Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Nedläggning av utredning om energisystemet

Interpellation 2022/23:130 av Marielle Lahti (MP)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2022-12-21
Överlämnad
2022-12-22
Anmäld
2023-01-13
Sista svarsdatum
2023-01-27
Svarsdatum
2023-01-31
Besvarad
2023-01-31

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Nedläggning av utredning om energisystemet(pdf, 97 KB)

Interpellationen

till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

 

Hösten 2021 tillsattes en utredning där en särskild utredare skulle föreslå ett kvotpliktssystem för energieffektivisering, så kallade vita certifikat. Syftet med uppdraget var att åstadkomma ett marknadsbaserat och kostnadseffektivt styrmedel som kan öka energieffektiviseringstakten i Sverige, bidra till att de energi- och klimatpolitiska målen nås samt underlätta en snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv elektrifiering av samhället.

Utredaren skulle vid förslag på utformning av ett kvotpliktssystem bland annat

  • föreslå en möjlig kvotkurva för perioden fram till och med 2030 samt för perioderna 2031–2040 och 2041–2050
  • föreslå vilka aktörer som lämpligen skulle kunna vara kvotpliktiga parter
  • föreslå ett system för verifiering och tillsyn av uppnådda energibesparingar, med en utformning som ger så låga administrativa kostnader som möjligt
  • föreslå hur systemet bör utformas för att administration, tillsyn och kontroll ska vara självfinansierande
  • föreslå sanktioner för kvotpliktiga parter som inte uppfyller sin kvotplikt
  • föreslå hur handel med vita certifikat ska regleras
  • genomföra en samhällsekonomisk analys av förslagen som läggs fram, bland annat analysera förslagens kostnadseffektivitet, beskriva deras bidrag till att uppnå EU:s klimat- och energipolitiska mål och kartlägga överlappning med andra styrmedel.

Uppdraget skulle redovisas senast den 31 mars 2023. Men utredarens och sekretariatets arbete fick ett abrupt slut, eftersom regeringen kommer att lägga ned utredningen i förtid. Detta ska ske trots att utredningen funnit stora potentialer för ytterligare energieffektivisering, mer än 20 terawattimmar. Det är anmärkningsvärt att under pågående energikris lägga ned en utredning som skulle kunna ge ett välbehövligt tillskott av den magnituden.

Det är också anmärkningsvärt att regeringen kan föregå utredningens analyser och eventuella förslag genom att påstå att ett system med vita certifikat skulle bli alltför betungande. Vidare meddelar ministern i ett skriftligt svar till Altinget att regeringen avser att arbeta med andra åtgärder för energieffektivisering.

De åtgärder som regeringen hittills aviserat för att effektivisera energianvändningen har varit långt ifrån tillräckliga. Potentialen för energieffektivisering är nämligen enorm i samhället. Energieffektivisering är dessutom det överlägset snabbaste sättet att minska energikostnaderna för både hushåll och företag. Exempelvis visade Energiforsk nyligen i en rapport att effektiviseringar motsvarande några få procent skulle kunna få ett enormt genomslag på elpriset för svenska elkunder i södra Sverige.

Med anledning av detta vill jag fråga energi- och näringsminister Ebba Busch följande:

 

På vilka fakta och omständigheter grundar sig ministerns och regeringens beslut att lägga ned utredningen i förtid?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2022/23:130, Nedläggning av utredning om energisystemet

Interpellationsdebatt 2022/23:130

Webb-tv: Nedläggning av utredning om energisystemet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Ebba Busch (KD)
Anf. 67 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Fru talman! Marielle Lahti har frågat mig på vilka fakta och omständigheter regeringens beslut att i förtid lägga ned utredningen om ett kvotpliktssystem, så kallade vita certifikat, grundar sig.

