Betänkande 2018/19:CU9
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om associationsrätt. Anledningen är bland annat att arbete och utredningar redan pågår på området.
Motionerna handlar till exempel om revisionsplikt, sänkt aktiekapital, regelförenkling för mindre företag och könsfördelning i bolagsstyrelser.
Civilutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om associationsrätt. Anledningen är bland annat att arbete och utredningar redan pågår på området.
Motionerna handlar till exempel om revisionsplikt, sänkt aktiekapital, regelförenkling för mindre företag och könsfördelning i bolagsstyrelser.
Debatt om förslag 2018/19:CU9
Herr talman! För knappt en månad sedan var jag på Ung Företagsamhets mässa i Göteborg. Där träffade jag ungdomar som inom ramen för Ung Företagsamhet fick pröva sina vingar som entreprenörer. Det var en fantastisk upplevelse.
Associationsrätt
Varje UF-företag hade fått en monteryta, och på de få kvadratmeterna mötte ungdomarna alla sidor av entreprenörskap. Det var från produkt- och tjänsteutveckling till hållbarhetstänk, från hållbarhet till marknadsföring, från marknadsföring till försäljningsförmåga på golvet - i konkurrens med alla andra UF-företag.
Affärsidéerna sträckte sig från att sälja läsglasögon till restauranger så att gästerna kunde läsa menyn till hembakade kakor och karameller eller till feministiska vitböcker i mindfulness.
Det enda, herr talman, som inte rymdes på kvadratmeterna, men som tyvärr ryms i alla andra företagares vardag, var byråkratin och regelkrånglet. Det satt, som tur var, ingen stackars gymnasielev längst bak i montern och hade möte med revisorn eller fyllde i deklarationsblanketter.
Herr talman! För att långsiktigt stärka Sverige måste fler företag kunna starta, växa och konkurrera på den globala världsmarknaden. Möjligheterna för företagande och entreprenörskap får inte bromsas av orimligt höga skatter och snåriga regleringar på hemmaplan eller protektionism i omvärlden.
Vi vill att Sverige ska ha ett företagsklimat i världsklass som premierar innovation och entreprenörskap, där företagen kan konkurrera globalt och Sverige får ett försprång in i den nya ekonomin.
Ett gott företagsklimat handlar om förutsättningar för alla företag, oavsett storlek. Man kan jämföra samhällsekonomin med ett ekosystem såsom en skog. För att en skog ska kunna växa och frodas krävs både stora träd och små plantor. Det är först när företag med olika inriktningar och olika storlekar samverkar som vi kan uppnå innovationskraft, entreprenörskap och konkurrenskraft. Det är först då vi skapar arbetstillfällen och löser samhällsutmaningar. Det är först då vi får både pizzan bakad och självkörande bilar.
Men, herr talman, många människor i Sverige drar sig för att starta företag i dag, och företagen upplever alltmer av regelkrångel och byråkrati.
På Dagens industris debattsida den 26 mars skrev företrädare för 22 näringslivsorganisationer om den upplevt ökande regelbördan.
Hårdast drabbas småföretagen av regelbördan eftersom de definitionsmässigt har få eller inga anställda och såväl marginaler som likviditet är begränsade. Varje timme som småföretagare lägger på regelkrångel och administration hade de i stället kunnat lägga på att skapa värde för sig själva och sina kunder. Samtidigt är småföretag viktiga såväl för jobbskapande som för att driva innovation och utveckling.
Alla stora bolag har en gång startat som en idé som någon vågat testa. Och entreprenörskap finns inte bara inom företag - att lära sig entreprenörskap handlar om att lära sig att sätta upp mål och arbeta mot dem, att lära sig samarbeta med andra men också att våga ta betalt för det man gör, att sälja in sig själv men också våga lyssna på andras behov.
Det var det jag såg på UF-mässan i Göteborg, och det är det vi vill se blomstra i hela samhället. Därför är det extra viktigt att göra det enkelt att starta och driva små företag.
Herr talman! I flera andra länder finns det system som ger möjlighet till omfattande regelförenklingar för de absolut minsta företagen. Vi menar att det bör utredas också i Sverige hur kraftig förenkling av beskattning och regelverk för mikroföretagande kan genomföras.
Goda förutsättningar för små företag är en förutsättning för ett livskraftigt näringsliv med både stora och små företag. Ett gott företagsklimat handlar om att både AB Volvo och pizzerian runt hörnet ska kunna finnas och växa.
Med hänvisning till detta yrkar jag bifall till Moderaternas och Kristdemokraternas reservation 3.
Herr talman! Brottslighet måste bekämpas. Varhelst den dyker upp behöver samhället, vi alla, jobba för att skapa något bättre.
När organiserad brottslighet får fäste orsakar den lidande, först och främst för dem som drabbas direkt men också för alla runt omkring som påverkas indirekt.
Brottslighet som handlar om mord, våld och narkotika får ofta stora rubriker. Det skrivs i tidningarna och på nätet om gängkriminalitet och skjutningar. Det är en kriminalitet som vi absolut måste jobba mot, och vi behöver använda hela paletten för att lyckas.
Vi behöver en grund av ekonomisk jämlikhet där alla ska med. Det är för att vi vet att personer från socioekonomiskt tuffa livssituationer tyvärr lättare hamnar i en kriminell livsstil. Ett samhälle där det finns gott hopp om en bra framtid kommer att minska riskerna för gängrekryteringar och annan kriminalitet.
Men det gäller att inte glömma bort den ekonomiska brottsligheten. Den är ofta inte lika spektakulär och rubrikskapande, men det är inte ovanligt att den hänger ihop med den brottslighet som jag tidigare nämnt. Det finns ett ständigt behov av på ytan lagliga ekonomiska verksamheter för att tvätta pengarna från annan brottslighet. Ekonomisk brottslighet är ett allvarligt samhällsproblem och spänner från brott som begås av oaktsamhet till planerade upplägg med vinningssyfte.
Jag menar att avskaffandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag som genomfördes 2010 har bidragit till att den ekonomiska brottsligheten ökat.
