Luftfartsfrågor

Betänkande 2022/23:TU11

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
31 maj 2023

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

Beslut

Det skandinaviska luftfartssamarbetet ska fortsätta (TU11)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det skandinaviska luftfartssamarbetet ska fortsätta. Samarbetet ska ligga till grund för det skandinaviska gemensamma arbetet på luftfartsområdet till och med den 30 september 2040.

Riksdagen har också behandlat ett sextiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022, och sa nej till dessa. Bland annat med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar exempelvis om regionala flygplatser, beredskapsflygplatser, flygets klimatpåverkan och elflyg.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motionsyrkanden.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 26
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2023-05-11
Justering: 2023-05-23
Trycklov: 2023-05-26
Reservationer: 19
Betänkande 2022/23:TU11

Alla beredningar i utskottet

2023-04-25, 2023-05-11

Det skandinaviska luftfartssamarbetet ska fortsätta (TU11)

Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att det skandinaviska luftfartssamarbetet ska fortsätta. Samarbetet ska ligga till grund för det skandinaviska gemensamma arbetet på luftfartsområdet till och med den 30 september 2040.

Utskottet har också behandlat ett sextiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022, och föreslår att riksdagen säger nej till dessa. Bland annat med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar exempelvis om regionala flygplatser, beredskapsflygplatser, flygets klimatpåverkan och elflyg.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2023-05-30
Debatt i kammaren: 2023-05-31
Stillbild från Debatt om förslag 2022/23:TU11, Luftfartsfrågor

Debatt om förslag 2022/23:TU11

Webb-tv: Luftfartsfrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 41 Oskar Svärd (M)

Herr talman! I dag är det äntligen dags att debattera betänkandet om luftfarten, det vill säga flyget. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.

I betänkandet handlar en stor del om att vi ska fortsätta med det skandinaviska luftfartssamarbetet och att det ska utgöra grunden för det gemensamma arbetet inom luftfartsområdet. Jag har valt att dela upp mitt anförande i tre delar: flygets betydelse för Sverige, framtidens resande och vilka åtgärder som behövs här och nu men också för att möta framtiden.

Herr talman! Mellan 2014 och 2022 prioriterades flyget ned av den dåvarande socialdemokratiska regeringen, inte minst när Miljöpartiet var en del av regeringsunderlaget.

Kreativiteten hos den dåvarande rödgröna regeringen när det gäller att hitta förslag för att undergräva svenskt flyg var stor. Vi minns alla diskussionerna om Bromma, som till varje pris skulle avvecklas, men där Moderaterna med stöd av flera andra partier satte stopp.

Ett modernt miljöparti borde enligt min mening jubla över det faktum att man kan göra Bromma till en av världens första fossilfria hubbar. I stället är flygplatserna i Sverige den samlade symbolen för hela världens miljö- och klimathot. Det var fel politik som bedrevs för flyget, med dåliga följdeffekter för Sverige.

Herr talman! För en dryg vecka sedan gick remisstiden ut för Peter Normans flygplatsutredning. I utredarens uppdrag ingick bland annat att analysera och komma med förslag på långsiktiga inriktningar när det gäller statens ansvar för flygplatserna i Sverige, för att säkerställa en god tillgänglighet för näringslivet, medborgare och samhällsviktigt flyg.

Samtidigt som remisstiden löpte ut lämnade flygbranschen över en handlingsplan där representanter från branschen lyfte fram viktiga delar som de vill bidra med men också förslag som politiken kan anamma för ett starkare och bättre flyg i Sverige. Jag ser fram emot att se de remissvar som kommit in om flygplatsutredningen men även den handlingsplan som branschen lämnat över. Med stor sannolikhet kommer båda delarna att vara viktiga framdeles och kan komma att ligga till grund för kommande politik på flygområdet.

Herr talman! Det blåser nya vindar. Sverige har en moderatledd regering med Liberalerna och Kristdemokraterna som i samarbete med Sverigedemokraterna bildar en majoritet här i riksdagen. Detta skapar möjligheter för flyget som vi ska ta vara på. Jag är glad över att Brommas bevarande nu finns med i Tidöavtalet och att omställningen av flyget ligger högt upp på agendan.

Flygets betydelse för Sverige är stor. Vi bor i ett avlångt land med stora glesbefolkade områden där en bra och pålitlig flygtillgänglighet är en förutsättning för tillväxt och välstånd. För besöksnäringen och tillväxten och för att Sverige ska bli mer attraktivt när det gäller företagsetableringar är ett bra flygsystem en av flera viktiga delar. Det bidrar till att Sveriges konkurrenskraft stärks och till att företag vågar investera i hela landet, och det skapar ett sammanhållet Sverige.

Det går heller inte att blunda för den samhällsviktiga funktion som flyget faktiskt har. Det gäller beredskapsflygplatser, ambulansflyg, brandflyg och transporter i kris- och krigstid. Detta ska värnas, underhållas och utvecklas.

Herr talman! Med en borgerlig regering går vi nu mot ljusare tider. Flyget är ingen miljöbov som hotar vårt klimat för all framtid, utan flyget är ett av flera viktiga transportslag som likt andra sänker sina utsläpp med ett framtida och snart mål om fossilfrihet.

Elflyget kommer enligt branschen själv att trafikera kommersiella linjer inom bara några år, och vätgas och en större produktion av biodrivmedel bidrar till omställningen. Här kommer forskning och utveckling att betyda mycket. Vår uppgift blir att möta den utveckling vi nu ser med en lagstiftning på plats och långsiktiga spelregler för flyget. Flyget behövs för att hela Sverige ska leva.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga att vi nu går från nedläggningshot, flygskam och Miljöpartiets verkningslösa symbolpolitik till en flygpolitik som stöttar flyget och där staten, kommunerna och branschen jobbar tillsammans för ökad tillväxt, miljön, beredskapen och jobben, för ett säkrare, grönare och friare Sverige.

(Applåder)


Anf. 42 Daniel Helldén (MP)

Herr talman! Tack, ledamoten Oskar Svärd, för ett intressant anförande!

Jag noterar att Miljöpartiet uppenbarligen är det onda i Sverige när det gäller flyget.

Det är intressant att höra att regeringen ägnar sig åt att blåsa nytt liv i flyget. Det som är problematiskt i dag är regeringens flygpolitik, och det som blåser är en massa koldioxid. Det som ledamoten säger finns det inte så mycket fog för i verkligheten.

Jag vill specifikt lyfta fram det du säger om Bromma flygplats. Flygplatsen ska vara något som Miljöpartiet särskilt lyfter fram när man pratar om klimat- och miljöproblem. Bromma flygplats är en yta tänkt att bygga bostäder på, och det har vi pratat om under många år. Jag vet att Moderaterna har lite olika inställning till detta, men Moderaterna vet att Bromma flygplats behölls för andra ändamål.

Ändå står Tidöpartierna här och pratar om Bromma som räddat, som något man tar med sig in i framtiden och som ska göra framtiden ljus för flyget. Det enda vi vet är att flyget på Bromma är satt på paus och sannolikt kommer att avvecklas. 60 procent av flyget har försvunnit. Den utredare som ledamot Svärd pratar om, Peter Norman, säger i sin flygplatsutredning som lades fram i våras att Bromma flygplats kan läggas ned. Det är hans bestämda uppfattning, men det går tydligt att läsa mellan raderna att regeringen hade sagt att han inte fick säga detta som ett resultat av utredningen. Men Bromma har ingen framtid och borde läggas ned nu.


Anf. 43 Oskar Svärd (M)

Herr talman! Jag tackar ledamot Helldén för att han tyckte att jag höll ett intressant anförande.

Det finns olika politiska ståndpunkter i frågan om Bromma. Vi säger att Bromma ska bevaras och utvecklas, och vi kan se att Bromma kan vara en hubb för elflyg.

Ledamoten lyfter upp frågan om utsläppen. Men jag nämnde att i fråga om utsläppen ska det ske en omställning. Det är utsläppen som ska bekämpas - jag delar ledamotens uppfattning i den frågan - inte själva resandet.

Herr talman! Jag står fast vid att alla fyra transportslag är extremt viktiga för att Sverige ska hålla ihop, för att tillväxten ska stärkas och för att vi ska bygga ett starkare land.


Anf. 44 Daniel Helldén (MP)

Herr talman! Det intressanta är att när Peter Norman diskuterar flygplatssystemet pratar han om flygplatser där det kan finnas elflyg, även om han inte riktigt kan förklara hur de ska tas fram med den hastighet han säger. Det handlar om Karlstad flygplats och Sundsvall-Timrå flygplats.

Peter Norman pratar inte om Bromma flygplats därför att han som utredare är övertygad om att den flygplatsen inte behövs. Den ställer bara till det för Swedavia som en stor förlusttyngd verksamhet. Har man läst utredningen och, som vi har gjort i trafikutskottet, träffat de olika aktörerna vet man att för de flyg som faktiskt behövs - exempelvis är det besvärligt att ta tåget till Kiruna - måste det finnas ett fungerande flygplatssystem och flyg.

Men i stället dräneras Swedavia på pengar med en flygplats i centrala Stockholm som absolut inte behövs. Den behövs för att bygga bostäder, och staden äger marken. Vi borde helt enkelt ta bort befintlig trafik. Den får plats på Arlanda, och den har fått plats på Arlanda under lång tid. Ändå säger Moderaterna att det på Bromma ska vara en elhubb. Men flygplatsen har gjort sitt, och den kostar bara pengar.

Branschföreträdare som ska tillverka elplanen - det finns ännu inga - säger att de ska vara i kommersiell trafik 2027-2028. Man visar upp ett stålskelett. Dessa plan finns inte, och branschen säger att elflyget inte kommer att ersätta en enda av de linjer som finns i Sverige i dag. Elflyget är inte framtiden. Då kan man inte använda det som ett argument för att Bromma ska ligga kvar och blockera byggandet av bostäder för 100 000 stockholmare.


Anf. 45 Oskar Svärd (M)

Herr talman! Det är tämligen fascinerande att höra ledamoten prata om att elflyget inte verkar vara på gång. När jag träffar branschföreträdare och ansvariga på dessa flygplatser pratar de just om omställningen till el, till fler biodrivmedel och till mer vätgas. Flyget ställer om, och man förbereder på flygplatserna. Jag nämnde att Bromma skulle kunna vara en sådan hubb.

Jag har full respekt för att vi har olika åsikter i frågan kopplat till Bromma. Ledamoten är själv från staden, och jag är från Örebro län - vi kanske ser på Bromma på olika sätt.

Jag nämnde i mitt anförande att remisstiden för Peter Normans utredning gick ut för drygt en vecka sedan. Jag tänker inte stå här i dag och diskutera de förslag som ligger till grund för utredningen, utan jag ser fram emot att läsa de remissvar som har inkommit från hela Sverige. Sedan kan vi tillsammans se på hur vi kan utveckla flygpolitiken för lång tid framöver, där omställningen är ett av de prioriterade områdena.


Anf. 46 Ulrika Heie (C)

Herr talman! Äntligen - inledde ledamoten sitt anförande. Han nämnde sedan den handlingsplan som branschen har lämnat in. Den har vi båda tagit del av och tycker att där finns många intressanta förslag. Det betänkande vi behandlar i dag handlar också om den skandinaviska luftfartspolitiken, som också är en proposition, det vill säga något som regeringen föreslår.

Bortsett från detta ekar det lite tomt från regeringsföreträdaren. Han säger att det är en intressant handlingsplan som har tagits fram, men jag skulle vilja vet vilka konkreta förslag som är så intressanta och som ledamoten anser att vi inom närtid behöver införa. Vi vet att flyget måste vara med i den gröna omställningen, och ledamoten nämnde detta också i sitt replikskifte med Miljöpartiets Daniel Helldén.

Ledamoten sa också att det finns en lagstiftning på plats. Jag blir nyfiken och undrar vilken lagstiftning som ledamoten menar är på plats.

Vi vet att flygbolagen under covidpandemin hade stora svårigheter kopplade till de ökade kostnader som uppstod på grund av trafikavgifterna och så vidare. Anser ledamoten att staten borde ta en större del av avgifterna när flygets egenfinansiering av trafikavgifter ligger nere på grund av myndighetsföreskrifter? Annars blir branschen oerhört drabbad av avgifter på grund av att den måste ta en så stor del av kostnaderna på grund av myndighetsföreskrifter.


Anf. 47 Oskar Svärd (M)

Herr talman! Jag tackar för frågorna.

När det gäller frågan om lagstiftningen sa jag inte i mitt anförande att lagstiftning finns på plats. Lagstiftning finns visserligen kopplat till flygets område, men jag sa att när utvecklingen går så snabbt som den de facto gör, det pågår en omställning inom flyget med elflyg om några år, är det viktigt att vi inom politiken följer med och ser till att lagstiftning kommer på plats för att möta utvecklingen.

Herr talman! Branschen har överlämnat en handlingsplan. Det finns två delar som jag tycker är extra viktiga. Bland annat gäller det omställningen. Branschen lyfter fram vad den vill göra för biodrivmedel, vätgas och elflyget. Men branschen säger också att vi måste se till att det finns en elförsörjning och skapa förutsättningar för att skala upp en inhemsk produktion av biodrivmedel. Det är en del av handlingsplanen jag tycker är intressant, och det är bra och seriöst.

Den andra delen gäller kompetensförsörjningen. I den dialog jag har haft med de branschföretag som har lämnat fram denna handlingsplan lyfter de upp kompetensbristen som ett problem - likt många andra branscher, ska tilläggas.

Vi behöver sätta oss ned och tillsammans ta fram en långsiktig lösning för att säkra kompetensen och ställa om flyget så snabbt som möjligt.


Anf. 48 Ulrika Heie (C)

Herr talman! Tack, ledamoten, för svaren på mina frågor!

Jag skulle ändå önska ett ytterligare förtydligande, inte minst när det gäller det ledamoten nämnde om att skala upp produktionen av biodrivmedel. På vilket sätt anser ledamoten att regeringen kan verka för att det ska ske? Vilka incitament handlar det om? Är det lagstiftning, är det stöd av något slag eller är det en del av klimatsatsningen som regeringen avser att göra för att få igång en ökad produktion av biodrivmedel?

Kompetensförsörjningen nämner ledamoten som en viktig utmaning. Den tror jag att vi alla har mött i olika delar. Men vilka är då förslagen för att möta den? Regeringen har ändå haft snart ett år på sig, ett riksmöte i alla fall, att ta fram olika förslag. Och kompetensförsörjningsfrågan är ju väldigt akut och brännande på många olika sätt. Där skulle jag också gärna höra de konkreta förslagen och inte bara att ni måste ta fram dem. Vad har ledamoten för förslag för att detta ska göras?

I betänkandet har vi från oppositionspartierna lyft fram många konkreta förslag och inte minst vikten av att finansiera och ge stöd till regionala flygplatser. Vi har också beredskapsflygplatserna. Jag försökte lyssna noga, men jag vet inte om ledamoten tog upp just beredskapsfrågan i det nya läget vi är i.

Vilka delar, mer konkret, än kompetensförsörjning och att nå fossilfrihet ser ledamoten kopplade till det nya säkerhetspolitiska läget?

Vi behöver värna och utveckla de olika delarna av det transportpolitiska området. Jag är uppriktigt nyfiken på hur man kan göra det från regeringens sida.


Anf. 49 Oskar Svärd (M)

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågorna!

Jag sa i mitt anförande att det inte går att blunda för den samhällsviktiga funktion som flyget är. Där nämnde jag beredskapsflygplatserna. Jag nämnde ambulansflyget och brandflyget, och jag nämnde transporter i kris- och krigstid.

Vi behöver ha en politik och en långsiktighet i det här arbetet, för precis som ledamoten säger befinner vi oss i ett nytt säkerhetspolitiskt läge och i ett nytt läge med extrema väderhändelser, som orsakar skogsbränder med mera, och liknande delar som vi behöver ha höjd beredskap för.

När det gäller lagar och riktlinjer framdeles, herr talman, fick jag en fråga om vilka åtgärder jag vill se. Det jag kan säga här i dag är att det alltid är viktigt att se över den lagstiftning som finns på plats för att möta det kommande behovet. Det är alltid viktigt att se till att minska regelkrånglet och regelbördan för företag som är under utveckling.

Vi har suttit relativt kort tid i förhållande till en mandatperiod och framför allt i förhållande till de två tidigare mandatperioderna då Socialdemokraterna styrde. Jag tror att man ska ha lite mer ödmjukhet inför den här uppgiften. Ska vi ha en långsiktig flygpolitik och långsiktiga spelregler behöver vi faktiskt ha lite tid i starten för att se till att rätt lagstiftning och rätt politik kommer på plats. Men det kommer ledamoten inom en snar framtid att se.


Anf. 50 Kadir Kasirga (S)

Herr talman! Tack, Oskar Svärd, för anförandet!

Jag begärde replik av två anledningar, och jag tror att ledamoten kan gissa vilka de är.

Den första är att Oskar Svärd sa att de socialdemokratiska regeringarna har nedprioriterat flyget, vilket inte stämmer. Under de socialdemokratiska regeringarna tog vi fram en flygstrategi. Vi inrättade Arlandarådet. Vi tillsatte en utredning om biobränslen. Vi avsatte medel för regionala flygplatser. Under pandemiåren som vi har lämnat bakom oss pumpade vi in närmare 16 miljarder kronor för att stödja och hjälpa flygbolagen och våra flygplatser. Jag undrar alltså om Oskar Svärd fortfarande tycker att Socialdemokraterna har nedprioriterat flyget.

