Kulturarvsfrågor

Betänkande 2018/19:KrU7

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
13 mars 2019

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Enskilda ledamöters röster

För tillfället är det inte möjligt att se hur enskilda ledamöter har röstat på denna sida. Alla omröstningar hittas i riksdagens sökfunktion.

Omröstningar i riksdagens sökfunktion

 

Hela betänkandet

Beslut

Nej till motioner om kulturarvsfrågor (KrU7)

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om museifrågor, kyrkoantikvariska frågor, immateriellt kulturarv och fornminnen. Motionerna handlar exempelvis om statligt stöd till vissa museer och verksamheter och om världsarvsklassning av vissa platser med kulturhistoriska värden. Andra områden är förvaltningen av värdefulla kulturmiljöer, bland annat en mer rättvis finansiering av arkeologiska utgrävningar.

Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att åtgärder redan är gjorda.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 48

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2019-02-28
Justering: 2019-03-07
Trycklov: 2019-03-08
Reservationer: 21
Betänkande 2018/19:KrU7

Alla beredningar i utskottet

2019-02-14, 2019-02-28

Nej till motioner om kulturarvsfrågor (KrU7)

Kulturutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om museifrågor, kyrkoantikvariska frågor, immateriellt kulturarv och fornminnen. Motionerna handlar exempelvis om statligt stöd till vissa museer och verksamheter och om världsarvsklassning av vissa platser med kulturhistoriska värden. Andra områden är förvaltningen av värdefulla kulturmiljöer, bland annat en mer rättvis finansiering av arkeologiska utgrävningar.

Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att åtgärder redan är gjorda.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2019-03-12
Debatt i kammaren: 2019-03-13
Stillbild från Debatt om förslag 2018/19:KrU7, Kulturarvsfrågor

Debatt om förslag 2018/19:KrU7

Webb-tv: Kulturarvsfrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 63 Annicka Engblom (M)

Fru talman! Ämnet för denna kulturutskottets debatt är svensk kulturarvspolitik uttryckt i ett ansenligt antal motioner väckta av riksdagens ledamöter under allmänna motionstiden.

Konsten och kulturen är inkluderande, dynamiska, föränderliga, urbana, öppna och tillmötesgående. De är därmed också vårt kulturarv. Kulturarvsfrågor engagerar och berör, vilket de ska göra och är helt naturligt.

Kulturarvet utgörs av vad tidigare generationer har skapat och hur vi i dag uppfattar, tolkar och för det vidare. Kulturarvet är sammanhållande och utbildande men långt ifrån statiskt, utan det är något som ständigt förändras och omformuleras - vilket ska vara centralt i hur vi i en demokrati betraktar kulturarvet.

De enda gränser som kulturarvet sätter är mot dem som vill stänga ute och definiera det ena eller andra uttrycket som mer rent, genuint eller exklusivt. I händerna på icke-demokratiska företeelser, organisationer och länder är nämligen kulturarvsfrågor ett mycket potent vapen. Det kunde vi se i dåtidens Sovjetunionens omformulering av den ryska historien och dess kulturarv samt användande av konst, kultur och kulturarv för diktaturens politiska syften. Dagens Nordkorea är ett annat tydligt exempel.

Ett tydligt exempel ur vår egen historia är hur vi betraktade det samiska kulturarvet för 60-70 år sedan - med trådar fram till i dag. I 30- till 40talens konformism kan vi se den enögda uppfattningen av det svenska uttryckt politiskt, akademiskt och religiöst i rasbiologi och assimilering. Resan i synen på kulturarv från då till nu är också en resa i vår egen demokratiutveckling. I dag är det samiska kulturarvet erkänt som en omistlig del av hela vår nations kulturarv och är i fokus för stora ansträngningar för dess bevarande och utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kulturarvsfrågor

Hur kulturarvet används som vapen kan vi i dag också se i förstörelsen av historiska byggnader, objekt eller religiösa platser som det förhoppningsvis snart besegrade Isis systematiskt har ägnat sig åt för att radera befolkningens kulturarv, historia och rötter i syfte att söndra och härska.

Det är därför oerhört viktigt att stå upp för öppenhet, vårda arvet från tidigare generationer och ta ansvar för dem som lever här i dag och för dem som kommer att utgöra vår framtid. Kulturarvet är i det sammanhanget en grund som skapar trygghet i en värld som just nu är allt annat än trygg. För detta har vi alla ett stort ansvar.

Fru talman! I kulturutskottets motionsbetänkande behandlas många olika motioner som tar upp många angelägna ämnen. Så är nämligen frågan om kulturarv beskaffad - den är bred. Jag väljer dock att fokusera på den motion om museernas roll som självständiga institutioner som vi moderater har väckt, liksom det särskilda yttrande om ålakusten som vi har lämnat.

Fru talman! Sveriges museer är viktiga för lärande och bildning samt som förvaltare av kulturarv och historia. Vi moderater lägger största vikt vid museernas roll som självständiga institutioner. Museernas verksamhet ska präglas av kunskapsuppbyggnad och hög kompetens inom respektive ämnesområde.

Offentligt finansierade kulturinstitutioner, såsom museer, ska inte politiseras eller styras av ideologiska pekpinnar. De ska självfallet vila på en demokratisk grund, men innehållet ska i stor utsträckning hållas fritt. Dagsaktuella politiska strömningar ska inte styra vilka pjäser eller utställningar som genomförs. En alltför omfattande politisk styrning likriktar kulturen och gör den i förlängningen ointressant.

Fru talman! Moderaterna vill inkludera alla museer - statliga, föreningsdrivna, stiftelser, länsmuseer, enskilda och privata - i det långsiktiga arbetet med Sveriges museer. Vi är lite bekymrade över att den förda museipolitiken har haft ett som vi ser det ensidigt fokus på de statliga museerna och deras uppgift. Det behövs snarare en bredare, inkluderande politik som fokuserar på museiväsendets villkor i stort och på ökad samverkan mellan olika museer. Statliga museer bör även kunna överlåta till exempel föremål som gåva till alla museer, oavsett huvudman.

Moderaterna vill möjliggöra för våra statliga museer att nå fler grupper över hela landet. I detta avseende bör exempelvis samarbetet mellan skolor och museer vara prioriterat. Den digitala tekniken ger också museerna helt nya möjligheter att nå ut oavsett dag eller tid på dygnet. Därför ska museerna ges goda förutsättningar att arbeta med digitalisering, till exempel genom att det finns möjligheter till kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte.

Fru talman! Jag går över till det särskilda yttrande som vi har lämnat tillsammans med Centern och Liberalerna. Det uttrycks i två motioner, 1881 och 2823, om ålfiskekulturen längs Hanöbukten, vilket även inkluderar mitt hemlän Blekinge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kulturarvsfrågor

Ålfiskekulturen längs Hanöbukten är unik när det gäller språkbruk och traditioner, seder, ärvda kunskaper och generationers bildning. Själva ålfisket är reglerat genom åldrätter, vilket är ett system med rötter i tiden då södra Sverige - Skåne, Blekinge och Halland - var danskt och fisket var av mycket stort ekonomiskt intresse. Denna reglering kommer från den tiden. En åldrätt, det vill säga ensamrätten att fiska ål inom ett visst bestämt område, räknas fortfarande som fast egendom, med lagfart och fastighetstaxering.

Längs kusten har vi så kallade ålabodar, vilka utgör platsen för de ålagillen där det inte bara äts ål utan där även sång, musik och berättartraditionen tar stor plats. Sedan 2015 är ålkustens ålfiske listat som ett svenskt immateriellt kulturarv. Just detta med immateriellt är oerhört intressant; det handlar alltså inte om objekt utan omfattar just traditioner, berättelser och liknande. Detta finns formulerat i Unescos konvention om immateriella kulturarv. För vår del innebär detta att Sverige ska tillse att kulturarvet förblir levande.

Av flera anledningar är dock ålakulturen hotad. Det handlar bland annat om regelverken kring överlåtelse av åldrätter, internationellt fiske som skattar ålbestånden samt omoderna vattenkraftverk. De immateriella kulturarven visar var vi kommer ifrån och ger oss en förankring i den värld vi lever i. De är värda att skydda och bevara för eftervärlden.

Med det sagt, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 7.

(Applåder)


Anf. 64 Aron Emilsson (SD)

Fru talman! I dag debatterar vi det som har gjort oss alla till dem vi är: arv och miljö, den grund vi står på och de rötter vi ännu är en levande del av. Det handlar om det svenska kulturarvets fantastiska former och vilka verktyg och medel vi har för att vårda, förvalta och förmedla detta till kommande generationer - i armkrok med de ideella krafter och institutioner runt om i vårt land som håller det vid liv. De håller det vid liv när upphovsmännen inte längre finns till hands och vårt politiska ansvar och förvaltarskap tar vid.