Ekobrottsmyndigheten och Riksrevisionen har i rapporter pekat på problem med avskaffandet av revisionsplikten.
I Ekobrottsmyndighetens rapport från 2016 framgår att knappt hälften av de granskade bolagen bedöms ha använts som brottsverktyg samt att de aktiebolag som avsagt sig revision och valt bort revisor är överrepresenterade när det gäller planerad ekonomisk brottslighet.
Den ekonomiska brottsligheten handlar om allt från momsfusk och svart arbetskraft till omfattande bedrägerier gentemot privatpersoner och andra företag. Grovt kriminella startar företag vars enda affärsidé vilar på att begå ekonomisk brottslighet. Enligt Ekobrottsmyndigheten tycks gränsen mellan den kriminella världen och det etablerade näringslivet suddas ut. Myndigheten ser samma mönster 2017. Företaget är den nya kofoten.
Herr talman! Även Riksrevisionen anser i sin granskningsrapport att intentionerna med reformen i stort har uteblivit förutom när det gäller ökad valfrihet och den direkta besparing på revisorsarvodet som de berörda aktiebolagen gjort. Flera negativa konsekvenser har blivit verklighet; bland annat har reformen försvårat arbetet mot ekonomisk brottslighet.
Riksrevisionens slutsats är att revisionsplikten för små aktiebolag bör återinföras. Jag delar denna uppfattning och anser att revisionsplikten bör återinföras som en brottsförebyggande åtgärd.
Av 100 nya företag som startas i Sverige tros 7 vara skapade enbart i syfte att begå brott. Företag används inte sällan från vaggan till graven för att maximera brottsvinsten, från starta-eget-bidrag till statlig lönegaranti vid konkurs.
Brottsförebyggande rådet pekar i en rapport på kopplingarna mellan den organiserade brottsligheten i Sveriges tre storstäder och omfattande ekonomisk brottslighet. Det är inte ovanligt att kriminella nätverk tar över legala företag med god ekonomisk historik och sedan utnyttjar dessa genom att köpa varor på kredit och använda sig av svart arbetskraft och olika former av bidrag. När räkningarna ska betalas är företaget tömt och personerna i bolagsstyrelsen borta.
Herr talman! Den borgerliga regeringen slopade kravet på revisorer i små bolag. Man gjorde det enklare att skaffa F-skattsedel liksom att senarelägga bokföringen. Man halverade kravet på aktiekapital.
Enligt Ekobrottsmyndigheten har dessa förenklingar inneburit tydliga förenklingar även för kriminella. Det har blivit enklare att använda företaget som brottsverktyg. Mörkertalet bedöms vara stort eftersom de anmälda brotten främst är resultat av Skatteverkets kontroller och konkursförvaltarnas utredningar.
Vi behöver ordning och reda i näringslivet. Det är många som drabbas av den kriminella verksamheten, till exempel alla de seriösa företagare som vill göra rätt för sig men som riskerar att slås ut av aktörer som inte har några som helst intentioner att följa lagar och regler.
Vi behöver motverka ekonomisk brottslighet. Ett av medlen vi kan använda är revisionsplikten. Med revisionsplikt kan vi mota bort ekonomiska brottslingar.
Jag yrkar bifall till reservation 1 av Vänsterpartiet.
Herr talman! Vem är man när man föds? En något filosofisk fråga, kanske, som det behövs mer tid att diskutera än vi har nu. Men för många är den frågan viktig. Vem var jag? Vem är jag? Vem är jag på väg att bli?
När man växer upp blir den frågan allt viktigare. När man formas som människa kan även svaret skifta. En del har lätt att hitta sig själv och vem man är. En del har oerhört svårt, och det tar lång tid. Vi kan ta olika vägar i livet, och vem man är får olika svar beroende på om man frågar sig själv eller andra.
Men jag är säker på en sak: Man föds inte till företagare. Det är ingen som från början kan allt vad som krävs, utan man formas till det. Entreprenörskap handlar snarare om ett genuint intresse för det man gör och en vilja att driva och utveckla en verksamhet. Många människor har idéer och drömmar, men det är långt ifrån alla som förverkligar dem. Att vara företagare handlar om att ha drivkraften att omsätta sina idéer och drömmar till handling.
En entreprenör beskrivs ofta som någon som ser möjligheter före hinder och är kreativ och modig. Forskning visar att det är vanligt att entreprenörer är riskbenägna, vilket inte betyder att de är dumdristiga utan snarare att de är medvetna om sina satsningar och riskerna med dessa. Bra egenskaper är också att vara målinriktad och på samma gång prestigelös med en förmåga att ändra felaktiga beslut till rätt beslut.
Dessa människor är, vill jag hävda, de som driver samhället framåt på många sätt. Det är de som vågar utmana, prova, testa, förlora, men även vinna, och skapa något unikt. Detta ska vi som politiker och samhälle uppmuntra och försöka hjälpa till med så mycket som möjligt.
Det är oerhört svårt i dag att bli företagare, dels därför att det är svårt att finansiera uppstarten av verksamheten då riskkapital är väldigt svårt att få tag på, dels därför att vi som människor inte är bäst på allt. Just den administrativa delen kan vara väldigt betungande.
Jag anser att fler företagare behövs i Sverige, och det är med dem vi kan bygga välfärden. Det bästa sättet att få fler företagare är att minska administrationen för dem. Enligt Tillväxtverket ökar företagens kostnader för att efterleva och administrera de lagar och regler vi har med ca 1,2 miljarder kronor om året.
Inget tyder i dag på att dessa regler och lagar blir färre. Tvärtom tycks regelbördan för företag öka. Företagare lägger i snitt tio timmar per vecka på administration. Mycket av denna tid utgörs av administration till följd av regler från myndigheter. Försök se framför er att man i stället lägger den tiden på att utveckla sin egen verksamhet. Då kanske vi kan minska antalet konkurser i Sverige, och kanske blir människor faktiskt gladare.
