Sök

Fråga 2021/22:546 Hotbild mot landets dricks- och avloppsvatten av Marléne Lund Kopparklint (M) till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och är nödvändigt för att bibehålla de grundläggande samhällsfunktionerna i vårt land. För att upprätthålla dricksvattenförsörjning

Inlämnad

2021-12-09

Besvarare

Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)

Fråga 2021/22:545 Proportionerna i det solidariska betalningsansvaret av Marléne Lund Kopparklint (M) till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) Det solidariska betalningsansvaret innebär att flera personer som döms för en viss gärning kan krävas att gemensamt utge ett utdömt skadestånd. Ur ett brottsofferperspektiv

Inlämnad

2021-12-09

Besvarare

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Fråga 2021/22:544 Otillbörlig påverkan och övergrepp i rättssak av Marléne Lund Kopparklint (M) till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) Muntlighetsprincipen råder i dag under en huvudförhandling; det som sägs där och då”ligger till grund för en dom i målet. Det som har sagts eller som har framkommit

Inlämnad

2021-12-09

Besvarare

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Fråga 2021/22:543 Tryggheten i rättegångar mot gängkriminella av Marléne Lund Kopparklint (M) till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) Åtskilliga vittnen känner rädsla och obehag inför att avlägga ett vittnesmål där grovt kriminella står till svars. Orsaken till det kan vara att vittnet och dess familjemedlemmar

Inlämnad

2021-12-09

Besvarare

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Fråga 2021/22:542 Brottsprovokation som en möjlig arbetsmetod för polisen av Marléne Lund Kopparklint (M) till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) Utvecklingen i Sverige med skjutningar och sprängningar saknar internationell motsvarighet. Regeringens punktinsatser hjälper föga. Bevis för det utgörs av

Inlämnad

2021-12-09

Besvarare

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Fråga 2021/22:541 Bristfällig mobiltäckning av Katarina Brännström (M) till Statsrådet Khashayar Farmanbar (S) Nedstängningen av 2G och 3G sker nu successivt, basstation för basstation, för att vara klar 2025. I början sker det långsamt på platser med bra 2G- och 4G-täckning, men allteftersom kommer utfasningen att

Inlämnad

2021-12-09

Besvarare

Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)

Föredragningslista 2021/22:43 Fredagen den 10 december 2021 Kl. 09.00 Interpellationssvar Avsägelser 1 Ebba Hermansson SD som ledamot i riksdagen fr.o.m. den 17 december 2 Boriana Åberg M som ledamot i skatteutskottet och som suppleant i finansutskottet 3 Jennie Nilsson S som ledamot i utrikesutskottet 4 Diana

1  Jordbruks- och fiskefrågor Statsrådet Anna-Caren Sätherberg Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för jordbruk och fiske den 15 november 2021 Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för jordbruk och fiske den 1213 december 2021 Anf. 1  ORDFÖRANDEN: Vi hälsar statsrådet Anna-Caren Sätherberg

EU-NÄMNDEN PROTOKOLL SAMMANTRÄDE 2021/22:17 DATUM 2021-12-10 TID 08.30 10.34 NÄRVARANDE Se bilaga 1 Anm. En fullständig redogörelse av samrådet i EU-nämnden framgår av de stenografiska uppteckningarna från sammanträdet. 1 Jordbruks- och fiskefrågor Statsrådet Anna-Caren Sätherberg m. fl. från Näringsdepartementet

EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.12.2021 COM2021 776 final 2021/0407 COD Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning EU nr 549/2013 och om upphävande av elva rättsakter på området nationalräkenskaper Text av betydelse för EES SV SV MOTIVERING 1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Aktivitetskravet i plan- och bygglagen Ds 2021:36 SOU och Ds finns på regeringen.se under Rättsliga dokument. Svara på remiss hur och varför Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 reviderad 2009-05-02Information för dem som ska svara på remiss finns tillgänglig på regeringen.se/remisser. Omslag: Regeringskansliets standard

Offentlighetsprincipen under covid-19-pandemin Ds 2021:35 SOU och Ds finns på regeringen.se under Rättsliga dokument. Svara på remiss hur och varför Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 reviderad 2009-05-02Information för dem som ska svara på remiss finns tillgänglig på regeringen.se/remisser. Omslag: Regeringskansliets

Totalt cirka 27,8 miljarder kronor går till utgiftsområdet studiestöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 19,7 miljarder kronor, går till studiemedel. Drygt 4,4 miljarder kronor går till studiehjälp.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa ekonomiska bemyndiganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

23, 64 minuter

Justering

2021-12-09

Datum

2021-12-10

Bordläggning

2021-12-14

Debatt

2021-12-15

Beslut

2021-12-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att förlänga Sveriges deltagande i den militära insatsen Task Force Takuba i Mali och Niger till och med den 31 december 2022. Den svenska väpnande styrkan ska högst bestå av 250 personer. Under första kvartalet 2022 ska det svenska förbandet kunna stödja och förstärka pågående insatser. Senare under året ska förbandet övergå till att stödja insatsen med en enhet som kan bidra med avancerad sjukvård.

