Försvarsmakten och svensk energiproduktion

Herr talman! Marielle Lahti har frågat energi- och näringslivsministern vilka åtgärder ministern vidtog inom sitt ansvarsområde för att säkerställa att skrivningarna i Försvarsmaktens regleringsbrev som syftade till att främja Sveriges utbyggnad av energiproduktion skulle finnas kvar även i årets regleringsbrev för Försvarsmakten.

Arbetet inom regeringen är så organiserat att det är jag som kommer att svara på interpellationen.

Försvarsmaktens huvuduppgift är, enligt instruktion, att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp.

Under de senaste åren har Försvarsmaktens uppdrag förändrats i och med försvarsbesluten 2016 och 2020. Fokus på att bygga upp förmåga till territoriellt försvar mot en kvalificerad motståndare har ökat, liksom behovet av detta. Rysslands invasion av Ukraina har ytterligare påskyndat detta arbete.

För att lösa myndighetens uppdrag är Försvarsmakten, liksom övriga myndigheter inom totalförsvarets militära del, beroende av möjligheten att använda mark- och vattenområden, anläggningar och infrastruktur på ett ändamålsenligt sätt. Den tillväxt och förmågeökning som i dag pågår och fokuset på nationellt försvar förstärker detta behov ytterligare.

Försvarsmakten har under några år i regleringsbreven fått i uppdrag att redovisa hur man arbetar med samexistensfrågor. Av redovisningarna framgår bland annat att Försvarsmaktens möjligheter att bidra till utbyggnaden av vindkraft är störst i planeringsskedet, där staten utreder mark- och vattenområdens lämplighet för vindkraft. Vikten av att staten tar ett mer aktivt ansvar i planeringsskedet är också något som nu senast Havs- och vattenmyndigheten lyft fram i sitt svar på regeringsuppdraget att utreda samt föreslå författningsförslag gällande havsbaserad vindkraft och reglering av frågan om att erhålla exklusiv rätt till etablering när det finns flera sökande inom ett visst område.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samarbeten mellan myndigheterna inom ramen för planeringsprocessen innebär, anser Försvarsmakten, generellt en bättre hushållning med statens resurser, ökad förutsägbarhet och färre osäkerheter.

Parallellt med Försvarsmaktens tillväxt och ett i samhället ökat fokus på totalförsvar pågår även en energiomställning och en ökning av energibehovet. Behovet av el i Sverige ökar och kommer att fortsätta öka. Sverige behöver producera mer el. Enligt Tidöavtalet bör planeringen för ökad elanvändning utgå från ett nu prognostiserat elbehov på minst 300 terawattimmar 2045.

Utbyggnaden av det militära försvaret och energiomställningen behöver utifrån av riksdag och regering beslutade mål ske parallellt. Härvid är det centralt att alla samhällsintressen bidrar konstruktivt för att hitta lösningar.

Där det är möjligt, med hänsyn tagen till försvaret av Sverige, tillstyrker Försvarsmakten vindkraftsparker även till havs. Några exempel i närtid är de havsbaserade vindkraftsparkerna Kriegers flak i södra Östersjön, Storgrundet och Utposten 2 i Gävleborgs län samt Stora Middelgrund utanför Hallands län.

Det är av stor vikt att utifrån båda dessa samhällsintressen åstadkomma ett hållbart och effektivt nyttjande av mark- och vattenområden utan att försaka Försvarsmaktens intressen och möjligheter att nå av riksdag och regering beslutade mål. Ytterst handlar det om att möjliggöra för Försvarsmakten att försvara Sverige och svenska intressen.

Herr talman! Jag tackar så mycket för svaret. Det gläder mig att försvarsministern lyfter fram behovet av att myndigheter samarbetar för att få en bättre fungerande process för den havsbaserade vindkraften. Det gläder mig också att försvarsministern säger att utbyggnaden av det militära försvaret och energiomställningen behöver ske parallellt. Samtidigt måste jag medge att jag blir lite förbryllad. Om försvarsministern nu tycker att detta är så viktigt, varför har då de skrivningar som tidigare styrde Försvarsmakten mot att beakta elektrifieringen i sitt arbete tagits bort?

Försvarsmakten har i dagsläget kanske det allra svåraste uppdraget bland svenska myndigheter inför kommande decennium: att försvara Sverige i en tid av osäkerhet och krig i Europa. Vi är helt överens om det. Men som försvarsministern också påpekar ingår ett ansvar för totalförsvaret, där även trygg energiförsörjning ingår. En naturlig följd av det borde vara att en utbyggd svensk energiproduktion vore en prioriterad fråga för myndigheten.

