Kommissionens arbetsprogram 2017

Utlåtande 2016/17:UU4

Var är utlåtandet nu?

Utlåtandet är färdigbehandlat

Debatt: 2017-03-15
Beslut fattades: 2017-03-15
Beredning: 2017-03-23

Hela utlåtandet

PDF

Webbsida

Beslut i korthet

EU-kommissionens arbetsprogram 2017 (UU4)

Riksdagens utrikesutskott har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2017, som innehåller de politiska prioriteringarna för 2017. Alla riksdagens utskott har fått tillfälle att yttra sig över kommissionens arbetsprogram. Utrikesutskottet fokuserar sin granskning på följande prioriteringsområden: EU som global aktör, migrationspolitik samt handelspolitik.

När det gäller EU som en starkare global aktör anser utskottet att det är viktigt att EU står enat och agerar gemensamt för en global regelstyrd säkerhetsordning, för att motverka de krafter i världen som vänder sig bort från öppenhet och samarbete.

Enligt utskottet är ett förstärkt och konstruktivt samarbete inom EU och globalt grundstenar i en långsiktigt hållbar migrationspolitik. Det inkluderar också att motverka grundorsaker till ofrivillig migration. Utskottet understryker också vikten av att finna en rättvis och fungerande lösning i fråga om det gemensamma asylsystemet.

Gällande handel anser utskottet att Sverige ska vara en tydlig kraft, inom EU och Världshandelsorganisationen, för en öppen och fri handel och för att motverka protektionistiska krafter. Utskottet är kritiskt till kommissionens uttalade avsikt att stärka handelspolitiska skyddsåtgärder.

Riksdagen lade programmet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Utskottets förslag till beslut: Utlåtandet läggs till handlingarna.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.

Visa hela utlåtandet

Det här är ett utlåtande

Ett utlåtande är en rapport från utskotten med synpunkter om EU-initiativ. Ibland handlar det om så kallade strategiska dokument från EU-kommissionen som idédokument, diskussionsunderlag och långsiktiga planer för kommande EU-lagstiftning.

Ett utlåtande kan också behandla subsidiaritetsprövningen av ett förslag till EU-lagstiftning. Utskottet bedömer om den aktuella lagstiftningen bör ligga på EU-nivå eller om det är lämpligare med regleringar på nationell nivå. Om utskottet anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utlåtande med ett förslag till invändning i form av ett så kallat motiverat yttrande.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Beredning, Genomförd

Utlåtandet bereddes senast i utskott 23 mars 2017, justerades 2 mars 2017 och fick trycklov 6 mars 2017.Reservationer: 2

Alla beredningar i utskottet

2017-01-26, 2017-02-02, 2017-02-16, 2017-03-23

EU-kommissionens arbetsprogram 2017 (UU4)

Utrikesutskottet föreslår att riksdagen lägger programmet till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Debatt, Genomförd

Utlåtandet bordlades 14 mars 2017 och debatterades i kammaren 15 mars 2017.

Debatt om förslag 2016/17:UU4

Webb-tv: Kommissionens arbetsprogram 2017

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Pyry Niemi (S)

Anf. 25 Pyry Niemi (S)

Herr talman! Först vill jag yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.

Herr talman! De fyra friheterna i EU är satta under lupp i och med Storbritanniens beslut om brexit. Alla känner vi till att de innefattar fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. EU har gemensamt högre bnp än USA. Trots att EU:s befolkning utgör bara 6,9 procent av jordens befolkning står EU:s utrikeshandel för ca 20 procent av världshandeln. EU är världens största exportör av varor och tjänster och den största importmarknaden för över hundra länder. EU har också världens största inre marknad.

Både europeiska och internationella konsumenter och investerare har glädje av ett förenklat system i ett område där människor, varor, tjänster och pengar kan cirkulera fritt. EU förhandlar fram avtal genom sitt internationella nätverk av handelsförbindelser och sina många partner, i första hand genom frihandelsavtal. Omkring 62 procent av EU-ländernas totala handel är handel inom EU.

Herr talman! Dessa partnerskap kan skapa jobb och tillväxt i EU genom att öppna nya marknader med den övriga världen. Marknaderna på andra sidan Atlanten innebär till exempel transaktioner för ca 2 miljarder euro varje dag. EU:s handelspolitik ska också bekämpa barn- och tvångsarbete, miljöförstöring och instabila priser. System som garanterar insyn och spårbarhet i leveranskedjan är ett exempel på detta.

I världens fattigaste länder försöker EU:s handelspolitik kombinera handel med utveckling. Lägre tullar, stöd till små exportföretag och råd om bättre förvaltning är bara några sätt som handels- och utvecklingspolitiken kan samverka på för att de som har det sämst ställt ska gynnas av en handelsdriven tillväxt.

Frihandel är grundläggande för EU. Det är också viktigt att EU får till ett bra avtal med USA i likhet med det som förhandlats inom TTIP. Det är dock små chanser att det genomförs, i alla fall om vi lyssnar på Trumpadministrationens signaler. Vi måste alltid motverka protektionistiska krafter som hämmar utvecklingsmöjligheterna, inte minst i de länder som står i nästa utvecklingsfas från fattigdom till välstånd. Nationalism, tullar och rädsla för ny konkurrens får inte stå i vägen för öppenhet, frihandel och utvecklingskraft.

Herr talman! Migrationspolitiken inom EU har varit, är och kommer även i fortsättningen att vara i fokus. De tusentals och åter tusentals flyktingar som försöker ta sig över Medelhavet i rangliga och sjöodugliga båtar och alla flyktingar som försöker ta sig in i EU via EU-länder med landsgränser till de transitländer som finns i närområdet och som önskar söka asyl och uppehållstillstånd inom EU berör men skapar också spänningar inom EU.

Vi måste i alla lägen stå upp för fler lagliga vägar in i EU. Det handlar om alltifrån fler kvotflyktingar till att bekämpa den organiserade brottslighet som tjänar stora pengar på att mjölka flyktingarna från främst Afrika på deras små besparingar och skickar ut dem på livsfarliga resor över Medelhavet.

Asylrätten måste värnas. Det är angeläget att vi står för humanism och solidaritet inom EU men också mellan medlemsländerna. Det är inte tillräckligt att några EU-länder glider fram utan att ta ansvar för den solidariska migrationspolitiken samtidigt som andra länder, som Sverige och Tyskland, tar ett oproportionerligt ansvar för de människor som har rätt till asyl och framtida uppehållstillstånd i något av EU-länderna.

Vi välkomnar kommissionens fortsatta strävanden för att uppnå en verklig och solidarisk migrationspolitik inom EU. Vi bör också fortsätta diskutera EU:s partnerskapsramar med tredjeländer. Landpaketen som utformas inom partnerskapsramarna ska stämma överens med det långsiktiga utvecklingssamarbetet och där tillhörande kriterier och riktlinjer.

Herr talman! I dessa tider av internationell oro är det extra viktigt att EU enas kring den gemensamma globala säkerhetsordningen. EU:s inflytande i konfliktzoner, i det fredsfrämjande arbetet, i utvecklingen av mänskliga rättigheter, i rättsstatens principer och för demokrati är omvittnat omfattande. Det handlar inte bara om att främja en positiv utveckling ekonomiskt och humanitärt utan även att via diplomati och tydliga ställningstaganden medverka till att minska konflikterna, incidenterna och krigen i vår omvärld.

Förra året förekom olika konflikter i EU:s närområden, och i de fallen där det var möjligt agerade EU hyggligt resolut och handlingskraftigt. Ja, det finns brister, men oftast samlas EU-länderna gemensamt kring aktiviteter för att motverka terrorism, våldshandlingar och eskalering av konflikter. Vi välkomnar speciellt Frankrikes initiativ när det gäller att väcka liv i diskussionen kring Israel och Palestina. Sverige har agerat aktivt i samverkan med Frankrike och jag hoppas se viss progress under 2017.

Herr talman! Det är bra att det finns en europeisk handlingsplan på försvarsområdet och att kommissionen arbetar för att den europeiska försvarsmarknaden och industri- och kunskapsbasen ska kunna uppnå den militära kapacitet som behövs i ett längre perspektiv. Det är dock viktigt att poängtera att det handlar om mellanstatliga förehavanden inom EU som harmonierar med respektive lands säkerhetsintressen inom den gemensamma marknaden och i den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken.

Det handlar inte om att skapa en gemensam EU-armé eller bygga ett gemensamt högkvarter för försvarssamarbete. Det får heller inte bli merkostnader utan ska finansieras inom befintliga budgetramar. Jag tror också att EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik kommer att bli allt tydligare och mer offensiv i och med brexit och Trumpadministrationens tillträde.

Margareta Cederfelt (M)

Anf. 26 Margareta Cederfelt (M)

Herr talman! När vi i dag debatterar kommissionens arbetsprogram för 2017 kan jag inte låta bli att tänka att det namn som arbetsprogrammet har är centralt för Europa - Ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgaren i centrum. Det är precis de viktiga frågor som EU brottas med i dag. Därför är det också glädjande att det är det arbetsnamn som kommissionen har valt för sitt arbetsprogram.

Jag vill dock lyfta upp en fråga som jag tycker är lite tråkig, och det är att vi i dag, den 15 mars, två och en halv månad in på året debatterar arbetsprogrammet. Jag skulle gärna se att Sveriges riksdag och andra medlemsstater hade en möjlighet att debattera och fatta rationella beslut om EU:s arbetsprogram tidigare just utifrån att EU är viktigt. EU är en fråga som rör alla europeiska länder, dess partner och förstås oss medborgare som bor och vistas i EU. EU har tjänat sina medlemsländer, partner och medborgare väl, och vi måste alla arbeta för att det ska bli så också i fortsättningen.

När det gäller riksdagens hantering av kommissionens arbetsprogram har vi från utrikesutskottet gett alla utskott här i riksdagen möjlighet att yttra sig. Åtta utskott, de som arbetar mest med EU-relaterade frågor, har avlämnat yttranden till utrikesutskottet.

Jag kommer i mitt anförande att lyfta upp några av de frågor som jag anser är viktiga och centrala i kommissionens arbetsprogram. Självklart finns det mycket mer att säga, herr talman, men i en debatt ska fler få komma till tals.

Vi moderater har inte lämnat någon reservation i det här betänkandet. Däremot har vi avgett två yttranden, och det har vi gjort tillsammans med våra allianskollegor.

För oss moderater är det av stor vikt att subsidiaritetsprincipen inom EU tillämpas, att kommissionen fokuserar på de frågor som är övergripande och ska lösas på EU-nivå och att det nationella självbestämmandet bevaras liksom det regionala och det kommunala. Alla beslut ska fattas på rätt nivå.

I arbetsprogrammet tar kommissionen upp tio olika frågor. Samtliga är mycket viktiga, till exempel satsning på arbete, tillväxt, investeringar, en digital inre marknad, en motståndskraftig energiunion och en framåtblickande klimatpolitik. Man talar också om den inre marknaden och en stärkt industri. Man talar om en rättvis ekonomisk och monetär union. Man talar om frihandelsavtal med USA och andra länder och organisationer som WTO. Man talar också om rättvisa och grundläggande rättigheter som grundar sig på ett ömsesidigt förtroende liksom en ny migrationspolitik, ett EU som en stark global aktör och en union i demokratisk förändring.

Detta, herr talman, fångar upp de viktiga frågor väl som EU behöver arbeta med och fokusera på för att fortsätta vara relevant för medlemmarna och omvärlden.

Vi moderater anser att EU-kommissionen bör fortsätta, precis som man nu också har sagt, att minska regelbördan för företag och tillämpa principerna om en bättre lagstiftning i alla verksamheter för att också introducera Refitprogrammet där mycket handlar om förenklingar. Detta är en av västvärldens centrala och viktiga frågor. Utan ett fungerande näringsliv är det mycket svårt för våra västerländska samhällen. Jag ser framför mig att det regelförenklingsarbete som ska pågå också kan gynna vårt svenska näringsliv. Det är ingen här i kammaren som har kunnat undgå att notera behovet av förenklad lagstiftning.