Det är här vår förmåga att vårda det arv som har lämnats i våra händer prövas, och det är här vår förmåga att såväl bevara som bruka och utveckla kulturarvets former för nutida och framtida generationer ställs på sin spets. Inget samhälle, ingen grupp och särskilt ingen demokrati har fungerat utan någon form av omsorg om och känsla för det gemensamma förflutna i en tankegemenskap. I vår svenska kulturpolitiska arkitektmodell kan vi som beslutsfattare sätta upp mål och avsätta resurser samt fördela och prioritera insatser vi ser som särskilt prioriterade.

Alltför länge, alltför ofta och alltför okänsligt har en i någon mån nedlåtande och kritisk attityd präglat en liten men högljudd skaras inställning gentemot alla oss som ser kulturarvsfältet som särskilt prioriterat. I tider då normkritiken blivit norm och då genusutbildning, maktanalys, postkoloniala teorier och relativisering av bildningsidealen har blivit regel snarare än undantag inom alltför många delar av kultursfären är våra källor, minnen och artefakter något av det sista vi har kvar att förvalta och förmedla på saklig grund.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kulturarvsfrågor

Myndigheten för kulturanalys har konstaterat att debatten kring villkoren för att få anslag har blivit alltför politiskt färgad inom kultursektorn alldeles nyligen. Det gör att det finns skäl att utreda politiseringen av kulturlivet, påpekar man. Historiskt har Socialdemokraterna betonat förhållandet mellan kulturen och folkrörelserna, borgerligheten och institutionerna. Sedan Miljöpartiet tog över ledningen på Kulturdepartementet har signaler om normkritik, maktanalys och identitetspolitik varit vägledande och sipprat nedåt i det kulturpolitiska vägnätet.

Kulturarvet, vilket den breda allmänheten väntar sig att vi ska prioritera, har under decennier varit i någon mån styvmoderligt behandlat. Från det att grävskoporna skickades till Klarakvarteren och rivningsvågen drog över landet under 50- och 60-talen och fram till kulturarvspropositionen under föregående mandatperiod har konturer och nyckelsymboler som gett upphov till såväl Sverigebilden som vår självbild successivt raderats, eroderats och i någon mån ersatts med likgiltighet och till och med problematisering av om vi över huvud taget har något svenskt kulturarv.

Frågan är i sig inte ny, utan den har vandrat och illustrerat svensk litteraturhistoria sedan åtminstone 1700-talet. Likväl saknar frågan - eller påståendet - grund. Arv, miljö och tradition är förvisso inte statiskt, stelnat eller låst i fasta strukturer eller i tid och rum. Däremot är sammansättningen av dessa delar unik för varje nation, så också för den svenska genom vårt kollektiva och levande språk, våra minnen och våra kultur- och naturmiljöer. Den är fångad i den svenska litteraturskatten och sångskatten, liksom i kameraobjektivets skärpa i bilder av Sune Jonsson, Lars Lerin eller Peter Gerdehag. Där syns vår relation till vår bebyggda miljö, till åker, skog och äng, husdjur och årstider.

Detta har i sin tur utvecklat en av våra största kulturpolitiska scener, det vill säga matbordet och måltidskulturen. Det gäller även konsthantverk och kommunikation, huskroppar och sängknoppar. Vi är helt enkelt produkter av vår omgivning, och vår omgivning är produkter av oss i det unika och särpräglade landskap som vi har format och som har format oss och vår mentalitet och andliga odling, jämte kristendomens och kyrkans särställning i Sverige sedan tusen år.

Sverige är ännu ett övervägande kristet land, och lag och sed är baserat på detta. Värderingar och sociala koder är kompassnålar i denna gemensamma kompass och utgångspunkt. Svenska kyrkan står i någon mån ännu mitt i byn, fysiskt och mentalt, och är för många den enda kulturscen som finns kvar när andra aktörer har retirerat i många bygder.

Detta år är en kontrollstation för statens samverkan med kyrkan avseende den kyrkoantikvariska ersättningen och den samlade vården och förvaltningen av vårt gemensamma kulturhistoriska och kyrkohistoriska arv. Det är vårt största samlade kulturarv, men det är hotat - dels av snabbt sjunkande intäkter inom Svenska kyrkan, dels av att det saknas en samlad nationell strategi för den långsiktiga förvaltningen mellan staten och kyrkan.

Jag menar att detta brådskar. Sverigedemokraterna har därför sedan en tid tillbaka motionerat för en nationell strategi och en handlingsplan för kyrkor som riskerar att tas ur bruk eller som redan tagits ur bruk. Till detta säger övriga partier nej, utan vidare motivering vad jag har kunnat se. För mig är det tydligt att det är tid för handling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kulturarvsfrågor

Fru talman! Handling krävs också i förhållande till lokalsamhället. I de nationella målen för kulturmiljöområdet stipuleras att kulturmiljöarbetet ska främja en helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen. Så ser inte alltid verkligheten ut i dag - snarare tvärtom. Rapporter landet runt visar att det krävs ideella medborgarinitiativ där kampen för att rädda kulturhistoriska miljöer och arkitektoniska värden blir hård och inte alltid framgångsrik.

Sverigedemokraterna ser värdet av kulturell hänsyn och kulturell planering där ny bebyggelse får harmoniera med äldre hus och där historia får stå kvar och ses som en resurs. För kulturmiljövårdens skull krävs ett riktat stimulansbidrag till antikvarisk kompetens i kommunerna; det har många rapporter visat. Rödlistan över rivningshotade, förvanskade och förfulade miljöer behöver vända till en grön lista, och kulturarvet behöver ses som en utvecklingsresurs och inte en börda. Men vi behöver från vår nivå bistå med rätt stöd och rätt resurser.

Fru talman! Det räcker inte längre med ord, utan det krävs politisk vilja. Kanske är det tyvärr just den som saknas från övriga partier.

Fru talman! Riksrevisionen granskade nyligen arbetet med säkerhet i de statliga centralmuseernas samlingar och har kunnat konstatera följande: bristfällig spårbarhet, otillräckliga åtgärder mot stöld och skadegörelse, bristfällig krisberedskap och behov av utvecklat stöd från Riksantikvarieämbetet som statlig expertmyndighet i fråga. Man konstaterar också att museerna generellt har god kännedom om behov men har svårigheter att hantera och bemöta dem. Det gäller inventering och registrering av föremål, men det gäller också säkerhet.

Sverigedemokraterna budgeterar årligen - sedan år tillbaka - för en statlig fond som museisektorn i hela landet kan söka behovsprövade medel ur. Sverigedemokraterna budgeterar också för ett ökat anslag till Riksantikvarieämbetet samt för ett flertal satsningar som vi nu får ett kvitto på är nödvändiga. Varje år avslår utskottsmajoriteten dessa ambitioner och blundar för behoven.

Det är nu hög tid att öppna ögon och öron - det är vår skyldighet mot föregående och efterkommande. Det är också hög tid att se hela Sverige, inte bara statliga museer i Stockholm.

Avslutningsvis, fru talman: I det betänkande vi i dag debatterar återfinns ett batteri av förslag, reformer, insatser och uppmärksammanden för det samlade svenska och internationella kulturarvet som Sverigedemokraterna skulle vilja se, och jag uppmanar till läsning av dessa.

Vi står bakom samtliga våra reservationer, men jag yrkar för tids vinnande bifall till reservationerna 4 och 11.


Anf. 65 Per Lodenius (C)

Fru talman! För Centerpartiet är det en självklarhet att alla barn och ungdomar, oavsett ekonomiska förutsättningar och oavsett var man bor eller vilka funktionsförutsättningar man har, ska kunna ta del av den statliga kulturen. Därför är det självklart viktigt att kulturen görs tillgänglig över hela landet. Från Centerpartiets sida vill vi exempelvis satsa på att öka tillgängligheten till de statliga museerna över hela landet genom till exempel digitalisering och utställningar på turné.

Det är självklart önskvärt och ligger i museernas uppdrag att tillgängliggöra sina samlingar och sprida bildning och kunskap om både historia, nutid och framtid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kulturarvsfrågor

Det finns nationellt intressanta och viktiga kulturarv på många håll i vårt land. Det statliga ansvaret för kulturarvet och vår historia får därför inte stanna vid storstadens gräns.

För oss i Centerpartiet handlar det inte heller bara om det kulturarv som ryms inom statliga institutioner utan minst lika mycket om det nära kulturarvet i hela landet - det kulturarv som ofta vårdas av regioner och kommuner. Men det handlar kanske ännu mer - och ännu vanligare - om de kulturarv som vårdas och visas av civilsamhället och av privatpersoner. Det finns till exempel många museer och hembygdsgårdar som drivs av föreningar eller stiftelser, men det finns också sådana som drivs av privatpersoner.

