerligen kunnat undvikas med en bättre kontroll och uppföljning av licenshanteringen. Det är en av slutsatserna man har dragit av det händelseförloppet och det terrorattentatet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av ändringarna i vapendirektivet

Det är enstaka exempel, ledamoten. I en svensk kontext har vi inte speciellt mycket sådant empiriskt underlag. Detta är ett försök att hitta en minimiimplementering och ingenting annat. Det gäller att hitta minsta möjliga åtgärder som påverkar sportskyttar och jägare så lite som möjligt.


Anf. 93 Helena Vilhelmsson (C)

Herr talman! Inget som ledamoten säger får mig att tycka att det är bra att gå vidare med det här förslaget. De kriminella kommer aldrig att söka licens för sina vapeninnehav.

Ledamoten har konfirmerat detta genom att säga att vapnen vid de terrorattacker vi ser är illegala. De kommer inte från jägare och sportskyttar. De kommer från före detta krigshärdar. Det behövs inte ens ett vapen för att åstadkomma en terrorattack.

Exemplen som lyfts fram kommer inte från Sverige utan från Norge. Det kan vara så att det beror på att Sverige redan i dag har extremt hårda lagar som tar skyddsaspekten i beaktande.

Ledamoten talade också om det som jag tror att allting handlar om. Vi ska se till att implementera detta, vilket vi naturligtvis ska för att slippa böter. Men det är inte ett hållbart argument för att göra det på ett sätt som inte gör alla nöjda och som försvårar för vissa grupper.

Det är väldigt olyckligt att man kategoriserar vissa väljargrupper. För mig handlar det om att lagstiftningen måste vara tydlig. Den ska vara seriös och tydlig. Jag ska veta när jag begår ett brott eller inte. Det ska vara klart definierat i lagstiftningen.

Om det finns ett problem med det i Sverige, vilket det säkert gör, ska de frågorna lösas i brottsbalken och inte i vapenlagstiftningen.


Anf. 94 Petter Löberg (S)

Herr talman! För att förtydliga det hela kanske jag inledningsvis ska säga att jag tycker att ledamoten har synnerligen väl grundade åsikter om huruvida vi ska överimplementera direktivet eller inte.

Vi är helt överens. Det enda det handlar om är att vi försöker undvika skranket i det här läget, för nu har vi hållit på och ältat detta ganska länge. Vi har lagt fram flera förslag, som har fått underkänt, via tillkännagivanden, och vi har fått gå tillbaka till ritbordet och börja om från början.

Därmed kom referensgruppen på plats, och den har använt den tillgängliga expertisen - både Jägareförbundet, vapenforskare och allt annat - för att hitta en miniminivå som kan genomföras och godkännas av EU-kommissionen. Jag hoppas att vi har hamnat där nu, men vi är inte säkra på det. Det kan hända att de fortfarande inte tycker att vi har gått tillräckligt långt. Det skulle förvåna mig, men det kan hända. Då pratar vi om böter på många tiotals miljoner kronor varje månad i värsta fall. Det har vi sagt att vi till varje pris av olika anledningar vill undvika.

Vi hoppas att vi har hittat en bra balans i det här läget, men det är inte oproblematiskt. Jag delar helt och hållet ledamotens uppfattning när det kommer till att de allra flesta - för att inte säga nästan alla om man ser det rent statistiskt - av de legala vapenägarna sköter sig exemplariskt. Inte minst jägarna har en otroligt viktig roll för att hålla viltet i bra balans och att vårda naturvärden. Det är en viktig del för landsbygden och dess livsvillkor och livskvaliteter. Det kan vi omfamna båda två utan att kompromissa i den delen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av ändringarna i vapendirektivet

Vi hoppas att vi har hittat rätt nivå och inte en överimplementering.


Anf. 95 Helena Vilhelmsson (C)

Herr talman! Då står vi här med denna märkliga följetong i kammaren. För min egen och lyssnarnas skull ska jag försöka rekapitulera en aning.

Som vi har hört var det 2017 som EU antog ett nytt vapendirektiv. Olika åsikter om Sveriges vapenlagar hade funnits långt tidigare, men de blev definitivt mer intensiva och mer spetsiga efter detta beslut. Centerpartiet var emot vapendirektivet då och är emot det nu. Med vapendirektivet menar jag implementeringen av ändringsdirektivet, som det egentligen heter, men jag kommer att säga vapendirektivet hädanefter.

För sakens skull kan jag påminna om hur våra folkvalda röstade i EU-parlamentet. De som röstade nej var Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna. De som röstade ja var Socialdemokraterna, Moderaterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Vi vet att de vapen som används av kriminella kommer från andra håll än jägare och sportskyttar. Det är illegala vapen från krigshärdar. Oavsett vilka lagar vi försöker ändra här i kammaren kommer en grovt kriminell aldrig att söka licens för sitt vapeninnehav.

