Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning

Herr talman! I dag debatterar vi betänkandet Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning. En mer effektiv miljöprövning - effektivare och mer förutsägbara tillståndsprocesser - har varit högt upp på dagordningen under de tio år jag arbetat här i miljö- och jordbruksutskottet. Problembilden har varit sig lik i flera decennier.

Herr talman! Bakgrunden till propositionen som vi debatterar i det här betänkandet är att den tidigare socialdemokratiska regeringen efter många om och men tillsatte en utredning för att se över miljöprövningarna. Det var såklart på tok för sent, men det var ändå bra att det gjordes. Utredningen var dock inte bara alldeles för sen, den var också alldeles för smal och otillräcklig. Kritiken mot denna utredning lät inte vänta på sig.

Näringslivet kritiserade utredningens förslag, som det upplevde som en besvikelse. Det efterfrågade inte att man skulle börja lappa och laga i ett dysfunktionellt system. Vad som efterfrågades var att miljöbalken och dess prövningssystem skulle göras om i grunden. En hel del av förslagen som kom från utredningen upplevdes som direkt kontraproduktiva och skulle bidra till mindre förutsägbarhet. I sammanhanget kan tilläggas att det även fanns en klimaträttsutredning som dömdes ut med ännu hårdare ordalag.

Problemet här var sannolikt inte utredaren, utan problemet var den dåvarande S-MP-regeringen. En dysfunktionell regering av två partier som drar åt helt olika håll kan naturligtvis inte fixa ett dysfunktionellt miljöprövningssystem.

Herr talman! Vad vi har här i dag är verkligen ett steg på vägen, ett litet steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning. Här har vi tagit om hand vissa delar av utredningen.

Herr talman! Historien slutade denna gång inte med att den socialdemokratiska regeringen levererade ännu en otillräcklig utredning, för i valet 2022 sa väljarna ifrån. De ville ha en ny regering och röstade bort den socialdemokratiska regeringen. En ny regering och ett nytt samarbete i svensk politik sjösattes och formades i och med Tidöavtalet. I Tidöavtalet är tillståndsfrågorna en av de allra högst prioriterade frågorna.

Av Tidöavtalet framgår att miljötillståndsprocesserna ska förenklas och förkortas. Tidöavtalet aviserade en bred utredning för att göra om miljöprövningssystemet i grunden. Och Tidöavtalet är ingen vänsterpartistisk servett som ingen får se eller något januariavtal med massvis av punkter som aldrig kommer att genomföras. Det som står i Tidöavtalet ska också genomföras.

Herr talman! Den 8 juni presenterade regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna utredningsdirektivet till utredningen som fick namnet Miljötillståndsutredningen. Det är en omfattande utredning som är nödvändig. Den har fyra fokusområden:

Sverige ska inte ställa omotiverat höga krav i förhållande till EU-rätten.

Tillståndsprövning ska effektiviseras.

Myndigheter ska delta i processen på ett sätt som bidrar till snabb process.

Den totala handläggningstiden ska minska.

Herr talman! Jag vet att det här i dag kommer att uttryckas klagomål för att vi just i dag behandlar väldigt små steg mot en bättre miljöprövning. Men när vi nu har en omfattande utredning som kommer att vara på tusentals sidor, varav en väldigt stor andel av sidorna är lagtext, är det viktigt att vi inte nu beslutar om förändringar som vi inom kort måste ändra på igen.

Jag kan således tycka att det finns bra motionsyrkanden från motionsperioden i betänkandet. Men det är inte ansvarsfullt att här i kammaren i detta läge föreslå mer omfattande förändringar än vad som föreslås i propositionen. Detta blir ett litet steg på vägen. Hade vi haft Tidösamarbetet på plats tidigare hade vi haft ett nytt miljöprövningssystem på plats redan nu.

Detta borde naturligtvis regeringarna Löfven 1, Löfven 2 och Andersson ha fixat för länge sedan. Nu har vi ett nytt samarbete i svensk politik. Det kommer att fixa sig. Den första leveransen från utredningen kommer vi att se senare i år.

Å Sverigedemokraternas vägnar yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Herr talman! Vad är detta? Jag har stått i kammaren otaliga gånger och debatterat med Martin Kinnunen, Helena Storckenfeldt, Kjell-Arne Ottosson och Elin Nilsson. Vi har varit rörande överens om behovet av en effektivare tillståndsprocess.

Vi har gemensamt talat om vikten av att förenkla och snabba på prövningarna för att skapa rätt förutsättningar för Sveriges gröna omställning. Men nu när regeringen lägger fram ett förslag ser vi att det i praktiken inte innebär att ändringstillstånd blir huvudregeln.

Det här är ett slag i luften, Martin Kinnunen. Regeringen påstår att den vill göra ändringstillstånd till huvudregel. Men med det undantag som kvarstår kommer myndigheterna att ha möjlighet att neka detta. Resultatet blir att verksamheter som i dag är redo att göra viktiga investeringar och ändringar fastnar i långa byråkratiska processer.

Jag måste fråga: Är det verkligen så här som Sverigedemokraterna vill effektivisera tillståndsprocesserna, Martin Kinnunen? Är detta er idé om förändring på riktigt?

Herr talman! Tack, Joakim Järrebring, för frågorna!

Nej, det är det inte. Det är det väldigt korta och snabba svaret. Den grundliga effektiviseringen av tillståndsprocesserna kommer att ske när vi fått alla de tusentals sidorna från den nya miljötillståndsutredningen.

Det är just av den anledningen som man bör vara lite försiktig här i dag när vi beslutar om att börja lappa och laga i det befintliga systemet. Då är det viktigt att vi inte föreslår förändringar som vi kommer att tvingas riva upp om ett litet tag när vi har fått underlag från utredningen. Det är den mest omfattande utredning som har tillsatts på området. Den kommer att leverera omfattande förslag till ny lagstiftning.

Nej, detta är inte förändring på riktigt. Det är ett litet steg med förbättringar. Som jag sa i mitt anförande kan jag tycka att Socialdemokraternas yrkande är bra. Det är vad vi behöver. Vi behöver förbättrade tillståndsprocesser. Men exakt hur systemet ska se ut är det för tidigt att säga. Vi måste invänta utredningen.

Jag kan tycka att det är välmenande. Det är positivt att Socialdemokraterna de senaste åren har lyft tillståndsfrågorna högre upp på dagordningen. När man inte sitter i regering lägger man numera också fram skarpa förslag.

Jag välkomnar detta. Det är en positiv utveckling i svensk politik. Det är positivt om vi kan vara överens om de här frågorna. Men vi bör invänta utredningen. Vi kommer att få den första leveransen senare i år.

Herr talman! Jag hör vad Martin Kinnunen säger. Men verkligheten är att regeringen fortfarande inte levererar det som behövs för att ändringstillstånd verkligen ska bli huvudregeln i praktiken.

Vi har hört SD-regeringen tala stort om att stärka näringslivet och skapa en mer effektiv tillståndsprocess. Det är gott att det finns en utredning som kommer att komma med skarpa förslag. Men om man verkligen menar allvar, varför ser vi då ett förslag som inte går hela vägen?

Om ni är seriösa med att stå upp för jobb och omställning, varför kräver ni då inte att ändringstillstånd alltid ska vara huvudregeln? Vi vet att alla Sveriges klimatmål kräver snabba och effektiva prövningar. Men om SD-regeringen inte kan säkerställa att ens ett enkelt ändringstillstånd går igenom effektivt, hur ska vi då kunna lita på er när ni säger att ni vill leda klimatomställningen och göra processerna mer effektiva?

Är ert engagemang för effektiva miljötillstånd på samma låga nivå som ert engagemang för klimatomställningen, Martin Kinnunen? Är det orsaken till att vi ser det här stora slaget i luften?

