Handelspolitik

Herr talman! Svensk handel är en grundbult i vår ekonomi som skapar tillväxt, sysselsättning och ökat välstånd. Globaliseringen innebär att ekonomierna i världens länder blir alltmer sammanflätade och den bidrar också till att bevara fred. För ett litet exportberoende land som Sverige skapar globaliseringen enorma möjligheter, men den innebär också hård konkurrens för våra företag.

Den socialdemokratiskt ledda regeringens övergripande mål är att öka antalet personer i sysselsättning och antalet arbetade timmar så mycket att vi når den lägsta arbetslösheten i EU till år 2020. Redan i dag sysselsätter exportindustrin direkt och indirekt 1,4 miljoner personer i Sverige. När jag har besökt länder i Afrika och Asien har intresset för svenska varor och tjänster varit stort och växande. Vår kvalitet och innovationsrikedom står sig väl i den globala konkurrensen. Men det sker inte av sig självt.

Vi har fantastiska företag i vårt land, stora som små. Två viktiga anledningar till det är för det första det breda, kostnadsfria utbildningssystemet som gör att kompetensnivån över lag är hög, att vi kan fortbilda oss hela livet och konkurrera med kunskap, inte med låga löner.

För det andra har vi vårt robusta trygghetssystem att tacka för att många vågar pröva sina vingar, vågar byta jobb, starta eget och förlora tryggheten ett tag. De grundbultarna i den svenska välfärden ska vi inte glömma när vi pratar om handel och framgångsrikt företagande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Herr talman! 2017 var ett mycket framgångsrikt år för den svenska varuexporten som ökade med hela 10 procent i löpande priser. Varuimporten ökade med 9 procent, vilket speglar behovet av insatsvaror för exportföretagens produktion och högtrycket i den svenska ekonomin. Handel är som bekant både export och import, och det senare blir alltmer viktigt i vår globaliserade värld.

Herr talman! Svensk handelspolitik är på helt rätt väg och exportsiffrorna talar sitt tydliga språk. Men vi får inte slå oss till ro och tro att detta kommer att vara för alltid. Världsmarknaden befinner sig i en teknologisk brytpunkt och det kommer att påverka även handeln. För att svenska företag ska lyckas behålla och utöka sina marknadsandelar behöver de öka tjänsteinnehållet i sina affärsmodeller och verksamheter. De företag som blir tjänsteinnovatörer kommer att kunna öka exporten och leda tjänsterevolutionen. Där behöver vi tänka till hur vi på bästa sätt kan stödja den utvecklingen.

Herr talman! Svensk export måste i ännu större utsträckning nå tillväxtmarknaderna, och fler små och medelstora företag måste våga och vilja exportera. Därför lanserade regeringen en exportstrategi 2015, där särskilt fokus har satts på att stärka de små och medelstora företagens export- och internationaliseringsmöjligheter. Det är här som framtidens storföretag finns, och det är i främst SME-företag som nya arbetstillfällen skapas i Sverige.

Vi socialdemokrater är varma anhängare av frihandel. Frihandel kan, rätt använt, vara en stark välståndsskapande kraft för både fattiga länder och de mer utvecklade länderna. Att värna principen om frihandel är därför såväl ett globalt som ett svenskt intresse. Den fria handeln ska också vara en rättvis handel.

Jag ser fram emot att riksdagen senare i dag ska besluta om CETA-avtalet med Kanada, som vi debatterade i går, och jag hoppas att det progressiva frihandelsavtalet blir ett riktmärke för alla framtida handelsavtal som bör vara lika bra som CETA eller ännu bättre. När president Trump inför nya tullar, när överenskommelser i WTO blockeras och när Storbritannien lämnar EU är det mycket som står på spel för svenska företag.

Herr talman! Regeringen arbetar systematiskt och offensivt genom EU med att utveckla den inre marknaden och hitta lösningar och överenskommelser till gagn för svensk handel. Men vi kan definitivt önska mer av andra länder inom till exempel WTO. I kontrast till det resultatlösa mötet i december står gårdagens besked från Afrikanska unionen, att 44 länder går samman och sluter ett afrikanskt frihandelsavtal. Det är med samarbete och sjyst konkurrens som vi kan utveckla och utvecklas.

Sverige ska ta en ledande roll i genomförandet av Agenda 2030 och det gäller givetvis också handelspolitiken. Regeringens ambition är att Sverige ska ha världens mest ambitiösa miljö- och klimatpolitik. Omställningen till en grön ekonomi genom resurseffektivisering och cirkulär ekonomi, hållbar konsumtion och produktion, miljöteknik och innovationer innebär möjligheter för affärsutveckling samtidigt som klimat- och övrig miljöpåverkan minskar.

Handeln drivs av näringslivet, men staten kan stötta dess verksamhet och vara marknadskompletterande. Det är ju för väl för de mindre företagen som vill pröva sina vingar på nya marknader att det är just regeringens budget som gäller. Allianspartierna sa i sina budgetförslag nej till regeringens exportoffensiv. För mig förefaller det att vara en märklig prioritering. I dag finns det helt nya möjligheter för mindre företag att exportera och ta del av den globala ekonomin. Digitaliseringen i form av bland annat e-handel, elektroniska betalningar och e-förvaltningslösningar gör att även ett litet företag med rätt produkt kan sälja på en global marknad. Men här krävs insatser från staten för att få det att hända. Och det är betydligt viktigare än skattesänkningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Herr talman! Tillkännagivandet om livsmedelsexporten som flera partier i utskottet vill rikta mot regeringen förstår jag faktiskt inte riktigt. Regeringen gör en historisk satsning på främjande av livsmedelsexport. Bara i år är det insatser för 48 miljoner kronor. En ökad livsmedelsexport är en viktig del i genomförandet av livsmedelsstrategin liksom att öka den svenska livsmedelsproduktionen på ett hållbart sätt. Totalt omfattar satsningen för att öka produktionen och stärka konkurrenskraften i livsmedelssektorn 1 miljard kronor.

Som övriga ledamöter i utskottet säkert vet pågår det totalt elva insatser som på olika sätt bidrar till att svenska livsmedelsföretag förbättrar sin position på exportmarknaden. Business Sweden har fått flera olika uppdrag. Livsmedelsverket och Jordbruksverket ska inrätta ett samverkansforum. Regeringen har tillsatt ett lantbruksråd i Peking och en nationell exportsamordnare och inrättat Team Sweden Livsmedel.

Herr talman! Det kan knappast råda något tvivel på att regeringen verkligen prioriterar att främja livsmedelsexporten och att åtgärderna har fokus på små och medelstora företag. Flera av uppdragen beslutades av regeringen så sent som i december 2017, och det är anmärkningsvärt att allianspartierna med stöd av Sverigedemokraterna i detta läge föreslår att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande till regeringen om att arbeta med den inriktning som den redan gör. Att skicka iväg beställningar till regeringen som utgör slag i luften leder till ett slöseri med resurser i form av arbetstid och skattemedel. Det är tid och pengar som vi menar kunde ha använts på ett bättre sätt.

Herr talman! Företag som växer och utvecklas är en förutsättning för att kunna öka sysselsättningen ytterligare och för att kunna gå vidare och förstärka vår gemensamma välfärd. OECD har med all önskvärd tydlighet konstaterat att länder som stänger sina marknader förlorar mer i tillväxt än de länder som de slutar att handla med.

Jag är därför glad över att vara ledamot i ett parlament där de allra flesta ser frihandelns fördelar. Och jag är stolt över att tillhöra ett parti som i regeringsställning gör verklighet av de ambitioner vi har om en fri, rättvis och hållbar handel.

Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande förutom punkt 8 där jag yrkar bifall till reservation 14. I övrigt yrkar jag avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)

Herr talman! Det är ganska passande att vi har en handelspolitisk debatt i riksdagen i dag. Under natten till i morgon kan nämligen den globala världshandelsordningen ha förändrats dramatiskt. Vi är inne i en tid då världens ledande ekonomi har signalerat att en av de viktigaste insatsvarorna för att världshandeln och världsproduktionen ska fungera, nämligen stål, ska beläggas med nationella tullar och tariffer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Det här är ett väldigt speciellt läge för världen. Oavsett om hoten kommer att bli verklighet eller inte kommer detta att påverka tilltron - och har redan gjort det - till ömsesidigheten inom världshandeln.

