Rasmus Ling (MP)

Fråga 2016/17:1558 Säkerhetssituationen i Afghanistan av Rasmus Ling (MP) till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) Undertecknad gjorde tillsammans med riksdagsledamot Maria Ferm en resa till Kabul för att studera situationen för personer som avvisats, samt för att få en uppdatering av säkerhetsläget.

Inlämnad

2017-06-08

Besvarare

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Regeringens årliga redovisning av de så kallade skatteutgifterna borde utvecklas för att kunna bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet. Det anser riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Skatteutgifter är stöd som redovisas som uteblivna inkomster på statsbudgetens inkomstsida, till exempel i form av skattelättnader som ROT-avdraget.

Skatteutskottet konstaterar att regeringen har minskat sin redovisning av skatteutgifterna, vilket är ett steg bort från öppenhet och transparens. Till exempel har regeringen valt att inte fullt ut redovisa skatteutgifternas effekt på sysselsättningen. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att den i kommande redovisningar fullt ut analyserar enskilda skatteutgifters samhällsekonomiska effektivitet och sysselsättningseffekt.

Det främsta syftet med regeringens redovisning av skatteutgifter är att synliggöra utgifter som kan ha samma funktion som direkta statliga stöd till företag och hushåll. På det sättet ges ett bredare underlag för prioriteringar mellan olika stöd och satsningar i statsbudgeten.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

9, 42 minuter

Justering

2017-06-01

Datum

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-02

Debatt

2017-06-07

Beslut

2017-06-07

Regeringens arbete med att förenkla skattereglerna för företag går för långsamt. Därför uppmanar riksdagen i ett tillkännagivande regeringen att öka takten och återkomma med en redogörelse för arbetet.

Skatteutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om att hantera ett komplext skattesystem. Riksrevisionens övergripande slutsats är att arbetet går långsamt och att de föreslagna förändringarna ofta är av begränsad omfattning. Därför rekommenderar revisionen att regeringen intensifierar arbetet med att förenkla skattereglerna för företag.

Riksdagen instämmer i Riksrevisionens rekommendationer. Riksdagen anser dessutom att regeringens åtgärder hittills är otillräckliga för att möta rekommendationerna. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att göra mer för att öka takten i regelförenklingsarbetet.

Riksdagen lade också skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 41 minuter

Justering

2017-05-04

Datum

2017-05-05

Bordläggning

2017-05-09

Debatt

2017-05-10

Beslut

2017-05-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att uppgifter om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag på individnivå, det vill säga per betalningsmottagare, ska lämnas löpande till Skatteverket. Enligt dagens regler ska uppgifterna lämnas en gång om året i en kontrolluppgift. De nya reglerna innebär att uppgifterna normalt ska lämnas månadsvis i en arbetsgivardeklaration. Syftet är främst att minska skattefusk och skatteundandragande.

De flesta nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018. De som ska lämna uppgifter från detta datum är uppgiftsskyldiga som ska föra personalliggare och som har fler än 15 anställda när reglerna börjar gälla. Övriga som är skyldiga att lämna uppgifter ska göra detta från den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 49 minuter

Justering

2017-05-04

Datum

2017-05-05

Bordläggning

2017-05-09

Debatt

2017-05-10

Beslut

2017-05-10

Riksdagen sa nej till motionsförslag om skatter och folkbokföring. Skälen är bland annat att utredningar pågår på området.

Skattemotionerna handlar bland annat om personligt betalningsansvar, minskad skatteadministration för företag, nationell handlingsplan mot svartjobb och ersättning för kostnader i skattemål. Motionerna om folkbokföring handlar bland annat om felaktiga folkbokföringar och skydd för våldsutsattas personuppgifter.

Behandlade dokument

90

Förslagspunkter

27

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

29, 96 minuter

Justering

2017-03-30

Datum

2017-03-31

Bordläggning

2017-04-05

Debatt

2017-04-06

Beslut

2017-04-19

Riksdagen sa nej till motionsförslag om punktskatter. Motionerna handlade bland annat om skatt på elektrisk kraft, skatt på drivmedel och om trängselskatt. Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

14

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

24, 83 minuter

Justering

2017-03-30

Datum

2017-03-31

Bordläggning

2017-04-05

Debatt

2017-04-06

Beslut

2017-04-19

Riksdagen sa nej till motioner som rör inkomstbeskattningen av privatpersoner. Motionerna handlar bland annat om skatteskala och grundavdrag, HUS-avdrag, idrottsledare, försvarsanställda, bosparande, expertskatten och uthyrning av bostäder. Några andra områden är personalvårdsförmåner, personaloptioner, bilförmån, reseavdrag, hälsofrämjande åtgärder, pensionssparande samt gåvor till ideella ändamål.

