En effektivare och mer rättssäker klampning

Betänkande 2024/25:TU4

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
13 november 2024

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Tillfälligt problem
För vissa betänkanden kan det saknas bilagor på huvuddokumentets sida. Bilagorna går att hitta via sökfunktionen. Vi arbetar med att åtgärda problemet. Vid frågor, kontakta riksdagsinformaion telefon: 020-349 000, e-post: riksdagsinformation@riksdagen.se

Beslut

Ny lag för klampning av fordon (TU4)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om bland annat en ny klampningslag. Klampning innebär att fordonet låses fast och inte kan köra vidare.

Syftet med förslaget är bland annat att förbättra förutsättningarna för att regler inom transportbranschen efterlevs, och att öka trafiksäkerheten för vägtrafikanter genom att exempelvis hindra trafikfarliga förare eller bristfälliga fordon. Förslaget ska även förbättra möjligheten att verkställa sanktionsavgifter, som är en icke straffbelagd avgift för den som bryter mot reglerna inom yrkestrafikområdet. Den tidigare fasta tidsgränsen för hur länge ett förbud eller åtgärd som exempelvis klampning får gälla tas bort.

Lagen och övriga lagändringar ska börja gälla den 1 januari 2025.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Propositioner: 1

Från regeringen

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2024-10-15
Justering: 2024-10-24
Trycklov: 2024-10-29
Betänkande 2024/25:TU4

Alla beredningar i utskottet

2024-10-15

Ny lag för klampning av fordon (TU4)

Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om bland annat en ny klampningslag. Klampning innebär att fordonet låses fast och inte kan köra vidare.

Syftet med förslaget är bland annat att förbättra förutsättningarna för att regler inom transportbranschen efterlevs, och att öka trafiksäkerheten för vägtrafikanter genom att exempelvis hindra trafikfarliga förare eller bristfälliga fordon. Förslaget ska även förbättra möjligheten att verkställa sanktionsavgifter, som är en icke straffbelagd avgift för den som bryter mot reglerna inom yrkestrafikområdet. Den tidigare fasta tidsgränsen för hur länge ett förbud eller åtgärd som exempelvis klampning får gälla tas bort.

Den nya lagen och övriga lagändringar föreslås börja gälla den 1 januari 2025.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2024-11-12
Debatt i kammaren: 2024-11-13
Stillbild från Debatt om förslag 2024/25:TU4, En effektivare och mer rättssäker klampning

Debatt om förslag 2024/25:TU4

Webb-tv: En effektivare och mer rättssäker klampning

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 109 Carina Ödebrink (S)

Herr talman! Jag vill passa på att hälsa våra åhörare på läktaren välkomna. Ni kanske sitter där och undrar varför vi är så få här inne nu när vi ska debattera. Men det beror på att trafikutskottet i dag hanterar och debatterar ett ärende som handlar om klampning av fordon, alltså när man låser fast fordon, och då är det oftast bara vi som sitter i utskottet som är här.

Herr talman! I dag debatterar och beslutar vi om regeringens proposition om en effektivare och mer rättssäker klampning. Men låt mig börja i ett litet bredare och större perspektiv.

Sverige är ett relativt sett litet men väldigt starkt exportberoende land. Vi är tillskyndare av frihandel och EU:s grundläggande delar om frihet för varor och tjänster. Jag tycker att det är viktigt att påminna oss och varandra om detta i dessa tider av ökad nationalism, protektionism och polarisering.

Öppenhet mellan länder måste också följas av tydliga regler och villkor som inte snedvrider konkurrens och som även säkerställer trygga och sjysta villkor för dem som har vägen som arbetsplats. Vi måste med alla medel främja en transportbransch där det inte finns utrymme för fusk, kriminalitet eller oseriösa aktörer som utnyttjar arbetskraften genom slavkontrakt.

