Sök

Regeringen har föreslagit ändringar i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Riksdagen sa ja till förslaget.

Bland annat ändras vad som räknas som ett grundläggande behov enligt LSS. Nytt grundläggande behov blir det stöd som en person behöver på grund av en psykisk funktionsnedsättning för att förebygga att han eller hon fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom.

Dessutom ska insatser för att aktivera och motivera en person att klara av något av de grundläggande behoven personlig hygien, måltider, av- och påklädning och kommunikation med andra, räknas som en del av hjälpen med just det grundläggande behovet.

Ett grundläggande behov som tas bort ur LSS är annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. Det kommer istället att regleras genom andra bestämmelser.

Ytterligare ändring i LSS är att det införs ett schablonavdrag för föräldraansvar, så kallat föräldraavdrag.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2023.

Riksdagen beslutade även att rikta tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om att

• det bör gå att göra undantag från bestämmelsen om schablonavdrag
• det bör införas en särskild bestämmelse om att barnets bästa ska beaktas i fråga om personlig assistans enligt LSS
• lagstiftningen bör följas upp och utvärderas bland annat för att säkerställa kvalitet och motverka fusk.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

13

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

19, 72 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-13

Bordläggning

2022-06-15

Debatt

2022-06-16

Beslut

2022-06-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att bosättningstid i ett tidigare hemland inte längre ska kunna tillgodoräknas som försäkringstid för garantipension eller garantipension till omställningspension. Inte heller den försäkringstid som legat till grund för sjukersättning i form av garantiersättning ska kunna räknas som försäkringstid för garantipension. Syftet med förslaget är att regelverket ska bli mer enhetligt.

Reglerna börjar gälla den 2 december 2022 men tillämpas första gången för förmåner som avser tid från och med den 1 januari 2023. Det är endast personer som beviljas förmånerna efter att ändringarna har börjat gälla som påverkas av dem.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

9, 34 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-13

Bordläggning

2022-06-16

Debatt

2022-06-17

Beslut

2022-06-21

Regeringen har lagt fram ett förslag om att ändra reglerna för sjukersättning. Syftet är att förbättra tryggheten för äldre personer som har en långvarigt nedsatt arbetsförmåga och som omfattas av den allmänna sjukförsäkringen.

Arbetsförmågan hos äldre som har erfarenhet av arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden ska bedömas i förhållande till dessa arbeten. Med arbeten som den försäkrade har erfarenhet av menas arbeten som han eller hon har haft under en tidsperiod på 15 år före prövningen av rätten till sjukersättning.

Om det finns ett annat lämpligt arbete tillgängligt för den försäkrade ska arbetsförmågan bedömas mot det.

Förslaget gäller den som har som mest fem år kvar tills de uppnår den ålder då de inte längre kan få sjukersättning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 50 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-13

Bordläggning

2022-06-16

Debatt

2022-06-17

Beslut

2022-06-21

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att kommuner ska ta ställning för eller emot vindkraftsanläggningar i ett tidigare skede och utifrån ett annat underlag än vad som sker i dag.

Regeringen har lämnat förslag om att tidigarelägga det kommunala ställningstagandet till vindkraft, det så kallade kommunala vetot. Enligt förslaget ska en kommun på begäran av en projektör ta ställning till om den medger eller motsätter sig att ett visst mark- eller vattenområde tas i anspråk för den aktuella vindkraftsanläggningen. En begäran om ställningstagande ska innehålla en karta som utvisar aktuellt mark- eller vattenområde samt uppgifter om det högsta antalet vindkraftverk och deras högsta höjd.