Syftet med Sveriges insats är att bistå Malis säkerhetsstyrkor med att bekämpa väpnade terroristgrupper på Malis och Nigers territorium.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

3

Reservationer

6 

Justering

2021-12-02

Datum

2021-12-10

Bordläggning

2021-12-10

Debatt

2021-12-13

Beslut

2021-12-14

Totalt cirka 8,5 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet migration. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar, cirka 4,3 miljarder kronor, går till Migrationsverket. Knappt 2,2 miljarder kronor går till ersättningar och bostadskostnader. Till domstolsprövning i utlänningsmål går cirka 720 miljoner kronor.

Beslutet om utgiftsområdet är 85 miljoner kronor mer än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och gäller anslaget till Migrationsverket.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

43, 104 minuter

Justering

2021-12-09

Datum

2021-12-10

Bordläggning

2021-12-14

Debatt

2021-12-15

Beslut

2021-12-16

Totalt cirka 97,4 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar, cirka 41,7 miljarder kronor, går till aktivitets- och sjukersättningar, cirka 41 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering och cirka 9,2 miljarder kronor går till Försäkringskassan.

Beslutet om utgiftsområdet omfattar 293 miljoner kronor mindre än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringarna gäller anslaget till Försäkringskassan och är en följd av att regeringens förslag om den så kallade familjeveckan avvisas.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om höjt tak i sjukpenningen från 8 till 10 prisbasbelopp samt höjd garantinivå och höjt bostadstillägg i sjuk- och aktivitetsersättningen från den 1 januari 2022. Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag om bland annat ökad flexibilitet i sjukförsäkringen vid dag 365, en förändrad arbetsförmågeprövning vid 62 års ålder, en mer flexibel förläggning av arbetstiden vid deltidssjukskrivning och ökad trygghet för den som kallas in att arbeta vid behov.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

44, 125 minuter

Justering

2021-12-09

Datum

2021-12-10

Bordläggning

2021-12-14

Debatt

2021-12-15

Beslut

2021-12-15

Cirka 47,8 miljarder kronor i statens budget ska gå till EU-avgiften för 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa även ja till att regeringen får ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten 2022.

Riksdagen sa nej till tre förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 på området.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 52 minuter

Justering

2021-12-09

Datum

2021-12-10

Bordläggning

2021-12-15

Debatt

2021-12-16

Beslut

2021-12-16

Totalt cirka 156,5 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet allmänna bidrag till kommunerna. Det är ungefär 4,2 miljarder kronor mer än vad regeringen föreslog i budgetpropositionen. Ändringen gäller anslaget till kommunalekonomisk utjämning. Ökningen beror i huvudsak på att kommunerna kompenseras för förändrade skatteintäkter som en följd av riksdagens beslut att sänka skatten för pensionärer.

Riksdagen sa därmed delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar går till kommunalekonomisk utjämning, som får 151,2 miljarder kronor. 4,7 miljarder kronor går till utjämningsbidrag för LSS-kostnader och 300 miljoner kronor till befolkningsmässigt mindre kommuner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

20, 69 minuter

Justering

2021-12-09

Datum

2021-12-10

Bordläggning

2021-12-15

Debatt

2021-12-16

Beslut

2021-12-16

Föredragningslista Socialförsäkringsutskottet 2021/22:15 Kallelse: Utskottssammanträde 2021/22:15 Datum och tid: 2021-12-09 10:30 Plats: Obs Fysiskt möte RÖ 4-43 SfU:s sessionssal 1. Justering av protokoll Protokoll nr 14 2. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning SfU1 Justering

Föredragningslista Finansutskottet 2021/22:23 Kallelse: Utskottssammanträde 2021/22:23 Datum och tid: 2021-12-09 10:30 Plats: RÖ 9-54 1. Ändringar i EU:s kapitaltäckningsregelverk Överläggning Finansmarknadsminister Max Elger COM2021 663, COM2021 664 och COM2021 665 2. Taxonomin Information Finansmarknadsminister