Statliga företag

Mattias Bäckström Johansson (SD)

Anf. 129 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Fru ålderspresident! I dag debatterar näringsutskottet de statligt ägda bolagen i Sverige och vilken roll de spelar. Det kan i vissa fall finnas skäl till att staten är ägare i ett företag när detta har en samhällsbärande funktion och samhällsansvar, som till exempel LKAB. Men statens uppgift ska framför allt vara att sätta upp regler och ramverk för företag.

När staten äger företag ska det ske med stor långsiktighet, öppenhet, ansvarsfullhet och höga krav på tydliga principer som måste efterlevas och följas upp kontinuerligt. Det är därför angeläget att regelbundet gå igenom den statliga bolagsportföljen, vilket görs i ett betänkande en gång om året. Då bedöms om det finns andra aktörer som bättre kan utveckla företagen. Staten ska inte konkurrera med privata företag på fungerande marknader.

Alliansregeringen minskade det statliga ägandet under åtta år och använde intäkterna till att betala av på statsskulden så att kommande generationer inte ska tyngas ned av en onödig skuldbörda. Företagens effektivitet och lönsamhet har även ofta förbättrats efter att det statliga inflytandet minskat samtidigt som investeringarna har ökat. Grunden i Moderaternas näringspolitik är fortsatt att skapa förutsättningar för fler nya företag och fler arbetsgivare som kan och vågar anställa.

I dag finns det 50 hel- och delägda företag som är statligt ägda och omfattas av ägarpolicyn i vilken det fastställs vilka internationella riktlinjer som alla statligt ägda företag ska efterleva. År 2007 införde alliansregeringen krav på att de statligt ägda bolagen årligen ska hållbarhetsredovisa i enlighet med Global Reporting Initiative, GRI.

Riktlinjerna har sedan utökats, och för tre år sedan tog alliansregeringen initiativ till att möjliggöra för samtliga dessa statliga företag att utveckla hållbarhetsarbetet, strategier för att nå dit och en målsättning att öka värdet och minska riskerna inom de statliga bolagen. År 2014 startade arbetet med att följa upp bolagens respektive hållbarhetsmål.

Vi vill fortsätta att sträva efter en hållbar och långsiktig förvaltning av de statliga bolagen. Det finns ingen anledning för staten att vara ägare eller delägare i ett av de företag som har andra ägarkunskaper och kan sköta detta mycket bättre än staten. Då bör dessa bolag successivt fasas ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Fru ålderspresident! Vi lever i en minst sagt utmanande värld, och det finns en hel del arbete att göra. Det är därför som jag ser det som märkligt men också oroande att regeringen ser statliga företag som en primär intäktskälla. På ett år, mellan 2014 och 2015, tog regeringen ut 1,7 miljarder kronor från SJ. Våren 2015 skedde en utdelning på 230 miljoner kronor från företaget. Regeringen tog på ett år ut dubbelt så mycket som alliansregeringen gjorde sammantaget under sina åtta år. Annorlunda uttryckt var det 15 gånger så stor utdelning som genomsnittet under alliansåren.

När Sverige lider av en akut bostadsbrist plockar regeringen samtidigt ut över 7 miljarder kronor ur statliga Akademiska Hus, vars uppdrag är att förvalta universitet och högskolor samt bidra till byggnation av nya studentlägenheter. Det är orimligt och går inte ihop.

Om regeringen har möjlighet att ta ut 7 miljarder kronor ur Akademiska Hus tyder det på att de hyror som tas ut kanske är fel. Det är också en sak man får fundera på. De hyror som Akademiska Hus tar ut kan vara alltför höga. Universiteten själva vittnar om en orimlig hyressättning. Samtidigt borde de pengar som tas ut rimligen återinvesteras i universitetsbyggnader och i den kärnverksamhet som stöder ny forskning.

Följden av vad som händer med Akademiska Hus är att de i sin tur får höja hyror för att klara sitt uppdrag från ägaren staten. Det leder till att en kommun som hyr av Akademiska Hus plötsligt lämnar pengar till hyra för att staten ska gå med vinst.

Låt mig återkomma till samhällsansvaret och statliga bolag. Postnord fungerar inte som det är tänkt. Så enkelt är det. En marknad håller på att ersättas med en annan. Då menar jag att vi mer sällan kommer att använda oss av pappersformen för att skicka brev. I dag blir det alltmer digitalt. Det här får onekligen konsekvenser för ett bolag vars syfte är att leverera post i pappersform samt paket till kunderna. Postnord är ett statligt företag som bär ett samhällsansvar: att varje dag nå ut till kunderna med paket, logistik och brev. Men efter den svidande kritik som under hösten har riktats mot Postnords agerande - det handlar om brev som inte kommer fram och räkningar som försvinner så att människor kommer i kläm - är det nödvändigt att komma till rätta med Postnords samhällsansvar.

Ytterst är detta ett statligt framtids- och ägaransvar. Regeringen måste tillse att bolaget lever upp till sina åtaganden. Antalet klagomål som inkommit från privatpersoner och företag mot Postnord har på bara fem månader stigit från 5 600 till 7 500. Det går åt fel håll. Samtidigt har Post- och telestyrelsen, PTS, rapporterat om en anmärkningsvärd försämring av den svenska posthanteringen, vilket också bekräftas av EU-kommissionens postorgans undersökning.

En väl fungerande posthantering är en grundläggande funktion i vårt samhälles infrastruktur. När den inte fungerar kan det få förödande konsekvenser för enskilda människor. Detta vet vi också har skett. Den lilla människan drabbas när räkningar inte blir betalda. Regeringen måste nu på allvar som ägare i Postnord säkerställa att verksamheten är att lita på.

Fru ålderspresident! Vi välkomnar att regeringen inlett försäljningen och avyttringen av det statliga ägarintresset i SAS. I oktober såldes 19 miljoner stamaktier, vilket minskade det statliga ägandet i SAS. Gott så! Ett flygbolag som verkar på en fri och öppen marknad ska inte hållas under armarna av de svenska skattebetalarna, detta oavsett om SAS lyckas eller inte lyckas hålla nere sina kostnader eller locka tillräckligt många resenärer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Historien berättar om ett flygbolag som inte kunnat säljas på grund av att det gått för bra eller gått alldeles för dåligt. Tiden har aldrig varit den rätta, vilket är fel. Det är bra att regeringen avyttrar ägande i SAS. Uppmaningen till regeringen är att framdeles sälja statens del av bolaget. Det vore också önskvärt med ett förtydligande från regeringens sida av den långsiktiga planen för bolaget bortom de 180 dagar som nu ligger låsta innan man kan ta vidare steg.

Fru ålderspresident! Statens uppgift är och ska vara att ange de ramar och regler som ska gälla för näringslivet och företagen, inte att äga och driva företag. Med ett fortsatt omfattande statligt ägande skulle staten fortsätta att agera dubbelt. Det blir i slutändan som om domaren i en fotbollsmatch skulle vara med och spela i matchen som han samtidigt dömer. I och med den proposition som alliansregeringen lade fram 2007 har skillnaden mellan den privata och den offentliga sfären blivit tydligare. Vi menar att en minskning av det statliga ägandet är en förutsättning för ett vitalt företagsliv där konkurrensen sker på lika villkor. Andelen statligt ägda företag har i Sverige historiskt sett även varit bland de största i OECD och i Europa.

Det statliga ägande där det finns anledning till statligt inflytande ska kontinuerligt utvärderas. Det ska genomsyras av öppenhet, god etik och ansvarsfullhet. På de områden där det kan finnas skäl till omprövning av det statliga ägandet ska detta ske ytterst seriöst och vara genomarbetat. För de statliga företag som omfattas av ett särskilt samhällsuppdrag ska dessa principer tydligt framgå och redovisas. Regeringen har slutligen som uppdrag att värna ägarpolicyn kring statliga företag, genomföra de beslut som fattas i denna kammare och vara beredd på att lyssna och ompröva sin syn på statligt ägande där det kan vara önskvärt.

Jag yrkar bifall till Alliansens reservation nr 1.

(Applåder)

Anf. 130 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Fru ålderspresident! För Sverigedemokraterna är det övergripande målet gällande det statliga ägandet i första hand att säkerställa medborgarnas trygghet, investeringar och långsiktiga generella intressen. Strävan är att öka valfriheten och förse alla med bra varor och god, prisvärd och tillgänglig service utan att missbruka våra naturresurser. Grundläggande funktioner måste kunna säkerställas i hela landet oavsett om det gäller infrastruktur eller annan service.

Staten ska förvalta våra gemensamma egendomar med stora värden på bästa sätt och förse de anställda med god arbetsmiljö, goda villkor och goda utvecklingsmöjligheter. Vi ska vara ett föredöme gällande ansvarstagande för både miljö och hälsa. Vi ser att våra statliga företag fortsatt är i framkant när det gäller värdeskapande, etik och ansvar, men även att det statliga ägandet har ett balans- och regleransvar för att kunna träda in med sunda konkurrensförhållanden på marknader som är osunt reglerade.

Även om vi anser att det privata företagandet är grundbulten i den svenska ekonomin är det statliga ägandet viktigt för det övergripande samhällsuppdraget. Synergieffekterna av det privata och det statliga ägandet är därmed av yttersta vikt. Vi ser dock värdet av att dessa synergieffekter inte får rubbas genom osunda konkurrensförhållanden mellan den privata och den offentliga sektorn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Gällande ägarförhållandena i statliga bolag ser vi inte utförsäljningar av statens egendom som ett ideologiskt självändamål. Vi står inte heller för motsatsen - att man av princip ska bedriva vissa verksamheter i statliga bolag fastän de i stället hade kunnat bedrivas i privat regi.

Emellertid finns det statliga innehav som under vissa omständigheter skulle kunna reduceras och där man inte kan motivera det statliga ägandet med nytta för medborgarna. Vi har en pragmatisk inställning gällande innehavet av företag i den statliga portföljen och är beredda att föra en dialog om vilka bolag staten ska äga och vad staten ska äga.