Jag vill också nämna några ord om de frihandelsavtal som finns. Det som vi alla närmast tänker på, också vi moderater, är förstås TTIP. Det är ett avtal om frihandel med USA som vi alla har sett fram emot. Därför är det olyckligt när nu USA uttrycker tveksamhet kring ett TTIP-avtal. Jag hoppas att, ju längre tiden går för den nya regimen, presidentadministrationen i USA, tankarna ska ändras och också Trump ska se att ett frihandelsavtal mellan EU och USA är något som tjänar USA väl.

Jag vill också lyfta fram en annan fråga som är viktig, nämligen rätten till integritet. Det är enkelt när EU nu står inför stora och omfattande utmaningar att fokusera på hur dessa ska hanteras. Hur ska terrorhotet bekämpas? Hur ska vi få en bättre säkerhet? Det är angeläget att göra det, men EU får samtidigt inte göra avkall på de grundläggande rättigheterna som personskydd, tryck- och yttrandefrihet med mera. Detta är något som vi i Sverige måste se till att bevaka.

Herr talman! Jag vill säga några ord om utbildningsfrågan också. Det är en av de viktiga frågorna inom EU. Det är också en historisk fråga. Den finns inte med i arbetsprogrammet, men det är viktigt och centralt med ett gemensamt ställningstagande när det gäller utbildning.

Det handlar om Erasmusprogrammet. Innan EU fanns var det inte lika enkelt för studenter på högskolenivå att studera i olika länder. Möjligheten fanns, men det var inte lika enkelt.

Gemensamma överenskommelser gör det möjligt för enskilda studenter att studera utomlands. Därför kommer till exempel lärlingsprogrammet att vara positivt. Och EU:s program, Utbildning 2020, kan bidra till något mycket mer positivt för EU när det gäller utbildningsfrågan och arbetsmarknaden än i dag.

Pernilla Stålhammar (MP)

Anf. 27 Pernilla Stålhammar (MP)

Herr talman! Det är ett tveklöst faktum att Europa står inför en av sina största utmaningar sedan järnridån föll och öst och väst skulle giftas samman. Ett halvt sekel av separation, misstänkliggörande och rivalitet skulle läkas ihop för att bädda åt en ny generation européer. En ny generation EU-medborgare skulle inte behöva tänka på om man var född i Polen eller Portugal, i Aten eller Amsterdam. Som europé skulle man kunna förflytta sig över gränserna, utbilda sig, skaffa jobb och bilda familj. Ett gränslöst Europa har gett oss gränslösa möjligheter.

Men det är inte alla som tycker att de har kunnat ta del av de möjligheterna. Alla har inte sett ett gränslöst Europa som en tillgång. De har snarare sett det som ett hot mot jobben, mot välfärden och mot de lokala marknaderna. EU-byråkratin som är tänkt att säkerställa kvalitet, tillräknelighet och transparens har i stället fått symbolisera ineffektivitet och otillgänglighet.

Det demokratiska projekt som EU är har dessvärre inte alltid lyckats stärka de möjligheter till och upplevelser av medbestämmande och inflytande som europeiska medborgare vill se. För många har avståndet mellan medborgare och beslutsfattare tyckts öka. Men tanken var att Europa skulle kännas mer tillgängligt för alla. Här har vi mycket att jobba med. Vi ser nu runt om i världen vilka effekter och konsekvenser växande klyftor mellan stad och land, mellan fattig och rik, mellan medborgare och beslutsfattare får.

Herr talman! I dag röstar Nederländerna om vilken väg man ska välja. Det slår mig att det ser ut som att det, precis som i Österrike, är framför allt två vägar som växer sig större och starkare. Vi ser å ena sidan den pessimistiska, misstänksamma och nationalistiska väg som utmärker de högerextrema partierna. Där ser man människor som problem i första hand, snarare än som tillgångar. Där väljer man i första hand att sluta sig och vara sig själva nog, i stället för att öppna sig och sträcka ut en hjälpsam hand när det börjar blåsa.

Vi ser å andra sidan det gröna stråket. Det representeras exempelvis av Van der Bellen som österrikisk president, Groen Links med Jesse Klaver som lyckats fyrdubbla stödet till det gröna partiet och vårt eget svenska exempel med en rödgrön regering som leder vägen för ett hållbart och solidariskt Europa. Vi löser utmaningar tillsammans och ser potential i varje människas förmåga att göra skillnad.

Herr talman! EU har bekymmer. Men vi har också fantastiskt goda förutsättningar för att lösa dessa bekymmer. Vi behöver stärka förtroendet, samtalet och tilliten mellan beslutsfattare och medborgare. Vi behöver stärka delaktigheten och minska avståndet mellan beslut och vad vi beslutar om.

EU ska ägna sig åt det som EU är bäst lämpat att lösa: de gränsöverskridande utmaningarna som klimatförändringar, säkerhet och migration utgör. EU ska vara den öppna union som har gjort och gör det möjligt för människor att förflytta sig över gränser, utbilda sig, arbeta och bygga nya liv och möjligheter - oavsett var i unionen man råkar vara född eller vill befinna sig.

Herr talman! Jag är glad över att vi i Sverige har en tämligen bred och blocköverskridande samsyn om det värde och den vikt EU spelar i dag för ett tryggt, hållbart och säkert Europa.

Det är genom mer samarbete och öppenhet, inte mindre, som vi kan öka sysselsättningen och investeringarna i vår del av världen. Det är genom mer samarbete och öppenhet, inte mindre, som vi kan ställa om Europas energimarknad till att vara klimatneutral och säker. Det är genom mer samarbete och öppenhet, inte mindre, som vi kan möta flyktingsituationen i världen i dag. Europa ska vara en välkomnande och solidarisk aktör, inte en ogästvänlig plats där man vill göra det sämre för människor att leva.

Mina vänner! EU är viktigare än någonsin - för freden, för demokratin och för de mänskliga rättigheterna. Vi behöver sammanhållning nu. Vi behöver stå upp för det europeiska samarbetet. Vi behöver tveklöst stå upp för det östliga partnerskapet. Vi behöver stå upp för länders rätt att välja vilken riktning man vill ta, vilken historia man vill skriva - oavsett var man råkar ha sitt geografiska läge, oavsett om ens granne inte anser det. Allt annat strider mot folkrätten. Vi måste stå upp mot de nationalistiska krafter som försöker motverka vårt öppna samhälle och vårt samarbete.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.

(Applåder)

Kerstin Lundgren (C)

Anf. 28 Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Välkommen till debatten, ministern! Det är alltid trevligt när regeringen deltar i våra debatter.

Herr talman! Det här är en speciell dag. Vi ska diskutera kommissionens arbetsprogram samtidigt som blickarna riktas mot ett av EU:s medlemsländer, Nederländerna, där val hålls i dag.

Det finns tecken på att vårt EU befinner sig i utmanande tider. EU som fredsprojekt firar i år 60 år. Det måste vi påminna oss och lyfta fram. Ibland känns det nämligen som att vi glömmer vår egen historia. Det är inte av godo.

Under de 60 år som har förflutit har det varit en fantastisk utveckling i vårt Europa. EU har fått många nya medlemmar. Och i dag är det många som söker en röst för de värden som har burit fram Europa, som har burit upp EU. Det är liberala värden som handlar om multilateralism, demokrati, fri- och rättigheter för människor, en fungerande rättsstat, öppenhet och respekt. Ett år som detta är det viktigt att EU:s röst är tydlig när det gäller våra grundläggande liberala värden. De hotas i dag från många olika håll.

Kommissionens arbetsprogram för 2017 fångar delvis dessa värden, även om de tio punkter som lyfts fram också vilar på en del andra grunder.

Jag har ingenting emot de tio punkterna, men det är viktigt att man under 2017 verkligen står upp för värdefrågor. Det må gälla utanför och också inom EU:s gränser.

Det finns ett pågående arbete med utvecklingen i Polen. Där utmanas och hotas de liberala värdena. Det är då viktigt att kommissionen står upp för det som är förenande. Det gäller naturligtvis också Ungern och andra länder som riktar blickarna mot de illiberala stråk som vi ser växa sig starkare i dag.

Fokus i utrikesutskottets betänkande sätts på de områden som utskottet särskilt svarar för. De må gälla öppen och rättvis frihandel, som nu är ett område som hotas. Många söker stänga, sluta gränser och hitta bilaterala lösningar i stället för de globala lösningar som verkligen skapar förutsättningar för likvärdiga handelsmöjligheter. Det är viktigt att vi i dessa tider står upp för frihandel och att vi gör det även när USA verkar drivas bakåt. Vi hoppas att EU ska kunna vara en god och framgångsrik röst i samtalen med USA:s nya administration - detta för att vända det stråk som ser ut att vara Trumps vandringsväg.

Migrationspolitiken är också ett av de områden som står i fokus för innevarande arbetsprogram och för utrikesutskottet. Vi har en samsyn om att man behöver utveckla en ny migrationspolitik.

Jag vill också understryka vad utskottet uttalar när det gäller partnerskapsländer. När det används utvecklingsfinansiering i tredjeländer för att lösa en del av migrationsutmaningarna är det viktigt att det sker på ett sätt som är förenligt med Dacs regelverk. Man bör inte tumma på dessa frågor i EU:s migrationspolitiska arbete.

Herr talman! Slutligen vill vi från Centerpartiet se EU som en stark global aktör. Det behövs en sådan tydlig röst. Det behövs en tydlig röst gentemot vårt östra grannskap. Ukrainas vice premiärminister besöker i dag Sverige. Ukraina är ett av de områden som har uppenbara behov av en stark global röst från EU - en röst som tydligt står upp för Ukrainas territoriella rättigheter och integritet, en röst som är tydlig gentemot Ryssland som angripare och en röst som håller ihop mot våra antagonister när det gäller Ryssland.

Det behövs också en tydlig röst när EU utmanas. Under de senaste dagarna har vi kunnat se Turkiet och en alltmer auktoritär Erdogan som försöker att trasa sönder relationer efter bästa förmåga - och den förmågan verkar ju vara stor.

Men, herr talman, vi måste stå upp samlat mot Turkiet. Jag förväntar mig att ministern här tydligt kommer att markera stöd både för Hollands uttalanden och för Tysklands agerande när det gäller den senaste diplomatiska krisen med Turkiet.

Herr talman! Med detta yrkar jag avslag på reservationerna. Jag hänvisar också till det särskilda yttrandet.

(Applåder)

Birgitta Ohlsson (L)

Anf. 29 Birgitta Ohlsson (L)

Fru talman! Den 25 mars firar EU:s ledare att Romfördraget fyller 60 år. I dag diskuterar vi kommissionens arbetsprogram, och - som Kerstin Lundgren nämnde - i dag går Nederländerna till val. Det är ett av årets tre så kallade ödesval i Europeiska unionen. Det nederländska folket har i dag att välja mellan populism och anständighet, mellan rasism och det öppna, liberala samhället.

Framför allt kommer dagens val, precis som de tyska och franska valen, att vara en strid mellan europeisk gemenskap och nationalistisk splittring.

Sverigedemokraternas systerparti lovar att hålla en omröstning om nexit, om man vinner. Wilders vill att Nederländerna lämnar EU - detta trots att landet är gravt beroende av export och trots att Nederländerna kommer att drabbas hårt av brexit. En tredjedel av Nederländernas bnp utgörs av handel. Vi ser i dag i Europa en tom och destruktiv nationalism när den är som allra värst.

Fru talman! Ändå hör vi samma krav här hemma. EU är Nederländernas bästa investering, och det är också Sveriges bästa investering. Europeiska unionen grundades på ruinerna från världen av i går. Efter årtionden, till och med århundraden, av krig och elände kunde arvfienderna enas om att fred skulle råda på den europeiska kontinenten. EU är en seger för demokrati, frihet och öppenhet.

Det är också en fråga om var vi känner oss hemma. För mig är svaret självklart: Europa. Sverige är och ska förbli en del av den europeiska gemenskapen och familjen. Vi vet att demokrati, frihet och öppenhet har lagt grunden för det svenska välstånd som vi drar fördel av i dag. Frihandel och nyfikenhet har lett till bättre hushållning med resurser och snabbare teknikspridning. Men nu vill en del partier i denna kammare att vi ska dra tillbaka allt detta.