För att få denna utveckling att vända måste vi ta minskningen av regelbördan på allvar. Vår iver att förbjuda och kontrollera allt innebär allt som oftast fler regler och mer administration, utan att något annat tas bort. Därför bör det generella regelförenklingsarbetet stärkas genom åtgärder från regeringen så att vi minskar antalet regler, främst för de allra minsta företagen. Regeringen bör därför utreda hur en kraftig förenkling av beskattning och regelverk för mikroföretagande kan genomföras.
Jag anser också att trösklarna till företagande måste sänkas så mycket som möjligt så att fler människor kan starta och utveckla företag och därigenom skapa arbete för sig själva och andra. Många företagare saknar de medel som krävs för att bilda ett aktiebolag eller har svårt att göra avsättningar av sin löpande inkomst till den grundplåt som aktiekapitalet utgör.
Här skulle man givetvis kunna tala om de kreditrestriktioner som har införts, som skapar problem inte bara när det gäller att finansiera ett bostadsbyggande som företagare eller att köpa en bostad som privatperson utan även i och med att vanliga entreprenörer får det svårare att få ihop kalkylen då upplåning av kapital blir allt dyrare i Sverige. Jag avstår dock från att diskutera den bostadsbrist som skapas på grund av dessa kreditrestriktioner utan kan bara konstatera att kreditrestriktionerna inte bara skapar kris på bostadsmarknaden utan också skapar problem överlag i samhället.
Samtidigt måste man i de allra flesta fall ur egen plånbok finansiera uppstarten av bolaget, det vill säga aktiekapitalet. Det är därför viktigt att regeringen prioriterar arbetet med att ta fram ett lagförslag som innebär att kravet på aktiekapital sänks från 50 000 till 25 000 kronor.
Med detta yrkar jag bifall till reservationerna 2 och 3.
Herr talman! Det är glädjande att vi har en regering som kommer att göra så mycket av det som önskas i denna kammare just nu. Regeringen har ju slutit avtal med samarbetspartierna C och L och ska arbeta för enklare regler, titta på mikroföretagande och arbeta för enklare beskattning för små företag.
Jag roade mig med att räkna antalet punkter i 73-punktsavtalet som berör företagande. Det är punkterna 3, 4, 12, 13, 15, 16, 21, 22, 23, 25, 26 och 46. En stor andel av de punkter vi har kommit överens om att genomföra handlar om just det som kammaren önskar. Det är glädjande att vi i brett samförstånd kan gå fram med detta. Sedan är det klart att det är oppositionens roll att alltid tycka att det ska gå fortare, vara kraftigare eller vara lite mer. Men januariavtalet är en stabil och bra grund för att vi ska kunna jobba vidare med dessa frågor.
Även frågan om att sänka aktiekapitalet genomförs via januariavtalet, och det är glädjande att det blir så. Den stora striden i den frågan gällde väl egentligen om man skulle sänka det från 100 000 till 50 000. Att sänka det ytterligare tror i alla fall inte jag gör jättestor skillnad i praktiken.
Det är dessutom så, i alla fall så länge vi har avtal och det fungerar bra med Storbritannien och vi inte får en hård brexit, att man kan registrera företag i andra länder för 1 krona. Jag undrar varför man inte från oppositionens sida går hela vägen och tycker att aktiekapitalet ska tas bort helt. Det är intressant att fundera på varför det är just 25 000 kronor det ska landa på.
När det gäller frågan om revisionsplikt delar jag personligen den uppfattning som Jon förde fram. Det var ett problem att den togs bort. Nu har vi tagit bort den, och då är det svårt att återinföra den. Det sitter inte en massa revisorer i träd och på hyllor som väntar på att få hoppa ut och börja göra revision i små bolag. Vi måste i så fall fylla det behovet med ny kompetens. Jag tror inte att vi ska skapa ytterligare en bransch där kompetensbristen blir skriande för att vi fattar olika politiska beslut.
Men, som sagt, jag ser också de problem som Vänsterpartiets ledamot har redovisat här. Detta är en balansgång. Jag dock tror att man måste börja i rätt ände, och det är att se till att vi kan möta utmaningarna till följd av en eventuell lagstiftning.
Vi har också sett att det ger lägre kostnader - inte bara i rena pengar, utan för ett litet företag handlar det också om tid. Jag är själv till viss del småföretagare eftersom jag är delägare i ett bolag tillsammans med min far. Jag vet att revision kan ta lite tid och inte är helt enkelt. Min far är väldigt erfaren i dessa frågor, så för honom är det inte ett stort problem. Men för dem som är helt nya blir revisionen i vissa fall en betungande fråga. Det handlar inte bara om pengarna utan även om tiden.
Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.
(Applåder)
Herr talman! Det är glädjande att regeringen har insett att reglerna för företag behöver minskas och att man, om jag uppfattar det rätt, också vill minska aktiekapitalet för företag. Jag skulle vilja ställa en enkel fråga: När kommer detta?
Jag har inte hört någon regering någon gång säga att man vill öka regelbördan för företag, utan det retoriska svaret från regeringen är givetvis alltid att man vill minska den. Men tyvärr har varken denna regering eller alliansregeringen lyckats leverera i dessa frågor. Jag hjälper gärna till att få regelbördan att minska, men jag tvivlar på att denna regering klarar detta. Det är faktiskt väldigt svårt, även om ambitionen finns. Men jag skulle vilja veta när det kommer.
När det gäller revisionsplikten håller jag faktiskt inte med Socialdemokraterna. Revisionsplikten för bolag med en omsättning under 3 miljoner avskaffades av en anledning: Den var en ganska stor kostnad och ledde till ökad administration för dessa bolag.
Den ökade kontroll man tror att man kan skapa genom revisionsplikt för bolag med en omsättning under 3 miljoner ger nog upphov till mer regelkrångel och mer kostnader för företagen. Socialdemokraterna frångår då den idé som framfördes i talarstolen, nämligen att de vill minska regelkrånglet och kostnaderna för bolagen. Jag får inte ihop synpunkten att man vill återinföra revisionsplikten för mindre bolag med att man vill minska regelkrånglet och kostnaderna för bolagen.
