Sök

Reglerna som gäller internationella skolor i Sverige ändras. En internationell skola ska definieras som en skola där utbildningen följer ett annat lands läroplan eller en internationell läroplan och som i första hand riktar sig till elever som bor i Sverige under en begränsad tid.

Det blir tydligare vilka elever med svensk skolplikt som har möjlighet att gå i en internationell skola på grundskolenivå med enskild huvudman. Systemet för att godkänna en internationell grundskola med enskild huvudman kommer i stort att motsvara systemet för fristående skolor. Även kommuner ska få vara huvudmän för internationella skolor på grundskolenivå om det behövs.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 24 minuter

Justering

2015-11-19

Datum

2015-11-20

Bordläggning

2015-11-24

Debatt

2015-11-25

Beslut

2015-11-25

AVS-länderna kallas en grupp av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet. Sedan 2000 har EU och AVS-länderna ett avtal som rör politisk dialog, ekonomiskt samarbete, handel och bistånd, det så kallade Cotonouavtalet. Avtalet går ut 2020 och därför har EU tagit fram ett samrådsdokument för ett kommande samarbete.

Utrikesutskottet har granskat dokumentet och anser att det är viktigt att det kommande avtalet grundar sig på parternas gemensamma intressen och att det på ett bättre sätt tar hänsyn till ländernas olika utvecklingsnivåer. Utskottet anser också att det är viktigt att respekten för de mänskliga rättigheterna, demokrati, rättsstatens principer och god samhällsstyrning även efter 2020 ligger till grund för samarbetet. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2015-11-19

Datum

2015-11-20

Bordläggning

2015-11-24

Debatt

2015-11-25

Beslut

2015-11-25

Regeringen föreslår att reglerna om Skatteverkets hantering av personuppgifter i samband med bouppteckningar och dödsboanmälningar ska flyttas till en ny lag. Syftet med den nya lagen är bland annat att ge Skatteverket möjlighet att hantera personuppgifter på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Regeringens förslag innebär också ändring av regler som rör myndigheters och privatpersoners direktåtkomst till Skatteverkets folkbokföringsdatabas, vilket ska effektivisera utlämnandet av uppgifter.
Även en ny lag om identitetskort införs, till vilken nuvarande bestämmelser i förordningen om identitetskort för folkbokförda i Sverige flyttas. Den nya lagen är inte tänkt att innebära någon ändring i sak när det gäller regler om utfärdande av identitetskort. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna ska börja gälla den 1 januari 2016.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2015-11-19

Datum

2015-11-20

Bordläggning

2015-12-01

Debatt

2015-12-02

Beslut

2015-12-03

Definitionen av vad som är ett kulturföremål ändras till att gälla alla kulturföremål som ett land betraktar som en nationell skatt av konstnärligt, historiskt eller arkeologiskt värde. Kraven på att föremålen ska vara av ett visst slag, ha en viss ålder eller ett visst ekonomiskt värde tas bort. Det införs också nya EU-gemensamma kriterier för att tolka vad som menas med att innehavaren av ett kulturföremål har visat "vederbörlig omsorg och uppmärksamhet" när denne har anskaffat ett föremål. Även hur lång tid det får ha gått för att ha rätt att begära att ett kulturföremål ska återlämnas förlängs. Ändringarna görs för att anpassa svensk rätt till nya EU-regler.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Justering

2015-11-19

Datum

2015-11-20

Bordläggning

2015-11-25

Debatt

2015-11-26

Beslut

2015-11-26

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2014 och 2015 som handlar om klimat, hållbarhet och bistånd.

I samband med behandlingen av motionerna betonar utrikesutskottet i sitt betänkande att klimathotet är vår tids ödesfråga. Utskottet välkomnar FN:s nya globala mål för hållbar utveckling och konstaterar att ett framgångsrikt klimatmöte i Paris, COP21, är en viktig byggsten för en hållbar utveckling. Utskottet är väl medvetet om att det finns en risk att klimatförändringar underblåser eller bidrar till att skapa nya konflikter. Det främsta medlet för att undvika en sådan utveckling är att verka för ett globalt klimatavtal som både begränsar utsläppen av växthusgaser och innehåller ett långsiktigt och kvalitativt mål om en anpassning till klimatförändringarnas effekter. Utskottet betonar vikten av att klimatmötet i Paris, den 30 november till 11 december 2015, resulterar i ett globalt, rättvist och rättsligt bindande klimatavtal som bidrar till att över tid hålla den globala uppvärmningen så långt under två grader som möjligt. Utrikesutskottet utgår också ifrån att Sverige och EU även i fortsättningen är ledande i det internationella klimatarbetet.

Riksdagen sa nej till motionerna.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 36 minuter

Justering

2015-11-12

Datum

2015-11-13

Bordläggning

2015-11-24

Debatt

2015-11-25

Beslut

2015-11-25

Riksdagen har behandlat en skrivelse om Riksrevisionens rapport om bistånd genom internationella organisationer. I rapporten har Riksrevisionen granskat de kärnstöd som Sverige utbetalat till ett antal banker och organisationer.