Jag vill börja med att understryka att det senaste året inte bara har visat hur viktigt det är med ett robust och fossilfritt energisystem utan också hur viktigt det är att använda energi på ett effektivt sätt. Regeringen ser att energieffektivisering och minskad användning av energi är mycket betydelsefulla pusselbitar i att minska samhällets sårbarhet vid bland annat höga energipriser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är mot denna bakgrund som regeringen satsar cirka 400 miljoner kronor på energieffektivisering i årets budget. Satsningen innehåller både ett ekonomiskt investeringsbidrag till minskad el- och gasanvändning inom småhusbeståndet och medel till kapacitets- och kompetenshöjande insatser för energieffektivisering med syfte att minska sårbarheten vid höga energipriser.

Även inom EU har energieffektiviseringen en viktig roll i att bidra till EU:s höjda klimatambitioner och att minska EU:s beroende av fossila bränslen, framför allt beroendet av rysk gas. Just nu pågår förhandlingar om flera direktiv inom energiområdet, däribland av direktivet för energieffektivitet.

Ett av kraven i energieffektiviseringsdirektivet är ett årligt nationellt bindande energisparkrav. Sverige uppfyller i dagsläget energisparkravet genom att räkna besparingar som följer av energi- och koldioxidskatten. Sparkravet kan enligt direktivet också uppfyllas genom att införa ett kvotpliktssystem för energieffektivitet eller alternativa policyåtgärder.

Regeringen anser att statens roll gällande politiken för energieffektivisering i huvudsak bör bygga på energimarknader där styrmedel syftar till att korrigera marknadsmisslyckanden, främst externa effekter och brist på information, men även beteenderelaterade hinder.

Statens energimyndighet har vid tre tidigare tillfällen fått i uppdrag att utreda behovet av och konsekvenser av olika sätt att utforma ett kvotpliktssystem för energibesparing. Myndigheten har kommit fram till att ett sådant system inte bör införas i Sverige, bland annat på grund av att styrmedlet inte bedöms samhällsekonomiskt effektivt då det inte anses korrigera för något marknadsmisslyckande som inte andra styrmedel redan syftar till att korrigera.

I klartext betyder detta att en expertmyndighet ett flertal gånger har kommit fram till att ett kvotpliktssystem inte är det mest verkningsfulla styrmedlet för att se till att energieffektiviseringen ökar.

I tillägg påverkas designen av ett kvotpliktssystem av hur direktivet i slutändan kommer att utformas. Utredningen beslutades av den förra regeringen med ett slutdatum där det inte är möjligt att hinna ta hänsyn till utformningen av det ändrade direktivet. I och med dagens energisituation och eftersom offentliga medel ska användas på ett ansvarsfullt sätt ser regeringen behov av att kunna prioritera medlen till mer brådskande utredningar.

Marielle Lahti (MP)
Anf. 68 Marielle Lahti (MP)

Fru talman och ministern! Tack så mycket för svaret! Jag ska bara göra en liten recap av varför vi över huvud taget tillsatte utredningen hösten 2021.

Syftet var att föreslå ett kvotpliktssystem för energieffektivisering för att åstadkomma ett marknadsbaserat och kostnadseffektivt styrmedel som kan öka energieffektiviseringstakten i Sverige och underlätta en snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv elektrifiering av samhället.

Utredningen fick tyvärr inte chansen att slutföra sitt arbete. Två dagar före julafton meddelade regeringen att utredningen skulle avsluta sitt arbete senast den 31 december, nio dagar senare. Utredningen skulle ha arbetat till den 31 mars 2023 och hade redan då arbetat i ungefär ett år och tre månader innan dess. Det är ganska anmärkningsvärt att avsluta en utredning i förtid, tre månader före planlagd avrapportering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Varför menar jag att det är besvärande för regeringen att göra så? Jo, i slutskedet av utredningar brukar slutliga förslag tas fram, till exempel författningsförslag och konsekvensanalyser utifrån de förslag som läggs fram. När förslag och slutrapport sedan lämnas till regeringen blir de ofta föremål för en remiss, till exempel, där man ytterligare kan vässa förslagen och eventuellt sedan gå vidare med en proposition.

Allt detta valdes bort. Utredningen fick inte möjlighet att jobba klart och slutföra sitt arbete. Inga beslutsfattare fick möjlighet att ta del av förslagen. Ingen remissinstans fick möjlighet att tycka till om förslagen. Ministern överprövade helt enkelt frågan om kvotpliktssystemet innan utredningen fick chansen att göra sitt jobb. Det är anmärkningsvärt.