Vi måste också se många av de kulturarv som finns runt om i vårt land som en möjlighet att vara en del av utvecklingen av regionen och av samhället som den finns i. Kulturarv finns nämligen över hela vårt land - kulturarv som är värda att bevara och lyfta fram.

Men vi måste bli bättre på att också lyfta fram viktiga kulturarv på ett nationellt plan, även dem som inte finns i Stockholms direkta närhet.

Kulturarv kan vara tydligt kopplade till en specifik geografisk plats, till exempel Glasriket i Småland. Glaset och dess tillverkning är ett viktigt kulturarv för Sverige, både som bruksföremål och som konstföremål. Satsningen på Glasriket blir här en möjlighet att både bevara och lyfta fram det kulturarv glaset och dess industri är och att samtidigt utveckla Smålandsregionen - och egentligen hela Sverige - för att se möjligheten att marknadsföra Sverige också på ett internationellt plan.

Det finns, kort sagt, en potential i hela landet, och det finns stor kompetens inom kulturarvsområdet över hela landet. Samtidigt ligger i dag mycket nationell expertis i storstäderna och då främst i vår huvudstad. Mycket av den kunskap som finns ute i landet borde komma fler till del.

Fru talman! Det rörliga kulturarvet engagerar många i vårt land. Det kan handla om en moped, en traktor eller kanske den där bilen man drömde om som barn. Det kan vara ett ånglok eller ett flygplan av historiskt värde. Det kan vara en segelskuta från förra sekelskiftet, då 1800-tal blev 1900tal, eller kanske en plastbåt från 1970-talet.

Det gemensamma är att detta är fordon som har brukats och som har transporterat människor och gods runt om i vårt land. De är historiebärare från en tid då vårt samhälle blev alltmer mobilt.

Varje helg - ja, nästan varje vardagskväll under den ljusa årstiden - finns det evenemang runt om i vårt land där det rörliga kulturarvet uppmärksammas och inte minst används. Det är många som lägger ned en stor del av sin fritid för att bevara dessa klenoder, som berättar en viktig del av vår historia för eftervärlden. De berättar om en tid då Sverige blev alltmer mobilt och rörligt och om hur samhället och människorna formade sig efter denna mobilitet.

Det är till största delen ideella krafter som renoverar bilarna, båtarna och flygplanen och som driver museijärnvägar och museer för dessa klenoder. Samtidigt skapar detta jobb och företagande på många olika sätt. Det handlar om försäljning av reservdelar, om mekaniker och om verkstäder och båtvarv med specialistkunskaper. Inte minst handlar det om besöksmål som genererar såväl handel som restaurangbesök och hotellövernattningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kulturarvsfrågor

Allt detta skapas ofta på mindre orter och på landsbygden. Förutom det viktiga bevarandet av det rörliga kulturarvet är det alltså en del av en levande landsbygd och en möjlighet för hela landet att leva.

Men detta arbete har inte alltid fått den uppskattning det är värt. Det finns exempel där politiska beslut och myndigheters tolkningar av regelverk har varit hinder och där kulturarvsföremål till och med gått förlorade.

För att det rörliga kulturarvet ska kunna bevaras behöver det brukas och utvecklas. Det är en del av vår historia som skulle försvinna om inte alla ideella krafter fanns.

Fru talman! I samband med behandlingen av kulturarvspropositionen för snart två år sedan beslutade riksdagen om ett tillkännagivande som rörde det rörliga kulturarvet. Tillkännagivandet sa att regeringen skyndsamt skulle ta fram en lagstiftning som slår fast myndigheters skyldigheter och ansvar för historiska transportmedel till lands, till sjöss och i luften så att de i sin myndighetsutövning kan säkerställa att det rörliga kulturarvet inte avsiktligt eller oavsiktligt hindras att brukas, skadas eller rent av destrueras.

Regeringen gav till följd av detta tillkännagivande från riksdagen Riksantikvarieämbetet i uppdrag, via regleringsbrevet för 2018, att undersöka och redovisa förutsättningarna för en lagstiftning till skydd för det rörliga kulturarvet.

Riksantikvarieämbetets rapport är nu färdig. Det är ett gediget, läsvärt och viktigt arbete man har gjort. Det kanske mest centrala är förslaget om ett stärkt skydd för det rörliga kulturarvet och att en hänsynsregel skrivs in i kulturmiljölagen. Syftet med hänsynsregeln är att myndigheter ska ta just hänsyn till intresset av att bevara och använda historiska transportmedel. Rapporten innehåller också en sammanställning av alla de regler och bestämmelser som i dag medför svårigheter och problem när det gäller att bevara och använda det rörliga kulturarvet, de historiska transportmedlen.

Nu återstår det för regeringen att, som det stod i tillkännagivandet här från riksdagen för två år sedan, skyndsamt hantera förslaget från Riksantikvarieämbetet. Då förutsätter jag att man hanterar det på ett positivt sätt, därför att för varje dag som går är det en risk att ovärderligt kulturarv går till spillo för att de lagar, regler och bestämmelser som myndigheter har att förhålla sig till och tolka inte skyddar eller ger förutsättningar att bevara det rörliga kulturarvet.

Fru talman! Kulturarv är inte bara det som jag tagit upp här i mitt anförande. Det är mycket bredare än så. Jag har till exempel inte tagit upp stora delar av det immateriella kulturarvet, exempelvis folkmusiken, nyckelharpan och dansen eller Ålarvet vid Ålakusten, som Annicka Engblom så vältaligt tog upp i sitt anförande. Där vill jag hänvisa till det gemensamma särskilda yttrandet från Centerpartiet, Moderaterna och Liberalerna.

Fru talman! Det finns inte tid för mig att ta upp alla de aspekter av kulturarv som jag hade önskat, utan jag får välja att stanna här.


Anf. 66 Aron Emilsson (SD)

Fru talman! Då ska jag passa på att ge Per Lodenius lite mer tid.

Jag var faktiskt nära att trycka på instämmandeknappen, för det var inte mycket som jag kunde ha avvikande meningar om i Lodenius anförande. Däremot tänker jag ställa en del frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kulturarvsfrågor

Per Lodenius nämner till exempel att kulturarv finns över hela vårt land och att det ska vi vara stolta och nöjda med. Det kan nog alla skriva under på. Han säger också att civila och ideella krafter ska erkännas, att vi ska stödja de initiativ som de tar och rikta ett stort tack till dem. Det ska vi verkligen göra. Men då öppnar sig också några frågor.

Vi vet att kulturmiljövården är eftersatt i stora delar av landet utanför storstadsregionerna. Det saknas muskler och resurser att skapa nya kulturreservat där både besöksnäringen och kommunen eller ideella civila krafter vill göra detta för att uppmärksamma en unicitet eller en egenskap som finns inbyggd. Medlen är för små för att göra det.

Det saknas också en bredare och mer generell statlig fond för museer ute i landet som är stiftelsedrivna, kommunala eller länsmuseiliknande att söka medel från för att själva kunna täppa till luckor i sin verksamhet.

Vi har förslag om att öka anslaget till bildande av nya kulturreservat och att inrätta en fond för öppna museer i hela landet. Men vi har också ett förslag om att inrätta ett kulturarvs-ROT så att privata fastighetsägare och andra ute i landet kan söka medel för att restaurera kulturhistoriska miljöer om man har fördyrande hantverks- eller miljökostnader.

Det här är reformer som Sverigedemokraterna driver och som skulle komma kulturarvsföreningar, hembygdsföreningar etcetera till del. Centerpartiet har ju sagt nej till dessa, men har man någon ambition att driva frågor i den här riktningen vidare i sina kommande förhandlingar med regeringen?


Anf. 67 Per Lodenius (C)

Fru talman! Tack, Aron Emilsson, för frågorna! Jag får svara lite mer generellt på frågorna, för det var många detaljer i Aron Emilssons frågor.

När det gäller kulturreservat, om jag uppfattade frågan rätt, vet jag inte om reservat alltid är det rätta i det här fallet. Vad det handlar om är hur man ska kunna bevara varje enskilt kulturarv på sitt sätt. Då måste man se utifrån uniciteten. Det kan till exempel handla om att det rörliga kulturarvet men även fasta kulturarv används till något annat än vad de från början var till för. Det kan vara ett sätt att vårda dem och se till att de finns kvar. Som jag sa i mitt anförande skulle ett kulturarv kunna vara en del av en besöksnäring eller på något annat sätt lyfta en region.

Jag tror inte på en generell fond att söka från, för då måste man styra upp vad pengarna ska användas till. Jag tror mer på mer generella och öppna kommunala och regionala bidrag. Från Centerpartiet vill vi också se att staten tar ett ansvar för kulturarv mer brett och inte bara för de statliga museerna i Stockholms stad, exempelvis. Det finns många kulturarv runt om i vårt land som skulle kunna ha statligt skydd, exempelvis Glasriket som jag nämnde i mitt anförande.