Jag måste säga att det redan från början var ett feltänk som gjorde att man hamnade snett när EU formulerade det nya vapendirektivet. Efter de fruktansvärda terrordåden i Paris och på andra ställen behövde man visa politisk handlingskraft, och jag menar att man gjorde något som sköt helt bredvid målet.

Herr talman! Jag kan nog drista mig till att säga att tidigare regeringar tycks ha trott att ju fler vapen som finns i samhället, desto mer ökar kriminaliteten. Men så är inte fallet. Alla medborgare i Sverige skulle egentligen kunna ha var sitt vapen om vi, var och en, skötte oss och använde vapnet till vad det är avsett för, nämligen jakt, målskytte eller samlarändamål. För att få göra detta måste man genomföra kvalificerade tester och examina. Ens vandel - ett numera populärt begrepp - kontrolleras kontinuerligt i polisens register. Om man inte sköter sig blir man av med sina vapen.

De lagliga vapnen är alltså inte problemet. De laglydiga vapenägarna är inte de som ska klämmas åt. Ändå är det detta som sker. Och det fortsätter att ske trots att en bred majoritet i Sveriges riksdag tidigare, fram till i dag, tydligt har uttryckt att det inte är lämpligt.

Nu har det intressanta fenomenet uppstått att de partier som gång på gång skällt på tidigare regeringar för att de valt att överimplementera direktivet sitter i regering. Då förväntar i alla fall jag mig att det verkligen kommer ett förslag som innebär en verklig minimiimplementering. Men nej. Och alla partier är inte ens här i dag och debatterar och svarar på frågor om varför man, enligt mig, har ändrat ståndpunkt. Det tycker jag är väldigt anmärkningsvärt.

Det ska sägas att det förslag som nu ligger på riksdagens bord är bättre. Men det är inte helt bra. Trots att jag själv jagar, herr talman, är propositionen verkligen ingen vardagsläsning för mig. Något mer tekniskt får man leta efter! Tolkningar av och kunskap om olika länders vapenlagar är nästan ett måste om man ska kunna jämföra systemen. Varje kommatecken är bokstavligt talat viktigt. Därför är det sorglig läsning att det fortfarande verkar vara så svårt att komma överens om vad som är den bästa lösningen. Expertisen finns, och dialogen borde kunna ske och landa i någonting där man är mer överens än i detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av ändringarna i vapendirektivet

Remissvaren är mycket mer positiva än tidigare. Men det finns uppenbara problem, inte minst för målskyttet och den stora idrottsrörelse det representerar. Jag vill inte medverka till att stifta lagar som leder till rättsosäkerhet för den enskilde, men det är faktiskt vad som ligger på bordet.

Sverige har i dag, i motsats till många andra EU-länder, tillstånd uppdelade på ändamål - vapen som innehas för ändamålet jakt får användas även för målskytte, men inte tvärtom. Detta gäller även om vapnen som sådana är helt identiska. Samma magasin kan alltså vara tillståndspliktigt för en innehavare, men inte för en annan.

Ärligt talat, mina vänner, handlar det om syftet med detta. En person som avser att skjuta mot andra människor med ett halvautomatiskt jakt eller målskjutningsvapen skulle inte få märkbart försämrad förmåga att skjuta om han hade två magasin med mindre än 10 patroner i stället för ett med 20. Men det är magasin med mer än 10 patroner som ska registreras.

Det är dessutom fullt möjligt att bygga om gevär och gå från ett fast magasin till ett löstagbart. Detta är en ombyggnad som sker inom tillståndets omfattning men som nu kan bli ett problem. Lösa magasin av plåt är känsliga. Ett magasin består av metall eller hård plast med en fjäder i. De är lite svåra att reglera. Det räcker att tappa magasinet mot ett hårt underlag för att det ska bli ett eldavbrott eller ett repeterproblem. Ur ett rent vapentekniskt perspektiv kan en innehavare av ett vapen därför behöva ha några magasin i reserv utan särskilda krav.

Att jämställa ett löst plåt- eller plastmagasin med ett skjutvapen är lite långsökt. Med jag menar att det inte hindrar polisen från att kunna ställa relevanta frågor om man påträffar ett vapenmagasin eller vapendelar hos någon som inte kan styrka att han lagligt innehar magasinet.

Jag har pratat om målskyttar - en väldigt stor rörelse. Nybörjare inom målskytte har inte möjlighet att inneha egen vapenlicens. Skyttarna har dock en egen personligt anpassad utrustning och egna magasin eftersom magasin, som jag sa, kan vara en förbrukningsvara som tar mycket stryk. Det finns även skyttar som inte vill eller kan köpa ett eget vapen men som har egna magasin.

