Sök

Riksdagen ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade utgifter för staten under 2023. Ändringar av anslag görs i 21 av de 27 utgiftsområdena i statens budget för 2023. Bland annat förlängs det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag till och med den 31 december 2023. Bidragets storlek ska även öka från 25 procent till 40 procent av det preliminära bostadsbidraget. Ändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2023.

Ett annat förslag handlar om ett nytt nationellt mål för elproduktionens sammansättning år 2040. Det nya målet är 100 procent fossilfri elproduktion år 2040. Det tidigare målet var 100 procent förnybar elproduktion år 2040.

Regeringens förslag i vårändringsbudgeten innebär att statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med fyra miljarder kronor. Vissa av förslagen beräknas påverka statens budget även kommande år.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

47, 141 minuter

Justering

2023-06-15

Datum

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-19

Debatt

2023-06-20

Beslut

2023-06-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken i vårpropositionen.

Konjunkturnedgången och den minskade aktiviteten i ekonomin förväntas försvaga den offentliga sektorns finanser under 2024, men med en gradvis förstärkning under 2025 och 2026. Utskottet välkomnar att regeringen tar sikte på det så kallade överskottsmålet, som är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande, vid utformningen av inriktningen på finanspolitiken. En neutral finanspolitik i linje med överskottsmålet gör det möjligt för penningpolitiken att verka så att inflationen sjunker på sikt.

Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken ska inriktas på att bekämpa inflationen och stötta utsatta hushåll. Lågkonjunkturen ska mötas av strukturella reformer för bland annat ett konkurrenskraftigt och innovativt näringsliv. Den så kallade arbetslinjen ska återinföras och en bidragsreform ska öka incitamentet att komma i arbete.

Andra reformer innefattar bekämpning av den organiserade brottsligheten, öka antalet behöriga lärare, korta vårdköerna och öka vårdplatserna, rusta upp försvaret och krisberedskapen samt förbättra energiförsörjningen och minska utsläppen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

1

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

85, 293 minuter

Justering

2023-06-15

Datum

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-19

Debatt

2023-06-20

Beslut

2023-06-20

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om kvalitetsavgifter och regressrätt inom järnvägsfrågor.

Riksrevisionens övergripande slutsatser är att systemen med kvalitetsavgifter och regress saknar förutsättningar för att effektivt bidra till att motverka förseningar och att tågförseningarna totalt sett inte har minskat sedan systemen trädde i kraft.

I sin skrivelse instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer och pekar samtidigt på åtgärder som har vidtagits och som regeringen kommer att följa upp.

Riksdagen förutsätter att regeringen följer upp åtgärderna och att Trafikverket fortsätter sitt effektiviseringsarbete. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 50 förslag från allmänna motionstiden 2022. Förslagen gäller bland annat organiseringen av järnvägsunderhållet, järnvägens signalsystem, banavgifter och frågor om säkerhet, punktlighet och information. Riksdagen hänvisar till vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

12

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

44, 119 minuter

Justering

2023-06-13

Datum

2023-06-14

Bordläggning

2023-06-16

Debatt

2023-06-19

Beslut

2023-06-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i bland annat brottsbalken. Förslagen handlar om att stärka det straffrättsliga skyddet för journalister och personal inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, räddningstjänst samt inom skolväsendet och högskolan.

Regeringen föreslår även att straffet för allvarliga brott mot tystnadsplikt ska skärpas.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2023.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

7, 46 minuter

Justering

2023-06-13

Datum

2023-06-14

Bordläggning

2023-06-16

Debatt

2023-06-19

Beslut

2023-06-20

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att aktivt verka för att skapa enighet inom EU för att lista den statsunderstödda ryska så kallade Wagnergruppen som en terroristgrupp under EU:s terroristsanktioner.

I anslutning till tillkännagivandet lyfter riksdagen även fram att det sannolikt finns behov av att uppgradera EU:s regelverk för terroristlistning så att det bättre kan möta hot från aktörer med statliga kopplingar. Enligt dagens regelverk förutsätter en terroristlistning att en grupp är föremål för en rättslig prövning för terroristbrott. Det måste alltså finnas en pågående eller avslutad rättslig process.

Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om verksamheten i Europeiska unionen under 2022 med tillhörande motioner, bland annat om sanktioner mot Ryssland. Riksdagen avslog motionerna och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

19

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

47, 157 minuter

Justering

2023-06-08

Datum

2023-06-13

Bordläggning

2023-06-16

Debatt

2023-06-19

Beslut

2023-06-20

Riksdagen sa nej till 110 förslag i motioner om trafiksäkerhet från den allmänna motionstiden 2022. Anledningen är främst att åtgärder redan planeras eller är vidtagna. Riksdagen framhöll också att trafiksäkerhetsarbetet ger effekt men att ytterligare arbete krävs.

Motionsförslagen handlar bland annat om:

• hastighetsbegränsningar och hastighetsövervakning
• insatser mot alkohol och droger i trafiken
• trafiksäkerheten för mopedbilar och A-traktorer
• förarutbildning och förarprov.

Behandlade dokument

55

Förslagspunkter

19

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

21, 93 minuter

Justering

2023-06-13

Datum

2023-06-13

Bordläggning

2023-06-16

Debatt

2023-06-19

Beslut

2023-06-20

Målsägande, vittnen och andra enskilda som medverkar i ett brottsmål har rätt till ersättning för sin inställelse i domstolen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen.

Syftet med lagändringarna är att möjliggöra en fortsatt digital hantering av utbetalningar av ersättningar till enskilda samtidigt som man säkerställer sekretessen för enskildas kontaktuppgifter.

De nya lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-06-13

Datum

2023-06-13

Bordläggning

2023-06-16

Debatt

2023-06-19

Beslut

2023-06-20

Riksdagen har behandlat en redogörelse för verksamheten under 2022 inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och den svenska delegationens arbete.

EU:s polisbyrå Europols verksamhet övervakas av en gemensam parlamentarisk kontrollgrupp kallad för Joint Parliamentary Scrutiny Group on Europol (JPSG). Kontrollgruppen (JPSG) består av representanter från de nationella parlamenten i EU och Europaparlamentet. Riksdagen deltar i kontrollgruppen med en delegation av riksdagsledamöter.

Under 2022 handlade arbetet i kontrollgruppen och delegationen bland annat om Europols verksamhet, den europeiska datatillsynsmannens rapporter, skyddet av grundläggande rättigheter och Rysslands invasion av Ukraina.

Delegationen har under året även arbetat med förberedelserna inför ansvaret som medordförande för JPSG under det första halvåret 2023 med anledning av det svenska EU-ordförandeskapet.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-06-13

Datum

2023-06-13

Bordläggning

2023-06-16

Debatt

2023-06-19

Beslut

2023-06-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lag med särskilda bestämmelser om polisiära befogenheter i gränsnära områden.

Den nya lagen ska ge polisen utökade befogenheter, det vill säga ökad rätt att vidta åtgärder, vid bland annat vissa flygplatser, hamnar och järnvägsstationer, vid broar för vägtrafik till eller från utlandet och vid gränsövergångsställen på allmänna vägar, för att förebygga brott.

Befogenheterna ska också ge polisen utökade möjligheter att ingripa i gränsnära områden för att utföra personkontroll av en utlänning för att fastställa om personen har rätt att uppehålla sig i landet, så kallad inre utlänningskontroll. Dessutom innebär befogenheterna bättre möjligheter för kamerabevakning i gränsnära områden.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

19, 64 minuter

Justering

2023-06-13

Datum

2023-06-13

Bordläggning

2023-06-16

Debatt

2023-06-19

Beslut

2023-06-20

Riksdagen har behandlat en redogörelse och en skrivelse med anknytning till Europarådet.

I redogörelsen från Europarådets svenska delegation beskrivs delegationens arbete vid Europarådets parlamentariska församling under 2022. I skrivelsen beskrivs verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under helåret 2021 och första halvåret 2022.

Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga skrivelsen och redogörelsen till handlingarna. Riksdagen sa samtidigt nej till åtta förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 42 minuter

Justering

2023-06-01

Datum

2023-06-09

Bordläggning

2023-06-12

Debatt

2023-06-13

Beslut

2023-06-14

I en skrivelse redogör regeringen för sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisar i rapporten Transportstyrelsens tillsyn – styrning och prioritering. Regeringen anger även vilka åtgärder som vidtagits med anledning av rapporten.

Riksdagen välkomnar Riksrevisionens rapport och noterar att regeringen delvis instämmer i de iakttagelser och rekommendationer som framkommer i rapporten. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 13 minuter

Justering

2023-06-08

Datum

2023-06-09

Bordläggning

2023-06-13

Debatt

2023-06-14

Beslut

2023-06-14

Riksdagen sa nej till de 89 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om digitalisering, digital delaktighet och autentisering, tillgång till elektronisk kommunikation, utbyggnad av 5G-nätet samt postservice i hela landet.

Riksdagen hänvisar till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående beredningsarbete.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

14

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

28, 84 minuter

Justering

2023-06-08

Datum

2023-06-09

Bordläggning

2023-06-13

Debatt

2023-06-14

Beslut

2023-06-14

Riksdagen sa nej till samtliga motioner rörande livsmedelspolitiska frågor som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om offentlig konsumtion, märkning av livsmedel, livsmedelskontroll, självförsörjning av livsmedel och krisberedskap. Riksdagen hänvisar bland annat till att det pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

17

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

32, 108 minuter

Justering

2023-06-08

Datum

2023-06-09

Bordläggning

2023-06-14

Debatt

2023-06-15

Beslut

2023-06-20

Riksdagens åtta nämnder har överlämnat sina verksamhetsredogörelser för 2022 till riksdagen. Riksdagen har behandlat redogörelserna och beslutade att lägga dem till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Enligt riksdagen uppfyller samtliga nämnders redogörelser de krav och önskemål som satts upp.