Vi i Centerpartiet jobbar väldigt mycket med de här delarna. Men jag ser inte riktigt att Sverigedemokraternas förslag ger riktigt samma skydd och möjligheter. Det är inte den väg som vi i Centerpartiet tror är den rätta att gå.


Anf. 68 Aron Emilsson (SD)

Fru talman! Då hör jag att det fortfarande ändå finns något slags inneboende vilja och ambition från Centerpartiet, som ju tidigare år har slagits mycket för deviserna stad och land hand i hand, hela Sverige ska leva och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kulturarvsfrågor

Per Lodenius tycker att staten ska ta ett större ansvar för kulturarvssektorn utanför storstäderna, Stockholm, om jag tolkade det rätt, och det ska man göra på olika sätt från statens sida. Då inställer sig den självklara frågan: Hur? Det kan man ju inte läsa i Centerpartiets budgetförslag på utgiftsområde 17 eller i några statliga initiativ, vad jag har kunnat se.

Lodenius efterfrågar också mer av generella bidrag för att kommunerna själva ska kunna leva upp till både medborgarkraven och krav på kulturmiljöhänsyn i plan- och bygglagen, väglagen, järnvägslagen och vad det nu kan vara.

I det sverigedemokratiska budgetförslaget har vi generella fonder och bidrag. Vi har också ett riktat stöd för att kommunerna ska kunna söka antikvarisk kompetens, om länsstyrelserna inte räcker till för att bistå kommunerna när de ska exploatera, upprätta nya detaljplaner, översiktsplaner och liknande. Många kommuner saknar helt nödvändig basal kulturmiljökompetens eller antikvarisk kompetens. Antingen är kommunen för liten med för litet rekryteringsunderlag eller så har man över huvud taget inte resurser att avsätta till detta. Här finns ett stimulansförslag från Sverigedemokraterna som Centerpartiet också säger nej till.

Frågan inställer sig fortfarande, vad man vill se i stället, för det finns inte mycket att läsa kring detta i Centerpartiets budgetförslag.


Anf. 69 Per Lodenius (C)

Fru talman! Aron Emilsson talar om vilja och ambition. Jag skulle vilja säga att Centerpartiet utför ett gediget arbete och faktiskt är garanten för att hela landet ska kunna leva.

När det handlar om ansvaret för kulturarvet utanför storstaden visar vi i flera olika delar hur vi vill jobba med det. Ett exempel är hur vi vill utveckla kultursamverkansmodellen till en nationell kultursamverkansmodell. Hela landet ska alltså kunna vara med och påverka den nationella kulturpolitiken, och där ska också kulturarvet finnas med.

När det gäller budgeten var det en övergångsbudget som kom i höstas. Till den har vi gjort en enklare budgetförklaring. Vi kommer tillbaka med mer gedigna budgetarbeten, nu också i samarbete med regeringen. Där kommer vi att föra mycket diskussioner och framföra krav på att kulturarvet, tillsammans med allt övrigt för att hela landet ska kunna leva, ska få det stöd och den hjälp det behöver. Jag vill inte säga att det handlar om ett generellt stöd till hela landet när det gäller kulturarvet, utan det handlar om att hitta vad som är av nationellt intresse som staten ska driva. Sedan ska regionerna och kommunerna jobba genom bland annat kultursamverkansmodellen för att kunna bevara kulturarvet åt eftervärlden.


Anf. 70 Vasiliki Tsouplaki (V)

Fru talman! Kultur kan ses som en tolkning av oss, vår tid, vårt förflutna och våra visioner. Den som tolkar anger tonen i det offentliga samtalet. Museer och arkiv är folkbildande institutioner och bärare av vårt kulturarv. De är institutioner för vårt kollektiva minne och arenor för kulturella möten och uttrycksformer. Historien, och därmed kulturarvet, är en oundgänglig del av kulturpolitiken och av vår förståelse för vilka vi är och i vilka sammanhang vi hör hemma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kulturarvsfrågor

Hur vi tolkar kulturarvet beror givetvis på rådande kunskapsläge, och detta kunskapsläge är i sin tur beroende av hur kritiskt vi är beredda att betrakta våra samlingar. Vad är sparat, varför och av vem? Vad har inte ansetts tillräckligt viktigt att spara?

Jag besökte häromveckan Institutet för språk och folkminnen och fick ta del av lite av det fantastiska arkivet för dialekter, personnamn och ortnamn som finns i Uppsala.

Här finns bland annat en samling av medeltida personnamn. För den som likt Aron Emilsson och Sverigedemokraterna inte vill se vinsterna med normkritik är det lätt att dra slutsatsen att en sådan samling ger oss en heltäckande bild av vad människor hette under medeltiden. Men när vi får veta att källorna till stor del är ekonomiska dokument författade av män i de högre klasserna blir bilden en annan.

Genom att synliggöra klass, kön och etnicitet och hur det har spelat roll genom tiderna får vi en mer fullödig bild av vår historia. Låt mig påpeka att det inte innebär en kunskapsrelativisering.

Museer och arkiv bör, med användande av modern teknik, göras till öppna, dynamiska kultur- och forskningscentrum för såväl dagens som morgondagens besökare. De ska uppmuntra professionell forskning om vår historia men också uppmuntra och ge stöd till initiativ av grupper av vanliga ortsbor, föreningar och skolklasser som söker sin, sin bygds och sitt samhälles historia. Inga entré- eller kursavgifter får hindra människor att delta i det arbetet eller ta del av vad museerna har att erbjuda. Digitaliseringen ger institutionerna nya möjligheter att arbeta på nya sätt och möta nya målgrupper.

Fru talman! En central fråga när vi pratar om tillgänglighet är förstås också museernas placering. En läsning av de motioner som vi i dag behandlar ger oss en liten inblick i den bredd av museer, samlingar och kulturarvsmiljöer som finns runt om i vårt land. Bakom många av motionerna finns en vilja att säkra ett statligt stöd till en regional, kommunal eller privat verksamhet.

Jag tror att det i de flesta fall finns en viktig poäng i att behålla en bredd i ägandeformer och inriktningar. Den bästa vägen att gå för att kombinera lokalt inflytande och engagemang med en stark finansiering är många gånger genom kultursamverkansmodellen, som vi har debatterat många gånger i kammaren. Nu måste dock staten visa att det finns ekonomiska muskler i modellen och göra en rejäl ekonomisk uppräkning. Även länsstyrelserna behöver få ökade resurser för att kunna stötta bevarandet av viktiga kulturmiljöer.

Därför väljer jag i dag att stå bakom utskottets förslag till beslut om att avslå de motioner som väckts på detta område.

Fru talman! Vänsterpartiet väljer att lyfta fram ett förslag om att synagogor ska få en ersättning som liknar den kyrkoantikvariska ersättningen. Det är ett erkännande av att en våra nationella minoriteters religiösa byggnader också är en del av vårt gemensamma kulturarv.

De svenska judarnas historia ger ett långt historiskt perspektiv på religiös etablering och mångfald i Sverige. Från slutet av 1600-talet har judar bosatt sig i Sverige. Till att börja med var de dock tvungna att konvertera till kristendomen. I 1686 års kyrkolag krävdes bland annat att de måste döpa sig för att kunna bo i landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kulturarvsfrågor

På 1770-talet lät kungen judar komma till Sverige utan att konvertera. Enligt det så kallade judereglementet från 1782 fick de dock endast bosätta sig i Stockholm, Göteborg, Norrköping och Karlskrona. De fick inte gifta sig med icke-judar och inte vittna inför domstol.

Det dröjde nästan hundra år till, till 1870, innan judarna fick liknande medborgerliga rättigheter som alla andra medborgare i Sverige. Men det var först vid sekelskiftet 1900 som de fick rätt till allmän sjuk- och fattigvård.

I mitten av 1800-talet kom en våg av judisk invandring. Bakgrunden var svåra judeförföljelser i Östeuropa, särskilt i Tsarryssland. Hundratusentals judar reste västerut. Av dem stannade ungefär 4 000 personer i Sverige.

Under tiden fram till krigsutbrottet 1939 tog Sverige emot ca 3 000 judar från bland annat Tyskland. Det var ett förhållandevis litet antal, beroende på en restriktiv flyktingpolitik. Det är en riktig skamfläck i vår historia.

Under krigsåren kunde dock en stor andel av de danska och norska judarna söka sin tillflykt till Sverige, och genom olika aktioner, bland annat av Svenska Röda Korset under krigets slutskede 1945 och strax därefter, kunde ca 11 000-13 000 judiska koncentrationslägerfångar transporteras till Sverige.

Fru talman! I Sverige finns i dag sju synagogor varav tre ligger i Stockholm, två i Göteborg och två i Malmö. Vidare finns i Norrköping en synagoga utan verksamhet. Det finns också mindre judiska föreningar på flera orter i landet. Uppskattningsvis finns det 20 000 judar i Sverige, men endast 7 000 är anslutna till en församling. Det är ju inget tvång längre.

