Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling – höjt tak för avdraget

Herr talman! I dag debatterar vi en proposition som innebär att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning och utveckling förstärks.

Forskning av hög kvalitet är avgörande för att Sverige ska vara internationellt konkurrenskraftigt. Det är också viktigt för att näringslivet och samhället i stort ska kunna förses med långsiktig kompetens och nya innovationer, vilket i sin tur leder till hög produktivitet och tillväxt. Det är angeläget att företagens möjligheter att just bedriva forskning och utveckling förstärks, särskilt i en tid av lågkonjunktur och hög inflation.

Eftersom det företag som står för kostnaden för forskning och utveckling inte nödvändigtvis kan tillgodogöra sig hela avkastningen på investeringen finns en risk att det bedrivs alldeles för lite forskning och utveckling i förhållande till vad som är samhällsekonomiskt optimalt. Detta gäller särskilt i tuffa ekonomiska tider. Det finns därför skäl att stödja just sådan verksamhet, vilket förslaget vi debatterar i dag faktiskt gör.

Herr talman! Att på det här sättet minska företagens kostnader för att bedriva forskning och utveckling är inte bara en enkel åtgärd inom befintligt regelverk utan kan framför allt leda till att mängden faktiskt ökar. Ett höjt tak innebär att förändringen kan träda i kraft snabbt och att den administrativa bördan för berörda företag inte nödvändigtvis ökar.

Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som jobbar med forskning och utveckling har också den fördelen att den omfattar samtliga branscher så länge det finns ett kommersiellt syfte med den forskning och utveckling som bedrivs. Detta möjliggör för fortsatt och förhoppningsvis även mer forskning och utveckling. Det är något som är nödvändigt för ett säkrare, friare och grönare Sverige.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Vänsterpartiets reservation.

Att Sverige ska vara ett land som ligger långt fram när det gäller forskning och utveckling är oerhört viktigt och centralt för vårt samhälles utveckling. För att komma dit krävs det offentliga satsningar. Vänsterpartiet föreslog 1 miljard kronor extra till forskning i vår höstbudget 2023. Vi vet att forskning kommer att vara en viktig del i klimatomställningen men också för samhällets utveckling som helhet.

Men att göra ytterligare nedsättningar av arbetsgivaravgifterna för företag med anställda som arbetar med forskning eller utveckling utan att veta vad effekten har varit av de tidigare nedsättningarna är att agera vårdslöst med våra trygghetssystem och vår välfärd. Arbetsgivaravgifterna går till att finansiera bland annat sjukpenningen. I en rapport som gjorts av Riksrevisionen om nedsättningar av arbetsgivaravgifter är slutsatsen att kostnaden tas av arbetstagarna.

Den del av arbetsgivaravgifterna som ska gå till sjukförsäkringen, akassan och arbetsskadeförsäkringen har minskat rejält. I stället har det som kallas den allmänna löneavgiften mångdubblats. Den infördes 1995 för att finansiera Sveriges medlemskap i EU men var då bara 1 ½ procent av lönen.

Sjukförsäkringsandelen har mer än halverats sedan 2006. Och givetvis finns det ett samband mellan att personer som är sjuka och som egentligen borde få rätt till ersättning via sjukpenning nu nekas ersättning och att dessa inbetalningar till systemen har minskat.

Den första nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling infördes av den borgerliga regeringen 2014. År 2020 beslutades om ytterligare nedsättning av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling genom att taket för avdraget höjdes från 230 000 kronor till 450 000 kronor samtidigt som den allmänna löneavgiften sattes ned med 10 procentenheter på sådana ersättningar till personer som arbetar med just forskning eller utveckling. Vänsterpartiet röstade mot förslaget som ändå antogs av riksdagen.

År 2021 beslutades det om ytterligare förstärkning av detta avdrag genom att taket höjdes och kraven sänktes för vilka anställda som omfattas. Även detta röstade Vänsterpartiet mot. Det antogs dock av riksdagen.

Nu föreslår regeringen alltså att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling förstärks ytterligare. Det högsta sammanlagda avdraget från arbetsgivaravgifterna som får göras för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige höjs från 600 000 kronor till 1 ½ miljon kronor per månad. Detta sker i en tid då vi har en mycket hög inflation och regeringen säger att deras främsta mål är att bekämpa inflationen.

Herr talman! Varför satsar vi inte riktat på företag som går på knäna eller på forskning och utveckling i framtidsbranscher som kan växa? Vi behöver ställa om samhället snarast. Men i stället för att satsa pengar på det som skulle göra skillnad vill man säkerställa företagens vinster.

Vänsterpartiet har kritiserat samtliga förslag på sänkta arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling för att de har varit dåligt utredda.

De införda möjligheterna till avdrag har inte utvärderats. Ingen internationell jämförelse har gjorts. Och det finns en uppenbar risk för att dessa tillåtande regelverk missbrukas så att detta används för personer som inte ens jobbar med forskning eller utveckling. Hur stor denna risk är hade kunnat analyseras om de tidigare förändringarna hade utvärderats. Men det har inte gjorts.

Sverigedemokraterna ville att en utvärdering av effekten av sänkningarna av arbetsgivaravgifterna skulle göras när det förra beslutet om en höjning av avdraget gjordes. Nu sitter de vid makten och struntar helt enkelt i hur vår välfärd och våra trygghetssystem ska kunna fungera.

Den föreslagna höjningen som regeringen nu går fram med är uppenbarligen riktad till stora företag som har möjlighet att göra dessa avdrag i den omfattning som nu kommer att bli möjlig. Vänsterpartiet anser inte att det är prioriterat att subventionera just dessa stora företag.

Arbetsförmedlingen bedömer att ett höjt tak för avdraget skulle ge en marginell effekt på sysselsättningen inom denna grupp och omfattningen av arbetet med forskning och utveckling.

LO lämnade ett remissvar 2021 när den förra höjningen av avdraget gjordes. Då uttryckte man sig på följande sätt: LO anser att det finns en övertro på att sänkta lönekostnader skulle öka sysselsättningen och stimulera företagandet. LO:s generella uppfattning är att stöd till verksamheter ska ske på utgiftssidan. För att stöd ska utvidgas eller förlängas är ett självklart krav tydligt definierade mål samt ett underlag med påvisbara, positiva effekter av stödet. Skatter och arbetsgivaravgifter ska användas för att finansiera offentlig verksamhet samt offentliga försäkringar. LO anser att regeringen bör upphöra att behandla skatter och arbetsgivaravgifter som något potentiellt skadligt eller som något vars syfte är att fungera som ekonomiskt styrmedel.

Vänsterpartiets uppfattning är att vi i stället för att dumpa arbetsgivaravgifter måste satsa på att avsätta faktiska pengar i budgeten för forskning och utveckling. Allt annat är att urholka systemet i en annan ände. Arbetsgivaravgifterna är våra pengar som vi avstår i lön för att våra trygghetssystem ska fungera.

Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)