Tyvärr är sanningen i dag en annan. Företag efter företag på den konkurrensutsatta marknaden vittnar om samma sak: Försvarsmakten är tyvärr i dag en av de största utmaningarna mot utbyggnation av svensk elproduktion. Vi får rapporter om bristande samarbetsvilja, oändligt långa ledtider, oförutsägbarhet och en rättsosäker handläggning. Det innebär att Försvarsmakten i dag gör utbyggnaden av vindkraft onödigt svår, dyr och långsam. Det är inte riktigt den typ av samarbetsvilja myndigheter emellan som statsrådet refererar till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Här vill jag vara tydlig med att jag inte försöker skuldbelägga vare sig Försvarsmakten eller personer som arbetar med handläggning av ärenden. Det jag försöker göra är att belysa en stor utmaning som i förlängningen riskerar att skapa enorma problem för svenskt näringsliv och elektrifieringen som helhet.

Även om svenska myndigheter är oberoende är det regeringens uppgift att styra myndigheternas arbete. Försvarsmaktens motvilja mot att arbeta för att främja svensk vindkraft avspeglar därmed i praktiken regeringens hållning - det ska vara svårare och dyrare och ta längre tid att bygga vindkraft.

Ministern ord är fina. Jag hade kunnat säga dem själv. Men än en gång talar verkligheten sitt tydliga språk. När försvarsministern fick makten valde han att plocka bort den formella styrning som uppdrog åt Försvarsmakten att arbeta för ökad energiproduktion. Jag noterar att försvarsministern inte svarat på detta. Därför väljer jag att ställa denna fråga igen. Om det är så att försvarsministern vill se ökat samarbete myndigheter emellan och vill att utbyggnaden av energiproduktion ska ske parallellt med utbyggnaden av det militära försvaret, varför väljer man då att ta bort dessa skrivningar från Försvarsmaktens regleringsbrev? Och varför går man inte vidare med de regeringsuppdrag som Försvarsmakten tidigare fått om att främja samexistens mellan Försvarsmaktens och energibolagens verksamheter?

De senaste årens händelser talar klarspråk. Ökad energiproduktion måste vara en prioriterad säkerhetspolitisk fråga.

Herr talman! Jag tackar Marielle Lahti för interpellationen, som verkligen är angelägen.

Låt mig återkoppla till kärnuppgiften för Försvarsmakten. Jag uppskattar att Marielle Lahti tar fasta på det utmanande uppdrag som ligger framför Försvarsmakten. Man ska växa samtidigt som vindkraften behöver växa. Försvarsmaktens huvuduppgift är att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp. När man bereder detta får man väga in riksintressena. Det kan konstateras att förekomsten av vindkraft kan påverka Försvarsmaktens operativa förmåga. Det handlar om sjölägesbild, luftlägesbild och förutsättningarna för att bedriva övningsverksamhet och låghöjdsflygning. Det här är en parameter som man behöver förhålla sig till, framför allt i ljuset av det mycket allvarliga säkerhetspolitiska omvärldsläge som nu råder.

Marielle Lahti ställer frågan varför detta inte finns med i regleringsbrevet. Det fanns med i regleringsbreven för 2020, 2021 och 2022. Vi har fått ett mycket omfångsrikt underlag av Försvarsmakten. Försvarsmakten lämnade in ett underlag den 24 oktober. Det är en mycket gedigen och genomarbetat rapport. Med utgångspunkt från det är det rimligare att vi nu skrider till verket och agerar snarare än att vi återkommande lägger in saker i regleringsbrevet.

Det är själva skälet till att regeringen nu har möjlighet att agera på underlaget. Jag ska inte föregripa den beredningsprocessen. Men jag tycker att underlaget som Försvarsmakten har levererat har varit intressant.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En av de aspekter som Försvarsmakten lyfter fram, och som jag tycker är klokt, är att titta på att man har störst möjlighet att påverka i planeringsprocessen snarare än i tillståndsprocessen. Här finns också skäl att titta på hur andra länder har organiserat sig. Det handlar till exempel om Storbritannien och även Danmark. Där har man mer förutsägbara och effektiva processer. Det är en viktig parameter att ha med.

Den andra parametern som jag skulle vilja påtala är att Försvarsmakten har i uppgift i sin instruktion att medverka till beredningen av ärenden rörande vindkraft. Av 5 b § i instruktionen framgår att det är Försvarsmakten som till Regeringskansliet årligen ska redovisa myndighetens medverkan i beredningen av ärenden rörande vind- och vågkraft samt de åtgärder myndigheten har vidtagit för att bidra till att nå nationella planeringsramar för vindkraft.

Försvarsmakten har redan detta uppdrag i instruktionen. I stället för att vi bara lägger in saker i regleringsbrevet finns det nu bättre förutsättningar för oss att agera.

Herr talman! Tack så mycket, ministern, för ett uttömmande svar på frågan!

Jag vill gå tillbaka till varför det är viktigt att skyndsamt agera för att säkerställa att Försvarsmakten inte riskerar att bli en propp för den utbyggda energiproduktionen i Sverige.

