Sök

… Enligt gällande bestämmelser är inte den s. k. småmålslagen tillämplig i fråga om mål som handläggs av tingsrätt i särskild sammansättning, dvs. bl. a. mål som tas upp i tingsrätten i dess egenskap av fastighetsdomstol. De i propositionen föreslagna ändringarna i rättegångsbalken och jordabalken innebär att småmålslagen i princip blir tillämplig vid tvister om parkering på enskild mark genom att sådana

… Ett sådant system främjar enkelhet och klarhet. Att i en proposition som rör de allmänna förvaltningsdomstolarna föra in sådana ändringar i rättegångsbalken som här skett förefaller opåkallat. De borde ha kommit i annat sammanhang. Jag har däremot i sak icke någon invändning mot de föreslagna ändringarna. Med hänvisning till det anförda hemställs att riksdagen beslutar att i länsrätt skall finnas en eller flera länsdomare. …

… Motion 1978/79:1177 av Britta Hammarbacken m. fl. om vittnesersättningen Bestämmelse om vittnesersättning återfinns i 3 kap. 24-25 i rättegångsbalken samt i vittnesersättningskungörelsen 1973:262Ersättning utgår dels för kostnader i samband med resa och uppehälle, dels för tidspillan. Vem som skall utge vittnesersättningen och storleken av densamma bestäms av rätten i särskilt beslut omedelbart efter vittnesmålet. …

… Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. 2 Motion 1978/79:1174 av Per Gahrton m. fl. om rätten till målsägandetalan Enligt traditionell rättsuppfattning är rätten till s. k. målsägandetalan, dvs. rätten för en målsägande att överta åtal om åklagaren beslutar nedlägga åtalet en av rättssamhällets grundpelare. Denna princip finns fastslagen i rättegångsbalken 20 kap. 9 andra stycket.

… En annan orsak är troligen att de rättsvårdande instanserna inte behärskar arbetsmiljölagen och bl. a. är osäkra om vem som är den skyldige, den som är företagets ledare eller den som har det omedelbara ansvaret för arbetsledningen på arbetsplatsen. Ett klart missförhållande är vidare att brott mot arbetsmiljölagen inte faller under rättegångsbalkens stadgande om allmänt åtal. Enligt vår mening skulle mycket

… Ekelöf påpekar att det ibland varit på modet att ge advokaterna ställning av ett slags statliga tjänstemän men att de åtminstone nu för tiden som regel är fria yrkesutövare. I vårt land fick advokatväsendet först relativt sent en fastare organisation. I samband med rättegångsbalken, som utfärdades 1942 och trädde i kraft 1948, fick advokaterna en närmast halvofficiell ställning. Den nuvarande ordningen

… Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. 12 Motion 1978/79:1748 av Göthe Knutson om ändrade rutiner för blodprovstagning vid misstanke om trafiknykterhetsbrott Den som misstänks för rattfylleri eller rattonykterhet skall enligt rättegångsbalken RB 28 kap. bli föremål för blodprovstagning. Denna förrättning fick före den 1 januari 1975 endast företas av läkare men efter lagändring

… Den förändring som hotar att få förödande konsekvenser för bekämpningen av narkotikabruket är emellertid ändringen av stadgandet i rättegångsbalken 20 kap. 7 1 st. 1 p. och den fortlöpande förändringen av dess tillämpning. Bestämmelsen är en av flera som medger att lagföring under vissa förutsättningar ej sker. Föreden 1 juli 1971,då bestämmelsen fick en något ändrad lydelse, var det möjligt för åklagare

… Vem som helst skall inte utan att vissa fakta föreligger som tillsammans konstituerar misstanke om brott behöva utsättas för det intrång som en husrannsakan utgör. Vissa av säkringsåtgärderna enligt bevissäkringslagen har, liksom husrannsakan enligt rättegångsbalken, formen av ett intrång hos den enskilde. Det är ett så långt gående ingrepp i den enskildes integritet att det inte bör få förekomma annat

… Tyvärr finns det starka skäl förmoda att intentionerna i dessa avseenden inte blir uppfyllda. 1 propositionen föreslås nämligen inte någon ändring av de regler som reglerar rättegångskostnaderna i mål om underhållsbidrag till barn. I rättegångsbalken RB 18 finns regler för rättegångskostnader med avsikt att reducera antalet oöverlagda eller illa grundade processer. När det gäller mål/ärenden om underhållsbidrag får spärrarna i RB 18 inte den verkan lagstiftaren avsett. …

… När det gäller mål eller ärende angående vårdnad om barn gäller från den 1 januari 1977 enligt 6 kap. 14 föräldrabalken att vardera parten skall bära sin rättegångskostnad därest part ej förfarit på sätt som anges i 18 kap. 3 eller 6 rättegångsbalken eller om annars särskilda skäl föreligger. En motsvarande regel för fördelning av rättegångskostnader vid mål om underhåll borde kunna övervägas. Enligt uppgift