Herr talman! Larry Söder hörde nog inte riktigt vad jag sa. Jag gjorde en personlig reflektion om att jag tycker att det var olyckligt att man tog bort revisionsplikten, men det finns inga förslag om att återinföra den. Så på den punkten kan Larry Söder vara lugn.
När det gäller hur fort detta kommer att gå ska det givetvis ske i vederbörlig ordning med utredning och liknande. Men våra samarbetspartier har varit väldigt tydliga med att detta avtal ska genomföras. Så jag tror inte att regeringen, Centerpartiet eller Liberalerna kommer att dra fötterna efter sig när det gäller detta, utan vi kommer att ha konstruktiva diskussioner för att göra det så fort som möjligt.
Det är ändå tacksamt att Larry Söder pekar på det faktum att även alliansregeringen har haft svårt med denna fråga. Man måste nämligen komma ihåg att det handlar om en balans: att i ena änden ha fritt blås och i andra änden ha regler. Där gäller det att hitta en bra avvägning.
Vissa regler fyller systemviktiga funktioner, och där blir jag intresserad av Larry Söders tänk på systemnivå.
Detta är den andra debatten som jag lyssnar på Larry Söder där han ger sig på kreditrestriktionerna, och jag är orolig för en ekonomisk politik som inte tar hänsyn till den ökande skuldsättningen i hushållssektorn. Frågan är då vad som är Kristdemokraternas förslag när det gäller skuldutvecklingen, för jag ser inte att Kristdemokraterna kommer med en massa förslag på utgiftssidan, det vill säga banksektorn. Företagssektorns belåningsgrad har ni heller inga förslag om att minska. Att bara ge fritt blås även till fri kreditgivning för bostadslån vore ju att säga till hela vårt samhälle att nu går vi rakt in i en finanskris.
Frågan är vad Larrys Söders svar är i frågan om kreditgivningen. Menar Larry Söder att Finansinspektionen gör en felaktig bedömning vad gäller amorteringskravet och att vi inte ska ha något amorteringskrav?
Herr talman! Jag fick egentligen inte svar på frågan om när det kommer en proposition som innebär minskade regler för företagen. När kommer propositionen när det gäller lägre aktiekapital för bolagen?
Det är i alla fall glädjande att Socialdemokraterna inte vill lägga på en revisionsplikt för bolag under 3 miljoner. Då är jag trygg i den delen.
När det gäller frågan om kreditrestriktioner gör jag en annan bedömning än Finansinspektionen. Jag tror att det är hämmande för bostadsbyggandet att vi har så starka kreditrestriktioner som gör att människor faktiskt inte kan köpa sig en egen bostad. Det betyder att vi inte får några bostäder byggda, för det är ingen som kan köpa dem. Därmed har vi en bostadskris i Sverige. Bostadskrisen är någonting som vi båda två får leva med, men det är regeringens ansvar. Då kan man inte skylla på att Finansinspektionen har fattat beslut, utan regeringen får ta sitt ansvar och göra de förändringar som behövs.
Det fungerar faktiskt så att oppositionen i Sveriges riksdag har möjlighet att påpeka de problem och brister som finns, men det är regeringen som har möjlighet att ändra dem.
Jag uppfattar att kreditrestriktionerna är ett av de största bekymren på bostadsmarknaden, att bostadsbyggandet minskar så pass mycket. Antalet bostäder som byggs i Sverige i dag har ju halverats jämfört med förra året. Jag kan inte tänka mig att regeringen heller tycker att det är bra.
Min fråga är om ni tänker förändra kreditrestriktionerna så att bostadsbyggandet ökar igen, för det är en bostadskris i Sverige. Du kommer att få höra detta under hela mandatperioden så länge ni inte gör någonting åt det. Det är inte bara i den andra debatten som vi kommer att ta upp detta, utan det kan också bli i den tjugosjätte debatten.
Herr talman! Tack för påpekandet om vad debatten handlar om.
Jag måste ändå drista mig till att säga att om man fattar ett oansvarigt beslut och slänger i väg den budget som behöll investeringsstöden, vilket skapar stor oro på bostadsmarknaden när det gäller produktion av hyresrätter, kanske det vore rimligt att inte ha så hög svansföring när det gäller att skapa kris i bostadspolitiken.
Sedan sitter jag inte i regeringen, så jag kan inte svara för Regeringskansliets tidsplan och ge svar på det som Larry Söder efterfrågar. Men han kan som sagt vara lugn. Jag tror inte att framför allt C och L kommer att acceptera att vi drar fötterna efter oss här, och det är väl bra att vi hjälps åt i detta.
Jag ska låta bli att prata bostadspolitik efter herr talmannens påpekande.
När det gäller borttagandet av revisionsplikten måste även Larry Söder se att det har funnits problem. Precis som Vänsterpartiets ledamot sa påpekar både Ekobrottsmyndigheten och Riksrevisionen att den kriminella aktiviteten i de här bolagen förmodligen har ökat och att det används som ett verktyg i kriminell aktivitet. Jag tror att även Larry Söder tycker att det är ett problem.
Sedan hoppas jag att Larry Söder fortsätter att peka på den goda viljan till samförstånd och söker lösningar på detta, för det tror jag är den konstruktiva vägen framåt. I dessa tider när många har ett väldigt högt tonläge i debatten och bara söker konflikt snarare än konstruktiv lösning tycker jag att Larry Söders ingångar ofta är väldigt bra. Det uppskattar jag.
(Applåder)
Herr talman! Ola Möller sjöng ju januariavtalets lov i sitt anförande, och det kan man göra. Jag kan bara börja med att konstatera att din regering ändå har suttit i fyra år, och den artikel som jag refererade till i Dagens industri berör mycket de senaste fyra åren. Bland annat hänvisar man till OECD:s Regulatory Policy Outlook, en undersökning som visar att Sverige halkat efter i regelförbättringsarbetet och att inga förbättringar har skett sedan förra undersökningen, 2015.