De åtta nämnderna är:

• Riksdagens ansvarsnämnd
• Statsrådsarvodesnämnden
• Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorn
• Partibidragsnämnden
• Valprövningsnämnden
• Riksdagens överklagandenämnd
• Nämnden för prövning av stadsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner
• Riksdagens arvodesnämnd.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Justering

2023-06-08

Datum

2023-06-09

Bordläggning

2023-06-13

Debatt

2023-06-14

Beslut

2023-06-14

Enligt riksdagsordningen ska regeringen varje år i en skrivelse till riksdagen redovisa verksamheten inom de kommittéer som har tillsatts av regeringen. Redovisningen innehåller uppgifter om kommittéernas sammansättning, status i arbetet, kostnader för kommittéarbetet och könsfördelningen i utredningarna. Riksdagen avlutade ärendet och lade skrivelsen till handlingarna.

Riksdagen sa också nej till åtta förslag om lagstiftningsprocessen från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om teknikneutral och digitaliseringsanpassad lagstiftning, konsekvensanalyser i fråga om effekter på brottsbekämpningen och barns medverkan i statens offentliga utredningar.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Justering

2023-06-08

Datum

2023-06-09

Bordläggning

2023-06-13

Debatt

2023-06-14

Beslut

2023-06-14

Regeringen har föreslagit ändringar som rör begravningsavgiften. Syftet med förslaget är att förenkla och effektivisera det sätt som avgiften fastställs och fördelas på. Bland annat ska begravningsavgiften fördelas mellan huvudmännen på ett sätt som Kammarkollegiet fastställer varje år.

Förslaget påverkar två lagar som föreslås träda i kraft 1 september 2023. Vad gäller ändringar i lagen med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. tillämpas den i fråga om begravningsavgifter och förskott som betalas ut från och med den 1 januari 2024. Vad gäller ändringar i begravningslagen tillämpas den första gången i samband med att avgiftssatsen för 2024 fastställs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-06-08

Datum

2023-06-09

Bordläggning

2023-06-13

Debatt

2023-06-14

Beslut

2023-06-14

Statens utgifter är grupperade i 27 olika utgiftsområden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar dels av fördelningen av verksamheter inom utgiftsområden och dels av namn på utgiftsområdena.

Förslagen innebär att

• Statens medieråds samtliga uppgifter flyttas från utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid till utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Utvecklingen inom mediaområdet har lett till att de verksamheter som bedrivs av Statens medieråd och Myndigheten för press, radio och tv har blivit mera komplexa och sammanflätade. Genom en samlad mediemyndighet skapas förutsättningar bland annat för ökad effektivitet och en sammanhållen omvärldsanalys.
• Utgiftsområde 13 ändrar namn till Integration och jämställdhet från Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering.
• Utgiftsområde 20 ändrar namn till Klimat, miljö och natur från Allmän miljö- och naturvård.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Justering

2023-06-08

Datum

2023-06-09

Bordläggning

2023-06-13

Debatt

2023-06-14

Beslut

2023-06-14

EU har tillträtt 2019 års Haagkonvention, vilket innebär att Sverige kommer att erkänna och verkställa privaträttsliga domar som har meddelats av en domstol i en annan stat som också är ansluten till konventionen.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag med sådana kompletterande bestämmelser i nationell rätt som behövs för att konventionen ska kunna tillämpas i den svenska rättsordningen.

De nya kompletterande reglerna börjar att gälla den 1 september 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-06-08

Datum

2023-06-09

Bordläggning

2023-06-13

Debatt

2023-06-14

Beslut

2023-06-14

Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner som har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till pågående arbete.

Förslagen handlar om insatser för barn och unga, placeringsformer för barn och unga, uppföljning och stöd för placerade barn och unga, adoption samt barns rättigheter.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

19

Reservationer

42 

Anföranden och repliker

24, 94 minuter

Justering

2023-06-01

Datum

2023-06-08

Bordläggning

2023-06-12

Debatt

2023-06-13

Beslut

2023-06-14

Sedan mitten på 1990-talet redovisar regeringen skatteutgifter. Redovisningen sker i en skrivelse till riksdagen. Syftet med redovisningen är att tydliggöra det statsstöd till företag och hushåll som skatteutgifterna representerar. På så sätt kan utgifterna prövas på samma sätt som anslagen i statsbudgetens utgifter. I många fall kan redovisningen ge användbara "prislappar" på skatteförmånlig behandling som kan göra det lättare att bedöma utgiftsbehovet inom utgiftsområdena när budgeten beslutas under hösten. Riksdagen avslutar ärendet och lägger skrivelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 10 minuter

Justering

2023-06-08

Datum

2023-06-08

Bordläggning

2023-06-12

Debatt

2023-06-13

Beslut

2023-06-14