Herr talman! Handel är på många sätt ett redskap för utveckling, inte minst för mindre utvecklade länders ekonomier. Den nya tidens mönster med ett ökat inslag av e-handel kan påskynda denna utveckling. För Europas del är detta också ytterst angeläget eftersom 80 procent av tillväxten sker utanför Europa.

Vi ser nya mönster i handeln, och det är ett instrument för att på olika sätt skaffa sig ökad makt i världen. Export och import är i symbios. Vi har tidigare påtalat, och fortsätter att påtala, att regeringens export- och handelsstrategi i ökad utsträckning borde ge akt på begreppet import. Utan import blir det ingen produktion och ingen export.

I det läge som vi i dag befinner oss i, när USA och EU kan hamna i ett tullkrig med varandra, bör vi fundera över vad konsekvenserna egentligen kan bli av detta. Jag tycker att regeringen så här långt har hållit en bra och balanserad linje. Öga för öga och tand för tand i ett eventuellt handelskrig skapar två blinda som inte kan tugga fast föda. Det är därför viktigt att man gör rätt insatser och att man använder diplomati för att på bästa sätt lösa det här.

Vi har erfarenheter av hur handelskrig på stålmarknaden har fungerat tidigare. För 15-16 år sedan skapade president Bush ett handelskrig genom att höja tullarna på stål. USA förskräcktes av erfarenheterna av det.

Det ligger i allas intresse att detta inte eskalerar. Det är också viktigt att i detta sammanhang ha is i magen.

Vad ligger bakom att handelskonflikter av detta slag uppstår? Jo, det är en ökad protektionism. Man ser till den egna marknaden och förstår inte att den egna marknaden är fullständigt beroende av andra länder och marknader och av tillit och ömsesidighet.

Därför var det väldigt anmärkningsvärt när man på WTO-mötet i Buenos Aires före jul kunde konstatera att den gamla ordningen med frihandelsvänliga länder såsom Storbritannien, USA och Sverige inte riktigt gällde längre. Det var nämligen Kinas handelsminister som i sitt anförande talade väl om frihandel. Han sa att den största globala ohyran som finns just nu är protektionism och att vi måste samla oss mot det. Kina föreslår att världen ska samla sig mot protektionism.

Herr talman! Vi har verkligen en annan världsordning i dag. Samtidigt ser vi att länder som Kina, som med prissänkningar och prisdumpningar belamrar många andra delar av världen med produkter, varor och tjänster, nu tar ett steg framåt. Detta måste världen vara beredd på. Vi måste möta detta med öppna ögon och sinnen men också vara på vår vakt.

Med en ökad handel och ett ökat intresse blir det också andra investeringar. Vi har sett kinesiska aktörer som har visat investeringsambitioner i Sverige. En del har varit goda. Andra ska vi nog vara lite fundersamma över. Vi bör bli fundersamma när någon vill ta över makten över hamnar i Sverige och ha det som central för sin handelspolitik.

Detta är en del av världens nya handelsordning. Den som inte har sett problemen kommer aldrig att kunna lösa dem när de väl har uppstått.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Herr talman! Varför står vi i dag inför ett begynnande handelskrig? Precis som jag gjorde i CETA-debatten i går lägger jag skulden tungt på den samlade vänstern. Med gemensamma krafter med den doktrinära gröna rörelsen förhalade, försinkade och fördröjde man TTIP-avtalet, frihandelsavtalet mellan EU och USA. Vi var många som hoppades att president Obama som kanske en av sina sista åtgärder skulle skriva under och sluta detta avtal med EU.

Detta fördröjdes dock, och nu sitter vi med en protektionist som president i USA. Det är en protektionist som vill höja tullar för omvärlden, som inte är intresserad av frihandel och som låter sin handelsminister åka hem i förtid från WTO:s ministermöte. Detta är inte bra, och ansvaret ligger hos den samlade vänstern.

Herr talman! Moderaterna och Alliansen vill att Sverige tar ytterligare steg vad gäller livsmedelsexporten. Vi tycker inte att regeringen har satsat tillräckligt på små och medelstora företag. Därför har vi skrivit ett tillkännagivande om det.

Vi anser vidare att välfärdstjänster kan vara en fantastiskt bra nisch och möjlighet för många svenska företag som är duktiga på att leverera välfärdstjänster. De möter ett större intresse utanför rikets gränser än vad de gör i Sverige. Grunden för att kunna sälja utomlands är att man också kan referera till en god hemmamarknad. De behöver kunna visa upp att det de producerar på hemmaplan är omtyckt av dem där hemma och att de därför har kurage nog för att gå utanför landets gränser och sälja sina tjänster.

Regeringens förblindade tilltro till att begränsa vinster i välfärden utgör en direkt hämsko för att möjliggöra för dessa företag att gå på export, vilket de så gärna vill och skulle kunna. De skulle kunna göra detta ännu mer.

Inom de kreativa och kulturella näringarna kommer mycket av den framtida exportbasen att ligga. Vi kommer givetvis alltid att producera stål. Men i takt med att tjänstesamhället utvecklas blir även de kreativa näringarna en integrerad del av industrin. Staten måste i större utsträckning se till att de kreativa näringarnas exportpotential, som genererar jobb och skatteinkomster och som skapar en positiv bild av landet, ges ett särskilt stöd.

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall till reservationerna 1 och 18.

Jag kan inte yrka på men skulle vilja vädja till alla frihandelsvänner att aldrig ge upp den viktiga kampen om att fri handel är vad som skapar förståelse i världen. Det är vad som river murar och som gör det möjligt att vi med civiliserade metoder kan ta bataljer med andra länder. Men att gå från handel till vapen och från ett civiliserat sätt att umgås till ett icke-civiliserat sätt är inte handelns nyckel. Jag yrkar på att alla ska förstå detta.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Hans Rothenberg för ett till större delen väldigt bra anförande som jag delar det mesta i. Jag har dock två frågor.

Jag blir väldigt förvånad när Hans Rothenberg säger att det är den samlade vänsterns fel att mr Trump nu håller på med sin protektionism och inför nya tullar. Såvitt jag vet tillhör Trump det konservativa partiet. Detsamma gäller i Storbritannien; där är det tories och Boris Johnson med flera som har drivit den protektionistiska linjen. Varifrån kommer det att det skulle vara den samlade vänsterns fel? Den svenska regeringen driver ju alltid på för frihandel och försöker utöka den, som Hans Rothenberg vet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Min andra fråga handlar om det tillkännagivande som ni vill rikta mot regeringen gällande livsmedelsexporten. Vad mer exakt är det som ni moderater vill att regeringen ska göra? Räcker det inte med de 48 miljoner kronorna och de elva insatser som är på gång? Vad är det som Hans Rothenberg och Moderaterna vill att regeringen ska göra?

Herr talman! Jag tackar Åsa Eriksson för en till stora delar god fråga. I begreppet "den samlade vänstern" räknar jag nog faktiskt inte in traditionella socialdemokrater och de förnuftiga miljöpartister som finns. Till den samlade vänstern räknar jag de ideologiska vänsterkrafterna och de doktrinära gröna krafterna, som har arrangerat marscher och demonstrationer, inte minst i Tyskland men även i Frankrike och Sverige. I går använde jag mig av uttrycket "den samlade avgrundsvänstern", och det kan emellanåt vara högst relevant.

Trots att Socialdemokraterna och Miljöpartiet inte är så där jättepigga på välfärdsföretagsamhet, har vissa begränsningar för annan företagsamhet och kanske inte vill sänka skatterna lika mycket som vi räknar jag nog i det här sammanhanget inte in er i den samlade vänstern. Jag hoppas att jag inte behöver ta tillbaka det och att ni stannar på det här sansade området och är för frihandel i framtiden. Jag är dock beredd att ompröva det hela om det skulle visa sig gå tokigt.

Vad gäller livsmedelsexporten blev jag lite förvånad när jag läste regeringspartiernas text i utskottsbetänkandet. Det var väldigt vad ni tar i, som att det här tillkännagivandet på något vis skulle riva upp sår. Vad vi vill är att man ska satsa ytterligare resurser, göra ytterligare insatser och fokusera ytterligare på just de små och medelstora företagens möjligheter till livsmedelsexport. Det här borde inte ens behöva vara föremål för en fråga i ett replikskifte.

Herr talman! Det är en väldig tur att jag får fråga vad jag vill i replikskiftena.