Man konstaterar också att företagens administrativa kostnader i Sverige enligt Tillväxtverkets mätningar har ökat med 6 miljarder på fem år. Bara mellan 2016 och 2017 uppgick den sammanlagda nettoökningen av de totala kostnaderna till följd av nya förändringar till 10 miljarder kronor.
29 procent av tillfrågade företag i en Skopundersökning upplever att de blivit krångligare att följa statliga regler jämfört med för ett år sedan. Som jämförelse kan nämnas att endast 2 procent anser att det har blivit enklare.
Herr talman! Det är väl jättebra om Ola Möller tycker att det finns goda ambitioner i januariavtalet. Men min fråga är: Varför har det inte hänt någonting de senaste fyra åren om företagarna upplever det på det här sättet?
Herr talman! Min andra fråga blir, precis som Larry Söder frågade: När kommer de utlovade reformerna i 73-punktsprogrammet?
Herr talman! Larry Söder var ju ärlig nog att säga att det här är svåra processer. Han sa att även alliansregeringen hade problem med att förenkla regler. Och vad är enkla regler? Vilka regler ska tas bort och vilka ska vi ha? Det är svåra avvägningar. Givetvis kommer vi inom ramen för januariavtalet att göra vårt bästa för att lyckas bättre än tidigare regeringar, oavsett färg, har gjort med detta.
David Josefsson refererar till en undersökning. Men om 29 procent tycker att det är ett problem med reglerna och 2 procent att det har blivit bättre innebär det väl att 69 procent tycker att det är rätt okej. Om en så stor majoritet av företagarna ändå tycker att de regler som är i dag är fullt bärbara är de ju inte ett jätteproblem.
Regeringen har också infört till exempel växa-stödet, som vi kommer att fördubbla med januariavtalet. Det är jättebra, för det innebär att fler kan få sin första anställning.
Det är alltså inte så att regeringen inte har gjort någonting på det här området.
Herr talman! Jag kan instämma i det som Larry Söder säger. Jag tycker inte att alliansregeringen nådde ända fram i arbetet med att förenkla regler. Men det är skillnad på att inte nå ända fram med att förenkla regler och att det blir uppenbart sämre.
Om 29 procent av företagarna säger att det har blivit krångligare och det har blivit 10 miljarder dyrare bara på två år är det inte bara så att man inte har nått riktigt ända fram i sitt regelförenklingsarbete, utan då har det ju gått åt det andra hållet.
Även om inte Ola Möller upplever detta som ett jätteproblem, herr talman, tror jag att företagarna upplever det som ett jätteproblem. Jag upplever det definitivt som ett jätteproblem.
Återigen: Du sjunger januariavtalets lov. När kommer då förändringarna? Vi har ett skarpt förslag i en reservation i kammaren i dag. När kommer era förslag till förenklingar, om inte i dag?
Nu sjunger man 73-punktsprogrammets lov. Men när vi diskuterade bostadspolitiken var det inte riktigt samma toner från Ola Möller kring 73punktsprogrammet, så det känns som att det är blandade känslor hos Socialdemokraterna.
Mina frågor är: När kommer förslagen i 73-punktsprogrammet? Och varför lyckades man inte bättre de senaste fyra åren?
Herr talman! David Josefsson får väl läsa punkterna i 73-punktsprogrammet. Då kommer han att se att reservationen om att man ska förenkla och utreda är ungefär vad som sägs i januariavtalet, det vill säga att det är nu vi ska utreda och förenkla. Det är klart att det tar tid, och eftersom jag inte sitter i regeringen kan jag inte svara på exakt när regeringen avser att leverera detta.
När det gäller blandade känslor för januariavtalet är det en korrekt analys. Jag är inte jätteorolig för de förändringar som vi gör där, och jag välkomnar många av dem. Det är klart att vi ska göra det enklare att driva företag i Sverige, för många av de nya jobben kommer ju där. Men det innebär inte att jag älskar allting som står i övriga delar av avtalet. Och jag är djupt orolig över en del av de punkter som finns där och vilken utveckling de kommer att leda till.
Jag tror att det är bra att vi politiker inte bara står och säger att den har gjort allting fel men den har gjort allting rätt, att allting är bra eller att allting är dåligt, utan vi måste kunna visa upp en bredd. En del saker fungerar och andra inte, en del är vi stolta över och annat skulle kunna göras bättre.
David Josefsson hade en fråga till men som jag nu helt har glömt bort. Men det kommer väl ett betänkande senare någon gång, så vi får diskutera vidare då.
Stort tack!
Herr talman! Jag har varken reservationer eller något särskilt yttrande att tala för, men jag har en del åsikter att framföra ändå.
Det är inte första gången vi talar om aktiekapital. Just aktiekapital var en ganska het fråga under förra mandatperioden. Extra het blev den kanske för att mitt eget parti så småningom valde att stötta ett tillkännagivande om att minska aktiekapitalet. Först stöttade vi regeringens inställning om ett aktiekapital på 50 000 kronor. Senare, efter moget övervägande, ansåg vi att Sverige borde närma sig de omgivande ländernas sänkta aktiekapital och inrätta sig efter ungefär samma regelverk.
Framför allt ville vi se en möjlighet att starta företag med lägre aktiekapital. Jag har dock inget emot att man kräver högre aktiekapital när företaget har haft några år på sig att bygga upp sin verksamhet. Ett sådant system finns i bland annat Danmark, och vi har uppfattat att det fungerar väl där.
Viktigast när det gäller företagande är dock att minska regelbördan. Därför är det glädjande att Ola Möller säger att regeringen ska förenkla och förbättra för företagen. Minskad byråkrati och minskad regelbörda är grunden för att få fler företag. Det tror jag och många med mig, och att döma av vad de säger i talarstolen tror Socialdemokraterna det också.
Men det klingar illa i förhållande till vad Socialdemokraterna gör. Det är lite märkligt att de står här och säger att de vill minska regelbördan samtidigt som de lägger fram propositioner i riksdagen om bland annat en ny rapport som ska lämnas. De kallar det för att stärka aktieägarnas möjlighet till insyn i företaget. Detta är knappast att förenkla för företagen. Tidigare har man krävt mångfaldsrapporter där företagen i princip ska gå in och kontrollera könsfördelningen bland de anställda - vad det nu skulle vara av för intresse.
