Pernilla Stålhammar (MP)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak. Sverige deltar sedan tidigare med en militär utbildningsinsats inom ramen för den globala koalitionen mot terrororganisationen Daish.

Regeringen vill ställa en svensk väpnad styrka bestående av högst 220 personer till förfogande för att på irakisk inbjudan delta i utbildningsinsatsen i Irak. Deltagandet gäller till och med den 31 december 2017. Den svenska styrkan i Irak ska fortsätta att utbilda irakiska försvarsstyrkor för att stärka det irakiska försvarets förmåga i kampen mot Daish.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

17, 71 minuter

Justering

2017-06-01

Datum

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-07

Debatt

2017-06-08

Beslut

2017-06-08

Utrikesutskottet har behandlat regeringens skrivelse om det nordiska samarbetet 2016 samt Sveriges delegation i Nordiska rådets redogörelse för arbetet under 2016. Utrikesutskottet konstaterar att det nordiska samarbetet vilar på en djup folklig förankring och flera samarbetsområden. Med tanke på de ökade nationalistiska och protektionistiska strömningarna är det allt mer viktigt att värna om ett starkt, öppet och värdegrundsbaserat nordiskt samarbete. 2018 tar Sverige över ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet och då blir det nordiska samarbetet än mer aktuellt. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

6

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

19, 94 minuter

Justering

2017-05-18

Datum

2017-05-22

Bordläggning

2017-05-31

Debatt

2017-06-01

Beslut

2017-06-01

Utrikesutskottet har granskat regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll. I skrivelsen redogör regeringen för den svenska exportkontrollpolitiken när det gäller krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under 2016. Regeringen skriver i sin skrivelse bland annat att kontrollen av export av krigsmateriel och av produkter med dubbla användningsområden är viktig för att säkerställa att produkter som förs ut ur Sverige går till acceptabla mottagarländer.

I utskottets granskning påminns bland annat om att riksdagen bett att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag till ny krigsmateriellagstiftning för att skärpa exportkontrollen gentemot stater som inte är demokratiska. Utskottet säger i granskningen att det förväntar sig att ett sådant förslag kan behandlas av riksdagen under riksmötet 2017/18.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till alla motionsförslag som behandlades samtidigt, främst med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

25, 63 minuter

Justering

2017-05-18

Datum

2017-05-22

Bordläggning

2017-05-30

Debatt

2017-05-31

Beslut

2017-05-31

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i svensk utrikespolitik. I skrivelsen redogör regeringen för sina ambitioner och prioriteringar inom dessa områden. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motioner om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, främst med anledning av pågående arbete.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

17

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

20, 111 minuter

Justering

2017-05-04

Datum

2017-05-09

Bordläggning

2017-05-16

Debatt

2017-05-17

Beslut

2017-05-17

Utrikesutskottet har behandlat Sveriges delegation till OSSE:s parlamentariska församlings redogörelse och regeringens skrivelse om arbetet i OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Utskottet noterar bland annat att OSSE:s arbete även under 2016 har varit fokuserat på situationen i Ukraina. Utskottet anser att OSSE:s arbete för fria och rättvisa val är viktigt och betonar vikten av valövervakningar. Utskottet ser positivt på att ledamöter från riksdagens OSSE-delegation har deltagit i samtliga valövervakningar som den parlamentariska församlingen har genomfört under året. Utskottet välkomnar att regeringen och delegationen har bidragit till att jämställdhetsfrågorna har fått en mer framträdande roll på OSSE:s dagordning, bland annat genom att uppmärksamma frågor om könsrelaterat våld.

Riksdagen lade redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 25 minuter

Justering

2017-05-04

Datum

2017-01-18

Bordläggning

2017-05-10

Debatt

2017-05-11

Beslut

2017-05-11

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som beskriver regeringens nya inriktning för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd, i form av ett policyramverk för biståndet. Regeringen redogör för de principer och prioriteringar som ska gälla för utvecklingssamarbetet och biståndspolitiken.

Utrikesutskottet har behandlat skrivelsen och lämnar synpunkter på regeringens biståndspolitiska inriktning. Utskottet anser därutöver att regeringen borde ha gjort mer för att säkerställa en bred politisk uppslutning kring policyramverket.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

23, 81 minuter

Justering

2017-03-30

Datum

2017-04-04

Bordläggning

2017-04-25

Debatt

2017-04-26

Beslut

2017-04-27

Utrikesutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om förutsägbarhet och långsiktighet inom biståndet. I rapporten har Riksrevisionen granskat om Utrikesdepartementet och Sida planerar biståndsverksamheten på ett långsiktigt och förutsägbart sätt.

Den statliga beredskapen var låg under den granskade perioden januari 2010 till april 2016, konstaterar Riksrevisionen. Dessutom ökade osäkerheten i hur mycket kapital som behövs för att finansiera verksamheten. Riksrevisionen anser därmed att regeringen bör förbättra sin budgetering och planering.

Regeringen håller med om kritiken och har redovisat förändringar som ska göras enligt Riksrevisionens rekommendationer.

Utrikesutskottet välkomnar regeringens planerade åtgärder och utgår från att regeringen gör en heltäckande översyn utifrån Riksrevisionens granskning där olika alternativ för att beräkna och fördela asylkostnaderna uppmärksammas. Utskottet understryker hur viktigt det är att regeringen redovisar förbättringsarbetet för riksdagen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 64 minuter

Justering

2017-03-14

Datum

2017-03-15

Bordläggning

2017-03-22

Debatt

2017-03-23

Beslut

2017-03-29

Riksdagens utrikesutskott har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2017, som innehåller de politiska prioriteringarna för 2017. Alla riksdagens utskott har fått tillfälle att yttra sig över kommissionens arbetsprogram. Utrikesutskottet fokuserar sin granskning på följande prioriteringsområden: EU som global aktör, migrationspolitik samt handelspolitik.

När det gäller EU som en starkare global aktör anser utskottet att det är viktigt att EU står enat och agerar gemensamt för en global regelstyrd säkerhetsordning, för att motverka de krafter i världen som vänder sig bort från öppenhet och samarbete.

Enligt utskottet är ett förstärkt och konstruktivt samarbete inom EU och globalt grundstenar i en långsiktigt hållbar migrationspolitik. Det inkluderar också att motverka grundorsaker till ofrivillig migration. Utskottet understryker också vikten av att finna en rättvis och fungerande lösning i fråga om det gemensamma asylsystemet.

Gällande handel anser utskottet att Sverige ska vara en tydlig kraft, inom EU och Världshandelsorganisationen, för en öppen och fri handel och för att motverka protektionistiska krafter. Utskottet är kritiskt till kommissionens uttalade avsikt att stärka handelspolitiska skyddsåtgärder.

Riksdagen lade programmet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

37, 113 minuter

Justering

2017-03-02

Datum

2017-03-22

Bordläggning

2017-03-14

Debatt

2017-03-15

Beslut

2017-03-15

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat Isabella Lövin (MP), samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan (S), miljöminister Karolina Skog (MP) och gymnasie- och kunskapslyftsminister

Datum

2017-01-26

Sverige ska även under 2017 delta i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats, RSM, i Afghanistan. Det har riksdagen beslutat. Syftet är att bistå de afghanska säkerhetsstyrkorna med utbildning och rådgivning för att stärka säkerhetsstyrkornas förmåga att självständigt hantera säkerheten i landet.

Riksdagen godkänner att regeringen ställer en svensk väpnad styrka på högst 200 personer till förfogande till insatsen i Afghanistan. Detta gäller till och med den 31 december 2017.

Riksdagen anser dock att regeringen bör sätta upp tydliga nationella mål för insatsen för att sedan kunna utvärdera det svenska deltagandet. Om regeringen vill förlänga insatsen efter utgången av 2017 bör därför regeringen återkomma till riksdagen med ett förslag om mål för och utvärdering av insatsen. Riksdagen riktade den uppmaningen till regeringen i ett tillkännagivande.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

18, 66 minuter

Justering

2016-12-08

Datum

2016-12-09

Bordläggning

2016-12-12

Debatt

2016-12-13

Beslut

2016-12-14

Sverige ska även under 2017 delta i den militära utbildningsinsats som pågår i norra Irak. Det beslutade riksdagen. Den svenska styrkan ska utbilda irakiska försvarsstyrkor i norra Irak och syftet är att stärka det irakiska försvarets förmåga att stå emot Daesh. Riksdagen godkände att regeringen ställer en väpnad styrka på högst 220 personer till förfogande till den 31 december 2017.

I regeringens förslag ingick också att den svenska styrkan ska kunna skickas till andra platser i Irak då hjälpbehovet finns över hela landet. Eftersom säkerhetsläget i Irak är mycket utmanande anser riksdagen att regeringen måste specificera exakt var styrkorna ska skickas innan riksdagen kan godkänna förslaget. Riksdagens beslut innebär därför att regeringen måste återkomma till riksdagen med ett nytt förslag om hela mandatet för att det ska bli aktuellt att skicka svenska styrkor till en annan plats än norra Irak. Riksdagen sa alltså nej till att insatsens operationsområde breddas.

Riksdagen tycker dessutom att regeringen ska utvärdera hur insatsen i norra Irak hittills fungerat. Utvärderingen ska sedan rapporteras in till riksdagen. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med den uppmaningen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

13, 61 minuter

Justering

2016-12-08

Datum

2016-12-09

Bordläggning

2016-12-12

Debatt

2016-12-13

Beslut

2016-12-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen för utgiftsområde 7, internationellt bistånd, ska fördelas. Totalt handlar det om 35 miljarder kronor för 2017.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att den totala ramen för bistånd år 2017 ska vara 0,99 procent av bruttonationalinkomsten (BNI). Det motsvarar 46,1 miljarder kronor, vilket är en ökning från förra året. I biståndsramen ingår kostnader som räknas som bistånd, men inte ingår i det internationella biståndet. Exempel är kostnader för mottagande av asylsökande under deras första tid i Sverige och det svenska bidraget till EU:s biståndsbudget.

Regeringen har också lämnat förslag på att den bland annat ska ha rätt att ingå fleråriga ekonomiska avtal inom biståndsverksamheten och att den ska få besluta om kapitaltillskott till Swedfund International AB upp till en viss summa. Riksdagen sa ja till även detta förslag.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

6

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

62, 150 minuter

Justering

2016-12-01

Datum

2016-12-05

Bordläggning

2016-12-07

Debatt

2016-12-08

Beslut

2016-12-08

Under 2017 ska mest pengar gå till avgifter till internationella organisationer, samarbete inom Östersjöregionen och freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet när det gäller utgiftsområde 5, internationell samverkan.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Totalt handlar det om runt 1,9 miljarder kronor.

Regeringens förslag innehåller bland annat en satsning på fredsdiplomati. Riksdagen anser att det är viktigt med konfliktförebyggande och fredsbyggande åtgärder och ställer sig därför bakom satsningen.

När det gäller samarbetet inom Östersjöregionen föreslår regeringen också att den ska ha rätt att besluta om bidrag till insatser som sträcker sig över flera år, upp till ett visst belopp och inom en viss tidsperiod. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

19, 60 minuter

Justering

2016-11-24

Datum

2016-11-25

Bordläggning

2016-11-30

Debatt

2016-12-01

Beslut

2016-12-07

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanken och de regionala utvecklings- och investeringsbankerna åren 2014 och 2015.

Riksdagen uppmanade regeringen att utveckla sin redovisning till riksdagen av verksamheten i dessa internationella finansieringsinstitutioner. Riksdagen bör i fortsättningen få en samlad resultatanalys vartannat år av arbetet i de multilaterala utvecklingsorganisationerna. I varje skrivelse bör det finnas möjlighet att fokusera på vissa teman eller grupper av organisationer som bedöms som särskilt viktiga för att uppnå målen för Sveriges utvecklingssamarbete.

Bakgrunden till uppmaningen är att samordningen mellan utvecklingsbankerna och övriga multilaterala institutioner har ökat sedan millennieskiftet, inte minst i syfte att uppnå de tidigare beslutade millenniemålen och FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 38 minuter

Justering

2016-11-10

Datum

2016-11-10

Bordläggning

2016-11-15

Debatt

2016-11-16

Beslut

2016-11-16

Försvarsutskottet har behandlat Europeiska kommissionens meddelande som innehåller förslag på hur EU kan arbeta tillsammans för att motverka hybridhot. Förslagen syftar också till att stärka samhällets förmåga att snabbt återhämta sig om ett hot skulle bli verklighet. Förslagen handlar bland annat om att förbättra informationsutbytet mellan EU-länderna och att samordna den strategiska kommunikationen. Kommissionen föreslår också ett utökat samarbete med Nato på det här området.

Talmannen bestämde tillsammans med riksdagens gruppledare att riksdagen skulle titta närmare på EU-kommissionens meddelande. Försvarsutskottet fick då huvudansvaret att undersöka om förslagen i meddelandet är rimliga utifrån vad som ska bestämmas på EU-nivå och vad som istället ska bestämmas av medlemsländerna själva.

Försvarsutskottet anser att det vore önskvärt om det togs fram en tydligare definition av begreppet hybridhot. I dag definieras hybridhot som tvångsåtgärder och omstörtande verksamhet samt metoder som diplomatiska, militära, ekonomiska och tekniska aktörer kan använda på ett samordnat sätt för att uppnå särskilda mål. Det kan då till exempel handla om massiva desinformationskampanjer där sociala medier används för att kontrollera den politiska beskrivningen.

Utskottet tycker vidare att arbetet med att motverka hybridhot ytterst är ett nationellt ansvar, dock står många medlemsstater inför gemensamma hot och EU kan därför komplettera medlemsstaternas åtgärder. Det genom att bidra till att medvetenheten och motståndskraften ökar när det gäller denna typ av hot. I sammanhanget är det viktigt att värna den personliga integriteten och den grundlagsreglerade informations- och yttrandefriheten. Försvarsutskottet välkomnar förslagen i meddelandet, dock under förutsättning att det sker inom de budgetramar och strukturer som redan finns.

Riksdagen lade EU-kommissionens meddelande till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

22, 79 minuter

Justering

2016-10-27

Datum

2016-11-02

Bordläggning

2016-11-08

Debatt

2016-11-09

Beslut

2016-11-09

Efter frågestunden hålls en aktuell debatt om Sveriges säkerhetspolitiska situation. Debatten hålls på begäran av Liberalerna och utrikesminister Margot Wallström (S) deltar. Den kan följas direkt eller i efterhand via riksdagens webb-tv.

Datum

2016-10-13

Motion till riksdagen 2016/17:2664 av Pernilla Stålhammar (MP) Integrering av Agenda 2030 i grund- och gymnasieskolans utbildning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Agenda 2030 ska integreras i undervisningen samt att utbildningsmaterial och läromedel om Agenda

Inlämnad

2016-10-05

Förslag

1

Datum

2016-10-05

Utskottsberedning

2016/17:UbU17

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2016/17:2612 av Stefan Nilsson och Pernilla Stålhammar (båda MP) Behov av reglering i skönhetsbranschen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av reglering i skönhetsbranschen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det finns många

Inlämnad

2016-10-05

Förslag

1

Datum

2016-10-05

Utskottsberedning

2016/17:SoU10

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2016/17:2611 av Stefan Nilsson och Pernilla Stålhammar (båda MP) Utvärdering av barn- och ungdomslinjen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utvärderingsuppdrag till Inspektionen för vård och omsorg av barn- och ungdomslinjen och tillkännager detta

Inlämnad

2016-10-05

Förslag

1

Datum

2016-10-05

Utskottsberedning

2017/18:SoU13

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2016/17:1327 av Stefan Nilsson m.fl. (MP) Sommartid som normaltid Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra nuvarande sommartid till normaltid året runt och tillkännager detta för regeringen. Bakgrund Sommartid har i Sverige funnits sedan år

Inlämnad

2016-10-04

Förslag

1

Datum

2016-10-04

Utskottsberedning

2016/17:TU11

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag