Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet kultur, medier, trossamfund och fritid ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 16,7 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar går till bidrag till folkbildningen, cirka 4,3 miljarder kronor. Stöd till idrotten får cirka 2 miljarder kronor och bidrag till regional kulturverksamhet får cirka 1,7 miljarder kronor.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Vidare sa riksdagen ja till en ändring i lagen om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst och tilldelning av medel för 2023 för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt om justerad inriktning för Forum för levande historia. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2023.

Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

70, 192 minuter

Justering

2022-12-13

Datum

2022-12-13

Bordläggning

2022-12-13

Debatt

2022-12-14

Beslut

2022-12-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet Rättsväsendet ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 68 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar går till Polismyndigheten, cirka 37 miljarder kronor. Kriminalvården får cirka 13 miljarder kronor och Sveriges Domstolar får cirka 7 miljarder kronor. Utskottet föreslår därmed att riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag och föreslår nej till ytterligare ett motionsförslag från den allmänna motionstiden 2022.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Regeringen har även föreslagit att brottsofferfonden - dit vissa brottsdömda betalar en avgift - ska stärkas. Detta ska ske genom att avgiften höjs och att fler brottsdömda ska bli skyldiga att betala avgiften. Riksdagen sa ja till lagändringen med ändringen att den ska börja gälla den 1 februari 2023 i stället för den 1 januari 2023 som regeringen föreslagit.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

25, 118 minuter

Justering

2022-12-13

Datum

2022-12-13

Bordläggning

2022-12-16

Debatt

2022-12-17

Beslut

2022-12-20

Totalt cirka 94 miljarder kronor av statens budget 2023 går till utgiftsområdet försvar och samhällets krisberedskap. Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen som handlar om försvaret och krisberedskapen. Riksdagen delar regeringens uppfattning att det försämrade säkerhetsläget kräver att upprustningen av totalförsvaret påskyndas.

Riksdagen godkände regeringens så kallade beställningsbemyndiganden inom försvarsanslaget som avser perioden 2024--2031. Genom dessa bemyndiganden ger riksdagen regeringen möjlighet att ge myndigheterna i uppdrag att göra olika långsiktiga samhällsinvesteringar, till exempel att anskaffa försvarsmateriel. Bemyndigandet regeringen får är på totalt 173 miljarder kronor.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

25, 102 minuter

Justering

2022-12-13

Datum

2022-12-13

Bordläggning

2022-12-15

Debatt

2022-12-16

Beslut

2022-12-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Totalt handlar det om cirka 6,1 miljarder kronor ur statens budget för 2023. Mest pengar, drygt 4,3 miljarder, går till investeringsstödet för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande. Dessa pengar ska användas för att betala ut stöd till alla som har beviljats stöd före den 31 december 2022. Investeringsstödet är under avveckling sedan årsskiftet 2021/22, och efter den 31 december i år kommer inga ansökningar att beviljas. Cirka 721 miljoner går till Lantmäteriet, 350 miljoner går till energieffektivisering av flerbostadshus. Även stödet för energieffektivisering är under avveckling sedan årsskiftet 2021/22. Cirka 288 miljoner går till Boverket och cirka 171 miljoner går till Konsumentverket.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner samt övriga förslag i motioner från allmänna motionstiden 2022.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

44, 137 minuter

Justering

2022-12-13

Datum

2022-12-13

Bordläggning

2022-12-14

Debatt

2022-12-15

Beslut

2022-12-20

Regeringen har lagt fram förslag till utgiftsramar och inkomstberäkningar för statens budget i budgetpropositionen för år 2023. Utgifterna beräknas uppgå till 1 195 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 279 miljarder kronor. Det innebär ett överskott i statens budget på 84 miljarder kronor för 2023. Utgiftstaket för staten är 1 665 miljarder kronor för år 2023, 1 745 miljarder för 2024 och 1 825 miljarder för 2025.

I budgetpropositionen finns också förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller

• förstärkt jobbskatteavdrag för personer över 65 år
• höjd skatt på alkohol och tobak
• förstärkt skattereduktion för installation av solceller
• tillfälligt sänkt skatt på drivmedel
• sänkt skatt på bränslen i viss värmeproduktion
• bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor.

Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningarna av inkomsterna i budgeten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ramarna för statens budget för år 2023. Riksdagens beslut om ramarna för statens budget är sedan styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.

Alla lagändringar börjar gälla den 1 januari 2023 utom de beslut som gäller slopad skattenedsättning för datorhallar och en tydligare kemikalieskatt, som börjar gälla den 1 juli 2023. När det gäller höjd skatt på alkohol och tobak börjar lagändringarna gälla den 1 januari 2023 respektive den 1 januari 2024.

Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

BNP utvecklades relativt starkt under det första halvåret 2022, men utvecklingen väntas bli svagare framöver. Tillväxten bedöms bli negativ nästa år och svensk ekonomi väntas vara i en lågkonjunktur under 2023. Finanspolitiken bör vara svagt åtstramande för att inte motverka penningpolitiken i ett läge där hög inflation kan bita sig fast.

Politiken bör i närtid inriktas på åtgärder som stöttar företag och hushåll som pressas av stigande priser. Det handlar bland annat om ett tillfälligt högkostnadsskydd för elkostnader och en förlängning av det tillfälliga extra bidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag. Tillfälliga skattesänkningar på drivmedel ska lindra konsekvenserna för de som är beroende av bilen på landsbygden och för företag inom jord- och skogsbruk. De generella statsbidragen till kommuner och regioner förstärks.

Riksdagen fattade beslut i ärendet trots att det var tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlades, som är det vanliga.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

97, 333 minuter

Justering

2022-12-12

Datum

2022-12-12

Bordläggning

2022-12-12

Debatt

2022-12-13

Beslut

2022-12-13

Riksdagen sa ja till regeringens höständringsbudget för 2022 med en ändring. Förslaget innebär att statens utgifter ökar med 14,5 miljarder i år.

Regeringens förslag till ändringar i statens budget för 2022 innebär att 18 anslag ökas till ett värde av 17,4 miljarder kronor, och att 3 anslag minskas, till ett värde av 5 miljarder kronor.

Av de större anslagen avser 10,5 miljarder kronor ökade utgifter för räntor på statsskulden och 4,5 miljarder kronor avser ökade utgifter för sjukpenning. Den största minskningen gäller biståndet och avser 4,9 miljarder kronor. Bland de övriga förslagen finns bland annat en statlig garanti på knappt 1,5 miljarder till EU i stöd till Ukraina med anledning av den ryska invasionen.

Vidare höjs sju beställningsbemyndiganden till ett värde av 2 miljarder. De största ökningarna ska gå till rymdforskning och rymdverksamhet på 1 miljard och trängselskatt i Göteborg på 500 miljoner.

I beslutet finns även en ändring av regeringens förslag. Regeringen ska kunna köpa fastigheten Solna Nytomta 3 (i anslutning till Militärhögskolan Karlberg) för högst 2,9 miljarder kronor.

Anledningen till att försäljningspriset bör justeras från drygt 2,4 miljarder enligt regeringens förslag till 2,9 miljarder beror på att säljaren ska färdigställa en byggnad på fastigheten innan betalning kommer att ske. Byggnaden beräknas vara färdig under 2025 och därför bör priset justeras enligt konsumentprisindex.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-12-08

Datum

2022-12-08

Bordläggning

2022-12-13

Debatt

2022-12-14

Beslut

2022-12-14

Riksdagen har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för år 2023. I arbetsprogrammet anger kommissionen sina politiska prioriteringar för det kommande året och de initiativ till lagstiftning och andra åtgärder som den tänker lägga fram.

EU-kommissionens arbetsprogram tar sin utgångspunkt i Rysslands krig mot Ukraina. Riksdagen håller med kommissionen om att kriget och dess olika allvarliga konsekvenser tydliggör vikten av att EU ökar takten i den gröna och digitala omställningen, inte minst för att minska beroendet av rysk fossil energi. Utskottet understryker vikten av fortsatt stöd till Ukraina och att EU förbereder ytterligare sanktioner mot Ryssland.