Jag har själv jobbat i energibranschen väldigt många år och gör det fortfarande när jag inte är här. Här upplever jag att energibranschen talar med en gemensam röst. Försvarsmaktens förhållningssätt nu till de här processerna är ohållbar. Det gäller både produktion och utbyggnad av ledningar. Det är alla steg från ax till limpa.

Vi menar att politiken måste ge Försvarsmakten en tydligare instruktion att arbeta med energibolagen. Därför återkommer jag igen till regleringsbrevet som ett viktigt verktyg, även om jag hör att ni även har det i själva instruktionen.

Förutsättningar behöver också ges till Försvarsmakten att kunna göra det. Jag förstår att det blir en ohållbar situation om man får ansökningar från hela Sverige och kanske inte har förutsättningar att kunna hantera alla. Sedan går inte alla ansökningar vidare heller. Det är viktigt att titta på processen och hitta bättre förutsättningar också där.

Det är sant att vi primärt måste ta hänsyn till Sveriges försvar. Vi är helt eniga där. Det får inte riskeras. Men jag vill ge ett exempel på vad det är för typ av processer och beslut som försvårar utbyggnaden.

Vindkraftsbolagen behöver i dag ansöka hos Försvarsmakten om ett så kallat sjömätningstillstånd. Det behöver man av två orsaker. Dels för att göra ett underlag till länsstyrelserna om vilken miljöpåverkan som anläggningen får, dels för att kunna bygga fundamentet så småningom.

Vad det betyder i praktiken är att bolagen mäter sammansättningen i havsbotten på en punkt på ungefär fem kvadratkilometer. Det är alltså en väldigt liten mätpunkt. I dagsläget nekar Försvarsmakten allt som oftast vindkraftsbolagen tillståndet, som är helt avgörande för att kunna fortsätta processen på ett ansvarsfullt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Argumentet är att det är geografiskt känslig information. Jag har respekt för det. Men jag vill ändå komma tillbaka till att det är en punkt på fem kvadratkilometer. Det är viktigt att komma ihåg att i det här fallet har Försvarsmakten möjlighet att censurera den information som vindkraftsbolagen får fram om man bedömer att det trots den lilla punkten på den relativt stora ytan innebär en säkerhetsrisk.

I vissa fall är det så att bolagen vittnar om att Försvarsmakten när man får reda på att sjömätningstillståndet avser vindkraftsetableringar avslår ansökan direkt. Man har också meddelat skriftligt: Ni kommer ändå att få nej senare i processen, så därför får ni inte tillståndet nu.

Det känns inte rättssäkert. Precis som ministern sa går det bevisligen i andra länder att jobba mer effektivt med de här frågorna. Det gäller till exempel Finland, Danmark och Norge. Där har man hittat lösningar, och de ligger mycket i processen, som du sa.

Tysklands försvarsmakt jobbar till exempel med att samla in betydligt mer information om projekten för att få bättre möjlighet att hitta lösningar så att man blir en del av processen snarare än något annat. Remisserna är inte heller binära. Man lägger en grund för att hitta gemensamma lösningar.

Med det vill jag igen återkomma till försvarsministern och fråga: Ser du ett behov av att stärka instruktionen på annat sätt än ni redan gjort för att säkerställa att vi får den energiproduktion vi behöver till havs?

Herr talman! Jag utesluter inte möjligheten att kunna stärka instruktionen om det är vad som behövs. Men jag tycker att Försvarsmakten arbetar hårt med de här frågorna och har ett seriöst intentionsdjup.

Jag anförde tidigare den rapport som vi fick den 24 oktober i fjol. Det man har gjort i samverkan med Statens energimyndighet är att lägga ett stort uppdrag på FOI för att få ett jämförandeperspektiv. Det är en omfångsrik rapport som FOI jobbade med ett par år. Jag manar verkligen till en läsning av den. Den är inspirerande, och man ser också hur andra länder gör.

Det är möjligt att man inte behöver ändra instruktionen. Men det är ännu viktigare att tillsätta resurser till Försvarsmakten så att man får ned handläggningstiderna. Målet måste vara snabbare, effektivare och förutsägbara processer, och det säger även Försvarsmakten är deras mål.

Ett uttryck för att Försvarsmakten tar detta på allvar är att man nu håller på att rekrytera till ett femtontal tjänster på de fyra olika militärregionerna för att korta ned handläggningstiderna. Jag tror att det är en väldigt viktig åtgärd att göra för att vi ska kunna få de här snabba och effektiva processerna.

Det gäller att inte mållåsa bara vid försvarsintresset eller energiintresset. Det gäller att verkligen på allvar arbeta för samexistens när både vindkraften ska växa och Försvarsmakten ska växa samtidigt.