(Applåder)

Herr talman! Tack, Joakim Järrebring!

Effektiva, förutsägbara tillståndsprocesser är en förutsättning för omställningen.

Vi återgår till frågan. Om vi senare under nästa år, som jag skulle gissa på att det kommer att bli, presenterar ett nytt miljöprövningssystem som inte syftar till förkortade tillståndsprocesser och mer förutsägbara processer tycker jag att Joakim Järrebring kan återkomma och informera om var bristerna är.

Jag tror att vi är fullständigt överens om att vi vill ha effektivare och snabbare tillståndsprocesser. Vi är också beredda att se över hela miljöprövningssystemet. Det kommer förhoppningsvis att göras stora förändringar även i miljöbalken. Vi kanske får se nya myndigheter som kommer att pröva tillstånden. Vi kommer förhoppningsvis att få se färre myndigheter inblandade, och vi kommer förhoppningsvis också att få se mer serviceinriktade myndigheter.

Jag kan bara beklaga att en grundlig utredning kring miljötillståndsprocesserna inte tillsattes mycket tidigare. Men nu är verkligheten som den är, och då bör man som sagt vara försiktig med att lappa och laga i det befintliga systemet. Vi kommer snart att ha ett nytt system på plats, och det är min övertygelse att detta nya system kommer att sjösättas den här mandatperioden. Vi kommer förhoppningsvis att kunna skörda frukterna av det redan under denna period.

Herr talman! Man kan börja med att fundera över replikskiftet vi nyss hörde. Varför lägger regeringen ens fram en proposition om all förändring ska komma sedan? Då har man ju tagit upp tid för både oss ledamöter och för tjänstepersoner i såväl Regeringskansliet som riksdagen helt i onödan.

Herr talman! Sverige befinner sig just nu i en allvarlig situation när det gäller vår ekonomi och arbetsmarknad. Under denna regerings ledning ser vi att Sverige har bland de lägsta tillväxtsiffrorna i hela EU. Vi har en högre arbetslöshet än våra jämförbara europeiska grannländer, och samtidigt ser vi hur inflationskrisen fortfarande slår hårt mot svenska hushåll, företag, kommuner och regioner.

Trots denna verklighet väljer regeringen att gå fram med en budgetproposition för 2025 som inte adresserar dessa akuta problem på ett ansvarsfullt sätt. I stället ser vi en politik som inte ger de stimulanser som behövs för att återställa tillväxt och trygga fler jobb. Och nu, som ett tillägg till dessa misslyckanden, ser vi hur regeringens förslag till miljöprövning missar en viktig möjlighet att effektivisera och underlätta en nödvändig omställning.

Vi socialdemokrater står för en grön omställning som är både rättvis och jobbskapande. Vi är övertygade om att Sverige kan gå före och skapa arbetstillfällen i hela landet genom hållbara investeringar och innovation. Genom vårt förslag till en mer förutsägbar och enklare process för ändringstillstånd för miljöfarlig verksamhet säkerställer vi att nödvändiga förändringar kan genomföras utan onödig byråkrati och osäkerhet.

Herr talman! Regeringens förslag innebär att en tillståndsansökan kan stoppas om myndighetens tolkning är att en helhetsbedömning krävs även när förändringen som föreslås är tydligt avgränsad. Detta öppnar för långa, kostsamma processer som drabbar verksamheter och bromsar utveckling. Med ett sådant system riskerar företag att tveka inför nödvändiga investeringar och innovationer, vilket bromsar den gröna omställningen.

Vi socialdemokrater har ett annat synsätt. Vi anser att ändringstillstånd ska gälla när en ansökan endast berör en specifik ändring av verksamheten. Detta ger företag förutsägbarhet och trygghet att våga satsa utan att hela verksamheten behöver granskas när det inte är nödvändigt.

På så sätt kan vi förena tillväxt med ett fortsatt starkt miljöskydd. Vårt förslag säkerställer att den gröna omställningen går hand i hand med skapandet av jobb och ekonomisk utveckling i hela landet, inte bara i storstadsregionerna.

Med regeringens politik riskerar vi inte bara att bromsa den gröna omställningen; vi riskerar också att slösa bort Sveriges potential att vara ett föregångsland i klimatomställning och hållbar industriutveckling. SD-regeringens oförmåga att effektivisera miljöprövningarna är bara ytterligare ett exempel på hur den väljer fel väg - inte bara för miljön, utan också för vår ekonomi.

Herr talman! Vi behöver en politik som både stärker tillväxten och säkerställer en hållbar utveckling. Det är vad vi socialdemokrater står för, och jag yrkar därför bifall till reservation 1 om ändringstillstånd.

(Applåder)

I detta anförande instämde Sofia Skönnbrink och Anna-Caren Sätherberg (båda S).

Herr talman! Det råder inga tvivel om att klimatomställningen är vår tids största utmaning. Det är lätt att tyngas av dystra prognoser för framtiden om att omställningen går för långsamt och att vi riskerar att inte uppnå viktiga mål. I ljuset av detta måste fokus i miljöpolitiken läggas på rätt saker: effekt och resultat.

Moderaternas syn på klimat-, energi- och miljöfrågorna grundar sig i teknikoptimism och hoppfullhet. Vi är övertygade om att människan genom tekniska framsteg, vetenskap och fakta kan lösa de problem vi står inför och nå klimatmålen. En del av den mängd åtgärder som behövs för att lyckas med detta är att göra det som krävs för att stötta det svenska näringslivet i omställningen. Svenska företag har länge legat i framkant vad gäller innovation och utveckling, och det är tillsammans med näringslivet vi kan klara omställningen.

Den svenska exportens klimatnytta motsvarar ungefär 23 miljoner ton koldioxid, vilket är ungefär hälften av de totala utsläpp som genereras i Sverige i dag. Med rätt förutsättningar kan vi se till att det svenska näringslivets klimatnytta blir ännu större och att vi tar fler steg närmare netto noll.

Sverige ska vara ett land som lockar företag och investeringar. När allt fler företagare uttrycker en vilja att ställa om måste vi värna detta. Näringslivet är den nya miljörörelsen.

Vi behöver fortsatt jobba för att Sverige ska dra nytta av ny teknik och innovationer som värnar och utvecklar såväl den storskaliga industrin som våra småföretagare samtidigt som det bidrar till ökat välstånd och sänkta utsläpp.

Det kan låta motsägelsefullt, men ett av de främsta hindren för en hållbar omställning av vårt samhälle handlar om möjligheten för företag att få ett miljötillstånd - detta på grund av långa och krångliga tillståndsprocesser. Klimatkrisen är här och nu. Då är det inte rimligt att en tillståndsprövning för företag som till exempel vill investera i mer klimatsmart teknik tar flera år att ro i hamn.

Tillståndsprocesserna präglas också ofta av ett osäkert utfall. Det medför stora risker att kostnaderna för företagen ökar, att arbetet försenas och att investeringsviljan minskar. Detta går helt på tvärs med vad som behövs för att vi ska klara av att ställa om. Genom snabbare och effektivare tillståndsprocesser har vi möjlighet att öka farten i klimatomställningen.

Sverige behöver ett konkurrenskraftigt näringsliv som tar oss framåt i den gröna omställningen, och då håller det inte att krånglig byråkrati hindrar densamma. Vi behöver skicka rätt signaler till våra företagare och säga: Vi står på er sida i klimatomställningen!