Riksdagen menar att det underlag som kommunerna enligt förslaget ska ta ställning till är alltför begränsat. Riksdagen anser också att villkoren för hur lokal kompensation för vindkraftsetableringar ska utformas måste klargöras först, om acceptansen för vindkraft ska öka. Mot bakgrund av detta sa riksdagen nej till regeringens förslag.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

9, 50 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-13

Bordläggning

2022-06-16

Debatt

2022-06-17

Beslut

2022-06-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett värdlandsavtal mellan Sverige och FN:s barnfond Unicef. Anledningen är att Unicef har beslutat att etablera ett innovationskontor i Stockholm. I avtalet regleras ställning, immunitet och privilegier för kontoret och dess personal. Avtalets bestämmelser blir gällande inför svenska domstolar och myndigheter.

Lagändringen börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-10

Bordläggning

2022-06-16

Debatt

2022-06-17

Beslut

2022-06-21

Riksrevisionen har granskat regeringens och Sidas arbete med bistånd till multilaterala organisationer. Syftet med granskningen har varit att analysera om biståndet är ändamålsenligt utformat. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens och Utrikesdepartementets hantering av kärnstöd, det vill säga stöd som går utan öronmärkning till en multilateral organisations verksamhet, kan utformas mer ändamålsenligt. Medan Sidas hantering av det så kallade multi-bi-stödet, det vill säga bilateralt bistånd som kanaliseras genom multilaterala organisationer, i huvudsak är ändamålsenligt utformad. Riksdagsbeslutet innebar att riksdagen lade Riksrevisionens rapport till handlingarna.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

24, 100 minuter

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-10

Bordläggning

2022-06-16

Debatt

2022-06-17

Beslut

2022-06-21

Regeringen har lagt fram förslag om utvinningsverksamhet, avfallshantering och producentansvar. Riksdagen sa ja till förslagen.

Förslagen innebär bland annat krav på att den som sysslar med miljöfarlig anmälningspliktig verksamhet ska kunna lämna garantier för att kostnader för en eventuell återställning ska kunna betalas.

Förslagen innebär också att straff ska kunna utdömas när avfall överlämnas till någon som inte har gjort de anmälningar eller har de tillstånd som krävs för avfallshanteringen.

Regeringens förslag är tänkta att förbättra avfallshanteringen, men också att leva upp till EU:s utvinningsavfallsdirektiv.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att tillsätta en utredning som bland annat ska undersöka brister i tillsynsarbetet på avfallsområdet och lämna förslag på vilka resurser och förstärkningar det finns behov av.

Lagändringarna i de delar som gäller utvinningsverksamhet börjar gälla den 1 juli 2023. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

8

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

10, 56 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-10

Bordläggning

2022-06-15

Debatt

2022-06-16

Beslut

2022-06-16

Enligt riksdagsordningen ska regeringen varje år i en skrivelse till riksdagen redovisa verksamheten inom de kommittéer som har tillsatts av regeringen.

Riksdagen har behandlat kommittéberättelsen, som innehåller uppgifter om kommittéernas sammansättning, en redogörelse för deras arbete under den aktuella perioden, uppgifter om kostnader, och fördelning mellan män och kvinnor.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till 13 förslag i motioner om lagstiftningsprocessen från den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlade bland annat om frågor om genomförande av EU-bestämmelser, kontinuerlig utvärdering av befintliga lagar och barns medverkan i statens offentliga utredningar.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

10

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-10

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Beslut

2022-06-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till skärpta straffbestämmelser om våldtäkt och sexuella övergrepp mot barn och vuxna.

Förslagen innebär bland annat skärpta straff för

• utnyttjande av barn för sexuell posering
• våldtäkt
• våldtäkt mot barn
• sexuellt övergrepp
• sexuellt övergrepp mot barn, även grovt brott
• köp av sexuell tjänst
• utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling.

Regeringen föreslår också att det införs nya straffbestämmelser om sexuellt ofredande mot barn, grovt sexuellt ofredande mot barn och grovt sexuellt ofredande.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2022.

Riksdagen beslutade att uppmana regeringen i ett tillkännagivande att den bör återkomma med ett förslag om att införa ett grovt brott för köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

11

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

8, 58 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-10

Bordläggning

2022-06-17

Debatt

2022-06-20

Beslut

2022-06-21

En mer ändamålsenlig hantering av nya uppgifter om den tilltalades ålder i straffprocessen ska införas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag på lagändringar.

I straffprocessen har den tilltalades ålder stor betydelse för straffmätning, påföljdsval och utvisning på grund av brott. Enligt regeringens förslag bör det vara möjligt att ta hänsyn till nya uppgifter om ålder som kommer fram i en straffprocess, oavsett när under processen detta sker.

Mer specifikt innebär förslaget bland annat större möjligheter att bevilja resning om det kommer fram nya uppgifter om den tilltalades ålder och att förbudet för högre rätt att ändra en dom till den tilltalades nackdel, när endast den tilltalade har överklagat, inte ska gälla om det kommer fram nya uppgifter om hans eller hennes ålder som skulle kunna utgöra grund för resning. Resning innebär att en dom som vunnit laga kraft ändå kan ändras under vissa speciella omständigheter.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Riksdagen sa nej till två förslag i följdmotioner.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 30 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-10

Bordläggning

2022-06-17

Debatt

2022-06-20

Beslut

2022-06-21

Riksdagen har tagit del av Årsredovisningen för staten 2021 och Riksrevisionens granskning av Årsredovisningen för staten.

Under 2021 fattade riksdagen vid elva tillfällen beslut om ändringar i statens budget och totalt anvisades 162 miljarder kronor i ändringsbudget. Riksdagen konstaterar att ändringsbudgetarna till stor del innehöll åtgärder för att mildra de negativa effekterna av covid-19-pandemin.

Utfallet för utgifterna i statens budget blev 16,6 procent lägre än vad som totalt anvisades. Utfallet för inkomsterna blev 7,7 procent högre än beräknat.

Enligt riksdagen har regeringen i Årsredovisning för staten 2021 förklarat skillnader mellan budgeterade belopp och utfallet, i enlighet med 10 kap. 6 § budgetlagen.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-10

Bordläggning

2022-06-14

Debatt

2022-06-15

Beslut

2022-06-15

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för perioden 2019-2021.

Finansutskottet konstaterar att både den internationella och den svenska konjunkturen fortsatte att påverkas av coronapandemin. Trots en fortsatt smittspridning tilltog den ekonomiska återhämtningen och Sveriges BNP låg i slutet av 2021 på en högre nivå än innan pandemin.

Riksbanken fortsatte att köpa tillgångar under 2021, vilket i kombination med andra politiska och ekonomiska åtgärder bidrog till den starka ekonomiska återhämtningen. Sedan pandemins utbrott har Riksbanken köpt tillgångar för 650 miljarder kronor, framför allt i så kallade säkerställda obligationer, med bostäder som säkerhet. Enligt utskottet behövs ytterligare utvärderingar och studier över köpens effektivitet och eventuella sidoeffekter.

Utskottet konstaterar också att priserna steg kraftigt under 2021 på grund av stigande energipriser och flaskhalsar i produktionen i spåren av pandemin. Vid slutet av året låg inflationstakten på strax under fyra procent, den högsta nivå som noterats sedan 1993. Inflationen fortsatta sedan att stiga under 2022 till följd av ökade energipriser och andra följder av Rysslands invasion av Ukraina.

Riksdagen godkände det som finansutskottet anfört om penningpolitiken för perioden 2019-2021.

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-10

Bordläggning

2022-06-15

Debatt

2022-06-16

Beslut

2022-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken för år 2022.

Omfattande åtgärder har vidtagits de senaste åren med anledning av covid-19 och Rysslands invasion av Ukraina. Under 2021 och 2022 har riksdagen beslutat om närmare 20 extra ändringsbudgetar utöver de ordinarie ändringsbudgetar som regeringen lämnar två gånger per år. För att kunna upprätthålla de offentliga finanserna på sikt framhåller riksdagen vikten av att Sverige går tillbaka till en stram och samlad budgetprocess efter kriserna.