Den andra dimensionen som är viktig, och som Marielle Lahti också tar upp, är frågan om sekretess. Det är svårt. Det har till del att göra med krigsplanering. Vi ska vara medvetna om att främmande makt nu uppvaktar och bedriver underrättelseinhämtning. Då kan man komma in på saker som kan vara väldigt känsliga. Som jag sa förut kan det påverka sjölägesbild och luftlägesbild. Det har i grunden att göra med att det kan påverka Försvarsmaktens sensorer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför har också regeringen gett ett uppdrag, som Marielle Lahti kanske vet, till länsstyrelserna och Statens energimyndighet att arbeta med sekretessfrågorna så att vi kan komma vidare i de frågorna. Jag förstår precis vad Marielle Lahti säger om att man bara lägger en död hand med att det blir sekretess.

Min erfarenhet efter att ha jobbat en del med Försvarsmakten med detta är att den också ser ett behov av att lösa ut sekretessfrågan så att man på ett rimligt sätt kan motivera varför det blir avslag. Återigen bör målsättningen vara snabbare, effektiva och mer förutsägbara slutsatser. Försvarsmakten arbetar hårt med frågan.

Avslutningsvis vet Marielle Lahti att det naturligtvis inte bara är Försvarsmakten som sätter begräsningar när det kommer till utbyggnaden av vindkraft. Det handlar också om, som Marielle Lahti vet bättre än jag, kommuner och olika typer av naturintressen som påverkar. Det är en balans mellan de olika övervägandena.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Jag delar helt din bild att det också finns andra obstruerande moment som man behöver hantera.

Det var glädjande att höra att man tillsätter mer resurser och just har den geografiska spridningen för att kunna säkerställa att man har tillräcklig kapacitet för att hantera ärenden som kommer in. Det är också glädjande att höra att det finns intresse att bena i sekretessfrågan och utreda den så att det blir mer effektivt.

Jag vill återkomma till ingången till min interpellation. Det handlar om Sveriges klimatmål, näringslivsutveckling och förmågan att elektrifiera i den utsträckning som vi har ambitioner att göra.

Vi vet att behovet av el kommer att fördubblas redan till år 2035. Stora delar av vår kraftproduktion i dag når sin tekniska livslängd. Vi kommer att behöva ersätta existerande produktion och ha nyproduktion.

Vi behöver kort sagt enorma mängder energi. Det kan tillgodoses genom energieffektivisering och flexibilitet. Men vi behöver också ha mer ny energiproduktion.

Det enda kraftslag som har både tekniska och ekonomiska potentialer att möte den utmaningen på den tiden är vindkraften. Oavsett vad man tycker om kärnkraften är det ett faktum att Sveriges elbehov nästkommande decennium inte kommer att kunna tillgodoses med hjälp av ny kärnkraft.

Därför vill jag avsluta med en fråga till försvarsministern. För att inte riskera att stoppa utvecklingen både när det gäller näringsliv, elektrifiering och så vidare - när kan vi se förslag på ändrade processer så att vi hittar ett mer effektivt sätt att jobba tillsammans myndigheterna emellan, med energibolagen och framför allt med Försvarsmakten?

Herr talman! Tack, Marielle Lahti, för en viktig och angelägen interpellation! Jag uppskattar de konstruktiva förslagen från Miljöpartiet och från ledamoten i det här avseendet.

Låt mig också vara väldig tydlig med att även totalförsvaret naturligtvis har ett stort behov av en säker elförsörjning. Vi är fullt medvetna även på Försvarsdepartementet om att elproduktionen behöver växa och att även vindkraften kommer att vara en central och växande del i det arbetet. Jag tycker att det är viktigt att slå fast detta. Försvarsmakten påpekar också i sitt 24 oktober-underlag att detta är en viktig del. De understryker även i sitt underlag vikten av planerbar och väderoberoende el, så det är viktigt att slå fast och ägna kraft åt detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När kommer regeringen att återkomma i frågan? Det är en legitim fråga, men det är inte jag och Försvarsdepartementet som avgör det. Frågan bereds nu inom Regeringskansliet, och vi har fått bra underlag från Försvarsmakten och från FOI. Även Havs- och vattenmyndigheten har lämnat underlag, och frågan bereds nu på Klimat- och näringslivsdepartementet.

Avslutningsvis: Vi vill alla agera snabbt. Jag kan konstatera att också Miljöpartiet har varit i regeringsställning under en längre tid, och vi äger alla en skuld till att saker inte funkar tillräckligt bra. Jag kommer att vädja till alla för att hitta en konstruktiv dialog så att vi får snabba, effektiva och förutsägbara processer för att hitta en effektiv samkraft när vi samtidigt ska bygga ut vindkraften och Försvarsmakten. Jag ser fram emot en fortsatt dialog också med oppositionen i frågan.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.