Världen ser inte likadan ut i dag som den gjorde 1995, då Sverige gick med i Europeiska unionen. Den har förändrats. På samma sätt är inte Sverige samma land som före EU-medlemskapet. Vi har blivit rikare, och människors valfrihet har ökat kolossalt. Vi tar i dag för givet att man utan krångel ska kunna studera och arbeta i ett annat europeiskt land. Många har hittat kärleken på kontinenten. Människor kan leva tillsammans oavsett medborgarskap - allt detta tack vare Europeiska unionen.

Efter inträdet i EU växte Sveriges handel snabbare än någon någonsin kunde förutspå eller ens ana. Handeln har sedan dess specialiserats, vilket innebär att vi gör det som vi är bra på i stället för att göra mycket och halvdant.

Svensk jordbrukspolitik har blivit mer öppen och avreglerats. Konkurrensen har sporrat livsmedelsindustrin till att bli vassare. Våra företag kan nu sälja sina produkter på samma villkor till över 500 miljoner européer - att jämföra med 10 miljoner svenskar.

På samma sätt har människor i dag fler arbetsgivare att välja mellan.

Det är de fyra friheterna som är grunden i EU. Europas framgång bygger på den fria rörligheten för varor, tjänster, kapital och människor. Dessa friheter får vi inte slarva bort eller glömma bort.

Före Sveriges inträde i Europeiska unionen möttes svenskar av identitetskontroll och gränsbevakning också på resor genom Europa. De unga som är födda på 1990-talet och 2000-talet och som jag möter i dag är helt oförstående inför de id-kontroller som nu finns vid Öresundsbron. Det är ett absurt inslag för en generation som har sluppit stöta på ord som gränshinder och visumansökningar.

Sverige utan EU var ett fattigare, ett mer inskränkt och ett slutnare Sverige.

EU är också världens mest framgångsrika demokratiprojekt. Tack vare EU har det varit fred i Europa, och det är tack vare EU som det kommunistiska Östeuropa har demokratiserats.

Genom att ställa krav på mänskliga rättigheter och demokrati i utbyte mot handelsavtal och ekonomiska fördelar har EU med mjuk makt kunnat påverka länder i frihetlig riktning. Det är också därför som ett demokratiförbund som EU förblir en förebild för andra länder och regioner att ta efter.

Detta tunga ansvar faller nu om möjligt ännu tyngre på de europeiska axlarna. Efter att USA har valt Donald Trump som ny president är det EU och inte USA som är frihetens främsta försvarare globalt. Det är EU som tillsammans med andra demokratier måste leda den fria världen.

Därför måste EU axla ett starkt ansvar också på hemmaplan. Man måste vara tuff i kritiken mot de länder som slarvar med mänskliga rättigheter - jag tänker framför allt på Ungern och Polen. Vi måste våga använda politiska och ekonomiska sanktioner. Det ska kosta mycket att inte leva upp till EU:s ideal.

Därför tycker jag, när vi diskuterar kommissionens arbetsprogram, att EU-kommissionen inte har varit tillräckligt tydlig på denna punkt. Jag hade förväntat mig en mycket starkare och kraftfullare röst efter det som har hänt.

Det är också viktigt att EU inte blir slappt i sin kritik av Ryssland, Belarus, Kina och andra parter. Vi liberaler tror på handel med andra regioner. Ömsesidigt beroende lägger en bra grund för fred, men inte till vilket pris som helst. Vi får inte sälja oss billigt.

När regeringen i Europeiska rådet har diskuterat EU:s relationer med exempelvis diktaturen Kina kan man ibland fråga sig om EU-kommissionens röst är tillräckligt stark när det gäller att lyfta fram brott mot mänskliga rättigheter och förtryck av oliktänkande. Jag tvivlar ofta på att de tusentals politiska fångarna hamnar tillräckligt högt upp på agendan.

Förra året firade Sverige 250 år med tryckfrihet. Vi måste fortsätta att lyfta dessa frågor i EU, inte minst när partier som Sverigedemokraternas vänner i Polen och Ungern drar undan mattan för progressiva röster. Särskilt viktigt är detta i dag, när ett viktigt EU-land väljer mellan unken nationalism och europeisk öppenhet.

(Applåder)

Désirée Pethrus (KD)

Anf. 30 Désirée Pethrus (KD)

Fru talman! Jag vill också välkomna statsrådet - det är alltid trevligt när statsråden är med i debatterna.

Utrikesutskottet har granskat kommissionens arbetsprogram och politiska prioriteringar för 2017. Vi tycker ofta att medlemsländerna är olika och har olika behov, men man kan nog ändå konstatera att EU följer de prioriteringar som medborgarna i hela EU lägger stor vikt vid. Målet för årets arbetsprogram är ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum. Det sätter säkerhetsfrågorna i fokus, vilket jag tror att medborgarna vill just nu.

Kommissionen lyfter tio olika prioriteringar, och vi kristdemokrater vill särskilt att EU lyfter frågan om en hållbar migrations- och asylpolitik och säkerhetsfrågor som gränsförvaltning, men också hur vi ska samarbeta bättre kring våra gemensamma försvarsförmågor. Därutöver behövs naturligtvis olika satsningar på jobb och välfärd, där frihandel är en viktig ingrediens.

Fru talman! Man kan nog säga att EU och hela dess framtid är i kris. Brexit har ju satt EU:s framtid i blixtbelysning, och frågan är hur EU ska hålla ihop. Migrationskrisen sliter och drar i EU, ett EU som vill visa solidaritet men där få länder är beredda att göra en insats för människor på flykt.

Sverige har tagit ett stort ansvar i förhållande till sin befolkning. Vi avsätter mer än vad UNHCR:s flyktingorgan gör. UNHCR har uppgett att 65 miljoner är på flykt från sina hem. Dess budget för 2016 var 70 miljarder kronor. Det är kostnaden för en del av vårt flyktingmottagande under ett år, men inte allt. Man räknar med att Migrationsverket får ungefär 60 miljarder, och våra integrationssatsningar kostar ungefär 30 miljarder. Sedan har vi välfärdssatsningar på skola och vård och så vidare, och vi är dessutom en av de största bidragsgivarna till UNHCR. Så man måste ändå säga att Sverige gör väldigt mycket på migrationsområdet.

Men fler länder måste göra mer, och här måste EU vara tydligt: Om vi ska kunna hålla ihop krävs en gemensam solidaritet. Det ska naturligtvis också vara ett internationellt åtagande; det är inte bara EU som ska ta ansvar för flyktingkrisen. Därtill kommer alla människor som är ekonomiska flyktingar, som också vill söka sig till EU och måste ha möjlighet till försörjning. Vad ska hända med den gruppen? Här behövs kanske flera olika system för arbetskraftsinvandring, vilket kan förbättras inom EU.

EU:s medlemsländer diskuterar nu ett nytt mottagningssystem på migrationsområdet och hur regelverket ska kunna vara lika för alla. Jag tror att det är bra, men det kommer kanske ändå inte att göra så stor skillnad när det gäller vart människor söker sig. De olika medlemsländerna har olika social välfärd och olika ekonomisk utveckling och därmed också olika dragningskraft.

EU måste därför hitta vägar för att öka möjligheterna till lagliga vägar in i EU. Vi kristdemokrater har drivit detta på olika sätt. Vi har bland annat talat om humanitära visum och möjlighet att söka sådana i tredjeland, något som regeringen har avvisat.

EU-domstolen kom nyligen med en dom som sa att det är upp till varje land att fatta beslut om man vill ge människor rätt till humanitära visum. Jag tror att det vore bra om man öppnade för möjligheten i bredare bemärkelse: att EU kan ge stöd till de länder som vill vara med och bidra till att ta emot nödställda men att vi får det att ske under ordnade former. Ett förbättrat och utökat kvotflyktingssystem måste också komma på plats.

EU strider om flyktingfrågan. En sak tror jag dock att alla är överens om, och det är att vi inte igen kan ha en situation som under 2015, då människor okontrollerat kom in i EU utan att vi hade kontroll över vilka de var och med vilka avsikter de kom. Registrering av människor gjordes inte, och Dublinförordningen sattes helt ur spel.

Vi behöver, fru talman, de avtal vi har med Turkiet, och vi kommer att behöva fler med Nordafrika. Men vi ska naturligtvis ha avtal som grundar sig på internationell rätt; det är viktigt.

EU måste nu samla sig. Vi måste hitta kompromisser som alla kan leva med - det är nödvändigt för att hålla ihop EU. EU är den största biståndsaktören i världen. Det kan vi använda till förebyggande insatser, för självklart är det viktigast att komma åt fattigdom och konflikter, som sliter isär länder och tvingar människor på flykt.

Detta innebär också att EU måste bli en starkare säkerhetspolitisk aktör. Diplomati och bistånd är ett sätt att arbeta förebyggande, men EU måste också kunna stå starkt för att skydda medborgarna. Vi kristdemokrater vill inte se en EU-armé men däremot mer av mellanstatligt försvarssamarbete.

Vi måste också se till att vi har en säker bevakning av våra yttre gränser när omvärlden ser ut som den gör. Terrorismens utbredning och spridning förfärar, och den har under senare tid slagit till även på europeisk mark. Detta måste vi ta på allvar. Vi får samtidigt vara försiktiga så att vi inte börjar begränsa våra egna friheter, men vi kan inte vara naiva och stå oförberedda på de hot vi nu känner till.

Andra länders agerande på europeisk mark, allvarliga internetattacker och infiltration i politiska partier är något som särskilt uppmärksammats i Frankrike, men också i USA. Detta måste tas på allvar. Rysslands agerande manar till eftertanke, men också till motåtgärder. Vi ska inte söka motsättningar, men vi ska svara på reella säkerhetshot. Internetattacker mot väsentliga säkerhetsintressen måste vi motverka tillsammans.

Fru talman! En annan viktig fråga är hur EU kan fortsätta att vara världens största ekonomi. Tack vare vår gemensamma styrka har EU spelat en central roll i utformningen av globala handelssystem. Mer än 30 miljoner arbetstillfällen inom EU sägs vara beroende av utrikeshandeln, och 90 procent av den globala ekonomiska tillväxten under de närmaste åren förväntas skapas utanför EU.

I det särskilda yttrande som M, L och KD har skrivit i betänkandet lyfts just vikten av en frihandelsvänlig linje. Vi betonar att handelsavtalen inte ska urholka gällande sociala, fackliga och ekonomiska rättigheter i Sverige och EU. Investeringsskydd ska vara rättssäkert och öppet och inte inskränka staters demokratiska beslutsfattande.

Det behövs mer satsningar inom EU på små och medelstora företag och på kvinnors företagande och deltagande på arbetsmarknaden. Om kvinnor arbetar i samma utsträckning som män anses bnp inom EU kunna öka med 12 procent; det är väldigt mycket.

Regeringen har sagt att man vill slåss för en social dimension och en social pelare. Vi tycker att det är detaljstyrning som EU inte bör syssla med. Vi ska ha, och vi har, bra regler i EU för arbetarskydd, arbetsmiljöfrågor och diskrimineringsskydd. Låt det räcka så.

Regeringen vill också ändra utstationeringsdirektivet. Vi tror att det är fel väg att gå, vilket också flera andra länder anser.

Mer eller mindre av EU? Det är frågan. Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker lade nyligen fram en vitbok med fem scenarier för EU-27, något som medlemsländerna ska ta ställning till. Det blir en viktig diskussion för oss alla att delta i. Så låt oss fortsätta diskussionen om EU och dess betydelse för framtiden.

Vi behöver utveckla ekonomin. Vi behöver lösningar på migrationsområdet och på försvars- och säkerhetsområdet. Vi måste ta klimathotet på allvar och fortsätta satsa på energisäkerhet.