Den andra anledningen är Bromma flygplats. Jag är stockholmare och har också varit kommunpolitiker i Stockholms stad. I Stockholm har vi över 600 000 människor som står i bostadsförmedlingskö, som är i behov av ett hem. Och utredning efter utredning, både från statligt håll och från näringslivet och från Swedavia som har ansvar för driften av Bromma flygplats, fastslår att Bromma flygplats inte längre är lönsam.

Då vill jag fråga dig, Oskar Svärd: Hur mycket mer ska staten behöva subventionera Bromma flygplats för att hålla den öppen? Och vad har du för svar till människorna som står i bostadsförmedlingskö för att få ett hem?


Anf. 51 Oskar Svärd (M)

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågorna!

När det gäller Bromma har jag helt enkelt för dålig kunskap för att prata om Stockholms bostadspolitik och i vilka områden man kan expandera och inte. Men jag kan konstatera att min personliga uppfattning och regeringspartiernas och vårt samarbetsparti Sverigedemokraternas uppfattning när det gäller Bromma flygplats är att den ska bevaras, att den kan vara en sådan flygplats som blir en elhubb och att den är viktig för Sverige med tanke på att den i dag för människor till och från Stockholm med den smidighet som Bromma tillför.

Branschen säger detsamma. Man talar om nya luftbroar när man flyger med elflyg, för man flyger kortare sträckor. Vi kommer att se helt nya hubbar i vårt avlånga land.

Ledamoten lyfter också upp att Socialdemokraterna visst införde saker kopplade till flyget. Jag hade blivit än mer skrämd om ni inte hade genomfört någonting. Jag vet att ni har gjort det inom flygområdet, men jag tycker att det tyvärr inte är tillräckligt för att möta det vi ser framför oss nu.

Det handlar exempelvis om elektrifieringen av flygplatserna för att möta elflyget, som är här om några år. Där tar den nuvarande regeringen krafttag för att se till att vi får el på plats, bland annat via fler kärnkraftverk och vindkraftverk, så att vi kan ställa om även flyget.

Det är klart att ni har gjort några saker. Jag tycker bara inte att ni har gjort tillräckligt.


Anf. 52 Kadir Kasirga (S)

Herr talman! Tack för svaret, Oskar Svärd!

Jag vill hänga kvar vid Bromma flygplats. Som jag nämnde i mitt förra inlägg: Näringslivet, Jacob Wallenberg, det statliga bolaget Swedavia som ansvarar för flygplatserna och den statliga utredningen om Bromma drar den gemensamma slutsatsen att Bromma flygplats inte längre är lönsam. Då är det ansvarslöst att slösa de svenska skattebetalarnas medel på det här sättet.

Det är också uppenbart att det med god marginal går att flytta flygtrafiken från Bromma flygplats till Arlanda. Tittar man på siffrorna från 2019 ser man att över 19 miljoner passagerare reste från Arlanda. Under samma period 2022 var passagerarantalet 13 miljoner, så även om de 778 000 passagerare som samtidigt reste från Bromma skulle resa från Arlanda skulle ytterligare mer än 5 miljoner passagerare kunna trafikera Arlanda. Det finns alltså kapacitet på Arlanda att ta hela Bromma flygplats.

Det blåser nya vindar, säger Oskar Svärd. Ja, jag instämmer i det. Ni började med att nedprioritera stambanorna. Ni har också stoppat avvecklingen av Bromma flygplats.

Jag vill tillägga att bostadsproduktionen i Stockholm inte bara är en fråga för stockholmarna. Det är faktiskt också en nationell angelägenhet, för hit kommer människor från alla hörn av Sverige - från Norrland, från Dalarna. Det behövs bostäder, och jag tycker att det är olyckligt att Moderaterna har ideologiska skygglappar i den här frågan.


Anf. 53 Oskar Svärd (M)

Herr talman! Jag tror faktiskt att ledamoten har bättre kontakt med Jacob Wallenberg i denna fråga än vad undertecknad har.

Jag pratar med människor från branschen runt om i hela Sverige, och man ser att flygplatserna är viktiga. Det kommer kanske att vara viktigt med än fler flygplatser, eller viktigt att se över var vi har dessa rent strategiskt - inte bara ur beredskapssynpunkt utan också med tanke på det kommande elflyget, som flyger kortare sträckor. På sikt kan det även bli längre sträckor.

Ledamoten nämnde att vi har nedprioriterat stambanorna. Jag vet inte om ledamoten syftade på att vi inte vill se några höghastighetståg. Det stämmer, och det handlar bland annat om underhåll och om att ha finansiering för den underhållsskuld som ledamotens parti och den förra regeringen lämnade efter sig.

Vi måste skapa en långsiktig finansiering när det gäller såväl väg, järnväg och flyg som sjötrafik och underhålla det som behöver underhållas. Det gäller även Arlanda och andra flygplatser. Vi behöver se till att de är bärkraftiga och fullt fungerande. Det är så vi får ett Sverige som håller ihop. Det är så vi får ett Sverige där omställningen faktiskt sker. Det är så vi bygger en politik där transportslagen inte står mot varandra.

(Applåder)


Anf. 54 Ulrika Heie (C)

Herr talman! Det är viktigt att vi debatterar flyget, inte bara i trafikutskottet utan också i hela riksdagen, för det är klart att flyget är en viktig möjlighet för ett avlångt land som Sverige att på ett gott sätt frakta framför allt människor över de avstånd som finns.

Det finns mycket som är viktigt i detta. Jag tycker att den moderata ledamoten var så övergripande i sin beskrivning att jag tänker att det är svårt att tycka något annat. Det är bra att vi utvecklar flyget. Vi behöver värna, underhålla och som sagt utveckla det. Därför bekymrar det mig att de konkreta delarna är så få trots att en proposition om den skandinaviska luftfartspolitiken faktiskt behandlas i betänkandet.

Jag skulle vilja uppehålla mig vid fem olika viktiga delar av flyget, herr talman. Det handlar bland annat om de regionala flygplatserna och möjligheten att hålla ihop hela Sverige. Vi har stora avstånd, och näringslivet är oerhört beroende av att vi har goda möjligheter att ta oss till destinationer både inom Sverige och utanför landets gränser. Det är också viktigt för den besöksindustri som vi vill se utvecklas i hela landet.

Ibland är flyget det bästa sättet att resa. Därför är det otroligt viktigt att se den gröna omställning som nu sker på flera olika sätt och som behöver få ökad fart. Även där är jag lite besviken över att det inte finns större samsyn i regeringen. Det finns inget go och driv för att det är detta man behöver utveckla så att man också kommer med de konkreta förslagen.

Vi vet att de icke-statliga flygplatserna brottas med oerhört svåra ekonomiska problem. I mitt replikskifte med den moderata ledamoten lyfte jag frågan om inte staten skulle behöva ta ett större ansvar för egenfinansieringen av trafikavgifterna - inte minst i tider när det är myndigheter som säger att man inte får flyga och man får ta en väldigt stor del av de kostnaderna. Jag tycker att det är synd att majoriteten i utskottet uppehåller sig vid så övergripande delar gällande flyget och faktiskt inte går in på de många gånger konkreta och bra förslag som oppositionspartierna kommer med.

Jag vill ändå säga ytterligare en positiv sak kopplat till den föregående ledamoten. Jag hade alltså förmånen att ha ett replikskifte, och jag blev glad att höra att regelkrånglet lyftes. När jag kom in i riksdagen under den första alliansregeringens tid 2006-2010 fanns det ett oerhört driv för att minska regelkrånglet, men jag tycker inte att man kan se det drivet från den nuvarande regeringen. Jag skulle oerhört gärna se många fler konkreta förslag även på detta område.

En av de reservationer som Centerpartiet har i betänkandet rör just finansieringen av och stödet till de regionala flygplatserna, och det är också den reservation jag vill yrka bifall till. Vi står givetvis bakom alla våra reservationer, men jag yrkar bifall enbart till den.

En annan del som bekymrar mig är att det i dag saknas en plan i Sverige för hur miniminivån av transporter med olika transportslag kan se ut. Det är väl allmänt känt att det behöver finnas någon form av handlingsplan och någon form av vision från en regering för att man ska kunna sägas ta dessa viktiga planeringsfrågor på allvar. Detta skapar osäkerhet både för allmänheten och för näringslivet.

När vi tittar på hur man under coronapandemin var tvungen att upphandla vissa former av transporter ganska ad hoc inser vi ju att det skulle behöva finnas en plan. Detta ska givetvis den nuvarande regeringen inte ha all skuld för eftersom det var en annan regering som ledde Sverige då, men vi behöver verkligen jobba fram en gemensam plan för detta område.

En annan del jag skulle vilja lyfta fram i mitt anförande är flygets klimatpåverkan. Vi har i dag möjligheter att använda en del av det gröna flygbränsle som finns; det kan näringslivet eller vi som enskilda personer göra. Men vi behöver göra mycket mer för att komma åt de utsläpp som flyget genererar, och då är det viktigt att omställningstempot är mycket högre.

Jag hoppas verkligen att detta är en av de delar som den sittande regeringen kommer att lyfta in kopplat till den flygplatsutredning som Peter Norman gjorde. Det handlar om biodrivmedelskommissionen - och då inte om att bara tillsätta en kommission utan om att komma med konkreta förslag om hur vi så snabbt det bara går kan öka biodrivmedelsproduktionen i Sverige för att vi ska kunna komma till rätta med detta. Vi behöver också göra insatser för elflyget.

Jag vill avsluta mitt anförande med att lyfta en del som man skulle kunna säga delvis handlar om regelkrångel, herr talman, eller åtminstone om regler som behöver ändras. Det handlar om hinderbelysning vid vindkraftverk.

Det bekymrar mig att Transportstyrelsen ger avslag när det kommer förslag om att använda annan teknik, som inte skapar de ljusstörningar som uppstår kopplat till vindkraftverken. Från Försvarsmaktens sida litar man inte på denna teknik, och därför ger Transportstyrelsen avslag. Det är klart att vi behöver komma till rätta med den typen av problematik så att vi underlättar för alla de delar som rör flyget - och även annat som finns i luften. Vi ska ju debattera en drönarstrategi i nästa ärende, så delar kanske återkommer då.

Jag yrkar alltså bifall till Centerpartiets reservation 2.


Anf. 55 Magnus Oscarsson (KD)

Herr talman! I dag debatterar vi trafikutskottets betänkande om luftfartsfrågor. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Flyget är viktigt - ja, en grundförutsättning - för att hela Sverige ska fungera. Att hela Sverige ska ha bra möjligheter att växa, leva och utvecklas är en prioritering för den nya regeringen, och för att uppnå detta behövs stora satsningar på transportinfrastrukturen. Det handlar både om att förvalta det vi redan har byggt upp och om att investera i såväl underhåll som ny infrastruktur där det behövs. Ett exportberoende land som Sverige behöver nämligen en robust infrastruktur och fungerande transporter; det är en förutsättning för vår ekonomi och konkurrenskraft.

Herr talman! Vi behöver alla de fyra transportslagen fordon, tåg, flyg och sjöfart. De ska inte ställas mot varandra. Tvärtom kompletterar de varandra.

I Sverige med långa avstånd har flyget haft en viktig roll historiskt, och utan tvekan kommer flyget att ha en ännu viktigare roll i framtiden med den spännande utveckling som pågår.

Herr talman! Sverige är ett av de länder i världen som är bäst lämpat för en tidig introduktion av elflyg. Genom ny teknik kan tillgängligheten i vårt land öka. Elflyget möjliggör bland annat att etablera nya point-to-point-flyglinjer i Sverige mellan mindre och regionala flygplatser runt om i landet men också för nya linjer utanför vårt land, inte minst till Finland och Norge. Det här, mina vänner, är riktigt spännande.

Det händer väldigt mycket på detta område just nu. Svensk flygindustri arbetar för att vara fossilfri till 2030 och arbetar intensivt med att elektrifiera flyget. Det finns alltså ingen anledning att känna flygskam när svensk flygindustri kommer att ställa om och bli fossilfri, utan tvärtom ersätts flygskam med flygglädje.

Herr talman! Jag är glad över att vi har en regering som har satt ned foten angående Bromma flygplats. Det är en del av överenskommelsen i Tidöavtalet. Bromma flygplats kommer att kunna fungera som en hubb för framtidens elflyg. Flyget ligger långt fram i omställningsarbetet. Flygföretagen pratar redan om de möjligheter som öppnas för Bromma flygplats med elflyg. Tack vare att elflyg har en lägre bullernivå och behöver kortare start- och landningsbanor än traditionellt flyg öppnas det upp för helt nya förutsättningar att bygga bostäder nära Bromma flygplats och samtidigt säkra den möjlighet som en stadsnära flygplats ger.

Herr talman! Samhällsviktig luftfart för bland annat hälso- och sjukvård, räddningstjänst, brandflyg, kustbevakningsflyg och andra aktörer inom krisberedskapen och totalförsvaret fyller en mycket viktig funktion. Även det nuvarande säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde understryker hur angeläget detta är.

Det har varit en tuff tid under och efter pandemin. Samtidigt har pandemin visat hur viktigt det är med tillgång till snabba samhällsviktiga transporter.

Flyget är också viktigt för ett exportberoende land som Sverige, och det gör det möjligt för människor i olika delar av landet att besöka familj, släkt och vänner som kanske bor i en annan landsända.

Flyget har tjänat Sverige väl, och flyget kommer även i framtiden att spela en mycket viktig roll i Sverige.


Anf. 56 Ulrika Heie (C)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Oscarsson för ett inspirerande anförande. Man kan nästan inte låta bli att lyftas av ordet flygglädje och den positiva inställning som Kristdemokraterna och Magnus Oscarsson har till denna bransch. Det är jätteviktigt för Sveriges del. Men det räcker inte med glada tillrop från regeringspartiernas sida, utan det handlar också om på vilket sätt man kommer att underlätta för den utveckling som ledamoten talar sig så varm för.

Vilka är de konkreta politiska förslagen för att nå fossilfrihet? Ledamoten lät mest glad över att det händer mycket. Men inte minst regelkrånglet är något som vi skulle behöva komma till rätta med för att utvecklingarna ska ske på allvar.

Jag skulle oerhört gärna vilja höra vad som är innehållet i en politik som handlar om att få fart på den gröna omställningen och nå fossilfrihet. På vilket sätt vill man ta sig an den utmaningen?

Jag skulle också vilja fråga på vilket sätt man avser att underlätta. Precis som den moderata ledamoten tidigare nämnde är regelkrånglet en viktig del att komma till rätta med. I vårt replikskifte är jag nyfiken på att få höra från Magnus Oscarsson, som tillhör samma parti som den ansvariga ministern, på vilket sätt han anser att regelkrånglet kan åtgärdas.


Anf. 57 Magnus Oscarsson (KD)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Heie för frågorna.

Detta är otroligt viktiga frågor, som jag också lyfte fram i mitt anförande. Ledamoten Heie tar upp regelkrånglet. Det är något som jag vet att regeringen ser över. Jag vet också att vår minister har diskussioner om hur man ska kunna göra, som ledamoten är inne på, för att minska och kanske också ta bort en del regler som upplevs som krångliga och besvärliga och som har varit det under väldigt lång tid. Det är något som ses över just nu på Regeringskansliet.

Vi har haft ett läge i vårt land med enormt mycket regelkrångel, inte bara i den här branschen, som vi upplever hämmar utvecklingen. Jag vet som sagt att detta är något som det jobbas på.

Hur ska vi då få mer fossilfritt? En sak är naturligtvis att det produceras mer el i landet. Här har regeringen verkligen tagit fasta på att få fart på elproduktionen. Vi behöver exempelvis ha mer kärnkraft. Det är jätteviktigt att vi får loss detta, så att vi får mer elproduktion i landet. Det är också jätteviktigt att vi får fram biodrivmedel på ett bra sätt i vårt land. Detta är saker som det kanske inte är full fart på nu. Men här är det jätteviktigt att vi agerar, och det vet jag att regeringen gör.


Anf. 58 Ulrika Heie (C)

Herr talman! Jag tackar Magnus Oscarsson för svaren.

Regelkrånglet har ledamoten och jag debatterat tidigare i olika sammanhang, också i andra utskott, inte minst miljö- och jordbruksutskottet. Nu säger ledamoten att det ses över just nu och att han vet att man jobbar med frågan. När kommer man att presentera vilka delar man har tagit tag i som ledamoten vet att man jobbar med? Vilka typer av regeländringar är det som man avser att återkomma med till riksdagen eller till branscherna?

Ledamoten säger också att biodrivmedel är jätteviktigt. Om det är jätteviktigt tänker jag att det säkert är något som både ministern och hela regeringen jobbar med. Vilka är då de konkreta politiska förslagen för att öka biodrivmedlen i Sverige? Vad är det som man avser att återkomma med från regeringens sida?

Ledamoten tillhör ju Kristdemokraterna, och jag tror att både landsbygdsministern och infrastrukturministern har ett stort engagemang i de här frågorna. Då är det viktigt för oss alla att få veta när man kommer att sätta detta på plats. Ledamoten själv verkar ha en väldigt lång tidsaspekt, eftersom han lyfter fram kärnkraften som vi vet kommer att ta väldigt lång tid att få plats. Då tänker jag att biodrivmedel skulle kunna vara en betydligt snabbare process.