Synagogor kan i likhet med andra byggnader som har ett högt kulturhistoriskt värde eller som ingår i ett bebyggelseområde med ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde förklaras som byggnadsminne av länsstyrelsen. Det saknas dock en särskild reglering i kulturmiljölagen för synagogor, vilket vi tar upp i vår motion. Det finns inte heller någon möjlighet att ansöka om ersättning motsvarande den kyrkoantikvariska för vård och underhåll av synagogor - detta trots att de svenska synagogorna är en del av vårt kulturarv och att många av dem besitter stora kulturhistoriska värden, något som är uppenbart för den som tar del av de svenska judarnas och synagogornas historia.

Därför yrkar jag bifall till Vänsterpartiets motion och vår reservation nr 6 i betänkandet.


Anf. 71 Roland Utbult (KD)

Fru talman! Jag yrkar bifall till Kristdemokraternas reservationer nr 12 och 19.

Vi debatterar alltså kulturarvet, som blivit ett eget politikområde. Det handlar om materiella och immateriella kulturarv. Låt mig först ge en liten historisk tillbakablick. Jag har arbetat ganska många år som historielärare och tycker att det är intressant att studera vad det är som har format oss och vårt samhälle.

Låt mig passa på att tacka Vasiliki Tsouplaki för att hon tog upp judarnas historia och situation, vilket var mycket fint.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kulturarvsfrågor

I det svenska kulturarvet finns det starka trådar bakåt, inte bara till luthersk arbetsmoral utan också till vilja till samförstånd. Tilliten kallas ibland det nordiska guldet, och det sitter djupt. Hederlighet, plikt och ansvar är identitetsvärden hos alla i samhället.

Institutet för språk och folkminnen, Isof, arbetar inom kulturarvsområdet med att öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, namn, folkminnen och andra immateriella kulturarv i Sverige.

Är detta en politisk fråga? Ja, självklart, om det är så att vi med hjälp av myndigheter och skyddande lagar kan bidra till att bevara något som annars sakta skulle försvinna ur folks medvetande. En förnyad kulturarvspolitik är viktigare än någonsin så att det gemensamma kulturarvet blir en angelägenhet för alla, och det offentliga samtalet vidgas och fördjupas.

Fru talman! Vi har i denna debatt varit i både Nordkorea och Sovjetunionen. Vi har också varit i den samiska kulturen. Annicka Engblom lyfte upp detta. Vi har också rört oss i det rörliga kulturarvet med Per Lodenius och så vidare.

Låt mig plocka ned detta på en annan nivå. Jag växte upp på en ö utanför Göteborg som heter Öckerö.

Förr i tiden, som för mig handlar om när jag växte upp på 50- och 60talet, fanns det en del original kvar. Det var män och kvinnor som var lite originella och speciella men som fanns inkluderade i samhället. En kvinna som heter Rita Karolén har skrivit på dialekt om dessa original. På detta sätt bevaras en del av det kulturarv som finns på Öckerö och som annars hade tynat bort och glömts av medborgarna där. Jag ska läsa en dikt av Rita Karolén på bohuslänsk dialekt så att ni får en bild av hur det fortfarande kan låta ute på Öckerö. Den handlar om en som heter Rickard, eller Reckart, som vi kallar honom. Den låter så här:

Reckart hade fyllt 84, en rekti öbo, det kan jag bedyra.Han kör med moped ifrån Norrgård te hamna. Men då kom polisen och bad han å stanna.Dom sa att hjälm måste han ha på. Ja ja, sa Reckart, det ska la gå.Så näste gång han skulle te hamna hade han stridshjälmen på när polisen sa: Stanna!Vad vell i meg nu da, sa Reckart då. Polisen sa: Den hjälmen får du inte ha på.Den är inte godkänd och inte alls bra. Reckart han trodde knappt det dom sa.Han swara: Är den godkänd för världskrig, då ska den nog duga å köra te hamna med också.

(Applåder)

Fru talman! Vi i kulturutskottet har besökt Scenkonstmuseet i Stockholm. Jag har sedan varit där vid två tillfällen och kan rekommendera det. Ta gärna med barn! De gillar det interaktiva som erbjuds på museet. Där finns musikinstrument från förr och nutid. Där finns teaterkläder och gamla scenmodeller från teateruppsättningar. Jag nämner detta därför att museerna har en viktig roll när det gäller att bevara både det materiella och det immateriella kulturarvet. Scenkonstmuseet är exempel på hur man kan jobba kreativt och interaktivt med musik, teater, dans och annan kultur.

Vi i Kristdemokraterna och andra parter har i olika omgångar här i riksdagen debatterat hur regeringen under den förra mandatperioden instiftade fri entré på statliga museer. Vi har varit och är kritiska. Jag ser fram emot Riksrevisionens granskning av fri-entré-reformen. Nationalmuseum, som vi har talat med och besökt, har såvitt jag förstår inte fått reformen att gå ihop ekonomiskt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kulturarvsfrågor

Fru talman! Vilka värden har samhället byggts på som gjort att det bestått som ett gott samhälle att leva i? Vilka immateriella kulturarv är det som har påverkat och fortfarande påverkar oss? För när man tänker efter lever vi i ett fantastiskt land, som vi har ärvt från våra fäder. Vi kan tala om sådd och skörd. För dem som byggde landet var det mycket strävande och ibland till och med hunger. Vi lever i en tid av skörd av det som såtts av tidigare generationer med hårt arbete men också goda grundläggande värden som ärlighet och trovärdighet. Det har bland annat funnits normer som har hjälpt människor att bli en del av ett sammanhang, känna tillhörighet och ha en uppgift. Normer är ett ord som ibland får klä skott för att vara konservativt och bakåtsträvande.

Professor Assar Lindbeck intervjuades för en kort tid sedan i tidskriften Forskning & Framsteg om just normer. Han sa:

Normer är viktiga överallt, av två skäl, dels att de har konsekvenser för mänskligt beteende, dels att de fungerar som begränsningar för vårt beteende. Ett normlöst samhälle skulle vara ett ruskigt samhälle. Myndigheter och lagar räcker inte för att kontrollera våra beteenden. Därför är normer viktiga. Normer kan förändras genom exempel som sprids eller via normskapare som föräldrar och skola.

Han fick frågan: Har du hört ordet normkritik? Han svarade:

Ja, men jag har inte förstått betydelsen. Normer är mycket viktiga. Ett normlöst samhälle är inget trevligt samhälle.

Fru talman! Den kristdemokratiska ideologin innefattar förvaltarskapstanken. Innebörden är att varje generation är skyldig att förvalta det som lämnats till den av tidigare generationer för att sedan föra det vidare till nästa. Kunskapen om det egna kulturarvet, materiellt eller immateriellt, skänker människor trygghet i deras identitet. Detta är nödvändigt för att vi ska kunna möta och känna respekt för andras kulturer och traditioner.

Kulturarvet är i ständig förändring och uppstår i mötet mellan det gamla och det nya. Genom att kulturarvet formas i samspel med omvärlden blir det också ett viktigt verktyg i kampen mot rasism och främlingsfientlighet. En kultur som värnar mångfald är förutsättningen för en positiv integration. Att värna och vårda det gemensamma kulturarvet är därför en central del i den kristdemokratiska kulturpolitiken. Detta bör göras genom en aktiv medvetenhet om och förmedling av värden.

Nu vill jag att ni lyssnar, för här kommer några väldigt vackra uttryck. Man finner dem bland annat i läroplanen för grundskolan, under det första stycket om värdegrund. Där kan man läsa dessa fantastiska uttryck om vad det är som håller oss samman. Det handlar om en aktiv förmedling av värden: människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män och solidaritet med svaga och utsatta. Det är detta som har byggt och håller samman vårt samhälle. Det är vackra uttryck.

Jag vill avsluta så här: Kulturen håller ihop gemenskaper och skapar förutsättningar för ett gott samhälle. I överensstämmelse, som det står i läroplanen för grundskolan, med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kulturarvsfrågor

(Applåder)


Anf. 72 Åsa Karlsson (S)

Fru talman! Vad är ett kulturarv? Denna fråga är inte helt enkel att svara på. Underförstått i frågan ligger ytterligare frågor. Vad är inte ett kulturarv? Vem är det som har makten att definiera vad ett kulturarv är?

Fru talman! Kulturutskottets betänkande 2018/19:KrU7, som vi nu debatterar, berör ämnen som ligger mig varmt om hjärtat. I betänkandet behandlas 58 yrkanden från 48 motioner från den allmänna motionstiden som handlar om kulturarvsfrågor. I betänkandet finns 21 reservationer och ett särskilt yttrande. Reservationerna handlar om museifrågor, kyrkoantikvariska frågor samt frågor om immateriellt kulturarv och även fornminnen.