För oss socialdemokrater är ordning och reda på våra vägar en prioriterad fråga. Mobilitetspaketet som beslutades av EU-parlamentet 2020 är grunden för en sund och rättvis konkurrens, goda arbetsvillkor för alla anställda och säkerhet på vägarna inom hela den europeiska transportsektorn, och det var Socialdemokraterna som drev på för att få igenom mobilitetspaketet under förra mandatperioden. Det handlar om att svenska löner och villkor ska gälla på svenska vägar. Det handlar om krav på vilotider, smarta färdskrivare och förarnas rätt att kunna komma hem regelbundet. Det ska vara stopp för cabotagefusk och krav på att utländska fordon ska åka hem minst var åttonde vecka.

Vidare är det också viktigt att polis och tull har möjlighet att låsa fast fordon som bryter mot regler eller är en fara i trafiken. Regeringens förslag om en utökad klampning är bra och ett steg vidare i att skärpa kontrollen, men sammanfattningsvis är det också viktigt att konstatera att vi, oavsett vilka regler vi beslutar om i den här kammaren, också behöver säkerställa att reglerna efterföljs och kontrolleras. Därför berör denna fråga också förutsättningarna och resurserna till exempelvis polis- och tullmyndighet.

Den socialdemokratiska regeringen gjorde därför också stora satsningar på ökade kontroller genom öronmärkta resurser till Polismyndigheten, vilket faktiskt har lett till att vägkontrollerna har ökat. Nuvarande lagstiftning medger klampning längre än 36 timmar för att hindra trafik med fordon som är en påtaglig fara för trafiksäkerheten och att åtgärden får kvarstå till dess att det inte längre finns skäl för det.

Den nya lagen är i huvudsak ett förtydligande och en omstrukturering av redan gällande bestämmelser, och vi socialdemokrater har inget att invända mot detta.

Med mobilitetspaketet lade vi grunden för en sund konkurrens på vägtransportområdet inom EU, och det är bra med en bred politisk samsyn när det gäller regeringens proposition om en effektivare och mer rättssäker klampning. Det är viktigt att Sverige ligger i framkant för en hållbar och rättvis transportsektor där chaufförernas arbetsvillkor och säkerhet på vägarna sätts i främsta rummet.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.


Anf. 110 Patrik Jönsson (SD)

Herr talman! Äntligen har vi fått igenom denna för tunga transporter så viktiga lagstiftning! Jag vill börja med att yrka bifall till propositionen.

Klampning är, något förenklat, att kvarhålla ett fordon med hjälputrustning som omöjliggör vidare färd. Detta hindrande av fortsatt färd kan till exempel ske av trafiksäkerhetsskäl eller om färden på annat sätt sker i strid med gällande regelverk. Den nu gällande lagstiftningen, som vi sverigedemokrater under många år har kämpat för att ändra, har exempelvis bara medgett kvarhållande av ett fordon i 36 timmar, varefter man enligt lag har varit tvungen att avlägsna klampningsutrustningen. Det är alltså det vi ändrar på med denna proposition.

Herr talman! Sverigedemokraterna bockar nu av ett vallöfte genom att ta bort den bortre tidsgränsen, detta i syfte att grunden för klampningen ska ha åtgärdats innan fortsatt färd kan återupptas. Grunden kan vara av trafiksäkerhetsskäl eller ekonomiska skäl. Det har förekommit att företag och förare har väntat ut de 36 timmar som en åtgärd får bestå för att därefter köra vidare. Vi kan konstatera att effekten av klampningen i dessa fall blir begränsad, utan avgörande betydelse eller snudd på verkningslös. I vissa fall har klampning också inneburit att föraren har passat på att ta ut sin lagstadgade veckovila. Även då försvinner syftet med klampningen. Vidare har både Transportstyrelsen och Polismyndigheten gjort egna uppföljningar och sammanställningar på området som bekräftar vår bild.

Nu föreslår vi, tillsammans med regeringen, en ny klampningslag som ersätter den gamla lagen om åtgärder vid hindrande av fortsatt färd. I den nya lagen finns bestämmelser om förbud mot ett fordons fortsatta färd för att säkra verkställighet av sanktionsavgifter på vägtrafikområdet, hindra fortsatta överträdelser av yrkeslagstiftningen och hindra trafik med trafikfarliga förare eller bristfälliga fordon.