Hur ser den konkreta politiken ut för att öka biodrivmedelsproduktionen här i Sverige?


Anf. 59 Magnus Oscarsson (KD)

Herr talman! Jag tackar på nytt ledamoten Heie för hennes frågor.

Precis som jag var inne på i förra repliken har vi ju biodrivmedel, som är en stor chans och väldigt viktig för vårt land. Vi ser tyvärr att det har varit svårigheter. Till exempel har biogasen haft mycket problem, som har gjort att det har varit tufft för många aktörer. Jag vet att det är något som den här regeringen verkligen tar tag i för att komma ur detta och få fossilfritt drivmedel att bli en viktig del i Sverige. Vi har exempelvis vätgas, som också är spännande, och elproduktionen. Förvisso kanske det just nu tar lite tid att få fram mer kärnkraft. Men det viktiga är att vi börjar någonstans. Vi vet ändå att kärnkraft är något som fungerar över tid. Även när det inte blåser funkar kärnkraft.

Aktörer vill ju ha långsiktighet, för om de ska satsa vill de veta vad som gäller framåt. Därför tror jag att det är viktigt att vår regering har satt ned foten. Vi tror på framtiden för svenskt flyg. Vi vet också att det är viktigt att det är långsiktighet som gäller. Signalerna från den här regeringen är att flyget inte bara är en del som man vill ta bort utan att flyget är här för att stanna.

I stället för flygskam säger vi flygglädje. Det vill vi arbeta med från den här regeringens sida.


Anf. 60 Daniel Helldén (MP)

Herr talman! Ledamoten Oscarsson pratade om många saker, och jag tänkte specifikt på en sak, nämligen frågan om att ställa trafikslag mot varandra. Det låter som att man ställer till exempel bussar och flygplan mot varandra, men det vi ställer mot vartannat är ju de olika trafikslagens effekter på klimat och miljö. Vi vet att till exempel tåg, som regeringen väljer att inte satsa på utan stoppar utbyggnaden av, har ett mycket bättre track record när det gäller klimat och miljö än det flyg som ledamoten Oscarsson står och värnar. Vi vet allihop att vi kommer att behöva flyg och att flyget inte kommer att försvinna, men vi måste ändå inse att flyget är djupt problematiskt, inte minst i dessa tider när vi har en klimatkris som är accelererande.

Ledamoten pratar om flygglädje. Jag kan tänka mig att de som kastar sig ut med en hang glider kan känna flygglädje när vinden susar och de far iväg - absolut! Flygskam är ett begrepp som jag tycker att man inte borde använda, men däremot skulle flygansvar kunna vara ett begrepp att hålla i huvudet. Det handlar om att det finns tillfällen där folk behöver flyga men att man bör ta ansvar och låta bli allt flygande som inte behövs. Sedan kan man känna flygglädje när man kastar sig ut med hang glidern.

Jag avslutar med Bromma flygplats: Kan inte ledamoten Oscarsson erkänna att Bromma flygplats inte behövs?


Anf. 61 Magnus Oscarsson (KD)

Herr talman! Tack, ledamoten Daniel Helldén, för frågorna som du ställer! Jag ska försöka svara på dem.

För det första säger vi inte nej till allt tåg. Jag vill bara ta upp det en gång för alla. Vi säger inte att tåg är något fruktansvärt otäckt, utan vi tycker tvärtom att tåg är fantastiskt! Men förra regeringen lade i princip alla äggen i samma korg. Som bondpojk har jag lärt mig att man inte ska göra det, utan att man ska försöka sprida ut dem, eftersom det kan bli problem annars. Och det var precis vad vi upptäckte, och under åtta år har vi nu försökt prata om att man inte bara kan säga att om vi gör det blir allt bra. Vi ser att underhållsskulden i vårt land är enorm. Det är otroliga summor vi pratar om. Då går det inte att säga att allt kommer att lösa sig bara vi satsar på höghastighetsjärnvägen. Det håller inte. Vi tror inte på det, tvärtom.

Vi ska se till att vi har en robust järnväg, men också robusta och bra vägar. Jag menar att vi inte ska slå sönder. Vi har dessa olika fordonsslag i vårt land, och det är viktigt att se att de kompletterar varandra. Vi ska inte ställa dem mot varandra. Det menar jag verkligen, för jag tror verkligen på detta med Bromma. Med den stora elektrifiering som vi pratar om kommer det att blir en helt ny framtid för Bromma. Då kan man kanske också bygga fler bostäder runt omkring. Det är tanken.


Anf. 62 Daniel Helldén (MP)

Herr talman! Jag skulle säga att det är en stor skillnad på trafikslagen flyg och tåg. Vi behöver satsningarna på tågen. Vi behöver inte stora satsningar på flyg, som den här regeringen vill göra. Dessutom vill regeringen upprätthålla flygplatser som har gjort sitt för länge sedan och som kan användas på ett mycket bättre sätt. Bromma flygplats är en plats för bostäder. Det finns inget annat att ha där.

Flyg och järnväg är två trafikslag som man inte ska ställa mot varandra, men man kan konstatera att de har helt olika klimateffekter.

När det gäller tåget handlar det ju om att bygga stambanor. Men vi vet ju att vi nu ska underhålla dem; vi ska byta kontaktledningar, och vi kommer att behöva byta allt under de närmaste 20-30 åren. Vad som händer är att tågen inte kommer fram. Nu ska man köra enkeldrift i massor av år på Västra stambanan för att man ska göra reparationer. Och det måste man göra för att vi inte har något redundant system. Detta gör att folk kommer att flyga i stället, och det är otroligt olyckligt.

Det finns elflygplan i dag - det pågår en turné där man på regionala flygplatser kör runt ett tvåpassagerarplan med el. Det finns drönare och allt möjligt; egentligen är väl elflyg och drönare ungefär samma sak. Men för den stora delen av det flyg som vi har i dag finns det ingen ersättning under överskådlig framtid. Det måste regeringen inse. Man kan inte bara prata om någonting som inte finns och se det som en ersättning för det som ställer till det i dag.


Anf. 63 Magnus Oscarsson (KD)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Daniel Helldén igen för ytterligare frågor.

Som sagt kan vi inte ta tåget över hela vårt land. Det är omöjligt. Därför är flyget ett otroligt bra komplement. Det är det som regionala flygplatser vill visa upp. Jag vet att ministern är ute i olika delar av landet och talar med de regionala flygplatserna för att få koll på hur läget är. Det är som sagt ett komplement som är oerhört viktigt. Det är till och med livsavgörande för många kommuner att det finns en flygplats, och där finns det dock inget tåg. Precis som ledamoten är inne på håller detta på att lösa sig nu.

Nu kan inte ledamoten svara mig, men vad har den förra regeringen för ansvar? När vi satt i utskottet i går och fick höra talas om att vissa delar som ska göras om nu på järnvägen är 70 år gamla saker - 70 år! Förra regeringen satt visserligen inte i 70 år, men detta är ett jättestort ansvar som jag menar att den förra regeringen inte tog. Nu får vi ta över det. Det är inte så att den här regeringen kom till ett dukat bord, tvärtom. Man kom till ett bord fullt av disk som man fick börja med att duka av själv. Det är precis det som vi får göra här nu.

Därför är det otroligt viktigt att vi nu har en regering som sätter ned foten i olika frågor. Vi kommer också att se till att vi får en långsiktighet i detta.

Avslutningsvis vill jag också säga att man på Gotland nu är mycket tacksam för att vi har sagt ja till att ha kvar flygplatsen i Bromma. För dem är detta jätteviktigt. Det är en livsnerv mellan Gotland och fastlandet som vi har i dag i Bromma.


Anf. 64 Kadir Kasirga (S)

Herr talman! Vi debatterar i dag betänkandet om luftfart. Jag vill inleda med att yrka bifall till Socialdemokraternas reservation 3 om beredskapsflygplatser och reservation 6 om Bromma flygplats.

Herr talman! Sverige har en lång historia av civilflyg, som sträcker sig tillbaka till 1920-talet. Under denna tid var flygplanen små och användes främst för att transportera post och passagerare inom landet. Med tiden utvecklades tekniken, och flygplanen blev större och mer avancerade. I dag är Sverige en av de ledande nationerna inom flygindustrin.

Sverige är ett till ytan stort land som dessutom ligger i utkanten av norra Europa. Det gör att flyget är viktigt både inom Sverige och för internationella resor.

Även med en kraftigt förbättrad järnväg kommer flyget att behövas för inrikes transporter. På vissa sträckor kan tåget ersätta flyget, men särskilt för norra Sverige kommer flyget att vara mycket betydelsefullt även i framtiden.

Sverige är ett exportberoende industriland. Flyget behövs, men flyget behöver också ställa om. För oss socialdemokrater är en väl fungerande flyginfrastruktur en viktig del i att hålla ihop hela landet.

Det är viktigt att staten ökar sitt ansvar för beredskapsflygplatserna och säkrar förutsättningarna för samhällsviktigt flyg. Vi tycker också att det är viktigt att kapaciteten på Arlanda flygplats säkras och att Bromma flygplats ska läggas ner. Det behövs också insatser för väl fungerande kollektivtrafik till och från Arlanda.

Herr talman! När vi pratar om flyget behöver vi också relatera det till dess inverkan på klimatet. För att minska flygets klimatpåverkan behövs successivt skärpta regler genom både EU och ICAO. Vi socialdemokrater har inte tvekat att ta ledartröjan och gå i bräschen internationellt när det gäller flygets klimatomställning, till exempel genom att kräva beskattning av fossilt flygbränsle. Därför välkomnar vi också Fit for 55-paketet som innebär att användningen av hållbara bränslen ska öka inom luftfartssektorn.

Vi tycker också att Sverige bör undersöka möjligheten att ställa krav på att upphandlad flygtrafik bedrivs fossilfritt, till exempel med hjälp av hållbart flygbränsle, vätgasflyg eller elflyg. Sverige bör vara drivande i att få EU med sig på att öppna upp för klimatrelaterade krav i upphandlingar som gäller flygtrafiken.

Herr talman! Det är viktigt att ha fortsatt höga ambitioner för Sveriges flygindustri, i synnerhet efter den pandemi som drabbat branschen hårt. Vi ska ligga i framkant när det gäller att bli världens första fossilfria välfärdsland. För detta krävs fortsatt forskning på området, stöd och ett gott samarbete inom branschen.

Arbetet med att göra flyget hållbart bör uppmuntras och fortsätta genom utveckling av både elflygplan och biobränslen och genom skärpta styrmedel.

Herr talman! I januari 2020 fick Trafikanalys av den dåvarande socialdemokratiska regeringen i uppdrag att analysera lämpliga åtgärder för att främja utvecklingen av elflyg. I den rapporten konstaterades att flyget behövs men att det måste ställa om. Därför är satsningar på biobränsle och elflyg helt nödvändiga och en viktig del i omställningen av transportsystemet. Nu gäller det att öka takten i omställningen och anpassa infrastrukturen för ny teknik och inte sitta passiva på läktarplats.

Herr talman! Den högerkonservativa regeringen har rivstartat åt fel håll på infrastrukturområdet genom att först stoppa investeringarna i nya stambanor för tåg och sedan stoppa avvecklingen av Bromma flygplats - två strategiskt viktiga framtidssatsningar som skulle generera flera tusen arbetstillfällen, bostäder och klimatsmarta transportmöjligheter.

För hela det svenska näringslivets utvecklingskraft behöver vi fokusera på Arlandas utveckling. Allt fler inser nu att flygets framtid inte underlättas av att man driver två flygplatser i Stockholm som dels löper risk att gå med förlust, dels splittrar upp nödvändiga investeringar. Att stänga Bromma flygplats och flytta flyget till Arlanda skulle också möjliggöra ett tillskott på 30 000 bostäder på den gamla flygplatsmarken.

Herr talman! Den högerkonservativa regeringen prioriterar uppenbarligen innerstadsflyg för ett fåtal bekväma högdjur framför klimatomställning, bostadsbyggande och att stärka Arlanda flygplats som Stockholms och Sveriges fönster mot världen. Varför insisterar annars den högerkonservativa regeringen på att driva en olönsam verksamhet vidare när det finns möjlighet att bygga en helt ny stadsdel med uppemot 30 000 hem, förskolor, skolor och arbetsplatser i vårt lands huvudstad, något som är till gagn för hela landets ekonomi och utvecklingskraft?

Det är en fråga som företrädarna från regeringspartierna bör fundera över och anstränga sig för att svara på. Varför ska skattebetalarna stå för en flygplats som inte längre är lönsam och som används av få människor?

(Applåder)


Anf. 65 Jimmy Ståhl (SD)

Herr talman! Tack, Kadir Kasirga, för anförandet!

Jag tänkte uppehålla mig lite grann vid Bromma flygplats som Kadir Kasirga tog upp också i replikskiftet med Oskar Svärd tidigare. Det är mycket tal om att Bromma flygplats är ekonomiskt olönsam. Då skulle jag vilja fråga varför Swedavia inte väljer att sälja Bromma flygplats till Bromma Airport Group, ett privat företag som har varit intresserat av att köpa Bromma flygplats. De ville jättegärna köpa, men nej, det fick de inte. Swedavia behåller i stället en olönsam flygplats.

Jag skulle vilja veta om Kadir Kasirga vet varför. Det är ju aldrig bra att behålla förlustaffärer.

Bromma är, precis som ledamoten Magnus Oscarsson sa tidigare, en livsnerv mellan Gotland och fastlandet. Som sagt var: Vi behöver all form av infrastruktur. Man ska också veta att det har investerats vad gäller infrastruktur till och från Bromma flygplats, och det har också investerats enorma pengar i flygplatsen Bromma. Men detta verkar inte beröra Socialdemokraterna. Det är bättre att lägga ned.

Infrastruktur är viktigt. Vi ska bygga infrastruktur, inte montera ned den. Regeringen har dessutom, vilket är positivt, sagt att man skulle kunna bygga mycket närmare flygplatsen om vi använder denna flygplats till elflyget, för då blir det inte störande för omgivningen. Miljöeffekterna är också mycket mindre, och utsläppen försvinner mer eller mindre helt.

Jag ser därför en enorm framtid för Bromma som ett nav för framtidens flyg.


Anf. 66 Kadir Kasirga (S)

Herr talman! Tack, Jimmy Ståhl, för frågorna!

Varför säljer inte Swedavia verksamheten på Bromma flygplats till en privat aktör? Jag tror inte på den privata lösningen, och jag undrar: Varför ska en privat aktör köpa en olönsam verksamhet?

Vi har också det kommunala självstyret. Det är Stockholms stad som äger marken. Menar Jimmy Ståhl verkligen att staten ska köra över Stockholms stad som äger marken och som dessutom har en plikt och skyldighet att bygga bostäder för nuvarande och nya stockholmare?

För det första är det här mark som inte ligger i utkanten av Stockholm. Det är nästan mitt i Stockholm, mitt i bostadsområdet. Jag tycker därför att Bromma flygplats placering också är en farlig placering ur säkerhetssynvinkel. Det bör man ha med sig.

För det andra har så många utredningar - statliga utredningar, från näringslivet och från Stockholms handelskammare - gång på gång kommit fram till slutsatsen att Bromma flygplats inte är lönsam.

På Bromma flygplats ska det byggas bostäder för stockholmare - nya hem, nya förskolor, många tusen arbetstillfällen. Bromma ska inte vara kvar som en flygplats för endast några få människor som använder den.


Anf. 67 Jimmy Ståhl (SD)

Herr talman! Socialdemokraterna visar sitt rätta ansikte: Man ska inte privatisera.

Men jag kan meddela Kadir Kasirga att en privat entreprenör inte är intresserad av att köpa om det innebär en förlustaffär. Naturligtvis finns det en lönsamhet.

Sedan förstår jag också Kadir Kasirgas tankar om att bygga 30 000 nya bostäder. Det låter helt fantastiskt. Problemet i dag är att det inte byggs några bostäder alls. Det är alldeles för dyrt. Drömmen om dessa 30 000 bostäder får vi nog se oss om efter.

Däremot öppnar dagens regering för möjligheten att bygga bostäder i närheten av flygplatsen. Och ju fler människor som bor där, desto större blir önskan om att resa. Då är det perfekt att ha flygplatsen där.

Detta är en debatt om flyget. Men Kadir Kasirga nämnde höghastighetsbanorna. Vi sverigedemokrater är supernöjda med att man har lagt ned planerna på dessa höghastighetsbanor. Men döm om min förvåning, herr talman, när vi undrade vad vi skulle göra med alla dessa pengar. Vi öppnade skattkistan och tittade. Det fanns inga pengar där. Det fanns inte ens en mal i skattkistan.

Kan Kadir Kasirga förklara för mig var pengarna är som skulle användas till höghastighetsjärnvägen? Var är alla de pengar som vi hade förväntat oss att bygga färdigt Ostkustbanan och Botniabanan med och använda för underhållet? Det finns inga pengar.

Socialdemokraterna har byggt luftslott efter luftslott. Och när man synar det finns det ingenting. Det är tomt. Jag var nästan rädd när jag ropade ned i skattkistan och det bara ekade. Så jag undrade om någon låg där. Men det var bara jag själv som hördes. Det var så tomt. Var är pengarna, Kadir Kasirga?