Kulturarv är ett enormt brett område och ett mycket viktigt sådant, för kulturarv är något som vi alla bär med oss, oavsett vilka vi är och varifrån vi kommer. Det kulturarv vi har i dag har vi tidigare generationers kulturskapare att tacka för, och de kulturskapare som lever och verkar i dag skapar kulturarv för kommande generationer. Kulturarv är ständigt under förändring, och uppfattningen om vad som är ett kulturarv ändras därför över tid. Kulturarvet speglar hur vi har utvecklats och levt på den plats på jorden som är Sverige.

Sverige är ett väldigt speciellt land, och vi som bor här har mycket som förenar oss men även många delar som skiljer oss åt. Vi bor i ett avlångt land, och förutsättningarna för människor att bo, leva och verka i de olika delarna av landet skiljer sig åt en hel del. Därför är det extra viktigt att vi har ett brett synsätt på vad Sveriges kulturarv är, så att det blir kärnan som förenar oss. För mig som socialdemokrat är det viktigt att kulturarvet ska ena oss och inte splittra oss.

Vi ska inte heller tro att landsgränserna indelar oss människor till att ha helt olika kulturarv. Många av de kulturarv som vi har delar vi med våra grannländer, och andra kulturarv skapas av folk som flyttar till vårt land. Så har det varit ända sedan inlandsisen började smälta bort för 10 000 år sedan.

Kulturutbytet med omvärlden pågår ständigt. Influenserna har genom århundradena blandats och blivit till vårt gemensamma samhälle. Kulturarvet består av gemensamma traditioner, öden och föreställningar men berättar också om strider och klasskonflikter, överflöd och fattigdom, förtryck och kamp för frigörelse och gemensam välfärd.

Vill man öka förståelsen för olika kulturer och kulturarv, för traditioner och stärka sambanden mellan dem är det nödvändigt att främja ett kulturellt utbyte mellan enskilda individer, samhällsklasser och grupper. Vi ska gemensamt skapa kultur och berättelser som binder oss samman och skapar ett bättre samhälle i världen.

Kulturarvet kommer till uttryck i berättelser om vår historia, i materiella och immateriella lämningar och samlingar, i arkitektur, i litteratur, i konsten, teatern, dansen och sångerna genom seklerna. Kulturarvet måste vårdas professionellt och med en kritiskt granskande ansats. För oss socialdemokrater är det en grundläggande kulturpolitisk uppgift att göra tidigare kultur och konst närvarande och levande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kulturarvsfrågor

Fru talman! Kulturarvsfrågorna har under de senaste åren lyfts upp till att bli ett eget politikområde. År 2017 debatterades och beslutades det om den första kulturarvsproposition som någonsin lagts fram i Sveriges riksdag. Den innehöll prioriteringar för en förnyad kulturarvspolitik för att det offentliga kulturarvsarbetet ska kunna utvecklas och komma hela samhället till del.

Samma år, i augusti 2017, trädde den nya museilagen i kraft. Lagen definierar vad ett museum är och innehåller en särskild bestämmelse om museernas självständiga ställning i förhållande till den politiska beslutsnivån. Det övergripande målet för museerna är att främja kunskap, kulturupplevelser och fri åsiktsbildning.

För några veckor sedan hade jag förmånen att besöka Folk och Kultur i Eskilstuna, som är en mässa som samlar kulturutövare, kulturarbetare, kulturintresserade och kulturpolitiker från hela Sverige och även en del från Norden. Där lyftes museilagen fram som något som är mycket bra för museerna. Några av de punkter som lyftes fram var just definitionen av vad ett museum är, förtydligandet av oberoendet samt uppdraget som samlingsförvaltare.

Fru talman! Vet ni att det på museer runt om i landet finns minst 100 miljoner föremål samlade? Museerna har en central roll i förvaltningen av vårt kulturarv, men även i utvecklingen av det då forskningen också är en viktig del av museernas verksamhet.

Mitt hemlän Västerbotten är en del av Sápmi. Åren 1950-1951 gjordes arkeologiska utgrävningar på Gammplatsen i Lycksele. Då grävdes 25 kranier upp på den gamla marknadsplatsen, där samer hade begravts under större delen av 1600- och 1700-talet. Dessa mänskliga kvarlevor skickades till Historiska museet för undersökningar. Där låg de sedan länge bortglömda. Det skulle ta 66 år innan de fick komma hem till Västerbotten igen, och nu finns de på Västerbottens museum i Umeå.

Den 9 augusti, på internationella dagen för världens ursprungsfolk, ska dessa mänskliga kvarlevor repatrieras, det vill säga åter begravas på sin ursprungliga viloplats. Det är den största repatrieringen någonsin i Sveriges historia. Detta återbördande berör en stor del av de sydsamiska och umesamiska områdena och de släktingar som i dag finns spridda på långt större håll än områdena kring Lycksele. En repatriering innebär ett försoningsarbete, att göra upp med ett smärtsamt förflutet. Frågan är om det är människor eller forskningsmaterial som vi talar om. Ägs inte de döda av de levande människor som vet vilka de var?

Lycksele Sameförening, Lycksele kommun, Svenska kyrkan, Sametinget, Västerbottens museum och museet i Lycksele samverkar nu för att göra denna ceremoni respektfull och värdig. Samernas historia är en viktig del av kulturarvet i Västerbotten, i Sverige och i Sápmi.

Jag besökte under förra veckan det två dagar långa kulturpolitiska toppmötet under Samiska veckan i Umeå. Där lyfte flera av deltagarna fram vikten av att invånarna i Sverige och övriga länder som ingår i Sápmi måste få kunskap om ursprungsfolket samer och deras historia. De är inte en exotisk del av Sverige och Sveriges historia. De är en stor del av Sveriges kulturarv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kulturarvsfrågor

Fru talman! Vi måste också vara medvetna om att kulturarvsfrågorna och kulturarvsbegreppet kan användas för att splittra i stället för att ena. Vi ser hur det finns krafter i vårt samhälle som använder sig av just vårt kulturarv för att sprida hat och främlingsfientlighet och som försöker kidnappa vårt kulturarv och göra det till något som representerar ett Sverige som är så långt bort från de demokratiska värderingar som gör vårt land till vad det är i dag. De försöker använda sig av vårt gemensamma kulturarv för att definiera vem som är svensk och vem som inte är det.

Kulturarvet har i olika tider använts för snäva, ibland extrema, politiska syften, som att förhärliga kungamakt och överhet eller utvalda folkslag. Då har bara utvalda delar av kulturarvet lyfts fram. Sådana inskränkta syften riskerar ständigt att återuppstå och måste aktivt förebyggas och bekämpas. De kulturarvsvårdande myndigheterna får inte användas för att tillgodose kortsiktiga partipolitiska intressen, särintressen eller trender.

Med hjälp av vårt kulturarv ska vi i stället skapa berättelser och en gemensam bild av Sverige för alla som bor här. Den kanske ser lite olika ut beroende på var i landet man bor, men det är ändå vår gemensamma berättelse. Kulturarvet ska bidra till att människor känner gemenskap.

Fru talman! I betänkandet finns ett antal reservationer från de övriga partierna. Många av dem är tänkvärda och har en god andemening. Men det finns redan ett pågående arbete inom ämnesområdet när det gäller många av dessa reservationer.

Fru talman! Med dessa ord yrkar jag bifall till kulturutskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner och reservationer.

(Applåder)


Anf. 73 Aron Emilsson (SD)

Fru talman! 11 miljoner kronor till Institutet för språk och folkminnen, 64 miljoner kronor till Riksantikvarieämbetet, 440 miljoner kronor till kyrkoantikvarisk ersättning, 160 miljoner kronor till ett nytt kulturarvs-ROT, 100 miljoner kronor till en kulturarvsfond, 140 miljoner kronor till öppna museer, 50 miljoner kronor till stimulansbidrag till kulturmiljö och kompetens i kommunerna. Detta är några av de behovsprövade insatser som Sverigedemokraterna föreslår men som Socialdemokraterna konsekvent yrkar avslag på. Snarare gapar det socialdemokratiska förslaget till statsbudget tomt när det gäller insatser inom kulturarvsfältet.

Jag hör mycket god vilja från Åsa Karlsson, och jag hör mycket insikt om och insyn i vad som skulle behövas inom kulturarvsfältet. Men detta återfinns inte i socialdemokratisk politik.

Åsa Karlsson nämner att det är svårt att definiera vad kulturarv är. Jag ska erkänna att det är det. Precis som jag nämnde i mitt anförande är det inte statiskt, stelnat och låst i konturer, nationer och så vidare. Men det finns sammansättningar av kulturarv som gör att vi redan i dag, och även i den socialdemokratiska budgeten, ändå avsätter resurser till Institutet för språk och folkminnen, till Riksantikvarieämbetet, till Riksarkivet etcetera, som är just kulturarvsvårdande myndigheter, därför att vi som nation har insett att vi har kulturarv som är värda att prioritera. Vi har alltså avgränsat och definierat för att kunna anslå medel. Hur ser Åsa Karlsson på denna fråga? Om vi inte kan definiera något som vi som nation bör prioritera, hur kan vi då fördela och prioritera anslag?