Vi kristdemokrater har inga reservationer i det här betänkandet. Vi tycker att EU-kommissionens arbetsprogram i stort är bra. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Ann Linde (S)

Anf. 31 Statsrådet Ann Linde (S)

Fru talman! Jag vill börja med att säga att det känns väldigt bra att vara här och få möjlighet att diskutera EU med er. Jag kommer kort att tala om kommissionens arbetsprogram och den ökande ojämlikheten och för första gången presentera regeringens EU-prioriteringar för 2017. Avslutningsvis kommer jag också att säga några ord om kommissionens vitbok om EU:s framtid, som ju Désirée Pethrus precis nämnde i sitt anförande, liksom regeringens arbete med delaktighet och brexit.

Jag är glad över att det i utrikesutskottets utlåtande i stort verkar finnas politisk samstämmighet gällande kommissionens arbetsprogram. Det ligger i stora delar i linje med de EU-prioriteringar som regeringen presenterar i dag, där frågorna om jobb, klimat, migration och säkerhet är i fokus. Jag kommer att återkomma till dessa strax, men låt mig först sätta det hela i ett större sammanhang.

Fru talman! Globalisering och handel har lyft många ur fattigdom, men många oroar sig också över växande klyftor och ökad sårbarhet. En våg av nationalism och protektionism har slagit in över världen och Europa, och det påverkar självklart också EU.

Många upplever just nu att förändringar inte är förbättringar. Tvärtom upplever väldigt många att förändringar är försämringar. Människor ser sina arbeten slås ut av den globala konkurrensen och teknikutvecklingen och därmed hur deras livssituation hotas. Det gäller att förstå att den här frustrationen finns, att den är stark och att den tyvärr på många ställen är välgrundad.

På många sätt tror jag att den populistiska och nationalistiska vågen har skapats på grund av att både nationella regeringar och EU inte har klarat av att leverera tillräckligt, och framför allt inte tillräckligt fort. Alla har inte fått del av ökad tillväxt; i stället har klyftorna vuxit. När människor upplever att de får det sämre letar de efter alternativ och snabba svar.

Det allra viktigaste är att EU kan leverera resultat, både på ett övergripande plan och i människors vardag, och visa att EU skapar ett värde för alla medborgare.

Det finns mycket som kan göras här och nu. Det är viktigt att EU kan leverera resultat som påverkar på riktigt. Därför kommer regeringen att prioritera tre områden i EU-arbetet under 2017:

ett Europa för jobb och inkluderande tillväxt

en ambitiös klimat, energi- och miljöpolitik

en solidarisk flykting- och migrationspolitik och en säker omvärld.

Låt mig säga något om varför vi har valt just dessa områden.

Fru talman! Det första området är jobb och inkluderande tillväxt. Sedan Sverige gick med i EU har handeln vuxit och våra reallöner ökat. Över 1,4 miljoner svenskar går till jobbet tack vare den svenska exporten, och mer än 70 procent av den exporten går till EU.

Handeln med den inre marknaden är avgörande för Sverige. Det finns en stor potential i mer ambitiös tjänstehandel och digitalisering. För att ännu fler svenskar ska kunna gå till jobbet driver regeringen på i dessa frågor. Samtidigt som den inre marknaden måste fördjupas än mer för att handeln ska kunna öka behöver vi också se till att det råder sjysta villkor för dem som arbetar på den inre marknaden och att det inte leder till lönedumpning eller försämrade villkor.

Den ekonomiska krisen har visat att EU:s medlemsstater påverkas av varandras ekonomiska och sociala utveckling. När klyftorna ökar urholkas förtroendet för samarbete och politiska lösningar. I stället växer rädslan för globaliseringen och rörligheten, och det riskerar att skapa en grogrund för främlingsfientlighet och extremism. Det går inte att blunda för detta. Tvärtom är regeringen fast besluten att försöka göra något åt problemen.

Den 17 november står statsministern tillsammans med kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker värd för ett toppmöte i Sverige om rättvisa jobb och tillväxt. Genom att utbyta erfarenheter med medlemsstater, arbetsmarknadens parter och andra nyckelaktörer på högsta nivå kan vi lära av varandra hur gemensamma utmaningar ska tacklas.

Fru talman! Klimat, energi och miljö är den andra prioriteringen. Vårt samarbete inom EU har en viktig betydelse inte minst på klimat, energi och miljöområdet. Tillsammans kan vi fortsätta vara en stark och pådrivande global kraft. Trots att mängden koldioxidutsläpp de senaste tre åren har minskat finns det mycket kvar att göra.

Regeringen fortsätter att driva en ambitiös klimat, energi- och miljöpolitik. Vi gör detta genom att verka för att EU ska värna Parisavtalet och dess genomförande. I februari 2017 föreslog vi instiftandet av en klimatlag - ett historiskt beslut med ambitionen att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria länder.

Men miljöproblemen är gränslösa. Förstöringen av miljön sker lokalt, men miljöförstöringens konsekvenser tar inte hänsyn till nationsgränser. Luftföroreningar är ett exempel där EU bidrar till att tackla problem som enskilda länder inte kan lösa själva. Under 2016 antog EU en ny lagstiftning, som förväntas bidra till en halvering av antalet förtida dödsfall orsakade av luftföroreningar inom EU.

Fru talman! Den tredje prioriteringen är migration och säkerhet.

Migrationen till Europa är en utmaning för EU:s medlemsländer, och lösningar måste bygga på att alla tar ett ansvar. Vi måste givetvis arbeta för att långsiktigt motverka grundorsakerna till ofrivillig migration och samtidigt säkerställa att EU har kontroll över den yttre gränsen. Det är en förutsättning för att den fria rörligheten inom Schengenområdet ska fungera.

Trots utmaningarna går det ändå sakta i rätt riktning. EU gör redan stor nytta i arbetet mot människosmuggling, och medlemsländerna arbetar för att snabbt enas om ett nytt asylsystem. För regeringen är det viktigt att ett sådant system ger en jämnare fördelning av personer som söker skydd i EU och att fler lagliga vägar till skydd i EU skapas. Vi måste dessutom se till att asylprövningar sker rättssäkert och att de som får avslag återvänder på ett väl fungerande sätt.

Vi vet att mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer utmanas runt om i världen. Dessa grundläggande värderingar kan inte tas för givna. De måste ständigt försvaras och främjas, såväl internt i medlemsstaterna som i EU:s externa relationer.

Rysslands aggression gentemot Ukraina och de fruktansvärda terroristattentaten under de gångna åren visar på behovet av ett starkare och mer samlat EU-agerande. Vi måste bygga vår säkerhet tillsammans med andra, och där är EU viktigare än någonsin.

Med genomförandet av EU:s globala strategi kommer EU att utveckla en gemensam säkerhets- och försvarspolitik som omfattar en effektiv civil och militär krishanteringsförmåga. EU:s förmåga att hantera både extern och intern säkerhet är avgörande för en bibehållen säkerhetsordning i Europa.

Fru talman! Jag har nu berättat om regeringens prioriteringar för arbetet med EU under 2017. Låt mig nu säga några ord om EU:s framtid.

Den 1 mars presenterade EU-kommissionen en vitbok om Europas framtid. I rapporten finns inga skarpa slutsatser utan scenarier som syftar till att belysa konsekvenserna av olika vägval för hur EU ska utvecklas fram till 2025.

Ett antal tankepapper för centrala politikområden ska presenteras under de kommande månaderna. Syftet med dessa ska vara att stimulera diskussionen genom att presentera alternativa utvecklingar utan att dra färdiga slutsatser.

Diskussionen om EU:s framtid är både viktig och välkommen. Tillsammans måste vi analysera vilka konsekvenserna av de olika vägvalen för både EU och Sverige är. Här måste vi få till en bred diskussion som kan skapa förutsättningar för en samsyn. Här har riksdagen en väldigt stor roll att spela.

Jag är glad över att kommissionen försöker stärka delaktigheten i utformningen av EU:s framtid. Arbetet med ökad delaktighet i EU-arbetet ligger mig faktiskt väldigt varmt om hjärtat. Genom det som vi kallar för EU-handslag för ökad delaktighet med olika aktörer och parter försöker jag stärka kunskapen och stimulera till diskussion i olika EU-frågor. I december genomförde jag ett första sådant EU-handslag för ökad delaktighet med arbetsmarknadens parter. För en dryg månad sedan genomförde jag ett nytt EU-handslag i Skellefteå med de norra länen. Under året kommer jag att genomföra flera handslag, för jag tror faktiskt att vi kan göra skillnad och att vi behöver göra skillnad.

Som en del av delaktighetsarbetet har regeringen åtagit sig att genomföra EU-sakråd. Hittills har två genomförts. Med anledning av kommissionens vitbok kommer jag att kalla till ett nytt EU-sakråd med fokus på EU:s framtid. Jag kan säga att många av delaktighetsdelarna kommer från den utredning som ledamot Birgitta Ohlsson initierade när hon var EU- och demokratiminister.

Fru talman! Jag måste säga någonting om brexit. Det är ändå en stor fråga: den kommande skilsmässan mellan Storbritannien och EU. Det är viktigt att vi som är kvarvarande medlemmar i EU håller ihop och att vi kan få ett välfungerande frihandelsavtal med Storbritannien. Regeringens prioritering är att upprätthålla Sveriges goda relation till Storbritannien, och vi ska göra allt vi kan för att förhandlingarna ska bli så konstruktiva som möjligt. Jag har träffat den brittiske ministern med ansvar för brexit, David Davis, flera gånger. Vi har haft bra samtal. Samtidigt vet vi att Storbritanniens beslut att lämna unionen kommer att få konsekvenser för oss svenskar men framför allt för britterna själva. Vi har möjlighet att bidra konstruktivt, och det kommer vi att göra.

Fru talman! Med de orden vill jag tacka så mycket för mig. Jag ser fram emot en konstruktiv och energirik diskussion.

(Applåder)

Désirée Pethrus (KD)

Anf. 32 Désirée Pethrus (KD)

Fru talman! Jag tycker att det var bra. Jag tror att vi i stora delar har en liknande syn på framtiden i EU och på prioriteringarna när det gäller jobb och tillväxt, energi och miljö, solidarisk flyktingpolitik och säker omvärld - jag tror att det var det ministern nämnde. Jag tycker att det är bra frågeställningar som vi absolut måste ha i fokus.

Jag tycker också att vi ska ha sjysta villkor på arbetsmarknaden. Det är någonting som EU naturligtvis ska uppmuntra. Vi har, tycker jag, ganska många lagstiftningar och direktiv på det området. Social utveckling är viktig i våra medlemsländer för att alla ska hänga med - alla ska få en chans till utveckling och välfärd.

Men så nämner statsrådet mötet i Göteborg i november. Sverige ska då stå värd för ett EU-toppmöte om rättvisa jobb och tillväxt. Det har rått lite oklarheter kring en fråga som vi först har förhandlat om i arbetsmarknadsutskottet. Det gäller den sociala pelaren, som vi tycker är alldeles för detaljerad. Vi tycker inte att EU ska gå in och tala om exakt när någon ska ha en jobbcoach och så vidare. Det är någonting som varje land själv måste fatta beslut om. Vi ska ha regelverk som säger att man inte får ha lönedumpning och så vidare.

Jag har då en fråga. Statsministern sa i går att han inte driver det här, men arbetsmarknaden driver detta. Nu undrar jag bara: Vad säger EU-ministern? Driver hon den frågan? Vad är regeringens linje när det gäller den sociala pelaren?

Ann Linde (S)

Anf. 33 Statsrådet Ann Linde (S)

Fru talman! Tack, ledamot Désirée Pethrus, för frågan! Jag hoppas att vi driver samma linje i regeringen. Vi hoppas att toppmötet ska vara en möjlighet att diskutera en effektiv arbetsmarknad, väl fungerande sociala trygghetssystem och en social dialog med regeringschefer, arbetsmarknadsministrar och arbetsmarknadens parter. Men syftet är inte att fatta beslut om den sociala pelaren eller att fatta detaljerade överstatliga beslut om till exempel jobbcoacher, som Désirée Pethrus nämnde. Syftet är att se: Vad kan vi lära oss?