Behandlade dokument

124

Förslagspunkter

16

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

36, 106 minuter

Justering

2017-03-23

Datum

2017-03-24

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-30

Riksdagen sa nej till motionsförslag om moms. Skälet är bland annat att utredningar pågår på området. Motionerna handlar bland annat om skattesatser, och moms på ideella föreningar.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

11, 51 minuter

Justering

2017-03-23

Datum

2017-03-24

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-29

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S) Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) Barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) Bostads- och digitaliseringsminister Peter

Datum

2017-01-12

Åldersgränsen för att få delta i sprututbytesverksamheten sänks från 20 år till 18 år. Dessutom ska landstingen självständigt kunna ansöka om att starta upp en sprututbytesverksamhet. I dag måste alla kommuner i ett landsting godkänna en sådan ansökan. 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Avsikten med förändringarna är att förbättra tillgången till sprututbyten i hela landet för personer som injicerar droger. I dag finns denna typ av verksamhet bara på nio platser i Sverige.

Syftet med utbyte av sprutor och kanaler är att förebygga spridning av hivinfektion och andra blodburna infektioner bland personer som missbrukar eller är beroende av narkotika. Sprututbytet bedöms vara ett effektivt redskap för att minska smittspridningen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2017.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

9, 50 minuter

Justering

2016-12-08

Datum

2016-12-21

Bordläggning

2017-01-10

Debatt

2017-01-11

Beslut

2017-01-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till utgiftsområdet allmänna bidrag för kommunerna för 2017. Det innebär att det sammanlagt går cirka 105,6 miljarder kronor till det här området. Av detta går cirka 94,7 miljarder kronor till kommunalekonomisk utjämning, 7 miljarder kronor går till stöd med anledning av flyktingsituationen och cirka 3,9 miljarder går till utjämningsbidrag för LSS-kostnader.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att öppenvården från den 1 januari 2017 ska bli gratis för personer som är 85 år eller äldre. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att undan för undan öka åldersgränsen för gratis tandvård för barn och unga vuxna. I dag är tandvård gratis för unga till och med det år de fyller 19. Beslutet innebär att gränsen höjs till 21 år från och med 2017. Från 2018 höjs gränsen till 22 år och från 2019 till 23 år.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

56, 127 minuter

Justering

2016-12-08

Datum

2016-12-09

Bordläggning

2016-12-13

Debatt

2016-12-14

Beslut

2016-12-15

Taket för uppskovsbelopp vid försäljning av privatbostäder ska slopas. Det innebär att man vid en försäljning kan begära uppskov med att betala skatt på hela vinsten. Det gäller försäljningar som genomförs under perioden 21 juni 2016 - 30 juni 2020.

Dessutom ska metoden för att beräkna uppskovsbeloppet vid köp av en billigare bostad ändras permanent. Metoden att beräkna beloppet är generösare än den nuvarande och innebär bland annat att uppskov alltid kan ges på någon del av vinsten. Denna beräkningsmetod är en återgång till det system som gällde fram till 2008.

Syftet med förändringen är att öka rörligheten på bostadsmarknaden. När vinsten från en försäljning inte beskattas kan säljaren investera pengarna i en ny bostad.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 50 minuter

Justering

2016-11-24

Datum

2016-11-30

Bordläggning

2016-12-06

Debatt

2016-12-07

Beslut

2016-12-08

Det kommer att införas ett golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen. Det blir två olika nivåer på golven: 0 procent, respektive 0,5 procent.

Statslåneräntan används som referensränta i skattelagstiftningen i vissa fall. Den används bland annat för att beräkna avkastningsskatt på pensionsmedel och inkomst från fåmansbolag.

Riksgälden fastställer statslåneräntan varje torsdag.