Anf. 74 Åsa Karlsson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kulturarvsfrågor

Fru talman! Kulturarv är ett mycket brett spektrum. Det kan innefatta väldigt många olika saker, som flera av talarna tidigare i dag har lyft fram. Det kan vara immateriellt kulturarv, platser, byggnader, arkitektur, konst och så vidare.

För oss är det väldigt viktigt att vi kan satsa på alla delarna av kulturarvet. Som Aron Emilsson säger är kulturarv någonting som inte är statiskt utan föränderligt över tid. Nu regerar vi på en M-KD-budget som SD stödde i riksdagen. I den budgeten är det nedskärningar inom kulturutskottets utgiftsområde 17. När vi kommer med en vårändringsbudget framöver hoppas vi att vi i varje fall kan ställa några av de delarna till rätta.


Anf. 75 Aron Emilsson (SD)

Fru talman! Åsa Karlsson säger återigen att man från Socialdemokraternas sida vill satsa på alla delar. Det är i någon mån omöjligt när vi har ungefär 15 miljarder att fördela till alla våra beredningsområden. Därför sker ändå definitioner, prioriteringar, omfördelningar, omprioriteringar etcetera.

Statskontoret, Riksrevisionen, Myndigheten för kulturanalys samt civilsamhället har alla påvisat att det finns aktuella, belysta särskilda behov som vi som nation någonstans måste gå in och garantera. Det går inte att satsa på allt. Men det går att satsa på utvalda och prioriterade insatser.

De insatserna och de behoven lyser med sin frånvaro även i de socialdemokratiska budgetar som man har lagt fram tidigare innan övergångsbudgeten och M-KD-budgeten under många år i decennier. I praktiken har vissa anslag till kulturarvsområdet snarare minskat. De har inte räknats upp efter inflation, pris- och löneomräkning och så vidare.

Vi i Sverigedemokraterna röstade för vår egen budget i första hand och i andra hand på M-KD-budgeten. Det fanns insatser som den rödgröna regeringen har drivit som är tveksamma, om det var rätt att bara satsa på 17 statliga museer i storstadsområdena, eller om man vill se hela landet, till exempel.

Fru talman! Jag vill bemöta några frågor om en viktig del som Åsa Karlsson nämner. Det gäller satsningar på den samiska kulturen, språket och utbildningsväsendet. Jag kan bara instämma i betydelsen av det. Här har vi satsningar där vi till exempel satsar på det sydsamiska centret Gaaltije. Vi har satsningar för ett nytt nationellt språk- och kulturcentrum för Sápmi. Vi har satsningar på det samiska internationella filminstitutet i Kautokeino som Norge gärna vill att Sverige är med och medfinansierar. Men även dessa insatser säger Socialdemokraterna nej till. Vad vill ni?


Anf. 76 Åsa Karlsson (S)

Fru talman! Politik handlar just om prioriteringar. Att vara politiker innebär att vi måste göra prioriteringar. Så är det.

Vi socialdemokrater vill se att hela landet ska få leva. Man ska kunna bo, leva och verka i hela landet och därigenom även kunna ta del av kultur i hela landet. Där har vi sagt att så snart det bara är möjligt vill vi se fri entré även på länsmuseerna, till exempel. Vi satsar även ute i landet.

Frågan om samerna är väldigt behjärtansvärd. Samerna har genom historien i Sverige behandlats väldigt illa. På samiska veckan under de kulturpolitiska dagarna lyftes den frågan fram väldigt mycket. Vi måste börja belysa samernas situation och se till att folket i Sverige blir mer medvetet om samernas situation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kulturarvsfrågor

Det kan ske på många olika sätt. Det är inte staten ensam som har hand om och ansvar för de frågorna. En stor del av dessa frågor ligger även på regionerna och kommunerna. Där måste vi samverka och hjälpas åt tillsammans.


Anf. 77 Anna Sibinska (MP)

Fru talman! I dag ska vi debattera kulturutskottets betänkande KrU7 om kulturarvsfrågor. Vi lever i en tid som präglas av existentiella frågor om identitet, tradition, arv och kultur. Vad måste vi minnas? Vad får vi inte glömma? Vilka röster från det förflutna ska vi lyfta fram?

Nyligen firade vi den internationella kvinnodagen. Varje gång jag går igenom Kvinnorummet i riksdagen känner jag glädje och stolthet. Det är viktigt att berätta om våra kvinnliga pionjärer och förebilder i politiken. För det var inte mer än 100 år sedan som den långa rösträttskampen ledde till att kvinnor äntligen fick rösträtt och blev valbara till riksdagen.

I januari 1922 tog de första kvinnorna plats i den nyvalda riksdagen. I dag är jag en till i den långa kedja av kvinnor som har tagit plats i riksdagen och fortsätter att kämpa för jämställdhet och en bättre värld för alla.

Fru talman! Vad är kulturarvet? I den breda kulturarvspolitiska propositionen som Miljöpartiet initierade i regering beskrevs begreppet som spår och uttryck från det förflutna som tillskrivs värde och som används i samtiden.

Kulturarvet kan bidra till gemenskap och skapa förståelse för samhällets utveckling, vår kultur och vår historia men kan också vara utgångspunkt för kritik av olika samhällsskeenden. Kunskap om och förtrogenhet med kulturarvet är också en fråga om bildning.

Det är institutionernas samlingar, våra gemensamma kulturskatter, enskilda människors språk och levnadssätt, det civila samhället och dess traditioner samt mycket annat som tillsammans utgör kulturarvet.

Hur kulturarvet mer specifikt definieras är inte en fråga för politiker. Det definieras i stället av hur det uppfattas och används. I den mån det behöver definieras och avgränsas ska det göras av professionen och forskningen. Politiken ska skapa organisatoriska ramar och finansiera kulturarvsinstitutionerna medan expertisen ska ansvara för förvaltningen av kulturarvet. Institutionerna ska stå fria från politisk påverkan.

Jag är väldigt stolt över den nya museilagen, som har antagits under förra mandatperioden. Den slår fast museernas oberoende från politiken och formaliserar principen om armlängds avstånd. I lagen stärks också museernas status som kunskapsinstitutioner. Detta är centralt för Miljöpartiet.

Kulturarvet bör tolkas och omtolkas löpande under tidens gång i takt med att ny kunskap tillkommer. Det innebär inte att kulturarvet är flyktigt eller godtyckligt. Tvärtom måste kulturarvet omtolkas med ödmjukhet utifrån den kunskap som vid varje givet ögonblick står till buds. Det som görs i dag kan vara kulturarv i morgon. Därför måste den kultur som skapas i dag förvaltas omsorgsfullt så att den kan komma nya generationer till del.

Vi anser att kulturarvet är en allmän angelägenhet som ska göras tillgänglig för människor. Därför måste museerna och kulturarvsinstitutionerna finnas spridda över hela landet. Samverkan mellan museerna ska utvecklas så att resurserna inom det allmänna museiväsendet kan komma människor till del i hela landet. Vi vill också att lån och utbyten mellan institutioner ska underlättas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kulturarvsfrågor

Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.


Anf. 78 Christer Nylander (L)

Fru talman! På SVT sänds nu en dokumentär om hur Sverige en gång befolkades. Det finns också andra tv-program och andra tv-kanaler; det ska man vara noga med att säga. Men denna är fantastisk på så sätt att den beskriver hur isen för ungefär 13 000 år sedan drog sig tillbaka från Sverige, och människor började befolka den här delen av världen.

Några kom söderifrån och började jaga hjortar in i landet och bosatte sig sedan här. Plötsligt mötte de människor som kom norrifrån och österifrån och som också de sökte nya marker och befolkade Sverige. Efter ett tag kom ett gäng från ungefär den plats där Turkiet ligger i dag och lärde oss här att använda jorden och bli jordbrukare. Några tusen år senare kom ett gäng från den ukrainska stäppen och befolkade Sverige.

De spår som finns kvar av all denna mänskliga rörlighet som har skett i den geografi som vi i dag kallar Sverige är det kulturarv vi har att förvalta. Så här har det nämligen fortsatt. Folk har kommit hit, bosatt sig här och mött andra civilisationer. De har blivit utmanade, gift sig med andra, skaffat barn tillsammans och sedan fortsatt att utveckla detta fantastiska land till det vi har i dag.