Med propositionen Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning lyfter regeringen problematiken med de långdragna tillståndsprocesserna och lämnar nödvändiga förslag på förändringar som ska ändra på detta, bland annat förslaget om ändringstillstånd. Att ändringstillstånd av verksamheter ska vara huvudregel är en förutsättning för att omställningen ska ske i snabb takt. Att tillstånd enbart behöver prövas på den ändring av verksamheten som ett företag vill göra, och inte på hela verksamheten, kommer att kapa handläggningstiderna rejält.

Detta är av yttersta vikt för att investeringsviljan inte ska hämmas och för att infasningen av ny, mer effektiv och mer miljövänlig teknik inte fördröjs. Detta möjliggör att fler svenska företag vågar investera i omställningen och att de ytterligare kan bidra till den globala klimatnyttan.

Herr talman! Jag nämnde tidigare att Moderaterna är ett hoppfullt parti. Vi tror att det är möjligt att ta sig ur klimatkrisen på ett smart sätt. Det måste vara enkelt att starta och driva verksamheter som har stor samhällsnytta. Industrin står redan nu redo att göra de investeringar för klimatomställningen som är viktiga för vår väg mot nettonollutsläpp. Då är det inte anständigt för ett företagarland som Sverige att systematiskt stå i vägen för dem som är villiga att ställa om.

Den gröna omställningen är en konkurrensfördel, och den bör behandlas på det sättet. Regeringen och denna församling behöver fortsätta att jobba mycket aktivt för att omställningen ska kunna fortgå så skyndsamt som möjligt, hand i hand med näringslivet. Genom de förändringar som nu föreslås bidrar vi till bättre förutsättningar för klimatomställningen och för Sveriges tillväxt och välstånd. Med det sagt ställer jag mig bakom utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Joanna Lewerentz för anförandet, och välkommen till debatterna med miljö- och jordbruksutskottet.

Jag höll med om mycket av det som ledamoten framförde i sitt anförande, och jag håller med om att regeringen lyfter upp problemen i propositionen.

Det jag inte håller med om är påståendet att man levererar en lösning. Lösningen har däremot vi socialdemokrater presenterat. Om man verkligen vill att ändringstillstånd ska vara huvudregeln finns ett sådant förslag på bordet i dag. Precis som vi hörde ledamoten Martin Kinnunen tycka att vårt förslag är riktigt hoppas jag att fler kan instämma och rösta rätt när vi väl ska ta ställning till de förslag som ligger på bordet.

Är man verkligen nöjd från Moderaternas håll med förslaget?

Herr talman! Man ska komma ihåg att Socialdemokraterna vill se förslaget om ändringstillstånd tillsammans med den del som handlar om obligatorisk omprövning. Det riskerar, anser jag, också att bli ett slag i luften. Det kommer att sända signaler till företag att inte våga investera, om det är så att det bara är några år kvar till dess att man tvingas göra en stor omprövning av hela sitt företag.

Jag skulle vilja ställa en motfråga. Hur tror ledamoten att ett ändringstillstånd tillsammans med den obligatoriska omprövningen kommer att få bättre effekt än att bara köra på ett ändringstillstånd?

Herr talman! Jag fick inget svar på min fråga om huruvida Moderaterna är nöjd med förslaget, om man verkligen tror eller anser att de förändringar man föreslår faktiskt råder bot på de problem som man så tydligt beskriver i propositionen.

Vi socialdemokrater är helt eniga om att mycket mer behövs för att förenkla tillståndsprocesserna. Det är inte frågan. Utan frågan i dag, och det alternativa förslag som vi socialdemokrater har, är att göra ändringstillstånd till huvudregeln på riktigt. Är Moderaterna verkligen nöjda med det förslag som man presenterar i dag? Eller är man i likhet med Sverigedemokraterna mer sugen på det förslag som vi socialdemokrater har lämnat till kammaren?

Herr talman! Med utgångspunkt i det underlag som finns i dag - och det tycker jag var tydligt i mitt anförande - skulle jag absolut säga ja. Jag ser stora risker med att gå vidare med det förslag som Socialdemokraterna driver på, nämligen att ta ändringsprövningen tillsammans med den obligatoriska omprövningen. Jag tror att det kommer att sätta ännu mer käppar i hjulet för företagen.

Herr talman! Jag vill tacka Joanna Lewerentz för anförandet.

Ledamoten nämnde klimatkrisen vid flera tillfällen och att näringslivet är den nya miljörörelsen, så som statsministern också sa i sin regeringsförklaring.

Men det vi har sett sedan Moderaterna tillträdde regeringsmakten är att det svenska näringslivets klimatomställning stannar av. Vi har de senaste veckorna fått besked efter besked på hur planerade gröna investeringar pausas eller skjuts på framtiden. Den nuvarande regeringen levererar inte de förutsättningar näringslivet efterfrågar för att genomföra sin klimatomställning och bidra till svensk konkurrenskraft.

Det är mycket riktigt så som ledamoten nämnde i sitt anförande, nämligen att näringslivet och den gröna omställningen är en enorm drivkraft för svensk konkurrenskraft och svensk näringslivsutveckling. Men det vi ser till följd av regeringens politik, där det fossila görs billigare och de förnybara klimatsmarta alternativen dyrare, där man inte levererar tillräckliga resurser för myndigheterna att göra en miljöprövning, där man inte gör de investeringar som krävs i infrastruktur, är att den gröna omställningen saktar av och att svenskt näringsliv halkar efter.

Vad avser Moderaterna att göra för att få bukt med detta och få igång den gröna omställning som man säger sig vilja möjliggöra?

Herr talman! Vi ska också komma ihåg att Sverige har tappat i rankning över gruvnationer, och Sverige har hamnat sist i EU vad gäller tillväxt under den förra regeringen. Vi har haft en tid av hög inflation och oroliga tider. Ja, det går trögt, men nu gör vi det som behövs för att vi ska skynda på omställningen. Vi behöver, precis som ledamoten säger, hjälpa och stötta näringslivet i omställningen. Det gör regeringen med den här propositionen och med det som komma skall.

Herr talman! Här hänvisar ledamoten till tillväxt och att man gör saker för att öka tillväxten. Då behöver vi vara tydliga med att det är en sak att bränna på för att få igång vilken tillväxt som helst. Vi eldar i dag mer fossila bränslen i Sverige, samtidigt som det finns ett stort överskott på fossilfri el. Det är ett sätt att stimulera tillväxt, det vill säga att försöka få igång fossilindustrin och fossilanvändningen. Det kan leda till ekonomisk tillväxt, men det är inte den tillväxt som Sveriges näringsliv vill driva, och det är inte den typ av tillväxt som Sverige har en stor konkurrensfördel inom.

Svensk industri står redo att leverera fossilfritt stål, ellastbilar, förnybara drivmedel; den ena lösningen efter den andra för klimatomställningen. Men nu stannar investeringarna av, nu pausar investeringarna, nu skjuter man klimatmålen på framtiden, för att den nuvarande regeringen inte levererar de förutsättningar som näringslivet efterfrågar för att genomföra en klimatomställning som näringslivet står redo att göra för att tillvarata den fantastiska möjligheten till stärkt samhällsutveckling, konkurrenskraft och grön tillväxt i hela landet.

Det som vi ser nu är att regeringen gör det fossila billigare, att fossilförbränningen ökar, att utsläppen ökar och att svenskt näringsliv halkar efter. Då är också kopplingen till miljöprövningar relevant. Det vi ser i förslaget från regeringen är att man inte vill göra de delar av Miljöprövningsutredningen som säkrar snabbare tillståndsprocesser med bibehållen miljöprestanda. I stället tar man bort delarna om obligatorisk omprövning, som gör att vi riskerar att halka ned i ett mer ohållbart dike till följd av regeringens sätt att göra arbetet.