Syftet med förändringen är att underlätta tolkningen av reglerna om statslåneräntan skulle bli noll procent eller negativ. I de perioder när ränteläget är osäkert skapar det nya systemet trygghet i hur lagstiftningen ska tillämpas, tror regeringen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringen börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 31 minuter

Justering

2016-11-24

Datum

2016-11-28

Bordläggning

2016-12-06

Debatt

2016-12-07

Beslut

2016-12-07

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelningen av pengar inom utgiftsområdet skatt, tull och exekution för 2017. Sammanlagt går cirka 11 miljarder kronor till det här utgiftsområdet. Skatteverket får drygt 7,3 miljarder kronor, Tullverket drygt 1,7 miljarder och Kronofogdemyndigheten knappt 1,9 miljarder kronor.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

15, 54 minuter

Justering

2016-11-24

Datum

2016-11-30

Bordläggning

2016-11-30

Debatt

2016-12-01

Beslut

2016-12-07

Riksdagen godkände riktlinjerna för den ekonomiska politiken, utgiftsramarna och beräkningen av statens inkomster i regeringens budgetproposition för 2017. Riksdagen godkände också regeringens förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2018 och 2019 samt förslag till utgiftstak för 2019.

Utgifterna i statens budget 2017 uppgår till sammanlagt 972 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 980 miljarder kronor. Statens budgetsaldo uppgår till 7,4 miljarder kronor 2017.

Riksdagen delar regeringens bedömning att den ekonomiska politiken även i fortsättningen ska vara inriktad på att genomföra viktiga och angelägna samhällsinvesteringar i stället för skattesänkningar. Som en följd av det stora antalet asylsökande under 2015 är en betydande del av utgifterna i statens budget, kopplade till migration och etablering, av tillfällig karaktär. Utgifter av tillfällig karaktär bör hanteras utan krav på kortsiktiga budgetförstärkningar. Därför försämras det finansiella sparandet tillfälligt 2017, jämfört med 2016. Riksdagen står bakom regeringens investeringar i välfärden, de så kallade välfärdsmiljarderna. Även regeringens satsningar på skolan och åtgärderna för kompetenshöjning och för snabbare etablering på arbetsmarknaden välkomnas. Riksdagen välkomnar också investeringarna i bostäder och infrastruktur samt ökade klimatinvesteringar.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

124, 345 minuter

Justering

2016-11-17

Datum

2016-11-22

Bordläggning

2016-11-22

Debatt

2016-11-23

Beslut

2016-11-23

Motion till riksdagen 2016/17:2536 av Stina Bergström m.fl. (MP) SJ:s samhällsuppdrag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om SJ:s samhällsuppdrag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att SJ inte ska ge någon vinstutdelning

Inlämnad

2016-10-05

Förslag

3

Datum

2016-10-05

Utskottsberedning

2016/17:NU4 2016/17:TU17

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2016/17:1056 av Emma Hult m.fl. (MP) Avgiftsfria studier Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en avgiftsfri utbildning för alla och tillkännager detta för regeringen. Bakgrund Vid terminsstart 2011 infördes studieavgifter för de studenter

Inlämnad

2016-10-03

Förslag

1

Datum

2016-10-03

Utskottsberedning

2017/18:UbU16

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2016/17:1051 av Niclas Malmberg m.fl. (MP, V, L, C, S) Dags att gå vidare från Torekovkompromissen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör tillsättas en utredning om avskaffande av monarkin och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen

Inlämnad

2016-10-03

Förslag

6

Datum

2016-10-03

Utskottsberedning

2016/17:KU1 2017/18:KU36

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 6 avslag

Motion till riksdagen 2016/17:552 av Rasmus Ling och Janine Alm Ericson (båda MP) Självbestämmande i livets slutskede Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av förutsättningarna för aktiv dödshjälp i Sverige och tillkännager detta för regeringen. Motivering

Inlämnad

2016-09-30

Förslag

1

Datum

2016-09-30

Utskottsberedning

2016/17:SoU10

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2016/17:551 av Rasmus Ling och Stina Bergström (båda MP) Nattågstrafik på europeiska kontinenten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för en sammanhållen nattågstrafik i Europa och tillkännager detta för regeringen. Motivering

Inlämnad

2016-09-30

Förslag

1

Datum

2016-09-30

Utskottsberedning

2016/17:TU17

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag