Proportionerna i det solidariska betalningsansvaret
Skriftlig fråga 2021/22:545 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-12-09
- Överlämnad
- 2021-12-10
- Anmäld
- 2021-12-13
- Svarsdatum
- 2021-12-27
- Sista svarsdatum
- 2021-12-27
- Besvarad
- 2021-12-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Det solidariska betalningsansvaret innebär att flera personer som döms för en viss gärning kan krävas att gemensamt utge ett utdömt skadestånd. Ur ett brottsofferperspektiv är detta klart fördelaktigt, men samtidigt finns det risker för att det solidariska ansvaret används fel och blockerar möjligheten till återrehabilitering av kriminella. Således måste den enskildes intresse i att till varje pris kunna ersättas för sitt skadelidande ställas i proportion till samhällets intresse i att kriminella byter bana i livet och återanpassas till att bli goda samhällsmedborgare. Om man är flera som tillsammans ska betala ett skadestånd har brottsoffret rätt att vända sig till vem som helst av de skyldiga för att få ut sina pengar. Detta gäller oavsett omfattningen av den enskilde gärningsmannens faktiska inblandning. Om man tvingas att betala hela skadeståndet eller en större andel än de övriga kan den enskilde förvisso kräva medgärningsmännen på deras del av skadeståndet då eller senare, men i många fall står den dömde med en värdelös fordran på personer som aldrig kommer att ha vare sig intresse av eller möjlighet att betala. Detta kan innebära att den som eventuellt väljer att lämna det kriminella livet bakom sig och betalar sin andel av skulden och vill göra rätt för sig kan anses få bära ett tyngre ansvar än de andra. Därtill tar inte det solidariska ansvaret hänsyn till i vilken utsträckning den dömde varit inblandad i gärningen eller vilken vinning personen i fråga kan ha haft.
Med andra ord finns det ingen ventil som erbjuder möjligheten att ställa det solidariska ansvaret i proportion till den enskildes delaktighet i vad som föranlett skulden. Då den gemensamma skyldigheten att betala i sin tur kan innebära en övermäktig skuld som skapar svårigheter att bryta sig ur ett kriminellt leverne för att påbörja ett normalt liv finns anledning att se över dagens system med solidariskt betalningsansvar som inte har utgångspunkt i proportion till den enskildes gärning men samtidigt ta hänsyn till den brottsdrabbades ovillkorade rätt att kunna utkräva ersättning för sitt skadelidande.
Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande fråga till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Vilka åtgärder ämnar ministern vidta för att se över det solidariska betalningsansvaret?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:545 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2021/22:545 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Solidariskt betalningsansvar
Marléne Lund Kopparklint har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att se över det solidariska betalningsansvaret för att därigenom förbättra möjligheten för de som ålagts skadeståndsansvar på grund av brott att återrehabiliteras.
En skadeståndsrättslig grundprincip i Sverige är att den skadelidande ska ersättas fullt ut för den skada han eller hon har drabbats av. När två eller flera ska ersätta en skada, ska de som huvudregel svara solidariskt för skadeståndet. Avsikten är att de ska ta ett gemensamt ansvar för den skada som de tillsammans orsakat och underlätta för den som drabbas av skadan att få sin ersättning. Det solidariska ansvaret är alltså inte avsett att medföra en rabatt på skadeståndet bara för att flera gärningsmän är inblandade.
Solidariskt skadeståndsansvar har många gånger sin grund i att flera personer dömts för att tillsammans och i samförstånd ha begått ett brott mot en annan person, t.ex. en misshandel. De döms då alla för brottet även om de själva inte har bidragit med varje knytnävsslag som utdelats. Jag tycker att det är rimligt att de i en sådan situation också får ta fullt skadeståndsrättsligt ansvar för den skada som brottsoffret drabbats av.
Det är riktigt att den skuldsättning som en skadeståndsskyldighet innebär kan drabba enskilda personer hårt. Det gäller oavsett om det är en solidarisk skyldighet eller inte. Det finns dock redan i dag möjligheter att begränsa – eller jämka – ett skadeståndsansvar. Om ett solidariskt betalningsansvar framstår som alltför betungande för en person under 18 år finns det även möjlighet att besluta om ett delat skadeståndsansvar.
Ett avskaffande av det solidariska ansvaret skulle innebära att brottsoffret ska behöva vända sig till samtliga gärningsmän med sitt krav och får stå risken för att skadeståndet inte betalas. Ungdomsbrottsligheten är inte sällan riktad mot andra ungdomar. Ur ett brottsofferperspektiv framstår det som särskilt problematiskt att just dessa brottsoffers rätt till ersättning försvagas, vilket skulle bli resultatet av en sådan förändring.
Regeringen arbetar aktivt med åtgärder för att kriminella ska återanpassas till samhället och bedriver ett omfattande arbete för att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Med 34-punktsprogrammet genomförs det största paketet mot gängkriminaliteten någonsin i Sverige. Programmet omfattar åtgärder på både kort och lång sikt, bl.a. för att förstärka och utveckla stödet till avhoppare i landet. Vidare har arbetet med att genomföra det nationella brottsförebyggande programmet, Tillsammans mot brott, bidragit till att det nu finns bättre förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete i samhället.
Regeringen vidtar alltså åtgärder för att hjälpa den som vill lämna ett kriminellt liv bakom sig. Det finns däremot för närvarande inga planer på att se över det solidariska skadeståndsansvaret.
Stockholm den 27 december 2021
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.