På vilka grunder lade man då ned utredningen i förtid? Först vill jag säga att det är mycket glädjande att regeringen också ser vikten av energieffektivisering. Där tycker vi lika. Det är mindre glädjande att se orsakerna till att utredningen lades ned.

Ministern anger att Sverige i dagsläget uppfyller energisparkrav genom ett slags räknesnurra - vi kan kalla det så - som baseras på energi- och koldioxidskatt. Men den här räknesnurran kommer inte att räcka för att uppfylla kraven till 2030 - om man inte kan tänka sig att höja energiskatten till 50 procent eller så. Och det var faktiskt en av orsakerna till att utredningen om vita certifikat tillsattes.

Ministern säger i klartext i svaret att expertmyndigheten ett flertal gånger har kommit fram till att ett kvotpliktssystem inte är det mest verkningsfulla styrmedlet. Men det stämmer inte riktigt. I den första utredningen 2006 sa Energimyndigheten att man tyckte att det var intressant, men för tidigt, att införa ett marknadsbaserat system. Man ville avvakta andra erfarenheter, till exempel från elcertifikathandeln.

Den andra utredningen, från 2010, dömde ut systemet. Därefter gjorde man en tredje utredning 2015. Då var man positivt inställd och sa att omständigheterna hade förändrats. Nya elmätare hade installerats löpande, vilket hade förändrat förutsättningarna. Andra länder hade också infört denna typ av system. Man sa att politiker behövde ange mål och att det fanns bättre förutsättningar att omvärdera slutsatserna från 2010.

Ministern menar i svaret att ett av huvudskälen till att lägga ned utredningen är att regeringen anser att statens roll gällande politiken för energieffektivisering i huvudsak bör bygga på energimarknader där styrmedel syftar till att korrigera marknadsmisslyckanden. Med anledning av detta vill jag ställa en fråga till ministern.

Det framgår av svaret att regeringen tänker satsa 400 miljoner kronor på energieffektivisering i årets budget. Vad är det för marknadsmisslyckande man vill rätta till med denna satsning?

Ebba Busch (KD)
Anf. 69 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Fru talman! Jag vill börja med att säga att jag trots att jag hämtade mer vatten var idel öra. Det är fördelen med att vara småbarnsförälder - man kan hantera flera saker samtidigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill säga så här om de vita certifikaten: Syftet har varit gott. Intentionerna har varit goda. Mycket av det här instämmer vi i. Regeringens uppfattning är ändå att i och med att man varit inne på liknande idéer tidigare och prövat det tycker vi att det gett vid handen att det inte är den mest fruktbara vägen framåt. I ett läge där många utredningar skulle tillsättas, där vi inte hade oändligt med resurser för att kunna hantera det och där vi hade många viktiga och pressande frågor på regeringens bord valde vi att prioritera om.

För den som lyssnar kan det tyckas lite märkligt när det redan var så pass långt gånget. Jag vill säga att det är beklagligt; det är inte optimalt. Men det är inte ovanligt vid regeringsskiften, oavsett om man går från blått till rött eller rött till blått, utan det är kutym att man ser över vad som ska fullföljas och inte. Det är klart att det är beklagligt att detta blir nedlagt så sent inpå, men jag menar att vi hade fog för att göra den prioriteringen, både med tanke på de tveksamheter som framkommit tidigare och när man tar i beaktande att utredningsresurserna är begränsade.

Marielle Lahti redogör mycket förtjänstfullt för processen som följer av en utredning. Det tar tid men är också en kostnadsfråga, och vi har valt att prioritera andra delar tyngre.

Så till den slutgiltiga frågan om att vi gör en så pass tydlig prioritering i budgeten och avsätter medel för energieffektivisering och vilket marknadsmisslyckande som det kompenserar för.

Som vi ser det är vi nu i ett läge där vi tydligt behöver signalera att vi behöver göra det vi kan för att leverera mer elproduktion och släppa på allt vi har.