Anf. 68 Kadir Kasirga (S)

Herr talman! Det byggs inte några bostäder nu för tiden i Sverige. Och Sverigedemokraterna gör inte saken lättare genom att till exempel stoppa investeringsstödet för byggande av nya bostäder.

Bostadsbyggande är ett kommunalt ansvar. De som bygger mest runt om i Sverige är de socialdemokratiskt ledda kommunerna. Dessutom bygger de hyreslägenheter.

Det pratas om underhållsskulden för järnvägsunderhållet och annat. Ja, det finns en underhållsskuld. Jag instämmer i det. Men varken Sverigedemokraterna eller de borgerliga partierna har någon gång reflekterat över vad detta kan bero på, utöver att politiken inte har budgeterat för det. Man pratar inte om de privatiseringar som skedde på 90-talet och hur fragmentiserat järnvägsunderhållet är. Och här står Sverigedemokraternas Jimmy Ståhl och vurmar för privatiserandet och för att man ska sälja även Bromma flygplats till en privat aktör.

Jag tycker att vår strategiska infrastruktur ska vara under statens och samhällets kontroll, inte under de privata aktörernas kontroll.


Anf. 69 Magnus Oscarsson (KD)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för hans anförande. Ledamoten pratade en del om Bromma flygplats. Jag vill därför stanna kvar där lite grann. Jag talade med ledamoten i det förra replikskiftet om just livsnerven mellan fastlandet och Gotland. Vi vet att Bromma flygplats är otroligt viktig för gotlänningarna.

Efter att ha läst på om detta och haft en hel delegation från Gotland i vårt utskott vet vi att gotlänningarna anser att ingen flygplats på fastlandet är så viktig för Gotland som Bromma flygplats.

Därför är det intressant att lyssna till ledamoten när han egentligen förkastar att regeringen med Tidöavtalet i ryggen säger att Bromma flygplats ska vara kvar. Jag tog i mitt anförande upp utvecklingen med el i framtiden. Det är inte några fantasier när vi pratar om hubbar med el. Det är någonting som kan bli verklighet, och vi tror mycket på detta.

Min fråga till ledamoten är: Vad säger ledamoten och Socialdemokraterna till alla gotlänningar som säger att de i dag är glada över att denna regering har satt ned foten och sagt att Bromma flygplats ska vara kvar?


Anf. 70 Kadir Kasirga (S)

Herr talman! Jag vill inleda med att säga att vi socialdemokrater är framstegsoptimister. Vi tror på framtiden. Vi tror också på framtida elflyg. Det kanske kommer att ta lite längre tid. Men människan är envis. Det kommer någon gång i framtiden att vara möjligt att flyga elflyg.

När det gäller Bromma flygplats är det min bestämda uppfattning att det på denna mark ska byggas nya hem för stockholmare, för de nya svenskar som flyttar till Stockholm, för gotlänningar, för norrlänningar, för dalmasar och för dalkullor. Det behövs bostäder på Bromma flygplats.

Det finns gott om kapacitet på Arlanda flygplats. Vi behöver bara satsa på kollektivtrafiklösningarna för att göra Arlanda flygplats mycket tillgängligare och se till att man kan ta sig till och från Arlanda flygplats på ett effektivare sätt. Då har vi också löst problemet med att ta sig till Stockholm.

Bromma flygplats ligger nästan mitt i Stockholms city. Det är inte så långt. Men det finns också en trafikproblematik där. Under rusningstrafik kan det ibland ta 40 minuter att ta sig till Stockholms city.

Men om vi satsar på fungerande kollektivtrafik - järnväg och pendeltåg - till och från Arlanda flygplats kommer det att gå mycket snabbare.

Min bestämda uppfattning är därför att Bromma flygplats bör jämnas med marken och att det bör byggas en ny stadsdel där.


Anf. 71 Magnus Oscarsson (KD)

Herr talman! Det var naturligtvis förväntat att ledamoten vill jämna Bromma flygplats med marken. Men vi vill inte göra det, utan vi vill att flygplatsen ska vara kvar och utveckla området kring flygplatsen. Vi vill inte jämna flygplatsen med marken utan faktiskt se om vi kan bygga bostäder runt flygplatsen.

Ledamoten var inne på att gotlänningar ska kunna få bo i Bromma. Men vi hoppas att gotlänningarna ska vilja på kvar på ön och inte behöva flytta till Bromma utan faktiskt kunna flyga till Bromma och tillbaka. Det är en väldigt stor skillnad. Vi tror nämligen att hela landet behöver leva och verka och att det finns en framtidstro. Det är det som vi försöker föra fram.

När Tidöpartierna nu har sagt att vi ska ha flygplatsen kvar i Bromma är det en väldigt viktig signal till alla gotlänningar som har sagt att Bromma flygplats är den absolut viktigaste flygplatsen i landet förutom den egna på Gotland.

Jag är naturligtvis glad, vilket jag har sagt, att Bromma flygplats har framtiden för sig. Och med elektrifieringen som är på gång tror vi att detta kommer att bli riktigt positivt för Bromma, för Gotland och faktiskt för hela Sverige.


Anf. 72 Kadir Kasirga (S)

Herr talman! Att säga att Bromma flygplats ska vara en hubb för elflyget tycker jag är ett väldigt krystat utspel från regeringens sida och att man till vilket pris som helst vill bevara en flygplats som inte längre är lönsam. Jag förstår inte hur man på detta sätt kan leka med skattebetalarnas medel.

Människor tar flyget till Stockholm, inte till Bromma. Det är inte Bromma flygplats som är fönstret utåt mot hela landet och mot hela världen. Det borde vara Arlanda flygplats. Det finns överkapacitet där. Det finns också utredningar från statligt håll och från näringslivet som har kommit fram till att det inte längre är lönsamt att ha kvar Bromma flygplats.

Trots detta insisterar de borgerliga partierna, och särskilt den högerkonservativa regeringen, och kämpar för att behålla en olönsam verksamhet. Det är för mig helt ofattbart att man inte kan se längre och i stället satsa på att göra Arlanda till ett nav och ett fönster för Sveriges flyg.


Anf. 73 Helena Gellerman (L)

Herr talman! I dag ska vi debattera luftfartsfrågor. Jag säger "äntligen", precis som min kollega tidigare - äntligen börjar det stå klart för allt fler att flyget har förmågan att ställa om.

Många är som jag bekymrade över klimatpåverkan från dagens flyg. Men den ligger inte alls på samma höga nivå som den från våra vägtransporter, som står för 95 procent av våra inrikes utsläpp från transporter. Alla trafikslag måste dock ställa om. Och nu ser vi att elflyg, biobränslen, elektrobränslen, flygplan som går på vätgas och minskade höghöjdseffekter närmar sig med snabba steg. Äntligen får flyget luft under vingarna efter att i åtta år ha blivit nedprioriterat av den gamla regeringen.

Sverige är beroende av att våra fyra trafikslag - fordon, tåg, flyg och sjöfart - kan fungera tillsammans. Man ska inte ställa dem mot varandra eftersom de kompletterar varandra. Vart och ett är viktigt och bidrar till att Sverige kan fungera, att företagen får tillgång till kompetens och kan transportera sina produkter och att människor i Sverige kan träffa släkt och vänner och upptäcka nya platser.

Flyget har haft några tuffa år under pandemin och är ännu inte helt tillbaka på 2019 års nivå. Utlandsresorna ökar snabbare än inrikesresorna. Sverige ligger något efter resten av Europa vad gäller flygets återhämtning efter pandemin.

Genom att se flygets viktiga roll för Sverige, genom samarbete och med stort fokus på flygets klimatomställning kan vi snart se att den svenska flygbranschen åter står på fast mark och kan bidra till den gröna omställningen av flyget globalt.

Ett sådant område är elflyget. Sverige är, tillsammans med Norge och resten av Norden, ett av de länder i världen som är bäst lämpade för en tidig introduktion av elflyg. Elflyget började diskuteras 2018, och tankarna fokuserades på hur ett billigt, fossilfritt elflyg kan påverka levnadsvillkoren för människor och företag på landsbygden och på vilka behov elflyget har av nya flygplatser.

Nu utvecklas ett svenskt elflygplan för 30 personer och 400 kilometer av Heart Aerospace utanför Göteborg. Elflyg har potentialen att binda samman regionala mindre flygplatser runt om i landet och även inom Norden. Liberalerna vill därför se ett utvecklat samarbete i Norden för att skapa en nordisk flygmarknad för elflyg, där regelverken samordnas. Flygbolag i USA ser också potential att återupprätta ett regionalt flygnät, något som har försvunnit på grund av att nuvarande flygplan ställer andra krav för att ge ekonomi för branschen - man lade därför ned det regionala flygnätet.

Regeringen har ökat anslagen till forskning och innovationer på elflygsområdet. Man driver på för en ökad samverkan inom området och undersöker möjligheterna till upphandling av elflyg för linjer med allmän trafikplikt.

Bromma flygplats ska bevaras; detta är en viktig transportrelaterad del av Tidöavtalet. Det är glädjande att man nu pratar om Bromma som ett nav för elflyg i Sverige, en utveckling som Liberalerna drivit på sedan förra mandatperioden. Elflygets lägre bullernivåer och dess behov av kortare start- och landningsbanor gör att markområden runt flygplatser kan frigöras för bostäder, samtidigt som stadsnära flygplatser möjliggörs. Det är därför viktigt att man inte ställer bostäder mot flygplatser. Med elflyg kan man få större möjligheter och större markområden att bygga bostäder på. Låt oss ta till vara den möjligheten!

Swedavia, med sina tio större flygplatser och de regionala flygplatserna, är snart klimatneutralt. Man undersöker nu hur laddinfrastruktur och alternativa bränslen ska kunna tillhandahållas på flygplatserna.

På EU-nivå har under våren beslut fattats om flygets del av Fit for 55, där ReFuelEU Aviation ställer krav på just laddinfrastruktur och alternativa bränslen. Flygets utsläpp hanterar vi bäst på internationell nivå för att få effekt, och här måste vi använda EU för att få global påverkan på flyget.

Omställningen av flyget är nödvändig men kräver stora investeringar av flygbranschen. I ljuset av detta behöver vi se över flygskatten. Den infördes och blev starkt kritiserad eftersom den inte fokuserade på flygets utsläpp utan var till för att dämpa människors vilja att resa och få nya upplevelser och träffa släkt och vänner genom att skatten betalades per flygplansstol och inte relaterat till utsläppen. Denna skatt bör fasas ut i takt med att flygbranschens kostnader för klimatomställningen ökar. För Liberalerna är det utsläppen som är problemet, inte flygresan i sig.

Det är viktigt att vi sprider kunskap om utvecklingsläget runt om i Europa och globalt. Vid ett möte mellan Europaparlamentet och de nationella parlamenten i förra veckan tog jag tillsammans med två kollegor upp den positiva utvecklingen i Sverige när det gäller flyget. Själv tog jag upp att det i Sverige nu tas fram ett elflygplan till 2028, med kapacitet för 30 personer och en räckvidd på 400 kilometer. Det var många ögonbryn som höjdes, och man blev glatt överraskade. Det är viktigt att vi inom EU sprider information om de faktiska framsteg som sker när det gäller flygsektorns gröna omställning, så att rätt förväntningar kan driva planerna inom flyget på både nationell nivå och EU-nivå.

I februari blev den mest omfattande flygplatsutredning som gjorts i Sverige på 16 år färdig, och remissvaren har precis kommit in. Det ska bli intressant att ta del av dem och ta ett helhetsgrepp om landets flygplatser och om finansieringsmodellerna, så att flyget säkras framåt. Här är elflyg, beredskap, brandflyg och ambulansflyg viktiga parametrar. De nationella och regionala flygplatsernas strategiska betydelse för att binda ihop hela landet, för det framtida elflyget och för landets beredskap, inte minst nu i skuggan av kriget i Ukraina, är väldigt stor.

Liberalerna vill även att regioner och kommuner ska få upphandla och finansiera flygtrafik, som i övriga EU. Vi anser att det är marknadsbegränsande att denna möjlighet saknas i Sverige, och vi tror att man kan lösa en del problem på landsbygden genom att öppna denna möjlighet.

Herr talman! Det är inte genom pålagor som vi når ett fossilfritt flyg utan genom teknikutveckling och innovationer. Det är därför jag och Liberalerna, som teknikoptimister, tror på flyget och tror att vi kan komma till rätta med flygets klimatpåverkan, i Sverige och globalt, genom elflyg, biobränslen, vätgas och vidare optimering av flygplanskonstruktionen för att effektivisera transporten och minska höghöjdseffekterna. I slutändan kanske det även på grund av höghöjdseffekterna krävs viss kompensation genom koldioxidinfångning för att nå netto noll. Detta är vi öppna för. Vi vill stötta forskning inom alla dessa områden för att säkra flyget i en fossilfri framtid.

Avslutningsvis, fru talman - efter åtta år då regeringen har motarbetat och nedmonterat flygsektorn har Sverige nu äntligen fått en ny liberal, borgerlig regering, för vilken flyget har en positiv framtid i Sverige.


Anf. 74 Daniel Helldén (MP)

Fru talman! Ledamoten Gellerman är mycket positiv till flyget och tror på elflyget. Samtidigt låter det som att vårt befintliga flyg inte är så farligt och inte släpper ut så mycket. Men utsläppen från det samlade svenska flygandet, nationellt och internationellt, motsvarar utsläppen från all svensk biltrafik. Det är enorma utsläpp, som vi måste komma åt, i en verksamhet som många gånger går att ersätta med annat. Det är inte alltid så, och när det inte går ska vi använda flyget. Jag tycker dock att det, i dessa tider, är allvarligt att få det att låta som att flygandet inte är ett problem.

Det pratas varmt om elflyget. Det svenska elflyget kommer, sägs det. Vi kommer inom kort att ha elflygplan som kan flyga långa sträckor och ta över flyglinjer. Vi vet samtidigt att det bolag som man pratar om på sin höjd kan ha någon form av hybridplan som kan åka runt och släppa ut koldioxid när planen ska producera el, eftersom elen i batterierna tar slut. Samtidigt ska planen dra runt fyra ton batterier. Det är inga elflygplan vi pratar om. Det är en idé och en önskan om att flyget ska bli fossilfritt inom kort, men till och med branschen säger ju att de inte är där. De kommer inte att kunna ersätta sina flyglinjer med dessa flygplan inom överskådlig framtid.

Ändå är det detta som regeringen bygger hela sin vurm för flyget på. Man vill dessutom kraftigt subventionera flyget, när vi vet att det vi behöver göra är att minska flygandet.

Jag vet att Liberalerna länge har varit starkt positiva till flyg, och det tycker jag är beklagligt. Vi måste ju hantera klimatfrågan.


Anf. 75 Helena Gellerman (L)

Fru talman! Jag tackar Helldén för frågan.

Jag tänkte först ta upp detta med att jag inte problematiserar och att jag ger en förskönad bild av flyget. Det första jag tog upp i mitt anförande var att det är oerhört viktigt att flyget ställer om. Alla trafikslag måste ställa om. Det jag gjorde var att ställa detta i relation till vägtransporterna i Sverige. Där har vi mycket större potential för att ställa om snabbt.

Man måste börja med teknikutveckling så att även flyget kan ställa om, både när det gäller elflyg för kortare sträckor och för att producera biobränsle i större mängd, så att vi kan byta ut det fossila bränslet.

Vi ställer oss även positiva till all den utveckling som sker när det gäller vätgas och att använda vätgas för de längre flygturerna. Där finns GKN i Trollhättan, som har lång erfarenhet av vätgas i och med att de har varit en del av rymdtransporter och har stor kunskap.

Vi har väldigt mycket av denna kompetens i Sverige. Det är därför Liberalerna verkligen vill satsa mycket forskningspengar för att vi ska kunna gå fram. Elflygen håller på att utvecklas. De kanske till viss del har passerat forskningsstadiet - här försöker man att lösa rena utvecklingsproblem för att kunna ha ett certifierat flyg 2028.

Det finns även andra delar, till exempel hur vi ska klara - eller minimera - höghöjdseffekterna. Vad kan vi göra där?

Vi behöver mycket mer forskning när det gäller flyget för att klara omställningen.


Anf. 76 Daniel Helldén (MP)

Fru talman! Ledamoten säger att elflyget har lämnat forskningsstadiet. Elflyg har ju funnits länge i olika former. Vi kommer senare att ha en liten diskussion om drönare, och mycket av elflyget är väl en sorts drönare i och med att det är elpropellrar som driver fram planen. Vi vet att det finns små flygplan; det är när man ska skala upp det som de riktigt stora problemen kommer.

Jag tror också att vätgas kan vara en utveckling. Jag har träffat folk från anläggningarna i Trollhättan - där finns någonting, men det ligger långt fram i tiden. Problemet är att det är nu vi måste få bort utsläppen. Vi vet att vi inte kan peta in så mycket biobränsle i flyget under denna tid, så vi måste minska flygandet och se till att de flyglinjer som faktiskt behövs blir någorlunda fossilfria.

Men i stället håller den här regeringen på att öka flyget. Man ska flyga mer. Man ska ha fler flygplatser. Man ska subventionera flyget. Man ställer gärna tåget vid sidan, så att folk flyger. Det tycker jag är djupt oroväckande.