Jag undrar om president Trump vet att han kallas för den samlade vänstern. Men det får han svara på.

För att gå tillbaka till det här med livsmedelsexporten: Jag kan faktiskt inte förstå detta. Moderaterna brukar ju vara ett parti som är väldigt månt om att vi ska hushålla med skattebetalarnas pengar. Det tycker jag är klokt och bra, och det vill vi också göra. Varför då rikta ett tillkännagivande mot regeringen för någonting som regeringen redan gör? Det tar ju bara en massa tid och kraft som skulle kunna användas till en massa andra bra och vettiga saker.

Jag hoppas att du känner till att vi har anställt livsmedelsexportansvariga på tre viktiga marknader i världen: USA-Kanada, Japan och Sydkorea-Sydostasien, Hans Rothenberg. Jag hoppas att du känner till det regionala exportprogrammet för livsmedelsföretag, att du vet om att regeringen tillsammans med branschorganisationerna och företag gör en analys och tittar på livsmedelsföretagens exportpotential, att du känner till satsningen på export av ekologiska livsmedel och så vidare. Flera av de här sakerna har efterfrågats av livsmedelsföretagen. Man tycker att det är för splittrat. Vad mer är det som Hans Rothenberg vill att regeringen ska göra?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Herr talman! Jag trodde att jag i mitt anförande var ganska tydlig med vad jag menar. Vänsterkrafterna har orsakat förutsättningarna för ett eventuellt handelskrig. Det handlar om processerna som förhindrade, förhalade och fördröjde möjligheterna att sluta ett transatlantiskt frihandelsavtal mellan USA och EU. Det var vänsterkrafterna som låg bakom den här fördröjningen. Hade det avtalet kunnat slutas innan president Trump tillträdde hade inte förutsättningarna för att dra igång det här eventuella handelskriget funnits. Då hade vi haft en reglerad handel och premisser som var solklara för vad man kunde göra och inte kunde göra. Nu blev det inget frihandelsavtal mellan USA och EU. Då låg också fältet fritt för en Trump vars politiska hemvist nog dagsformen får avgöra hur man definierar. Då ligger också fältet fritt för andra att använda det här. Hade inte de samlade vänsterkrafterna förhindrat TTIP-avtalet hade det varit mycket svårare för en amerikansk president att dra igång den här processen.

Det är bra att regeringen har gjort en hel del för livsmedelsexporten. Vad jag är ute efter och vad vi vill är att sätta fokus på att det inte bara är de stora livsmedelsföretagen som ska prioriteras när statliga myndigheter och andra aktörer är ute och promotar svensk livsmedelsexport. De små och medelstora företagen - jag har träffat dem själv - säger att de blir klämda och undanträngda i systemet. Då är det ganska rimligt att vi yrkar på att det ska sättas ytterligare fokus på detta.

Jag skulle väl kunna säga att det kanske hade varit mer relevant om vi hade pratat om de stora globala handelsfrågorna i det här replikskiftet och inte en sådan här speciell detalj. Men det får vi ta en annan gång.

Herr talman! I dag debatterar vi näringsutskottets betänkande nr 11, Handelspolitik.

I går var det också en handelsdebatt, nämligen om handelsavtalet mellan EU och Kanada, det så kallade CETA-avtalet. På grund av lite manfall kunde inte Sverigedemokraterna delta i debatten. Hade denna vetskap nått mig i någorlunda god tid hade jag gärna deltagit själv, men så blev inte fallet. Men i sammanhanget kan det vara värt att poängtera att Sverigedemokraterna inte har något att erinra annat än att frihandelsavtalet med Kanada är välkommet och öppnar för nya möjligheter, inte minst för svenska företag.

Herr talman! Sverigedemokraterna sägs ofta - av våra politiska motståndare - lite metaforiskt vilja bygga murar runt Sverige. Man skulle väl kunna argumentera för att detta i någon mån är sant. Sverigedemokraterna har under många år stått ensamma om att vilja ha kontroll på vilka människor som rör sig över våra gränser för att hindra terrorister, tjuvar och banditer från att ta sig in i Sverige. På samma sätt har vi stått ensamma om att på allvar vilja hindra vapen och droger att fritt flöda in i Sverige och stöldgods att flöda ut från Sverige.

Utifrån det faktum att vi argumenterat för att trygga Sveriges medborgare från en mängd onödigt lidande har många enligt mig oärliga debattörer försökt göra gällande att Sverigedemokraterna därmed skulle stå för en sluten ekonomisk politik och en vilja att hindra frihandel. Jag menar att ingenting kunde vara mera felaktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Vi är ett frihandelsvänligt parti. Av all empiri att döma är det tydligt att alla vinner på handel, utom möjligen kortsiktigt de företag som riskerar att konkurreras ut och deras arbetare. Detta ska dock inte lösas med skyddstullar, utan med satsningar på utbildning, forskning och strategiska reformer som gör att till exempel våra industriföretag kan konkurrera på världsmarknaden. Vill man veta mer om hur detta ska gå till kan man med fördel läsa Sverigedemokraternas industristrategi, som innehåller en lång rad kraftfulla reformförslag som i många fall står i motsats till regeringens postmoderna flum, inte minst gällande energipolitiken.

Jag har i andra debatter påtalat min oro över att Sveriges handelsnetto för varor under lång tid har haft en nedåtgående trend som under innevarande mandatperiod slagit om till negativa siffror. Det är en högst oroande utveckling. Vår status som industrination försvagas med risk för att en opinion ska växa fram som föredrar mer av protektionism. Detta vore olyckligt.

Herr talman! Som jag sa innan är vi ett frihandelsvänligt parti. Men det måste samtidigt vara sjysta regler där fusk och oegentligheter beivras. Nu när USA nyligen beslutade att införa importtull på stål och aluminium blev det rätteligen en världsnyhet som många problematiserat. Från EU:s sida har fördömandena avlöst varandra med hot om motåtgärder. Om detta är rätt väg att gå är dock tveksamt då sannolikt alla parter skulle förlora på ett handelskrig.

Om jag tolkar Donald Trump rätt, eller något välvilligt, ser jag det kanske inte som att udden i första hand är riktad mot Europa. Snarare handlar det om att världsmarknaden överflödas med statssubventionerat stål från diktaturen Kina. Att Kina pressar priserna på världsmarknaden genom att sätta konkurrensen ur spel är givetvis mycket besvärande. Därför ser åtminstone jag som den mest framkomliga vägen i samtalen framgent inte minst med USA att man gemensamt genom WTO tar tag i och beivrar just statssubventionerna på olika sätt.

Herr talman! I detta betänkande har Sverigedemokraterna en reservation som lyfter fram frågor om konkurrenssnedvridning. Även om vi vill reformera EU och Europasamarbetet i grunden är vi positiva till frihandel och den inre marknaden. Vi är också angelägna om att den ska fungera väl och vara till gagn för svenska företag.

Tyvärr kan vi konstatera att den inte alltid fungerar så väl som man skulle kunna önska. Vi ser exempel på hur svenska industriföretag har svårt att få tillgång till komponenter i andra medlemsländer till de marknadspriser som gäller där. De säljande företagen hänvisar i regel till dotterbolag, agenter eller återförsäljare i Sverige som tillämpar en högre prisnivå, enligt en så kallad Sverige- och Skandinavienprislista. Alltså, trots att vi har en gemensam marknad får svenska industriföretag betala mer för industriell utrustning.

Därmed önskar vi att riksdagen bör tillkännage till regeringen att ta initiativ till att Eurostat ska införa ett industrikomponentsprisindex för att kunna jämföra prisnivåer i olika länder på den gemensamma marknaden. Vi menar att de konkurrensnackdelar som i dag drabbar Sverige i och med den högre prissättningen för komponenter som till exempel kompressorer, robotar, styrsystem, kullager och vad det nu må vara då skulle synliggöras. Därmed vill jag yrka bifall till reservation nr 11.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Herr talman! Vi i Miljöpartiet är övertygade om att vi löser framtidens utmaningar genom internationellt samarbete. Internationell handel ökar möjligheten till global utveckling. Mer handel medför generellt fler investeringar, stärkt konkurrenskraft och bättre levnadsstandard för fler. Tekniköverföring mellan länder är också en nyckel för att möta klimatförändringarna och klara klimatmålen. Det är grunden för Miljöpartiets syn på handeln.

Jag är därför stolt över det arbete som regeringen gör för att Sverige ska betraktas som ett föredöme i världen vad gäller mänskliga rättigheter, jämställdhet och fredsarbete, men också vad gäller innovationskraft, hållbart företagande och grön omställning. Det är ett arbete som ger resultat och som gör Sverige till ett attraktivt land för investerare och företagare. Det arbetet ska vi fortsätta med.

Regeringens inriktning för den internationella handelspolitiken är att Sverige ska verka för en öppen, fri och rättvis handel. Det innebär att vi ska fortsätta arbeta för progressiva internationella handelsavtal och riva handelshinder och samtidigt stå upp för miljö, jämlikhet, jämställdhet, löntagarnas intressen och människors hälsa.

Som miljöpartist gläder det mig extra att hållbarhetsperspektivet genomsyrar handelspolitiken. Att Sverige ska ta en ledande roll i genomförandet av Agenda 2030 och att det i regeringens budgetproposition för 2018 framgår att handelspolitiken ska bidra till att målen i agendan uppnås är viktiga nationella mål för att säkerställa att vår handelspolitik bidrar till global hållbar utveckling.

En global marknad kräver ett globalt perspektiv där vi ser till helheten och hur vår bedrivna politik påverkar andra delar av världen både i dag och i framtiden. Frihandel får inte leda till sänkta ambitionsnivåer vad gäller miljö, hälsa eller djurskydd. Därför behöver den svenska handelspolitiken ha ett fokus på hållbara investeringar och multilaterala samarbeten som försvarar de värdena.

Sverige ska därför fortsätta arbetet för ett frihandelsavtal för gröna varor samt stå upp för de överenskomna principerna i WTO. Att regeringen och Sverige generellt är en stark röst för frihandel, rättvisa och samarbete är extra viktigt i en tid där protektionism växer sig stark. Miljöpartiet har alltid arbetat och kommer också att fortsätta att arbeta hårt för fortsatt fri syn på handel och att klimat och miljö ska vara en stor del av det.

Innan jag rundar av vill jag avsluta med att säga några ord om företagande. Vi har i de flesta branscher i Sverige en välfungerande konkurrens och ett gott företagsklimat. Om man tittar på de internationella mätningar som finns kommer Sverige oftast ut som ett av de länder som har ett av de bästa företagsklimaten i världen.

Det skapar goda förutsättningar för svenska företag att exportera och generellt en god konkurrenskraft för företagen. För att fortsätta den framgångsvågen behövs fortsatt goda förutsättningar för svensk konkurrenskraft och särskilt fokus på de små och medelstora företagen. Därför är det också glädjande att regeringen slår fast just de prioriteringarna i sin exportstrategi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

För att sammanfatta: Sverige ska fortsätta verka för en öppen, fri och rättvis handel. Multilaterala avtal ska eftersträvas, och Sverige ska vara ledande vad gäller hållbarhet, jämställdhet och mänskliga rättigheter i handelspolitiken. Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet med undantag för punkt 8 där jag i stället yrkar bifall till reservation 14, och i övrigt yrkar jag avslag på alla andra reservationer.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Lorentz Tovatt! Ibland är det skönt att höra en miljöpartist som kan prata ganska förnuftigt om handel och frihandel. Handelspolitiken är ett område som sällan har varit föremål för tvist i Sverige. Vi har varit överens om ganska mycket. Det präglar väl kanske också den här debatten.

Jag noterar dock att Miljöpartiet och Lorentz Tovatt här talar om att hälsa och hälsofrämjande är en viktig aspekt med handel. Det är det. Då kommer jag in på en fråga som vi från Moderaterna har lyft upp. Det är EU:s förbud mot handel med svenskt snus. Vi anser att det är oförenligt med de principer som handelsunionen bygger på.

Vi anser att det inte finns några övertygande argument om att upprätthålla exportförbudet av handelspolitiska skäl. Tvärtom är argumenten för att öppna EU:s gränser för snuset långt mycket tyngre än de eventuella hälsorisker för konsumenten som kan anses vara vetenskapligt belagda.

Så länge det är tillåtet att tillverka och sälja svenskt snus till myndiga personer i Sverige anser vi att samma förutsättningar ska gälla i hela EU. Därför vill vi att riksdagen tillkännager för regeringen att EU:s förbud mot handel med svenskt snus är oförenligt med de principer som handelsunionen bygger på. Det är angeläget att regeringen tydliggör riksdagens ståndpunkt att avskaffa de långtgående handelshindren.

Min fråga till Lorentz Tovatt är: Varför kan inte ni i Miljöpartiet och regeringen ställa er bakom detta?

Herr talman! Tack, Hans Rothenberg, för frågan! Det är härligt att jag inte benämns som avgrundsvänster. Den samlade vänstern skulle jag kanske kunna tillstå mig tillhöra. Men det är härligt i alla fall!

Jag är lite osäker på exakt vilka förslag Hans Rothenberg syftar på. Hans Rothenberg får rätta mig om jag har fel, men vad jag har förstått har statsrådet Linde agerat för att minska handelshindren vad gäller det svenska snuset. Det är i alla fall min uppfattning. Därför har jag förstått det som att det inte behövs något tillkännagivande i frågan.

Herr talman! Tidigare handelsministern Ewa Björling, som var moderat handelsminister i alliansregeringen, var en synnerligen aktiv minister i denna fråga. Hon ville lyfta fram och framför allt särskilja snusfrågan från hälsoperspektivet och det sociala perspektivet och i stället betrakta den som en handelsfråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Det är dessutom så att snuset i Sverige regleras i livsmedelslagen och inte i tobakslagen. Det visar också det svenska perspektivet; vi ser snuset som en lite speciell produkt. Den har också en nationell särart.

När Lorentz Tovatt talade här tidigare om hälsa som en viktig ingrediens i handelspolitiken hängde jag upp mig lite grann på detta. Tänk om en svensk produkt, som förvisso inte är någon hälsoprodukt - jag skulle inte själv ta den i min mun - skulle kunna hjälpa människor som i dag är beroende av röktobak att bli kvitt detta beroende! Det skulle innebära att åtskilliga tiotals miljoner européer skulle kunna få ett längre liv och en bättre hälsa om det svenska snuset kunde göra entré på en bredare front inom EU.

Det finns många skäl till detta. Det finns hälsoskäl, men dessutom finns det rent principiella skäl, som jag anförde i mitt förra inlägg. Det är handelsskäl, för detta är en produkt som det inte borde finnas några hinder för.

Därför undrar jag: Varför driver inte Miljöpartiet, som är så hälsomedvetet, på handelsministern att driva denna fråga för Sveriges räkning och för den europeiska hälsans räkning?

Herr talman! Jag kan säga så mycket som att jag delvis delar Hans Rothenbergs syn. Som gammal snusare kan jag också känna sympati för den entusiasm som Hans Rothenberg visar för snuset.

Nu ska vi inte hamna alltför långt från ämnet, men jag är lite skeptisk till att det verkligen är belagt att det skulle anses att man kan få till stora hälsovinster vid en kraftfull export av snus. Jag vet inte om det funkar så enkelt att många av dem som i dag röker skulle gå över till snus. För mig, till exempel, funkade inte det. Jag gick fram och tillbaka i stället. Jag ska låta det vara osagt, men jag är lite skeptisk till det hela.

Återigen: Som jag har förstått det har statsrådet Linde agerat i denna riktning, och därför tycker jag att ett tillkännagivande känns onödigt i sammanhanget.

Herr talman! Handel mellan länder skapar välstånd och lyfter människor ur fattigdom. Handel mellan länder stärker demokratier och minskar risken för krig. Det finns otaliga exempel i historien som visar att länder som är öppna för handel också är förändringsbenägna och gärna tar till sig nya idéer. Länder som sluter sig för att skydda sin egen produktion eller som vill stänga ute människor och idéer går däremot en mörk tid till mötes.

Kina är ett bra exempel på detta. Kina hade under många hundra år ett teknologiskt försprång över resten av världen. Ända in på 1700-talet var Kina världens ekonomiska centrum. När europeiska köpmän kom till Kina för att handla insåg de snart att de inte hade någonting att byta med. I stället fick de betala i guld och silver.

Sedan hände någonting. I väst ägde den industriella revolutionen rum, medan Kina stagnerade. Det är inte så enkelt att belägga, men det finns en hel del forskare som säger att detta antagligen berodde på att den traditionella kinesiska filosofin var för bakåtsträvande och konservativ i jämförelse med upplysningstiden under 1700-talet i Europa. Nya idéer fick fart i Europa, medan Kina i stället gick mot mer slutenhet och en avskärmning mot omvärlden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Herr talman! Hur ser det ut med frihandel här i Sverige? Frihandel har en lång tradition i Sverige. Den tidigaste dokumentation jag har hittat är från 1250, då Birger Jarl slöt avtal med Lübeck om befrielse från tullar och avgifter. Sex år senare gjorde han samma sak med Hamburg.

År 1783 slöt Sverige ett frihandelsavtal med USA och blev den första neutrala nation som erkände den nya staten. Sedan rullade det på fram till andra världskriget. Efter kriget insåg alla att murar mellan länder måste nedmonteras för att säkra freden. Sedan rullade det på i ganska snabb takt. År 1950 skrev Sverige under frihandelsavtalet GATT. År 1960 gick vi med i Efta. År 1972 fick vi ett frihandelsavtal med EG, som i dag är EU. År 1992 slöt Sverige frihandelsavtal med Estland, Lettland och Litauen efter att de hade blivit befriade från det kommunistiska oket. År 1993 anslöt sig Sverige till EES-avtalet, och 1995 blev vi medlemmar i både EU och den nystartade organisationen WTO.

Eftersom Sverige är medlem i EU är vi också en del av världens största handelsområde. Fri handel mellan länderna inom EU är en grundprincip, och EU arbetar också för att avreglera världshandeln. Vi vet alla att både europeiska och internationella konsumenter och investerare har glädje av detta förenklade system - att kunna flytta människor, varor, tjänster och pengar fritt.

Herr talman! Centerpartiet och Alliansen anser att Sverige ska stå upp för frihandel, fortsätta att riva handelshinder och samtidigt värna konsumentskydd och miljö. Sveriges handel med omvärlden är grunden för en välmående ekonomi, för att vi ska ha jobben kvar och för att vi ska kunna ha den välfärd som vi önskar. Att vara frihandelsvän betyder inte att vi ska acceptera sänkta nivåer vad gäller hälsa, miljö, djurskydd och säkerhet. Frihandel går självklart att förena med dessa värden.

När vi menar att Sverige ska stå upp för frihandel innebär det att Sverige ska vara en aktiv röst i världen och i WTO och driva på för fler och mer omfattande frihandelsavtal eftersom det gynnar både Sverige och svenska företag. Det är därför oroväckande att det transatlantiska handels- och investeringsavtalet mellan EU och USA, som Hans Rothenberg tog upp, inte går framåt utan snarare backar. President Trumps hot om tullar på stål och aluminium kanske inte riskerar att i sig självt orsaka så stor skada, men det blir en tändande gnista som kan starta ett stort handelskrig i världen. Det vore förödande för alla, inklusive USA.

Däremot är det glädjande att vi i riksdagen i dag kommer att säga ja till avtalet om handel och ekonomi mellan EU och Kanada.

Centerpartiet och Alliansen ser med oro på protektionism. Både WTO, EU-kommissionen och OECD har visat att detta har ökat ända sedan finanskrisen 2008. Att USA väljer att frångå regelverket i WTO och mer eller mindre nonchalera organisationen är en politik som kommer att skada världshandeln. Regeringen måste ta fram en strategi för att motverka protektionism i världen eftersom det kommer att drabba Sverige, ett litet exportberoende land, hårt.

Frihandel, marknadsekonomi, respekt för mänskliga rättigheter och demokrati är viktiga faktorer för en positiv ekonomisk utveckling. Svensk handelspolitik ska därför vara en tydlig röst för demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatens principer samt jämställdhet. Sverige bör föra in dessa värden i handelsavtal som sluts, och svenska företrädare på politisk nivå måste våga tala med diktaturers representanter om dessa frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Att utveckla handeln med mindre välutvecklade ekonomier är ett redskap för utveckling. Genom att man handlar med utvecklingsländer växer deras ekonomier, och medborgare i dessa länder får större möjlighet att påverka sin egen framtid.

Herr talman! Handel och öppenhet skapar jobb och välstånd i Sverige och i andra länder. Världens länder växer tillsammans när frihandel river murar och låter människor, varor och tjänster korsa gränserna. Världen och Sverige behöver mer frihandel och färre murar. Något som skulle underlätta för handel är om man kan komma överens om standarder och regelförenklingar. Det skulle få en större inverkan på svenska exportföretag än många av de lagändringar som riksdagen skulle kunna genomföra.

Förhandlingarna om EU:s framtida relation till Storbritannien borde ur svensk synpunkt leda till en soft brexit, som vi kallar det. Storbritannien är en viktig handelspartner till Sverige. Därför borde vi eftersträva att upprätthålla mesta möjliga frihandel mellan EU och Storbritannien och sträva efter minsta möjliga inslag av begränsande tullar, kvoter och andra handelshindrande moment.

Herr talman! Genom att man tar bort tullar och handelshinder kan även den gröna frihandeln med miljö- och klimatsmarta varor, tjänster och teknologier öka. Sverige bör därför verka för att ett grönt frihandelsavtal inrättas.

Dessutom måste det bli bättre samstämmighet i EU:s handelspolitik. Ofta lägger EU höga anti-dumpningstullar på förnybar energi och energiteknik, vilket blir kontraproduktivt. Sverige bör därför verka för att minska tull och andra handelshinder för miljövänlig energiteknik. Med en allt oroligare omvärld blir frågor om energisäkerhet också allt viktigare. Ökad frihandel inom energi och energiteknik är en förutsättning för att bli av med de europeiska ländernas beroende av rysk olja och gas.

Herr talman! Regeringen har i exportstrategin förbigått att se tjänster som en avgörande konkurrensfördel. Centerpartiet ser till exempel välfärdstjänster som en potentiell exportframgång. Därför borde regeringen stimulera exporten av svenska välfärdstjänster.

Svensk hälso- och sjukvård håller hög klass och kan bidra till att möta globala utmaningar inom hälsosektorn, exempelvis antibiotikaresistens, välfärdssjukdomar och krav på kostnadseffektiviseringar. Det skulle samtidigt ge sysselsättning, skatteintäkter och ett tillräckligt stort underlag för att göra nya medicinska landvinningar i svenska företag. Regeringen måste därför stimulera export av vårdtjänster så mycket som möjligt och undanröja exporthinder för just dessa tjänster.

Som en följd av olika valfrihetsreformer i Sverige finns det företag vars tjänster möter en stor efterfrågan utomlands. Ett problem som är övergripande för dessa företag är möjligheten att använda hemmamarknaden som referens vid upphandlingar utomlands. De många politiska begränsningar som regeringen vill införa inom denna sektor begränsar möjligheterna att skapa resurser för exportsatsningar. Välfärdstjänster måste kunna ses som lika självklara exportmöjligheter som järnmalm och bilar.

Herr talman! Slutligen vill jag ta upp en exportnäring vars omsättning har ökat med nästan 200 procent sedan år 2000. Den omsätter 120 miljarder och är en verksamhet som inte kan flytta utomlands. Jag pratar om utländsk turism i Sverige. Detta är en exportnäring som av någon anledning ofta glöms bort, trots sin storlek. Som jämförelse kan man nämna att exporten av järn och stål uppgår till 51 miljarder, medan den utländska turismen är en exportnäring som alltså omsätter 120 miljarder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Herr talman! Jag vill avsluta med att yrka bifall till reservation 1 och reservation 8 i detta betänkande.

(Applåder)

Herr talman! Handelspolitiken har under det senaste året blivit allt intressantare. Den har rört sig från att vara en del av näringspolitiken till att i allt högre grad vara en del av ländernas utrikespolitik. Jag tror att det är bra om Sverige hänger på i denna utveckling och ser att de handelspolitiska beslut som vi fattar också får stora konsekvenser för vår utrikespolitik. Om den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen vill ha en feministisk utrikespolitik måste man också ha en feministisk handelspolitik.

Tyvärr ser vi i dag en regering som inte har det. Detta är en regering som fokuserar mer på att till varje pris öka Sveriges export än på att säkerställa vår viktiga röst i världen. Resultatet blir en politik som inte hänger ihop, där den ena handen inte vet - eller kanske inte vill veta - vad den andra handen gör.

Världshandelsorganisationen står och stampar - länderna har inte lyckats komma överens. Dess multilaterala lösningar, som ger alla länder samma möjligheter, blir inte möjliga att uppnå. President Trump har med all tydlighet visat att han gör allt för att skjuta organisationen i sank. WTO är långt ifrån en perfekt organisation - den behöver reformeras och demokratiseras i grunden - men den är det bästa vi har för att jämna ut villkoren och skapa en rättvis handel mellan länderna i nord och länderna i syd.

Donald Trump har en helt annan agenda. Hans besked om att införa tullar på stål och aluminium är ett populistiskt försök till enkla lösningar på komplexa problem. Hos Trump finns en gammaldags stormaktsvurm. Han tror att han kan styra och ställa genom att sätta "America first".

Ska vi då vara oroliga i Sverige? Nej - de signaler som vi i Näringsutskottet har fått från stålproducenterna har varit lugnande. Sverige producerar mycket specialstål, vilket gör att vi lär få undantag för många produkter. Alternativt köper man våra produkter ändå och betalar tullen.

Grundproblemet kvarstår dock. Det produceras för mycket stål i världen, och det är inte bra för vårt klimat. Men om något ska stängas ned är det den smutsigaste produktionen som ska stängas först, oavsett var i världen den finns. Då måste vi ha styrmekanismer, till exempel färre utsläppsrätter i EU.

Risken finns ändå att stål från Asien nu i stället hamnar i Europa. Vi behöver därför som land och som en del av EU ta till motåtgärder. År 2002 försökte sig den dåvarande amerikanske presidenten George Bush på samma konststycke som Trump. Han misslyckades dock fatalt och drog tillbaka sitt beslut. Detta berodde bland annat på de motåtgärder som EU tog till.

Det är därför bra att steg tas för att motåtgärder snabbt ska kunna komma på plats mot såväl USA som mot asiatiska produkter. Att vi svarar på andras idiotiska beslut gör oss inte till protektionister.

Hans Rothenberg har varit uppe i talarstolen ett par gånger. Jag tycker att han skruvar på historien. Rothenberg försöker lägga skulden för att TTIP försenades och sedan inte blev av på vänstern. Om jag minns historien rätt berodde det framför allt på att förhandlingarna drog ut på tiden. Amerikaner och européer lyckades inte komma överens om vad de egentligen ville. Det var inte de folkliga demonstrationerna som var sega vid förhandlingsbordet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Jag tycker också att Hans Rothenberg måste respektera demokratin bättre, både i USA och i EU. I Europa har vi faktiskt system där vi tar tid på oss innan vi fattar beslut. Sverige är ett utmärkt exempel på detta - vi tar ibland mycket lång tid på oss och utreder saker väldigt länge innan vi kommer i mål. Men vi kommer till beslut.

I USA är det de amerikanska medborgarnas rätt att välja vilken president de vill ha. Trump må vara en osedvanligt dålig president, men det är fortfarande amerikanernas rätt att välja honom. Men vänster, Hans Rothenberg, är han absolut inte.

För två och ett halvt år sedan presenterade regeringen sin exportstrategi. Det var en strategi som framför allt tog sikte på Asien och Mellanöstern, då det var där man ansåg att företag hade svårast att komma in på marknader och navigera rätt. Samtidigt förutspådde man att det var i dessa länder som tillväxten skulle bli högst under de kommande åren.

Under åren har det dock visat sig att det är regeringen som saknar kompass och som själv har svårt att navigera i sina ansträngningar att främja svensk export. Demokrati och mänskliga rättigheter får stå tillbaka - här ska säljas prylar!

Kronan på verket är regeringens pågående arbete för att delta i världsmässan i Dubai år 2020. Vi talar här om emiratstaten Förenade Arabemiraten, vars prinsfamilj tillhör de rikaste i världen och vars ekonomiska boost bygger på en ohållbar oljeutvinning och utnyttjande av billig arbetskraft från fattiga länder, som får arbeta under vidriga förhållanden i ökensolen. Att Sverige dessutom exporterar vapen till Förenade Arabemiraten, trots att landet deltar i det glömda kriget i Jemen, gör att man undrar hur tillståndet är för den feministiska utrikespolitiken.

I veckan briserade en ny bomb. I Sveriges Radios program Kaliber avslöjades att statliga Luftfartsverket har ett omfattande samarbete med ett lokalt militärföretag om flygledning. Svenska statligt anställda har hjälpt till att sköta flygplatser som militärflyg från krigets Jemen har landat på. Man har stärkt Förenade Arabemiratens stridsförmåga och underlättat för dem att attackera civila i Jemen. Sverige har i praktiken blivit en part i kriget. Det är viktigt att regeringen tar detta avslöjande och dessa uppgifter på allvar och går till botten med vad som har skett.

Herr talman! I november reste Ann Lindes statssekreterare till Azerbajdzjan med en delegation svenska företagsledare. Detta trots att rapporter om landet från Amnesty, Human Rights Watch och Transparency International är mörk läsning. De kritiserar fängslandet av politiska aktivister, bristen på oberoende medier, användandet av tortyr och korruptionen.

Det svenska företaget Bombardier har skakats av en rättsprocess angående misstänkt korruption i Azerbajdzjan, ett fall som ännu inte är avgjort. Även i Europarådet har delegationen från Azerbajdzjan anklagats för mutor och korruption. Ericsson, som var med på resan, har haft samröre med bolag som använts för penningtvätt. Trots detta väljer den svenska regeringen att resa dit. Man fortsätter att med precision välja ut oljestinna diktaturer som Förenade Arabemiraten och nu senast Azerbajdzjan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Gör då regeringen bara fel i handelspolitiken? Nej, det finns också goda exempel där regeringen försöker gifta samman en positiv utveckling med handel, såsom handelsministerns besök i Palestina respektive Israel. Även om det finns gott om mörka moln på himlen är fungerande handel och export från Västbanken avgörande för en positiv utveckling i världens äldsta konfliktområde.

Genom Lissabonfördraget har makten över att förhandla handelsavtal flyttats från Sverige till EU. Vänsterpartiet är kritiskt till flera av de förhandlingar som EU nu genomför vad gäller både sätt och innehåll. Det är dålig insyn, och EU driver en linje som leder till att storföretag kommer att få större makt och möjlighet att stämma stater. Tjänstehandelsavtalet TISA riskerar att leda till fortsatt obalans i världen mellan rika stater i nord och fattigare stater i syd. Och i eftermiddag ska riksdagen rösta om CETA-avtalet i en omröstning som ser ut att gå i fel riktning, då Sverige säger ja till avtalets mest problematiska delar.

EU har tecknat omfattande handelsavtal om politiskt samarbete med flera auktoritära regimer såsom Marocko och Egypten. Under det svenska ordförandeskapet i EU inledde man förhandlingar om ett avtal med diktaturen i Syrien. Man inledde också förhandlingar med Libyen. Men inget land har man haft så djupgående och omfattande samarbete med som Israel, trots att landet fortsätter att kränka folkrätten och ignorera FN:s resolutioner.

EU förhandlar just nu ett handelsavtal med Marocko. När avtalet är på plats kommer det att bli det mest omfattande handelsavtal som EU någonsin haft med något land runt Medelhavet.

Vänsterpartiet anser att frågor om handel och ekonomiskt samarbete inte kan frikopplas från frågor om folkrätt och mänskliga rättigheter. Sverige bör som medlem i EU verka för att kommande handelsavtal ska villkoras med respekt för de mänskliga rättigheterna och folkrätten och stöd för Västsaharas rättigheter.

Herr talman! Jag noterade att när Åsa Eriksson tog upp frågan om livsmedelsexporten i ett replikskifte med Hans Rothenberg ansåg han att det var en liten fråga. Men några minuter senare hade Rothenberg inga problem med att ta upp exporten av ett livsmedel, snuset, i ett replikskifte med Lorentz Tovatt.

Det tillkännagivande som de borgerliga partierna har i dag tillsammans med Sverigedemokraterna om livsmedelsexport känns bara krystat. Förra året kom vi i riksdagen överens om en livsmedelsstrategi. Efter det har omfattande satsningar gjorts på livsmedelsexport på en nivå vi inte sett på mycket länge. Då kommer man fram till detta tillkännagivande. Det tycker jag bara är djupt beklagligt.

Jag vill för Vänsterpartiets del yrka bifall till vår reservation 5. Vi har fyra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 5.