Vi är däremot kraftigt kritiska till att avyttra statligt innehav och ägande med hänvisning till att man måste fylla finansiella luckor i den statliga budgeten. Vi ser det statliga ägandet som en långsiktig investering till nästkommande generationer. Om regeringen inte kan lägga upp en verklighetsförankrad budget, och resultatet blir stora kostnader på olika utgiftsområden, ska finansieringen självfallet inte ske den enkla vägen i form av avyttringar eller plundringar av bolag.

Fru ålderspresident! Under valrörelsen var Miljöpartiet ett av de partier som hade ett högt tonläge angående Vattenfalls tyska brunkolsverksamhet. Man hade en verklighetsfrånvänd inställning om att låta kolet ligga, som om det hade varit upp till svenska politiker att avgöra detta. Efter valet fick man i stället i regeringsställning möta verklighetens utmaningar. Sedan var tonen helt förbytt. Efter att regeringen tagit emot en begäran om ägarsamordning kring den tyska brunkolsverksamheten sa man i början av sommaren ja till att sälja av brunkolet.

Jag tycker att det är bra att utskottet och även Miljöpartiet, som är med på beslutet i utskottet, i detta betänkande konstaterar att en försäljning av brunkolet var strategiskt riktig. Men frågan är var Miljöpartiet är i dag. Det är tråkigt att man inte är här nu och försvarar sin tillnyktring och sin helomvändning i frågan.

Sverigedemokraterna ser positivt på försäljningen av Vattenfalls tyska brunkolsanläggningar. Den ligger helt i linje med vår tanke att Vattenfalls roll och fokus ska flyttas från expansion i utlandet till att värna den svenska elförsörjningen ur ett långsiktigt perspektiv.

I betänkandet har vi även en reservation mot Sveaskogs beslut om att bruka närmare 2 000 hektar skog runt Tivedens nationalpark på ett alternativt sätt, som man har valt att kalla anpassad avverkning. Detta får enligt vår mening betraktas som att bolaget inrättar en buffertzon runt nationalparken. Det har sin grund i att tyska turister klagade på ett kalhygge några hundra meter från gränsen till Tivedens nationalpark, vilket ledde till att turistföretagen vädjade till Sveaskog att de skulle förändra sitt skogsbruk så att man kunde få fler nöjda turister.

Detta har fått till följd att Sveaskog nu räknar med att förlora ungefär hälften av intäkterna från skogen på att skapa dessa buffertzoner, vilket försvårar för bolaget att i övrigt nå upp till de ekonomiska mål som staten som ägare ställt upp. Vi menar att frågan i förlängningen är större än så och att även andra skogsägare riskerar att drabbas på många håll om denna typ av buffertzoner blir vanligt förekommande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Det är högst tänkbart att en sådan här signal kan bli normgivande, med buffertskogar exempelvis runt samhällen där man ska avverka och kring andra parker, naturreservat och områden som betraktas ha ett socialt värde. Det ger upphov till frågor om hur enskilda skogsägare kommer att påverkas i framtiden, något som vore högst olyckligt. Därför vill Sverigedemokraterna att Sveaskog omprövar sitt beslut men även att man inte heller framgent ska fatta beslut om ytterligare buffertzoner.

Jag vill med detta yrka bifall till reservation 2 i betänkandet. Vi står givetvis bakom samtliga våra reservationer i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till den.

Helena Lindahl (C)

Anf. 131 Helena Lindahl (C)

Fru ålderspresident! Jag har varit lite orolig för att jag skulle glömma bort titulaturen, men nu har jag sagt det.

Jag vill inleda med att yrka bifall till Alliansens kommittémotion 2016/17:3123, som rör förvaltningen av företag med statligt ägande. Jag vill även yrka bifall till Centerpartiets motion 2016/17:2976, som handlar om att det i Vattenfalls ägardirektiv bör göras ett tillägg om bolagets samhällsansvar.

Jag behöver inte säga till er som sitter här i kammaren att staten har ett väldigt stort bolagsinnehav. Men för dem som tittar eller lyssnar på detta kan det vara intressant att veta att staten helt eller delvis är ägare till 50 bolag. Inom dessa bolag finns 163 000 anställda, och bolagen representerar enorma värden: ca 460 miljarder kronor. Majoriteten av de statliga bolagen verkar dessutom på konkurrensutsatta marknader inom en mängd olika områden.

Både Centerpartiet och de övriga allianspartierna anser att statens uppgift normalt är att ange ramar och regler för näringslivet och företagen, inte att äga och driva företag. Det finns nämligen i grunden en inbyggd problematik i statligt ägande, och det är att staten får två roller, det vill säga sitter på två stolar samtidigt: både som lagstiftare och som bolagsägare. Men eftersom staten är en så stor bolagsägare och kommer att fortsätta att vara det under överskådlig tid är det viktigt att bolagen drivs på ett långsiktigt professionellt, värdeskapande och inte minst hållbart sätt.

Flera av dessa bolag har också viktiga samhällsuppdrag, där fokus inte bara är ekonomi utan det även handlar om andra vinster för samhället. Men det är också viktigt att påpeka att när statliga företag verkar på en konkurrensutsatt marknad ska de också verka på marknadsmässiga villkor för att säkerställa en effektiv konkurrens.

Det finns också, som vi alla känner till, väldigt stora förväntningar på hur statligt ägda bolag ska uppträda. Det tycker jag är bra. De statliga bolagen ska i alla avseenden föregå med gott exempel, inte minst när det gäller ersättningar till ledande befattningshavare, jämställdhetsarbete, miljöengagemang och socialt ansvarstagande.

Jag tycker att det känns väldigt roligt att säga att under alliansregeringens tid ökade jämställdhetsfokuset i de statliga bolagen. Hela 49 procent av styrelseledamöterna i de helägda statliga bolagen är kvinnor, medan andelen hos de börsnoterade bolagen är 29 procent. När det gäller ordförandeposterna i de statliga styrelserna - det vill säga i de helägda statliga bolagen - har andelen kvinnor också ökat, från 23 procent 2006 till 46 procent 2015. Detta kan jämföras med börsbolagens andel för 2015, som var blygsamma 5 procent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Fru ålderspresident! Under en lång tid har vi tyvärr sett en avveckling av service och arbetstillfällen på landsbygden, och här bär staten ett stort ansvar. Jag tycker att det är märkligt att den nuvarande regeringen, som samtidigt har hög svansföring och säger att hela Sverige ska leva, inte använder sig av de statliga bolagen för att komplettera svagare marknader. Staten har faktiskt stora möjligheter att genom sina bolag bedriva en regionalpolitik som man genom svag ägarstyrning tyvärr missar.

Som exempel kan jag nämna SBAB Bank, ett helägt statligt aktiebolag som konkurrerar med andra banker. För inte så länge sedan beslutade SBAB att lämna företagskunder norr om Dalälven åt deras öde. SBAB vill med andra ord inte längre ha några företagskunder på landsbygden och i småstäder. Nu är det Stockholm, Göteborg och Malmö samt större tillväxt- eller högskoleorter som gäller. Näringsminister Mikael Damberg har inget att invända mot detta; åtminstone säger han så själv.

Är det inte märkligt att vi äger en statlig bank som är så ointresserad av stora delar av landet? Man kan fråga sig varför staten ska äga SBAB. Behövs en statlig bank när den ändå bara finns på fungerande marknader? Den frågan får Socialdemokraterna gärna svara på.

Ett annat exempel är Inlandsinnovation. Det är ett exempel på hur regeringen undviker att använda sig av ett statligt bolag för att skapa en regionalpolitik värd namnet. Regeringen avslutade tidigare i år denna särskilda satsning. Inlandsinnovation var ett bolag som med sina 2 miljarder i portföljen hade i uppdrag att tillhandahålla riskkapital till företag i norra Sverige, Värmland och Dalarna. Satsningen kom till för att dessa områden har en svag tillgång på riskkapital. Trots detta tyckte regeringen att pengarna skulle föras över till ett nationellt bolag utan särskild hänsyn till svagare riskkapitalmarknader. Detta kommer sannolikt att leda till att ytterligare riskkapital hamnar i Stockholm, Göteborg och Malmö på bekostnad av landsbygden.

Fru ålderspresident! Ett annat exempel på ett bolag som skulle kunna vara ett verktyg för regeringen för att skapa en hållbar regionalpolitik är Vattenfall AB. En stor del av den förnybara energin i Sverige kommer från vattenkraften i norr. Den produceras lokalt men är en av de viktigaste förutsättningarna för hela Sveriges gemensamma välstånd.

Bara i Jokkmokks kommun finns elva vattenkraftsanläggningar, och en av dem är Harsprånget, som är Sveriges största. Trots att denna lilla kommun bidrar med så stora värden till Sverige hör den till landets fattigaste kommuner. Därför är det väldigt provocerande att Vattenfall nu flaggar för att outsourca drygt 40 jobb på Vattenfall Accounting i Jokkmokk. Det skulle vara ett hårt slag mot kommunen och motsvarar ungefär 7 000 arbetstillfällen i Stockholms kommun. När man gör denna jämförelse får man perspektiv på effekten av det beslut som bolaget Vattenfall kan komma att ta.

De flesta som jobbar på Vattenfall Accounting i Jokkmokk är kvinnor, och många av deras respektive veckopendlar för att jobba i någon gruva. Om Vattenfall lägger ned den administrativa verksamheten i Jokkmokk är det mycket troligt att hela familjer väljer att lämna området. Det skulle innebära ett ännu större slag mot kommunen och dess ekonomi.

Det är inte acceptabelt att ett statligt bolag, som dessutom har så stora tillgångar i området, inte tvekar att flytta arbetstillfällen därifrån - detta utan något som helst samhällsansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Frågan om samhällsansvar gäller även orten Vuollerim, som ligger i samma kommun. Här finns Europas längsta torrlagda vattenfåra, 17 kilometer lång. Så har det varit sedan 60-talet, då Kungliga Vattenfallstyrelsen, i dag Vattenfall AB, byggde en underjordisk tunnel för att leda allt vatten från Lilla Luleälven till Stora Luleälven. Man fick i och med detta en ökad fallhöjd och en större effektivitet. Detta ersatte den naturliga vattenvägen, och sedan dess släpps inget vatten längs den 17 kilometer långa torrfåran ned till Vuollerim och Porsi kraftverk.