Resultatet är någon form av kulturarv som är sammanflätat med vår omvärld men som ändå är unikt hos oss i och med vår kombination av det hela. Vårt uppdrag är att förvalta den del av människans arv som finns just här, där vi är just nu. En del av det har vi glömt, och annat har vi en önskan om att bevara. Vi har ett sökande efter det nya som vi gör tillsammans. Detta är vad vi i dag kallar för svenskt kulturarv. Att vårda detta kulturarv innebär att bevara kunskap, idéer, föremål och miljöer som speglar de människor som har bott här under den tid som Sverige har funnits.

Som en del av de centrala bildningsinstitutionerna är museernas roll viktigare i dag än någonsin. Uppgiften är att informera, inte att uppfostra. Det handlar om att hjälpa vårt minne, men också om att hjälpa oss att förstå oss själva och vilka vi är. Det handlar om att bevara och främja det som människor i det här landet har skapat tillsammans under alla tider. Museerna ska förvärva, bevara och främja sina samlingar. De ska också hjälpa oss att tolka dem. Men de ska inte lägga till rätta, utan låta oss själva förstå.

Vi har varit kritiska från Liberalernas sida till mycket av den gångna mandatperiodens museipolitik med exempelvis sammanslagna museer. Det är rätt bra att det finns en mångfald av röster också i tolkningen, och museernas särart bör därför värnas ordentligt. Man bör låta dem befrukta varandra snarare än att slå samman dem.

Fru talman! Berättelser styr vår tanke. Kulturarvet har ofta fått en särställning när det gäller att hålla ihop ett land och att skapa gemenskap. Ibland har denna tanke gått så långt att man också försöker stoppa andra människor från att tänka fritt. Den som äger berättelserna - medier, kulturarv, museer, forskning och utbildning - är också de som formulerar vad som får lov att tänkas i ett land. Här finns en väldig kraft. Den kan användas positivt, men den kan också användas väldigt negativt. Vi har sett i historien, och vi har sett runt om i världen, hur människor har försökt att använda den kraft som kulturarvet innebär för att forma just sin historia.

Men det finns inte bara en enda berättelse, och det finns inte bara en enda tolkning. Därför är mångfalden av röster så viktig, och därför är det också så viktigt att vi som politiker håller en armlängds avstånd till hur detta ska tolkas.

Kulturarvsfrågor

Fru talman! Berättelsernas kraft förklarar också den förstörelse av kulturarv som sker runt om i världen där varje totalitär regim försöker få makt. I dag tänker vi framför allt på förstörelsen i Syrien, som Isis har ställt till med - denna terrororganisation som har förstört det gemensamma mänskliga kulturarvet på ett sätt som är helt fruktansvärt. Det är en förlust också för hela mänskligheten.

Detta brott, fru talman, är så allvarligt att jag tycker att Sverige och Sveriges regering bör prioritera det. Jag vill att regeringen arbetar internationellt för att terrororganisationen ska ställas till svars, och jag vill att stödet till arkeologer ökas. Därför yrkar jag bifall till reservation 9.


Anf. 79 Roland Utbult (KD)

Fru talman! Eftersom jag redan har hållit mitt anförande vill jag bara förtydliga att jag yrkar bifall till Kristdemokraternas reservationer nr 12 och 18.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 31.)

Riksrevisionens rapport om skyddet mot oegentligheter inom migrations-verksamheten vid utlandsmyndigheterna

Beslut, Genomförd

Beslut: 2019-03-13
Förslagspunkter: 23, Acklamationer: 16, Voteringar: 7

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Statligt stöd till vissa museer

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:118 av Mattias Bäckström Johansson och Anne Oskarsson (båda SD),

      2018/19:263 av Magnus Oscarsson (KD),

      2018/19:863 av Edward Riedl (M),

      2018/19:1046 av Johan Andersson m.fl. (S),

      2018/19:1452 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M),

      2018/19:1688 av Juno Blom (L) och

      2018/19:2597 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 7.
      • Reservation 1 (SD)
      • Reservation 2 (L)
    2. Statligt stöd till vissa verksamheter

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:1266 av Runar Filper (SD),

      2018/19:2198 av Pia Nilsson (S) och

      2018/19:2405 av Eskil Erlandsson och Anders Åkesson (båda C).
      • Reservation 3 (C)
    3. Uppåkra Arkeologiska Center

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:44 av Björn Söder m.fl. (SD) och

      2018/19:104 av Robert Stenkvist (SD) yrkandena 1 och 2.
      • Reservation 4 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S900010
      M62008
      SD05804
      C30001
      V23005
      KD20002
      L14006
      MP14002
      Totalt25358038
      Ledamöternas röster
    4. Svenskt kulturarvsår 2022

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2018/19:1644 av Aron Emilsson m.fl. (SD).
      • Reservation 5 (SD)
    5. Statlig ersättning till synagogor

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2018/19:293 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkandena 1 och 2.
      • Reservation 6 (V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S900010
      M62008
      SD58004
      C30001
      V02305
      KD20002
      L14006
      MP14002
      Totalt28823038
      Ledamöternas röster
    6. Museernas roll som självständiga institutioner

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2018/19:2862 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 10.
      • Reservation 7 (M)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (M)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S900010
      M06208
      SD58004
      C30001
      V23005
      KD20002
      L14006
      MP14002
      Totalt24962038
      Ledamöternas röster
    7. Museers roll för nordisk publicitet i andra länder

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2018/19:339 av Markus Wiechel (SD) yrkande 3.
    8. Fritt inträde till statliga museer

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2018/19:2532 av Magnus Ek (C).
      • Reservation 8 (C)
    9. Värna museers särart

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2018/19:2037 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 8.
      • Reservation 9 (L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (L)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S900010
      M62008
      SD57005
      C30001
      V23005
      KD20002
      L01406
      MP14002
      Totalt29614039
      Ledamöternas röster
    10. Förutsättningar för kulturarvsinstitutioners verksamhet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2018/19:2295 av Anna Sibinska m.fl. (MP) yrkande 13.
    11. Världsarvsfrågor

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:1027 av Ingela Nylund Watz (S),

      2018/19:2037 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 9 och

      2018/19:2247 av Fredrik Olovsson m.fl. (S).
      • Reservation 10 (L)
    12. Det kyrkliga kulturarvet

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:651 av Aron Emilsson m.fl. (SD),

      2018/19:652 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkandena 1-3 och

      2018/19:864 av Edward Riedl (M).
      • Reservation 11 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 11 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S890011
      M62008
      SD05804
      C29002
      V23005
      KD20002
      L14006
      MP14002
      Totalt25158040
      Ledamöternas röster
    13. Kostnadsansvar vid arkeologiska undersökningar

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:721 av Betty Malmberg (M),

      2018/19:2197 av Ida Karkiainen m.fl. (S),

      2018/19:2590 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 50 och

      2018/19:2914 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 64.
      • Reservation 12 (KD)
      • Reservation 13 (L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 12 (KD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S900010
      M62008
      SD58004
      C30001
      V23005
      KD02002
      L00146
      MP14002
      Totalt277201438
      Ledamöternas röster
    14. Kulturmiljövårdkompetens

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2018/19:650 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkandena 1-3.
      • Reservation 14 (SD)
    15. Skydd av fornminnen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:5 av Robert Stenkvist (SD),

      2018/19:430 av Markus Wiechel och Sara Seppälä (båda SD) och

      2018/19:889 av Anders Hansson (M).
      • Reservation 15 (SD)
    16. Skador på fornlämningar i skogen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2018/19:1281 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 13.
      • Reservation 16 (SD)
    17. Kolbottnars bevarandevärde

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2018/19:2422 av Peter Helander och Anders Åkesson (båda C).
    18. Uppdrag till Institutet för språk och folkminnen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2018/19:649 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkandena 1-3.
      • Reservation 17 (SD)
    19. Säkra det immateriella kulturarvet

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2018/19:2904 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 5.
      • Reservation 18 (KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 18 (KD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S900010
      M62008
      SD58004
      C30001
      V23005
      KD02002
      L14006
      MP14002
      Totalt29120038
      Ledamöternas röster
    20. Ålarvet på Ålakusten

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:1881 av Anders Hansson m.fl. (M) yrkande 2 och

      2018/19:2823 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M, C, KD).
    21. God ortnamnssed

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:903 av Jonas Eriksson m.fl. (MP) yrkande 9 och

      2018/19:1645 av Aron Emilsson m.fl. (SD).
      • Reservation 19 (SD)
    22. Svenskbefolkning i historiska utvandrarbygder

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2018/19:1911 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2.
      • Reservation 20 (SD)
    23. Uppmärksammande av brott mot mänskligheten

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2018/19:134 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 6,

      2018/19:495 av Robert Hannah (L),

      2018/19:497 av Robert Hannah och Juno Blom (båda L),

      2018/19:1269 av Runar Filper (SD) yrkande 2,

      2018/19:1654 av Marta Obminska (M),

      2018/19:2246 av Magnus Manhammar (S) och

      2018/19:2674 av Laila Naraghi m.fl. (S).
      • Reservation 21 (SD)