Bakgrunden är att det har varit alldeles för lite fokus på hur människor på arbetsmarknaden och de sociala delarna av samhället har det. Ända sedan finanskrisen har man bara pratat om att rädda bankerna och om hur man ska få ekonomin att fungera. Man har väldigt mycket glömt bort frågan: Hur ska vi få en bra situation för människor på arbetsmarknaden? Därför vill vi lyfta de här sociala frågorna, som vi ofta kallar arbetsmarknadsfrågor i vår vokabulär. Jag tror att det kan bli väldigt bra.

Svaret är: Syftet är inte att fatta några överstatliga beslut på detta toppmöte.

Désirée Pethrus (KD)

Anf. 34 Désirée Pethrus (KD)

Fru talman! Det låter hoppingivande. Det låter som att vi börjar bli överens med regeringen om den sociala pelaren. Det är ingen bra idé att gå vidare med den typ av detaljstyrning som i alla fall fanns i utkastet till sociala pelaren, som vi fick se i arbetsmarknadsutskottet. Vi vill inte ha mer överstatlighet när det gäller arbetsmarknadspolitiken. Vi tror att det regelverk som finns i dag är en bra ram för säkerhet och trygghet. Det handlar om diskriminering på arbetsmarknaden. Det finns arbetsmiljödirektiv. Det handlar om föräldraledighet. Vi har flera olika direktiv när det gäller arbetarskydd och lönedumpning. Jag tycker att detta har visat sig vara väldigt effektivt och bra.

När det gäller detta med att det har varit mycket fokus på att rädda banker kan jag i och för sig tycka att det för många vanliga medborgare nog är ganska bra att EU har gått in för att försöka skapa en trygghet på den finansiella marknaden. Det är också någonting som skapar en trygghet för medborgarna.

Men jag skulle i mitt andra inlägg vilja ställa en fråga när det gäller tillväxt och att vi måste ha en solidarisk flyktingpolitik. Jag tycker att det hänger ihop med en fråga som jag försöker driva i EU-nämnden ganska ofta. Det handlar om lagliga vägar in i EU. När det gäller arbetskraftsinvandring har vi också ofta haft en reservation från Alliansen. Vi tycker att det är synd att inte regeringen driver det. Det finns i dag ett blåkortsdirektiv i EU som ger ökad möjlighet att ta hit arbetskraft. Men det finns inte för okvalificerad arbetskraft. Många av dem som nu finns i Nordafrika, som saknar arbete och som behöver ett arbete, kan ju matchas med dem som behöver arbetskraft här i Europa. Då skulle vi gärna se att regeringen driver frågan om fler lagliga vägar in. Det är min fråga till statsrådet.

Ann Linde (S)

Anf. 35 Statsrådet Ann Linde (S)

Fru talman! Regeringen driver frågan om fler lagliga vägar in. Det pågår även en utredning under Maria Ferm om detta. Vi är också positiva till att öka möjligheterna för tredjelandsmedborgare att komma till EU för högkvalificerade arbeten. Men vi anser att medlemsstaterna ska ha möjlighet att tillämpa nationella system för högkvalificerade arbetstagare vid sidan av det blåkortsdirektiv som finns. Annars finns det en risk för att den arbetskraftsinvandringen begränsas, och det tycker vi inte är bra.

Jag tror att det var svar på frågorna.

Margareta Cederfelt (M)

Anf. 36 Margareta Cederfelt (M)

Fru talman! Jag börjar med att yrka avslag på reservationerna och bifall till utskottets förslag i betänkandet, eftersom jag missade detta i mitt anförande. Jag vill också tacka statsrådet för hennes deltagande i debatten. Det är alltid uppskattat här i riksdagen.

Jag lyssnade på statsrådet angående EU, och jag har några detaljfrågor som jag vill lyfta upp som är väldigt, väldigt avgörande.

När det gäller jobb och företagande är TTIP, EU:s avtal med omvärlden, en grundläggande fråga. Jag skulle gärna se att statsrådet utvecklar sin syn på detta. Vi moderater tror att TTIP är väldigt, väldigt viktigt för Sverige och för Europa men också för USA, och därför hoppas jag att regeringen verkligen ser till att arbeta för avtalet.

Regelförenklingar och företagande är frågor som vi har debatterat mycket här i riksdagen. Det är en fråga som näringslivet lyfter upp hela tiden, och det är också en fråga som arbetsmarknadens parter har lyft upp, däribland fackföreningarna. Jag tycker att det här är viktigt, och jag hoppas att regeringen delar den uppfattningen och kommer att arbeta för detta.

Ytterligare en fråga som jag vill lyfta fram handlar om det östliga partnerskapet. Länder som samarbetar brukar få en positiv utveckling. Jag vill gärna höra hur statsrådet ser på detta, för jag hörde ingenting om det östliga partnerskapet i anförandet.

När det gäller migrationspolitiken tycker jag att det är viktigt att tänka på mänskliga rättigheter men också att underlätta för flyktingar att ta sig in på arbetsmarknaden.

Ann Linde (S)

Anf. 37 Statsrådet Ann Linde (S)

Fru talman! Tack för frågorna! Om jag börjar med TTIP, alltså det handelsavtal som förhandlades ganska långt mellan EU och USA fram till att den nya administrationen tillträdde, är svaret att regeringen ser väldigt positivt på att det skulle bli ett handelsavtal mellan de två största ekonomiska områdena i världen, nämligen USA och EU. Det skulle otvetydigt leda till tillväxt och fler jobb.

Nu är det så här att vår och även EU:s bedömning är att det för tillfället ligger i frysbox, eftersom Trumpadministrationen har varit väldigt protektionistisk på många olika sätt när det gäller handel. Bland annat har man sagt att man inte längre ska vara med i det andra stora handelsavtalet som är helt färdigförhandlat, TPP, och att man ska omförhandla Nafta. Man har dock ännu inte sagt något uttalat om TTIP, och det gör att vi ännu inte dödförklarar det utan ser att det fortfarande finns en möjlighet.

Hittills har det dock inte funnits något särskilt intresse från administrationen. Nu blev deras så kallade handelsminister utfrågad i går - kanske några ledamöter hörde det - och det var ju just den här vägen, det vill säga att man ska skydda Amerika och protektionism mer än att ha fler handelsavtal. Därför är vi inte helt positiva.

När det gäller regelförenklingar kan jag bara säga att ja, regeringen jobbar för regelförenklingar, men jag är inte helt säker på att vi och ni har samma syn i allt.

Margareta Cederfelt (M)

Anf. 38 Margareta Cederfelt (M)

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaren. När det gäller frihandelsavtalet TTIP hoppas jag, och gör ett medskick här, att regeringen ser till att driva frågan framåt och verkligen undersöker alla möjligheter som finns när det gäller EU:s förmåga att få till ett avtal och naturligtvis även försöker påverka USA.

Jag säger detta därför att vi från Moderaterna inte har upplevt att regeringen har ställt sig positiv till TTIP tidigare och inte heller försökt skynda på processen. Därför vill jag lyfta denna fråga.

När det gäller regelverk och företagande har vi inte riktigt samma uppfattning, men det är ju viktigt att faktiskt arbeta för fler arbetstillfällen så att näringslivet kan stanna kvar i Sverige. Fler personer ska välja att starta företag och inte känna och uppleva att företagande är svårt och att det finns regler som gör att det är omöjligt att starta och driva ett framgångsrikt företag.

Sverige ska där vara ett föregångsexempel, och därför vill jag gärna få fler kommentarer från statsrådet om vilka frågor regeringen avser att driva inom EU för att uppnå regelförenklingar och för att det som står i kommissionens arbetsprogram ska genomföras.

När det gäller migrationsfrågorna vill jag återigen lyfta upp hur viktigt det är både med medborgarnas förtroende för migrationspolitiken och med EU som en rättsstat som ser till att bereda möjlighet för de personer som söker skydd att delta på arbetsmarknaden. Där kan regeringen göra mycket för att fler personer ska kunna ta sig in. Jag vill gärna ha kommentarer kring detta.

Ann Linde (S)

Anf. 39 Statsrådet Ann Linde (S)

Fru talman! Helt kort vill jag säga att det är felaktigt att påstå att inte regeringen försöker få ett avtal mellan USA och EU. Det har vi jobbat väldigt hårt för, men det är ju kommissionen som sköter alla förhandlingar. Det finns nu flera pågående förhandlingar - jag ska inte räkna upp dem alla - och vi ser också att det kan bli lättare på vissa andra områden, eftersom andra länder nu ser att den amerikanska marknaden stängs. Därför kan EU ha det lättare i de förhandlingar som pågår med Argentina, Brasilien, Uruguay, Japan, Filippinerna, Tunisien och så vidare, vilket är en positiv sak.

När det gäller regelförenklingar jobbar vi naturligtvis för att man ska underlätta för företagen, men det finns regler som är till för att skydda arbetstagare, för att skydda hälsa och för livsmedelssäkerhet, och det finns ingen anledning att ta bort regler som fyller en funktion. Det är ju bara om man hittar regler som man är överens om inte fyller den funktionen som man ska arbeta för att få bort dem. Många regler är väldigt bra, och dem har vi ingen anledning att ta bort.

När det däremot gäller regler på den inre marknaden kämpar vi stenhårt för att få bort många regler som vi i dag tycker bara är till för att skydda nationella intressen. Jag kan ta ett exempel, och det gäller regler för vilka som ska få vilka yrken. I Sverige har vi ungefär 40 sådana inskränkningar. I Tyskland har man ungefär 600. Till exempel finns det regler för vem som får bli bagare - du måste ha en certifiering för att kunna bli bagare.

Det är en typisk regel som vi nu försöker få bort i det stora tjänstepaketet. Det finns flera andra sådana nationella regler som försvårar den fria tjänsteutövningen, och där är Sverige pådrivande. Nu förlorar vi tyvärr Storbritannien, som har varit med i detta arbete.

Kerstin Lundgren (C)

Anf. 40 Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Tack, statsrådet, för informationen om regeringens prioriteringar för 2017! De liknade med stor överensstämmelse prioriteringarna som presenterades i mars 2016, så det var inget riktigt nytt under solen i den delen.

Jag vill också bara instämma i statsrådets hållning när det gäller Sveriges agerande i kommande brexitförhandlingar, både när det gäller att hålla samman EU och när det gäller att vara en konstruktiv partner för att försöka nå ett bra frihandelsavtal med Storbritannien, som vi hoppas också håller samman när den dagen kommer.

Jag valde att begära replik därför att jag lyssnade noggrant för att höra om statsrådet i någon del berörde den händelseutveckling som har ägt rum under den senaste tiden när det gäller Turkiets syn på EU:s värden. Om EU ska kunna vara en stark global aktör måste EU vara tydligt och stå upp för de värden som vi gemensamt byggt EU kring. Vi måste tydligt markera när dessa värden angrips, oavsett om det är internt inom EU eller kommer från en extern aktör.

I det här fallet har vi kunnat höra hur president Erdogan hoppat på flera av våra medlemsländer, som Tyskland och Holland. Det är viktigt att vi samlat är tydliga från Sveriges sida men också från andra EU-länders sida att vi står bakom våra medlemsgrannar när de angrips på ett sådant oacceptabelt sätt som vi har kunnat höra från president Erdogan. Jag vill höra om regeringen delar den synen.

Ann Linde (S)

Anf. 41 Statsrådet Ann Linde (S)

Fru talman! Jag börjar med brexit. Jag tror verkligen att Sveriges roll måste vara att föra konstruktiva diskussioner och förhandlingar. Det finns tecken på att tonläget skruvas upp mycket. Det kommer inte att vara till fördel. Sverige är så ekonomiskt beroende av handeln med EU på både tjänstesidan och varusidan att det inte skulle bli bra för oss om det blir kaos i förhandlingarna. Det är absolut vår ambition.

Regeringen har direkt till företrädare för den turkiska regeringen varit, och kommer att fortsätta att vara, tydlig med att vi oroas över förutsättningarna för att genomföra folkomröstningen och de konstitutionella förändringar som gäller under rådande undantagstillstånd. Vi har uttryckt djup oro över arresteringarna av den politiska oppositionen, inte minst partiledarna för HDP, och den begränsade yttrandefriheten.