För att säkerställa att förbudet följs får vissa föremål som behövs för färden omhändertas och fordonet klampas. Den nya lagen innehåller ingen tidsgräns för hur länge förbud och åtgärd får gälla. Poängen med den nya lagen är att klampningen ska bestå till dess att sanktionsavgift har betalats eller när det annars saknas skäl att upprätthålla förbudet.

Som nästa steg vill Sverigedemokraterna se stärkta kontroller på väg. För att effektivisera kontroller på väg vill vi skilja verksamheten från den ordinarie polisverksamheten och lägga den under en särskild enhet inom polisen som ansvarar för kontroller av den yrkesmässiga trafiken. Enheten ska ha egen styrning, frikopplad från regioner och lokalpolisområden, och styras av en egen budget. Man kan jämföra med Ekobrottsmyndigheten eller Säkerhetspolisen.

Herr talman! Sverigedemokraterna och regeringen visar här att vi tar frågan om sjysta villkor för den yrkesmässiga trafiken på allvar och att vi kommer att fortsätta arbeta för att värna alla de seriösa åkerier som drabbas av konkurrensen från oseriösa åkare.

En slopad tidsgräns för klampning borde ha varit genomförd för länge sedan. Äntligen, herr talman, får vi detta till stånd.


Anf. 111 Sten Bergheden (M)

Herr talman! Situationen på svenska vägar måste förbättras. Konkurrensen från olagliga utländska åkerier pågår dagligen och måste bort. Dessa olagliga åkerier struntar i lagar och regler. De struntar i kombi- och cabotageregler och regler för kör- och vilotider. De struntar i avgifter och miljöhänsyn. Detta innebär också uteblivna skatteintäkter i landet och att lagliga åkerier konkurreras ut av dessa olagliga transporter. Inte nog med det: De olagliga transportföretagen förser också den svenska marknaden med knark, alkohol med mera, och de kör stöldgods ut ur Sverige.

Herr talman! Alliansregeringen såg redan 2012 att detta var ett växande problem. Alliansregeringen tillsatte då en parlamentarisk utredning som presenterade skarpa förslag. Detta resulterade i en proposition med en ny lagstiftning om klampning, sanktionsavgifter och beställaransvar. Det var en bra början, men inte tillräckligt.

Herr talman! I valrörelsen 2014 var flera socialdemokratiska företrädare ute och talade om att om de bara vann valet skulle de verkligen införa klampning "på riktigt", det vill säga att klampningen skulle bestå till dess bristerna var åtgärdade och böter och avgifter var betalda.

Socialdemokraterna vann valet 2014, men de införde ändå inte någon klampning på riktigt utan utökade endast tiden för att klampa från 24 timmar till 36 timmar. Det innebär i praktiken att efter 36 timmar kan en lastbil i dag kopplas loss, fortsätta sin olagliga färd och lämna landet. Trots åtta år vid makten lyckas S-regeringen inte att införa klampning på riktigt trots att man har lovat det i valet 2014.

Man kan verkligen inte beskylla S-företrädare och S-regeringen för att hålla sina vallöften och inte heller för att jobba speciellt snabbt. Det tog alltså tid och blev ändå fel med S-regeringen. Det var åtta förlorade år i fråga om klampningen.

Herr talman! Vår nuvarande regering med moderater, KD och liberaler och stöd av Sverigedemokraterna har nu på två år lyckats införa klampning på riktigt. Äntligen, får man väl säga. Detta är ett efterlängtat beslut som kan hjälpa till att stoppa den olagliga yrkestrafiken på våra vägar. Därmed kan konkurrenskraften för den lagliga lastbilstrafiken stärkas, vilket är mycket bra. Detta är ett led i att få bort de olagliga transporterna från landets vägar.