Herr talman! Varför har man då övergett användarreglering? Svaret på den frågan står skrivet i stjärnorna. Utredaren sägs tycka att det är krångligt. Det tycker man inte i Schweiz och i Tjeckien, där man har användarreglering eller en liknande form av reglering.

Det sägs att det skulle vara ett problem med först ett generellt förbud och sedan undantag och att detta skulle vara ett särskilt problem för målskyttar. Men det är ju just detta som målskyttarna vill ha. De förordar en användarreglering i stället för en innehavsreglering.

Det sägs också att det för andra än målskyttar skulle vara ett problem med dubbla tillstånd, först ett för vapnet och sedan ett för att använda kombinationen. Men det är ju i princip så vi har det i dag, och det blir samma antal tillstånd med en reglering av innehavet. Det är väldigt diffust.

Nej, inför en användarreglering fullt ut, likt vapenlicensen! Har du avlagt jägarexamen får du ansöka om vapenlicenser, och därmed är du ansvarig. Är du målskytt har du gjort ett minst lika omfattande test som för jägarlicens eller ett ännu strängare och är därmed ansvarig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av ändringarna i vapendirektivet

Propositionen levererar något slags egenpåtaget uppdrag att försöka skapa logik och struktur i vapenregleringen. Att vapenlagarna i dag är ologiska och otydliga vet vi alla. Det är därför det finns ett uppdrag att se över detta. Varför då starta med det innan man har kommit i land med att dela upp vapenlagarna på ett mer strukturerat sätt?

Det kanske märkligaste med propositionen, avslutningsvis, tycker jag är kriminaliseringen av otillåtet innehav av vapenmagasin, dessutom med fängelse i straffskalan. Här gör regeringen bedömningen att det är klokt att använda samma straffskala som för olagligt innehav av ammunition eller ljuddämpare. Den lilla skillnaden är dock att både ammunition och ljuddämpare är klart och tydligt definierade i lagstiftningen. Vapenmagasin är det inte.

Regeringen menar att gränsdragningsproblem bör kunna lösas i rättstillämpningen. Om jag riskerar att hamna i fängelse vill jag nog klart och tydligt veta vad det är jag gör som är olagligt. Den här rättsosäkerheten är också något som Sveriges Advokatsamfund uppmärksammar. Vi ska också veta att ändringsdirektivet inte kräver en kriminalisering över huvud taget. Gör du inte det du ska blir du av med dina licenser.

Herr talman! Jag tror att det klart och tydligt har framgått att jag yrkar avslag på regeringens proposition och bifall till Centerpartiets reservation.


Anf. 96 Sten Bergheden (M)

Herr talman! I dag debatterar vi en proposition som handlar om de ändringar i vapendirektivet som vi nu ska försöka implementera i svensk lagstiftning.

Det finns som sagt mycket att säga om detta och även om tidigare propositioner, som faktiskt placerats i papperskorgen av den anledningen att man i dem försökte överimplementera vapendirektivet.

Men låt oss ändå börja där det en gång i tiden började. Det var alltså EU som genom ett nytt vapendirektiv försökte minska skjutningar och kriminalitet i Europa, en ambition som man knappast löser med detta direktiv. Innehållet i direktivet är nämligen bara nya regleringar och ny byråkrati för Sveriges och Europas lagliga vapenägare. Direktivet har varit meningslöst från första dagen och borde aldrig ha blivit något direktiv. EU måste faktiskt skärpa sig och sluta upp med att byråkratisera sönder sig självt med meningslösa direktiv.

Herr talman! Är det någon här inne som tror att de kriminella kommer att rätta sig efter detta direktiv? Är det någon som tror att de kriminella nu kommer att ansöka om licens för sina olagliga vapen och magasin? Nej, herr talman, detta är bara ännu en byråkratisk och onödig börda för landets lagliga vapenägare. Men Sverige måste trots sin ovilja implementera direktivet.

EU ska hålla sina byråkratiska och klåfingriga händer borta från Sveriges lagliga vapenägare och vår jakt. Vapnen och jakten klarar vi bäst att sköta själva här i Sverige. EU försöker nu dessutom stoppa blyanvändningen i ammunition och kriminalisera jakten i närheten av våtmarker, och i detta direktiv kriminaliserar de innehav av vissa plåtlådor med fjäder, så kallade magasin - detta samtidigt som olagliga vapen flödar runt i Europa. Lägg kraften på att jaga de kriminella och deras vapen i stället!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av ändringarna i vapendirektivet

Herr talman! Jag vill också vara tydlig med att jag även om jag inte är helt nöjd med propositionen ändå i dagsläget kan acceptera den. Sverige har hamnat i tidsbrist och kan inte riskera att behöva betala böter till EU på grund av att vi inte har implementerat direktivet i tid. Sverige behöver sina pengar bättre och till andra saker än att behöva böta dem till EU.