När det gäller de konkreta diskussionerna och tuffa uttalanden mellan Turkiet och Nederländerna tror vi att det är läge för alla sidor att avstå från ytterligare upptrappning och i stället sänka tonläget och anstränga sig att upprätta en dialog. Ingen vinner på de oerhört upptrappade och ibland obehagliga kommentarerna.

Det förekommer faktiskt inga förhandlingar just nu mellan EU och Turkiet. Vi anser att man måste ha en långsiktig syn på Turkiet och EU-närmandeprocessen. Vi tror att det är det bästa sättet att verka för reformer i Turkiet. Vi förväntar oss att Turkiet, som är kandidatland, lever upp till de grundläggande fri- och rättigheterna.

Kerstin Lundgren (C)

Anf. 42 Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Jag hör att regeringen oroas eller känner djup oro.

Vi kunde i måndags ta del av Venedigkommissionens rapport om det konstitutionella förslag som ska vara föremål för folkomröstning i Turkiet. Det är en förödande rapport i sin tydlighet om förutsättningarna för att kunna hålla en demokratisk folkomröstning. Efter att ha läst utlåtandet finns det skäl att vara tydlig. Förutsättningarna för en demokratisk folkomröstning saknas, så som verkligheten ser ut i Turkiet i dag. Det behöver Sverige och EU vara tydliga med.

När det gäller utvecklingen den senaste veckan instämmer jag i synpunkten att vi inte ska trappa upp och skapa ett högt tonläge. Däremot, fru talman, måste vi vara tydliga med att vi står solidariskt tillsammans för de värden som EU har grundats på. När de trampas på av president Erdogan är det helt tydligt en solidaritetsfråga för oss att stå bakom både premiärminister Rutte och förbundskansler Angela Merkel.

Ann Linde (S)

Anf. 43 Statsrådet Ann Linde (S)

Fru talman! Regeringen har varit tydlig mot de turkiska representanterna att vi inte ser en positiv utveckling av rättsstatens principer, mänskliga rättigheter och demokrati. Snarare är det tvärtom.

Det är viktigt att uppmärksamma att de olika länderna hanterar frågan på olika sätt, men vi är helt eniga om att vi måste understryka att Turkiet måste följa EU:s paragraf 2, det vill säga frihet, demokrati och rättsstatens principer och medborgerliga rättigheter. Därför är det viktigt att frågan tas upp när förhandlingarna tas upp med Turkiet igen. De pågår som sagt inte.

Här har sättet man jobbar på i EU ändrats rejält när det gäller EU:s instrument för att stärka rättsstatens principer. Man har till exempel gjort om i ordningen när man förhandlar om medlemskap och börjat med dessa frågor, vilket tidigare gjordes i slutet.

Jag kan återkomma till dessa frågor senare, men vi har sett till att både rådet och kommissionen har tillgång till nya instrument för att jobba med frågor om rättsstatens principer. Det är en av de frågor som det har jobbats mest med det senaste halvåret.

Det är helt tydligt för Turkiet vad både Sverige och majoriteten av EU:s medlemsländer tycker i frågorna. Hur sedan enskilda fall hanteras i fråga om att hålla möten eller ej är upp till de enskilda medlemsländerna.

Birgitta Ohlsson (L)

Anf. 44 Birgitta Ohlsson (L)

Fru talman! Frans Timmermans, EU-kommissionens stridbare vice ordförande, har varit föredömligt tydlig när det gäller att lyfta fram att just Polen har brutit mot rättsstatens principer och därmed mot demokratin, vilket kan hota Europeiska unionen i grunden. Under min tid som EU-minister var han min kollega då han var både utrikes- och EU-minister i Holland. Vi drev då tillsammans frågor om hur EU ska bli tuffare mot länder som bryter mot mänskliga rättigheter.

Det är viktigt att medborgarna i ett land kan lita på att politiker inte styr domstolarna. Domstolarna ska vara oberoende. Demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer hör samman, och de kan inte skiljas åt.

Låt mig då gå in på fallet Polen. Vi vet att det senaste debaclet i den historien var i december 2016. Då klubbades en ny lag som ger Polens president makten att utse författningsdomstolens ordförande. Vi vet återigen att senast för två veckor sedan avfärdade Polen ännu en gång EU-kommissionens rekommendationer.

Det har kommit till min kännedom att just på nästa möte med allmänna rådet, GAC, där EU-minister Ann Linde företräder Sverige, kommer Polenfrågan förmodligen att komma upp igen. Vilken strategi har den svenska regeringen tillsammans med kloka allierade för hur man ska hantera Polen? Det är viktigt att fortsätta att ha en kraftfull hållning.

Ann Linde (S)

Anf. 45 Statsrådet Ann Linde (S)

Fru talman! Det här är en fråga som jag jobbar med mycket. Jag delar Birgitta Ohlssons syn i frågan.

Det är beklagligt och oroande att den polska regeringen i sitt senaste svar från den 22 februari än en gång avvisar kommissionens rekommendationer och säger att de är grundlösa och politiskt motiverade. Man anklagar också Timmermans personligen. Jag och Timmermans har, precis som Birgitta Ohlsson hade, mycket kontakt i frågan.

Sverige stöder både Europarådets granskningar och kommissionens dialog med Polen inom ramverket, som nu börjar fungera bättre och bättre efter att det i många år har setts som lite överflödigt.

Tyvärr har dialogen inte lett till några konkreta framsteg. Om Polen inte följer kommissionens rekommendationer kan det leda till att ett artikel 7-förfarande inleds. Det har inte föreslagits än. Det är kommissionen som ska föreslå det. Men det kan ytterst leda till att en medlemsstat förlorar sin rösträtt.

Regeringen har nu med ett antal likasinnade skapat en grupp, Friends of the Rule of Law, för att stärka rättsstatens principer, demokrati och mänskliga rättigheter. Tyvärr är det hittills bara 15 länder som är med. Det speglar mycket diskussionerna. Vi har haft diskussioner redan i rådet. Det är tydligt att de olika medlemsstaterna ser olika på hur vi ska hantera dessa frågor.

Jag har varit drivande i frågorna och haft många samtal med Timmermans och med det maltesiska ordförandeskapet om hur vi ska gå vidare i processen. Vi har också haft bilaterala diskussioner direkt med Polen. Senast var det statsministern som träffade den polska statsministern.

Birgitta Ohlsson (L)

Anf. 46 Birgitta Ohlsson (L)

Fru talman! Jag vill än en gång understryka att det är otroligt viktigt att bygga allianser med länder som är likasinnade i frågan och att stötta likasinnade kommissionärer. Vi vet också att även om den nuvarande kommissionen är något mer pådrivande än den tidigare vad gäller respekt för mänskliga rättigheter handlar det mycket om enskilda individer som Timmermans som tar på sig ledartröjan. Det är viktigt att Sverige står bakom hans arbete.

Jag tycker att den här frågan måste lyftas fram också på ett större plan. Vi vet att det är många länder som knackar på EU:s dörr, och jag är verkligen en varm vän av att utvidga Europeiska unionen. Samtidigt sänder det här ut signaler till de länderna. Om EU inte är tydligt mot sina medlemsstater om att respektera frihetens grundprinciper finns det risk att en del andra länder tappar reformtempot.

Jag tänkte ta upp en annan fråga här. Den rör situationen i Belarus, Vitryssland.

Ungefär samtidigt som Europeiska rådets möte pågick förra veckan såg vi hur Lukasjenkos diktaturregim slog till mot framför allt den politiska oppositionen och olika aktivister från civilsamhället. Många människor fängslades och utsattes för grym misshandel.

För inte alltför länge sedan hävde man sanktionerna mot Belarus, Vitryssland. Vi liberaler var emot det redan då. Vi tyckte att det var för tidigt, och vi tyckte inte att vi hade sett tillräckliga framsteg med tanke på ett förfuskat val och annat.

Jag undrar nu om EU-ministern och den svenska regeringen är beredda att tycka att man ska lägga på sanktioner mot en diktatur som Belarus, som misshandlar människor som vill införa demokrati och frihet.

Ann Linde (S)

Anf. 47 Statsrådet Ann Linde (S)

Fru talman! Tack, ledamot Ohlsson!

Jag ska börja med att kommentera rättsstatens principer. Det som är oroväckande, tycker jag, är att man nästan har större krav på ett land innan det har kommit in i EU att skriva under på att det ska följa rättsstatens principer, demokrati och MR än när det har kommit in. Då är det som att nu är vi inne; då behöver vi inte följa det så mycket.

Därför är det viktigt att EU den senaste tiden har stärkt de här instrumenten. Till exempel gjorde vi för första gången en utvärdering i det allmänna rådet i november. Det var väl inte den bästa diskussion jag har varit med om, men man sätter ändå igång processen.

Sedan tycker jag att det är olyckligt att vissa länder absolut inte vill vara med i den diskussionen och inte tycker att EU ska bry sig om den medan vissa andra länder driver den väldigt hårt. I stället för att man är konstruktiv och går framåt blir det då en konfrontation.

Det finns förslag från EU-parlamentet som är intressanta, förslag som vi har tittat på, som vi inte har sagt att vi stöder fullt ut men som jag har sagt att man kan öppna dörren för. Det är till exempel sådant som peer review.

När det gäller utvecklingen i Vitryssland följer regeringen den noga. Demonstrationsfriheten är helt central. Jag behöver inte upprepa vad Birgitta Ohlsson sa om vad som hände. Vi utgår från att de demonstranter som har gripits kommer att släppas. EU har konstaterat i ett uttalande som Sverige stöder att de senaste dagarnas händelser strider mot den demokratiseringspolitik som Vitryssland har åtagit sig att föra och som i sin tur är en förutsättning för en fördjupad relation med EU.

Jeff Ahl (SD)

Anf. 48 Jeff Ahl (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbets-program 2017

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till vår reservation 1.

All offentlig makt utgår från folket - så inleds grundlagen i Sverige. Det som står i lagen och det som i praktiken råder skiljer sig dock nämnvärt åt.

Vi vet till exempel att 60 procent av de beslut som fattas på kommunal nivå påverkas indirekt eller i många fall direkt av beslut fattade i EU.

Vidare får många europeiska folk ingen möjlighet att säga ifrån i folkomröstningar angående EU:s utveckling. Om ett europeiskt folk röstar "fel" i en folkomröstning får det rösta igen och igen tills det röstar "rätt" enligt det politiska etablissemanget. Alternativt kan man se till att folket inte får någon ny möjlighet att folkomrösta, till exempel när man ska göra konstitutionella förändringar. Detta har hänt såväl i Frankrike och i Nederländerna som i Sverige.

Vi ser i dag ett EU som blir alltmer maktfullkomligt och som aktivt bidrar till att flytta makten allt längre från de nationella parlamenten. Detta innebär att varje nationalstat och dess folk får allt mindre att säga till om. Mer och mer makt koncentreras i stället hos icke folkvalda byråkrater.

Vi ser det återigen i dessa förslag, som kommer från EU. EU vill tvångsfördela migranter inom unionen och bestraffa de få länder som tog sitt ansvar under migrationskrisen 2015.

Ungern, som har nämnts upprepade gånger här i kammaren, är ett av de länder som löper risk att straffas. Man ska tvinga landet att ta emot migranter; alternativt ska det beläggas med en straffavgift. Detta trots att Ungern var ett av de länder som med en ansvarsfull politik bidrog till att minska den våg av migranter som sköljde över Europa under den här tiden.

Nu vill även Sverige gå på EU:s linje att man ska straffa Ungern för detta. Det är någonting som vi i Sverigedemokraterna starkt motsätter oss. Vi tycker att Sverige ska ta strid mot ett gemensamt asylfördelningssystem i EU, som så tydligt vill inskränka nationalstaternas makt ytterligare - dessutom på ett politiskt känsligt område. Här i Sverige har vi fått uppleva stora negativa inverkningar på samhället på flera nivåer till följd av en slapphänt migrationspolitik. Det här, fru talman, är inget vi ska påtvinga något annat land.

Fru talman! Sverigedemokraterna vill se en folkomröstning om det svenska medlemskapet i EU. Detta anser vi vara viktigt och rimligt eftersom det svenska folket förnekades möjligheten att folkomrösta om till exempel Lissabonfördraget. Svenskarna fick ingen möjlighet att säga nej till ett fördrag som fortsätter att förflytta makt till EU.