Lokalbefolkningen längs Lule älvdal har sedan utbyggnaden kämpat för att återfå en liten mängd vatten, så kallad miljötappning, i torrfåran i Lilla Luleälven, men Vattenfall har nekat trots att möjligheten finns och trots att man en gång i tiden faktiskt lovade att ta hänsyn till bygd, näringar, naturvärden och befolkning, båtplatser och fiskerätter. Här vägrar Vattenfall alltså att hålla det man tidigare lovat och tar inte sitt samhällsansvar. Det missgynnar såväl bygdens ekonomi med fisketurismens alla möjligheter som den biologiska mångfalden.

Centerpartiet anser att Vattenfall i högre grad borde ta ett samhällsansvar och föreslår att detta skrivs in i bolagets ägardirektiv. Det kan regeringen besluta, det vill säga om man vill.

(Applåder)

Anf. 132 Birger Lahti (V)

Herr talman! Jag börjar med att konstatera att när vi nu ska gå igenom betänkandet NU4, Statliga företag, blir skillnaderna uppenbara i synen på hur staten ska förvalta och styra sina bolag.

Det finns allt från enskilda moderatmärkta motioner som vill att exempelvis hela Sveaskog ska säljas ut till motioner som anger att staten normalt inte ska äga och driva företag, liksom lite mjukare tolkningar där man pekar på att staten ska vara en aktiv ägare, vars uppgift kan tolkas till att endast ge maximal utdelning utan att störa marknaden. Vänsterpartiet tycker emellertid att staten bör använda sitt ägande av statliga bolag för att tillgodose samhällsnyttiga ändamål.

Kravet på lönsamhet i statliga bolag ska inte gå före samhällsnyttan. Vi menar att samhällsnyttan alltid ska stå i fokus för ägarstrategin, samtidigt som företagen givetvis ska bedrivas ekonomiskt effektivt. I de fall där viktiga samhällsintressen står i konflikt med de statliga bolagens vinstkrav ska målsättningen i ägarstrategin ses över.

Vidare pekar vi på att potentialerna för vidareförädling inom svensk industri generellt är stora, vilket skulle ge ett ökat antal arbetstillfällen, minska transporterna och öka exportintäkterna. Statliga bolag bör verka för en ökad förädling i syfte att skapa arbetstillfällen och öka exportintäkterna.

Såväl skogsindustrin som gruv- och stålindustrin har potential att öka sin förädlingsgrad. Det är någonting som kan främjas genom en aktiv statlig styrning av de statliga företagen, ökad forskning och samverkan med det övriga näringslivet. Ett bra exempel på hur just samverkan mellan statliga bolag och det privata näringslivet kan fungera är affärssamarbetet mellan LKAB och SSAB. Samarbetet genererar tusentals arbetstillfällen i landet och bidrar till regional utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Om Sverige ska kunna hålla ihop och skapa förutsättningar för utveckling i hela landet måste det finnas likvärdiga grundläggande förutsättningar oavsett var man bor. De statliga bolagen ägs av medborgarna gemensamt och har därför enligt min mening ett särskilt ansvar för att människor i hela landet ska ha samma tillgång till service, sjukvård och andra samhällsviktiga funktioner. Jag anser därför att ägardirektiven till flera av de statliga bolagen behöver utvecklas med utgångspunkt i att samhällsnyttan alltid ska stå i fokus för ägarstrategin samtidigt som företagen ska bedrivas ekonomiskt effektivt.

Det har emellertid framkommit att exempelvis flera verkställande direktörer för statliga bolag, bland andra Vattenfall, SJ och Apoteket, sitter i styrelserna för Svenskt Näringsliv och dess organisationer, däribland Almega och Svensk Handel. Jag menar att detta är mycket märkligt, då dessa organisationer har bedrivit omfattande kampanjer mot regeringens politik, exempelvis när det gäller slopandet av ungdomsrabatten på anställningar och begränsningen av RUT- och ROT-avdrag. Särskilt paradoxalt blir detta förhållande när Svenskt Näringsliv uttalat sitt aktiva motstånd mot statliga företag i sig.

Enligt en rapport från fackförbundet ST lägger de statliga bolagen enorma summor på avgifter till Svenskt Näringsliv. Enligt ST:s beräkningar handlar det om så mycket som mellan 30 och 50 miljoner kronor per år. Jag menar att det dessutom är direkt olämpligt att näringslivets intresseorganisationer på det här sättet får en direkt gräddfil till de statliga bolagen. Vår syn är att samhällsägda företag bör uppträda neutralt och därför inte bör vara medlemmar i dylika intresseorganisationer.

Herr talman! En väl fungerande infrastruktur är avgörande för industri, export, regional utveckling och människors resande. En fungerande och väl utbyggd tågtrafik som sätter resenären i centrum är enligt vår uppfattning av central betydelse för att uppnå ett hållbart transportsystem för hela landet. För en sådan inriktning krävs att SJ AB, som är ett statligt bolag, ges förutsättningar att prioritera samhällsnytta före kortsiktiga vinstintressen.

Herr talman! Nu kommer jag till ett område eller en näringsgren där jag hämtat mitt levebröd i 30 års tid före riksdagsuppdraget, nämligen skogen.

Det statliga ägandet av skog är spritt. Ett av bolagen, Sveaskog AB, är Sveriges största skogsägare och förvaltar 4,1 miljoner hektar mark. Jag menar att det statliga ägandet av skogsområden i stället bör samlas i ett bolag. Det nya skogsbolaget borde ha ett hållbart brukande av skogens resurser och inte bara avkastning som främsta mål. Sveaskog skulle gott kunna axla uppgiften att vara det bolag som samlar statens innehav av skogsmark.

Vidare vill jag framhålla att detta bolag skulle kunna vara föredöme i konststycket att kombinera ett skogsbruk med andra samhällsintressen utan att för den delen äventyra framtida avverkningsnivåer eller kvalitet på skogsbeståndet.

Sedan vill jag med bestämdhet hävda att en näringsgren som har till uppgift att hantera naturresurser vars omloppstid kan vara upp till 100 år inte ska styras av kvartalsrapporter. Det försvårar den långsiktiga planering som är helt nödvändig för ett hållbart ägande och brukande. Avkastningskraven för sådana bolag bör i stället följa en längre tid, till exempel femårsperioder. Därför menar jag att ägardirektiven för de statliga bolag som ansvarar för naturresurser med längre omloppstid bör omarbetas i syfte att avkastningskraven ska följa en längre tidsperiod.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

När det gäller Sveaskogs verksamhet har jag uppfattat tydliga signaler från orter där bolaget verkar att man väljer att avverka betydligt yngre skogsbestånd än vad man tidigare gjort. Här vill jag påpeka att avkastningen till staten har ökat trots att virkespriserna under samma tid har gått ned. Det är ännu ett tecken på att bolaget har förändrat sin syn på hållbart brukande. Jag anser därför att Sveaskog bör återkomma till regeringen och förklara sitt agerande i denna fråga.

Det finns en sak till som jag tycker att ägaren har försummat när det gäller ägarstyrning eller uppföljning. Sveaskog har genom sitt ägardirektiv ett uppdrag att sälja mark tills 10 procent av den areal bolaget ägde då det bildades 2002 är avyttrad. Meningen var att försäljningen skulle leda till en ökad utveckling i glesbygd. I Riksrevisionens rapport Sveaskog AB och dess uppdrag, RiR 2010:8, konstateras att regeringen dittills har varit för passiv i sin uppföljning av bolagets olika uppdrag. Regeringen har heller inte gjort någon uppföljning av konsekvenserna av Sveaskogs markförsäljningsprogram.

Jag tycker att det är anmärkningsvärt att man ännu inte har granskat hur en så omfattande försäljning av statlig egendom har fallit ut. Det är ett märkligt agerande oavsett färg på regeringar.

Herr talman! Nu till vårt flaggskepp Vattenfall. Det bolaget har mycket gott i sig, men det har även en mörk och mindre rolig historia bakom sig. Jag tänker lite på några motioner från Alliansen som jag har läst igenom och på hur man påstår att man hela tiden har förbättrat styrningen av statliga bolag. Jag behöver bara säga Nuon - då slutar man nog att sträcka på sig.

Gällande brunkolsförsäljningen kvarstår vår syn. Detta borde återkallas med tanke på många aspekter: hemligstämpling av material, klimatriskerna, de högst olämpliga köparna med mera. Listan skulle kunna göras lång.

Samma sak är det när det gäller Vattenfalls stämning av den tyska staten. Här kvarstår vår syn: Rättsstater ska inte hantera dylikt. Stora multinationella företag ska väl inte kunna stå över nationens politiska beslut när det gäller hälsa, miljö, arbetsrätt eller något annat som en nation anser vara viktigt för dess väl och ve. När det gäller rättsstater som Sverige och Tyskland behöver man väl inga tvistlösningsmekanismer, utan ländernas rättsprocesser borde kunna lösa de här tvisterna.

Jag ska prata lite om Vattenfall hos mig på hemmaplan. Jokkmokk - vad väcker det för tankar hos er? För mig är Vattenfall högst förknippat med just Jokkmokk. Bolaget har mage att försöka snuva orten på ytterligare arbetstillfällen. Jag talar givetvis om de 40 arbetstillfällen på fakturahanteringen som finns där i dagsläget. Man hotar med outsourcing, till och med utomlands. Det är ytterligare ett exempel där aktiv styrning av ägaren inte skulle skada.

Samma sak är det när det gäller den 17 kilometer långa torrlagda älvfåran vid Letsi och Vuollerim, som nämndes nyss. Lite tappning av vatten i älvfåran skulle få stora positiva effekter för området. När det gäller de här orterna, som bidrar till vårt väl och ve, skulle man, om man ville, genom relativt små åtgärder kunna göra stor nytta för lokalbefolkningen i Jokkmokk och Vuollerim.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Lite kuriosa: Jag kan nämna att jag träffade Vattenfalls före detta arbetare som sa att det var på väg att hända någonting. Det gällde en brobyggnation och lite grann av den här tappningen. Men efter Nuonaffären blev det tyst. Det är lite kuriosa som jag nämner eftersom jag får stöd i den här frågan av ett parti. Det känns bra.

Herr talman! Jag är i de flesta fall lydig när det gäller uppgjorda regler. Det innebär att jag tänker lyfta fram endast två reservationer även om jag tycker att alla våra reservationer är viktiga i det här fallet. Jag yrkar bifall till reservationerna 4 och 9.

Anf. 133 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Herr talman! Det är som så, Birger Lahti, att man har infört en förbättring av styrningen av de statliga bolagen. Man kan titta på resan historiskt. Det fanns ingen dokumentation om hur det skulle gå till. Statsministern kunde lyfta på telefonluren och ringa för att ha bolagsöverläggningar. Man hittade inga papper i huset när man gick igenom det vid tillfälle.

År 2007 införde man målen om hållbarhet. Med det är det inte sagt att allting i världen är perfekt. Men om vi ska vara ärliga och prata om vad som gäller i verkligheten ska vi säga att de infördes 2007. Det kom nya tillägg 2013. Sedan införde man den här mätningen 2014. Det har sedan fortsatt med den nuvarande regeringens och FN:s mål. Det är en resa där vi är på väg. Vi kommer någonstans. Visst är det så. Eller menar Birger Lahti att jag ljuger när jag säger det? Det skulle jag gärna vilja ha svar på.

Sedan skulle jag vilja fråga Birger Lahti om tvistlösningen. Det är en rättsprocess. Nu pratar vi om Vattenfall i Tyskland. Vattenfall ställer frågan om den tyska staten har rätt att göra som man gör eller om Vattenfall har rätt att få pengar när en stat lägger om sitt energiprogram. Det är inget konstigt. Det har också hänt i Sverige när Barsebäck stängdes. Då gjorde man upp om en ekonomisk lösning. Eon fick en större del i Ringhals, och Vattenfall fick sin del. Det är inget konstigt att man gör ekonomiska överenskommelser. Jag skulle vilja veta hur Birger Lahti ser på det. De som är slutliga ägare i statliga bolag är ju vår befolkning. Ska man bara lämna dem därhän utan att pröva om de har rätt till en ekonomisk ersättning?

Anf. 134 Birger Lahti (V)

Herr talman! Tack, Ann-Charlotte, för att du begärde replik! Jag väntade mig faktiskt det. Då får jag en replikväxling med någon i alla fall.

Först gäller det frågan om statlig styrning. Ja, det hände säkert någonting efter 2009. Men om regeringen hade varit samspelt borde väl någon ha kommit till KU och svarat på frågor. Statsministern undvek frågorna. Jag tycker att styrningen vad gäller Vattenfalls Nuonaffär var kass, och det tror jag att du håller med om.

Man kan kanske säga att det har hänt någonting, men ni tog över makten redan 2006. Skulle inte ett parti som värnar om bolagsstyrning ha sett någonting från 2006 till 2009? Jag tycker inte att ni var bäst i klassen i alla fall.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Sedan gäller det tvistlösningsmekanismen. Om du hade lyssnat på mitt anförande skulle du ha hört vad jag sa när det gäller rättsstater som Tyskland och Sverige. Jag håller med om att man ska titta på detta. Hur stor inverkan hade det? Och vad skulle så att säga en rättslig process landa i? Att det skulle finnas någon mekanism för länder vars statsskick är osäkra eller någonting annat skulle jag på något sätt kunna förstå. Men att Tyskland och Sverige skulle behöva någon tvistlösningsmekanism för att reda ut detta håller jag inte med om. Jag håller med om att man ska titta på detta. Men jag tycker att de ordinarie processerna i rättsstaterna Tyskland och Sverige borde kunna hantera det här. Vi behöver ingen tvistlösningsmekanism för det.

Anf. 135 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Herr talman! Ja, vi kan tycka massor om saker och ting, även om vi har lika eller olika åsikter. Men vi får ju ta den verklighet som vi lever i. Det finns ett utarbetat system för hur man ska lösa saker och ting. Det finns en rättsmekanism, en tvistlösning, som länder ska använda sig av i fall där man behöver reda ut de ekonomiska förhållandena. Då tycker jag att man får använda den. Alternativet är att gå hem och att inte fråga alls. Jag vet inte om de som sitter på läktaren vill bli av med svenska skattemedel för att vi inte har ställt frågan om vi har rätt att få hem dem. Det är det som detta handlar om.

Vattenfall sköter detta självt som bolag. Jag förstår liksom inte varför man inte skulle ställa frågan. Jag tycker inte att det är någonting konstigt över huvud taget. Vi har ju ett rättssystem i Sverige. Vi kan kanske tycka att vi inte behöver det heller, men någon nytta gör det. Det kommer alltid att behövas vid olika tillfällen. Det är bra att ha de här avtalen på plats för att man ska kunna lösa frågor de gånger man behöver göra det. Det är väl bra att det finns ett system för det.

Sedan måste jag rätta Birger Lahti igen. Det var inte 2009. Man satte igång ett arbete när man kom över till regeringsbyggnaden. Det tar lite tid. År 2007 började man med hållbarhetsarbetet, och man arbetade fram de regler som skulle gälla för bolag.

Jag håller med om att Nuonaffären inte alls var en bra affär. Det var en dålig affär. Skillnaden när det gäller det som Birger Lahti tar upp om rättsmekanismen är att det fanns en marknad, och man såg inte att den ställde om. Helt plötsligt stänger de kärnkraft i Tyskland. De får skiffergas från USA. Hela marknaden påverkas. Då gör man en investering som blir fel och dyrbar.

Här vet vi att vi har möjligheter att få pengar. Då säger vi: Nej tack, vi ska inte ens pröva det. Det sättet att resonera förstår jag inte.

Anf. 136 Birger Lahti (V)

Herr talman! Det är ingen nyhet vad jag tycker om tvistlösningsmekanismen. Det har jag sagt i tidigare debatter. Jag säger det igen. Det handlar om rättsstater som Sverige och Tyskland. Det ska kanske fram någon sådan här process. Men en tvistlösningsmekanism som vi inte fullt ut har insyn i behövs inte i rättsstater. Det är min uppfattning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Sedan är det bra att du, Ann-Charlotte, tar upp det där med att bli av med skattemedel - det kanske finns lyssnare här och radiolyssnare. Du nämnde i ditt anförande att ni sålde delar av statligt ägda bolag. Ja, det gjorde ni. Du sa att man minskar statsskulden på det sättet. Men du glömde bort att nämna vad skattebetalarna tyckte om det. Ni sålde det som staten gemensamt äger, bolag eller delar av bolag. Ni sålde tillgångar från staten. Sedan sänkte ni skatten för de mest välbärgade i landet. Du glömde att nämna det och att ni sedan gick från regeringsställning med ett underskott i statsbudgeten. Det var ett underskott trots att ni hade sålt tillgångar. Det var ett underskott när året var slut.

Skattesänkningarna gick till de mest välbärgade i landet. Du glömde att nämna det när du undrade vad skattebetalarna tycker om att man säljer våra gemensamma tillgångar.

Said Abdu (L)

Anf. 137 Said Abdu (L)

Herr talman! Liberalerna är Sveriges socialliberala parti. Vårt parti vilar på en idé om att hålla två tankar i huvudet samtidigt: ett socialt perspektiv för att värna de svagaste i samhället och ett liberalt perspektiv, eftersom vi älskar att se självständiga individer växa, utvecklas och starta företag.

Kombinationen av dessa två perspektiv till en välbalanserad helhet är grunden till socialliberalismen. I balansen mellan det sociala och det liberala har vi en osviklig optimism och tilltro till människan och det samhälle som vi tillsammans har skapat för att upprätthålla medborgarnas fri- och rättigheter.

Vi tror på människan, och vi tror att marknadsekonomin är en av de främsta formerna för individens självförverkligande, en marknadsekonomi som stärks av vissa kontrollmedel och ramar från det offentliga om förtroendet mellan individ och marknad skulle riskeras.

Vi ser värdet i en stark offentlig sektor. Men i vårt perspektiv kan det aldrig vara statens uppgift att äga och driva företag. Vi kollegor i Alliansen anser att statens uppgift normalt bör vara att ange de ramar och regler som ska gälla för näringslivet och företagen, inte att starta och äga företag.

Företag ska ägas och drivas av människor, människor som vågar ta egna risker och förverkliga sina drömmar. Staten ska finnas där som ett skyddsnät om entreprenörens drömmar inte skulle slå in. Staten ska hjälpa den upp som har snubblat på sin resa. Vad staten inte ska göra är att lägga krokben för företagarna eller att använda sina omfattande resurser för att driva företag och konkurrera med det privata näringslivet.

Staten ska inte heller använda de statliga företagen som en mjölkko när finansministern tömt ladorna för att bekosta en industrikansler eller starta ännu en diskussionsklubb för skattebetalarnas pengar.

Herr talman! Jag har varit företagare, och jag känner företagandets förutsättningar. Jag känner dessa glädjeämnen, men jag kommer samtidigt ihåg de gånger det var tungt att skapa jobb och tillväxt - de gånger då man inte enbart behövde stånga sig mot en tung regelbörda utan dessutom behövde bevittna oskälig konkurrens från offentliga företag på en privat marknad.

Herr talman! Det statliga företaget Akademiska Hus, som har omnämnts här ett antal gånger, är en stor fastighetsägare i många mindre samhällen hemma i mitt Västsverige såväl som i landet i stort. Den långsiktighet och förutsägbarhet som vanligtvis brukar prisas när det gäller statligt ägande passar inte in i det här fallet. Jag kan inte säga att bolaget fungerar som en nödvändig och kompletterande aktör på en arena som måste stöttas upp av ett statligt ägande. Vad jag däremot kan säga är att företaget fungerar som mjölkko när regeringen beslutar om ännu en aggressiv utdelning för att dölja hålen i den egna budgeten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Kollegor! Det är roligt och det är givande att driva företag. Problemet är när politiker väljer att driva företag med skattebetalarnas medel för det egna nöjets skull.

Ett exempel är Tolkförmedling Väst i Västra Götaland. Det är ett skrämmande exempel på hur offentliga aktörer kan slå undan benen för en hel bransch. Här måste vi från det offentliga ständigt vara vaksamma på konsekvenserna av vårt agerande.

När vi i kammaren debatterar hur våra statliga bolag ska skötas kan det inte enbart vara ur perspektivet att skapa långsiktiga värden och att vara en aktiv, professionell och ansvarsfull ägare för dessa bolag. Perspektivet måste breddas till de bolag på marknaden som påverkas av det statliga ägandet.

Måste staten exempelvis äga ett flygbolag som flyger till semestermål, ibland med en statssekreterare som vill ha några dagars semester? Måste staten äga en egen tågoperatör som ibland bedriver högljudd lobbying mot de egna ägarna? Måste staten äga fastighetsbolag och samtidigt göra sitt yttersta för att utdela så mycket som möjligt av deras överskott innan regeringens egen utredare förbjuder vinster i välfärden?

Med detta sagt kan jag och Liberalerna konstatera att staten kommer att kvarstå som en stor företagsägare under lång tid framöver. I de fall detta görs ska ägandet ske på ett exemplariskt sätt. De statliga bolagen ska ha fokus på att skapa långsiktiga värden, och det offentliga ska vara en aktiv och ansvarsfull ägare. I de fall bolagen har ett samhällsuppdrag ska detta utföras väl.

Samtidigt ska de statliga bolagen leda genom det goda exemplet och gå i bräschen när det gäller hållbarhet, öppenhet och ett inkluderande företagande. Alliansregeringens reformer inom exempelvis Global Reporting Initiative ska leva vidare, likaså arbetet med en jämnare styrelserekrytering när det gäller såväl erfarenhet och bakgrund som ålder och kön.

Herr talman! Det statliga bolagsägandet är inget önskvärt för en liberal som tror på människan och på marknadens kapacitet. Om en mer effektiv samhällsservice kan nås genom ett minskat statligt ägande bör staten göra just detta. I vår alliansmotion nämner vi ett par exempel, men fler kan komma att bli aktuella framgent.

Den gemensamma nämnaren här är att en eventuell försäljning ska ske på affärsmässiga grunder och att intäkterna ska användas för att betala av statsskulden. Detta är en mer ansvarsfull förvaltning av det offentligas resurser än att som politiker tro att man kan styra fria viljor på en fri marknad.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag yrka bifall till Alliansens motion 3123. Jag vill samtidigt beklaga att Miljöpartiet inte deltar i debatten. Jag ser fram emot vår näringslivsdebatt den 12 december.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

(forts. § 13)

Penilla Gunther (KD)

Anf. 138 Penilla Gunther (KD)

Statliga företag

Herr talman! Enligt de riktlinjer som riksdagen beslutade om redan våren 1996, alltså för 20 år sedan, ska följande huvudprinciper gälla för förvaltningen av statliga bolag.

Man ska arbeta under krav på effektivitet, avkastning på det kapital företaget representerar och strukturanpassning.

Man ska utöva förvaltningen av ett statligt ägt företag med utgångspunkt i uppsatta verksamhetsmål, aktivt följa företagets utveckling och vidta erforderliga åtgärder för att företaget ska uppfylla kraven på effektivitet, avkastning och strukturanpassning.

Att man ska tillämpa statens ägarpolicy i dialog med övriga ägare om man äger något tillsammans med andra säger sig självt, liksom att Svensk kod för bolagsstyrning ska tillämpas. Vi i allianspartierna vill särskilt poängtera vikten av att dessa policyer och principer efterföljs.

Herr talman! Vi kan väl konstatera att det blivit extra intressant att titta på dessa anvisningar, policyer och riktlinjer under det senaste halvåret, när debatten om Postnord seglat upp rejält - detta med mycket få uttalanden av de ansvariga statsråden Mikael Damberg och Peter Eriksson om de problem som Postnord står inför och hur det är tänkt att Postnord ska fullfölja sitt grunduppdrag: att leverera paket och brev till invånarna.

Vid en föredragning för utskottet för några veckor sedan anförde Damberg att PTS, Post- och telestyrelsen, som ansvarig tillsynsmyndighet ska göra en utvärdering i början av nästa år och att man därefter kommer att vidta erforderliga åtgärder om det visar sig att kvaliteten inte håller måttet. Jag måste ändå ställa en fråga, och jag hade gärna gjort det med Damberg närvarande här i kammaren.

Vi är på väg in i december. December är en månad när det krävs extra mycket av dem som ska leverera post i både brev- och paketform. Vi är många som vill skicka julkort och andra hälsningar. Frågan är om vi vågar göra det. Är det någon idé att köpa julfrimärken och hoppas att försändelserna verkligen kommer fram? Ska vi anlita budföretag och uppmuntra konkurrerande postföretag att visa framfötterna genom att leverera alla försändelser till jul? Eller blir det leveranser ända fram till påska?

Det finns anledning att tro att ledningen för Postnord inte haft tillräcklig kontroll över den organisationskultur som skapats, antingen före sammanslagningen med den danska posten eller genom den, vilket gjort att enskilda medarbetare visat sig hantera postförsändelser helt utan respekt.

Stormen som rasar på sociala medier, med otaliga berättelser om saker som aldrig nått mottagarna, är verkliga upplevelser som kommer till uttryck. Oavsett om det rör sig om ofullständiga sorteringssystem med inkörningsproblem eller just enskilda medarbetare med dåligt omdöme i fråga om hur de ska utföra sin uppgift behöver ledningen ta krafttag för att Postnord ska återfå allmänhetens förtroende.

Herr talman! Kristdemokraterna har i sin näringslivsmotion lagt ett yrkande på att en översyn bör göras av samtliga statliga bolags och myndigheters utveckling vad gäller externt deltagande i upphandlingar och skapande av nya affärsverksamheter.

Självklart har det offentliga en viktig uppgift i att främja innovationer som kommer fram i svenska företag. De stora volymer som man kan upphandla gör mycket för landets ekonomi genom att skatter och avgifter från handeln kommer Sverige till del.

Regeringen har lanserat en nationell upphandlingsstrategi som vad jag förstår ska medverka till och vara en naturlig del av verksamhetsutveckling av de upphandlande myndigheterna i stat, kommuner och landsting. Men är det endast myndigheterna som ska stå för den förnyelsen? Är det inte lika viktigt att de statligt ägda bolagen bidrar till inköp av nya, innovativa produkter och tjänster?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Herr talman! Under året som gått har Saminvest skapats. Det är en fond-i-fond-lösning för statligt riskkapital som finansieras genom avveckling av två bolag, Inlandsinnovation och Fouriertransform. I utredningens betänkande framfördes förslag på en grön fond som skulle satsa särskilt på miljövänliga och hållbara företag. Men det beslutades inte att så skulle ske.

Därför är det intressant att Almi nu fått extra kapital att satsa på detta område. Det är naturligtvis bra för nya företagsidéer som kan skapas och få kapital därifrån. Men frågan som uppstår för mig är huruvida det var fler förslag från utredningen som inte beslutades av riksdagen men som stoppades in lite här och där någon annanstans.

Det har ju visat sig vara en trend hos nuvarande regering att om man inte får igenom sina förslag direkt hos riksdagen så gör man om dem och ser till att de genomförs ändå. Det kunde vi se senast i våras i fråga om stöd till företagsrådgivarna.

Att det även pågår inte bara en smygsocialisering utan en återsocialisering av landet genom många av de åtgärder som regeringen vidtar i företagssammanhang är helt klart.

Jag kan inte låta bli att ha funderingar kring några av de bolag staten äger, med anledning av det jag nyss nämnt.

På den lista på bolag som medföljer dagens betänkande står under Näringsdepartementets ansvar endast ett med titeln "under avveckling". Det är AB Bostadsgaranti, som ägts av staten och Sveriges Byggindustrier. Enligt hemsidan har det ingen aktiv verksamhet sedan flera år tillbaka. Då borde väl också Fouriertransform och Inlandsinnovation stå som "under avveckling", om det nu var så att deras kapital behövdes för att starta Saminvest? Eller det kanske kvittade - man kanske ville avveckla dem ändå? Det kan vara en fråga som får hänga i luften.

Vi kan också konstatera att i kolumnen "ekonomiska mål beslutade av ägaren" på samma lista är det 12 av 41 bolag under Näringsdepartementets ansvar som inte har ekonomiska mål. Det kanske finns skäl till det. Det kanske finns fler ägare eller särskilda överenskommelser. Men de flesta är faktiskt ägda endast och till 100 procent av staten.

Det går även att ifrågasätta ägandet av vissa företag. Särskilt Svenska huset i Sankt Petersburg är en spännande konstruktion av ägande med ett bolag inblandat som det inte går att få fram några offentliga uppgifter om. Jag har försökt; jag har sökt på alla möjliga sajter för att få fram något om det bolaget. Det går inte.

Hur kommer det sig att Akademiska Hus, med många offentliga hyresgäster, eller Vasallen, med en uthyrbar area om ca 227 000 kvadratmeter på fem orter, inte styrs om till att prioritera till exempel bostadsbyggande? Förvaltare av kontorsfastigheter och affärslokaler finns det gott om i andra företag, som i så fall mycket väl skulle kunna ta över verksamheten.

Herr talman! Jag ska avsluta med att säga att vi kristdemokrater vill se våra gemensamma resurser förvaltas och utvecklas på ett så hållbart sätt som möjligt. Det finns inget egenvärde i att staten äger företag som andra aktörer i samhället skulle kunna driva lika bra eller till och med bättre. Men de företag som ändå ägs ska vara relevanta för staten och dess invånare och hanteras på bästa sätt. Jag är inte främmande för att Kristdemokraterna kommer med förslag på förändringar i företagsbeståndet framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

(Applåder)

Anf. 139 Per-Arne Håkansson (S)

Herr talman! Svenska folkets företag ska vara välskötta och verka som goda förebilder. Det som sker i dessa bolag angår på sätt och vis alla oss dryga 9 miljoner invånare.

