Lorentz Tovatt (MP)

Tidigare riksdagsledamot

Valkrets
Stockholms kommun
Titel
Student.
Född år
1989
Adress
Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm

Alla uppdrag

Riksdagsledamot

Ordinarie
2021-02-01 – 2022-09-26

Riksdagsledamot

Statsrådsersättare
2018-09-24 – 2021-01-31
Ersättare
2017-07-15 – 2018-09-24

Näringsutskottet

Suppleant
2022-01-14 – 2022-09-26
Ledamot
2018-10-02 – 2022-01-14
Suppleant
2017-07-15 – 2018-09-24

Skatteutskottet

Ledamot
2022-05-20 – 2022-09-26
Suppleant
2021-10-13 – 2022-05-20

Trafikutskottet

Suppleant
2018-10-02 – 2022-09-26
Suppleant
2017-07-15 – 2018-09-24

Miljö- och jordbruksutskottet

Suppleant
2019-02-07 – 2022-09-26

Arbetsmarknadsutskottet

Suppleant
2021-10-13 – 2022-09-26

Civilutskottet

Suppleant
2021-10-13 – 2022-09-26

Finansutskottet

Suppleant
2021-10-13 – 2022-09-26

Justitieutskottet

Suppleant
2021-10-13 – 2022-09-26

Kulturutskottet

Suppleant
2021-10-13 – 2022-09-26

Socialförsäkringsutskottet

Suppleant
2021-10-13 – 2022-09-26

Socialutskottet

Suppleant
2021-10-13 – 2022-09-26

Utbildningsutskottet

Suppleant
2021-10-13 – 2022-09-26

EU-nämnden

Suppleant
2019-04-11 – 2022-09-26

Ledamotsrådet

Suppleant
2018-10-10 – 2022-09-26

Biografi

Uppgifterna i biografin är information som ledamoten har lämnat till skriften Fakta om folkvalda.

Uppdrag inom riksdag och regering

Riksdagsledamot 17- (ersättare 170715-180924 och statsrådsersättare 180924-). Ledamot näringsutskottet 18-. Suppleant näringsutskottet 17-18, trafikutskottet 17-, miljö- och jordbruksutskottet 19- och EU-nämnden 19-. Suppleant ledamotsrådet 18-.

Föräldrar

Arkitekten Johannes Tovatt och läraren Ita Tovatt, f. Edberg.

Utbildning

Kristofferskolan, Stockholm, slutår 08.

Anställningar

Butiksbiträde, ICA Skå 07-09. Butiksbiträde, Åhléns Fridhemsplan 09-11. Politisk sekreterare, SSCO 11-12. Språkrör, Grön Ungdom 13-16. Politiskt sakkunnig, Miljö- och energidepartementet 16-17.

Kommunala uppdrag

Kommunfullmäktig, Ekerö 10-14. Kommunfullmäktig, Stockholm 14-19. Ledamot, trafiknämnden, Stockholm 14-19.

Sagt och gjort

Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.

  • Ny bolagsform för mikroföretagare

    Motion 2018/19:1396 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP)

    Motion till riksdagen 2018/19:1396 av Lorentz Tovatt m.fl. (MP) Ny bolagsform för mikroföretagare Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en ny bolagsform för mikroföretagande och tillkännager detta för regeringen. Motivering Regelbördan för småföretagande är
    Inlämnad
    2018-11-28
    Förslag
    1
    Datum
    2018-11-28
    Utskottsberedning
    2018/19:CU9
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Utökad definition av konfliktmineraler

    Motion 2018/19:904 av Jonas Eriksson m.fl. (MP)

    Motion till riksdagen 2018/19:904 av Jonas Eriksson m.fl. (MP) Utökad definition av konfliktmineraler Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att kobolt ska räknas som konfliktmineral och tillkännager detta för regeringen. Motivering Förra året antog rådet
    Inlämnad
    2018-11-26
    Förslag
    1
    Datum
    2018-11-26
    Utskottsberedning
    2020/21:UU10
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • En ny politik för det samiska folket

    Motion 2018/19:903 av Jonas Eriksson m.fl. (MP)

    Motion till riksdagen 2018/19:903 av Jonas Eriksson m.fl. (MP) En ny politik för det samiska folket Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en samepolitisk färdplan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en sanningskommission
    Inlämnad
    2018-11-26
    Förslag
    12
    Datum
    2018-11-26
    Utskottsberedning
    2018/19:KrU7 2018/19:KU24 2018/19:MJU17 2018/19:NU4 2018/19:SoU8 2018/19:UbU8
    Riksdagsbeslut
    (12 yrkanden): 1 avslag, 11 saknar beslutsinformation
  • Främja lokala företagslotsar