Märkligast är nog Socialdemokraternas hantering av aktiekapital. När jag valde att ställa mig bakom det tillkännagivande som under förra mandatperioden påpekade behovet av ett sänkt aktiekapital fick jag förklara mig för Lars Eriksson, som då var Socialdemokraternas representant i debatten. Enligt honom och Socialdemokraterna var jag oansvarig, tänkte inte på följderna och tog inte ansvar för konsekvenserna.
Sänkt aktiekapital skulle då enligt Socialdemokraterna innebära fler oseriösa företag och ett första steg mot de av Socialdemokraterna så hatade SUP-bolagen, det vill säga bolag som har en enda krona eller euro som aktiekapital. Ola Möller nämnde dessa bolag i sitt anförande.
Som Socialdemokraterna då uttryckte det: Om inte aktiekapitalgränsen användes för att ge företaget ett högt värde, varför skulle man då inte gå vidare och sänka gränsen till ända ned till en enda krona? Det fanns ju ingen anledning att inte använda samma argumentation ända ned till att inget aktiekapital alls fanns kvar, menade man.
I dag låter det helt annorlunda från Socialdemokraterna. Plötsligt är det inte längre oansvarigt att sänka aktiekapitalet. Plötsligt är det ett välgrundat förslag, en företagarvänlig politik, något som kommer att gagna Sverige och så vidare.
Jag fick inte möjlighet att ta replik på Ola Möller, så i stället blir mitt anförande mer eller mindre en replik. Frågan man kan ställa sig är om Socialdemokraterna nu vill gå längre ned än 25 000, för som de mycket riktigt själva påpekade för några år sedan kan många av de argument som används för att sänka till 25 000 användas för ytterligare sänkning. Själv är jag mycket tveksam till att sänka aktiekapitalet till mindre än 25 000.
Jag hade först tänkt tala lite om gökungar i Socialdemokraternas bo, men jag avhåller mig från det och konstaterar att Socialdemokraterna numera ofta byter politik och står till höger om mig.
Herr talman! Jag tror att Mikael Eskilandersson ska gå in och lyssna på vad jag faktiskt sa. Jag hyllade det inte, utan jag problematiserade och sa att den stora frågan var när man gick från 100 000 till 50 000 och att det inte gör någon större skillnad att gå ned ytterligare. Vad min företrädare har sagt får stå för honom. Personligen ser jag det inte som ett jätteproblem att gå ned från 50 000 till 25 000.
När Sverigedemokraterna ändrar sig är det efter moget övervägande. Det gäller väl det mesta då, antar jag, såsom förändringen när det gäller vinster i välfärden och EU-motståndet. Det skulle inte förvåna mig om ni efter moget övervägande snart vill gå med i Nato.
Varför är det okej för Sverigedemokraterna att byta fot i stora, principiella frågor medan det när vi som en del i en uppgörelse för att landet ska få en bra, hållbar regering sänker aktiekapitalet från 50 000 till 25 000 - vi hade inte föreslagit det på egen hand - är oansvarigt, jättefarligt och hyckleri? Jag tycker inte att Sverigedemokraterna är det parti som ska ha högst svansföring vad gäller att inte svänga i politiska frågor.
Redogör gärna för varför det är okej att Sverigedemokraterna svänger när det gäller exempelvis EU-motståndet, vinster i välfärden eller marknadshyror medan vi inte får lov att ändra oss om 25 000 kronor.
Herr talman! Jag tycker att vi ska hålla oss till det debatten gäller och avhålla oss från att diskutera EU och så vidare.
Låt mig bara kort nämna att vi aldrig har svängt om marknadshyror. Vi har hela tiden haft samma inställning till marknadshyror. Det var en ren lögn från Socialdemokraterna att påstå att vi sa ja till marknadshyror. Dessutom slog ni på stora trumman och trummade ut det från alla möjliga håll. Bland annat fick ni Hyresgästföreningen att ringa runt och förklara att vi sverigedemokrater var för marknadshyror och att hyran skulle gå upp om man röstade på oss. Men detta kom aldrig från oss. Vi gick ut och förnekade det, men vi hade inte samma möjligheter att förneka det som ni hade att pumpa ut det felaktiga budskapet.
Låt oss återvända till dagens diskussion. När jag sa att det var oansvarigt och hyckleri att byta ståndpunkt citerade jag bara vad Socialdemokraterna sa till mig när vi tog beslutet att stödja tillkännagivandet - ett tillkännagivande som i princip bara sa att man skulle se över om det fanns anledning att sänka aktiekapitalet. Det var inget tillkännagivande som krävde att man måste gå hela vägen ned till SUP-bolagens nivå. Jag blev då anklagad för en fullständig omsvängning eftersom jag tidigare hade stöttat 50 000.
Jag anser att 25 000 är en rimlig gräns på aktiekapital, förutsatt att man har myndigheter runt omkring som ser till att alla företag fungerar bra.
I detta anförande instämde Angelica Lundberg (SD).
Herr talman! Som sagt, vad min företrädare sa i den debatten får stå för honom.
Jag tror att man kan problematisera frågan om aktiekapital. Å ena sidan är det bra att det finns ett starkt kapital i företaget om man hamnar i ekonomisk kris och att de som har anspråk på företaget kan se att det finns något att hämta hem och ett aktiekapital att luta sig mot, för annars finns det en risk att de inte får tillbaka sina pengar.
Å andra sidan kan det vara en fördel att ha ett litet aktiekapital av det enkla skälet att om företaget går i konkurs kan det komma folk senare och begära in pengar från dem som satt i styrelsen. Vi har sett ett systematiskt utnyttjande där företag har satt i system att ge sig på småhandlare ute på skärgårdsöar som har haft problem i gårdsbutiken eller livsmedelsbutiken och där man sedan vill begära in pengarna i efterhand. Då är det bättre om det är ett litet aktiekapital. Detta är en fråga som kan problematiseras. Om det är 25 000 eller 50 000 som är den optimala gränsen är inte jag människa att avgöra.