Herr talman! Det behöver göras mer. Det behövs fortfarande en bättre samordning mellan ansvariga myndigheter för att ännu mer konkret kunna stoppa olagliga transporter och olagligt gods som kommer in i och förs ut ur Sverige. Det arbetet fortsätter. Olagliga åkerier ska inte göda den grova brottsligheten i Sverige.

Jag välkomnar den nya lagen som kan hjälpa till i arbetet med att stoppa de olagliga transporterna, som ofta är själva blodomloppet för den kriminella brottsligheten i Sverige.

Herr talman! Jag yrkar bifall till propositionen, och jag vill rikta ett stort tack till alla Tidöpartierna för ett gott jobb som har resulterat i att vi kan stoppa och klampa olagliga åkerier på riktigt. Nu tas tidsbegränsningen på 36 timmar bort, och klampningen kan bestå till dess sanktionsavgifter är betalda och brister är åtgärdade. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2025.

(Applåder)


Anf. 112 Carina Ödebrink (S)

Herr talman! Jag kan hålla med Sten Bergheden om mycket i det han redogjorde för i sitt inlägg. Vi vill samma sak. Vi vill få bort kriminalitet, fusk och oseriösa aktörer från transportbranschen. Det är helt riktigt också som ledamoten säger, nämligen att mycket av organiserad brottslighet och gängkriminalitet kan kopplas till transportbranschen, som blir blodomloppet i deras verksamhet.

Nu är det Sten Bergheden med kamrater som har ansvar för vägen framåt. Socialdemokraterna såg till att verkligen prioritera frågan när det gäller ordning och reda på vägarna och klampning. Det infördes en lag 2014. Den hade en tidsgräns på 36 timmar, men möjligheten fanns att förlänga. Det är viktigt att det faktiskt blir rätt i debatten. Det var klampning "på riktigt", kan man säga.

Den nya lagen innebär egentligen inte någon dramatiskt stor skillnad. Det kan också vara viktigt att säga.

EU-domstolen gav besked i oktober om att man underkänner kravet att utländska fordon ska tillbaka till hemlandet efter åtta veckor. Det är också en del i mobilitetspaketet. Vad anser Sten Bergheden och hans kompisar att man ska göra för att faktiskt återställa kravet?


Anf. 113 Sten Bergheden (M)

Herr talman! Jag tackar för frågorna, Carina Ödebrink.

Först och främst kan jag svara på den sista frågan. Självklart kommer vi att följa frågan noga och se var den landar. Sedan vill jag korrigera ledamoten lite grann med tanke på att den proposition som lades fram 2014 innehöll ett förslag om 24 timmar, och sedan justerades förslaget upp till 36 timmar något år senare. Det var i sig bra.

Socialdemokraterna var högljudda i hela valrörelsen om att det var för snävt med tid tilldelat för klampning, vilket jag kan hålla med om, men man skulle klampa "på riktigt", alltså till dess ärendet var klart. Då har alltså Socialdemokraterna haft åtta år på sig, och Carina Ödebrink säger att denna fråga har varit prioriterad. Men det är en prioriterad fråga som man inte har lyckats lösa ut på åtta år genom att få fram ett förslag om klampning "på riktigt". Då kan vi fundera över hur lång tid det tar att hantera frågor som inte är prioriterade. Det är anmärkningsvärt att det ska ta åtta år att lösa en sådan fråga, med tanke på att vi har löst den på två år.


Anf. 114 Carina Ödebrink (S)

Herr talman! Jag vet inte om Sten Bergheden uppfattade detta, men den nuvarande lagstiftningen har en tidsgräns på 36 timmar. Den tidsgränsen kan förlängas om behoven finns. Tidsgränsen kan man inte komma ifrån, utan så är det.

Oavsett vilket beslut vi fattar i kammaren är det viktiga att vi bejakar att tidsgränsen tas bort. Men om man inte kan följa upp det som görs blir lagen tämligen tandlös. Det är en viktig fråga att se till att polisen och tullmyndigheter har resurser för att göra de nödvändiga kontrollerna och vara ute på vägarna.