Herr talman! Från början hade jag inte tänkt ta replik på Håkan Svenneling; sedan fick jag väldigt många anledningar att ta replik på Håkan Svenneling.

Låt oss börja med det sista, snuset. Det är en fråga som handlar om principer för både vad som ska kunna exporteras och vad som ska kunna handlas med inom Europeiska unionen. Det är en stor fråga. Det är en principiellt viktig fråga. Den kommer att beröra andra produkter som också har nationell särprägel. Den kommer också att beröra arbetstillfällen - att skapa nya och att ersätta gamla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Det skulle vara intressant att höra Håkan Svenneling ta en diskussion med fackorganisationen på Swedish Match, där han säger: "Nej, ni ska inte kunna expandera er verksamhet. Era jobb ska inte kunna bli fler. Ni ska inte kunna få fler kollegor." Är det det Håkan Svenneling anser ska vara principen när det gäller hanteringen av snuset som handelsvara?

Jag kan inte undvika att komma in på TTIP- avtalet. Ni i Vänsterpartiet säger emellanåt att ni är för frihandel, men allt ert argumenterande och agerande landar i att det blir mindre av handel och mindre av överenskommelser. Ni sätter er på tvären så mycket som möjligt. Genom att förhala, förhindra och fördröja och begära nya utredningar om än det ena, än det andra ser ni till att varenda förhandling om inte går i stå så fördröjs ordentligt.

Det var precis detta som hände i förhandlingarna om TTIP. Det kanske är svårt att förstå en lite komplicerad tankebana, men att Vänstern satte sig på tvären när EU skulle förhandla med USA om TTIP och ägnade sig åt fördröjningsmekanismer innebar att det inte blev något avtal. Vi fick en ny president som inte tillhör vänstern - han tillhör knappt någonting. Han är inte begränsad av det handelsavtal som kunde ha blivit och har därmed möjlighet att blåsa igång ett handelskrig.

Ärligt talat, Håkan Svenneling! Känner inte du och dina partikompisar någon form av skuld i det här sammanhanget?

Herr talman! Jag måste ärligt säga att jag är lite förvånad över att Hans Rothenberg tar replik på mig när han ett antal talare före mig hade möjlighet att ta replik på en sverigedemokrat vid namn Josef Fransson, som är en av de fem ledamöter i Sveriges riksdag som har sagt att de tyckte att Donald Trump skulle vinna. Då tar inte Hans Rothenberg replik, utan det är mig han siktar in sig på. Han försöker genom en konstig tankevurpa, ett konstigt tankeexperiment som han håller på med, säga att det är mitt fel att TTIP har fallit.

Jag tycker att TTIP har fallit av fel skäl, och det har jag sagt flera gånger i denna kammare. Jag tycker väldigt illa om Donald Trumps handelspolitik. Jag tycker att den är protektionistisk på ett sätt som jag inte tror är bra för vare sig USA, Sverige eller världen i stort.

Det jag invände mot med TTIP var inte att man ökade samverkan mellan EU och USA. Jag tycker i grunden att det är viktigt att värna den export som Sverige har till USA och den import som vi har från USA. Jag hade absolut inte haft några problem med att få billigare Converse-skor genom att tullarna på skor hade minskat till EU och Sverige.

Men TTIP var någonting annat. Det vet Hans Rothenberg mycket väl, för det är en del i det som Hans Rothenberg tycker är viktigt med TTIP-avtalet. Han tycker att det är viktigt att storföretag ska kunna stämma stater, att man har den här domstolen som nu kallas ICS. Den har haft lite olika namn under resans gång, såsom ISDS. Det är det som blir så tydligt för mig - att Hans Rothenberg försöker få mig att framstå som protektionist när jag bara ifrågasätter sättet som Hans Rothenberg vill bedriva frihandel på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Det är för mig två helt olika saker att vara emot frihandel och att vara emot vårt sätt att bedriva frihandel. Jag vill se en rättvis och fri handel där små länder och utvecklingsländer har samma möjligheter som väl industrialiserade länder i norr att bedriva handelspolitik. Det är en handelspolitik som skulle vara rättvis för hela världen.

Herr talman! Att storföretag ska kunna stämma stater är ett argument som går som ett mantra genom alla förhandlingar mellan nationer och EU. Men konsekvensen av Vänsterns fullkomliga fixering vid att storföretag inte ska kunna stämma stater blir ju att små och medelstora företag får mindre möjligheter att handla. Det är konsekvensen av att TTIP-avtalet inte kunde slutas.

Det går igen i alla sammanhang och i varje frihandelsavtal - Sydkorea möjligen oräknat. Jag tog upp det i gårdagens debatt. Det var minsann ingen som satte upp sig på talarlistan och ville diskutera det frihandelsavtalet. Men i nästan alla sammanhang är Vänsterns taktik att fördröja, förhala, försinka och dra ut på det hela så att det inte blir några avtal kvar.

Jag vill påvisa att konsekvenserna av den metod som ni använder blir öppningar för att till exempel ha ett handelskrig om ståltullar. Europeiska unionen, eller gamla Europeiska gemenskapen, skapades utifrån att kol och stål inte skulle vara en begränsning för fredlig samvaro. Nu är det stål som man bråkar om. Jag tycker att det är tråkigt att Vänstern inte ser konsekvenserna av sitt agerande.

Jag räknar inte med att få något svar på vad Håkan Svenneling ska säga till fackklubben på Swedish Match. Förmodligen blir det ett intressant samtal.

Jag skulle däremot vilja höra vilka motåtgärder Håkan Svenneling tycker att EU ska vidta gentemot USA. Jag förordar ju att vi inte ska ha öga för öga och tand för tand utan ett balanserat förhållningssätt. Det lät som att Svenneling i det sammanhanget var lite mer militärisk.

Herr talman! Jag trodde inte riktigt att vi skulle landa i TTIP-diskussionen i dag. Det var inte de papperen jag tog med mig. Men det är intressant att jag och Hans Rothenberg alltid hamnar här när vi debatterar.

Det man ändå kan konstatera, Hans, är att USA är en av Sveriges viktigaste handelspartner - den största utanför Europa. Norge är störst. Många små och medelstora företag handlar redan i dag med USA, och det finns säkert möjlighet att öka den handeln ännu lite mer om man samverkar.

Men problemet är att ni har velat skjuta demokratin i sank genom det handelsavtal mellan EU och USA som ni varit på gång med. Det är därför jag har varit emot TTIP-avtalet. Jag har inte varit emot alla delar men stora delar som gäller tvistlösningsmekanismerna.

Hans Rothenberg hörde rätt när han uppfattade mig som lite mer positiv än jag uppfattar att han är när det gäller motåtgärderna från EU:s sida. Jag tror att det är en farlig väg att låta Donald Trump diktera villkoren hur som helst och aldrig ha en idé om vilka motåtgärder man ska vidta. För lite drygt 15 år sedan gjorde George Bush samma sak som Trump tänker sig nu. Då satte man in motåtgärder från EU:s sida, och det funkade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Jag tycker att detta är ett bevis för att motåtgärder funkar. Det är därför bra att EU tar steg i riktning mot att vidta motåtgärder. Jag tror att detta är viktigt för att visa Trump att den politik han för får konsekvenser. Framför allt är jag orolig för de biflöden som kommer att komma från Asien och vilka konsekvenser de kommer att få för stålpriset i Europa och för svenska producenter.

Jag är däremot inte anhängare av en del åtgärder från europeiskt håll, inte bara från vänsterns sida. Fransoserna, till exempel, vill gärna ha mer protektionism och lägga tullar på allt som inte kommer från Frankrike. Det tror jag inte är rätt väg att gå för EU eller för Sverige.

Herr talman! Ett spöke går genom världen; det är protektionismens spöke. Experter från jordens alla hörn vittnar om samma sak: Det råder en ny tidsanda i handelspolitiken. De protektionistiska krafterna växer. Tullar och handelshinder blir vanligare. Politiker gillar att låtsas att nationer kan klara sig på egen hand, utan samarbete och utbyte med sina grannar. Inget kan vara mer fel. I handelspolitiken gäller samma motto som i säkerhetspolitiken: Ensam är inte stark - ensam är bara ensam. Vi behöver varandra för en framgångsrik och trygg värld.