Bland de initiativ som nämns i arbetsprogrammet välkomnar riksdagen bland annat ett fortsatt samarbete med kandidatländerna i anslutningsprocessen och att EU inför en möjlighet att anta sanktioner baserat på ett kriterium för korruption.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 47 minuter

Justering

2022-12-01

Datum

2022-12-02

Bordläggning

2022-12-06

Debatt

2022-12-07

Beslut

2022-12-07

Fartygsägare ska kunna dömas till böter eller fängelse i högst två år om de inte använder rätt anläggning för att återvinna ett fartyg. Anläggningen ska exempelvis vara auktoriserad av behöriga myndigheter och uppfylla vissa miljö- och hälsokrav. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bygger på en EU-förordning.

Brottet ska kallas otillåten fartygsåtervinning. Även försök till uppsåtligt brott kriminaliseras.

Egendom som har använts för otillåten fartygsåtervinning ska förverkas om det inte är uppenbart oskäligt.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 mars 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-12-01

Datum

2022-12-02

Bordläggning

2022-12-06

Debatt

2022-12-07

Beslut

2022-12-07

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att kravet på stark kundautentisering vid fakturabetalningar online ska förtydligas och omfatta fakturabetalningar som utgör en betaltjänst. Det vill säga i de fall när det råder ett trepartsförhållande mellan en handlare, en köpare och en fakturautställare, som innebär att en annan part än säljaren tillhandahåller krediten. Syftet är att minska risken för att konsumenter drabbas av bedrägeri vid e-handel.

Stark kundautentisering innebär tvåfaktorsautentisering, som innebär att en inloggning och identifiering sker i två steg med två olika faktorer. Exempel på identifieringsmetoder som uppfyller dessa krav är e-legitimation eller bankdosa.

Förslaget innebär också att ansvaret för den näringsrättsliga tillsynen av konsumentkreditinstituten flyttas från Konsumentverket till Finansinspektionen. Det kan till exempel handla om att kreditprövningskravet följs enligt konsumentkreditlagen, det vill säga att konsumentens återbetalningsförmåga prövas innan kredit beviljas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-12-01

Datum

2022-12-02

Bordläggning

2022-12-06

Debatt

2022-12-07

Beslut

2022-12-07

Fondbolag och AIF-förvaltare ska inte behöva ta fram eller erbjuda två olika faktablad för en och samma fond. Det föreslår regeringen i en proposition.

Regeringen föreslår också att Finansinspektionen ska få besluta att delning av en värdepappersfond eller en specialfond får göras tidigare än den normala tidsfristen på tre månader från dagen för inspektionens beslut om delning av en fond. Detta får göras om det kan antas att det ligger i andelsägarnas intressen eller det annars finns skäl för det.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-12-01

Datum

2022-12-02

Bordläggning

2022-12-06

Debatt

2022-12-07

Beslut

2022-12-07

Utländska banker med filialer i Sverige ska vara skyldiga att erbjuda konsumenter ett betalkonto med grundläggande funktioner. Det har regeringen föreslagit och riksdagen sa ja till förslaget.

Svenska banker är enligt betaltjänstlagen skyldiga att erbjuda ett betalkonto med grundläggande funktioner till konsumenter. Förslaget innebär att även utländska banker med filialer ska omfattas av kraven.

Bakgrunden är att det de senaste åren har skett en strukturomvandling på den svenska bankmarknaden, bland annat eftersom Nordea har flyttat sitt huvudkontor från Sverige till Finland.

I sitt förslag skriver regeringen att bankerna är avgörande för möjligheten att vara delaktig i samhället. Den som inte har tillgång till ett betalkonto med grundläggande funktioner hamnar i ett utanförskap som försvårar för anställning, köp eller hyra av bostad, betalningar, sparande, studier, konsumtion och kontakter med det allmänna. För att rätten till ett betalkonto ska fylla sin funktion behöver tillräckligt många banker erbjuda dessa tjänster, skriver regeringen i förslaget.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-12-01

Datum

2022-12-02

Bordläggning

2022-12-06

Debatt

2022-12-07

Beslut

2022-12-07

Riksdagen sa ja till kompletterande bestämmelser till den så kallade PEPP-förordningen. Genom denna EU-förordning regleras paneuropeiska privata pensionsprodukter (PEPP-produkter), en form av frivilligt privat pensionssparande som följer samma regler i hela EU.