Herr talman! Det är glädjande att ledamoten ändå håller med om att det är den gröna tillväxten som vi behöver kämpa för. Däremot undrar jag om ledamoten har missat att det har varit en ekonomisk kris med enormt hög inflation. Det är klart att inget företag har velat investera de senaste två åren.

Det som den här propositionen föreslår är just att förenkla tillståndsprocesserna för att man ska våga investera och för att den gröna omställningen nu ska kunna ta fart.

Ledamoten hänvisar också till att behålla miljökraven som vi har i dag. Den starka prövningen av miljötillstånd som vi har är någonting som man vill värna, men man vill också ta bort hinder som den medför. Till exempel omfattas de större verksamheter vi har i dag redan av EU-lagstiftning som gör att de prövas, så jag ser inte nödvändigheten i att ha obligatorisk prövning av miljötillstånd för verksamheter där det ändå prövas om de håller de krav som ställs.

Jag håller helt med ledamoten i ansatsen att det är den gröna omställningen som är vägen ur klimatkrisen och mot att vi ska nå våra mål. Men jag håller inte med ledamoten om att regeringen inte gör tillräckligt, för det tycker jag att den gör.

Herr talman! Tack, ledamoten, för anförandet! Välkommen till MJU:s debatt!

Ja, det är många myndigheter och organisationer som är inblandade i tillståndsprocesserna i vårt land. Det är positivt att regeringen nu äntligen har kommit med den här propositionen. Det har ju dragit ut på tiden. Det är ett försenat förslag, men bättre sent än aldrig. Det räcker dock inte. Det finns mycket mer vi borde göra.

Min första fråga till Moderaterna och regeringen är vad ni gör för att förbättra regeringens egna tillståndsprocesser. Jag tänker att det är en hel del processer som regeringen har på sitt bord, exempelvis havsbaserad vindkraft och solkraft. Kabeldragningar tar tid, så vad gör regeringen för att förbättra sina egna tillståndsprocesser?

Herr talman! Det är klart att vi också skulle vilja gå längre, och som tidigare debattörer och ledamöter har nämnt är det fler saker på väg.

Jag kan tyvärr inte kommentera den fråga som ledamoten ställer. Jag har inget svar; jag är ledsen.

Herr talman! Det är väl positivt att Moderaterna har en önskan och en strävan att gå längre. Då vill jag påminna om att de äger frågan. Den ligger ju på regeringens bord.

Senast i dag kom nyheten att LKAB tar paus i sin utveckling och sina investeringar på grund av att elbehovet inte kan tillgodoses. Det finns väl andra skäl också, men det saknas infrastruktur för el just på grund av regeringens långsamma processer.

Vi ser att klimatomställningen och de gröna investeringarna får stå åt sidan och stannar av, så det är inte bara till myndigheterna den här kritiken borde riktas utan även som sagt till regeringen själv.

Vilket besked har Moderaterna att ge till näringslivet och till de företag som funderar på att gå vidare i den gröna omställningen men nu tvekar på grund av regeringens långsamma processer, som regeringen har ansvar för? Vilket besked har ni till näringslivet?

Herr talman! Beskedet är enkelt - det är att vi vill stötta företagen så långt det bara går.

Elbehovet är ett jättestort problem, och det är någonting som vi behöver jobba med. Vi behöver rusta upp elnätet och öka kapaciteten. Det är saker som regeringen jobbar med, och Moderaterna kommer alltid att stå på näringslivets sida och jobba för att göra det enklare för företagen att ställa om.

Herr talman! Vi debatterar i dag miljöprövningen och hur vi kan få snabbare tillståndsprocesser.

Skälet till att vi gör det är tydligt. Vi befinner oss i en klimatkris, och de senaste dagarnas och årets nyheter visar att läget är allvarligare än forskarna tidigare förutspått.

Vi har det senaste året haft en global medeltemperatur som varit den högsta på över 100 000 år. Vi har sett översvämningar med katastrofala konsekvenser i Europa och orkaner med katastrofala konsekvenser i USA. Listan över hur den globala uppvärmningen påverkar människors liv, hälsa och egendom och hela samhällen kan göras lång.

Det är oerhört viktigt att vi i det här läget med de risker vi står inför ser sanningen i vitögat, lägger fakta på bordet och gör allt vi kan för att ställa om samhället och se till att vi får en samhällsutveckling som tar klimatkrisen på allvar och skyddar våra befolkningar.

För Miljöpartiet är det tydligt att vi i Sverige behöver snabbare tillståndsprocesser. I det här läget behöver vi kunna göra stora investeringar i nya tekniker, ställa om industrier, bygga ut infrastruktur för hållbara transporter, se till att vi kan elektrifiera Sverige och komma bort från fossilberoendet. Det kräver snabbare agerande eftersom kampen mot klimatförändringarna är en kamp mot klockan. Det kräver också snabbare tillståndsprocesser.

Hur skyndar vi då på tillståndsprocesserna? Det går att göra på olika sätt. För oss i Miljöpartiet är det centralt att vi får snabbare tillståndsprocesser med bibehållen miljöprestanda, för samtidigt som klimatutmaningen är enorm har vi i dag PFAS i människors dricksvatten, dioxiner i fisk som vi vill äta och områden där svampen inte går att plocka på grund av miljögifter.

Det är vår uppgift i den här kammaren att se till att vi får goda miljöförutsättningar i vårt land så att människors hälsa kan skyddas, och då är miljötillståndsprocesserna helt centrala.

Det är därför jag ser allvarligt på den nya utredning som den nuvarande regeringen har tillsatt i samma ämne, där den första punkten i utredningsdirektiven handlar om att lägga miljökraven i Sverige på EU:s miniminivå. Vi jobbar inte med miljöfrågor i Sveriges riksdag för att följa EU:s miniminivå. För mig jobbar vi med miljöfrågor i Sveriges riksdag för att se till att få goda levnadsvillkor för hela den svenska befolkningen - att vi får bra dricksvatten och att vi kan plocka svampen.

Därför finns det också delar i den här propositionen där Miljöpartiet står bakom förslagen. Åtgärder som har uppkommit i den miljöprövningsutredning som vi tillsatte när vi satt i regering är bra steg framåt för snabbare tillståndsprocesser. Men vi har också reserverat oss mot delar i propositionen.

Vi ser det som väldigt viktigt att obligatorisk omprövning efter 20 år så att man säkerställer moderna miljövillkor införs samtidigt som ändringstillstånd blir huvudregel. Det handlar alltså inte om att försvåra för företagen utan om en process som ser till att företagen kan känna sig trygga med att de har moderna miljövillkor i sina verksamheter så att det inte går 50 år, förutsättningarna förändras helt och man sitter med ett gammalt miljötillstånd som inte är uppdaterat utifrån dagens förutsättningar.

Vi vill också att Kammarkollegiet ska fortsätta föra allmänhetens talan i miljöprocesser. Det är en viktig röst i de här prövningarna.

Klimatförändringarna innebär enorma risker. Jag kan inte nog framhålla det allvarliga läge vi befinner oss i. Vi är för närvarande på väg mot en global medeltemperaturhöjning med närmare 3 grader mot slutet av seklet. Barnen som går med ryggsäcken på axeln till skolan i dag - hela deras uppväxt fram till 80-årsåldern är perioden mellan i dag och år 2100. Som det ser ut nu kommer vi att överskrida 1,5 grader, där vi börjar passera risken för tröskeleffekter som skyndar på den globala uppvärmningen, i mitten av 2030-talet. Och vi ser ut att överskrida 2 grader på 2050-talet.

Om detta ska bli den utveckling som vi och våra barn och barnbarn behöver hantera avgörs av hur vi agerar nu. Vi behöver snabbt ställa om samhället, komma bort från det fossila och bygga hållbara samhällen. Det som är så bra är att det också gynnar svensk näringslivsutveckling. Det stärker svensk konkurrenskraft och ger Sveriges befolkning bättre och hälsosammare liv. Men det kräver att vi agerar.

Därför blir jag djupt bekymrad när Moderaterna här i talarstolen säger att de tycker att man gör tillräckligt. För närvarande är Sverige på väg att bomma samtliga klimatmål, såväl de riksdagsmål vi har fastställt här i Sverige som våra bindande åtaganden i EU. Det är inte tillräckligt.

Jag yrkar bifall till Miljöpartiets reservation nummer 4. Jag hoppas att vi framöver får se mycket skarpare klimatförslag från samtliga partier, för tillsammans måste vi hejda klimatförändringarna och ta vara på möjligheterna.

Fru talman! Vår statsminister, Ulf Kristersson, har i intervjuer pekat på hjältar i den gröna omställningen, hjältar som han inte tycker får det erkännande de förtjänar.

Näringslivet är en av dessa hjältar. Ett sätt att hjälpa näringslivet mer är att förändra och förenkla tillståndsprocesserna. När man pratar med företagen ligger också detta som regel mycket högt upp på deras önskelista för att de ska kunna ta ytterligare steg i omställningen. Om företagen inte ges möjlighet att ta dessa steg på grund av alltför rigida och komplicerade tillståndsprocesser ger vi dem inte heller möjligheten att kunna vara med och ligga i framkant i den gröna omställningen. Gör de inte detta är de inte heller intressanta för marknaden. Det är ett perfekt samspel som vi som lagstiftare inte ska sätta käppar i hjulen för.

Vi har haft många tillkännagivanden om olika typer av förändringar i tillståndsprocesserna. Nu tar vi äntligen dessa riksdagsbeslut och tillkännagivanden på allvar. Den proposition vi behandlar i dag, Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning, presenterar en rad framåtblickande förslag som kommer att gynna både vårt land, våra företag och vår miljö. Men detta är bara ett litet steg på vägen. Det var mycket tydligt när vi tog över regeringsmakten att det behövde göras mycket mer.

Det krävs snabba och förutsägbara tillståndsprocesser för att Sverige ska kunna möta klimatomställningens utmaningar och samtidigt säkra näringslivets konkurrenskraft. Regeringen fattade därför beslut om att tillsätta ytterligare en utredning om förkortade och förenklade tillståndsprocesser enligt miljöbalken. Den utredningen ska ta ett helhetsgrepp om den svenska miljöprövningen. Miljötillståndsprocesserna behöver förenklas och förkortas genom att man gör prövningen mer flexibel, effektiv och förutsägbar. Långa och opålitliga tillståndsprocesser är ett hinder för den gröna omställningen. Därför ser jag även fram emot att den utredningen ska vara klar i slutet av det här året. Men låt mig återgå till det betänkande och den proposition vi behandlar i dag.

Ett av propositionens huvudförslag är att utöka möjligheterna att använda ändringstillstånd. Detta är en välkommen förändring som kommer att göra det enklare för företag att anpassa och modernisera sin verksamhet utan att behöva gå igenom en fullständigt ny tillståndsprocess. Det sparar tid och resurser samtidigt som det uppmuntrar till kontinuerlig förbättring och innovation inom industrin. Genom att göra det enklare för företag att genomföra förändringar kan vi också främja en process där de får lägga tid, kraft och ekonomi på det som i slutändan gör skillnad, nämligen produktionen. Detta är särskilt viktigt i en tid där teknologiska framsteg går snabbt och företag behöver kunna anpassa sig för att förbli konkurrenskraftiga.

Propositionen föreslår också att giltighetstiden för tillstånd ska kunna förlängas med tre år. Detta ger verksamhetsutövare mer flexibilitet och tid att antingen avsluta sin verksamhet på ett ansvarsfullt sätt eller att säkra ett nytt tillstånd. Det är en pragmatisk lösning som balanserar näringslivets behov med miljöhänsyn.

Att ge företag mer tid minskar stressen kring snäva tidsramar, vilket kan leda till mer genomtänkta beslut och bättre miljöåtgärder. Det ger också myndigheterna möjlighet att fokusera på mer komplexa ärenden i stället för att fastna i administrativa detaljer.

Fru talman! En annan viktig aspekt är förslaget att utveckla länsstyrelsens roll under avgränsningssamrådet. Detta kommer att öka möjligheterna att få fram ett bra beslutsunderlag och förtydliga utfallet av samrådet. Det är ett steg mot en mer transparent och effektiv process som gynnar alla parter.

Genom att stärka länsstyrelsens roll kan vi säkerställa att alla relevanta synpunkter beaktas från början av processen. Detta skapar en mer inkluderande dialog mellan myndigheter, företag och allmänhet, vilket förhoppningsvis i slutändan leder till bättre beslut.

Propositionen innehåller flera förslag för att effektivisera prövningsmyndigheternas handläggning. Bland annat föreslås ökad användning av muntliga förberedelser och tidsplaner samt att fler mål ska kunna avgöras utan huvudförhandling. Detta kommer att bidra till kortare handläggningstider utan att kompromissa med rättssäkerheten. Genom att införa tydligare tidsramar och fokusera på muntliga förberedelser kan vi snabba upp processen avsevärt. Det innebär också mindre belastning på domstolarna, vilket gör det möjligt för dem att hantera fler ärenden effektivt.

I linje med den digitala utvecklingen i samhället föreslår propositionen också ett ökat utrymme för digital handläggning. Detta är ett viktigt steg för att modernisera processen och göra den mer tillgänglig och effektiv. Digitalisering innebär inte bara snabbare processer - det innebär också ökad transparens och möjlighet till bättre spårbarhet i beslutsfattandet. Genom digitalisering kan vi också nå ut till fler medborgare, vilket skapar större engagemang och delaktighet i miljöfrågor.

Det är också värt att nämna de ekonomiska möjligheter som denna proposition öppnar för. Genom att satsa på grön teknik och effektivisering skapar vi inte bara en mer hållbar framtid utan även en plattform för ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen. Det är inte bara en miljösatsning - det är en investering i Sveriges framtida ekonomiska stabilitet.

Jag yrkar bifall till propositionen.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill prata lite om trovärdighet. Man brukar säga att för att ha trovärdighet behöver man både säga som det är och också göra det man säger.

Om vi tittar på den här regeringens år vid makten kan vi konstatera att man pratar väldigt väl om effektivare tillståndsprocesser. Det man säger låter ju bra, och jag och Socialdemokraterna håller med om väldigt mycket om det man säger när det gäller vad som krävs för att effektivisera tillståndsprocesserna.

Men om vi i stället tittar på vad regeringen gör kan vi se att man i samtliga budgetar har lagt alldeles för lite resurser till berörda myndigheter. Men när man har en möjlighet att effektivisera miljötillstånden när det kommer till just ändringstillstånd presenterar man en halvmesyr.

Jag har stora förhoppningar om att den utredning som är tillsatt kommer med ännu fler och viktiga förslag på förändringar för att effektivisera tillståndsprocesserna. Men trovärdigheten är inte speciellt hög. Kjell-Arne Ottosson, hur stora förhoppningar ska jag egentligen har på att det kommer bra förslag från regeringen?

Fru talman! Tack, Joakim Järrebring, för frågan! Jag har noterat att i Joakim Järrebrings anföranden och i de repliker han har haft hittills har svansföringen varit ganska hög. Jag kan också notera att vi har ett antal tillkännagivanden i dessa frågor när det gäller effektivare tillståndsprocesser och snabbspår, alltså att göra det snabbare och mer effektivt just för att vi ska nå dit som jag tror att vi bägge vill nå.