I denna diskussion sägs det från ledamoten att just Sverige skulle vara väl lämpat för elflyg. Det förstår inte jag. Hela världen borde väl i så fall vara lämpad för elflyg. Vad är det som händer i Sverige och Norge som gör att just dessa länder är lämpade för elflyg? Det förstår inte jag. Möjligtvis kommer svaret att vara att det finns några som håller på och laborerar med sådana flygplan, men jag förväntar mig att det är någonting annat som gör att det är speciellt bra här - jag vet inte om det är kylan i förhållande till batterierna.

Det är fortfarande intressant att regeringspartierna, eller Tidöpartierna, vurmar för Bromma flygplats samtidigt som de pratar om en utredning om flygplatssystem i vilken utredaren själv säger att denna flygplats kan - och borde - läggas ned. Det tycker jag är märkligt.


Anf. 77 Helena Gellerman (L)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för ytterligare frågor på detta område.

När det gäller elflyg i Norden är det så att hela världen just nu tittar på Norden och elflygsutvecklingen här. Anledningen är naturligtvis inte att vi i Sverige utvecklar ett elflygplan. En av de delar där elflyg verkligen kan göra skillnad kan vi se i Norge. Där togs det redan 2018 beslut om att allt inrikesflyg ska ske med elflyg år 2040. De har sina fjordar, och man kan behöva åka 20 mil i stället för att flyga 1 mil rakt över fjorden. Det är den geografiska delen i Norden som gör att elflyg har väldigt stor potential för korta och fossilfria flygningar. Tidigare under debatten har sträckan Stockholm-Visby nämnts. Detta är en av första flyglinjer där vi vill sätta in elflyg.

Det handlar om just de korta flygturerna, bland annat inom Sverige. Alla flyg behöver inte gå via Stockholm om vi har elflyg, utan då kan man flyga direkt mellan olika regionala flygplatser eller över till våra grannländer.

Jag vill också nämna Bromma lite kort. Den utredning som ledamotens parti och Socialdemokraterna initierade hade ju som fokus att lägga ned Bromma. Det baserades på en utredning av Swedavia som sa att det just då inte fanns ett marknadsläge för att ha kvar Bromma. Detta var dock under pandemin, när 90 procent av flyget låg nere. Var och en förstår att det inte fanns ett marknadsläge just där och då, 2020. Det var utifrån denna utredning som regeringen fattade sitt beslut.


Anf. 78 Jimmy Ståhl (SD)

Fru talman! Vi sverigedemokrater förstår värdet av infrastruktur och att man bör knyta ihop infrastruktur så att olika sorters infrastruktur kan komplettera varandra och inte konkurrerar med varandra.

När man pratar om flyg går det inte att utesluta flygplatserna. Det har varit tufft för flyget och flygplatserna under ganska lång tid. Det började med flygskam och flygskatt och fortsatte med pandemin, vilket har ansträngt ekonomin för hela flygbranschen.

Precis som många andra branscher har flyget stora utmaningar framför sig när det gäller omställningen till fossilfritt. Omställningen är nödvändig men kostnaden hög. Flygplatser arbetar för att ställa om, och vissa är i dag helt fossilfria. För de statliga flygplatserna, som har större kapital, går omställningen snabbare medan det för de mindre, regionala flygplatserna, som måste vända på slantarna flera gånger, är en större utmaning.

Elflyget är redan här, och större eldrivna flygplan som kan transportera upp till 30 passagerare väntas om inte alltför lång tid. När dessa flyg kommer på marknaden kan dagens flygkarta ritas om, och Arlanda som i dag är det självklara navet för inrikesflyget kanske då förlorar lite av det.

Fru talman! Vi är inte riktigt där än, men vi har ingen tid att förlora. Mycket är redan förlorat med åtta år av den tidigare regeringen, så nu måste vi få tillbaka tryggheten i flygsystemet. Vi sverigedemokrater vill att samtliga regionala flygplatser med beredskapsverksamhet utses till beredskapsflygplatser och att de kompenseras för sina merkostnader. Vi ser gärna ett utökat och förutsägbart driftstöd till icke-statliga flygplatser. Det ligger i statens intresse att ha en välfungerande infrastruktur och tillgänglighet i hela landet.

Apropå tillgänglighet har vi ett särskilt yttrande om investeringsstöd till flygplatser. Tryckfelsnisse har varit framme, så det står lite fel i texten. Men det kommer att bli rätt i framtida motioner. Vi vill att man i framtiden ska kunna söka medel för att vid behov kunna bygga ut kapaciteten för att möjliggöra fler avgångar eller ta emot större flygplan. Flygplatserna har redan nu stora investeringsbehov i framtidens bränslen, oavsett om det är el, vätgas, biodrivmedel eller vad flygen nu kommer att tankas med framöver.

Att döma av flygdebatten kan man ibland tro att det flygs en massa för att det är skoj. Men det är långt från sanningen. Det tar tid att flyga. Man ska ta sig till flygplatsen, och det är inte alltid det enklaste. Sedan tillkommer incheckning och annat som tar tid. Få flygplatser har tågstationer, vilket är konstigt. Det borde vara en självklarhet att kunna ta tåget till flyget så att man enklare kan kombinera sin resa.

Flyget är ovärderligt när det gäller snabba transporter, till exempel sjuktransporter över längre sträckor, och när det gäller upptäckt av brand och brandbekämpning på svåråtkomliga ställen, exempelvis vid skogsbrand. Flyget levererar högvärdigt gods snabbt, till exempel vid organtransporter, och Kustbevakningen, sjöräddningen, Försvarsmakten och andra aktörer inom krisberedskap och totalförsvar fyller en viktig funktion.

Flygklubbar, segelflygklubbar och fallskärmsklubbar är beroende av att det finns regionala flygplatser som har kapacitet för sådan verksamhet. Även det mindre bruksflyget, till exempel taxiflyg, fotoflyg, reklamflyg och rundflyg, är behjälpligt med att rapportera in om avvikelser som brand upptäcks - även om det inte är huvudsyftet med de flygningarna.

Fru talman! Säkerhetsfrågan är viktig. Det har förekommit flygkrascher i samband med fallskärmshoppning där Haverikommissionen slagit fast att olyckorna inte berott på planet eller tekniska fel. När man flyger fallskärmshoppare i mindre plan, ofta ideellt för att få mer flygtid, kan en rad faktorer missas: vikten i planet som snabbt förändras vid uthopp, låg fart då de som hoppar önskar det, viktförskjutning när alla går till dörren inför hoppet och ansträngningen på planet under stigningen inför hoppet. I dag finns inget formellt krav på utbildning för att genomföra denna typ av flygningar. Vi delar Easas bild av att man bör införa en formell utbildning för piloter som ska flyga fallskärmshoppare.

För flyget i övrigt är säkerheten mycket hög, men det finns alltid lite till att göra. En sådan sak är att utrusta personalen med kroppskameror i syfte att dokumentera och förebygga att något händer ombord på flygningen.

Vi vill också att man snabbutreder och förtydligar luftfartsförordningen för att få bukt med en ny typ av beteende där personer utför sabotage genom att aktivt och uppsåtligt motsätta sig flygpersonalens anvisningar om säkerhetsrutiner. Detta har bland annat skett för att förhindra verkställande av utvisningar, och motionärerna menar att ett problem är att den nuvarande luftfartslagen inte är tillräckligt tydlig när det kommer till sådana fall. En snabbutredning av möjligheten att öka minimistraffet i luftfartslagen är nödvändig. Nuvarande luftfartslag och luftfartsförordning är inte tillräckligt långtgående, och det behöver därför skyndsamt ses över vilka gärningar som ska anses straffbara.

Fru talman! Bromma flygplats ska bevaras. Det är en del av överenskommelsen i Tidöavtalet. Jag tänkte dock inte prata så mycket mer om Bromma, för det har sagts jättemycket om det i debatten.

Jag yrkar avslutningsvis bifall till reservation 16 om ökad säkerhet vid flygresor.


Anf. 79 Daniel Helldén (MP)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Jimmy Ståhl för anförandet. Du avslutade med att du inte tänkte prata så mycket om Bromma, så nu gör vi det i replikskiftet i stället.

Jag tror att det var i replikskiftet med Kadir Kasirga som du sa att det fanns en ekonomi i flygplatsen och att bolag ville köpa den, och du undrade varför Socialdemokraterna inte låtit Swedavia sälja den. Men att en aktör säger att den vill köpa något betyder inte alltid att den vill det. Det finns stora intressen som vill få det att låta som att det finns ekonomi i detta, men Bromma är en förlustaffär enligt Swedavia, också före corona.

Bromma flygplats behövs inte. Flygandet där har minskat med 60 procent, och branschen säger att inrikesflyget inte kommer att öka eftersom affärsflyget är försvunnet och inte kommer tillbaka. Man har hamnat på en platå där 40 procent är kvar.

Ledamoten Jimmy Ståhl sa som sagt att man kan sälja Bromma, men det står ytterligare två saker i vägen för det. För det första gjorde den tidigare oppositionen, numera Tidöavtalspartierna, ett tillkännagivande så att Bromma nu ingår i det nationella utbudet. Riksdagen måste alltså tillfrågas, vilket betyder att Swedavia inte bara kan sälja. För det andra ägs marken av Stockholms stad, och Stockholms stad skulle aldrig föra över avtalet med Swedavia till en privat aktör, som dessutom inte skulle kunna hålla igång flygplatsen. Det går helt enkelt inte att sälja den; det är inget alternativ. Det enda som gäller är att lägga ned en olönsam flygplats och göra något annat där.


Anf. 80 Jimmy Ståhl (SD)

Fru talman! Vilka underbara nyheter! Vi vill nämligen inte sälja Bromma, Daniel Helldén. Vi vill behålla och bevara Bromma. Vi ska göra vad vi kan för att göra Bromma till ett inrikesnav för framtidens fossilfria flyg - gärna med massor av bostäder runt omkring. Jag blir jätteglad över informationen. Bromma ska bevaras och drivas vidare.

Man kan också fråga sig varför Miljöpartiet inte gillar flyget. I ett tidigare replikskifte med Helena från Liberalerna hörde vi väldigt tydligt att man, vilket jag tycker är jättekonstigt, talar om att omställningen kommer att ta så lång tid att man inte bryr sig om den. Det är väl jättebra att flyget ställer om. Det är ju precis det vi vill.

Problemet med den tidigare regeringens politik var att man instiftade en skatt på flygstolar men att pengarna inte gick tillbaka till omställning för flyget. Jag förstår inte, fru talman, varför man tar pengar och tynger ned bolag i stället för att ta pengar och hjälpa dem att ställa om. Det kan bara bero på en sak: Man tycker inte om flyget.

Det tycker jag är beklagligt. Vi måste kunna använda flyget till det flyget är bra till, tåget till det tåget är bra till och lastbilar till det de är bra till. Vi ska utnyttja det och köra dem i samklang. Det är ingen konkurrens.

Jag åker tåg mellan Göteborg och Stockholm. Jag väljer inte flyget, för det passar mig mindre bra. I det fallet funkar det för mig, men därmed inte sagt att jag har ett intresse av att förbjuda flyget på vissa sträckor. Jag ser nämligen att det finns en framtid.


Anf. 81 Daniel Helldén (MP)

Fru talman! Lycka till med den utvecklingen av Bromma, Jimmy Ståhl! Jag tror inte på den över huvud taget. När avtalet går ut 2038 kommer dessutom flygplatsen att läggas ned. Det kommer inte att tecknas något nytt avtal.

Tidigare har ledamoten pratat om att regeringen kommer att se till så att man kan bygga bostäder nära flygplatsen. Åk ut dit och titta var de ska byggas! Det går inte. Om man kan någonting om flygsäkerhet, hinderytor och annat inser man att den möjligheten inte finns.

Det enda man kan göra är att lägga ned denna helt onödiga flygplats och flytta trafiken till Arlanda. Där kan vi prata om att man har ett nav för inrikesflyget i stället för att som i dag splittra upp det. Om gotlänningarna flyger till Bromma måste de sedan ta tåg, taxi eller något annat till Arlanda för att ta sig till Luleå. Så funkar inte ett nav. Navet är när man samlar det på Arlanda. Det är där man ska sätta trafiken, så kan stockholmarna få sina bostäder som behövs.

Och även om Gotland säger att Bromma skulle vara helt livsnödvändigt för deras verksamhet stämmer inte det. Det går en hel del flyg till Arlanda. Skulle det vara helt meningslöst? Nej. Man kan ta all trafik dit. Det går i rusningstid lika fort, när tågen funkar, att ta sig in till Stockholms central som att ta sig till Bromma eftersom det är så chokat i trafiken, så det är en helt meningslös flygplats. Den ska läggas ned, och i så fall ska vi ha ett nav på Arlanda för det flyg som behövs. Det är det som är framtiden.

När det gäller flygskatt vill jag bara säga att styrmedel har man för att minska på någonting som är skadligt. Vi vet att flygandet i den form det har i dag är skadligt därför att det släpper ut så mycket koldioxid. Då kan man höja priset så att det blir färre som reser. Då blir det nödvändiga resandet kvar, och det andra försvinner. Det är ett bra sätt att styra på.


Anf. 82 Jimmy Ståhl (SD)

Fru talman! Återigen tycker jag, när vi nu diskuterar Bromma, att det är ganska beklagligt att man över huvud taget har nedläggningsplaner. Dock behöver inte resenärer på Bromma oroa sig för det i närtid. Men det har investerats jättemycket i infrastrukturen och i flygplatsen, och att man så lättsinnigt tar skattemedel och bara monterar ned det är beklagligt.

När det sedan gäller Arlanda har jag följt planen, utredningen med mera. Problemet är att även om kapaciteten på Arlanda över dygnet kanske fungerar finns inte kapaciteten under peaktid då folk vill flyga. Sedan har vi nästa problem med ambulanshelikoptrar och Sjöfartsverkets helikoptrar. De måste ha utrymme att flyga, och den kapaciteten kan Bromma ge. Jag är helt övertygad om att de möjligheterna finns.

Om någonting uppfattas som skadligt och man tar ut en avgift för det, varför puttar man då inte tillbaka pengarna i den skadliga verksamheten så att den blir mindre skadlig? Det är ju där man gör fel. I stället stoppar man in pengarna i en stor skattkista som dräneras.

Jag ska ta ett exempel. Nu kan inte Daniel Helldén svara, men annars hade jag haft god lust att fråga honom var pengarna från höghastighetsjärnvägen är. De finns inte. Jag har letat, för jag hade velat investera alla dessa hundratals miljarder i nya, fräscha projekt som hade fått AB Sverige att fungera. Men pengarna finns inte.

Nu kan som sagt inte Daniel Helldén svara, men jag tackar för debatten och för frågorna.


Anf. 83 Linda W Snecker (V)

Fru talman! Sättet vi flyger på kommer att förändras. EU:s ganska ambitiösa arbete med flygets bränsleomställning kommer att göra skillnad. Flygets intresse av att ställa om och medvetenheten om att flyget ger upphov till oerhört mycket miljöfarliga utsläpp kommer att göra att sättet vi flyger på förändras.

I tisdags började en ny lag om förbud mot kortare flygresor inom Frankrike att gälla. Regelverket innebär att det nu är förbjudet med flygresor som går att ersätta med tågresor på sträckor där flygresan tar som mest två och en halv timme att genomföra. Det är en helt rimlig åtgärd, men det krävs framför allt en sak om den ska införas i Sverige: att tågen går, att det finns snabba tåg och att de har många järnvägsbanor att köra på.

Regeringen har gjort sitt bästa för att tåget inte på något sätt ska kunna konkurrera med flyget, och det är både aningslöst och sorgligt. Det är egentligen inte rimligt att flyga från Malmö till Stockholm, men det är inte heller rimligt att Sverige inte ska ha snabba tåg. Det är inte rimligt att man mellan Malmö och Stockholm ska sitta med signalfel i Alvesta, lövhalka i Nässjö och tågkö i Mjölby. Men flyget behövs och är en del av infrastrukturen i Sveriges mycket avlånga land.

Utvecklingen av fossilfritt flyg är spännande men kommer att ta tid. Det kommer inte att flyga små elflyg mellan våra orter på landsbygden de närmaste åren. Enligt VTI kan elflyget slå igenom tidigast 2040, och flygen kommer att vara mindre och långsammare än dagens flyg.

Det betänkande som trafikutskottet nu debatterar handlar också om propositionen Skandinavisk luftfartspolitik. Vänsterpartiet anser att det är helt okej att godkänna att det etablerade skandinaviska luftfartssamarbetet fortsätter och ska ligga till grund för det skandinaviskgemensamma arbetet på luftfartsområdet. Betydligt mer måste dock göras för att nå klimatmålen. Svenska staten är en betydande ägare av SAS Group och kan därigenom ställa betydligt högre krav på bolagets klimatarbete. Vi utvecklar dessa resonemang i Vänsterpartiets särskilda yttrande.

Fru talman! Det finns rätt så många flygplatser i Sverige, och en hel del går inte alls runt ekonomiskt utan behöver betydande bidrag från bland annat Sveriges kommuner.

Hur många flygplatser Sverige ska ha är en ganska svår nöt att knäcka. Jag kan tycka att det är helt orimligt att vi längs Södra stambanan har flygplatser i varenda köping - Jönköping, Linköping, Norrköping och Nyköping. Vi vet att den infrastruktur som finns använder man. Om det finns flygplatser använder man flygplatser.