Som sagt: Vad min företrädare har sagt till dig, Mikael Eskilandersson, får du ta med honom. Men det är fortfarande så att Sverigedemokraterna inte har ett politiskt kapital som innebär att de kan anklaga andra för hyckleri när en ståndpunkt ändras. När det gäller marknadshyror var er ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt tydlig i den frågan i Dagens industri i december 2017: Det kunde ni mycket väl tänka er.
Sverigedemokraternas politik just nu handlar inte om vad Sverigedemokraterna tycker utan om vad ni kan göra för att Moderaterna och Kristdemokraterna ska acceptera att plocka in er i ett konservativt block. Det är vad det handlar om. Det handlar inte om att stå upp för andra principer. Så sänk tonläget mot att vi har ändrat oss om 25 000 kronor, Mikael Eskilandersson!
Herr talman! Jag tror att också Ola Möller ska sänka sitt tonläge något. Vi kan börja diskutera vad man kan förhandla med andra partier om, och då är det inte bara Sverigedemokraterna som kan tänka sig att förhandla om marknadshyror med andra partier. Eller har jag missat något här? Det är självklart att man kan förhandla om alla frågor med andra partier - grunden för politiken är ju att vi förhandlar.
Jag ville bara påpeka att när vi ändrar oss anser man det vara ett enormt svek, men när Socialdemokraterna ändrar sig är det inte alls samma svek utan ett moget övervägande. Jag vill påstå att vi gjorde ett moget övervägande när vi gick in för att göra ett tillkännagivande om att sänka aktiekapitalet.
Herr talman! För mig som centerpartist är det viktigt att företag har möjlighet att verka och utvecklas i Sverige, Europa och världen. Jag är övertygad om att det är genom företag som arbetstillfällen skapas och att de bidrar till att vi får en ökad tillväxt i Sverige som ger oss en bättre välfärd. Men för att det ska vara fler som orkar driva företag krävs det att det är enkelt att göra det.
Några förbättringar har de senaste åren gjorts, till exempel att småföretagare sedan 2010 kan välja om de vill ha en auktoriserad revisor eller inte. Det går också att välja hur ofta man vill redovisa och betala moms. Detta är bra, och det minskar kostnaderna och förenklar för företagen.
Alliansregeringen hade tidigare en utredning om redovisningsregler, som tog fram ett förslag om mikroföretagande. Det är företag som inte har samma krav på redovisningar och som även kan lämna kortare rapporter, detta för att det ska bli enklare för företagen när det gäller administration. Detta är inte genomfört, men vi är närmare nu genom januariavtalet.
När det gäller förslaget om sänkt aktiekapital från 50 000 till 25 000 är det ytterligare en viktig del för att gynna småföretagandet. År 2017 gjordes ett tillkännagivande om detta. Nu kommer det att genomföras i och med överenskommelsen i januariavtalet mellan Centerpartiet, Liberalerna och regeringspartierna. Många småföretagare berättar om att de största hindren för att växa, förutom konkurrensen, är det regelkrångel som hör ihop med lagar och myndighetsregler.
Herr talman! Varför tycker jag då att det är så viktigt att förenkla för småföretagare? Jo, framför allt därför att fyra av fem jobb skapas i dessa företag men också för att de fungerar som en språngbräda till den svenska arbetsmarknaden. Många som kommer till Sverige från ett annat land är företagsamma men har svårt att nå arbetsmarknaden. Detsamma gäller för våra ungdomar. Därför vill vi förenkla för företagen.
Företag som har en lägre omsättning ska kunna betala en inkomstskatt på upp till 25 procent, och övriga krav på arbetsgivaravgifter ska tas bort. Detta för att göra det enkelt att arbeta och ta betalt utan att behöva drunkna i regler och administration som ny företagare. På det sättet kan företagen bli en väg in på arbetsmarknaden. Detta är bra för integrationen av dem som inte är födda i Sverige, och det är bra för våra ungdomar som ska prova sina vingar på arbetsmarknaden.
Herr talman! Jag och Centerpartiet vill ha ett bättre klimat för dem som skapar jobben, som bygger på varje människas rätt att skapa ett bättre liv åt sig själv och sin familj. Genom att sänka trösklarna till företagandet kan detta bli verklighet. Jag vill att alla politiska beslut runt företagandet ska handla om att en regel in är en regel ut, eller varför inte två regler ut, allt för att det ska bli enklare att bidra till Sveriges tillväxt.
Vi måste bli bättre på att stötta innovation och entreprenörskap för att vi ska fortsätta vara ett land som utvecklas och som har en plats på den globala marknaden.
I januariavtalet finns överenskommelsen om att det ska ske en förenkling av beskattning och regelverk för mikroföretagen samt sänkt aktiekapital. Aktiekapitalet ska sänkas från den 1 januari 2020, och regelverken ska utredas för att bli förslag till lagändring 2021.
Jag är glad att dessa saker kommer att ske tack vare vårt avtal med regeringen. Vi har därför ingen reservation utan lämnar i stället ett särskilt yttrande.
Herr talman! Småföretagen spelar en viktig roll för att skapa arbetstillfällen i Sverige. Därmed får de vårt samhälle att blomstra. Att förbättra företagens förutsättningar att växa och frodas är därför en viktig del av det arbete vi gör i detta hus.
Herr talman! Att driva företag måste bli enklare. Därför måste kravet för aktiekapital sänkas från dagens nivå på 50 000 kronor till hälften, 25 000 kronor. På så sätt öppnar man upp möjligheten för fler att skapa företag. Och det är bra, för vi behöver eldsjälar som får möjlighet att pröva sina vingar.
Herr talman! I flera andra länder har det införts system som ger möjlighet till omfattande regelförenklingar för de absolut minsta företagen. Detta har gett goda resultat, eftersom det ofta är de små företagen som drabbas särskilt hårt av en omfattande reglering. Små företag saknar ofta personal och resurser för att klara av att hantera stora regelbördor. Även här i Sverige bör det utredas hur en kraftig förenkling av beskattning och regelverk för mikroföretagande kan genomföras.