    Motion 2018/19:663 av Lorentz Tovatt (MP)

    Motion till riksdagen 2018/19:663 av Lorentz Tovatt (MP) Främja lokala företagslotsar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nationellt främja lokala företagslotsar och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige behöver öka småföretagandet och minska segregationen.
    Inlämnad
    2018-11-21
    Förslag
    1
    Datum
    2018-11-21
    Utskottsberedning
    2018/19:NU7
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Förenkla myndighetskontakten för företag

    Motion 2018/19:662 av Lorentz Tovatt (MP)

    Motion till riksdagen 2018/19:662 av Lorentz Tovatt (MP) Förenkla myndighetskontakten för företag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla system för enklare myndighetskontakter för företag och tillkännager detta för regeringen. Motivering Regelkrångel, inte
    Inlämnad
    2018-11-21
    Förslag
    1
    Datum
    2018-11-21
    Utskottsberedning
    2018/19:NU7
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Sänk kravet på aktiekapital

    Motion 2018/19:661 av Lorentz Tovatt (MP)

    Motion till riksdagen 2018/19:661 av Lorentz Tovatt (MP) Sänk kravet på aktiekapital Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka kravet på aktiekapital till 25 000 kronor och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige behöver entreprenörer och företag
    Inlämnad
    2018-11-21
    Förslag
    1
    Datum
    2018-11-21
    Utskottsberedning
    2018/19:CU9
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Stillbild från Debatt om förslag, Strategi för Levande städer - Politik för en hållbar stadsutveckling

    Strategi för Levande städer - Politik för en hållbar stadsutveckling

    Betänkande 2017/18:CU39

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om regeringens nya strategi för en hållbar stadsutveckling. Strategin innehåller bland annat övergripande mål för hållbara städer och nya insatser för miljömässigt hållbar stadsutveckling. Kommunens förutsättningar för att utveckla gröna, hälsosamma och trygga städer ska också stärkas.

    Riksdagen understryker betydelsen av en hållbar stadsutveckling. Riksdagen delar regeringens bedömning att en hållbar stadsutveckling innebär att både miljö, ekonomi och sociala dimensioner tas tillvara.

    Riksdagen lade skrivelsen i ovanstående delar till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Vad gäller delen i skrivelsen som handlar om småskalig vedeldning riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Enligt riksdagen bör regeringen omgående se till att kraven för begagnade rumsvärmare som installeras i befintliga bostäder återställs till det som gällde tidigare.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    19, 78 minuter
    Justering
    2018-06-12
    Datum
    2018-06-13
    Bordläggning
    2018-06-15
    Debatt
    2018-06-18
    Beslut
    2018-06-19
  • Stillbild från Debatt om förslag, En politik för tillväxt och utveckling i svensk industri

    En politik för tillväxt och utveckling i svensk industri

    Betänkande 2017/18:NU16

    Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om förutsättningar för industrin. Regeringen bör utforma politiken så att den ger grundläggande och nödvändiga förutsättningar för att svensk industri ska kunna växa och nå sin fulla potential.

    Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse En politik för tillväxt och utveckling i svensk industri. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    19, 69 minuter
    Justering
    2018-05-22
    Datum
    2018-05-23
    Bordläggning
    2018-05-28
    Debatt
    2018-05-29
    Beslut
    2018-05-30
  • Stillbild från Debatt om förslag, Förbud mot utvinning av uran

    Förbud mot utvinning av uran

    Betänkande 2017/18:NU13

    Det blir inte längre möjligt att ge tillstånd enligt miljöbalken till gruvdrift för att utvinna uran. Det blir inte heller möjligt att ge tillstånd till brytning, provbrytning, bearbetning och fysikalisk eller kemisk anrikning av uran för att använda uranets egenskaper som kärnbränsle.

    Uran kommer inte heller längre att klassas som ett så kallat koncessionsmineral enligt minerallagen. Det betyder att det inte längre kommer att gå att bevilja undersökningstillstånd eller tillstånd att bearbeta uran, så kallad bearbetningskoncession.