… Maj t den 31 sistlidne oktober hade Svea hofrätt anfört, att från och med år 1902 lagen om ändring i vissa delar af rättegångsbalken den 14 juni 1901 komme att föranleda betydande minskning i hofrättsposternas berörda särskilda inkomst dels till följd af upphörandet af de i 22 kapitlet rättegångsbalken föreskrifna skriftliga berättelser i vissa mål, dels ock i anledning af den genom lagen gjorda

… I 24 kap. 11 rättegångsbalken stadgas härom att den som är anhållen skall hållas i förvar men eljest ej må underkastas annan inskränkning i sin frihet, än som påkallas av ändamålet med anhållandet, ordningen å förvaringsplatsen eller allmän säkerhet. …

… Lag-Utslcottets Utlåtande N o 19. 7 21 Den som ej nöjes åt underrätts beslut i lagfartsärende, eger deröfver sig besvära i Hofrätten inom den i 16 Cap. 1 Rättegångsbalken stadgade tid. Öfver Hofrättens utslag må klagan genom besvär hos Konungen fullföljas inom den tid och i den ordning, som i 30 Cap. 18 nämnda balk förcskrifves. 22 Der enligt lag eller författning något rättsförhållande är beroende deraf,

… Jämlikt nu gällande lag av den 23 maj 1924 örn förvärvande och förlust av svenskt medborgarskap erfordras jämväl för naturalisation av utlänning, bland annat, att han gjort sig känd för hederlig vandel. Särskild uppmärksamhet synas mig i detta sammanhang förtjäna dels stadgandet i 17 kap. 7 rättegångsbalken att den ej må vittna, som är okänd och främmande, innan kunnigt varder, att han ej på grund av honom ådömd straffpåföljd är utestängd fran behörighet och rättigheter, som omförmälas i 2 kap. 19 strafflagen, dels ock bestämmelsen i 17 kap. 29 rättegångsbalken att värjemålsed

… Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Maj ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar af 30 kap. rättegångsbalken, dels ock en med föranledande af denna proposition afgifven motion. Genom en den 8 sistlidne mars dagtecknad proposition, n o 93, hvilken af båda kamrarne till lagutskottet öfverlämnats, har Kungl. Maj t, under åberopande af propositionen bilagda, i statsrådet och högsta domstolen förda protokoll samt med bifogande af utlåtanden i ärendet afgifna af rikets hofrätter, föreslagit Riksdagen antaga följande förslag till Lag om ändring i vissa delar af 30 kap. rättegångsbalken. …

… Kunna jordägaren och arrendatorn ej enas om valet, namne på begäran af endera, domaren i orten synemän, som nyss sagts. Den hvilken lika med utskottets förslagarbetet utförts. Mot synemän galle de jäf, som enligt rättegångsbalken gälla mot domare dock må ej synemän jäfvas, där parterna varit ense om valet, såframt ej jäfvet uppkommit eller blifvit veterlig först efter valet. 54 Lagutskottets Utlåtande N

… Maj t måtte anhålla om förslag till sådan ändring av 5 kap. 9 rättegångsbalken, att gällande förbud mot fotografering i rättssal kompletteras med förbud att där utföra teckningar.Beträffande motiveringen för motionärernas hemställan får utskottet hänvisa till motionen. I 5 kap. 9 första stycket rättegångsbalken stadgas På rättens ordförande ankommer att upprätthålla ordning vid rättens sammanträden och att meddela därför nödiga föreskrifter. …

… Maj ts regeringsrätt 45 Registrering se Firmaregistrering. Resning lag örn särskilda rättsmedel, lii. m.46 Rättegångsbalken angående ändrad lydelse av 11 kap. 35 rättegångsbalken 9 angående ändrad lydelse av 8 kap. 3 rättegångsbalken lii. m. 29 Rättegångsbiträde se Fri rättegång. 6 Nr å uti. eller mern. Rättsmedel se Resning. Rättspsykiatri angående tillrättaläggande av missförhållanden

… Maj ts nådiga proposition till Riksdagen om antagande af en författning angående förändrad lydelse af 10 kap. 1 Rättegångsbalken. I 544, 545, II 153. K. P. N o 18 I 173, 175, 177 R.S. N o 17 II 399.N o 11, i anledning af väckt motion om ändring af 30 kap. 10 Rättegångsbalken. II 254, 261, 356. M. N o 34.N o 12, i anledning af väckt motion om ändring af 5 kap. 2 Utsökningsbalken och 3 kap. 35 Konkurslagen. …