Liberalerna är ett av de för Sverige ansvarstagande partier som har undertecknat januariavtalet, det vill säga det 73-punktsprogram som tecknades mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna. Båda de frågor jag tidigare nämnt - sänkt krav på aktiekapital samt förenkling av beskattning och regelverk för mikroföretagande - ligger inom ramen för avtalet.
Vad gäller frågan om sänkt krav på aktiekapital ska en departementspromemoria tas fram under våren 2019, och en ny lagstiftning ska träda i kraft den 1 januari 2020 med syfte att sänka kravet på aktiekapital till 25 000 kronor, vilket säkert är information som intresserar några här i kammaren.
Även frågan om förenkling av beskattning och av regelverk för mikroföretagande berörs av avtalet. En utredning ska tillsättas under 2019-2020, och förändringar ska vara i kraft redan 2021.
Herr talman! Det är glädjande att det finns en plan för att genomföra dessa reformer och att fyra politiska partier hade mod att tillsammans ta ansvar för detta. På grund av det kommer jag inte att lämna ett yrkande i denna debatt, men jag vill tillägga att Liberalerna aktivt och noggrant kommer att följa regeringens arbete med att implementera januariavtalet i dess helhet.
Herr talman! Först vill jag gratulera dig, Henrik Edin, till ett mycket bra första anförande i kammaren. Det var mycket trevligt att höra. Jag tycker att det är strongt att göra det på det sätt som du gjorde. Det är heder åt dig när det gäller detta.
Sedan skulle jag vilja skicka med lite grann till Liberalerna. Eftersom vi i Alliansen ändå har hållit ihop på något sätt och haft många liknande sakfrågor vill jag ändå återkomma till regelkrånglet på ett eller annat sätt.
Januariöverenskommelsen finns; jag vet det. Men på något sätt skulle jag vilja vädja till Liberalerna att de är en väktare i fråga om att vi ska kunna minska regelkrånglet i Sverige. Jag litar mer på att Liberalerna driver dessa frågor i ett samarbete och försöker att få detta att bli verklighet. Vi vet också att alliansregeringen hade svårt att hitta nycklarna för att kunna göra det på ett effektivt sätt. Men om man försöker kontrollera företag mer och försöker göra så att de måste rapportera ännu mer saker betyder det också att regelkrånglet för företag kommer att öka.
Om man ska förenkla för dem som driver företag bygger det också på att man faktiskt tar bort och fasar ut regler som inte är nödvändiga.
Jag är glad över att Liberalerna står fast vid de 25 000 kronor som vi har ett tillkännagivande om. Men jag uppfattade inte om Liberalerna även är på samma linje som Kristdemokraterna när det gäller revisionsplikten för mindre bolag - med mindre än 3 miljoner i omsättning - det vill säga att vi inte ska ha tillbaka den revisionsplikt som gällde tidigare. Jag skulle gärna vilja ha ett förtydligande när det gäller detta.
Herr talman! Jag tackar Larry Söder för detta.
Associationsrätt
När det gäller din sista fråga, Larry Söder, måste jag få återkomma till dig om den. Liberalerna kommer förstås att göra sitt absolut yttersta för att se till att januariavtalet i sin helhet kommer att genomföras. Jag förstår det också som att de andra parterna som har ingått januariavtalet är beredda att göra samma sak.
Sedan hjälper det givetvis, och det vore bra för Sverige som helhet, om vi får en så stor uppslutning som möjligt kring dessa förslag och om även oppositionspartierna tycker att detta är en bra politik.
Jag ser med stor tillförsikt fram emot att vi kan lägga dessa förslag på bordet och sedan rösta igenom dem i kammaren.
Herr talman! Jag vill bara kortfattat påpeka att jag tror att det är viktigt för svenska företag att vi får ett minskat regelkrångel. Även om det kan tyckas som att många, som socialdemokraten sa i sitt anförande, inte tycker att det är ett stort problem med regelkrånglet. Men det är väldigt många som påpekar det varje gång man är ute och pratar med företagare. Ta bara med dig detta, Henrik Edin, och gör så gott som möjligt, eftersom jag tror att svenska företag skulle må mycket bra av mindre regler.
Herr talman! Det tar jag med mig. Jag tackar så mycket för repliken och denna debatt. Vi ska göra vårt bästa, och jag hoppas att vi kan göra det tillsammans.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 14.)
Konsumenträtt
Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 86 | 0 | 0 | 14 |
| M | 59 | 0 | 0 | 11 |
| SD | 58 | 0 | 0 | 4 |
| C | 28 | 0 | 0 | 3 |
| V | 0 | 24 | 0 | 4 |
| KD | 18 | 0 | 0 | 4 |
| L | 17 | 0 | 0 | 2 |
| MP | 14 | 0 | 0 | 2 |
| - | 0 | 0 | 0 | 1 |
| Totalt | 280 | 24 | 0 | 45 |
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 86 | 0 | 0 | 14 |
| M | 59 | 0 | 0 | 11 |
| SD | 58 | 0 | 0 | 4 |
| C | 28 | 0 | 0 | 3 |
| V | 24 | 0 | 0 | 4 |
| KD | 0 | 18 | 0 | 4 |
| L | 17 | 0 | 0 | 2 |
| MP | 14 | 0 | 0 | 2 |
| - | 0 | 0 | 0 | 1 |
| Totalt | 286 | 18 | 0 | 45 |
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 86 | 0 | 0 | 14 |
| M | 0 | 59 | 0 | 11 |
| SD | 58 | 0 | 0 | 4 |
| C | 28 | 0 | 0 | 3 |
| V | 24 | 0 | 0 | 4 |
| KD | 0 | 18 | 0 | 4 |
| L | 17 | 0 | 0 | 2 |
| MP | 14 | 0 | 0 | 2 |
| - | 0 | 0 | 0 | 1 |
| Totalt | 227 | 77 | 0 | 45 |
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.