Utrikesutskottet, som har granskat regeringens skrivelse, välkomnar Riksrevisionens granskning och betonar att det är viktigt att Sveriges bidrag till dessa organisationer även i fortsättningen lämnas i form av kärnstöd. Utskottet föreslår att regeringen utvecklar skrivelsen så att riksdagen får en samlad analys av resultaten av arbetet i organisationerna.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 30 minuter

Justering

2015-11-12

Datum

2015-11-13

Bordläggning

2015-11-24

Debatt

2015-11-25

Beslut

2015-11-25

De svenska reglerna på fordonsområdet anpassas till nya EU-bestämmelser om godkännande och kontroll av jordbruks- och skogsbruksfordon samt två-, tre- och fyrhjuliga fordon. Den största förändringen är att nya fordonstyper har tillkommit, en ny snabbgående traktor och ett nytt tvåhjuligt motorfordon. Därför ändras de svenska reglerna så att fordonen kan typgodkännas och tillåtas i trafik. Betydelsen av beteckningen cykel ändras också, och en effektbegränsning införs för vissa typer av eldrivna fordon i denna kategori.

Den nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

21, 59 minuter

Justering

2015-11-10

Datum

2015-11-13

Bordläggning

2015-11-18

Debatt

2015-11-19

Beslut

2015-11-19

Riksdagen beslutade att säga ja till regeringens förslag om att avskaffa det kommunala vårdnadsbidraget. Det innebär att lagen om kommunalt vårdnadsbidrag slutar att gälla den 1 februari 2016. Övriga lagar som berör det kommunala vårdnadsbidraget ändras. Den som lämnat in ansökan om vårdnadsbidrag före den 1 februari 2016 och där ansökan i någon del också gäller tiden före den 1 februari kan fortfarande bli beviljad bidrag.

Socialförsäkringsutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet delar regeringens bedömning att ett slopat vårdnadsbidrag bidrar till ekonomisk självständighet och en mer jämställd fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Tillsammans med andra insatser kan ett avskaffat vårdnadsbidrag även göra att exempelvis nyanlända personer snabbare kan komma ut på arbetsmarknaden, anser utskottet.

Riksdagen sa även nej till de motioner som lämnats med anledning av regeringens förslag samt nej till motioner om vårdnadsbidrag från allmänna motionstiden 2015.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

28, 89 minuter

Justering

2015-11-10

Datum

2015-11-13

Bordläggning

2015-11-17

Debatt

2015-11-18

Beslut

2015-11-18

Fullt underhållstöd kommer framöver inte längre att lämnas om en bidragsskyldig förälder har betalat den summa som har bestämts till Försäkringskassan under minst sex månader i följd. Men om det finns särskilda skäl ska underhållsstödet ändå lämnas. Den som berörs ska meddelas och få yttra sig inför en prövning samt underrättas skriftligt om beslutet.

Vidare ska en bidragsskyldig förälders möjlighet att göra så kallat umgängesavdrag inom underhållsstödet avskaffas. En bidragsskyldig förälder som inte betalar det fastställda beloppet till Försäkringskassan i rätt tid ska betala ränta på skulden även vid kortare förseningar. Men om en förälder fått anstånd ska det inte tas ut någon ränta.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2016, med vissa övergångsbestämmelser. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

19, 53 minuter

Justering

2015-11-10

Datum

2015-11-13

Bordläggning

2015-11-17

Debatt

2015-11-18

Beslut

2015-11-18

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om förvaltningen av SJ AB. Mot bakgrund av bland annat de aktieutdelningar som har gjorts från bolaget under 2015 bör regeringen omvärdera sina prioriteringar i förhållande till SJ, anser riksdagen. Inom ramen för SJ:s beslutade ekonomiska mål bör regeringen enligt riksdagen agera på ett mer ansvarsfullt sätt.

Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om förvaltningen av de statliga företagen och motioner. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

12

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

30, 102 minuter

Justering

2015-11-12

Datum

2015-11-13

Bordläggning

2015-11-17

Debatt

2015-11-18

Beslut

2015-11-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i reglerna om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel. Ändringarna innebär i huvudsak att hänvisningar till upphävda EU-förordningar ersätts med hänvisningar till nya EU-förordningar.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-11-12

Datum

2015-11-13

Bordläggning

2015-11-18

Debatt

2015-11-19

Beslut

2015-11-19

Riksdagen har behandlat ett meddelande från EU-kommissionen om EU:s agenda för bättre lagstiftning. I meddelandet lyfter kommissionen bland annat fram arbetet för öppenhet och samråd, bättre motiveringar till förslag, nya riktlinjer för bättre lagstiftning och en ny nämnd för lagstiftningskontroll.