Det finns också en ekonomisk obalans inom flygplatssystemet som innebär att de stora statliga flygplatserna inom Swedavia går med vinst och övriga, med några undantag, med förlust. I Linköpings kommun, exempelvis, har man lagt ned fyra grundskolor och elva förskolor men lagt 40 miljoner på den kommunala flygplatsen. I Norrköpings kommun beslutade man i går att lägga ned fem förskolor och tre grundskolor, bland annat min sons grundskola. Samtidigt lägger man 30 miljoner på den kommunala flygplatsen.

Det handlar om prioriteringar. Vill vi att barn ska gå i skolan? Eller ska kommuners pengar läggas på flygplatser, som vi redan har, i varenda köping längs södra stambanan?

Samtidigt ska vi vara medvetna om att flygplatser behövs ur ett totalförsvarsperspektiv. De behövs för ambulansflyget och för Försvarsmakten. Och eftersom säkerheten i världen ständigt utmanas behövs beredskapsflygplatser för Sveriges resiliens.

Vilket antal flygplatser vi ska ha är en svår fråga. Men vi ska vara medvetna om vad Sveriges skattebetalares pengar ska gå till.

I det här ärendet har Vänsterpartiet ingen egen reservation utan ett särskilt yttrande. Jag kommer därför inte att yrka bifall till någon särskild reservation.


Anf. 84 Jimmy Ståhl (SD)

Fru talman och Linda W Snecker! Jag känner mig tvungen att höra mig för lite.

Det har inte undgått någon att man i Frankrike vill förbjuda korta flygresor på sträckor som tågen trafikerar på cirka två och en halv timme. Linda W Snecker tog Malmö-Stockholm som exempel. I dag tar ett så kallat snabbtåg mellan Malmö och Stockholm ungefär 4 timmar och 30 minuter. Det är väsentligt längre tid än flyget, som tar drygt 1 timme. Där har man alltså enorma fördelar. Inte ens höghastighetståget - de planerna har lagts ned - hade klarat den tid som Frankrike har i sina förbudsskrifter.

Fru talman! Jag känner mig ändå nödgad att ställa en retorisk fråga till Linda W Snecker. Om man hade byggt höghastighetsjärnvägen, när hade den varit klar? Det vore intressant att få veta. Det hade ändå inte lyckats nå den tid som Frankrike satt upp, men det vore intressant att få veta, med tanke på hur lång tid det tar att bygga infrastruktur i dag.

En annan sak som Linda W Snecker lyfte upp i sitt anförande var prioriteringar. Det är svårt att prioritera. Men till exempel sjuktransporter via flyg och brandflyg går inte att sköta utan flyg. Men jag tror att vi får ta det i nästa replik.


Anf. 85 Linda W Snecker (V)

Fru talman! Jag älskar att prata om Vänsterpartiets politik. Det här är en utmärkt anledning att återigen lyfta upp att Vänsterpartiet vill investera 700 miljarder i infrastruktur. Vi har en enorm investeringsbudget där vi vill lånefinansiera höghastighetsbanorna, just för att kunna förändra sättet vi transporterar oss på i Sverige.

De korta flygresorna måste utmanas. Ja, det kommer att finnas elflyg, men det finns inte nu. Och det tar säkert precis lika lång tid att bygga de nya stambanorna och, om Vänsterpartiet hade fått bestämma, höghastighetsbanorna. Det tar tid. Men det är helt nödvändigt.

Flyget kommer att behövas i Sverige. Vi har ett fruktansvärt avlångt land.

Om man jämför med Frankrike skulle vi inte hinna mellan Stockholm och Malmö på två och en halv timme. Men på till exempel tre timmar skulle man kunna transportera sig från Stockholm till både Göteborg och Malmö, om vi hade haft modet att faktiskt bygga den infrastruktur som Sverige behöver.

Många i trafikutskottet sitter på samma tåg, som går från Malmö till Stockholm. Vi skakar oss igenom stora delar av Sverige, och eftersom skicket på stambanan i dag är under all kritik springer vi från Centralstationen till utskottsrummet för att hinna i tid.

Det behöver framför allt byggas mer järnväg så att vi kan separera snabbtågen från godstågen. Men det säger Jimmy Ståhl och regeringen nej till.

Fru talman! Min fråga till Jimmy Ståhl är vad våra skattepengar egentligen ska gå till. Tycker Jimmy Ståhl att det är rimligt att man, som i Linköping, lägger ned elva förskolor och fyra grundskolor men lägger 40 miljoner på en flygplats som bara går med ekonomisk förlust? Det är fruktansvärt att hålla på med skattepengar på det sättet.


Anf. 86 Jimmy Ståhl (SD)

Fru talman! Om vi hade byggt höghastighetsjärnvägen hade vi varit i graven för länge sedan. Jag fick inte höra någon tidsaspekt när det gäller det.

Sverige är ett avlångt land. Det stämmer bra.

Vad gäller prioriteringar sitter jag tyvärr inte i kommunstyrelsen i någon av köpingkommunerna och har därför ingen aning om vad de lägger sina pengar på. Men självklart ska skattemedel gå till välfärd. Det ska vara en service. Även infrastrukturen är en service.

Fru talman! Järnvägen bär inte sig själv. Järnvägen är också skattefinansierad. Järnvägen kostar miljarders miljarder, och intäkterna är pyttesmå.

Det låter ganska intressant att låna 700 miljarder. Frågan är bara hur de ska betalas tillbaka, fru talman. Det är inga småpengar. Hela satsningen på höghastighetsjärnväg borde i alla fall rymmas. Men sedan då? Hur ska vi betala tillbaka de pengarna, Linda W Snecker?

Om vi, enligt Vänsterpartiets modell, ska ha tio statliga flygplatser kan vi nästan lägga ned flyget. Visst har vi Arlanda och Landvetter. Men vad ska vi säga till alla som bor nära de mindre flygplatserna i inlandet i Sverige? De har ingen nytta av ett tåg som går mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Vi behöver stärka upp Inlandsbanan, bygga ut Ostkustbanan och Norrbotniabanan och stärka upp tvärbanorna. Det är hur mycket som helst. Ändå är det sjukt lång restid med tåg, fru talman.

Flyget behövs i alla fall. Vi ska inte lägga ned någonting. Jag tycker att vi ska satsa på mer infrastruktur.


Anf. 87 Linda W Snecker (V)

Fru talman! Om Jimmy Ståhl hade röstat på Vänsterpartiets budgetmotion hade han fått alla banorna i Sveriges inland och höghastighetståget. Vi måste nämligen finansiera infrastruktur med bland annat pengar som vi har i budgeten, men när vi gör de här stora investeringarna, som nya stambanor innebär, måste vi också lånefinansiera.

Om du och jag köper ett hus betalar vi inte av det huset på ett år. Men så hanterar vi statens pengar. Vi tror att jätteinvesteringar ska komma i budgetbalans på ett år. Det är inte så det fungerar. Den järnväg vi har i dag är mer än hundra år gammal, och vi använder den fortfarande. Det är med det perspektivet vi måste se på investeringar i infrastruktur.

Det är stora investeringar som gynnar hela Sverige, oavsett om det gäller investeringar i dubbelspår på Malmbanan, som Vänsterpartiet också vill ha, eller i höghastighetståg. Det handlar också om att se till att de flygplatser vi ska ha i Sverige fungerar till mer än att det bara går charterflyg eller flyg för affärsresenärer. I så fall måste de vara beredskapsflygplatser som vi kan använda i tider som dessa, då världen är mer hotad. Vi måste ha ambulansflyg och brandflyg, och vi måste kunna transportera organ. Och Försvarsmakten ska kunna använda flygplatserna.

Men då måste man våga prioritera på riktigt. Annars blir det som med alla mina köpingar; man lägger en massa kommunala skattepengar på att charterturister ska kunna åka från Norrköpings flygplats. Är det verkligen så vi ska prioritera? Eller ska vi se till att vi har beredskapsflygplatser, dubbelspår på Malmbanan och får nya stambanor? Då kan vi transportera oss elektrifierat, vilket tåget har varit i mer än hundra år, till skillnad från elflyget som ännu inte existerar.


Anf. 88 Oskar Svärd (M)

Fru talman! När jag lyssnar till ledamotens anförande blir jag faktiskt lite lätt bekymrad. Sverige är i dag internationellt och inom EU med och tar fram klara regler för om omställningen ska göras och hur den ska gå till. Ledamoten lyfte i sitt anförande fram Frankrike som ett föredöme eftersom man valt att ta ned planen på marken när det gäller en del inrikesflygsträckor. Samtidigt menar bedömare i just Frankrike att det ger marginella effekter på utsläppen.

En fråga jag tycker att invånare i Sverige förtjänar svar på från ledamoten är om ledamoten menar att det är viktigare att plocka ned planen från luften än att ställa om och fortsätta trafiken i Sverige. En andra fråga, fru talman, är hur många procent ledamoten räknar med att en sådan åtgärd skulle bidra med när det gäller koldioxidutsläppen i Sverige.


Anf. 89 Linda W Snecker (V)

Fru talman! Jag tycker att det är ytterst viktigt när man gör infrastruktursatsningar att man satsar på det fossilfria och elektrifierbara. Det gör inte regeringen i dag. De vill inte bygga nya stambanor över huvud taget, trots att järnvägen varit elektrifierad i över hundra år. Regeringen ställer trafikslag mot varandra men upprepar samtidigt att det inte är det man gör. Orden motsvarar inte handlingen. Regeringen vill uppenbarligen prata mycket mer om elflyget i stället för att satsa på järnvägen.

Vi kan inte fortsätta flyga på samma sätt som vi gör i dag. Vi kommer inte att flyga på samma sätt som vi gör i dag. Företag ställer om sina klimatpolicyer, slutar flyga och säger att det är järnvägen som gäller. Det är bara regeringen som intensivt backar in i framtiden och inte vill förändra någonting.

Fru talman! Låt mig berätta för ledamoten Oskar Svärd vad som händer när hans parti är med och styr i olika kommuner. Moderaterna i Norrköping har bland annat valt att lägga ned min sons grundskola tillsammans med två andra grundskolor och fem förskolor. De lades ned i går. Sedan lade man 30 miljoner på Norrköpings flygplats för att charterresenärer ska kunna åka till Grekland och Kroatien i sommar.

I Linköpings kommun, där också Oskar Svärds parti sitter med och styr, har man lagt ned elva förskolor och fyra grundskolor och triumferat med 40 miljoner till flygplatsen. Det är inget sätt att styra. Det är inget sätt att ta ansvar, varken för klimatomställningen eller för den kommunala ekonomin. Kommunerna går på knäna på grund av uteblivna statsbidrag, och Moderaterna pumpar in miljoner i flygplatser som ingen kommer att vilja använda i framtiden.


Anf. 90 Oskar Svärd (M)

Fru talman! Det märks väldigt tydligt att ledamoten inte svarar på mina två frågor. Hon pratar om förskolor och skolor i Norrköping, vilket är nog så viktigt - jag har själv jobbat med skolpolitik under åtta år -, och lyfter också fram järnvägen och att vi lägger alltför mycket fokus på flyget här i dag. Men det är inte konstigt att vi gör det. Det är nämligen luftfartsbetänkandet som vi är här för att debattera - alltså inte järnväg, inte förskolor och inte skolor, framför allt inte i Norrköping.

Jag tycker att detta visar på Vänsterpartiets orimliga politik som helt och hållet utgår från att utsläppsprofilen år 2033 kommer att vara densamma som i år. Det är som om forskning och utveckling kring elflyg, vätgas, biodrivmedel och elektrifiering av flygplatser inte existerar.

Fru talman! Inrikesflyget står för ungefär 1 procent av Sveriges utsläpp. Utrikesflyget står för 2-3 procent. Min fråga blir alltså återigen hur många procent ledamoten anser att Sverige skulle spara in när det gäller koldioxiden på att stänga vissa flyglinjer inrikes och flytta ned planen från luften till marken med Vänsterpartiets extremt flygfientliga politik.


Anf. 91 Linda W Snecker (V)

Fru talman! Jag kan inte riktigt hålla med om att Vänsterpartiet har en extremt flygaggressiv politik. Jag har ju precis pratat om vikten av att ha flygplatser som fungerar. Det handlar om ett beredskapsperspektiv och att bland annat Försvarsmakten och ambulansflyget ska fungera.

Jag kommer tyvärr inte att kunna ge ledamoten svar om procentsatser när det gäller vad det skulle innebära att ta ned flyglinjer till järnväg, eftersom det inte kommer att bli verklighet med regeringens politik. Med regeringens politik kommer man nämligen inte att kunna ersätta någon flyglinje med järnväg på grund av att regeringen inte vill bygga nya stambanor. Oavsett vilken hastighet det blir på tågen vill regeringen inte ha mer järnväg. Däremot tittar man gärna framåt mot 2040, 2050 eller 2060, då det kanske finns elflyg. Jag tycker inte att det duger.

Klimatkrisen är här och nu, och med tanke på regeringens politik, dess inställning till bland annat reduktionsplikten, att det färdmedelsneutrala reseavdraget togs bort och att bonus malus togs bort över en natt är snacket om omställning, klimatmål och elektrifiering av fordonsflottan bara tomt prat.

Vi kan utveckla hur mycket elflyg som helst - låt oss göra det snabbt! Jag såg att regeringen vill ha mer forskning om flyget. Det är bra. Det behövs. Men vi kan inte tro att det går att ersätta järnväg med elflyg. Sådana massor av folk kommer elflyget inte att kunna ta, hur mycket Oskar Svärd än önskar att det vore så.

Vi måste göra saker som gör skillnad här och nu för klimatet. Det innebär bland annat att det måste byggas mer järnväg och att flyget måste minska. Det är inte rocket science. Det är vad vi alla vet. I dag är flygets bränslen inte fossilfria alls.


Anf. 92 Daniel Helldén (MP)

Fru talman! Om Sverige ska nå upp till åtagandena i Parisavtalet måste vi kraftigt och omgående minska vårt fossilberoende. Det gäller inom alla sektorer.

Den sektor som står för oproportionerligt stora utsläpp är flyget. Det är ett område där vi måste agera. Vi måste minska flygandet. Samtidigt kommer vi fortsättningsvis att behöva flyga till de resmål och i de ärenden som inte kan nås eller klaras av på annat sätt. Där ska vi se till att ha ett så resurssnålt, effektivt och klimatsmart flyg som möjligt.

Vi måste arbeta för att få till flyg som lämnar den fossila eran bakom sig. Men vi vet att flyget är en svår sektor att klimateffektivisera. Utsläppen är omfattande, och de förbättringar som görs har alltid ätits upp av ökat flygande. Svenskarnas totala flygande släpper ut omkring 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år, vilket är lika mycket som bilresandet och betydligt mer än stålindustrin och cementindustrin i Sverige, enligt forskare på Chalmers. Det är enorma utsläpp.

Det pratas mycket om elflygets förlovade framtid. Allt tyder dock på att elflyg som ersättare för dagens flyg och dess flygbränsle inte kommer fram under överskådlig framtid. Flygbolagen säger att elflyg på inrikes resor inte kommer att kunna ersätta en enda befintlig flyglinje. Och då pratar vi om inrikesflyg, alltså korta resor jämfört med det internationella flyget.

Det vi vet måste vi agera efter. Vi vet att flyget släpper ut orimliga mängder koldioxid i en tid när vi obönhörligen måste dra ned på koldioxidutsläppen. Vi vet att flyget inom överskådlig framtid kommer att tankas med flygfotogen. Då måste vi hitta sätt att minska flygresandet och uppgradera andra typer av transporter på alla sträckor där det är möjligt. Det handlar då oftast om tåg. Beklagligt nog har regeringen - Tidöpartierna - stoppat utbyggnaden av ny järnväg i Sverige och sjunger i stället flygets lov, vilket är ytterst, ytterst allvarligt.

Branschorganisationen Svenskt Flyg säger att man kommer att blanda in 50 procent biobränsle i flygbränslet till 2025 och att man till 2030, det vill säga om sex år, ska vara fossilfri. Det är vällovligt, men inget tyder på att något av detta kommer att bli verklighet. Det finns inte ersättningsbränsle, och det är fyra till fem gånger dyrare att tillsätta det än att använda det bränsle man har i dag. I dag, 2023, är dessutom inblandningen av biobränsle i flygbränslet 1 procent. Ekvationen går inte ihop. Och det är ännu värre för de internationella flygresorna.

Problemet med sången om flygets fossilfrihet är att vi riskerar att fortsätta flyga som om ingenting hänt; det blir ju fossilfritt. Detta blir ett incitament för att inte göra något vid roten, det vill säga minska flygandet.

Vi måste sluta flyga i samma utsträckning som i dag. Då ska vi hålla i minnet att vi flyger mindre i dag än före coronapandemin. Inrikesflyget har halverats i vissa relationer. Nya sätt att arbeta har växt fram, vilket är alldeles utmärkt om än inte tillräckligt. Mer måste göras, och vi kan inte dundra på som regeringen gör och säga att vi ska flyga mer. Det kommer inte att gå.

Frankrike ska nu förbjuda inrikesflyg på kortare sträckor. Det är helt rätt, och Sverige bör följa efter. Exempelvis borde sträckan Stockholm-Göteborg läggas ned omedelbart.