Det är det som är det första av tre ben i regeringens hantering av energikrisen. Det handlar om att kraftsamla och få loss så mycket elproduktion som möjligt. Det andra handlar om att stötta hushållen och företagen och försöka lindra genom den här svåra tiden. Det tredje handlar om att spara för att undvika och minska risken för frånkoppling.

Men i detta finns också frågan om energieffektivisering. Vi vet att det finns en stor outnyttjad potential inom näringslivet men också hos många privata konsumenter för just energieffektivisering. Det är klart att man inte ska slösa i onödan. Här händer det mycket inom byggsektorn som är banbrytande och kan minska vårt elbehov rejält. Det kan ha stor betydelse samtidigt som vi bygger nytt.

Samtidigt bär väldigt många hushåll tungt. Det är som många påpekat dyrt att vara svensk, och när marginalerna minskar för många hushåll kan det vara det som gör att det inte är möjligt att köpa den där luftvärmepumpen eller vad det nu kan vara för att växla över från uppvärmning med direktverkande el.

Kan vi stötta hushållen i detta samtidigt som vi ställer tydliga krav och förhandlar vidare många av de här frågorna på EU-nivå är det prioriterat för regeringen.

Marielle Lahti (MP)
Anf. 70 Marielle Lahti (MP)

Fru talman! Jag tänkte nämna något om varför det är så angeläget med energieffektivisering.

De flesta av oss vet att vi kommer att ha ett fördubblat energibehov till 2045 - om det räcker. Det betyder att vi har lite drygt 20 år på oss att säkerställa energitillgången för svenska hushåll och företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi behöver jobba hårt med att få ny produktion på plats med geografisk spridning över hela vårt land, men det kommer inte att räcka. Att få ny produktion på plats tar tid - beroende på energislag allt från tre till tio år. Därutöver behöver man dra ledningar till produktionsanläggningarna. Där kan det handla om så mycket som tolv år innan man har ledningar på plats, och den tiden har vi ju inte.

Vi behöver fokusera på annat än ny produktion och jobba parallellt med andra åtgärder. Vi behöver jobba med energieffektivisering, bygga smarta elnät och utnyttja den flexibilitet som redan finns i energisystemet. Men nu pratar vi om energieffektivisering.

Det kan ibland verka som att vi i Sverige redan har energieffektiviserat tillräckligt, men det stämmer faktiskt inte med verkligheten. I själva verket är det så att nästan 80 procent av byggnaderna i Sverige uppnår energiklass E-G, vilket innebär att de använder i snitt dubbelt så mycket energi som de bör göra. Ibland räcker inte ens det.

Jag har träffat aktörer som arbetar dagligen med att hjälpa fastighetsägare att energieffektivisera. När de går in där fastighetsägarna är motiverade sänker de energianvändningen med 50 procent, ofta så mycket som 65 procent. Det ger många kilowattimmar till energisystemet.

Energiministern har vid flera tillfällen upprepat att varje kilowattimme räknas. Jag kan inte annat än hålla med.

Den motiveringen användes till exempel i samband med den extraordinära åtgärden att stoppa miljöprövningen av vattenkraften, ett regelverk som Sverige redan före detta stoppbeslut var försenat med att införa. Vi riskerar böter på upp till 1,2 miljarder per år för att regelverket inte införts. Där vidtogs en kraftfull åtgärd för att få loss varje kilowattimme.

Om varje kilowattimme räknas borde 17 terawattimmar el och 11 terawattimmar fjärrvärme verkligen räknas. Nu är det ju livsfarligt att räkna om det här, för då kan man hamna var som helst, men som jämförelse är det 17 miljarder kilowattimmar och 11 miljarder kilowattimmar.

Energieffektivisering är en åtgärd som ger åtskilliga viktiga terawatttimmar till vårt energisystem på både kort och lång sikt. Utredningen om vita certifikat visar i sin slutrapport, som man fick leverera ganska hastigt, att den här besparingen motsvarar produktionen hos två reaktorer - Ringhals 3 och 4 - med råge. Den produktionen skulle i stället kunna tillgodose en del av de behov som omställningen av industrin och elektrifieringen kräver.