Riksdagen stödjer regeringens arbete med den långsiktiga kampen mot samhällsproblemen och för ett Sverige som är tryggt för alla. Politiken ska därför fortsätta att inriktas på att bekämpa våld och kriminalitet och bryta segregationen, skapa jobb i hela landet genom att driva på klimatomställningen och stärka den demokratiska kontrollen över välfärden.

Riksdagen välkomnar regeringens stöd till Ukraina och sanktioner mot Ryssland. Riksdagen håller med regeringen om att Sveriges försvarsförmåga ska öka och att upprustningen av totalförsvaret ska genomföras i snabbare takt.

Riksdagen har också behandlat en skrivelse från regeringen med anledning av en granskningsrapport från Riksrevisionen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade det ärendet.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

2

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

68, 270 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-10

Bordläggning

2022-06-14

Debatt

2022-06-15

Beslut

2022-06-15

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, RJ, har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2021 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen. Enligt Riksrevisionen ger RJ:s årsredovisning tillsammans med bland annat förvaltningsberättelsen en rättvisande bild av verksamheten.

Riksrevisionen har också granskat styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning för 2021. Enligt revisionen har varken styrelsen eller den verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen.

Riksdagen beslutade att avsluta ärendet genom att lägga redogörelserna till handlingarna.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-14

Debatt

2022-06-15

Beslut

2022-06-16

Riksdagen sa nej till merparten av regeringens förslag om ett mer likvärdigt skolval. Förslaget innebär bland annat förändringar i urvalsgrunder för förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Exempelvis ska kötid inte få användas som urvalsgrund enligt förslaget. Regeringen föreslår också att huvudmän för skolorna aktivt ska verka för en allsidig social sammansättning av elever.

Riksdagen menar att regeringens förslag har stora brister. Bland annat är det otydligt för huvudmän och rektorer och skulle begränsa föräldrars möjlighet att välja skola.

Dock sa riksdagen ja till den del av regeringens förslag som handlar om urvalsgrunden i resursskolor. Förslaget innebär att om det inte finns plats för alla sökande till kommunala resursskolor med förskoleklass eller fristående resursskolor med förskoleklass, grundskola och grundsärskola ska de elever prioriteras som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att återkomma med ett nytt förslag om ett utvecklat skolval.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

49, 152 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-14

Debatt

2022-06-15

Beslut

2022-06-16

För att förhindra fusk vid högskoleprovet vill regeringen införa in- och utpasseringskontroller med kroppsvisitering av provdeltagarna. Riksdagen sa ja till lagförslaget.

I sitt förslag konstaterar regeringen att fusket med elektroniska hjälpmedel vid högskoleprovet har fortsatt och att ytterligare åtgärder behövs för att komma till rätta med problemet.

Förslaget innebär att samtliga provdeltagare utom personer under 15 år ska kontrolleras vid in- eller utpassering till och från de lokaler där provet skrivs och där kontroller upprättats.

Kontrollerna ska få utföras i så många lokaler som bedöms vara nödvändigt för att fusk med elektroniska hjälpmedel ska kunna motverkas. Enligt förslaget ska kontrollerna göras av ordningsvakter.

Kontrollerna ska i första hand göras med metalldetektor, till exempel genom att provdeltagarna passerar genom en larmbåge. Om det finns särskilda skäl kan en manuell kroppsvisitation göras. Vid en kroppsvisitering kan kläder, väskor eller andra föremål som en provdeltagare har med sig undersökas, däremot innebär det ingen undersökning av själva kroppen.

Om en provdeltagare vägrar gå igenom en kontroll ska personen kunna stoppas från att komma in i provlokalen. Om det handlar om en utpasseringskontroll så ska provdeltagaren dessutom stängas av från att göra provet under kommande två år, om det inte finns synnerliga skäl.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023. Det innebär att bestämmelserna kommer att kunna tillämpas vid högskoleprovet hösten 2023.