Som Sveriges enda parti som är aktiv EU-motståndare anser vi att så länge Sverige kvarstår som medlem i Europeiska unionen ska Sverige aktivt motverka att fler medlemsstater införlivas. Vi har redan sett de långtgående negativa konsekvenserna när allt fler länder går med i det gränslösa EU-projektet.

Vi har till exempel sett att vapensmuggling, knarksmuggling och människohandel har underlättats, framför allt efter utvidgningen österut. Konsekvenserna ser vi i dag på våra gator och torg. Det är ingen här inne som kan förneka det, även om det såklart finns de som försöker.

Vi har också till följd av utvidgningen sett att svenska arbetare utsätts för låglönekonkurrens och att seriösa svenska företag måste konkurrera mot utländska företag med helt andra villkor än de svenska.

Pyry Niemi (S)

Anf. 49 Pyry Niemi (S)

Fru talman! Jag tänker nog fatta mig kort i frågan.

Sverigedemokraterna har, tycker jag, ganska få men väldigt tydliga prioriteringar i den svenska politiken och även i EU-politiken.

En fråga som är väsentlig för Sverigedemokraterna är att EU-avgiften ska sänkas kraftigt. Det markerar de på många olika sätt och i olika forum.

Sverigedemokraterna har också varit tydliga med att de i allt väsentligt kommer att rösta på Moderaternas budget i den kommande omröstningen här i Sveriges riksdag.

Hur kan det komma sig att Sverigedemokraterna kan tänka sig att rösta på Moderaternas budget samtidigt som de vill sänka EU-avgiften så pass kraftigt? Vad jag vet vill inte Moderaterna sänka budgeten när det gäller EU-avgiften.

En annan fråga handlar om swexit, som ni så vackert uttalar er om. Det är också en principiell frågeställning för Sverigedemokraterna, och den handlar tydligt om att ni inte vill vara med i EU.

Hur kan det då vara viktigt för er att rösta på Moderaternas budgetförslag i den kommande budgetomröstningen, när Moderaterna tydligt tar ställning för att medverka i Europeiska unionen?

Jeff Ahl (SD)

Anf. 50 Jeff Ahl (SD)

Fru talman! Pyry Niemi lägger in en slamkrypare och påstår att vi inte har särskilt många prioriteringar. Det vet Pyry Niemi är helt fel. Inte minst har vi fått ett växande förtroende inom ganska tunga politiska områden, till exempel försvaret, äldreomsorgen, kriminaliteten och så vidare. Det där är alltså bara påhitt.

Vi driver väldigt många frågor och förstår faktiskt, i motsats till vad ni försöker påmåla oss, att invandringen inte är det enda problemet i Sverige. Det finns många långtgående problem - och EU är såklart ett av de absolut största.

Vi har vissa ingångna avtal med EU. Det är så, och vi måste respektera de ingångna avtal vi har. Allt annat kommer ju att sänka vår trovärdighet som en internationell spelare.

Du nämnde swexit - man kan även säga svut, Sverige ut ur EU, om man vill ha en svensk klang i det hela. Ja, det stämmer alldeles utmärkt att vi vill lämna EU. Det vill vi göra genom en folkomröstning. Det är fullt rimligt att folket, som har röstat för ett EU-medlemskap, också ska fatta det avgörande beslutet att lämna EU. Det finns många fördelar med det.

Många framhåller att det skulle vara farligt för svensk export om vi lämnade EU, men det är bara struntprat. Så länge vi är med i EU har vi till exempel inte möjlighet att ingå egna bilaterala avtal. Sedan kan man fråga sig varför Schweiz och Norge klarar sig så bra utanför EU och varför Sverige inte skulle kunna göra det.

Återigen, vad gäller budgetförslaget: Ingångna avtal gäller. Vi har inte föreslagit någon sänkning av EU-avgiften i vårt eget budgetförslag, just för att ingångna avtal måste gälla. Vi vill i stället jobba inom EU-parlamentet, så länge vi är kvar, för att sänka EU-avgiften. Sedan vill vi arbeta här i kammaren och även i Europaparlamentet för att möjliggöra en folkomröstning i Sverige för att lämna EU.

Pyry Niemi (S)

Anf. 51 Pyry Niemi (S)

Fru talman! Jag lyssnade ivrigt och intresserat på Jeff Ahls anförande. Följaktligen kan jag konstatera att SD inte vill sänka EU-avgiften i Sveriges riksdag utan påstår att ingångna avtal gäller.

Samtidigt har jag läst mig till att det är väsentligt och viktigt för SD att få ned EU-avgiften. Enda vägen att kunna göra detta, även i Sveriges riksdag, är att inta en position här, inte bara inom EU.

Det är den första frågan. Sedan driver ni självfallet frågor, men EU-frågan har varit väsentlig för er, precis som migrationspolitiken. Ja, försvaret finns delvis med, men det är inte så många frågor där ni har intagit någon stor position.

Jag vill återkomma till denna fråga: Hur kan det komma sig att Sverigedemokraterna med sådan emfas driver att rösta på Moderaternas kommande budgetförslag, trots att Moderaterna är kraftiga förespråkare av ett medlemskap i EU, när det är en väsentlig frågeställning för Sverigedemokraterna att Sverige ska lämna Europeiska unionen?

Jeff Ahl (SD)

Anf. 52 Jeff Ahl (SD)

Fru talman! Huvudanledningen till att vi kommer att rösta på Moderaternas budget är att vi vill visa på det borgerliga hyckleriet - att man inte har någon avsikt att fälla den nuvarande regeringen. Det är inte så att vi delar några ideologiska principer med Moderaterna. Tvärtom står vi väldigt långt ifrån dem i många frågor.

Detta oaktat är vi ett parti som gärna samarbetar med andra. Vi har sträckt ut handen till alla partier, inklusive Socialdemokraterna, i olika frågor, men vi får alltid kalla handen. Detta tycker vi är ett ganska omoget förhållningssätt. Huvudanledningen till att vi vill rösta på Moderaternas budget är politisk, så att svenska folket ser hur olika partier de facto agerar när de har möjlighet att till exempel avsätta den nuvarande regeringen.

Pyry Niemi har fel när han säger att vi inte prioriterar andra frågor. Det gör vi visst. Vi förstår att invandringen inte är hela problemet. Vi förstår att EU inte är hela problemet. Att invandringen och EU sedan, enligt mitt och mitt partis tycke, är två extremt stora problem är ett faktum, men det gör absolut inte andra frågor mindre viktiga. Det visar sig att vi får allt större förtroende i fler frågor, och det är såklart jobbigt för Socialdemokraterna.

Det är ganska intressant att vi har ett parti som påstår sig vara ett arbetarparti - det parti som Pyry Niemi tillhör - men som samtidigt är för EU. Egentligen har vi två, då Vänsterpartiets EU-linje har blivit ganska mjuk. EU har inneburit enorma problem för just svenska arbetare, med lönedumpning och social dumpning. Detta tar vi strid emot, med kraft.

Så sent som i går pratade jag med en person som jobbar inom sopbranschen om problemet med lönekonkurrens och lönedumpning, vilket Pyry Niemis parti aktivt tar ställning för i och med att de är för ett fortsatt medlemskap i EU.

Margareta Cederfelt (M)

Anf. 53 Margareta Cederfelt (M)

Fru talman! Jag lyssnade på Jeff Ahls anförande. Jag blir alltid väldigt förvånad när jag hör Sverigedemokraterna tala om att Sverige ska lämna EU.

EU tillkom efter andra världskriget. Det är ett fredsprojekt, ett projekt för demokrati, ett projekt för säkerhet och ett projekt för utveckling och respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. EU har lyckats. Europeiska länder som har stridit mot varandra genom århundraden, inte till gagn för sina medborgare, har lyckats stå enade fram till nu.

Jag hoppas och tror att EU:s länder och medborgare inser vikten och betydelsen av ett fortsatt samarbete inom EU. Vi kan se på opinionssiffrorna att de som är för EU ökar.

Jag ser EU som det samarbetsorgan det är. Vi har debatterat exempelvis utbildning här tidigare. Unga människor kan utbilda sig inom hela EU, resa utan visum inom hela EU och få en arbetsmarknad inom hela EU. Det är en fantastisk utveckling, som har gagnat inte bara medborgarna utan hela Europa. Är detta vad Sverigedemokraterna vill säga nej till? Är en gemensam möjlighet till större arbetsmarknad, minskad arbetslöshet och fortsatt fred något som Sverigedemokraterna säger nej till? För det är faktiskt vad Jeff Ahl står och talar om här.

Jag vill gärna ha en kommentar om detta, fru talman.

Jeff Ahl (SD)

Anf. 54 Jeff Ahl (SD)

Fru talman! Jag förstår att Cederfelt blir upprörd. EU är såklart en dröm för alla liberaler, den kategori som Moderaterna tillhör. Nu kan man äntligen dumpa de svenska arbetarnas löner och säga att man arbetar för fred, frihet och alla andra värdeord samtidigt som man bakvägen ser till att förstöra den svenska modellen. Det är fullständigt solklart varför Moderaterna är för EU - det finns inga tvivel om det.

Om Sverige lämnar EU kan vi ha bilaterala och multilaterala avtal med olika länder, till exempel gällande utbyte för studier, handelsavtal och annat. Det finns ingen begränsning på det sättet. Dessutom kan vi sluta egna avtal utan att behöva blanda in andra länder.

EU är inget fredsprojekt. EU är ett projekt skapat av byråkrater för byråkrater. Ni nekar vanligt folk att få rösta, Margareta Cederfelt. Du sa själv att vi har en stor majoritet för EU. Vi diskuterar ju aldrig EU-frågorna i Sverige. Ni på den EU-vänliga sidan påstår att vi måste diskutera dessa frågor mycket mer, men det händer ju aldrig. Om det nu är en så stor majoritet för, låt oss då folkomrösta!

Margareta Cederfelt vet, liksom jag, att när vi börjar diskutera dessa frågor och svenska folket får upp ögonen för hur negativt EU påverkar oss kommer opinionen att vända, som den gjorde i Storbritannien. Det är därför ni är rädda för att låta svenska folket få möjlighet att säga ja eller nej. Det är ett stort problem, men det är ganska enkelt.

Jag ska hinna med att citera Martin Schulz, som tidigare var talman i Europaparlamentet. Han har uttryckt det så här: "The British have violated the rules. It is not the EU philosophy that the crowd can decide its fate." I klartext betyder detta att folket inte ska få bestämma någonting, utan det ska byråkraterna göra. Det är detta projekt, fru talman, som Moderaterna, Socialdemokraterna och tyvärr nu även Vänsterpartiet verkar acceptera. Det tycker jag är oacceptabelt.

Margareta Cederfelt (M)

Anf. 55 Margareta Cederfelt (M)

Fru talman! Jag är beklämd. Jeff Ahl! Tala inte om för mig vilka uppfattningar jag och Moderaterna har! Det kan vi göra själva.

EU skapades efter andra världskriget - kol- och stålunionen. Det var ett fredsprojekt. Har EU:s medlemsländer krigat med varandra? Svaret är nej. Det är den ena viktiga grunden.

Den andra viktiga grunden handlar om arbetsmarknaden. Fackföreningar står bakom EU. Arbetsgivarorganisationer står bakom EU. Handelsutbytet har ökat, och arbetsmarknaden har växt. Detta är något som har gynnat svenska arbetstagare. Hur kan Jeff Ahl förneka det? Hur kan Jeff Ahl stå här och säga något som inte är grundat i verkligheten? Det tycker jag är beklämmande. Jeff Ahl bör grunda sina uttalanden på vad som gäller och inte fabulera ihop något med enstaka citat.

Jeff Ahl (SD)

Anf. 56 Jeff Ahl (SD)

Fru talman! Då vill jag börja med att kommentera att det är beklämmande för Margareta Cederfelt att Moderaterna inte tycker att det är allvarligt att den före detta talmannen i Europaparlamentet har uttryckt sig så. Det bekräftar snarare vad jag precis påstod om Moderaterna. Att övriga partier sedan påstår saker om oss verkar ju vara fullt okej, så jag vet inte var nivån ligger.