Herr talman! Det är faktiskt också en hel del i denna proposition som skiljer sig från tidigare propositioner. Vårt förslag innebär en bättre implementering än de tidigare förslagen.

Det införs en möjlighet att göra undantag för märkning av historiskt värdefulla vapen. Det fanns inte med tidigare. Det är ett undantag som Sverige har utnyttjat, vilket kommer att underlätta för landets samlare.

Magasin för helautomatiska skjutvapen regleras inte. Det gjorde de i S-förslaget. EU-direktivet kräver inte detta, och då har vi heller inte gjort det.

Magasin omfattas inte av regler om förvaring, transport och införsel. Det gjorde de i S-förslaget.

Även samlare får ha stora magasin utan särskilt tillstånd om de har ett vapen till dem. Inte heller det undantaget fanns med i S-förslaget.

Vid överlåtelse av vapen får magasinen behållas utan särskilt tillstånd under tre månader, det vill säga en övergångsperiod fram till att man antingen säljer dem eller söker licens för dem.

På flera punkter har detta förslag alltså tagit vara på de undantag som direktivet medger. I de delarna är direktivet implementerat på miniminivå.

Herr talman! När det gäller reglering av stora magasin fanns det egentligen tre vägar att gå: inköpsreglering, innehavsreglering och användarreglering. Inköpsreglering skulle bli extremt krångligt, så det slopades tidigt som alternativ och föll bort. Innehavsreglering har utretts ett par gånger, nu senast av en utredning som var tillsatt av Socialdemokraterna med stöd av Centerpartiet i justitieutskottet och riksdagen och som var klar i oktober november. Den utredningen putsade bort delar av problematiken i implementeringen men utredde aldrig användarregleringen ordentligt, vilket var en önskan från både mig och flera skyttar i landet.

Däremot konstaterade utredaren och departementet att användarregleringen skulle innebära mer omfattande ändringar i vapenlagstiftningen, och detta bedömde utredaren och den nya regeringen inte skulle hinnas med vilket då skulle innebära risk för böter från EU på grund av sen implementering.

Herr talman! Självklart borde användarregleringen och de övriga alternativen ha utretts av den tidigare regeringen. Man hade ju ändå fyra år på sig. Då hade vi haft tid på oss att utreda och jämföra alternativen. Men som vi alla vet gjorde i stället S-regeringen flera tappra försök att överimplementera direktivet i och med att man inte använde de undantag som fanns i detta.

Herr talman! Även om jag och flera med mig inte är helt nöjda med att användaralternativet aldrig utreddes ordentligt har ändå Tidöpartierna fattat beslut om att godkänna innehavsreglering. Justitieutskottet har också accepterat detta på grund av att vi inte har tid med fler utredningar och att risken för böter från EU nu är överhängande.

Herr talman! Däremot har justitieutskottet också tydligt påpekat att man nu kommer att följa tillämpningen av de nya reglerna. Självklart måste det gå smidigt och lätt för landets lagliga vapenägare som av någon anledning behållit andra magasin att få licens för sina magasin som de för tillfället kanske saknar vapen till. Jag har lite svårt att se att någon vapenägare som är betrodd att ha både ett vapen och stora magasin som passar till detta skulle nekas att ha kvar några gamla magasin från tidigare vapen, så den licenshanteringen bara måste gå snabbt och smidigt. Vi kommer att följa detta mycket noga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av ändringarna i vapendirektivet

Herr talman! Bara för att säga det rent uppenbara: Denna magasinsreglering och detta direktiv hade Sverige verkligen inte behövt. Det är en byråkratisk skrivbordsprodukt från EU utan någon som helst förankring i behov och kunskap. Tyvärr måste vi ändå implementera denna okunskapsprodukt från EU.

Men, herr talman, jag måste passa på att tacka dem som har varit med i referensgruppen och i det arbete som har gjorts i justitieutskottet när det gäller att ta fram tillkännagivande och annat för att underlätta för landets jägare och skyttar. Detta kommer jag till lite längre fram i detta anförande.

Jag är glad att många skyttar, Sveriges pistolskytteförbund och många av landets jägare har förstått problembilden och då också kunnat acceptera detta förslag så att vi nu i stället kan koncentrera arbetet på frågor och utredningar som handlar om att underlätta för landets jägare, skyttar och samlare.

Herr talman! Den utredning som pågår ska vara färdig i maj 2024. Till den utredningen har fyra fem partier tagit fram olika tillkännagivanden. Till och med Vänsterpartiet har varit med på vissa tillkännagivanden. Regeringen jobbar nu med den utredningen, och den handlar om att underlätta för landets jägare och skyttar. Det är cirka 30 förslag. Där ingår bland annat slopandet av femårslicenser och en uppdelning av vapenlagstiftningen i en del för olagliga vapen och en del för lagliga vapen hos jägare, skyttar och samlare - detta för att man ska kunna komma åt olagliga vapen och kriminella ännu mer utan att det i framtiden ska smitta över på lagliga vapenägare. Det handlar också om att utöka vapengarderoben, och det handlar om att underlätta för landets vapensamlare.

Herr talman! Även arbetet med att ta fram nödvändiga utredningar när det gäller att inrätta en viltmyndighet pågår. Vi skulle då kunna flytta licenshanteringen och andra uppgifter, som till exempel kontroll av skjutbanor, till denna nya myndighet. Arbetet för att underlätta för landets jägare, skyttar och samlare är alltså igång.

Herr talman! Jag är trots allt glad att sju riksdagspartier nu enats runt regeringens proposition och att vi därmed kan undanröja risken för böter från EU.

Jag yrkar bifall till propositionen och till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationen.


Anf. 97 Helena Vilhelmsson (C)

Herr talman! Tack, Sten Bergheden, för ett återigen engagerat anförande! Sten Bergheden är en av de ledamöter som har ägnat mycket tid här i talarstolen åt att kraftigt kritisera de negativa konsekvenser för jägare och sportskyttar som tidigare försök till överimplementeringar har kunnat leda till.

Jag roade mig med att titta på vad ledamoten hade sagt i den senaste debatten här. Jag citerar:

"Regeringen försöker gång på gång reglera innehav av vapenmagasin. Ibland skyller man på gängkriminaliteten, ibland på EU-direktivet. Man skyller på att polisen annars inte kan beslagta magasin, vilket inte är sant. Polisen beslagtog drygt tusen magasin 2018. Man skyller på att innehav av magasin måste regleras enligt direktivet, vilket inte heller är sant. Direktivet kräver bara en reglering av vissa magasin i kombination med vissa vapen. Detta har Schweiz löst på ett sätt som inte påverkar lagliga jägare och skyttar. Det borde regeringen studera."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av ändringarna i vapendirektivet

Vad ledamoten då inte nämnde var att Schweiz har just en användningsreglering och inte en innehavsreglering.

Jag undrar varför Moderaterna med flera har ändrat uppfattning och varför man släpper igenom en innehavsreglering som faktiskt går längre än vad direktivet betyder.


Anf. 98 Sten Bergheden (M)

Herr talman! Tack för frågan, Helena Vilhelmsson! Ja, det är mycket enkelt. Vi har satts i en situation. Efter fyra år med misslyckade implementeringar från Socialdemokraterna sitter vi i en situation där vi vilken dag som helst kan åka på böter från EU.

Vi har en färdig utredning som vi har korrigerat och förbättrat när det gäller att använda undantag och annat, och vi har verkligen minimerat andra delar i det hela. Jag beklagar att utredningen inte utredde användningsregleringen fullt ut. Hade den gjort det hade vi kunnat jämföra de två alternativen och i det läget kunnat spara tid. Men utredningen var tillsatt av Socialdemokraterna, som stöttades av Centerpartiet, som drev igenom detta i justitieutskottet och riksdagen. Den skulle tillsättas före regeringsskiftet, och det gjorde den. Den hade dessa direktiv och tog fram detta förslag, som vi fick på vårt bord i oktober eller november. Därefter har vi inte haft tid att tillsätta nya utredningar för att korrigera detta. Man har då fått jobba med att modifiera detta förslag så bra det går, och i detta läge har man fått lämna det till riksdagen för att slippa böter från EU.

Det är huvudanledningen till att vi tvingas gå fram med detta förslag. Vi har inte tid att fortsätta utreda längre.

Herr talman! Det är faktiskt så att Centern stöttade den gamla regeringen i åtta år, men framför allt de sista fyra åren. Det är lite märkligt att inte Centern i det läget drev att det skulle vara en utredning om användningsreglering under den perioden. Man accepterade att regeringen hela tiden kom tillbaka med innehavsregleringar och andra regleringar. Det är lite märkligt, och detta kanske ledamoten Helena Vilhelmsson kan svara på.


Anf. 99 Helena Vilhelmsson (C)

Herr talman! Jag tycker att det är märkligt att partier som så sent som för sex månader sedan sa att man inte skulle överimplementera direktivet ändå gör det. Och jag tycker att det är särskilt märkligt att ett parti som Moderaterna gör det, som faktiskt har varit med och drivit igenom detta i EU.

Om man hade velat ta ansvar - det säger Sten Bergheden upprepade gånger, och han säger dessutom att han inte tycker att detta förslag var något bra i EU - hade Moderaterna kunnat gå före. Moderaterna har kunnat driva på för att en referensgrupp skulle bildas där alla partier skulle få säga sitt. Vad sa Moderaternas ledamot? Vad sa Sten Bergheden själv i referensgruppen? Varför var det inte viktigt då att jobba fram en användarreglering?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av ändringarna i vapendirektivet

Man skyller på EU och böter. Jag har förståelse för den diskussionen, men å andra sidan hörde vi om hot om böter från EU-domstolen för ett år sedan och för två år sedan. Då sa samtliga Tidöpartier: Det spelar ingen roll. Vi måste kunna göra detta på ett korrekt sätt. Vi behöver ha en reglering som inte går utöver vad som krävs.

Men nu, de senaste månaderna, har tydligen hotet blivit överhängande. Det är märkligt att man ändå släpper igenom detta. Ärligt talat är det så att både regeringen och denna kammare har utformat både regleringar och lag på väldigt kort tid. Att utreda en användarreglering tror jag inte skulle ta förfärligt mycket längre tid.

Jag avslutar med att citera ytterligare ett uttalande från Sten Bergheden för ett eller två år sedan:

"Lyssna in landets jägare och sportskyttar! De är både kunniga och pålästa, och de kan hjälpa er. Era kontakter med polisen och era så kallade experter borta på departementet, som vill överimplementera vapendirektivet, har ni inte haft tillräcklig hjälp av hittills. Deras kunskaper räcker tydligen inte för att lösa det här problemet."

Jag skulle kunna använda det nu som mitt citat riktat till Sten Bergheden.


Anf. 100 Sten Bergheden (M)

Herr talman! Jag kan börja med att säga att Centerpartiets representant i denna referensgrupp inte hade några avvikande meningar och inte ställde några nya krav.

I detta läge säger man att den regering som sitter nu skulle skapa nya utredningar. Den tidigare regeringen hade detta på sitt huvudbord, och den satt i fyra år med stöd av Centerpartiet, som tillät den ena utredningen efter den andra utan användningsreglering. Man satte Sverige i denna situation.

Man kan fråga sig vad Centerpartiet fick ut just i dessa frågor av samarbetet med Socialdemokraterna. Förmodligen fick man inte ut någonting, med tanke på att man ofta gjort upp med övriga partier när det gäller bra förslag för att underlätta för landets jägare och skyttar. Men Centerpartiet vek tydligen ned sig helt när det gällde att kräva en användningsreglering av den gamla socialdemokratiska regeringen.

Herr talman! Utredaren lämnade detta på bordet och talade om att han hade träffat skyttar och jägare. Det fanns önskemål om en användningsreglering, men han hade inga möjligheter att utreda det vidare. Han hade ingen tid till detta, för han var färdig.

Jag vet också, herr talman, att jag var en av dem som drev just att han skulle träffa skyttar och jägare och ta in den delen innan utredningen var klar. Det gjorde han, men han levererade inte utifrån vad de sa, utan han levererade fortfarande utifrån innehavsreglering. Däremot fick vi ändå utredaren att leverera en mängd olika andra delar och också att underlätta denna del.

Nu kommer tillämpningen, och den kommer vi att vara noga med. Där hoppas jag att vi får stöd från Centerpartiet.


Anf. 101 Birger Lahti (V)

Herr talman! Det finns mycket att säga om EU, och jag brukar säga att där synderna samlas samlas även skitflugorna, och jag kan väl börja där. Det är många gånger som inte heller jag tycker om implementeringen av EU:s direktiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av ändringarna i vapendirektivet

I betänkandet behandlar utskottet propositionen Genomförande av ändringarna i vapendirektivet. I propositionen föreslås de lagändringar som bedöms nödvändiga för att genomföra 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv. Vänsterpartiet har ställt sig bakom förslaget att riksdagen antar regeringens förslag om de lagändringar som bedöms nödvändiga för att genomföra 2017 års ändringsdirektiv från EU.

Turerna kring ärendet har gjort att vi är sena med implementeringen, och i maj 2022 stämde kommissionen Sverige i EU-domstolen på grund av för sent genomförande av ändringsdirektivet.

Vi har hört exempel på hur det har gått till. Som jag inledde med skulle jag kunna säga mycket om EU:s inblandning i stora som små frågor, men jag låter bli.