Inför kommande ministerrådsmöte i EU kommer Frankrike, Österrike, Nederländerna och Irland att föreslå att privatjetflyg förbjuds. Dessa plan står för oproportionerligt stora utsläpp av koldioxid per passagerare och är onödig flygkonsumtion. Även här borde Sverige ta efter, och regeringen borde stötta detta initiativ i EU när de inom kort flyger ned till mötet.

Det pågår en diskussion om Sveriges flygplatssystem och det regionala flyget. Regeringen vill skapa fler statliga flygplatser och ge större subventioner till de regionala - helt enkelt öka flygandet.

Vi måste sätta oss ned och gå igenom i vilken utsträckning dessa flygplatser verkligen behövs. Enligt utredningar har man i dag coronakrisen som alibi för att hitta skäl för att flygplatser ska få statligt ekonomiskt skydd. Nästan alla flygplatser påstås nu behövas som beredskapsflygplatser. Enligt mig är det i alltför hög grad fråga om statliga subventioner samtidigt som vi behöver minska flygandet.

Statens utredare Peter Norman tycks dessutom i sina analyser helt ha glömt bort att det finns tåg i Sverige. Flyglinjer motiveras med bristande tillgänglighet, trots att tågen finns eller att spår håller på att byggas ut till just berörda platser. Det står ingenting om detta i den statliga utredningen.

Det finns därtill något riktigt oroväckande för svenskt flyg: att någon tar tåget ned till Kastrup och flyger därifrån. Gud förbjude! Det får man inte göra enligt dem som håller på med dessa saker. Arlanda är uppenbarligen det absolut viktigaste vi har i landet, inte hur man transporterar sig. Frågan om flyget i Sverige har kantrat.

Fru talman! Bromma flygplats är en följetong med många förtecken. Det stora område där flygplatsen ligger har i nästan ett decennium pekats ut som stadsutvecklingsområde och utgör en viktig del av Stockholms bostadsförsörjningspotential. Genom att använda marken vid Bromma flygplats, som ägs av Stockholms stad, skulle mellan 30 000 och 50 000 bostäder kunna byggas och upp till 100 000 personer kunna få en bostad där. Ett markvärde på över 40 miljarder ligger där i flygträda.

Otaliga utredningar har under de senaste åren visat att Bromma flygplats kan läggas ned utan att det påverkar behovet eller kapaciteten för flygtrafiken i landet. Senast uttryckte utredaren Peter Norman detta i sin utredning om flygplatssystemet. Han säger att Bromma kan läggas ned. Han säger att det är hans egen syn. Uppenbarligen har regeringen sagt åt honom att utredningen i sig inte får komma fram till detta. Det är intressant att läsa hans markeringar: Han säger en sak, men utredningen säger något annat, trots att det är han som är utredare.

Enligt utredningar som finns om Arlanda har man behov av att justera terminalerna för att kunna samla trafiken där. Det behövs dessutom något som kallas brommafiering av Arlanda flygplats, det vill säga att terminalerna måste bli smidigare. Något mer behövs inte på Arlanda. Man kan flytta över trafiken dit så att vi får ett bra nav och kan ha både det svenska inrikesflyget och det internationella flyget där.

Redan före coronapandemin hade Bromma utan problem kunnat läggas ned. Det kan fortfarande göras. Nu när endast 40 procent av trafiken är kvar har flygplatsen gjort sitt. Swedavia kan lägga ned den. Riksdagen borde helt enkelt säga att Bromma flygplats ska flyttas ut ur det nationella flygplatssystemet.

Flygbranschen säger att inrikesflyget har stabiliserats på en permanent låg nivå. Men regeringen vill ändå behålla Bromma, trots att det är dumt och skadligt. Det är skadligt för Stockholm, och det är skadligt för Swedavia som dras med en förlusttyngd och onödig flygplats. Bromma bör läggas ned.

Fru talman! Jag stöder i grunden den socialdemokratiska motion som handlar om att lägga ned Bromma flygplats. Men då de samtidigt vill bygga ut och öka kapaciteten på Arlanda, vilket enligt mig inte behövs - ingen utredning säger egentligen att det behövs - kan jag inte ställa mig bakom den. Jag kan heller inte ställa mig bakom regeringspartiernas motivering till avslag. Därför yrkar jag bifall till Miljöpartiets och Vänsterpartiets motivreservation nummer 8.

Fru talman! Jag vill slutligen lyfta fram min och Centerpartiets gemensamma reservation 19 om hinderbelysning på vindkraftverk. De står och lyser trots att det inte behövs och trots att det finns annan teknik som används i andra länder. Den borde också Sverige använda. Man borde se till att detta införs omedelbart. Vi måste ha vindkraft som accepteras. Då ska de inte stå och blinka nätterna igenom runt om i hela landet. För att spara tid vid voteringen väljer jag dock att inte yrka bifall till denna reservation.

Fru talman! Flygets klimatpåverkan måste drastiskt minska.


Anf. 93 Oskar Svärd (M)

Fru talman! Jag vill ställa ungefär samma fråga till ledamoten Helldén som jag ställde till ledamoten Snecker för en stund sedan.

Ledamoten tar upp att Frankrike nu har fått igenom en lag genom vilken man flyttar flygen från luften till marken och tycker att det är lösningen på flygets utsläpp. Ledamoten ser inte den teknikutveckling och forskning som just nu pågår på området vad gäller elflyg. Ledamoten och hans parti, Miljöpartiet, hävdar hela tiden att flyget utgör det samlade klimathotet för hela världens utsläpp. Svenskt flyg är tydligen förödande. Jag delar dock inte ledamotens uppfattning i frågan.

Fru talman! Låt mig därför ställa samma fråga som jag ställde tidigare. Hur många procent av Sveriges utsläpp av koldioxid skulle en åtgärd likt Frankrikes spara? Menar ledamoten att det är bättre för Sverige och Sveriges invånare att plocka flyget från luften till marken i stället för att ställa om och elektrifiera flyget och få in biodrivmedel i flyget?


Anf. 94 Daniel Helldén (MP)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Oskar Svärd för frågorna. Ledamoten lägger vissa ord i min mun. Det är starka ord som jag inte tror att jag sa.

Jag ser en teknikutveckling inom flygbranschen när det gäller både elflyg och vätgasflyg. Det pågår mycket forskning på det området. Jag tror däremot inte att elflyget kommer att finnas framme inom den tidsram som vi måste agera inom. Vi har hört tidigare i debatten att man möjligtvis kan hoppa mellan små regionalflygplatser, det vill säga inte ha det flyg som vi har i dag. Då ökar vi flygandet, men vi blir inte av med problemet. Ja, vi kan mata in biobränslen. Men det kommer att komma till en gräns där det inte längre funkar.

Därför måste vi minska flygandet. Att sluta flyga mellan Stockholm och Göteborg är en lämplig åtgärd. Det är en flyglinje som inte behövs. Man kan ta tåget den sträckan, och det går smidigt. De som konstigt nog sätter sig på det här flyget kan behöva tänka annorlunda. Det är fråga om beteendeförändringar som får spinoffeffekter. Är det för enkelt att flyga flyger man för mycket. Vi kan göra oss av med vissa flyglinjer som vi helt enkelt inte behöver. Stockholm-Göteborg är ett utmärkt exempel.

Detta ser jag fram emot. Jag hoppas verkligen att det kommer att hända. Men det kommer inte att hända under den här regeringens tid, för Tidöregeringen ska ju flyga och inte åka tåg.

Ledamoten Oskar Svärd och jag pratade i ett tidigare replikskifte om Bromma flygplats. Jag vet att han kommer från Kumla, och vi har förut pratat lite grann om Örebro. I Örebro lade man ned flygplatsen vid Ladugårdsängen och byggde massor med bostäder, vilket är jättebra. Ge Stockholm den möjligheten också!


Anf. 95 Oskar Svärd (M)

Fru talman! Sverige är Europas längsta land. Det är glesbefolkat och är beroende av export, möten och kommunikationer. Vi har en väl utbyggd infrastruktur avseende flygplatser. Enligt min mening ska vi stötta, hjälpa och förbereda för framtidens fossilfria flyg.

Ledamoten Helldén pratar om elflyget som någonting som kommer 20-30 år fram i tiden och inte kommer att kunna ersätta de linjer som finns i dag. Men när jag träffar branschen säger de att vi 2028 eller senast 2030 kommer att ha kommersiell trafik med elflyg i Sverige. Det kommer att skapa nya luftbroar mellan ställen där det i dag kanske inte bedrivs kommersiell trafik i samma utsträckning. Det här tycker jag är bra. Det är någonting vi ska värna och stötta framöver.

Ledamoten lyfter fram höghastighetstågen. Men höghastighetstågen skulle vara klimatneutrala år 2060 eller 2070, och det handlar om att vi skulle åka tåg i stället för att flyga.

Jag tycker att Miljöpartiet bör haka på regeringens arbete med att elektrifiera flyget, ställa om flyget och se till att vi får utökad inblandning av biodrivmedel. Jag tycker inte att man ska ställa transportslagen mot varandra. Jag vill se ett Sverige som håller ihop, och därför lyfter jag just de delar jag nu lyfter.

Fru talman! Örebro har en fantastisk flygplats: Örebro Airport. Jag tror inte att det är bra att ha två flygplatser just i Örebro län, med 300 000-350 000 invånare.


Anf. 96 Daniel Helldén (MP)

Fru talman! Stockholm ska tydligen ha två flygplatser, men inte Örebro. Man hade en jättefin bostadsmässa där, och man bygger som attan. Det är precis det som behövs även här.

Jag tycker också att Sverige ska hålla ihop. Det är viktigt att vi håller ihop och att man kan transportera sig i landet på ett smart sätt. Vi ska också göra det på ett klimatsmart sätt. Då ska vi koncentrera flyget till de linjer där det verkligen behövs. Vi har pratat om det förut. Stockholm-Kiruna är ett exempel. Stockholm-Luleå är också besvärligt. Kiruna är otroligt besvärligt - man får sova över på tåget. Luleå funkar teoretiskt, men först när vi har byggt ut Norrbotniabanan och så vidare kommer det att gå bra. I dag gör det inte det.

På de ställen där vi inte behöver flyget ska vi ta bort det, så att vi minskar utsläppen. När vi minskar flygandet kan vi på ett smart sätt ha kvar det flyg som behövs. Vi ska blanda in biodrivmedel i flygbränslet, i flygfotogenet. Miljöpartiet har varit med som en drivkraft i det arbetet. Men vi vet också att det är fråga om bristråvaror när man ska peta in biodrivmedel i fossilt bränsle. Därför ska vi använda dem på rätt plats till rätt saker och inte hålla på och flyga till fel platser med de här bränslena.

När det gäller elflyget är det mycket möjligt att det kan bli fråga om nya luftbroar och nya linjer, som ledamoten sa. Men detta med år 2028 tror jag inte på över huvud taget. Det flyg som vi har i dag och som vi har behov av kommer inte att ersättas med elflyg inom rimlig tid. Det tycker jag är någonting som fler ledamöter i trafikutskottet borde inse, så att vi planerar rätt inför framtiden.


Anf. 97 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Jag tackar Daniel Helldén för anförandet. Vi hade nyligen ett litet replikskifte, och jag skulle vilja fortsätta samtalet om flyget och framtiden.

Ibland när man lyssnar till ledamoten Daniel Helldén känns det som att han bygger upp en konflikt mellan de olika trafikslagen. Jag tror att det är viktigt att vi inte gör det. Vi behöver fordon. Vi behöver tåg. Vi behöver flyg. Vi behöver sjöfart. Det här är oerhört viktigt. Vi vet också att Sverige är ett otroligt avlångt land. Det är många delar man inte kan komma till utan flyget. Det skulle vara intressant att höra vad ledamoten säger om detta.

Gotland pratade vi lite grann om förut. För gotlänningar är det en livsnerv att det finns en god förbindelse mellan fastlandet och Gotland. När man pratar med gotlänningar säger de att Bromma är den näst viktigaste flygplatsen av alla efter den som finns på Gotland. Min fråga är varför ledamoten inte kan lyssna till vad gotlänningarna säger och se att det är väldigt positivt för gotlänningarna och för Sverige att den här regeringen nu faktiskt har satt ned foten och sagt att Bromma ska vara kvar.


Anf. 98 Daniel Helldén (MP)

Fru talman! När regeringen och Tidöpartierna säger att Bromma ska vara kvar är det mot sunt förnuft, skulle jag säga. Det finns ingen anledning att ha den flygplatsen kvar. Den kostar massor med pengar, och marken behövs till annat.

Vi får ett bättre flyg - det flyg vi behöver - om vi samlar det på Arlanda. Det vet alla; det vet branschen. Det finns en jätteintressant artikel från coronatiden med BRA Flygs ägare Per G. Braathen där han lägger ut texten om hur bra det skulle vara att ha allting på Arlanda. Sedan fick han uppenbarligen bannor av resten av flygindustrin, och några veckor senare fick han ta tillbaka det i Dagens industri. Men där kan man läsa vad det skulle ge för effekter om vi flyttade över flyget till Arlanda. Då skulle vi kunna få ett hållbart och bra inrikesflyg som hänger ihop i ett nav.

Från Gotland kan man i dag flyga till både Arlanda och Bromma. Det fungerar uppenbarligen att flyga till Arlanda. Det finns ingen anledning att flyga till just Bromma. Jag tror däremot att det finns en känslomässig sak som spelar in. När man kommer från Gotland - jag har flugit den sträckan en gång för jättelänge sedan - flyger man in över staden och landar på Bromma. Man ser det vackra Stockholm, och det känns som att man är framme när man håller på och flyger in. Men det är egentligen ganska långt kvar; när man har landat ska man åka vidare, sitta fast i trafiken och så vidare.

När man kommer till Arlanda är man ute på landsbygden och ser bondgårdar och annat. Man känner inte att man har kommit till Stockholm, men i själva verket kommer man in till centrala Stockholm från Arlanda lika fort. Det här tror jag spelar in i idén om att Bromma är livsnerven. Jag tror att det mer är fråga om känslan att man är framme tidigare fast man inte är det.


Anf. 99 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Tack, Daniel Helldén, för svaren!

Jag tror inte att det är känslor som gör att gotlänningarna säger att det är en viktig flygplats. De upplever att de kommer till Stockholm på ett bra och snabbt sätt. När ett gäng från Region Gotland var hos oss var det väldigt tydligt att flygplatsen Bromma är viktig. De var tacksamma över att regeringen nu har slagit fast detta.

Det finns fler saker som är viktiga. Det gäller beredskapsfunktionen. Det är väldigt sårbart att bara ha Arlanda. I dessa tider måste man också tänka så.

Dessutom finns det utredningar som visar att det är orealistiskt att tro att man ska kunna bygga dessa tusentals bostäder på den tid som ledamoten anför. Regeringen har också tänkt att vi ska kunna bygga bostäder tack vare att det ska vara en elhubb runt Bromma. Det är någonting som är viktigt. Vi lyfter också fram att långsiktighet också är viktigt.

Jag kommer också ihåg att ledamoten själv åt tårta när den förra regeringen slog fast att man skulle lägga ned Bromma. Är det vad som skaver lite grann nu? Tårtbiten blev inte som när ledamoten käkade sin tårta och firade.

Regeringen tar nu det stora ansvaret och säger att vi nu med långsiktiga beslut ska ha kvar Bromma för framtiden.


Anf. 100 Daniel Helldén (MP)

Fru talman! Jag tror snarare att det kanske är så att den där tårtan gjorde Tidöpartierna ännu mer pigga på att behålla något som inte behövs. Det var lite olyckligt. Annars kanske Bromma flygplats hade varit nedlagd. Det var för övrigt en god tårta.

Den intressanta med Bromma är att ledamoten nu anför beredskapsskäl och så vidare. I de utredningar som nu finns om beredskapsflygplatser, brandflyg och allt möjligt som man målar upp pekas Bromma inte ut. Den finns inte med där. Utredningen har inte Bromma som en flygplats som behövs. Ingen säger att Bromma behövs för de sakerna. Det är en flygplats som ligger mitt i staden och som inte ska vara där. Det finns andra bra lösningar för det.

Det har också anförts tidigare. Det var inte ledamoten Magnus Oscarsson som sa det. Det talades om ambulansflyget. Det var en jätteintressant artikel i DN häromdagen.

NKS, det stora sjukhuset, har införskaffat egna helikoptrar som klarar hela Sverige i princip ändå upp till Kiruna och kan flyga snabbare än alla andra. De sköter det, landar rakt ned på taket till sjukhuset och behöver inga flygplatser. Det är mycket säkrare och tryggare. Man behöver inte göra omlastningar, och så vidare.

När man talar om de här sakerna och försöker att anföra att Bromma skulle behövas till det är det helt fel. Låt stockholmarna bygga bostäder där, och så kan ni flyga någon annanstans.


Anf. 101 Helena Gellerman (L)

Fru talman! Jag har nu lyssnat på hela debatten. Det var intressant att höra. Det som upprepade gånger har kommit upp är nya stambanor.

Alla trafikslag har sina för- och nackdelar. Hur ser ledamoten på när de nya stambanorna skulle stå klara? Som jag förstår det är det någonstans bortom 2050 för att staten ska ha råd att finansiera dem. De kostar 400 miljarder.