Jag hade gärna sett att Sten Bergheden har en uppfattning i frågan om kravet på att utländska fordon ska tillbaka till sina hemländer efter åtta veckor. Att följa upp frågan är ett svar som passar in på allt. Om vi ska säkerställa ordning och reda är det viktigt att se till att de viktiga regler som redan är beslutade också genomförs.

Låt mig avslutningsvis, herr talman, ställa ytterligare en fråga. Hur kommer vi åt kriminaliteten och de oseriösa aktörerna? Jag har själv varit ute med trafikpolisen hemma i mitt län. Vi socialdemokrater har lagt fram ett förslag om att inrätta en yrkestrafikinspektion. Sten Bergheden pratar om en bättre och större samordning. Det kan det säkert finnas behov av. Vi har lagt fram ett skarpt förslag om en yrkestrafikinspektion, men det har vi inte fått gehör för. Jag vill gärna höra hur Sten Bergheden ser på detta.


Anf. 115 Sten Bergheden (M)

Herr talman! Socialdemokraterna började driva frågan om en yrkestrafikinspektion när de hamnade i opposition. Man hade alltså haft åtta år på sig att införa en yrkestrafikinspektion, men det gjorde man inte. I opposition är det däremot intressant att ta fram förslaget.

Jag tror inte att vi kommer att få en bättre kontroll ute på våra vägar genom att inrätta ytterligare en myndighet i Sverige. Sådana har vi tillräckligt många av i dag. Det viktigaste är att de myndigheter som faktiskt har ansvar för kontrollen samordnas och att vi får ut poliser på vägarna som verkligen gör kontrollerna. Det är där ute vi gör skillnad, inte om vi inrättar ett nytt kontor och kallar det för yrkestrafikinspektion.

Jag vet att Socialdemokraterna gärna förespråkar nya myndigheter och nya verk för att lösa uppgifter, men vi vill ha handlingskraft på vägarna, det vill säga att stoppa de bilar som kör omkring med knark eller struntar i lagar och regler, inte betalar avgifter och böter och därmed ökar kriminaliteten i landet.

Jag välkomnar att Carina Ödebrink, Socialdemokraterna och hela trafikutskottet är överens i frågan, det vill säga att det är bra att klampningen införs på riktigt.


Anf. 116 Magnus Jacobsson (KD)

Herr talman! Jag får väl instämma i det en föregående talare sa: Äntligen!

Det här med klampning, med andra ord att blockera ett illegalt eller felaktigt eller ej betalt fordon från att köra vidare, är en oerhört viktig fråga. Det handlar bland annat om vintertid och slitna däck, om någon som missköter sig och förorsakar risker för människor på väg.

Det handlar också om illojal konkurrens. Med förra regeringens skärpning från 24 till 36 timmar som princip fick den som misskött sig i praktiken vilotid. Sedan kunde man köra vidare utan att betala, utan att sköta sig och utan att ta ansvar, vilket skapade illojal konkurrens.

Det är också så att transportsektorn är blodomloppet. Den är blodomloppet för den goda handeln. Den är blodomloppet för välfärden. Den är blodomloppet som gör att vi alla kan äta frukost och köpa det vi önskar köpa. Men den är tyvärr också blodomloppet för de kriminella strukturerna.

Med klampningen som resurs och åtgärd kommer nu Tullverket, polisen och andra myndigheter att få betydligt bättre förutsättningar att klampa ända fram till dess att man åtgärdar de problem som är.

Som enskild ledamot får man ibland frågan om man kan påverka i riksdagen. Jag har arbetat 16 år i kommun- och regionpolitiken, och där är politiken ofta väldigt konkret. En fråga lyfts upp, och man röstar om den i fullmäktige och ser att det händer. Riksdagen är inte riktigt lika konkret, men ibland händer det.

Vi var några stycken i trafikutskottet under förra mandatperioden som interpellerade och ställde skriftliga frågor. Vi fick igenom ett tillkännagivande där vi slöt upp runt den här frågan och sa att vi måste ta bort den bortre gränsen.