Ett vägledande begrepp är den hållbara utvecklingen. Det gäller såväl socialt som ekonomiskt och ekologiskt. Företagen ska också ligga i framkant när det gäller innovation och jämställdhet. Allt detta kräver ett stort ansvar, en framåtblick och en återkommande öppen uppföljning.

I betänkandet behandlar utskottet regeringens skrivelse om 2016 års redogörelse för företag med statligt ägande samt 34 motionsyrkanden om statliga företag från den allmänna motionstiden.

Under beredningen av ärendet har närings- och innovationsminister Mikael Damberg, närmare bestämt den 25 oktober, lämnat information till utskottet om statens försäljning av aktier i SAS AB, helt i enlighet med det bemyndigande som riksdagen gav våren 2010.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till betänkande i dess helhet och avslag på de motionsyrkanden som ingår i ärendet.

Jag vill också tillägga att systemet med årliga redogörelser från regeringen baseras på ett beslut i riksdagen från våren 1981. Det är således 35:e året i följd som riksdagen behandlar en skrivelse av detta slag. Syftet är detsamma nu som då: att för riksdagen beskriva statens företagsägande och de värden som finns i de statliga företagen.

I den digitaliserade vardag som vi nu ser som självklar går det dock utmärkt att också få en god bild av företagen på regeringens webbplats, där verksamhetsberättelser och delårsrapporter finns tillgängliga. Som riksdagsledamöter har vi också möjlighet att bevista årsstämmorna, vilket en del också gör.

Låt mig ändå lyfta fram följande delar i ett gediget och innehållsrikt betänkande: I de statliga bolagen finns, som nämnts här, 50 hel- och delägda bolag, varav 2 är börsnoterade. Staten har ett stort ansvar för att vara en aktiv och professionell ägare, och det övergripande målet för regeringen är att bolagen ska skapa värde och i förekommande fall se till att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl.

Huvuddelen av bolagen med statligt ägande drivs på affärsmässiga grunder och verkar på fullt konkurrensutsatta marknader. Ofta spelar de en viktig roll i samhället, och flertalet har en gång startats som affärsverk, affärsverksamhet inom myndigheter eller statliga monopol. Därefter har verksamheten bolagiserats i syfte att bedrivas effektivt och öka förutsättningarna för konkurrensneutralitet, och dit har nya, privata aktörer vanligen sökt sig.

Det framförs ibland, såsom skett från denna talarstol och i motioner från moderater, liberaler, centerpartister och kristdemokrater, att staten egentligen inte bör syssla med bolagsägande. Jag vill för min del framhålla vikten av att staten genom att vara en aktiv, professionell ägare kan lägga fokus på långsiktigt värdeskapande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Herr talman! Det finns ett antal företag, närmare bestämt runt 25 stycken, som har ett uttalat samhällsuppdrag gällande andra effekter än enbart ekonomisk avkastning. Bland dessa finns till exempel Systembolaget, Svenska Spel, Sveaskog, Samhall, Rise, SOS Alarm och Almi Företagspartner.

Jag noterar att i den samlade motionen från Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Centern vill man att endast fyra företag ska undantas från att betraktas som tänkbara försäljningsobjekt, låt vara att det är de stora: LKAB, Apoteket, Vattenfall i Norden och Systembolaget. Resten kan, om jag förstår motionens intentioner rätt, riskera utförsäljning. Det rör sig om många jobb och stora värden som staten i så fall skulle släppa ifrån sig ansvaret för.

Jag anser att detta vore fel väg att gå för den som vill ha fortsatt fokus på hållbart företagande, gemensamt värdeskapande och jämställdhet - områden där just staten som ägare är och fortsatt kan vara en föregångare.

Till saken hör att Regeringskansliet löpande genomför analysarbete i fråga om bolag med statligt ägande, och detta kan självfallet leda till förändringar eller förtydligande av uppdrag eller inriktning eller för den delen till omstruktureringar och diskussioner om fortsatt ägande.

Statliga företag ska arbeta under krav på effektivitet, avkastning på det kapital som företaget representerar och strukturanpassning. De mål som är uppsatta för bolagen är redskap för att förmedla svenska folkets förväntningar på staten som ägare. Det handlar om ekonomiska mål, uppdragsmål och hållbarhetsmål. Uppdragsmålen sätts upp för de bolag som har särskilt beslutade samhällsuppdrag.

För egen del har jag besökt ett antal statliga företag under året. Jag kan nämna ett besök i en skogsglänta på gränsen mellan Skåne och Blekinge, där jag på sensommaren träffade en grupp engagerade människor. Några av dem var födda och uppväxta i trakten, medan andra var nyanlända flyktingungdomar från Syrien. De jobbade gemensamt i ett projekt som Sveaskog startat - allt för att lyfta fram skogsnäringen som en framtidsbransch.

Det var integration, mångfald och ett sätt att prova på arbetslivet i förhoppning om att väcka nyfikenhet och intresse för en karriär i branschen. Alla kanske inte blir skogsarbetare eller skogvaktare, men genom praktiken på Sveaskog fick de en god inblick i Sveriges gröna guld: skogen, som är en viktig näring. Det är ett exempel på ett bra initiativ av Sveaskog i integrationsarbetet.

Andra företag som jag har besökt är till exempel Swedfund och Swedavia, och tillsammans med utskottet har vi också besökt Postnord. Vad som betonas i alla sammanhang är hållbarhet och jämställdhet.

För att nämna ett annat välkänt exempel, Apoteket, så utnämndes det till Sveriges mest hållbara företag. Samhall har fått European Business Awards pris för mest hållbara företag. Det är precis så det ska vara: Statens företag ska vara föregångare i arbete av detta slag.

Mot bakgrund av vad som framförs i motionerna 3123, 3128, 121 och 1199 när det gäller jämställdhet, rekrytering till bolagens styrelser och målet att könsfördelningen ska vara minst 40 procent av vartdera könet kan framhållas att det i skrivelsen anförs att det för ägaren är viktigt att bolagsstyrelserna kännetecknas av mångfald och bredd när det gäller ålder, kön, etnicitet, branscherfarenheter, akademisk bakgrund och yrke.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Jag noterar att Sverigedemokraterna i sin motion tar flera steg bakåt genom att motsätta sig fortsatt offensivt arbete för mer jämlikhet mellan könen.

Med anledning av vad som framförs i motionen från Vänsterpartiet om statliga företags medlemskap i intresseorganisationer kan nämnas att bolagen med statligt ägande är en viktig och självklar del av svenskt näringsliv och kan vara med och påverka det i rätt riktning. Här i kammaren har näringsministern besvarat en fråga om detta och bland annat hänvisat till regeringsformens bestämmelser om föreningsfrihet.

Regeringen ställer höga krav på bolagen med statligt ägande, inte minst på hållbart företagande, och bolagen ska i övrigt agera på ett sådant sätt att de åtnjuter allmänhetens förtroende.

(Applåder)

Anf. 140 Birger Lahti (V)

Herr talman! Jag tackar Per-Arne Håkansson för regeringens syn på detta.

Jag skulle vilja ställa några frågor till dig, Per-Arne, om hur du ser på detta med att vara ansluten till i detta fall intresseorganisationerna Almega och Svensk Handel, som jag nämnde i mitt anförande. Du nämnde det sist i ditt anförande.

Det svar som jag fick från Mikael Damberg när jag hade en debatt med honom om detta var att detta är en viktig del av hur man agerar som ägare till bolag.

Men en sak som fortfarande stör mig i detta är att man i deras årsredovisningar fortfarande inte kan läsa sig till hur mycket de betalar till intresseorganisationer. Du nämner själv att öppenhet och transparens ska ingå. Tycker inte du, Per-Arne, att det är störande att svenska folket inte kan läsa sig till i en årsredovisning hur mycket de betalar till intresseorganisationer? Jag lutar mig mot de siffror som organisationen ST har tagit fram. Jag tror att Damberg till och med själv nämnde att detta kanske inte är bra. Du nämnde transparens och öppenhet. Det är en fråga.

Du nämnde att Postnord är en viktig del. Vi har i några anföranden fått höra hur dåligt Postnord har skötts. Det har kommit mycket kritik. Tycker du, Per-Arne, att det är okej att ett statligt bolag använder sig av cabotagekörningar när det gäller transporter? Tycker du att det är okej?

Anf. 141 Per-Arne Håkansson (S)

Herr talman! Jag tackar Birger Lahti för frågan.

När det gäller årsredovisningarna och vad som ska finnas i dem följer de statliga företagen det regelverk som gäller för årsredovisningar. Det är däremot viktigt att de i olika sammanhang talar om att de är medlem i en organisation och är öppen med det. Jag har uppfattat att så är fallet. Vi har, som sagt, regeringsformens bestämmelser om föreningsfrihet. Men visst kan man ha synpunkter på det. Det är kanske lämpligt att företagen i något sammanhang, även om det kanske inte sker i årsredovisningen, kan informera om detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Postnord är ett företag som vi äger tillsammans med Danmark på en hårt konkurrensutsatt marknad. Vi har diskuterat Postnord här tidigare. När det gäller reglerna kring cabotage förs det en debatt och en diskussion på EU-nivå där regeringen genom infrastrukturministern avser att ta initiativ till att skärpa reglerna och se till att vi får en bättre ordning framöver. Det kommer Postnord också att följa i så fall.

Anf. 142 Birger Lahti (V)

Herr talman! Jag tackar för svaren, Per-Arne Håkansson.

Jag tänkte trycka lite grann på frågan om cabotage. När man diskuterar vägslitageavgiften vill man komma ifrån de körningar som är olagliga. Vi äger 60 procent av Postnord. Men man är en lika stor snyltare på systemet när man använder sig av det, oavsett om man inte har svar på om de har sjysta villkor, hur länge de har varit i landet och så vidare. Någon skulle säkert reagera om jag säger de kraftfulla ord som jag tänker på. Men jag tycker att detta är lite skämmigt.

Jag hinner med en fråga till. Vattenfall har en faktureringsdel i Jokkmokk. Vattenfall är ett statligt bolag. Denna fakturahantering i Jokkmokk med 40 arbetstillfällen har lagts ut för outsourcing med budgivning. Men den har ett symbolvärde. Jokkmokksborna och norrbottningarna har offrat jättemycket för Vattenfall. Det handlar även om 40 jobb. Tycker inte Per-Arne att det är lite störande att en styrelse väljer att peka ut detta?

Detta har ett stort symbolvärde. Även om det skulle bli några spänn billigare att ta denna verksamhet till Polen, tycker inte Per-Arne Håkansson att det är lite störande att Vattenfall - det största bolag som vi har i statlig ägo - agerar så här? Skulle det inte vara bra med en dialog med styrelsen om att man inte gör så här? Tycker inte Per-Arne Håkansson att det är störande att 40 jobb i Jokkmokk är hotade, medan ägaren tittar på?

Anf. 143 Per-Arne Håkansson (S)

Herr talman! Tack för det, Birger Lahti! När det gäller detta med Jokkmokk och Norrbotten ingår Vattenfall nu i ett samarbetsprojekt, vad jag förstår, där också länsstyrelsen och kommunen är med för att jobba vidare med frågorna och förbättra dialogen.

Jag tycker att det vore ganska destruktivt att stå här och diskutera huruvida det vore störande eller inte. Jag tror att det allra viktigaste i den här situationen är att stödja den dialog som pågår och se till att det blir så bra som möjligt för ortsbefolkningen och för den framtida utvecklingen.

Anf. 144 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Herr talman! Jag skulle vilja börja i den ände som Per-Arne Håkansson tog upp om ägande av statliga bolag och när man inte äger dem utan avyttrar dem.

Det används ett ord i debatten som jag är allergisk mot: utförsäljning. Utförsäljning är för mig när man säljer någonting billigt. Jag undrar om det är så ni har gjort, Per-Arne Håkansson, nu när ni har sålt aktier i SAS. Gör ni en utförsäljning av dem, eller gör ni en försäljning? För mig handlar det om en försäljning för att få bästa värde på det man vill avyttra, om man nu vill det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Det låter på Per-Arne Håkansson som att vi skulle sälja bolag varje dag. Den som lyssnade på mitt anförande hörde att jag säger att man är en ägare som är långsiktig, men man måste också hela tiden mäta bolagen gentemot den marknad de verkar på så att de inte stör marknaden eller på annat sätt inte bär samhällsnytta. Det är också viktigt. Om inte dessa delar finns finns det kanske någon annan som kan göra detta på ett annat sätt.

Man behöver inte vara arbetslös för att man jobbar på den privata sidan. Då skulle det här landet ha problem. Det är massor med människor som är anställda i privat sektor. Vi tillhör näringsutskottet, och där handlar det en hel del om företagandet.

Jag trodde kanske att Birger Lahti i sitt inlägg skulle lyfta fram mekanismen med tvistelösning i Tyskland. Min fråga är hur regeringspartiet ser på att partnern här har en annan åsikt i frågan och driver en helt annan linje. Samtidigt tycker jag, som Penilla Gunther säger, att det är besvärande att inte det andra regeringspartiet, Miljöpartiet, finns på plats när vi debatterar de statliga bolagen.

I mitt anförande tog jag också upp Akademiska Hus och att staten har tagit pengar från bolaget för att använda på annat sätt. I Uppsala har kommunen fastigheter.

Anf. 145 Per-Arne Håkansson (S)

Herr talman! Det var många påståenden kring affärsmässigheten. Jag tycker kanske att det för Ann-Charlotte Hammar Johnssons del vore klädsamt med en viss ödmjukhet när det gäller hanterandet av statens affärer.

Affären med SAS har hanterats helt enligt regelverket, det vill säga enligt de nya rutiner och regelverk som har upprättats efter det att till exempel Nuonaffären blev en diskussionsfråga under alliansregeringens tid och kostade skattebetalarna stora pengar. När det gäller affärsmässigheten kan vi också titta i backspegeln och kanske ha synpunkter på att Postnord har gått ihop med posten i Danmark, vilket också skedde under den borgerliga regeringen. Visst kan man alltså ha synpunkter på affärer i efterhand på olika sätt.

När det gäller den senaste affären, där vi har avyttrat en del aktier i SAS, har det dock skett helt enligt regelverket. Den har också ganska nyligen redovisats för näringsutskottet av näringsministern.

Anf. 146 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Herr talman! Klädsamt eller inte - jag hade en fråga om ett begrepp som används. Är det "utförsäljning" eller "försäljning"? Jag menar inte att någon regering medvetet skulle bedriva en utförsäljning av företag. Det kanske är det Per-Arne Håkansson menar att någon har gjort, men jag skulle aldrig ha den tanken. Jag tycker i stället att det är viktigt att man talar om "försäljning" - om man nu vill sälja bolag. Det är inte säkert att man vill det. Vi har ett stort antal bolag, och vi har långsiktighet i det.

Med det sagt om den frågan återkommer jag till Akademiska Hus, som kommunen har som hyresvärd i Uppsala. Hyran har ökat rätt rejält, och det betyder plötsligt att en kommun betalar pengar till ett bolag som gör vinst och att staten plockar hem vinsten. Det blir lite intressant i debatten om vi talar om välfärdsföretag och om de ska få lov att ta ut vinst eller inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Jag skulle vilja veta hur Per-Arne Håkansson ser på den relationen nu, i det läge Sverige befinner sig i. Man gör stor vinst och plockar av bolagen pengar för att använda på annat håll, och sedan får bolagen höja hyran för sina egna fastigheter - vilket gör att en kommun får betala till staten.

Jag fick inte heller svar på min fråga hur Per-Arne Håkansson ser på tvistlösningsmekanismen och att Vänsterpartiet har en helt annan åsikt och går en annan väg. Och var är Miljöpartiet?

Anf. 147 Per-Arne Håkansson (S)

Herr talman! I detta inlägg kan jag fortsätta resonemanget kring affärsmässighet. Det är självklart så att de affärer som görs av de statliga bolagen sköts på ett affärsmässigt, transparent och klokt sätt. Jag vill inte stå här och ha synpunkter på precis vad man har kommit överens med Uppsala kommun om i den enskilda fråga Ann-Charlotte Hammar Johnsson tar upp. Det är säkert en fråga som kommer att redovisas i de sammanhang där det rimligen finns kunskap kring affären som sådan.

När det gäller tvistlösningsmekanismen kan jag svara för det socialdemokratiska partiet och regeringen i stort. Vi står för frihandel, vi står för en hållbar utveckling och vi står för mänskliga rättigheter. Just mänskliga rättigheter har varit ämnet för en av diskussionerna när det gäller att förbättra och förstärka den tvistlösningsmekanism vi har att jobba med i de kommande och pågående förhandlingarna om handelsavtal.

Helena Lindahl (C)

Anf. 148 Helena Lindahl (C)

Herr talman! Tack så mycket för ditt anförande, Per-Arne Håkansson! Jag skulle vilja fortsätta lite grann på den fråga som bland annat vår kollega Birger Lahti hade, nämligen frågan om Vattenfall och de 40 jobben i Jokkmokk.

När detta blev känt åkte jag upp till Jokkmokk - det var i augusti - och träffade de anställda på Vattenfall Accounting, alltså den administrativa enheten. De anställda gör ett fantastiskt jobb. De var väldigt ledsna över att de fått information om att deras jobb eventuellt skulle outsourcas. I min värld betyder outsourcing att man ska hitta billigare alternativ, och var i Sverige gör man det? Jag tror inte att det finns jättemycket billigare lokalhyror någon annanstans eller att lönerna är lägre i Skåne än i Norrbotten, till exempel, utan för mig är det uppenbart att man från Vattenfalls sida är sugen på att flytta jobb till låglöneländer.

Vi talar om att Vattenfall och de statliga bolagen ska agera hållbart, och jag tycker inte att detta är hållbart. Min fråga till Per-Arne Håkansson och Socialdemokraterna är därför: Är ni beredda att göra ett tillägg till Vattenfalls ägardirektiv om att bolaget ska ta ett ökat samhällsansvar?

Anf. 149 Per-Arne Håkansson (S)

Herr talman! Tack för frågan, Helena Lindahl!

Helena Lindahl rycker ut och agerar, och det är självklart bra - vi ska finnas där diskussionerna och debatterna äger rum. Men när det gäller det som har skett och den information och de rapporter vi har fått vill jag också säga att det pågår en dialog mellan berörda parter. Det är Vattenfall tillsammans med länsstyrelsen och kommunen som hanterar detta, och det är väl ett tecken på att man har en öppen hållning i frågan hur man vill jobba framåt. Sedan kan vi ha kritiska synpunkter utifrån olika överväganden som har gjorts, men historiens fortsättning är att det nu förs en dialog och görs en utredning av det hela, detta är tack vare att vi har ett företag som just tar ansvar utifrån allmänintresset.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Det är bra att Helena Lindahl är en av dem som deltar i de kommande diskussionerna - jag utgår ifrån att hon kommer att göra det - men självklart finns även företrädare för berörda parter med.

Helena Lindahl (C)

Anf. 150 Helena Lindahl (C)

Herr talman! Jag tackar för svaret, Per-Arne Håkansson, men det är fortfarande så att varken länsstyrelsen eller kommunen i Jokkmokk kan bestämma om ägardirektiven ska ändras eller inte. Det gör du, jag och den här lagstiftande församlingen tillsammans. Egentligen var det alltså inte riktigt ett svar på min fråga, så jag vill ställa den igen: Är Socialdemokraterna och Per-Arne Håkansson beredda att göra ett tillägg till Vattenfalls ägardirektiv om att bolaget ska ta ett ökat samhällsansvar? Jag vill gärna ha ett svar på den frågan.

Jag tycker faktiskt att detta är provocerande, för Jokkmokks kommun är i strykklass - precis som många andra vattenkraftsproducerande kommuner. Man bidrar så enormt mycket till staten Sveriges välfärd, men man får småsmulor tillbaka. Jag tycker inte att detta är acceptabelt. Först ska man gå med mössan i hand och be staten om extra pengar för att klara den dagliga driften, och sedan ska det statliga bolaget - som också är med och tar stora resurser i dessa områden - dessutom säga att jobb ska outsourcas. Jag tycker att det är magstarkt.

För mig är det också oacceptabelt att Socialdemokraterna, som säger sig värna hela Sverige, inte tycker någonting om ägaransvaret. Man säger i stället att det är kommunen, länsstyrelsen och Vattenfall som ska lösa detta tillsammans. Om ett statligt bolag går ut och säger sådana här saker trots att det ska jobba med hållbarhet kanske det är dags att göra ett tillägg till ägardirektiven. Jag vill ha ett svar på frågan om Per-Arne Håkansson och Socialdemokraterna ställer upp på det.

Anf. 151 Per-Arne Håkansson (S)

Herr talman! När det gäller ägardirektiv och så vidare ser man kontinuerligt över om de behöver skärpas eller om det ska läggas fram förslag om dem. När det gäller denna fråga är det dock kanske bättre att som Vattenfall vara snabb och agera för att få igång den dialog som nu äger rum. Det är ju ett konstruktivt sätt att bemöta detta.

Det är väl ganska lätt att i den här typen av debatter spela upp ett scenario med David och Goliat och få sympatier på det sättet, men vi behöver nog se det i ett sammanhang där samhällets olika aktörer samverkar. Då är det kommunen, länsstyrelsen och Vattenfall - som ansvarsfullt företag - som är med. De företrädare som deltar i dessa diskussioner är knappast tondöva för den debatt och den diskussion som har varit hittills.

Penilla Gunther (KD)

Anf. 152 Penilla Gunther (KD)

Herr talman! I mitt anförande ställde jag ett antal frågor om hur staten och därmed regeringen ser på olika frågor gällande dess bolag och hur man hanterar dem. Jag hade också ett antal exempel, som Per-Arne Håkansson säkert hörde.

Ett av exemplen gällde företag under avveckling. Jag vet att Socialdemokraterna gärna talar om "utförsäljning" och använder den typen av ord, men här kan vi ju konstatera att den socialdemokratiska regeringen med stöd av Miljöpartiet faktiskt har bidragit till att minst tre bolag är under avveckling - tror vi i alla fall. Det som skulle vara stommen för Saminvest, den efterlängtade fond-i-fond-lösningen för det statliga riskkapitalet, står nämligen inte med på listan under ordet "avveckling". Det är klart att det är en av de frågor jag funderar över. På Saminvests hemsida står inte ett ord om hur det är tänkt med dessa bolag. Det verkar som att de är fresh and free och bara ska fortsätta, precis som om ingenting har hänt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Jag undrar också över det som stod i samma betänkande, Staten och kapitalet, om Gröna fonden. Denna beslutade vi inte om, men Almi har fått precis de pengar som skulle krävas för att göra den insatsen. Jag säger inte att detta är fel, men jag undrar över handhavandet av det hela. Vi har inte beslutat det här, men regeringen gör det ändå, lite grann i smyg. Om man råkar läsa ett pressmeddelande får man veta det.

Anf. 153 Per-Arne Håkansson (S)

Herr talman! När det gäller Inlandsinnovation och Fouriertransform, som nämndes här, är de kanske under avveckling i den meningen att de på sikt ska avvecklas. Men i nuläget är de dotterbolag till Saminvest. Anledningen till detta är just att man är rädd om de investeringar och åtaganden som har gjorts. En del av det som låg till grund för att denna förändring genomfördes var att resultatet inte blev vad man hade förväntat sig. Om jag inte minns fel kritiserade Riksrevisionen denna verksamhet just av det skälet.

Utifrån detta ska vi se tillkomsten av Saminvest som ett sätt att stödja utvecklingen i hela landet och som ett sätt att se till att investeringar görs. På så vis skapas fler jobb och tillväxt.

Penilla Gunther (KD)

Anf. 154 Penilla Gunther (KD)

Herr talman! Jag kan bara konstatera att detta var ett av de märkligaste svar jag kunde få från Per-Arne Håkansson. Jag vill gärna höra från honom var beslutet togs att skapa dotterbolag till Saminvest av just de bolag från vilka man skulle ta kapital för att ha som start och dela ut till andra. Regeringen har tidigare varit väldigt tydlig med att Inlandsinnovation inte skulle fortsätta att finnas. Min kollega Helena Lindahl har debatterat detta ett antal gånger här.

Regeringen gjorde dessutom förra året ett ryck där man helt plötsligt skulle omvandla Fouriertransforms verksamhet från bilindustrin till att omfatta life science-frågor, vilket folk motsatte sig, av naturliga skäl. Det är ju inte bara för ett bolag att byta bransch - i så fall får man väl bilda ett nytt bolag.

Jag vill väldigt gärna veta varifrån Per-Arne Håkansson har fått idén om att det i förlängningen skulle vara ett dotterbolag som ska stötta upp Saminvest.

När vi ändå står här vill jag också passa på att fråga Håkansson om det som ni har på gång med flygskatten: Hur skulle detta kunna gynna det statliga bolaget Swedavia? De regionala flygplatserna runt om i landet - till exempel den i Skellefteå - som inte är statligt ägda har inte alls samma förutsättningar som de flygplatser som ägs av Swedavia. Men icke förty är det så att en flygskatt inte skulle gynna de passagerare som vill flyga inrikes när det redan i dag är dyrt. Därmed skulle det även drabba Swedavia och dess avkastning. Hur är detta tänkt?

Mattias Bäckström Johansson (SD)

Anf. 155 Per-Arne Håkansson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Herr talman! Det är väl att dra lite förhastade slutsatser om detta med flygskatt. Det är ju inte någonting som har lagts fram i något förslag ännu, utan det är en av de tankar och idéer som har funnits i en diskussion kring olika saker för att finansiera välfärden. Jag vet inte hur diskussionen om just denna fråga går. Det finns definitivt anledning att följa den diskussionen, se var den slutar och inte dra några förhastade slutsatser, vilket jag anser att Gunther har gjort här.

När det gäller den andra frågan, om Saminvest, står det i denna skrift - som vi har haft på våra bord en tid - att Inlandsinnovation och Fouriertransform blir dotterbolag i ett nytt nationellt utvecklingsbolag. Vad jag kan se har denna information lämnats på ett bra och tydligt sätt.

Anf. 156 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Herr talman! Per-Arne Håkansson tog i sitt anförande upp att Sverigedemokraternas förslag om att skrota sifferexercisen om hur många kvinnor eller män som ska finnas i de statliga bolagsstyrelserna skulle vara att ta flera steg bakåt vad gäller jämställdhet.

Sverigedemokraterna håller absolut inte med om detta. Vi ställer oss kritiska till alla former av kvotering och positiv särbehandling på basis av kön. Vi anser att praxis av detta slag inom ramen för offentlig verksamhet bör vara att det här ska avvecklas, därför att vi i grunden tycker att det är rättsligt och moraliskt problematiskt. Detta innebär dock inte att vi inte skulle tycka att det är bra att det finns en viss dynamik i form av olika egenskaper eller kompetenser i till exempel en bolagsstyrelse. Men här blir det tvärtom - man väljer i så fall bort vissa bitar och gör urvalet enbart på basis av en medfödd egenskap.

Vad gäller de statliga bolagen finns det en handfull som har mer än 60 procent kvinnor i sina bolagsstyrelser. Man skulle i så fall behöva fasa ut vissa kvinnor från bolagsstyrelser eftersom man inte ligger i linje med den målsättning som har satts upp för hur styrelserekryteringen ska gå till.

Sverigedemokraterna har inga bekymmer med att det ser ut så, men enligt den målsättning som regeringen har ska dessa kvinnor fasas ut. Min fråga till Per-Arne är varför han och socialdemokratin tycker att kvinnor - i och med detta mål - ska fasas ut från styrelser enbart för att de är kvinnor.

Mattias Bäckström Johansson (SD)

Anf. 157 Per-Arne Håkansson (S)

Herr talman! Varför ägna två minuter åt detta om Sverigedemokraterna nu inte anser att det är problem med mer än 60 procent kvinnor? Jag är benägen att tro att ni kanske tycker att det är ett problem. I så fall är detta en beskrivning av hur ni ser på politiken

Jag tycker att det är av stor vikt att betona att statens företag, precis som svenska staten i övrigt, går före när det gäller att uppmuntra och sätta press på aktörer att vara jämlika och att se kompetensen och människan, oavsett kön eller etnicitet och bakgrund. Det är av stor vikt att vi är pådrivande i det arbetet. Vi har världens mest jämställda regering. Vi har legat i framkant när det gäller detta arbete på en rad områden, och jag tycker att det vore märkligt om detta inte skulle genomsyra även de statliga företagens verksamhet.

Anf. 158 Mattias Bäckström Johansson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Herr talman! Att ägna sig åt denna typ av sifferexercis beträffande hur många kvinnor eller män det ska vara och hur fördelningen ska se ut - inte kopplat till kompetens eller om personen är duktig - leder till att man hamnar väldigt fel. Det primära borde vara att en person sitter i en styrelse för att den har rätt kompetens, eller för att den kan komplettera med det som behövs för att till exempel få den dynamik som är eftersträvansvärd i det enskilda bolaget.

För Sverigedemokraterna är det uppenbart att principen bör vara rätt man, eller kvinna, på rätt plats och att man väljs på basis av vilken kompetens man har, inte för att det har satts upp en viss sifferexercis i det hela.

Grundfrågan blev dock inte besvarad. När det gäller till exempel Swedavia, Bilprovningen och ett flertal andra bolag där andelen kvinnor är över 60 procent har man missat målsättningen; det är för många kvinnor i dessa bolagsstyrelser. Min fråga till Per-Arne Håkansson är: Varför är det problematiskt med att ha för många kvinnor i dessa bolagsstyrelser?