Det finns något jag stör mig oerhört mycket på i svensk politik, och det har jag alltid gjort: Demokratier krigar inte mot varandra - det är ett statsvetenskapligt faktum.

Den enda gången som två demokratier har hamnat i krig med varandra var när Storbritannien förklarade krig mot Finland. Men det fanns faktiskt skäl till det. Och det var knappast så att de krigade desto mer med varandra i praktiken.

Det handlar om att demokratier inte förklarar krig mot varandra. Det är ett statsvetenskapligt faktum.

EU i sig behöver inte vara ett sådant faktum. Kolla vad som har hänt i Grekland. På grund av det EMU-projekt som Moderaterna stod bakom - de gjorde det åtminstone tidigare, men jag ska ärligt säga att jag inte vet hur pass mycket de har svängt i denna fråga - har vi ett land i kaos. Där finns det riktiga högerextremister på frammarsch i form av Gyllene gryning. Detta är bland andra Margareta Cederfelt och Moderaterna medskyldiga till, eftersom de har drivit den federalistiska tanken om EU.

Margareta Cederfelt påstår att jag ljuger. Jag har oerhört många vänner som jobbar som byggnadsarbetare, inom åkerinäringen och så vidare. Jag vet vad jag talar om. Jag vet vad som händer på dessa arbetsplatser. Jag lyssnar på vad de säger.

Det är ett faktum att EU har inneburit enorma påfrestningar för svenska arbetare. Så är det bara. Det är ett faktum. Att fackförbunden sedan blundar för detta är inte konstigt. De är lierade med det största partiet i denna kammare. Det är klart att man måste upprätthålla skenet av att EU skulle vara bra för svenska arbetare, annars har man gett sig själv underkänt. Det är alltså ingenting konstigt.

Jens Holm (V)

Anf. 57 Jens Holm (V)

Fru talman! Vi debatterar nu kommissionens arbetsprogram för 2017. Jag vill börja med att säga att mina kollega Amineh Kakabaveh, som skulle ha tagit denna debatt, tyvärr har blivit sjuk. Därför får ni debattera med mig i stället.

Vi i Vänsterpartiet står bakom vissa delar av utrikesutskottets utlåtande, men inte alla. Det är därför som vi har en reservation i detta utlåtande, reservation 2, som jag härmed yrkar bifall till.

Jag tycker att det är viktigt att vi bedömer EU på dess egna meriter. Vi har nu hört ett antal högtidstal till EU:s ära. Men jag vet inte om det finns så mycket att hylla.

Om vi tittar på de ekonomiska och de sociala frågorna i Europa ser vi att det fortfarande är massarbetslöshet som råder. Vi ser också inkomstklyftor som ökar. Vad gör EU i detta läge? Jo, man fördjupar och förvärrar den ekonomiska och sociala krisen med krav på åtstramningar och nedskärningar i medlemsländerna.

I detta arbetsprogram ser vi förslag om att man ska fördjupa centraliseringen av den ekonomiska och monetära unionen. Det är precis sådana steg som inte borde tas under detta år.

Jag skulle vilja fråga EU-minister Ann Linde om detta verkligen är i linje med regeringens politik. Om det inte är det, begär då replik på mitt anförande så att vi kan debattera dessa frågor vidare.

Vi i Vänsterpartiet saknar också konkreta åtgärder mot skatteflykt och aggressiv skatteplanering i detta arbetsprogram från kommissionen.

Ett annat område där EU måste granskas kritiskt gäller den så kallade flyktingkrisen som fortfarande är akut. Egentligen är det ingen kris när det gäller flyktingar. Det är snarare en ambitionskris att EU och dess medlemsländer inte tar sitt ansvar i en situation då vi har fler flyktingar i världen än någonsin efter andra världskriget.

Återigen: Vad gör EU i detta läge? Jo, man ingår ett ytterst smutsigt avtal med president Erdogan från Turkiet, som syftar till att hålla människor borta från Europas gränser.

Vi har nu hört ett antal borgerliga politiker som har talat om att vi ska vara tydliga mot Turkiet och Erdogans förtryck mot minoriteter, mot advokater som kastas i fängelse, mot oppositionspartiet HDP och så vidare. Jag vill ställa en fråga till Kerstin Lundgren från Centerpartiet, Birgitta Ohlsson från Liberalerna eller Désirée Pethrus från Kristdemokraterna - som är kvar här i kammaren: Är detta verkligen att vara tydlig mot Erdogans regim, alltså att ha en överenskommelse med detta land som i praktiken innebär att vi sitter i Erdogans knä?

Titta på slutsatserna från det senaste toppmötet. Där finns inte en enda formulering av kritik mot Erdogan, trots att övergreppen ökar dag efter dag.

Var finns de konkreta förslagen i kommissionens arbetsprogram för lagliga vägar in i Europa? Var finns de konkreta förslagen för att vi ska få en omfördelning av flyktingar mellan EU:s medlemsländer som verkligen fungerar? Var finns de konkreta förslagen för ökat stöd till länder utanför EU och för att man ska utrota orsakerna till denna flyktingkris? Var finns de konkreta förslagen för stopp mot vapenexport till andra länder? Det är våra europeiska vapen som dödar, lemlästar och tvingar människor på flykt. Där ekar det tomt i kommissionens arbetsprogram.

Jeff Ahl (SD)

Anf. 58 Jeff Ahl (SD)

Fru talman! Jag har en mycket enkel fråga. Tänker Vänsterpartiet verka för att vi ska ha en folkomröstning om det svenska EU-medlemskapet? Svara ja eller nej på det!

Jens Holm (V)

Anf. 59 Jens Holm (V)

Fru talman! Det är inte alls omöjligt att vi kommer att verka för en folkomröstning om EU-medlemskapet i framtiden. Men jag tycker att det är viktigt att komma ihåg att vi hade en folkomröstning i Sverige för ungefär 20 år sedan, och den ska respekteras. I dagsläget tycker inte vi att man ska driva på för en folkomröstning där man inte alls vet vad utgången skulle bli. Det enda man kan se på är Storbritannien och brexit, och brexit har försatt detta land i ett totalt kaos. Människor av utländsk härkomst förföljs och diskrimineras i Storbritannien efter denna folkomröstning. En sådan utgång vill vi i Vänsterpartiet inte ha. Därför är det inte något krav som vi ställer i dagsläget.

Fru talman! Jag skulle vilja säga en sak till som jag inte hann med i mitt anförande, eftersom jag hade bara fyra minuters talartid.

Jag tycker att utskottet har gjort en mycket bra granskning av kommissionens arbetsprogram för 2017, och en mängd andra utskott i riksdagen har kommit med remissvar.

Men vad är det egentligen vi granskar, och vad förväntar vi oss att denna granskning kan leda till? Vi kan inte förändra detta arbetsprogram med ett enda kommatecken, eftersom det är kommissionens arbetsprogram. Detta tycker jag lite grann visar på en av de mycket tydliga bristerna med EU, nämligen den demokratiska bristen. Hur många konkreta förslag Sveriges riksdag än skickar in till EU-kommissionen kommer de inte att ändra ett enda kommatecken, eftersom det är de som bestämmer och som har monopol på att ta initiativ till nya lagar. Det tycker jag är ett oskick.

Jeff Ahl (SD)

Anf. 60 Jeff Ahl (SD)

Fru talman! Först trodde jag att jag hade bjudit Jens Holm på någonting. Men uppenbarligen var det bara bra att han fick fortsätta. Jens Holm nämner nämligen att demokratin, med tanke på arbetsprogrammet, i princip är hotad. Det är det som han säger. Ändå är ni i Vänsterpartiet inte helt säkra på om ni vill ha en folkomröstning om EU. Det är förvisso inte förvånande. Vänsterpartiet har en historia av att liera sig med totalitära stater av olika slag.

Jag kan återigen konstatera att Vänsterpartiet lider av samma trovärdighetsproblem som Socialdemokraterna. Ni påstår ofta att ni företräder svenska arbetare, vilket ni gång efter annan visar att ni inte gör. Jens Holm borde, liksom jag, veta att det är EU-projektet som är det största hotet mot svenska arbetare i fråga om lönedumpning och försämrade sociala villkor.

Jens Holm (V)

Anf. 61 Jens Holm (V)

Fru talman! Det största hotet mot arbetare är inte EU-projektet utan Sverigedemokraterna och de politiska krafter som Sverigedemokraterna underblåser, där man ställer människor mot varandra. Ingenting kan vara mer främmande för mig och Vänsterpartiet än att ansluta oss till en sådan kritik av EU-projektet.

Kommissionens arbets-program 2017

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Beslut, Genomförd

Utlåtandet beslutades i kammaren 15 mars 2017.Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1.

Protokoll med beslut

Protokoll 2016/17:80 Onsdagen den 15 mars

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

Kommissionens arbetsprogram 2017
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.
Reservation 1 (SD)
Reservation 2 (V)
Omröstning i motivfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
S 94 0 4 15
M 70 0 3 11
SD 1 40 0 6
MP 22 0 0 3
C 16 0 1 5
V 0 0 18 3
L 15 0 1 3
KD 14 0 0 2
- 0 1 0 1
Totalt 232 41 27 49
Ledamöternas röster

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
S	94	0	4	15
M	70	0	3	11
SD	1	40	0	6
MP	22	0	0	3
C	16	0	1	5
V	0	0	18	3
L	15	0	1	3
KD	14	0	0	2
-	0	1	0	1
Totalt	232	41	27	49

Kommissionens arbetsprogram 2017

Var är utlåtandet nu?

Utlåtandet är färdigbehandlat

Hela utlåtandet

Beslut i korthet

EU-kommissionens arbetsprogram 2017 (UU4)

Det här är ett utlåtande

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Beredning, Genomförd

Alla beredningar i utskottet

EU-kommissionens arbetsprogram 2017 (UU4)

Debatt, Genomförd

Webb-tv: Kommissionens arbetsprogram 2017

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 25 Pyry Niemi (S)

Anf. 26 Margareta Cederfelt (M)

Anf. 27 Pernilla Stålhammar (MP)

Anf. 28 Kerstin Lundgren (C)

Anf. 29 Birgitta Ohlsson (L)

Anf. 30 Désirée Pethrus (KD)

Anf. 31 Statsrådet Ann Linde (S)

Anf. 32 Désirée Pethrus (KD)

Anf. 33 Statsrådet Ann Linde (S)

Anf. 34 Désirée Pethrus (KD)

Anf. 35 Statsrådet Ann Linde (S)

Anf. 36 Margareta Cederfelt (M)

Anf. 37 Statsrådet Ann Linde (S)

Anf. 38 Margareta Cederfelt (M)

Anf. 39 Statsrådet Ann Linde (S)

Anf. 40 Kerstin Lundgren (C)

Anf. 41 Statsrådet Ann Linde (S)

Anf. 42 Kerstin Lundgren (C)

Anf. 43 Statsrådet Ann Linde (S)

Anf. 44 Birgitta Ohlsson (L)

Anf. 45 Statsrådet Ann Linde (S)

Anf. 46 Birgitta Ohlsson (L)

Anf. 47 Statsrådet Ann Linde (S)

Anf. 48 Jeff Ahl (SD)

Anf. 49 Pyry Niemi (S)

Anf. 50 Jeff Ahl (SD)

Anf. 51 Pyry Niemi (S)

Anf. 52 Jeff Ahl (SD)

Anf. 53 Margareta Cederfelt (M)

Anf. 54 Jeff Ahl (SD)

Anf. 55 Margareta Cederfelt (M)

Anf. 56 Jeff Ahl (SD)

Anf. 57 Jens Holm (V)

Anf. 58 Jeff Ahl (SD)

Anf. 59 Jens Holm (V)

Anf. 60 Jeff Ahl (SD)

Anf. 61 Jens Holm (V)

Beslut, Genomförd

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Förslagspunkter och beslut i kammaren

Kommissionens arbetsprogram 2017

Beslut:

Utskottets förslag:

Det här är ett utlåtande