Jag måste hålla med föregående talare om att förra regeringen inte var jättesnabb. Och det är kanske symtomatiskt att två partier just nu inte är i kammaren och debatterar frågan. Det kan ju vara så att man ibland inte har haft lika mycket engagemang i just den här frågan.

Därför är jag oerhört glad att regeringen nu har gått fram med ett förslag om ett tydliggörande av lagstiftningen som kommer att få effekt. Det kommer att få effekt i form av trygga, rättvisa och sjysta spelregler för näringslivet. Det kommer att öka tryggheten och säkerheten på våra vägar. Det kommer att innebära trygghet och likvärdiga regler när man faktiskt får en sanktionsavgift och inte bara kan sätta sig och köra därifrån. Och det kommer att öka tryggheten vad gäller kriminalitet.

Herr talman! I debatten har det också lyfts fram att det inte räcker med nya lagar. Någon måste också se till att de efterlevs. Det är helt korrekt. Det är en helt rimlig invändning och kommentar. Därför är jag tacksam för att den här regeringen i sin budget ökar anslagen till de rättsvårdande myndigheterna. Det är ju självklart att om vi antar nya lagar måste det resultera i nya resurser och i att vi faktiskt griper och lagför fler människor.

Därför är jag också tacksam för att den här regeringen bygger ut exempelvis kriminalvården. Jag skulle givetvis önska att man också sa ja till min alldeles eminenta motion om ett fängelse i Åmål. Men att regeringen nu agerar hela vägen är positivt.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till denna synnerligen viktiga proposition och förslaget i betänkandet.

(Applåder)


Anf. 117 Carina Ödebrink (S)

Herr talman! Jag begärde replik precis när Magnus Jacobsson började prata om att det inte räcker att fatta beslut om skärpt lagstiftning och slopad tidsgräns för klampning. Ledamoten redogjorde ju för det.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen tillsköt öronmärkta pengar just för att man skulle kunna öka vägkontrollerna av yrkestrafiken, vilket också blev konsekvensen. Det har funnits ganska stor samstämmighet i riksdagen när det gäller just ökade resurser till de rättsvårdande myndigheterna och till polisen.

Polisen hör till de myndigheter inom rättsväsendet som har fått enormt mycket mer resurser jämfört med några år tillbaka i tiden. Men det är klart att man inte alltid ser leveransen av de förstärkta resurserna. Och lika viktigt som slopandet av tidsgränsen som vi pratar om är att det faktiskt finns pengar till att kontrollera detta.

Jag kan väl passa på när jag ändå har ordet, herr talman, att ställa en fråga till Magnus Jacobsson. EU-domstolen har nu upphävt kravet att utländska fordon ska tillbaka till hemlandet efter åtta veckor. Man underkänner det som EU-parlamentet har beslutat. Vad är Magnus Jacobssons uppfattning i den frågan?


Anf. 118 Magnus Jacobsson (KD)

Herr talman! Jag börjar med den sista frågan. Min grundinställning är att det borde vara så som parlamentet har beslutat. Det är min grundläggande inställning. Nu har vi ju en rättsordning inom EU där domstolen äger sin beslutsprocess. Det här kommer givetvis att landa på regeringens bord, och jag tror att vi kommer att få hjälpa varandra att följa det. Men ledamoten ställde frågan vad min åsikt är, och min grundinställning är att jag tycker att parlamentet hade rätt. Jag har respekt för rättsprocessen inom EU, och den kommer vi givetvis att få förhålla oss till.

När det gäller de andra frågeställningarna tror jag att vi ska tillerkänna varandra att vi vill väl. Jag uppfattar att vi också gör det gentemot varandra, herr talman. Vi önskar varandra väl. Vi önskar Sverige väl, så jag uppskattar det tonläge vi har i trafikutskottet.

Det är korrekt att föregående regering avsatte nyckelpengar och låste dem och så vidare. Men det är lika korrekt att polisen själv sa: När vi har gjort våra mätningar och gjort tillräckligt många kontroller, ja, då används trafikpolisen på fotbollsarenor och lite överallt.

Här kan jag säga att jag i någon mening tycker att Sverigedemokraterna har en poäng med sin fundering. Vi har inte landat i det som kristdemokrater, men att man bryter ut en myndighet på det sätt man gjort i Tyskland är ju för att det inte ska ske en sådan här, förstå mig rätt, spillover. Jag hör till dem som tror att vi kanske inte ska ha jättemånga fler myndigheter, men oavsett det är det ett faktum att det avsattes resurser till en åtgärd men att vi ändå fick beskrivet att när man väl hade gjort sina pinnar användes resursen till något annat.

Jag är gammal vakt - 18 år. När jag började som vakt var polisen ofta ute och patrullerade en eller två. I dag är de ute två eller tre. Givetvis har samhället i vissa delar blivit hårdare, men det uppstår också en fråga: Använder vi resurserna rätt? Den kritiken, att vi behöver bli lite tuffare mot våra myndigheter, tror jag också är viktig.


Anf. 119 Carina Ödebrink (S)

Herr talman! Jag ser fram emot Magnus Jacobssons och regeringsföreträdarnas fortsatta agerande i frågan när det gäller just kravet att utländska fordon ska tillbaka efter åtta veckor, för det är en viktig del när det gäller ordning och reda på vägarna.

Det är bra att vi har samsyn och försöker vara konstruktiva. Det är väl inte särskilt vanligt förekommande i trafikutskottet eller i de övriga utskotten i dag. Jag önskar att vi kunde jobba för att det ska bli mer så, för det tror jag att väljarna förväntar sig av oss. De förväntar sig att vi ska kunna sätta oss ned tillsammans och ta fram lösningar på de problem som människor upplever i sin vardag och att vi kommer till rätta med gängkriminalitet och organiserad brottslighet som drabbar vårt land väldigt hårt.

Det är väl någon form av utsträckt hand från mig. Men samsynen finns inte. Nu hävdas det att det finns en majoritet i riksdagen, och då behöver man inte bry sig om vad alla andra tycker eller vad oppositionen tycker. Jag tror att det är till förfång för demokratin och för väljarna som vi ändå har fått ett ansvar för.

Slutligen vill jag ta upp något som vi inte fått gehör för. Det handlar om att inrätta en yrkestrafikinspektion. Visst kan myndigheter samarbeta mer och bättre, men om vi ska komma till rätta med problemet på vägarna och i transportbranschen behöver man hitta ännu mer effektiva metoder. Jag vill gärna höra vad Magnus Jacobsson tycker.


Anf. 120 Magnus Jacobsson (KD)

Herr talman! Just när det gäller effektiviseringar hos myndigheter och hur vi ska jobba uppskattar jag att det finns olika vägar in i samtalet.

Jag tillhör dem inom mitt eget parti som har argumenterat för en kommunal polis, och då menar jag ordningspolis och trafikpolis. Jag tror nämligen att många kommuner i Sverige då skulle prioritera att ha en kommunal polis, ungefär som de kommunalförbund man har inom räddningstjänsten. Då kunde man veta att polisen kommer till Munkedal när man ringer eller att den kommer till platser utanför den stora tätorten. Jag har inte fått gehör i mitt parti, men det förs ändå samtal om hur vi skapar tryggheten i att polisen kommer när man ringer och granskar när det ska granskas.

Jag vill vara tydlig och säga att jag uppskattar att den här typen av idéer kommer. Mitt förhållningssätt är att försöka läsa och se vad man säger, vad det kokar ned till och vad man önskar. Det är inte givet att jag kommer att dela uppfattningen om en ny myndighet.

Jag kommer från arbetsmarknadsutskottet, där jag under två år försökte lyfta fram att man vid varje enskild olycka ska använda den myndighet vi redan har och göra en större kommission. De flesta olyckor som sker på arbetsplatser är faktiskt inom trafiksektorn eller byggsektorn. Om vi använde de myndigheter vi har skulle vi också komma mycket längre. Jag är alltså inte helt säker på att jag vill gå en väg som innebär ytterligare en myndighet som ska vara tvungen att samverka med andra myndigheter.