Konstitutionsutskottet, som förberett riksdagens beslut, välkomnade kommissionens arbete för bättre lagstiftning och ambitionen att införa mer öppenhet i lagstiftningsarbetet. Utskottet uppmärksammade att kommissionen framhåller att varje förslag ska innehålla mer ingående förklaringar av hur de förhåller sig till principerna om subsidiaritet och proportionalitet. Riksdagen lade meddelandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2015-11-10

Datum

2015-11-13

Bordläggning

2015-11-25

Debatt

2015-11-26

Beslut

2015-11-26

Det blir obligatoriskt för alla skolor inom grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan att använda bedömningsstöd i årskurs 1. Bedömningsstödet är ett material som ska hjälpa lärarna att tidigt upptäcka elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i matematik eller i läs- och skrivutvecklingen i svenska eller svenska som andraspråk. Det ska även användas för att upptäcka elever som har kommit längre i sin kunskapsutveckling och behöver extra utmaningar.

Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 21 minuter

Justering

2015-11-10

Datum

2015-11-12

Bordläggning

2015-11-18

Debatt

2015-11-19

Beslut

2015-11-19

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som tar upp Allmänna arvsfondens fördelning av medel under budgetåret 2014. Fondens syfte är att främja ideell verksamhet för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning.

Under 2014 fördelades 616 miljoner kronor till 427 projekt. Det är en ökning med 13 procent jämfört med året innan och den högsta summan i Allmänna arvsfondens historia. Regeringen anser sammantaget att medlen har fördelats på ett väl genomfört sätt och i enlighet med fondens mål och prioriteringar.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-11-03

Datum

2015-11-12

Bordläggning

2015-11-17

Debatt

2015-11-18

Beslut

2015-11-18

Försvarsexportmyndigheten ska avvecklas och upphör som myndighet den 31 december 2015. Därför tas Försvarsexportmyndigheten bort från offentlighets- och sekretesslagen. Det införs också en övergångsbestämmelse i lagen som innebär att äldre bestämmelser fortfarande ska gälla för ärenden där handlingarna har tagits om hand för arkivering innan de nya reglerna börjat gälla.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-11-10

Datum

2015-11-12

Bordläggning

2015-11-17

Debatt

2015-11-18

Beslut

2015-11-18

Riksdagen sa ja till regeländringar som gäller anpassning till ett nytt EU-direktiv om utbyte av fordonsuppgifter. Beslutet innebär en ändring av de regler om dataskydd som gäller när myndigheterna söker i andra EU-länders fordonsregister efter information om ägaren till ett fordon som varit inblandat i trafikbrott i ett annat EU-land.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-11-12

Datum

2015-11-12

Bordläggning

2015-11-17

Debatt

2015-11-18

Beslut

2015-11-18

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som tar upp Riksrevisionens rapport om återfall i brott samt motioner från bland annat den allmänna motionstiden 2015 om kriminalvårdens återfallsförebyggande arbete.

Regeringen har utifrån Riksrevisionens granskning tagit initiativ till åtgärder som ska bidra till att minska antalet återfall i brott. Bland annat ska samverkan mellan berörda aktörer utvecklas så att klienter inom kriminalvården tidigt kan få det stöd som de är i behov av.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa nej till motionerna, bland annat med hänvisning till pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

13

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

8, 34 minuter

Justering

2015-11-12

Datum

2015-11-12

Bordläggning

2015-11-17

Debatt

2015-11-18

Beslut

2015-11-18

En ny lag, domstolsdatalagen, ska säkerställa att hanteringen av personuppgifter inom domstolsväsendet är effektiv och sker med hänsyn till den enskildes integritet.

Med domstolsväsende menas de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna samt hyres- och arrendenämndernas rättskipande och rättsvårdande verksamhet.

Den nya lagen ersätter personuppgiftslagen men innehåller hänvisningar till vissa bestämmelser i personuppgiftslagen som ska fortsätta gälla.

Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2016.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 21 minuter

Justering

2015-11-12

Datum

2015-11-12

Bordläggning

2015-11-17

Debatt

2015-11-18

Beslut

2015-11-18

De uppgifter som Statens va-nämnd har tas över av mark- och miljödomstolarna den 1 januari 2016. Det innebär att det kommer att vara mark- och miljödomstolarna som avgör tvister om vatten och avlopp. En tvist kan till exempel handla om att en fastighetsägare inte är överens med kommunen om hur hög va-avgiften ska vara.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-11-05

Datum

2015-11-12

Bordläggning

2015-11-17

Debatt

2015-11-18

Beslut

2015-11-18

Sverige får ett skatteavtal med ögruppen Vanuatu i Stilla Havet, vilket ger möjlighet att utbyta upplysningar i skatteärenden och förbättrar skattekontrollen. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, möjligheten att avslå en begäran, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas.
Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-11-10

Datum

2015-11-10

Bordläggning

2015-12-01

Debatt

2015-12-02

Beslut

2015-12-03