Faktum är att när det gäller vapenfrågor är det kanske inte helt fel att länder i Europa har likartade lagar och regler kring vapen och deras användning, oavsett om vi träffar problemet med den här ändringen eller inte. Precis som Petter Löberg från Socialdemokraterna nämnde finns det en anledning till att EU har varit så engagerat i den här frågan.

Som vi har hört från andra ledamöter har regeringen en utredning på gång som ska se över vapenlagstiftningen. Den har sedermera fått nya direktiv som ska ge förslag på lagändringar senast den 10 maj 2024, vilket jag ser fram emot.

De nya direktiven handlar om förenklingar och vapengarderobers storlek samt lite annat som jägare och sportskyttar efterfrågar. Jag ska inte föregå utredningens arbete, men jag kan erkänna, herr talman, att jag sitter i utredningens referensgrupp och förhoppningsvis har möjlighet att spela in åsikter och förslag.

Det vi måste komma ihåg är att det är vi som stiftar lagar, och det är vi som ska ta ansvar för de lagar och regler som riksdagen beslutar om. Med det menar jag att om vi ger möjlighet till kryphål som kan användas av illegala vapenanvändare är det också vi lagstiftare som måste reparera lagarna därefter.

Jag vill framhålla att Vänsterpartiets syn är att regler och lagar kring legala vapeninnehavare inte ska överimplementeras. Där har vi landat i att regeringens bedömning i det här läget är så balanserad och rätt avvägd att vi måste stödja den. Sedan måste vi, som även andra har sagt, ha en kontinuerlig uppföljning så att korrigering kan ske om vi missat något när vi ändrar i lagen om vapendirektivet.

Däremot vill jag vara tydlig med det ska vara hårda och avskräckande sanktioner mot all illegal vapenhantering.

Herr talman! Jag har sedan barnsben hanterat vapen och varit aktiv jägare. Jag har sett mycket vapen, legala sådana givetvis, men även om jag har drabbats av långa handläggningstider och ibland svurit åt regler vill jag hävda att reglerna ändå är rätt bra avvägda i Sverige. Givetvis ska myndigheter som handlägger licensärenden ha rimliga arbetsförhållanden och resurser så att prövningarna blir rättssäkra men ändå hanteras inom rimlig tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av ändringarna i vapendirektivet

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionen.


Anf. 102 Ingemar Kihlström (KD)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till regeringens proposition vad gäller implementering av EU:s ändringar i vapendirektivet.

Att vapen dödar och skadar ser vi tyvärr fortfarande dagligen på våra gator. Det är mer regel än undantag att vi läser om dåd där man skjuter, ofta bland oss vanliga medborgare på våra gator, för att skada och döda en annan människa. Trenden av ökat dödligt våld genom skjutningar fortsätter. Denna trend måste brytas. Vårt samhälle måste garantera säkerheten för våra medborgare.

I dagens debatt behandlar vi regler för vapeninnehav. Att bryta den dödliga trenden av skjutvapenvåld i samhället löser man dock inte genom ytterligare pålagor på laglydiga vapenägare. I stället bör man skärpa straffen för olagligt innehav och bruk av vapen och ge större resurser och befogenheter att stoppa vapnen vid vår gräns men också, likt det man nu gör, eller försöker att göra, i Ukraina, se till att de vapen som används i det fruktansvärda krig som är ett resultat av Rysslands angrepp på Ukraina, inte försvinner ut i den gängkriminella världen när kriget väl tar slut. Vi ser ju hur vapnen från kriget i Jugoslavien i många fall blivit till verktyg i den gängkriminella världen. Kontroll och registrering är viktigt. Det är på dessa områden vi måste skärpa lagstiftningen.

Precis som många talare redan har sagt omges dagens över en halv miljon registrerade vapenägare av många regler. Samhället har många kontrollfunktioner för den som äger ett vapen. Jag har sagt det tidigare i dessa debatter, men det tål att upprepas: Det är inte legala vapen som används vid de skjutningar och andra grova brott som vi ser i Sverige. Naturligtvis förekommer det, men de vapen som används kommer främst in i Sverige på illegal väg. För oss kristdemokrater är det därför självklart att inte bunta ihop jägare och sportskyttar med dem som beter sig allra värst i samhället.

Herr talman! Så är vi nu framme vid beslut vad gäller den svenska implementeringen av det europeiska vapendirektivet. Regeringen presenterar nu en proposition för att möta EU:s krav. Precis som nämnts röstade en majoritet av de svenska partierna i EU-parlamentet ja till vapendirektivet. Vi kristdemokrater var, som nämnts tidigare, inte ett av dem. Men vi måste implementera besluten.