Tänk om vi kunde använda våra skyddsombud och de myndigheter vi har mycket mer, och tänk om vi kunde få till en bättre samordning. Då tror jag att vi kommer att nå det jag uppfattar att vi faktiskt önskar: en trygg och säker transportsektor som blir av med kriminalitet och gynnar de seriösa företagen.


Anf. 121 Helena Gellerman (L)

Herr talman! I dag debatterar vi TU4 En effektivare och mer rättssäker klampning.

När det gäller denna proposition, som ligger på riksdagens bord, kan jag bara uttrycka mig på ett sätt: Äntligen! Det är lite intressant att den känslan finns hos alla partier som nu deltar i det regeringssamarbete som innefattar samarbetspartiet Sverigedemokraterna. Alla har uttryckt samma känsla.

Sedan jag kom in i riksdagen 2018 har vi diskuterat klampning av fordon på väg när transporter av olika anledningar inte ska tillåtas att fortsätta på svenska vägar. En av de främsta orsakerna till behovet av klampning är att sanktionsavgifter är svåra att driva in utomlands.

Klampning av fordon kan beslutas av olika skäl. Ett skäl kan vara att det har utfärdats sanktionsavgifter. Ett annat kan vara att hindra överträdelser av yrkestrafiklagstiftningen. Det handlar dock kanske framför allt om att hindra trafikfarliga förare och bristfälliga fordon. Regeringen föreslår inga ändringar när det gäller skälen till att kunna klampa ett fordon.

Herr talman! Det vi främst har diskuterat i denna kammare genom åren är hur länge man ska kunna klampa ett fordon. Om fordonet är trafikfarligt har det sedan 2015 kunnat klampas till dess att felet är åtgärdat - det är en trafiksäkerhetsfråga. För övriga skäl, till exempel obetalda sanktionsavgifter, handlade det från år 2015 om 24 timmar, vilket gjorde att föraren i många fall bara väntade i 24 timmar och sedan körde vidare. Under förra mandatperioden ökade man till 36 timmar. Det kunde dock konstateras att inte heller detta hade någon större effekt - förarna väntade ut tiden och körde sedan vidare.

Nu tar regeringen tag i problemet. Med denna proposition kommer fordonet att förbli klampat tills problemet är löst, antingen genom att man har betalat in ett förskott på sanktionsavgiften eller därför att det saknas skäl att upprätthålla förbudet.

Vi skapar samtidigt en ramlag - den nya klampningslagen - där andra speciallagar anger skälen att klampa ett fordon. Det finns ju ingen mening med att besluta om åtgärder om åtgärderna inte får någon effekt. Med detta beslut och denna proposition kommer de att få det.

Problemen har framför allt gällt utländska fordon. Med denna åtgärd mot oseriösa åkare tar vi ännu ett steg för att ge åkeribranschen konkurrensneutrala spelregler på svensk mark.

Dessutom utvidgas kretsen som får besluta om klampning. I dag är det poliser inom Polismyndigheten och Tullverket som kan besluta om klampning, men nu utvidgas kretsen till att även gälla civilanställda bilinspektörer inom trafikpolisen. Det är ju ofta de som upptäcker felen när de är ute och tittar på fordon och möter förare på vägarna. Därmed har vi placerat beslutet där kompetensen finns, vilket är en väldigt viktig regel som Liberalerna står bakom.

Herr talman! Den nya klampningslagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut. Det är mycket bra att detta äntligen införs.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 10.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2024-11-13
Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Regeringens lagförslag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. klampningslag,
    2. lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift,
    3. lag om ändring i lagen (1974:1066) om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m. med den ändringen att 1, 7 och 8 §§ ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,
    4. lag om ändring i fordonslagen (2002:574),
    5. lag om ändring i yrkestrafiklagen (2012:210),
    6. lag om ändring i taxitrafiklagen (2012:211).Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:14 punkterna 1-6.