EU körde för två år sedan runt i Europa för att diskutera tågets utbyggnad och framtid. Budskapet var kristallklart. Om man ser tåget som ett verktyg för att få bort klimatutsläpp har man 15 år på sig. Vägtransporterna har potentialen för tågen och för det stora antalet nya tågresenärer. Då har de ställt om. Årtal som 2035 nämndes. Min fråga är hur ledamoten ser på att tåget efter 2035 enligt EU inte har någon större klimateffekt.

Det är också kopplat till själva flygfrågan. Ledamoten tar också upp vikten av att flyget är bra för att Sverige ska fungera i sin helhet. Samtidigt vill man förbjuda det. Om man tar bort möjligheten att tjäna pengar på de mest trafikerade flyglinjerna, hur ska branschen då få råd att utveckla ett fossilfritt flyg om den inte får resurserna på de delar som går bra? Vem är det som ska betala utvecklingen till fossilfritt flyg?


Anf. 102 Daniel Helldén (MP)

Fru talman! Det är som att vi måste göra ont för att göra gott. Jag tror inte att det riktigt är så.

Stockholm-Göteborg är sannolikt en lönsam linje där man puttrar fram och tillbaka. De utsläpp som är där är helt meningslösa. Kan vi få bort dem ska vi göra det. Det är ett bra exempel på där vi ska göra det.

När det gäller utvecklingen av fossilfria drivmedel, elflyg och så vidare är det inte så mycket flygbolagens vinster i den bemärkelsen som går till det. Det är andra saker som driver den utvecklingen. Det är inte så att SAS håller på att pumpa in massor av pengar i fossilfritt flyg för att de flyger till Göteborg. Det är andra saker som driver den utvecklingen.

Det vore alldeles utmärkt som vi kunde få till ett fossilfritt flyg. Jag tror dock inte att det kommer att finnas inom rimlig tid när vi behöver det. När det väl kommer behöver vi sannolikt att behöva ha en helt annan typ av flygresande.

Ledamoten är inne på frågan om nya stambanor och när de ska vara klara. Det är en fråga om hur man planerar och hur man gör saker och ting. Om vi har studerat andra projekt närmare vet vi att vissa saker tar enormt lång tid därför att man gör det på ett märkligt sätt i konstiga projektformer och utan att ha ekonomiska medel i tid.

Titta bara på hur det ser ut med Norrbotniabanan. Att bygga den kommer att ta 20-30 år därför att man inte kan göra det på ett smartare sätt. Vi hade en Botniabana som gick fort att bygga där man gjorde det i andra typer av projektformer, bolagsformer. Det är så vi måste arbeta när det gäller nya stambanor. Nu får vi tyvärr fyra års moratorium, vilket gör att det kommer att ta ännu längre tid. Men om man på ett smart och effektivt sätt arbetar med dem går det fortare.

År 2050 låter för mig långt borta. Jag tror inte att det är slutåret. Det är långt tidigare om man gör det på ett smartare sätt och verkligen arbetar med det.


Anf. 103 Helena Gellerman (L)

Fru talman! Tack för svaret, Daniel Helldén!

När det gäller hur man använder sina pengar och investerar måste de som ska köpa nya flygplan tjäna ganska rejält med pengar för att de ska ha råd att investera i nya flygplan och nya elflygplan. Jag upplever att ledamoten på något sätt negligerar kostnaden för att göra de stora investeringarna i nya flygplan som man kan börja med runt 2030.

Om man tittar på Heart Aerospace och vad som har drivit det har amerikanska och kanadensiska flygbolag beställt närmare 300 flygplan av det. De ser att de kommer att kunna bygga upp ett helt nytt regionalt flygnät som har varit förlorat. Det görs med fossilfritt flyg, det vill säga flyg som inte släpper ut någonting. Elflyg kommer att flyga på en lägre nivå och kommer därmed inte att bli drabbat av höghöjdseffekter.

Vad jag inte förstår är varför Miljöpartiet inte driver på utvecklingen av fossilfritt flyg utan hela tiden svartmålar flyget. Varför tar ledamoten inte till sig den positiva utveckling som möjliggörs av elflyget?

Vad tycker ledamoten till exempel om det som hänt med Fit for 55 och de positiva signaler som kommer där från Refuel EU Aviation? Jag förstår inte Miljöpartiets negativa inställning till omställningen av flyget. Det skulle jag gärna vilja ha en förklaring till.


Anf. 104 Daniel Helldén (MP)

Fru talman! Som jag har sagt i ett antal inlägg är vi inte negativa till omställningen av flyg. Vi har varit med och drivit på när det gäller frågan om inblandning av biodrivmedel i flyget och andra sådana saker som är helt nödvändiga.

Men det jag anförde både när det gäller elflyget och när det gäller inblandningen av biobränslen är att det kommer att gå för långsamt. Vi behöver lösa ekvationen tidigare, och elflyget är inte lösningen för det flyg vi har i dag. Vi måste minska flygandet. Ingen skulle vara gladare än jag om vi kunde flyga med elflyg på de nationella sträckor som finns i Sverige. Men det kan vi inte, och det finns inte heller någonting som pekar på att det kan bli så.

Heart Aerospace har inga beställningar på flygplan. De har ett antal så kallade optioner där flygbolagen om det någon gång skulle komma elflygplan kan börja köpa in dem. Men det är inte så att de är beställda; det är inte så det fungerar inom flygindustrin.

Här pratar vi alltså om någonting som inte finns. Allting tyder på att vi möjligtvis kommer att ha någon form av hybridplan som samtidigt släpper ut koldioxid och som inte är renodlade elplan. De kommer inte heller att klara sträckor som ersätter någon vettig trafik i Sverige i dag.

Man måste se nyktert på det flyg vi har och som sannolikt kommer att finnas ända fram till 2040 eller något sådant. Under den tiden måste vi kraftigt minska koldioxidutsläppen från flyget. Det är det som är själva poängen. Vi behöver vidta åtgärder nu som får effekt nu. Vi kan inte bara prata om någonting som kanske kommer längre fram. Men vi ska självklart driva på utvecklingen, och där är vätgasfrågan mycket intressantare än elflyg.


Anf. 105 Jimmy Ståhl (SD)

Fru talman och Daniel Helldén! När jag satt och lyssnade på anförandet reagerade jag lite på mängden utsläpp som nämndes. År 2019 stod flyget för cirka 3 procent av trafikens utsläpp och mindre än 1 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Det är inte jättemycket, och detta var före pandemin. Nu är det mycket mindre.

Fru talman! Jag kan glädja Daniel Helldén med något som jag inte tror att han kommer att hänga på dörren: SAS erbjuder redan nu bokning av flygstol på elflyg år 2028. Vi är alltså väldigt nära! Detta gör inte SAS om de inte tror på det och om de inte tror att de kan köpa in de här planen. SAS är en av de intressenter som kommer att köpa planen så fort de är till salu, och 2028 är inte jättelångt bort.

Fru talman! Jag reagerade ganska kraftigt när Daniel Helldén mer eller mindre tyckte att det var bra att man åker till Köpenhamn, för då slipper man utsläppen via Arlanda. Det gör mig väldigt bekymrad. Man vill lägga ned Bromma, och man bryr sig inte om Arlanda. Är det Miljöpartiets strategi att försvåra för flyget så långt att flygplatserna inte har råd att existera? Jag upplever det i alla fall så. Det är verkligen beklagligt.

Jag tycker att det är jättepositivt och bra att vi har ambulanshelikoptrar som kan flyga patienter och landa på taket på sjukhusen. Men vi har fortfarande behov av att transportera oss. Vi har även en hel del nysvenskar som kommer till Sverige. Men de ska uppenbarligen ta tåget hem till sina tidigare hemländer. Det rimmar väldigt dåligt.


Anf. 106 Daniel Helldén (MP)

Fru talman! När jag hör ledamoten Jimmy Ståhl kommer jag osökt att tänka på frågan om återvandringståget, som drevs av Sverigedemokraterna. Men nu ska de flyga.

Först och främst finns det en massa sträckor där man måste flyga, och så kommer det att vara under oöverskådlig framtid. Det kommer att vara flyg, men på de sträckor det inte behövs kommer vi att ersätta flyget med tåg. Det är det centrala - att vi kan få bort det som går att få bort. Vi minskar flyget, och vi ser till att de flygresor som inte går att ersätta är så koldioxidsmarta som möjligt. Det är det vi ska göra.

Siffrorna för utsläpp från svenskt flyg bygger på en rapport från Chalmers där man har tittat på allt flygande som svenskarna gör. Man har också räknat på koldioxidekvivalenterna, och det är motsvarande det som biltrafiken i Sverige släpper ut. Jag har inte själv räknat ut det, utan jag har fått det från forskarna på Chalmers. Jag kan inte säga så mycket mer om det.

Vad gäller Kastrup och Bromma kan jag säga att Bromma inte behövs. Vi har en jättebra flygplats i Arlanda, och det skulle också stärka Arlanda om Bromma lades ned. Det vet också Swedavia, och det är därför de vill lägga ned Bromma.

Det blir lite konstigt när vi pratar om flyg. Man vill till exempel förstatliga Ängelholm-Helsingborgs flygplats därför att tillgängligheten är dålig. Men att Kastrup, dit man kan åka för att nå hela världen, finns en liten bit därifrån pratar man inte om. Allting handlar i stället om att allt flyg ska snurra runt Arlanda så att Arlanda kan få stora intäkter.

Det handlar inte om att se på något smartare, som att man kan ta tåget till en befintlig närliggande flygplats som klarar allting. Det är detta jag tycker är märkligt, och det är det jag pekar på när det gäller Arlanda.


Anf. 107 Jimmy Ståhl (SD)

Fru talman! I utredningen som gäller flygplatser har man verkligen plockat godiset ur påsen - de riktigt söta godisbitarna. De flygplatser som föreslås bli förstatligade i framtiden är de som går med vinst. Alla de andra vill man inte beröra. Jag tycker att det är ganska olyckligt, men nu ska vi se vad remissinstanserna säger.

Vad gäller utsläpp och så vidare har vi olika ställen vi plockar vår information ifrån. Jag har inte heller grottat ned mig, utan jag läser den information som jag söker och finner. Siffrorna är grymt olika; det kan vi konstatera. I och med att ingen av oss har forskat i detta kan vi lämna det därhän. Men jag reagerar i alla fall på de stora utsläpp som nämndes i anförandet, för det är inte alls den bild jag har.

Det finns också en annan fara: Vi lever i krigstider. Då är det bra att ha redundans. Vi måste kunna utnyttja försvaret, och vi måste kunna utnyttja ambulansflygen. Många av dessa delar har varit väldigt positiva under pandemin, när man snabbt har kunnat flyga folk till sjukhus.

Apropå att ta tåget till flyget, som jag önskar, har vi i närtid upptäckt hur sårbart tåget är. Arlanda Express spårade ur, och det lamslog hela möjligheten att ta sig fram. Flyget, däremot, har en annan möjlighet. Man kan välja en annan flygplats, och man har möjligheter att ställa om och styra om.

Jag tycker fortfarande att vi ska bygga all infrastruktur. Det är inte så att jag inte vill bygga järnväg. Men jag vill bygga flyg, jag vill bygga järnväg, jag vill bygga vägar och faktiskt också gärna cykelbanor.


Anf. 108 Daniel Helldén (MP)

Fru talman! Problemet med flyget är inte att vi flyger utan att när vi flyger släpper vi ut en massa koldioxid. Det är det vi måste komma bort ifrån.

Jag kommer ihåg en gång när jag var liten och flög från Luleå ned till Arlanda och fick gå fram i cockpiten. Det var fruktansvärt spännande och kul! Jag hade ingen aning om vad som släpptes ut från motorerna. Om det vore så att de där flygplanen inte släppte ut någonting skulle vi kunna prata om flygglädje, som vi hörde från en ledamot här. Men tyvärr är vi inte där, och det är det som är problemet. Det måste vi göra någonting åt. Vi måste se till att bli av med utsläppen från flyget.

När det gäller beredskapsflygplatser och så vidare är det intressant att läsa utredningen. Allting motiverar ju nu helt plötsligt att de ska finnas. Först var det corona, och då införde vi en massa beredskapsflygplatser tillfälligt eftersom SKR ville det. Vi behövde intensivsjukvård, och planen åkte fram och tillbaka. Det var förståeligt i det läget. Men sedan sa man att det visade att vi måste ha beredskapsflygplatserna också framöver, trots att vi inte längre har någon pandemi.

Det brann för ett par år sedan, och då skulle varje flygplats hela tiden kunna öppnas för brandflyg. Det har vi aldrig någonsin tidigare haft behov av. Nu ska försvaret använda flygplatserna för redundans. Om försvaret behöver flygplatser löser de den uppgiften i ett skarpare läge.

Försvaret eller flygvapnet är inte beroende av att vi subventionerar regionala flygplatser. Det finns andra sätt att lösa detta på. Det är försvarets sak att lösa den uppgiften. Lösningen är inte att vi pytsar in pengar för att enskilda flygplatser ska kunna öppna när som helst på dygnet. Det löser försvaret ändå.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2023-05-31
Förslagspunkter: 15, Acklamationer: 11, Voteringar: 4

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Skandinavisk luftfartspolitik

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen godkänner att det etablerade skandinaviska luftfartssamarbetet fortsätter och ska ligga till grund för det skandinaviska gemensamma arbetet på luftfartsområdet t.o.m. den 30 september 2040.Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:105.
  2. Finansiering och stöd till regionala flygplatser

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:568 av Heléne Björklund och Annette Rydell (båda S),

    2022/23:832 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 3, 5 och 9,

    2022/23:834 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 13-15 och 33,

    2022/23:845 av Helena Lindahl m.fl. (C),

    2022/23:937 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 21,

    2022/23:1017 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkande 17,

    2022/23:1030 av Johan Hultberg (M) yrkande 4,

    2022/23:1124 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 11,

    2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 59,

    2022/23:1687 av Eric Westroth (SD) och

    2022/23:2114 av Boriana Åberg m.fl. (M) yrkande 9.
    • Reservation 1 (SD)
    • Reservation 2 (C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S930014
    SD006210
    M60008
    C02004
    V20004
    KD17002
    MP16002
    L13003
    -0010
    Totalt219206347
    Ledamöternas röster
  3. Särskilt om beredskapsflygplatser

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:102 av Mikael Damsgaard och Caroline Högström (båda M) yrkande 5,

    2022/23:169 av Ann-Christine From Utterstedt och Angelica Lundberg (båda SD),

    2022/23:832 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 4 och 7,

    2022/23:1017 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkandena 15 och 16 samt

    2022/23:2140 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 43.
    • Reservation 3 (S)
    • Reservation 4 (SD)
    • Reservation 5 (C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (S)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S094013
    SD006210
    M60008
    C00204
    V20004
    KD17002
    MP16002
    L13003
    -0010
    Totalt126948346
    Ledamöternas röster
  4. Arlanda och Bromma flygplats

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:1017 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkande 3,

    2022/23:1067 av Camilla Brunsberg (M) yrkande 3,

    2022/23:2028 av Mattias Vepsä m.fl. (S) yrkande 2,

    2022/23:2114 av Boriana Åberg m.fl. (M) yrkande 10 och

    2022/23:2140 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 40.
    • Reservation 6 (S)
    • Reservation 7 (SD)
    • Reservation 8 (V, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (S)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S094013
    SD006210
    M60008
    C20004
    V00204
    KD17002
    MP16002
    L13003
    -0010
    Totalt126948346
    Ledamöternas röster
  5. Investeringsstöd till nya flygplatser

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2022/23:1017 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkande 2.
  6. Riksintresseflygplatser

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2022/23:1017 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkande 4.
    • Reservation 9 (SD)
  7. Ett gemensamt europeiskt luftrum

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2022/23:1017 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkande 21.
    • Reservation 10 (SD)
  8. Flygets klimatpåverkan

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:853 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 19 och 25.1,

    2022/23:1017 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkande 14,

    2022/23:1120 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 5.2,

    2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkandena 35 och 36 samt

    2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 88.
    • Reservation 11 (SD)
    • Reservation 12 (C)
    • Reservation 13 (MP)
  9. Insatser för att utveckla elflyget

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:834 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 32,

    2022/23:853 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 20 och 23,

    2022/23:1017 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkandena 18-20 och

    2022/23:1590 av Sofia Amloh m.fl. (S).
    • Reservation 14 (SD)
    • Reservation 15 (C)
  10. Ökad säkerhet vid flygresor

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:1017 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkandena 5, 7-11 och 13 samt

    2022/23:2231 av Eric Palmqvist och Eric Westroth (båda SD).
    • Reservation 16 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 16 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S930014
    SD061110
    M60008
    C20004
    V20004
    KD17002
    MP16002
    L13003
    -0100
    Totalt23962147
    Ledamöternas röster
  11. Vissa flygplatsrelaterade frågor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:726 av Robert Hannah (L) och

    2022/23:1017 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkande 6.
    • Reservation 17 (SD)
  12. Drönare

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2022/23:1017 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkande 12.
    • Reservation 18 (SD)
  13. Hinderbelysning vid vindkraftverk

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:623 av Magnus Berntsson (KD) och

    2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 140.
    • Reservation 19 (C, MP)
  14. En departementssamverkande flygstyrelse

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2022/23:1101 av Ann-Sofie Alm (M).
  15. Direktflygförbindelse mellan Sverige och Taiwan

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2022/23:1269 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 3.