Tryggheten i rättegångar mot gängkriminella
Skriftlig fråga 2021/22:543 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-12-09
- Överlämnad
- 2021-12-10
- Anmäld
- 2021-12-13
- Svarsdatum
- 2021-12-27
- Sista svarsdatum
- 2021-12-27
- Besvarad
- 2021-12-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Åtskilliga vittnen känner rädsla och obehag inför att avlägga ett vittnesmål där grovt kriminella står till svars. Orsaken till det kan vara att vittnet och dess familjemedlemmar har blivit utsatta för påtryckningar, såsom trakasserier, misshandel och hot. Till följd av detta kan vittnet då avlägga sitt vittnesmål initialt men i nära anslutning till rättegången ta tillbaka det.
Gängkriminaliteten håller Sverige i ett järngrepp. Många påstår att gängkriminaliteten är ett resultat av fattigdom, social utsatthet och bristande integration, vilket givetvis är bidragande faktorer. Men vi får inte glömma att dessa individer inte vill vara en del av vårt svenska samhälle, utan de har valt att leva ett kriminellt liv. Den kopplingen måste vi prata om. De uppfostrar också sina barn att gå i samma fotspår som de själva för att upprätthålla familjens kriminella nätverk. Tystnadskulturen är total, och familjen är nummer ett – inte Sveriges lagar och regler. Svenskt vittnesskydd innan och under rättegångar bör stärkas upp ytterligare när det gäller ärenden som kan härledas till organiserad brottslighet. När man i dag har bevittnat ett brott blir man kallad till förhör av polisen i utredningssyfte. Om åklagare väljer att driva det till åtal blir man som vittne kallad till rättegång dit man är skyldig att gå, annars blir man hämtad av polisen. Det kan också finnas en risk att man i väntrummet utanför rättssalen får sitta tillsammans med den åtalade, det vill säga den man ska vittna mot. När man väl är inne i rättssalen och ska avlägga vittnesmål är det heller inte ovanligt att det på åhörarplats sitter vänner, släkt och bekanta till de misstänkta som antingen är där för att påverka vittnen eller indirekt gör det genom sin blotta närvaro.
För att stärka upp vittnesskyddet och rättssäkerheten i fall som rör organiserad brottslighet ska vittnen som regel erbjudas polisbeskydd och eventuellt skyddat boende och skyddad identitet. Ett nationellt direktiv om vittnesstödsgrupp som polisen har ansvar för bör också instiftas. Man ska heller inte som vittne behöva möta den brottsmisstänkte under rättegång. Vittnen ska lämnas med en känsla av trygghet; de ska inte känna sig övergivna och utsatta.
Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande fråga till justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Hur ämnar ministern verka för att stärka vittnesskyddet i de rättsfall som rör organiserad brottslighet?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:543 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2020/21:543 av Marléne Lund Kopparklint (M) Tryggheten i rättegångar mot gängkriminella
Marléne Lund Kopparklint har frågat mig hur jag ämnar verka för att stärka vittnesskyddet i de rättsfall som rör organiserad brottslighet.
Att personer som har uppgifter att lämna medverkar i brottsutredningar är många gånger avgörande för att den som har begått ett brott ska kunna dömas. Regeringen kommer aldrig acceptera att vittnen skräms till tystnad eller utsätts för våld eller hot. Vittnen och brottsoffer ska kunna känna sig trygga under rättegången.
Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att förbättra säkerheten i domstolarna och öka tryggheten för vittnen i rättssalen. Under 2019 trädde flera lagändringar i kraft som bl.a. innebär förbättrade möjligheter att utvisa åhörare som uppträder hotfullt och att låta vittnen avlägga sitt vittnesmål utan att den tilltalade är närvarande i rättssalen. Rädda och utsatta brottsoffer och vittnen kan också i större utsträckning delta i ett domstolssammanträde genom videokonferens. Nyligen har det även gjorts lagändringar som innebär att det från och med nästa år finns utökade möjligheter att använda tidiga förhör som bevis i rättegångar. Det innebär att det i större utsträckning kommer att vara möjligt att använda både förhör inför de brottsbekämpande myndigheterna och förhör som tagits upp i domstol före huvudförhandlingen. En sådan ordning kan minska påfrestningen för vittnen i rättsprocessen.
För att bryta tystnadskulturen krävs flera olika typer av åtgärder. En sådan åtgärd är ett gott stöd och skydd för vittnen genom hela rättsprocessen. Samhället ska även reagera med kraft mot brott som syftar till att störa rättsväsendets arbete och människors vilja att delta i rättsprocessen, till exempel övergrepp i rättssak.
I slutet av maj tog jag emot betänkandet En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring som innehåller ett flertal författningsförslag för att åstadkomma detta. Bland annat föreslås skärpta straff för övergrepp i rättssak, mened och skyddande av brottsling. Det lämnas också flera förslag i syfte att förbättra stödet och skyddet för vittnen under rättsprocessen, bl.a. genom ökad sekretess för kontaktuppgifter till målsägande, vittnen och deras anhöriga. Det föreslås också förbättrade möjligheter att hemlighålla uppgifter om var en person som deltar i ett domstolssammanträde genom videokonferens befinner sig. Vittnen ska även tidigt i rättsprocessen få information om möjligheten till vittnesstöd. Frågorna bereds nu inom Regeringskansliet. Regeringen kommer att ta ställning till lagförslagen i en kommande lagrådsremiss och proposition.
Polismyndigheten har ansvar för att skydda hotade personer. Polismyndighetens brottsoffer- och personsäkerhetsverksamhet finns såväl nationellt som i samtliga polisregioner och kan erbjuda skydds- och stödåtgärder både till den som är hotad och dennes anhöriga. Vilka åtgärder som vidtas utgår från riskbedömningar som sker kontinuerligt i varje enskilt fall. Det finns nationella riktlinjer för myndighetens brottsoffer- och personsäkerhetsarbete.
En viktig åtgärd för att stärka skyddet av och öka stödet till vittnen ytterligare är att öka förtroendet för rättsväsendet, inte minst i de miljöer där det finns en utbredd tystnadskultur. Det sker bland annat genom en ökad polisnärvaro och här utgör utbyggnaden av Polismyndigheten en mycket viktig del. Vid utgången av 2024 ska Polismyndigheten ha 10 000 fler anställda än vid ingången av 2016. De närmsta åren anställs flera tusen poliser runt om i landet.
Stockholm den 27 december 2021
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.