Riksdagen beslutade också att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att överväga och vid behov återkomma med ett utvecklande förslag för att motverka fusk på högskoleprovet. Regeringen bör överväga nya och andra tekniska lösningar om det på ett rimligt sätt kan bidra till att motverka fusk.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

10, 34 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-15

Debatt

2022-06-16

Beslut

2022-06-16

Regeringen har lämnat förslag på hur ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden ska göras lättare och hur kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv ska förbättras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna innebär att arbetsmarknadens behov ska vägas in vid planering och dimensionering av vissa utbildningar på gymnasial nivå. Mer konkret innebär det att när en kommun, region eller enskild huvudman lägger fram vilka gymnasieutbildningar eller utbildningar i den kommunala vuxenutbildningen (komvux) som ska erbjudas och hur många platser utbildningarna ska ha, ska det tas hänsyn till både ungdomarnas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Kommunerna ska genom avtal med minst två andra kommuner även samverka om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning i ett primärt samverkansområde.

Vidare ska det vara tydligt för den sökande vilken inriktning utbildningen har och vad utbildningen kan leda till. Det ska även vara möjligt att fritt söka till de yrkesutbildningar inom komvux som erbjuds i det primära samverkansområde som den sökande är hemmahörande i.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas 2025.

Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag i följdmotioner.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

11

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

17, 88 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-15

Debatt

2022-06-16

Beslut

2022-06-16

Riksdagen sa nej till cirka 280 förslag i motioner om högskolan från den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar bland annat om dimensionering och utbyggnad av högskoleutbildning, högskoleutbildningars innehåll samt vissa lärar- och studentfrågor.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp, att åtgärder redan vidtagits eller att det redan finns gällande bestämmelser på området.

Behandlade dokument

131

Förslagspunkter

9

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

19, 66 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-15

Debatt

2022-06-16

Beslut

2022-06-16

I maj 2022 ansökte Sverige om medlemskap i Nato. Regeringens beslut om att ansöka om Natomedlemskap bygger på den säkerhetspolitiska analys som redovisas i rapporten Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge - konsekvenser för Sverige.

Med anledning av Sveriges Natoansökan har en motion lagts fram i riksdagen om att Sverige exempelvis bör förbjuda införsel av kärnvapen till Sverige, att Sverige inte ska ingå i gruppen för kärnvapenplanering inom Nato och att Sverige inte ska vara en del av det samarbete som innebär att kärnvapen placeras på kärnvapenfria länders territorium. Sverige ska enligt motionen inte heller ha permanenta Natotrupper i landet.

Riksdagen konstaterade att de frågor som tas upp motionen har diskuterats i den parlamentariska arbetsgrupp som under våren haft överläggningar om det förändrade säkerhetspolitiska läget till följd av Rysslands invasion av Ukraina. Riksdagen sa nej till motionen, med hänvisning till arbete som pågår och tidigare ställningstaganden som riksdagen har gjort.

Riksdagen avgjorde ärendet trots att det var tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas.

Enligt riksdagsordningen får motioner väckas med anledning av händelser av större vikt och Sveriges ansökan om medlemskap i Nato anses vara en sådan händelse.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

27, 90 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-09

Debatt

2022-06-10

Beslut

2022-06-14

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om att genomföra ett antal ändringar i tullfrihetslagen. Ändringarna handlar i huvudsak om att den svenska lagstiftningen justeras med anledning av Lissabonföredraget och andra gällande EU-förordningar. Beslutet innebär bland annat att regeringen får rätt att meddela föreskrifter om villkor för användning och avyttring av vissa varor för att frihet från tull ska gälla EU:s institutioner och organ samt personer knutna till dessa. Lagändringarna träder i kraft den 1 november 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-15

Debatt

2022-06-16

Beslut

2022-06-16