    De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    37, 98 minuter
    Justering
    2018-05-03
    Datum
    2018-05-08
    Bordläggning
    2018-05-15
    Debatt
    2018-05-16
    Beslut
    2018-05-16
  • Stillbild från Frågestund, Frågestund

    Frågestund

    Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar:  Minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat Isabella Lövin (MP) Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund (MP) Kultur- och
    Datum
    2018-04-26
  • Stillbild från Debatt om förslag, Näringspolitik

    Näringspolitik

    Betänkande 2017/18:NU12

    Riksdagen riktade två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen inom området näringspolitik:

    • Regeringen bör tydliggöra att normen bör vara att det genomförs oberoende utvärderingar av effekten av det statliga ekonomiska stödet till innovation och företagande.
    • Regeringen bör bedriva ett fortsatt arbete för att korta handläggningstider på myndigheter där tydliga handläggningstider utgör en central del och vidta ytterligare åtgärder för att öka takten i arbetet.

    Förslagen om tillkännagivanden kom när riksdagen behandlade cirka 220 förslag i motioner inom området näringspolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Anledningen till det är bland annat att arbete redan pågår i frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om företagsfrämjande, riskkapital, regelförenkling och särskilda näringsgrenar.

    Behandlade dokument
    116
    Förslagspunkter
    25
    Reservationer
    49 
    Anföranden och repliker
    38, 127 minuter
    Justering
    2018-03-22
    Datum
    2018-04-13
    Bordläggning
    2018-04-17
    Debatt
    2018-04-18
    Beslut
    2018-04-19
  • Stillbild från Debatt om förslag, Luftfart

    Luftfart

    Betänkande 2017/18:TU10

    Regeringen bör prioritera arbetet med ett gemensamt europeiskt luftrum eftersom det bidrar till minskade utsläpp och kostnader. Det tycker riksdagen som därför riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, om det till regeringen.

    Sedan 2001 pågår ett arbete i EU om det gemensamma europeiska luftrummet, kallat Single European Sky. Syftet är bland annat att bidra till effektivare och mindre miljöfarlig flygtrafik genom att ta bort nationella gränsdragningar i luften. Flygen skulle då kunna gå den rakaste sträckan med minskade utsläpp som följd. Riksdagen tycker dock att arbetet går för långsamt och vill att regeringen prioriterar Single European Sky för att skynda på processen.

    Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om luftfartsfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

    Behandlade dokument
    25
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    17 
    Anföranden och repliker
    24, 120 minuter
    Justering
    2018-03-15
    Datum
    2018-03-19
    Bordläggning
    2018-03-21
    Debatt
    2018-03-22
    Beslut
    2018-03-28
  • Stillbild från Debatt om förslag, Handelspolitik

    Handelspolitik

    Betänkande 2017/18:NU11

    Majoriteten av livsmedelsexporten från Sverige kommer från ett fåtal större företag och det är endast tio procent av alla svenska livsmedelsföretag som exporterar. Regeringen genomför just nu flera satsningar för att främja den svenska livsmedelsexporten. Det ser riksdagen positivt på, men betonar samtidigt vikten av att det finns en regional spridning i åtgärderna. Även små och medelstora företag på landsbygden som inte exporterar i dag borde nås av den här typen av satsningar.

    Därför riktar riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om vikten av att exportprogrammen och andra åtgärder når små och medelstora livsmedelsföretag i hela landet.

    Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 om handelspolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

    Behandlade dokument
    49
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    19 
    Anföranden och repliker
    20, 84 minuter
    Justering
    2018-03-15
    Datum
    2018-03-19
    Bordläggning
    2018-03-21
    Debatt
    2018-03-22
    Beslut
    2018-03-22
  • Stillbild från Debatt om förslag, Avtal om ekonomi och handel (CETA) samt strategiskt partnerskapsavtal mellan EU och dess medlemsstater och Kanada

    Avtal om ekonomi och handel (CETA) samt strategiskt partnerskapsavtal mellan EU och dess medlemsstater och Kanada

    Betänkande 2017/18:UU19

    Riksdagen sa ja till att godkänna det övergripande avtalet om ekonomi och handel (CETA) mellan Europeiska unionen och Kanada. Avtalet är det mest omfattande frihandelsavtal som har förhandlats fram av EU och riksdagen menar att det kommer att skapa möjligheter för både handel och investeringar. Det kan i sin tur leda till lägre priser och större utbud av varor och tjänster i både EU och Kanada. Avtalet innebär bland annat att tullarna för industri- och jordbruksprodukter i princip avvecklas.

    Riksdagen sa också ja till det strategiska partnerskapsavtalet mellan EU och Kanada. Syftet med avtalet är att stärka de politiska banden mellan EU och Kanada. Enligt riksdagen kommer avtalet att bidra till att förbättra och bredda samarbetet mellan länderna.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    46, 204 minuter
    Justering
    2018-03-08
    Datum
    2018-03-22
    Bordläggning
    2018-03-20
    Debatt
    2018-03-21
    Beslut
    2018-03-22
  • Stillbild från Debatt om förslag, Mineralpolitik

    Mineralpolitik

    Betänkande 2017/18:NU10

    Riksdagen sa nej till 21 motioner om mineralpolitik från allmänna motionstiden 2017. Anledningen till det är bland annat att regeringen nyligen har tillsatt eller tagit emot utredningar inom området mineralpolitik. Motionerna handlar bland annat om utvinning av fossila energitillgångar, mineralstrategin och mineraler och miljö.