Frihandelns stora framgångsvåg, som lett till att miljoner människor rest sig ur fattigdom, har nu mattats av något. Men det är inte bara protektionisterna som mobiliserar. Sedan president Trump började hota med ståltullar har även frihandelsvännerna världen över mobiliserat. Vi i EU står enade i försvaret av WTO och den internationella handelsordningen. För att den globala handeln ska fungera behöver vi våra gemensamma regler.

För Liberalerna som stora frihandelsvänner är det därför oroväckande när USA blockerar utnämningen av nya domare till WTO. Utan gemensamma regler råder anarki i världshandeln, och det gynnar ingen.

Herr talman! När USA hotar med nya tullar står vi i EU enade. Vi försvarar rådande handelsregler. Vi har också märkt att fler nu vänder sig till oss i EU, sedan USA slog in på den mer handelsfientliga linjen. EU blir lite mer intressant som partner. Ett sådant exempel är EU:s förhandlingar med Mercosur, där fler framsteg börjat göras på sista tiden, sedan USA stängt sin dörr.

Men tyvärr har EU också en hel del att skämmas för. Det finns medlemsländer som är långt ifrån frihandelsvänner. EU har egna tullar och handelshinder för att skydda sin industri. Frankrikes president Macron inspirerar på många områden, men i höstas signalerade han att han ville bromsa EU:s pågående förhandlingar med Mercosur. Det är inget att vara stolt över.

Här behövs Sveriges röst. Vi behöver driva på för att riva fler handelshinder och bjuda motstånd när EU-länder försöker sätta käppar i hjulet. Vi ska vara en aktiv röst i världen och inom EU och WTO för att driva på för fler globala frihandelsavtal. Svensk handelspolitik ska vara en tydlig röst för demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och jämställdhet.

Herr talman! Vi tror att regeringen borde utveckla en strategi för att motverka protektionismen i världen. Den nya trenden måste motarbetas aktivt, tror vi. Vi behöver bygga starkare allianser med frihandelsvänner i Europa och resten av världen. Det finns ingen bättre tid att göra detta än nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Liberalerna välkomnar att det i den här frågan finns en samsyn över blockgränserna. Socialdemokraterna har en stabil frihandelsvänlig grund som gör att vår svenska röst i handelspolitiken har kunnat förbli stark även över regeringsskiften. Det ska vi vara stolta över.

Det finns däremot en del övrigt att önska när det gäller till exempel EU:s inre marknad och handel med tjänster. Här är regeringen tyvärr något motsträvig. Handel med tjänster är fortfarande ett starkt reglerat område i EU, och vi vet att vi hade kunnat vara 10 procent rikare om vi hade liberaliserat den marknaden.

Herr talman! För Sveriges del har globaliseringen varit en framgångssaga. Vi är ett öppet land som i århundraden tjänat på handel med andra. Som en liten ekonomi är vi beroende av kontakten med andra. För ensam är inte stark - ensam är bara ensam.

Jag yrkar bifall till reservation 1 under punkt 1 och reservation 9 under punkt 4.

(Applåder)

Herr talman! När man är sista talare i en debatt ställer det på något sätt krav på att man ska tillföra något nytt. Då gäller det att lyssna in sina kollegor innan och inte bara lita till sitt på förhand skrivna anförande. Det gäller att hitta de nya punkterna i det aktuella ämnet. Därför tänker inte jag beröra ståltullar, gemensamma standarder eller vikten av olika delar i exportstrategin så mycket utan bara ta upp en väldigt viktig fråga.

I dag sluts många av Sveriges handelsavtal via EU, och även andra delar av EU:s politik påverkar förändringar i den internationella handeln. Därför är det otroligt viktigt att Sverige driver på för en rättvis handelspolitik även på EU-nivå.

De nya universella hållbarhetsmålen är ambitiösa och omfattande. För att vi ska nå dem krävs en rad förändringar. En mer rättvis världshandel är en viktig del av detta. En handel som lyfter odlare och anställda ur fattigdom så att de själva ges möjligheter att investera i åtgärder för att skydda sin närmiljö, hantera konsekvenser av klimatförändringar och även minska sin egen klimatpåverkan är naturligtvis oerhört viktigt.

Alliansen har i sin gemensamma motion bland annat skrivit att svensk handelspolitik ska vara en tydlig röst för demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och jämställdhet. Man kan naturligtvis fråga sig hur detta sköts.

Trots alla positiva initiativ som involverar företag, till exempel FN:s Global Compact, går utvecklingen i världen generellt alldeles för långsamt. Svenska företag ska, anser vi kristdemokrater, uppmuntras att vara föredömen, inte bara här i vårt eget land, där vi har en reglering och en lagstiftning som hjälper till. De värdena måste också föras ut utomlands. Det gäller affärsetik, arbetsvillkor, miljöhänsyn och socialt ansvarstagande. Genom handel som föregår med gott exempel öppnas förutsättningarna för ökad hänsyn till just mänskliga rättigheter och goda villkor.

Herr talman! För inte särskilt länge sedan gavs Statskontoret i uppdrag av regeringen att undersöka om det finns påtagliga brister i svensk lagstiftning i förhållande till FN:s principer, samt om det finns brister vad gäller möjligheterna att gottgöra företagsrelaterade övergrepp mot de mänskliga rättigheterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

I den nya rapporten, som kom alldeles nyligen, säger man att "företag som juridiska personer inte är straffrättsliga subjekt, och vår analys visar att regler om företagsbot har begränsad effekt i praktiken. Fysiska personer verksamma i företag kan ofta undkomma ansvar eftersom det är relativt svårt att bevisa att en fysisk person i ledande position eller styrelse individuellt begått ett brott". Eftersom det saknas jurisdiktion för svenska domstolar att pröva de flesta företagsrelaterade människorättskränkningar som äger rum utomlands lämnas många av dem utan uppföljning.

Vidare skriver Statskontoret: "En allvarlig brist är att bolagsrätten inte alls kräver att företag beaktar de mänskliga rättigheterna. En följdkonsekvens av detta är att mänskliga rättigheter blir sekundärt intresse efter vinstintresset, att det inte är obligatoriskt för företag att implementera mänskliga rättigheter, att implementeringen blir subjektiv och i mån av resurser och vilja." Om man ska ta det som Statskontoret har kommit fram till på allvar framstår det som extra märkligt att både Agenda 2030 och regeringen betonar näringslivets roll som aktör och samarbetspartner för en hållbar global utveckling. Varför ställer man då vid sina så kallade främjanderesor inte krav på att alla företag som ska få följa med också arbetar med mänskliga rättigheter?

Herr talman! Jag värnar svensk försvarsindustri. Bara häromdagen hade jag interpellationsdebatt med försvarsministern om svensk försvarsindustri.

En informationsdirektör i ett av de större svenska bolagen i försvarsnära industri sa i en radiointervju: Frågan om mänskliga rättigheter lämnar vi med varm hand över åt andra att teoretisera kring. Våra ställningstaganden är industriella.

Då frågade reportern uppföljande: Ni tittar alltså inte på några andra etiska och moraliska parametrar? Förstår jag dig rätt då?

Företagsrepresentanten svarade: Varför skulle vi göra det?

Då blev jag bekymrad. I den här riksdagen har vi ändå vissa principer. Vi har värderingar - vi kan kalla dem svenska värderingar eller grundläggande värderingar för att samhället i stort ska fungera. Ska vi föra ut svensk industris produkter på export måste vi också kunna diskutera vilka företag som har den värdegrund vi säger oss stå för. Då måste man ställa likadana krav på alla företag, oavsett verksamhet och oavsett vilka länder främjanderesorna går till.

För knappt två år sedan kom det en rapport från Business Sweden som hette Nytt läge för svenska affärer i Iran. Iran är ett land som man kan ha många åsikter om när det gäller just mänskliga rättigheter. Det finns också många kontakter mellan Sverige och Kina. Goda relationer affärsmässigt är absolut viktigt - jag har själv talat på China-Sweden Business Forum - men det finns en problematik där de mänskliga rättigheterna inte får glömmas. Vi får inte vika oss och inte våga tala om de här frågorna.

Herr talman! Handel är bättre än krig. Det var grunden för kol- och stålunionen, det som nu är Europeiska unionen. Men vi får aldrig glömma bort vilka värderingar som handel och export måste vila på, nämligen respekten för människovärdet.

Handelspolitik

Jag yrkar bifall till reservationerna 1, 12 och 17.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)