De kompletterande bestämmelserna införs för att svensk lag ska överensstämma med förordningen. Bestämmelserna fastställer enhetliga regler för registrering, utveckling, distribution och tillsyn av PEPP-produkter.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-12-01

Datum

2022-12-02

Bordläggning

2022-12-06

Debatt

2022-12-07

Beslut

2022-12-07

Riksdagen sade ja till ett regeringsförslag som handlar om Sveriges väpnade styrkebidrag till FN:s insats i Mali.

Sverige har bidragit med en väpnad styrka sedan 2014. Den styrka som nu skickas får i uppdrag att på ett ordnat sätt slutföra avvecklingen av insatsen. Avvecklingen ska vara helt avslutade senast den 30 juni 2023.

Riksdagen godkände att högst 470 svenska soldater skickas till Mali under förutsättning att det även fortsättningsvis finns ett mandat från FN:s säkerhetsråd.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

12, 50 minuter

Justering

2022-12-01

Datum

2022-12-01

Bordläggning

2022-12-07

Debatt

2022-12-08

Beslut

2022-12-13

Regeringen har lagt fram ett förslag som innebär att svenska så kallade plattformsoperatörer ska lämna uppgifter om vad de personer tjänar som använder plattformarna för att sälja varor eller tjänster. Uppgifterna ska rapporteras till skattemyndigheten i det land där plattformsoperatören har sin hemvist. Därmed genomförs ett EU-direktiv om administrativt samarbete i fråga om beskattning i Sverige.

Dessutom genomförs OECD:s motsvarande regler, som ska användas vid informationsutbyte mellan Sverige och länder utanför EU om samma typ av uppgifter som EU-direktivet tar upp.

Det införs även regler som syftar till att ytterligare förbättra det administrativa samarbetet mellan EU:s medlemsländer när det gäller direktbeskattning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar i huvudsak att gälla den 1 januari 2023. Bestämmelser om gemensamma revisioner börjar dock att gälla först den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 21 minuter

Justering

2022-11-24

Datum

2022-11-29

Bordläggning

2022-11-29

Debatt

2022-11-30

Beslut

2022-11-30

EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier innehåller förslag på ett antal åtgärder för att skapa en hållbar textilindustri. Miljö- och jordbruksutskottet välkomnar i ett utlåtande textilstrategin och delar uppfattningen att EU ska vara en föregångare för globalt hållbara textila värdekedjor.

Dagens produktion och konsumtion av textilier utgör en mycket stor belastning på miljön och klimatet. Några av åtgärderna som aviseras i strategin är bland annat obligatoriska ekodesignkrav och stopp för destruktion av osålda eller återlämnade textilier. Dessutom vill EU-kommissionen motverka utsläppen av mikroplaster, införa informationskrav samt ett utökat producentansvar och ökad återanvändning och materialåtervinning av textilavfall.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 32 minuter

Justering

2022-11-29

Datum

2022-11-29

Bordläggning

2022-12-06

Debatt

2022-12-07

Beslut

2022-12-07

En arbetskraftsinvandrare ska ha en god försörjning genom sin anställning för att få ett arbetstillstånd beviljat. Det har regeringen föreslagit och riksdagen sa ja till förslaget.

Syftet med ett höjt försörjningskrav är att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och motverka konkurrens med låga löner.

Lagändringen börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

40, 110 minuter

Justering

2022-11-24

Datum

2022-11-25

Bordläggning

2022-11-29

Debatt

2022-11-30

Beslut

2022-11-30

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av handläggningstiderna i asylmål hos Sveriges migrationsdomstolar.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att hanteringen har effektivitetsbrister och att migrationsdomstolarna är långt ifrån att nå målet att avgöra 90 procent av asylmålen inom fyra månader. Riksrevisionen lämnade även rekommendationer till Domstolsverket och regeringen om åtgärder för kortare handläggningstider.

I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser och pekar samtidigt på åtgärder som har vidtagits och som regeringen kommer att följa upp.

Riksdagen förutsätter att regeringen följer upp åtgärderna och att Domstolsverket fortsätter sitt effektiviseringsarbete. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

16, 46 minuter

Justering

2022-11-24

Datum

2022-11-25

Bordläggning

2022-11-29

Debatt

2022-11-30

Beslut

2022-11-30

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens granskning av digitala läkarbesök och hyrläkare i sjukskrivningsprocessen.