    Behandlade dokument
    21
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    12 
    Anföranden och repliker
    24, 84 minuter
    Justering
    2018-02-15
    Datum
    2018-02-22
    Bordläggning
    2018-02-27
    Debatt
    2018-02-28
    Beslut
    2018-03-01
  • Stillbild från Frågestund, Frågestund

    Frågestund

    Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S) Försvarsminister Peter Hultqvist (S) Socialminister Annika Strandhäll (S) Bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson (MP) Närings-
    Datum
    2018-01-25
  • Stillbild från Debatt om förslag, Cykelfrågor

    Cykelfrågor

    Betänkande 2017/18:TU5

    Riksdagen sa nej till 22 motioner från den allmänna motionstiden om cykelfrågor. Anledningen till det är bland annat att regeringen under våren 2017 presenterade en nationell strategi för ökad och säker cykling. Motionerna handlar bland annat om infrastruktur för ökad cykling, färgsättning av cykelbanor och trafiksäkerhet och trafikregler för cykling.

    Behandlade dokument
    31
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    22 
    Anföranden och repliker
    29, 102 minuter
    Justering
    2017-12-14
    Datum
    2018-01-10
    Bordläggning
    2018-01-23
    Debatt
    2018-01-24
    Beslut
    2018-01-24
  • Stillbild från Debatt om förslag, Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

    Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

    Betänkande 2017/18:NU2

    3,9 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet regional tillväxt. Mest pengar får regionala tillväxtåtgärder, 2,1 miljarder kronor. 1,4 miljarder går till Europeiska regionala utvecklingsfonden och 401 miljoner kronor går till transportbidrag. Riksdagen ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    23, 94 minuter
    Justering
    2017-11-30
    Datum
    2017-12-12
    Bordläggning
    2017-12-08
    Debatt
    2017-12-11
    Beslut
    2017-12-12
  • Stillbild från Debatt om förslag, Utgiftsområde 24 Näringsliv

    Utgiftsområde 24 Näringsliv

    Betänkande 2017/18:NU1

    Sju miljarder för 2018 går till utgiftsområdet näringsliv. Mest pengar får Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling, drygt 2,9 miljarder kronor. 1,1 miljarder går till Näringslivsutveckling och Exportfrämjande verksamhet får knappt 3,2 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

    Behandlade dokument
    14
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    54, 159 minuter
    Justering
    2017-11-30
    Datum
    2017-12-05
    Bordläggning
    2017-12-08
    Debatt
    2017-12-11
    Beslut
    2017-12-12
  • Stillbild från Debatt om förslag, Statliga företag

    Statliga företag

    Betänkande 2017/18:NU4

    Riksdagen har behandlat två skrivelser från regeringen.

    • En redogörelse över hur det föregående verksamhetsåret såg ut för företag som ägs av staten.
    • En skrivelse om Riksrevisionens rapport om de bolag staten äger.

    I skrivelsen om de statligt ägda företagens verksamhetsår redogör regeringen för utvecklingen i bolagen. Regeringen konstaterar bland annat att det är viktigt att kontinuerligt se över vilka bolag staten äger och varför staten äger dem. Det är något som även Riksrevisionen kommer fram till i sin granskning av hur regeringen arbetar med att förvalta de statligt ägda bolagen.

    Riksrevisionen rekommenderar bland annat att regeringen intensifierar arbetet med att implementera organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings (OECD) riktlinjer. De handlar om att utvärdera och informera om vad syftet är med att äga varje enskilt bolag som staten äger.

    Regeringen håller med om att det är viktigt med kontinuerlig utvärdering, men menar också att de i princip redan följer riktlinjerna. Riksdagen la skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Riksdagen sa samtidigt nej till motioner från allmänna motionstiden 2017/18 som rör statliga företag.

    Behandlade dokument
    35
    Förslagspunkter
    12
    Reservationer
    13 
    Anföranden och repliker
    28, 99 minuter
    Justering
    2017-11-16
    Datum
    2017-11-17
    Bordläggning
    2017-11-22
    Debatt
    2017-11-23
    Beslut
    2017-11-23

Filter

Datum
Från
Till
Aktivitet
Riksmöte / årtal