Riksdagen har vid flera tillfällen tillkännagett för den tidigare regeringen att genomförandet i svensk lagstiftning inte ska gå längre än vad direktivet kräver. Trots det har, som vi har hört i debatten, regeringen flera gånger försökt att gå fram med förslag som enligt utskottet och en riksdagsmajoritet har inneburit en överimplementering. S-regeringen valde ofta att hålla fast vid sin väg, och till slut gick det så långt att Sverige riskerade att få dryga EU-böter.

Då tog processen till slut den väg som den borde ha tagit från början. En utredare utsågs, och vi fick en parlamentarisk referensgrupp där många av oss som nu debatterar ingick. Eftersom jag satt med kan jag bekräfta att när man möts runt ett bord och har en tydlig inriktning och en öppen, konstruktiv dialog leder det fram till resultat.

Utredarens förslag blev också mycket bättre än det som tidigare presenterats och angav en väg som innebar hanterbara förslag som i stort inte påverkar jägares och sportskyttars vardag eller vapenhantering. Jag kan konstatera att trots den debatt vi har i dag var den parlamentariska referensgruppen i stort sett enig angående de förslag som presenterades inom den möjliga tidsram som gavs, och det håller nästan ända in i riksdagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av ändringarna i vapendirektivet

Efter en smärre justering i Regeringskansliet når vi nu med den nya regeringen det som borde har varit ett faktum från början: en verklig minimiimplementering. Så gör man om man sätter upp rätt målsättning från början, och det är bra att Sverige nu har en regering som möter dessa krav.

Herr talman! Tidigare i debatten har det nämnts vad detta gäller, nämligen märkning, vapenmagasin, vapenmäklarverksamhet och registrering. Den mest diskuterade frågan är, som vi märker i debatten, vapenmagasinen.

Direktivet anger att det måste införas en reglering av vissa vapenmagasin. För att inte gå längre än vad som krävs enligt ändringsdirektivet föreslås en reglering av endast sådana magasin som omfattas av direktivet. Det innebär en reglering av löstagbara vapenmagasin för halvautomatiska skjutvapen som innehåller fler än 20 patroner eller fler än 10 patroner om magasinet kan sättas in i ett skjutvapen vars pipas längd överstiger 30 centimeter eller vars totala längd överstiger 60 centimeter.

Vi kan alltid fundera över om vi kunde ha gjort något bättre. Det ska vi lagstiftare alltid göra. Men precis som har nämnts i debatten riskerar vi böter. Även om inte heller jag tycker att förslaget är fullt ut bra kan jag acceptera att det ser ut som det gör och att det lämpligaste sättet att i nuläget uppfylla ändringsdirektivet och samtidigt värna om legala vapenägare så långt det går är att införa en reglering liknande den som i dag gäller för ammunition och ljuddämpare.

Förslaget är, som har nämnts tidigare, en fråga om reglering. Men det är också viktigt att vi utvärderar och ser om de nackdelar som ändringarna ger innebär ett ytterligare krav på förändringar. Vi måste från både utskottets och riksdagens sida noga följa tillämpningen av de nya reglerna.

Herr talman! Under förra mandatperioden gjordes ett stort antal tillkännagivanden till regeringen av en majoritet i riksdagen gällande vapenägande och hantering. Det var en tydlig signal att det finns förslag för att möta jägares och sportskyttars önskemål om förenklingar. Dessa förenklingar finns med i Tidöavtalet, och nu startas en utredning för att se till att laglydiga vapenägare ska få ett förenklat hanterande av sina vapen.

Den här debatten visar att det är möjligt att välja en annan inriktning än den väg som tidigare regering valde för kontroll och åtgärder vad gäller vapen i vårt land. De många tillkännagivandena under tidigare år visar att det finns en majoritet i Sveriges riksdag som vill gå laglydiga vapenägare till mötes.

Genomförande av ändringarna i vapendirektivet

Med dessa avslutande ord vill jag säga att vi kristdemokrater stöder den nya regeringens väg, och jag yrkar bifall till utskottets majoritetsförslag, som innebär ett bifall till propositionen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2023-06-07
Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 1, Voteringar: 1
Stillbild från Beslut: Genomförande av ändringarna i vapendirektivet, Beslut: Genomförande av ändringarna i vapendirektivet

Beslut: Genomförande av ändringarna i vapendirektivet

Webb-tv: Beslut: Genomförande av ändringarna i vapendirektivet

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Genomförande av ändringarna i vapendirektivet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel,
    2. lag om ändring i vapenlagen (1996:67),
    3. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
    4. lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor.Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:102 punkterna 1-4.
  2. Genomförande på miniminivå

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2022/23:2379 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C).
    • Reservation 1 (C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S940013
    SD63009
    M60008
    C02103
    V21003
    KD16003
    MP15003
    L14002
    -1000
    Totalt28421044
    Ledamöternas röster