Riksrevisionens övergripande slutsats visar att det finns brister i vissa kontrollerande funktioner under sjukskrivningsprocessen. I rapporten rekommenderar Riksrevisionen regeringen att ta fram tydliga nationella riktlinjer för läkarintyg som är utfärdade baserat på ett digitalt läkarbesök.

Regeringen håller i stora delar med Riksrevisionen och hänvisar i skrivelsen till Socialstyrelsens pågående arbete i frågan. Riksdagen tycker inte att det finns anledning att vidta någon åtgärd, utan utgår från att regeringen kommer att följa Socialstyrelsens arbete.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2022-11-24

Datum

2022-11-25

Bordläggning

2022-11-29

Debatt

2022-11-30

Beslut

2022-11-30

Riksdagen ställer sig bakom förslaget till en ny lag om samordningsnummer och även till ändringar i bland annat folkbokföringslagen och folkbokföringsdatabaslagen. Syftet är att stärka systemet för samordningsnummer genom att till exempel öka kraven på de identitetskontroller som görs innan man ger ett samordningsnummer till en person.

Ett samordningsnummer är en identitetsbeteckning för personer som inte är eller har varit folkbokförda i Sverige, men som ändå har behov av att ha kontakt med svenska myndigheter eller andra delar av samhället. Personer som folkbokförs i Sverige tilldelas i stället ett personnummer.

Samordningsnummer delas upp i olika nivåer beroende vilken identitetskontroll som gjorts innan. Idag finns det två nivåer. Med den nya lagen ska ett samordningsnummer kunna ges i tre olika nivåer. För att få den högsta nivån ska personen kunna styrka sin identitet med giltiga identitetshandlingar och även personligen infinna sig på plats vid ansökningstillfället. Identitetshandlingarna ska även kunna begäras in för kontroll av de biometriska uppgifter som finns lagrade i dessa handlingar.

Förslaget innebär också att Skatteverket tar över ansvaret för bland annat identitetskontroller när ett samordningsnummer ska tilldelas en person. Andra myndigheter ska underrätta Skatteverket om det kan antas att en uppgift är felaktig i folkbokföringsdatabasen när det gäller personer med samordningsnummer.

Förslaget innehåller även en begränsning av det undantag från folkbokföring som gäller för personer som är lokalanställda vid utländska ambassader eller konsulat i Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna som gäller lokalanställda vid ambassader och konsulat ska börja gälla den 1 januari 2023 och övriga den 1 september 2023.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

12, 49 minuter

Justering

2022-11-24

Datum

2022-11-24

Bordläggning

2022-11-29

Debatt

2022-11-30

Beslut

2022-11-30

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i bland annat upphovsrättslagen. Förslagen bygger på ett EU-direktiv och innehåller nya regler som handlar om att anpassa upphovsrätten till den digitala utvecklingen.

I takt med att den digitala tekniken möjliggör nya former av användning av upphovsrättsskyddat material behöver den svenska upphovsrättslagstiftningen moderniseras. Regeringens förslag innebär bland annat inskränkningar i upphovsrätten för att underlätta undervisning och forskning, men även för att kulturarvet ska kunna bevaras. Dessutom innebär det nya bestämmelser för att fritt kunna återge äldre konstverk.

Förslaget innebär även att tidningsföretagen ska kunna få ersättning när deras material återanvänds på internet. Det blir också nya bestämmelser som reglerar ansvaret när användarna själva laddar upp material på olika digitala plattformar. Leverantörerna av dessa tjänster och plattformar ska ingå avtal med de rättsinnehavare som vill det, men också vara skyldiga att agera när material laddas upp mot rättsinnehavarens vilja.

Slutligen införs ett antal regler för att stärka avtalspositionen för upphovsmän, när de överlåter sina rättigheter till förlag, producenter, tidningar eller andra aktörer på den upphovsrättsliga marknaden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

16, 67 minuter

Justering

2022-11-24

Datum

2022-11-24

Bordläggning

2022-11-29

Debatt

2022-11-30

Beslut

2022-11-30