Det tidigaste som jag kunde hitta är från 2016. Vi gjorde jättemånga tillkännagivanden under mandatperioden 2018-2022. Det var en period då Joakim Järrebrings parti satt i regering tillsammans med Miljöpartiet. Varför gjordes inte de här förändringarna när ni själva satt vid makten? Det fanns ju beslut i Sveriges riksdag om att det skulle göras. Ni hade möjlighet att tillsätta utredningar, men det tog väldigt lång tid innan det faktiskt hände något.

När vi sedan tog över såg vi att vi var tvungna att ge ett tilläggsdirektiv till den miljöprövningsutredning som vi hanterar delar av i dag. Samtidigt var vi tvungna att ha en helt ny utredning för att ta ett betydligt större grepp om frågan.

Frågan är alltså snarare: Varför gjorde inte ni något under de åtta år som ni satt i regering senast, när ni hade möjlighet? Var det möjligtvis så att ni inte kom framåt för att det var olika syn mellan regeringspartierna, eller var det andra delar som gjorde att det bara blev tillkännagivanden och ingen leverans?

Fru talman! Huruvida jag har hög svansföring eller inte kanske jag lämnar därhän.

Det är klart att dessa frågor är oerhört angelägna. Om man lyssnade på mitt anförande tidigare hörde man att vi har en väldigt tuff situation i Sverige. Vi har hög arbetslöshet. Vi har låg tillväxt. Vi bommar våra miljömål. Det krävs att man är aktiv. Det är det jag vill förmedla.

Sedan börjar det bli ganska tröttsamt att lyssna på en regeringsföreträdare som hela tiden vill blanda bort korten och säga: Ja, men ni då. Nu är det faktiskt Kristdemokraterna som sitter i regeringsställning. Oppositionens uppgift är att granska, peka på brister och efterfråga riktiga lösningar.

Men min fråga kvarstår. Vi kan utvärdera vad regeringen har gjort för att effektivisera tillståndsprocesserna, med för låga anslag till berörda myndigheter och med en bommad möjlighet att se till att ändringstillstånd blir huvudregel på riktigt. Hur stor trovärdighet finns hos regeringen, och hur stora förväntningar ska alla som lyssnar på debatten ha på de förslag som förhoppningsvis kommer att komma från regeringen när denna utredning är färdig?

(Applåder)

Fru talman! Det är väl ingen tvekan om att Joakim Järrebring och undertecknad är helt eniga om att detta är angelägna frågor där det måste hittas lösningar. Det är just därför som vi är aktiva och som vi tar vidare steg. Ni mäktade ju inte med att göra det när ni satt i regering.

Joakim Järrebring lyfter upp skillnaden mellan majoritet och opposition i fråga om arbetsuppgifter. Det är helt rätt. Vi försökte när vi satt i opposition. Men då hände det ingenting. Därför måste vi göra ändringarna nu när vi är i majoritet. Det är nu vi har chansen. Det var därför som vi gav ett tilläggsdirektiv till utredningen. Det är därför som vi har tillsatt en ny utredning - för att ta ett helhetsgrepp. Det handlar inte minst om ett helhetsgrepp där man faktiskt får lov att röra miljöbalken.

I direktiven till den utredning som vi debatterar i dag var det nämligen väldigt tydligt att man satte upp fårnät, elstängsel och allt möjligt just för att man inte skulle gå in och röra på formella krav i miljöbalken, vilket faktiskt behövs om vi ska komma framåt. Detta ville inte den förra regeringen, och därför stängslade man verkligen in det. Sedan kan man fråga sig varför de inte ville det. Det är nämligen där vi har möjlighet att ta de beslut som gör skillnad på riktigt.

En annan sak som gör skillnad på riktigt, som Joakim Järrebring hade uppe i sin replik, är detta med ekonomin. Det är just därför som vi nu avsätter ytterligare pengar i budgeten till länsstyrelser, till Sveriges domstolar, till Naturvårdsverket och till Havs- och vattenmyndigheten. Det gör vi just för att vi ska komma snabbare fram i dessa frågor vad gäller tillståndsprocesser. Vi är aktiva och avsätter mer medel för att man ska komma snabbare fram även där. Det handlar alltså inte bara om lagstiftning. Vi har tagit delar av det steget, och vi är på väg att ta längre steg. Samtidigt avsätter vi mer pengar för att de som sedan ska hantera det hela ska kunna göra det på ett snabbare och mer effektivt sätt. På det viset är man aktiv i miljöpolitiken.

(Applåder)

Fru talman! Vänsterpartiet är positivt till att förenkla och effektivisera regelverk för att möta klimatkrisens utmaningar och förbättra förutsättningarna för företag. Men vi kan inte gå med på beslut som riskerar att försvaga miljöskyddet. Syftet med miljölagstiftningen är i grund och botten att skydda vår hälsa och möjligheterna för våra efterkommande att leva goda liv, och det ska fortsatt värnas.

Regeringens proposition har i stora delar sin grund i Miljöprövningsutredningens betänkande. Men propositionen saknar det helhetsgrepp som betänkandet har och innehåller bara delar av utredningens förslag. Vi i Vänsterpartiet ställer oss bakom flera av förslagen i propositionen som vi tycker kan bidra till att göra vårt nuvarande prövningssystem smidigare, men vi tycker också att det finns förslag här som kan försvaga vårt miljöskydd.

Det finns inget behov av att införa ett helt nytt system för förenklade och effektiva processer för miljötillstånd. Det bekräftas också av regeringen i propositionen att statistiken visar att de flesta mål och ärenden handläggs i tid. Statistiken visar även att den absoluta majoriteten av verksamhetsutövarna får tillstånd. Bara 3 procent av ansökningarna vid mark- och miljödomstol under åren 2020-2021 fick avslag.

Det finns i nuvarande lagstiftning möjlighet att vid ändring av miljöfarlig verksamhet få tillståndet begränsat till att enbart avse ändringen. Ett sådant tillstånd kallas ändringstillstånd. I praktiken får många verksamhetsutövare redan i dag ändringstillstånd, vilket innebär mindre omfattande underlag vid prövning än om hela verksamheten prövas.

Regeringen föreslår i propositionen att huvudregeln ska vara att ett tillstånd ska begränsas till att enbart avse ändringen. Det förslaget bygger på Miljöprövningsutredningen med skillnaden att utredningen anser att ett sådant förslag bara ska införas under förutsättning att det införs krav på obligatorisk omprövning av domar och beslut för att miljöfarliga verksamheter ska få moderna miljövillkor.

Naturvårdsverket framhåller detta i sitt remissvar: När möjligheten till begränsade ändringstillstånd infördes 2005 underströk lagstiftaren vikten av att äldre tillstånd uppdaterades aktivt, och man såg framför sig att alla tillstånd och villkor skulle ha anpassat sig till miljöbalkens krav senast 2015. Så har inte blivit fallet. Naturvårdsverket föreslår att moderna miljövillkor ska avse att tillståndets villkor eller bestämmelser till skydd för människors hälsa eller miljön har bestämts genom en dom eller i ett beslut som inte är äldre än 20 år.

Vänsterpartiet delar de invändningar som Naturvårdsverket och miljöorganisationer har lyft mot att införa enklare regler för ändringstillstånd trots att krav på moderna miljövillkor för miljöfarliga verksamheter inte har införts. Vi är alltså inte emot enklare regler för ändringstillstånd, men det förutsätter att krav på moderna villkor och tillstånd införs samtidigt.

20 år är en rimlig avvägning för att ta hänsyn till teknikutveckling och ett nytt kunskapsläge om klimat, miljö och människors hälsa. Majoriteten av alla tillstånd till miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet som finns i dag gäller för evigt, och det finns många verksamheter som drivs med stöd av tillstånd som meddelats enligt 1969 års miljöskyddslag. Jag tror att Sverige kan bättre än så. Därför yrkar jag bifall till reservation 5.

Utöver förslaget om ändringstillstånd föreslår regeringen att man ska kunna förlänga giltigheten för ett gällande tillstånd för miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet eller ett gällande Natura 2000-tillstånd i tre år. Vi menar att det förslaget kan innebära ett försvagat miljö- och hälsoskydd. I praktiken kan det försvaga verksamhetsutövarens ansvar för att i god tid ansöka om ett nytt tillstånd innan det gällande löper ut. Det finns risk att förlängning blir en ny norm. Konsekvensen kan bli att tillståndsmyndigheten inte ges möjlighet att uppmärksamma att mycket ny kunskap har tillkommit sedan verksamheten en gång fick tillstånd. Vi föreslår därför att det förslaget i propositionen avslås.

(Applåder)

Fru talman! Onödig byråkratisk överbyggnad och krångliga regelverk med - rätt ofta - oklart syfte främjar inte en positiv samhällsutveckling. Det är något de flesta håller med om - det har vi hört här i dag. Detta är något som många delar av svensk offentlig förvaltning brottas med. Det kan jag, med många år i statligt verk i bagaget, konstatera. Detta är tyvärr något av ett signum för svensk byråkrati.

Långa handläggningstider och regelverk som är svåra att överblicka gör faktiskt ingen glad. Det är definitivt inte till nytta för någon, och det är inte heller till fördel för staten som arbetsgivare i en tid av kompetensbrist. Vi behöver använda skattemedel och statsanställdas tid klokt och resurseffektivt, för vi har som bekant varken en bottenlös kassakista eller obegränsat med arbetskraft.

Fru talman! Att frustrationen när det gäller just miljöbalkens tillståndsprocesser är påtaglig står klart efter att vi har hört debatten här i dag. Det är inte på något sätt en nyhet. Det är en bild jag delar. Här finns ett jobb att göra.

Den proposition som vi nu hanterar är ett litet steg i rätt riktning. Vi behöver ett modernt, effektivt och förutsägbart regelverk. Miljöbalkens tillståndsprocesser behöver förenklas och effektiviseras för att industrins omställning ska kunna skyndas på, välståndet öka och utsläppen minska snabbare. Hinder måste rivas för att klimatomställningen ska kunna skyndas på.

Åtgärder för att förenkla och förkorta tillståndsprocesserna är helt nödvändiga för att Sverige ska klara den gröna omställningen. Det är också viktigt för svenska företags konkurrenskraft och för att locka och behålla investeringar i Sverige. Många företag, stora som små, vittnar om att tillståndsprocesserna är ett stort hinder när man vill ställa om sina verksamheter. Onödigt krångliga, oförutsägbara och långdragna miljöprövningar fördyrar och försvårar investeringar, vilket ofta leder till att de inte alls blir av.

Det är ett problem för den svenska konkurrenskraften, det är ett problem för samhället, tillväxten och vår gemensamma välfärd och det är ett problem för klimatomställningen. Det hämmar och fördröjer också den kraftiga utbyggnaden av fossilfri elproduktion som vi behöver för att få tillräckligt med energi för elektrifieringen och industriexpansionen.

Sverige har och ska fortsätta att ha en stark miljölagstiftning, men för att stärka konkurrenskraften måste tillståndsprocesserna bli enklare och mer effektiva. Nu tar vi ett litet steg i rätt riktning, och det är bra för Sverige. Och mer kommer. Den här regeringen är dedikerad till att förenkla de här processerna.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Elin Nilsson, för anförandet! Jag är övertygad om att Liberalerna på riktigt har ett stort engagemang när det gäller både klimat- och miljöfrågor.

När det kommer till att effektivisera tillståndsprocesserna har jag i ett tidigare replikskifte pekat på att regeringen inte gör tillräckligt när det gäller resurser till de myndigheter som är involverade i processerna. Även om man i den här budgetpropositionen tillskjuter mer medel har man inledningsvis den här mandatperioden dragit ned kraftigt, och vi har fortfarande lägre anslag till berörda myndigheter än vad vi hade när regeringen tillträdde.

Jag funderar på om det kanske är Sverigedemokraternas bristande engagemang i klimatomställningen som ligger bakom de brister som jag har pekat på i den förda politiken, eller om det rent av är så att Sverigedemokraterna sätter käppar i hjulet och hindrar regeringen att driva den politik som krävs.

Min fråga är därför: Är Liberalerna och Elin Nilsson verkligen nöjda med vad regeringen har åstadkommit på området hittills?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågorna!

Vi har precis gått igenom en svår ekonomisk tid. Vi har drivit en budgetrestriktiv politik som nu gör att vi ser slutet på den stegrade inflationen och äntligen ser ljusare tider framför oss, om än fortsatt med mörka moln på himlen av många skäl.

Vårt engagemang i den gröna omställningen och klimatfrågan är starkt, och det finns en stark vilja i regeringsunderlaget, i Tidöpartierna, att få ordning på just tillståndsprocesserna. Här jobbar vi effektivt, dedikerat och engagerat för att nå fram till mer effektiva tillståndsprocesser, något som är så viktigt.

Fru talman! Tack, Elin Nilsson, för svaret!

Det är klart att vi har en tuff ekonomisk period bakom oss. Det är fortfarande tufft för många hushåll, framför allt för dem med låga inkomster som behöver vända och vrida på varje slant.

När det kommer till anslagen till de berörda myndigheterna måste jag ändå fråga om prioriteringarna. Med 60 miljarder i reformutrymme lägger regeringen ungefär en tredjedel på att sänka skatterna för dem med högst inkomster. Man hade kunnat prioritera annorlunda och sett till att berörda myndigheter hade fått de anslagsnivåer som krävs för att kunna effektivisera tillståndsprocesserna på riktigt.

Jag undrar därför om ledamoten har någon tanke eller något resonemang kring dessa prioriteringar.

Fru talman! Tack, ledamoten Järrebring, för frågan!

En viktig liberal princip, som vi tidigare har haft stor samsyn om med andra partier här i riksdagen, är att man ska ha hälften kvar av det man har tjänat. Nu är vi på väg dit igen, och det är vi mycket nöjda och glada över.

När det gäller de ekonomiska anslagen och hur man fördelar pengar i statsbudgeten gör omvärldsläget att vi behöver fokusera väldigt mycket på försvaret. Vi har en situation i Sverige med svår organiserad brottslighet som vi behöver agera emot. Det kräver också mycket pengar. Det kostar väldigt mycket och kräver enorma resurser att komma till rätta med otryggheten i Sverige. Vi behöver också lägga väldigt mycket pengar på skolan.

Det har vi prioriterat i årets budget, och det gör att man får flytta anslag från andra ställen.

Sedan vill vi såklart alltid göra mer på klimatomställningens område, och det jobbar vi också på. Det vi går fram med nu är ett litet men ändå viktigt steg på vägen för mer effektiva tillståndsprocesser. Mer kommer!

Fru talman! Tack, Elin Nilsson, för anförandet!

Det är väl känt att Liberalerna brukar lyfta EU och vikten av EU-samarbetet. Därför vill jag fråga Liberalerna hur ni ser på Sveriges roll i EU-samarbetet.

Från Miljöpartiets sida har vi länge varit stolta över att Sverige har kunnat vara en drivkraft för att öka och förstärka hållbarhetsarbetet inom den europeiska unionen. På så sätt har de framsteg vi gör i Sverige gett större effekt, både när det gäller att hejda klimatförändringarna och se till att vi förbättrar miljön. Vi har kunnat trycka på och växla upp arbetet inom unionen.

Mot bakgrund av det blir jag bekymrad när regeringen i den utredning som nu pågår om tillståndsprocesser har som första punkt att försöka lägga miljökraven eller miljöarbetet i Sverige på EU:s miniminivå. Det gör att Sverige skulle förlora kraften att visa på att bättre hållbarhetsarbete gynnar samhället och näringslivet och på så sätt driva på och växla upp arbetet i EU.

Jag vill därför fråga ledamoten hur Liberalerna ser på Sveriges roll i EU och hur man ser på det utredningsdirektiv som man har tillsatt kopplat till tillståndsprocesserna om att lägga Sveriges miljökrav på EU:s miniminivå. Hur påverkar det hållbarhetsarbetet i Sverige?

Fru talman! Tack för frågan, ledamoten Söderberg!

Det stämmer att vi värnar det europeiska samarbetet och gärna ser att Sverige har en framträdande roll i ett brett spektrum av frågor, dels i kampen för att stötta Ukraina, dels i miljö- och klimatarbetet. Det visade vi kanske inte minst under det svenska ordförandeskapet, där den svenska liberala ministern var med och drev på för att få viktiga lagstiftningspaket på plats. Vi behöver vara med och driva på den europeiska politiken i rätt riktning.

När det gäller den utredning ledamoten hänvisar till ser vi behoven av mer effektiva tillståndsprocesser, och vi ser också problemet med nuvarande system. Vi behöver titta på frågan brett. När utredningen redovisas får vi ta hem och granska förslagen och se hur vi går vidare. Men att det krävs ganska stora förändringar på miljötillståndssidan är tydligt och klart.

Fru talman! Tack, Elin Nilsson, för svaret!

Det är glädjande att höra att Liberalerna vill driva på, sätter en stolthet i det som liberala ministrar gjort kopplat till miljö och klimat på EU-nivå och vill jobba i den riktningen. Problemet, som jag ser det, är att regeringen som helhet har röstat nej till eller motarbetat flera förslag från EU-kommissionen på miljö- och hållbarhetsområdet. Liberalerna sitter i regering tillsammans med Moderaterna, som i EPP-gruppen i EU har infört - eller föreslagit - ett moratorium mot miljölagstiftning, vilket totalt skulle stoppa EU:s framåtdrivande syfte när det gäller miljöarbete. Nu senast ställde man sig också bakom en dubblering av strömmingsfiskekvoterna.

På en lång rad områden har Sverige inte drivit på för miljö och klimat i EU - vilket ledamoten ger uttryck för att man vill göra. Vad gäller till exempel Fit for 55-paketet, som till vissa delar infördes under det svenska ordförandeskapet, bedriver regeringen - där Liberalerna valt att samarbeta med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna - en politik som gör att Sverige är på väg att missa EU-åtagandena på klimatområdet. Därmed saboterar man för EU:s gemensamma klimatmål och åtaganden enligt Parisavtalet.

Frågan - som kanske nu blir bredare - är varför Elin Nilsson och Liberalerna vill samarbeta i en konstellation som uppenbarligen går i en annan riktning än Liberalerna säger att de vill. Tidigare har man ju samarbetat i konstellationer där vi faktiskt har drivit på EU-politiken på klimat- och miljöområdet.

Jag påminner om ämnet för debatten.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Jag ska försöka hålla mig till ämnet för dagens debatt men vill ändå kort bemöta det ledamoten sa.

Vi tar ansvar för Sverige. Vi har ett avtal där vi hanterar en lång rad samhällsproblem som behöver behandlas och hanteras, och det gör vi nu. Det är jag stolt över.

När det gäller fiskekvoterna kan jag inte underlåta att ta tillfället i akt och bemöta det ledamoten sa om fiskeförhandlingarna som just blivit klara. Vi har varit med i regeringen och drivit på för den mest restriktiva linjen på många år. Den hade man som utgångspunkt när man förhandlade i rådet. Om jag är nöjd med utfallet, dubblerade kvoter? Absolut inte. Det är inte det Östersjön behöver.

Fru talman! Dagens debatt handlar om miljöprövning och tillståndsprocesser. Området kan tyckas vara byråkratiskt, men det är absolut viktigt för vår framtid. Tillståndsprocesserna för industri och infrastruktur behöver bli mer effektiva och förutsägbara. Vi har alla sett hur viktigt det är med ett system som både skyddar vår miljö och ger företag möjlighet att växa och bidra till en hållbar utveckling.

Sverige har naturresurserna, innovationerna och entreprenörskapet för att gå vinnande ur den omställning som kan fortsätta att skapa jobb och tillväxt. Men det stupar ofta på en sådan till synes enkel sak som tillstånd.

Fru talman! Regeringens förslag är ett steg i rätt riktning. Men låt oss vara tydliga med att det inte räcker. Vi behöver följa upp och se vilken effekt dessa förslag får. Vi måste också vara beredda att göra mer. De resurser och insatser som finns till den gröna omställningen har skurits ned, och det drabbar både vår miljö och vår ekonomi.

Jag och Centerpartiet anser att regeringen under mandatperioden tydligt har visat att klimatet inte är en prioriterad fråga. Man har skurit ned på viktiga stöd som bidrar till omställningen. Näringslivet har klart och tydligt sagt att de vill ha mindre hinder för att investera i den i gröna omställningen. Vi måste se till att riva dessa hinder, och det är hög tid att vi sätter igång. Trots den uttalade prioriteringen att förenkla är detta försenat. Det har tagit två år för regeringen att ta fram detta, och nu behöver vi snabba på processen ytterligare.

Fru talman! En av de största bristerna i vår nuvarande lagstiftning är att den inte väger in klimatnytta på ett tillfredsställande sätt. Miljöbalken behöver reformeras för att vi ska kunna ta hänsyn till den positiva klimatpåverkan som nya projekt kan ge. Vi måste också se till att myndigheternas arbete är samordnat så att företagen vet vad som gäller och kan planera sina investeringar.

Centerpartiet vill se handling här och nu. Vi föreslår att regeringen tillsätter en tillståndsberedning. Beredningen ska fungera likt Försvarsberedningen och jobba nära statsråd och expertmyndigheter för att under maximalt ett år lösa de största problemen som företagen upplever. Den borde bland annat hantera frågor såsom vilken myndighet som ska bli vägen in för samtliga tillståndsfrågor och om det ska tillsättas särskilda team för klimatprojekt över vissa belopp, som då kan lotsas genom den administrativa hanteringen. Syftet med en parlamentarisk beredning är att säkerställa att det finns god förankring och långsiktig majoritet för förslagen i riksdagen.

Vi ska också komma ihåg lokalsamhällena. Det är avgörande att se till att intäkter från exempelvis kraftproduktion och mineralutvinning stannar kvar där verksamheten bedrivs. Centerpartiet vill titta vidare på regionala skattebaser. De stärker inte bara ekonomin i dessa områden utan ger också en känsla av delaktighet och rättvisa.

Fru talman! Sammanfattningsvis vill jag säga att bristerna i vår lagstiftning och hur den implementeras inte bara hotar vår arbetsmarknad och ekonomi utan också våra möjligheter att göra skillnad i kampen mot klimatförändringarna. Det är dags att agera. Vi behöver fler och mer effektiva reformer för att säkra en hållbar framtid för både Sverige och vår planet. Detta lagförslag innebär små steg i rätt riktning. Det behövs dock betydligt större ändringar i lagstiftningen avseende tillståndsprocesser för att Sveriges konkurrenskraft ska stärkas och den gröna omställningen ha en chans att lyckas. Genom bredare samverkan skulle vi kunna arbeta fram betydligt bättre lösningar än i det förslag vi har på bordet i dag.

Jag står bakom vårt särskilda yttrande och yrkar bifall till reservation 7.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)