Min fråga till energiministern är vilka åtgärder hon kommer att vidta för att uppnå en energieffektivisering som motsvarar dessa 28 terawattimmar till 2030.

Ebba Busch (KD)
Anf. 71 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Fru talman! Det något knapphändiga och torra svaret på detta om jag ska fokusera på själva frågan - jag skulle kunna kommentera mycket om ämnet i stort - är att det kommer vi att behöva återkomma till.

Nu önskar vi se vad utfallet blir av den prioritering av stöd för energieffektivisering som vi gjort i budgetpropositionen för 2023 och som vi kommer att hålla i även för nästkommande år.

Som sagt pågår det också ganska omfattande förhandlingar på EU-nivå där vi har en ambition att föra de akterna så långt framåt som det bara är möjligt under våren. Sedan kommer vi att ha anledning att återkomma till riksdagen med ytterligare besked i frågan.

Marielle Lahti (MP)
Anf. 72 Marielle Lahti (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill avslutningsvis säga att jag träffar en hel del aktörer som är oroade över utvecklingen framöver.

Det här är fantastiskt duktiga företag som i allra högsta grad är en del av det svenska näringslivet. De är oroliga för att det finns en stor brist på kunskap och incitament för hushåll, företag och flerbostadshus att energieffektivisera. Det är olyckligt, särskilt när man ser den enorma potential som finns.

Det finns behov av hjälp och stöd. Utredningens förslag om att minska transaktionskostnaderna för att vidta energieffektiviseringsåtgärder var att lägga det stödet hos en energiaktör. I en remissrunda hade man kanske kunnat formulera om förslaget så att det blev mindre administrativt betungande, men nu fick vi ju inte ens en chans att göra det.

Transaktionskostnaden för de enskilda hushållen att själva komma på vilka åtgärder som passar just dem bäst är ju enorma jämfört med att ett proffs kommer in och kan berätta att "du har den här paletten av åtgärder att välja på med tanke på hur du bor" och sedan genomföra åtgärder för att få faktisk effekt. Det hade gett 28 terawattimmar.

Ytterligare en faktor som är viktig i det här sammanhanget är hushåll i flerbostadshus. Där kan fastighetsägarna transportera över kostnaden för energin till hushållen, och hushållen har ingen makt att vidta åtgärder för att minska sin energikostnad. De vita certifikaten hade stöttat även där.

Avslutningsvis undrar jag vilket besked energiministern ger till de kunder som bor i till exempel flerbostadshus och inte har möjlighet till sänkta energikostnader eftersom ni i er regering har valt att ta bort det stöd till flerbostadshus som den tidigare regeringen hade i sin budget.

Ebba Busch (KD)
Anf. 73 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Fru talman! Jag ska försöka hålla det kort och sammanfatta. Vi delar ambitionen att prioritera energieffektivisering framöver. Jag tycker att vi har motiverat väl varför vi valde att lägga ned den pågående utredningen och prioritera annat. Det hänger delvis ihop med att den inriktning vi har haft och som under lång tid har drivits när det gäller elsystemet i Sverige har gjort att vi har hamnat i ett läge där vi har behövt dra igång oljeeldade kraftverk, där driften slår rekord 2021 och 2022, samtidigt som vi har lagt ned fyra kärnkraftverk.

Vi kommer inte att klara av att elektrifiera och göra en grön omställning utan fossilfri kraftproduktion och ett robust elsystem; detta behöver vara grunden. Samtidigt - jag vill understryka det vi är överens om - har vi alltjämt ett viktigt behov av energieffektivisering, vilket är prioriterat.

Vi kommer att ha anledning att skruva i det stödet framöver för att se till att det träffar så rätt som möjligt och blir så effektivt som möjligt, när det nu också förhoppningsvis ska jacka i det som vi klarar av att gå i mål med eller driva vidare under ordförandeskapet när det gäller just den viktiga frågan om energieffektivisering. Jag misstänker att vi kommer att ha anledning att debattera detta igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.