Statliga företag

Fru talman! Förtroendet för staten, regeringen, institutioner och våra statliga myndigheter har fått sig en rejäl törn under det senaste halvåret. I somras uppdagades att stora mängder sekretessbelagd information som handhas av Transportstyrelsen har läckt ut och eventuellt spridits till främmande makt. Det är information som bland annat innehåller uppgifter om svensk infrastruktur, körkortsregister och individer som lever med skyddad identitet. Detta är oerhört allvarligt.

Häromveckan rapporterade TV4:s Kalla fakta om att Trafikverket i norra Sverige präglas av en utbredd mutkultur. Bland annat tas bluffakturor fram av tjänstemän inom verket. Flera vägmålare i reportaget vittnar om hur entreprenörer mutar anställda vid Trafikverket. Pengar byter ägare vid hemliga möten, som taget ur en James Bond-film.

Ett annat exempel från myndigheten är en företagare som skulle förnya sitt körkort för att använda det i arbetet. Han skickade efter sin ansökan om det nya körkortet, eftersom den inte hade nått honom. Då fick han veta av myndigheten att hans ärende låg på bordet men att han måste byta adress eftersom adressen var för lång för att myndigheten skulle kunna hantera hans ärende. Man tror inte det man hör.

Fru talman! Myndigheter och statliga företag måste alltid föregå med gott exempel och gott omdöme och vara en förebild. Annars urholkas tilliten inte bara till de myndigheter som tjänar staten och medborgarna utan även till de företag som förvaltar medborgarnas pengar. Det statliga engagemanget innebär att ägaren måste vara på tå för att lösa frågor om tillit, trovärdighet och leverans.

Ett vitalt näringsliv i Sverige är grunden för tillväxt, jobb och utveckling. Därför måste myndigheterna vara en del av detta. Att konkurrera på lika villkor är också en förutsättning för de statliga bolagen. Därför är det viktigt att följa med i tiden och att ägaren hela tiden ställer sig frågan om just ägande i statlig regi ger det bästa resultatet. Det bästa vore om det gick att minska det statliga ägandet över tid, eftersom det är speciella situationer att verka i en politiskt styrd värld. Det är också viktigt att understryka att det statliga ägandet, som innehåller flera roller att agera efter, blir dubbelt och att det råder speciella förhållanden. Det blir i slutändan som om en domare i en fotbollsmatch själv spelar med i en match som han samtidigt dömer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

I och med den proposition som den förra alliansregeringen lade fram för tio år sedan har skillnaden mellan den privata och den offentliga sfären blivit tydligare. Ett statligt ägt företag riskerar, i motsats till ett privat företag, aldrig att gå i konkurs. Därmed försvinner också ansvarsutkrävandet. Företag fungerar rimligen bättre utan statlig klåfingrighet och politisk detaljstyrning. Staten ska inte heller konkurrera med privata företag på fungerande marknader.

Grunden i den moderata näringspolitiken är att skapa förutsättningar för fler nya företag och fler som vågar anställa. När staten äger företag ska det ske med stor långsiktighet, öppenhet och ansvar samt med höga krav på tydliga principer som måste efterlevas och följas upp kontinuerligt.

I dag finns 48 statligt ägda företag som omfattas av ägarpolicyn där det fastställs vilka internationella riktlinjer som alla statligt ägda företag ska efterleva. Vårt mål är att verka för en fortsatt hållbar och långsiktig förvaltning av statliga bolag. Där det inte finns någon anledning för staten att äga dem eller vara delägare i dessa företag bör också ägarskapet successivt fasas ut.

Fru talman! Postnord är fortfarande något av ett sorgebarn - tyvärr. Det är glädjande, om än tragiskt, att man har börjat använda kameror i en del av bilarna för att säkerställa att hanteringen av paket och försändelser går rätt till och för att motverka stölder. Förtroendet hos svenska folket för Postnord är ordentligt omskakat i grunden. Alltför många människor vittnar om chaufförer från Postnord som säger att de inte har kunnat lämna ett paket, trots att personen har väntat på paketet hela dagen. Paket hanteras fortfarande ovarsamt. En man upptäckte ett fyrtiotal brev och paket i en soptunna utanför sitt hyreshus. De hade lämnats outdelade. När han ringde Postnord blev svaret att han kunde väl dela ut dem själv. Detta måste bolaget komma till rätta med, så att det uppnår tillit och förtroende och kan utföra leveranser.

Postnord gjorde en förlust under tredje kvartalet på närmare 200 miljoner kronor. Från januari till september i år noterade företaget en förlust på nästan en halv miljard. Därtill tappar Sverige sin position inom EU genom hur posthanteringen fungerar i landet. Postnord har ramlat från sjunde till femtonde plats, och i dag ligger Sverige efter länder som Grekland och Slovakien. Det är tydligt att de reformer som Postnord självt har vidtagit inte är tillräckliga. Därför krävs rejäla omtag från regeringens sida när det gäller Postnords framtid och det statliga ägarskapet.

Fru talman! Regeringen kallar sig feministisk och har haft en hög svansföring i fråga om jämställdhet och kvinnors rättigheter. Men i detta ligger också att ta ansvar för de institutioner och verksamheter där stat och regering styr och sätter upp ramarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

I spåren av den så kallade metoo-kampanjen har många kvinnor, skådespelare, musiker och artister, gått ut offentligt och berättat om sexuella trakasserier och övergrepp som de har utsatts för. Många av dessa kvinnor är verksamma på Dramaten och Operan i Stockholm. Såväl Dramaten som Operan är statliga verksamheter, vilket innebär att det finns ett extra ansvar hos regeringen att säkerställa att dessa arbetsplatser fungerar väl samt präglas av öppenhet, jämställdhet, tolerans och respekt.

Det mest anmärkningsvärda och upprörande är den omfattande tysthetskultur och ryggdunkningsmentalitet som tillåtits växa fram inom dessa verksamheter och branscher. Den som blir utsatt har inte blivit lyssnad på utan har i stället skuldbelagts, tystats eller omplacerats. Detta är fruktansvärt och fullkomligt oacceptabelt. Nu är det viktigt att det tas ordentliga tag i inventering av såväl policydokument som planer och att regeringen levererar efter allt prat om att vara en feministisk regering med en feministisk politik.

Fru talman! I oktober förra året sålde regeringen 19 miljoner stamaktier i SAS, vilket minskade det statliga ägandet från 21 till 17 procent. Det är välkommet. Ett flygbolag som verkar på en fri och öppen marknad ska inte hållas under armarna av svenska skattebetalare. Men SAS har djupgående problem, och man har uppenbarligen inte lyckats ställa om till dagens marknad och efterfrågan, eftersom SAS trafik fortsätter att minska. På ett år har den reguljära trafiken minskat med 3 procent jämfört med förra hösten, och även chartertrafiken pekar nedåt för SAS.

På en fri och öppen marknad, som flygbranschen utgör, är det svårt att försvara att staten fortsätter att ha ett ägarintresse i SAS. Därför är det bra att regeringen vill fortsätta att avbryta det statliga ägandet, att regeringen fortsätter att vara tydlig med att svenska staten inte ska vara en långsiktig ägare av företag samt att regeringen i oktober sa nej till att teckna ett nytt aktieinnehav vid en framtida nyemission för SAS.

Fru talman! Staten ska inte driva företag. I vissa fall kan det dock finnas ett värde i att staten tar ansvar ur ett samhällsperspektiv som gagnar hela Sverige. LKAB kan vara ett sådant exempel. Dock är det viktigt att ständigt se över innehavet i alla statliga företag. Som jag tidigare har nämnt fyller företag en funktion vid en viss tid, men den funktionen kan förändras och gå förlorad i en ny tid. Om det finns tydliga anledningar att minska det statliga ägandet i ett företag ska staten minska sitt intresse och sälja sin andel i företaget, och vinsten bör gå till att fortsätta att minska Sveriges statsskuld.

Försäljning av statliga företag ska alltid ske med utgångspunkt i om andra aktörer kan göra arbetet bättre, och försäljning ska ske på marknadsmässiga villkor. Därför ska alla statliga företag kontinuerligt utvärderas för att säkerställa långsiktighet, effektivitet och det fortsatta värdet av det statliga ägandet.

Slutligen ska den statliga ägarpolicyn även fortsättningsvis ses över i syfte att minska det statliga ägandet inom svenskt näringsliv.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 1 och 3 av Alliansen.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

I detta anförande instämde Hans Rothenberg (M).

Fru talman! Vi debatterar i dag näringsutskottets betänkande 4 om statliga bolag.

Sverigedemokraternas generella inställning till statliga bolag är att ägandet i första hand ska säkerställa medborgarnas långsiktiga intressen. Grundläggande funktioner måste kunna säkerställas i hela landet oavsett om det gäller infrastruktur eller övrig service.

Staten ska förvalta våra gemensamma egendomar med stora värden på bästa sätt och förse de anställda med god arbetsmiljö och goda villkor och utvecklingsmöjligheter. Vi ska vara ett föredöme vad gäller ansvarstagande för både miljö och hälsa.

Vi ser att våra statliga företag fortsätter att vara i framkant framöver när det gäller värdeskapande, etik och ansvar, men vi ser även att det statliga ägandet har ett balans och regleransvar för att kunna träda in med sunda konkurrensförhållanden på marknader som är osunt reglerade.

Vi anser att även om de privata företagen är grundbulten i den svenska ekonomin är det statliga ägandet viktigt gällande det övergripande samhällsuppdraget. Synergieffekterna av det privata och det statliga ägandet är därmed av yttersta vikt. Men vi ser också värdet av att dessa synergieffekter inte rubbas genom att osunda konkurrensförhållanden mellan den privata och den offentliga sektorn upprätthålls.

Fru talman! Efter ett flertal jobbiga år för statens bolagsportfölj, främst med stora av och nedskrivningar i statens bolag Vattenfall kopplade till de äventyr man företagit sig utomlands, börjar det nu se bättre ut. När 2016 summerades hamnade resultatet fortfarande på minus. Men skulle man undanta resultatet för Vattenfall skulle man landa i en vinst för staten.

Även det uppskattade värdet på bolagsportföljen har varit fallande sedan början av förra mandatperioden, då värdet för hela bolagsportföljen uppskattades till närmare 600 miljarder kronor. Det har sedan sjunkit år för år till 580 miljarder, 530 miljarder, 500 miljarder, 460 miljarder och 430 miljarder.

Här hade vi ett trendskifte under förra året, då värdet under 2016 för första gången på riktigt länge vände uppåt och det uppskattade värdet landade på 510 miljarder kronor. Det börjar alltså se ljusare ut, men det krävs också att man inte går i nya fällor eller forcerar sig in i nya problem.

För Vattenfall, som är ett av staten helägt bolag, ges goda möjligheter för staten och medborgarna att uppnå energipolitiska mål. Bolaget utgör ett viktigt verktyg på den energipolitiska arenan.

Sverigedemokraternas mål för denna arena kommer vara att vidmakthålla och utveckla landets energisystem, som i möjligaste mån ska präglas av oberoende av fossil energi och att Sverige undviker att göra sig långsiktigt beroende av att importera el. Vår uppfattning är även att bolagets fokus bör flyttas från expansion i utlandet till att i stället värna den svenska elförsörjningen i ett långsiktigt perspektiv.

Bolaget har lidit stora ekonomiska förluster av sina äventyr utomlands, och stora av och nedskrivningar har präglat debatten under de senaste åren. Nu har man troligen lagt den mest problematiska tiden kopplad till investeringar och bolagsköp bakom sig. Därmed har man kommit förbi en sak, men det oroväckande är att man nu expanderar verksamheten i Storbritannien, gör sina största investeringar hittills i holländsk vindkraft, investerar stort i Tyskland och satsar stort på havsbaserad vindkraft utanför Sveriges gränser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Regeringen har nu även aviserat att man på en extra bolagsstämma för Vattenfall i december månad kommer att besluta om nya ekonomiska mål för bolaget. Man kommer bland annat att föreslå sänkta avkastningskrav för bolaget, då stora investeringar i sol och vind inte är lika lönsamma. Det är en sak. Mer problematiskt är att man samtidigt tar bort ett av målen för kapitalstrukturen i bolagen: det mål som reglerar nettoskuldsättningsgraden, det vill säga att nettoräntebärande skulder dividerade med eget kapital tas bort.

Skuldsättningen i bolaget i förhållande till det egna kapitalet kan sticka iväg när det inte finns någon styrning från ägarens sida av hur mycket man får skuldsätta sig och vilka risker man ska ta. Här finns en uppenbar risk: Man kan gå på en ny mina när man sänker avkastningskraven och ser till att man kan belåna sig ännu mer för att ha en snabbt expanderande verksamhet utomlands.

Skulle man få samma utveckling av elpriser utomlands som vi haft i Sverige kommer samma av och nedskrivningsbehov att uppstå i de investeringar som man nu gör. Det finns därför all anledning att följa utvecklingen för slopandet av dessa mål för att se hur det påverkar bolagets skuldsättning framöver.

Fru talman! Något som är oundvikligt att lyfta fram i denna debatt är det som just nu sker i Postnord. Det behandlas i fler utskott än näringsutskottet. Det är framför allt två saker som är på tapeten.

Det första är de förändringar i postlagen som påverkar den nuvarande servicenivån, där den så kallade övernattsbefordran troligtvis ersätts med ett krav att 95 procent av de inrikes brev som lämnats in ska ha delats ut inom två arbetsdagar.

En moderniserad lagstiftning för postväsendet, för Postnord, kopplad till vår samtid är troligen högst nödvändig. Men tillgången till en fungerande posttjänst är - trots vår ständigt alltmer digitaliserade värld - alltjämt en förutsättning för att kunna bo, leva och arbeta. Det är därför av yttersta vikt att samma villkor i så stor utsträckning som möjligt gäller för både stad och landsbygd och att man noggrant följer upp utvecklingen för att se hur den ändrade lagstiftningen slår.

Det andra är den besvärliga situation som bolaget har ekonomiskt, på kort sikt främst orsakad av utvecklingen i Danmark, där postvolymerna sjunkit avsevärt under senare år som en följd av dansk lagstiftning om att digitalisera post från offentlig verksamhet till medborgarna. Det har skapat behov av att reformera verksamheten, där de så kallade särliga villkoren är problematiska - personalen har väldigt förmånliga uppsägningsvillkor med en uppsägningstid på flera år då man är helt arbetsbefriad.

När man nu skjuter till nytt kapital till bolaget från Danmark och Sverige är fördelningen förmånlig ur ett svenskt perspektiv. Vår andel av aktiekapitalet utgör 60 procent, men av kapitaltillskottet står vi för endast 18 procent av den andel som skjuts till. Man får ändå ge visst beröm till den förhandling som har föregått detta kapitaltillskott och att vi åtminstone har tagit igen en del i den första ronden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Problemet är väl främst att den utveckling vi kunnat se i Danmark är någonting som väntar i Sverige framöver. Ur ett svenskt perspektiv är förhoppningen att omställningen kommer att ta tillräckligt lång tid, så att bolaget självt hinner med att ställa om sin produktionsmodell för att kunna hantera de minskade brevvolymerna. Men det återstår att se om vinsten i denna första omgång kommer att bli tillräcklig för att göra en sådan mjuklandning eller om graden av digitalisering kommer att skruvas upp allt snabbare.

Samtidigt utgörs hälften av bolagets eget kapital i Postnord av goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar. Man har även aviserat kostnader om uppemot 3 miljarder kronor för att kunna göra denna omställning av produktionsmodellen och för att komma på fötter. Skulle de bokförda värdena i form av goodwill och övriga immateriella tillgångar inte gå att försvara under omställningsperioden är i praktiken hela bolagets eget kapital utraderat. Då kommer man att behöva ytterligare kapitaltillskott, och det återstår att se hur duktigt Sverige kommer att vara i de förhandlingarna.

Problemen är således långt ifrån över för Postnords del, och det är angeläget ur svenskt perspektiv att följa utvecklingen noggrant kopplat till både lagstiftning vad gäller postväsendet och hur man klarar av att leva upp till de ekonomiska mål som bolaget har.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag yrka bifall till vår reservation 2 i betänkandet. Vi står givetvis bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till den.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationerna 1, 3 och 5.

Som ni vet är det ingen hemlighet vad Centerpartiet och Alliansen tycker när det gäller det stora statliga bolagsägandet. Vi tycker att det är problematiskt att staten är både en stor spelare och en domare i detta fall. Därför har vi sagt att vi, så fort det finns möjlighet och ekonomin tillåter, säljer en stor del av dessa företag. Vissa företag vill vi behålla: de som har ett viktigt samhällsuppdrag och även andra som är viktiga ur en säkerhetspolitisk aspekt.

Inom de närmaste åren behöver vi bygga flera hundra tusen bostäder. Problemet i dag är att det inte finns mark överallt, och även om det är kommunen som är huvudansvarig för detta behöver staten hjälpa till. För att öka tillgången föreslår Centerpartiet att staten ska tillhandahålla just detta. Därför behöver vi revidera ägardirektiven för statligt ägda företag som också är markägare, så att de får i uppdrag att ta fram lämplig byggbar mark. Jag vet att det är en utredning på gång som tittar på detta och kommer att presenteras i vår. Det är mer än välkommet.

Ni vet detta, och jag har talat om detta tidigare, men eftersom problematiken inte bara fanns i fjol utan kvarstår även i år vill jag också ta upp att vi ser en avveckling av service och arbetstillfällen på landsbygden. Staten bär ett stort ansvar här. Jag och Centerpartiet tycker att det är märkligt att den nuvarande regeringen har en hög svansföring och säger att hela Sverige ska leva, samtidigt som man inte använder en del av de statliga bolagen för att komplettera svagare marknader.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Ett lysande exempel på detta är den statliga banken SBAB. Det var inte länge sedan SBAB beslutade att man skulle lämna sina företagskunder norr om Dalälven åt deras öde. Detta innebär att SBAB inte vill ha några företagskunder på landsbygden och i småstäder. Nu är det Stockholm, Göteborg, Malmö och större tillväxt- och högskoleorter som gäller.

Jag tycker att det är anmärkningsvärt att näringsminister Mikael Damberg inte har något att invända mot detta. Jag undrar vad vi ska med en statlig bank till om den inte finns i hela landet och om det dessutom finns massor av affärsbanker som kan sköta samma jobb. Jag tror faktiskt att det är rätt många som håller med mig, och Socialdemokraterna får jättegärna svara på den frågan.

En annan aspekt, fru talman, som jag måste ta upp och som jag fortfarande är väldigt sorgsen över är att det statliga riskkapitalbolaget Inlandsinnovation införlivades i ett nytt bolag, Saminvest. Jag är inte emot att det finns ett nytt riskkapitalbolag, men det sorgliga var att man valde att lägga ned Inlandsinnovation. När de företag som fått lån gör en exit kommer de pengarna att införlivas i Saminvest. De kommer alltså inte att återinvesteras i norra Sverige, Värmland och Dalarna, som det var tänkt från början med Inlandsinnovation.

Denna satsning kom till för att man såg att detta var svagare marknader där bankerna inte alltid finns tillgängliga för att låna ut pengar, och gör de det är det till ockerräntor. Tyvärr ville inte regeringen att bolaget Saminvest särskilt skulle inriktas på dessa utsatta områden; man sa helt enkelt nej till detta.

I stället gick man för en kort tid sedan ut i tidningen. Mikael Damberg uttalade sig i Västerbottensmedia och sa att nu skulle Norrlandsfonden få ett tillskott på 200 miljoner. Det är toppen; det är mer än välkommet. Men problemet är när regeringen börjar dribbla med korten och säger att detta tillskott kommer därför att man vill satsa på de norrländska företagen. Man ger tillbaka en tiondel och tog nio tiondelar, det vill säga nästan 2 000 miljoner. Detta tycker jag är viktigt att ha i åtanke.

Jag måste också, fru talman, tala lite om den förnybara energi som kommer från vattenkraften i norr. Den produceras lokalt men är en av de viktigaste förutsättningarna för hela Sveriges gemensamma välfärd. Jag har sagt det förut och säger det igen, för det är inte så ofta det talas om norra Sverige, Norrbotten och Jokkmokk i denna talarstol.

I Jokkmokks kommun finns det elva vattenkraftsanläggningar. Den största, Harsprånget, ligger också i kommunen. Mycket av Sveriges ekonomi kommer från vattenkraften; där bidrar Jokkmokk stort. Vi får dessutom väldigt mycket energi från denna förnybara källa.

Samtidigt påbörjades för ungefär ett år sedan en diskussion om att 30 jobb på den administrativa enheten i Jokkmokk skulle flytta, enligt Vattenfall. Det finns inte jättemånga jobb i Jokkmokk, och detta motsvarar tusentals jobb i Stockholms kommun. Orsaken till att riksmedierna inte tog upp detta är att 30 jobb inte låter så mycket, men för Jokkmokks kommun betyder det oerhört mycket - särskilt också för att det är många kvinnor som jobbar där. Det finns inte så många andra jobb som man eventuellt kan söka. Dessutom kanske man har en partner som jobbar i en gruva eller någon annanstans och veckopendlar, och då är det lätt att ta sitt pick och pack och flytta därifrån. Då har kommunen förlorat ännu mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Vattenfall lovade sedan att det skulle komma ersättningsjobb till Jokkmokk. Vi har inte sett röken av dem än, men man har lovat att de ska komma. Frågar ni mig personligen tycker jag att det, med tanke på de stora resurser som Jokkmokk faktiskt bidrar med, inte skulle vara mer än moraliskt rätt av Vattenfall att låta kommunen behålla dessa jobb och dessutom få ersättningsjobben.

Jag tycker avslutningsvis inte att det är acceptabelt att ett statligt bolag som har så stora tillgångar i denna del av landet inte tvekar att flytta arbetstillfällen därifrån. Dessa arbetstillfällen hamnar nu i Indien, och det tycker jag säger ganska mycket. När till och med statens helägda bolag tycker att det är för dyrt att ha anställda i Sverige och flyttar dem till Indien säger det ganska mycket om förutsättningarna för företagen på svensk arbetsmarknad.

(Applåder)

Fru talman! Jag börjar med att konstatera att när vi nu ska gå igenom betänkandet NU4 Statliga företag blir skillnaderna i synen på hur staten ska förvalta och styra sina bolag än en gång uppenbara. I betänkandet finns en härlig blandning av regeringens skrivelser 2017 års redogörelse för företag med statligt ägande och Riksrevisionens rapport om statens bolagsinnehav. Det handlar givetvis också generellt om statliga företag och de motioner som inkommit under allmänna motionstiden. Jag tänker emellertid inte gå in på regeringens skrivelser och dessa redogörelser, då vi enhälligt har ställt oss bakom dem.

Vänsterpartiet tycker att staten bör använda sitt ägande av statliga bolag för att tillgodose samhällsnyttiga ändamål. Kravet på lönsamhet i statliga bolag ska inte gå före samhällsnyttan. Vi menar att samhällsnyttan alltid ska stå i fokus för ägarstrategin, samtidigt som företagen givetvis drivs ekonomiskt effektivt.

Om Sverige ska kunna hålla ihop och skapa förutsättningar för utveckling i hela landet måste det finnas likvärdiga grundläggande förutsättningar oavsett var man bor. De statliga bolagen ägs av medborgarna gemensamt och har därför, enligt min mening, ett särskilt ansvar för att människor i hela landet ska ha samma tillgång till service, sjukvård och andra samhällsviktiga funktioner.

Jag vill ge ett exempel där vinstkravet inte blir det bästa för samhällsnyttan. SJ AB är av staten ålagt att skapa företagsekonomisk vinst och har därutöver ett avkastningskrav som innebär att staten kräver utdelning till statskassan på den redovisade nettovinsten.

Avkastningskravet leder till starkt fokus på att skapa vinst. SJ AB tvingas därmed att se till marknadsandelarna i en snäv vinstmaximering. Det gör att resenärers behov inte prioriteras. På senare tid har bolaget till exempel beslutat att ta bort försäljning av utlandsresor över disk och genomfört begränsningar i sovvagnstrafiken.

Järnvägssystemets uppsplittring har generellt lett till att vi har fått en mängd olika bolag vars drivkraft är vinstmaximering för varje enhet. Med ett sådant system kan avisningslokaler för tågen prissättas så att de inte används, och plogtåg kan hyras ut som godståg för att det lönar sig bättre. En väl fungerande infrastruktur är avgörande för industri och export såväl som för regional utveckling och människors resande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

En fungerande och väl utbyggd tågtrafik som sätter resenärerna i centrum är enligt vår uppfattning av central betydelse för att uppnå ett hållbart transportsystem för hela landet. För en sådan inriktning krävs dock att SJ AB ges förutsättningar att prioritera samhällsnytta före kortsiktiga vinstintressen. Samhällsnyttan är ingens ansvar i rådande situation, och skattebetalarna riskerar att på sikt få bära de kostnader som aktörerna kan undkomma.

Avkastningskravet missgynnar även den regionala utvecklingen, eftersom SJ tvingas välja bort lågtrafikerade sträckor. Många resenärer måste därför välja flyg eller bil i stället. Effekten är helt orimlig om vi vill minska klimatpåverkan. Om SJ inte hade haft ett avkastningskrav skulle bolaget kunna sänka priserna på biljetter och förbättra servicen och därmed prioritera samhällsnyttan.

Fru talman! Vi har en reservation i ämnet SJ AB, men i och med överenskomna regler lyfter jag i stället fram en annan reservation, som jag tar upp senare i mitt anförande. Jag står givetvis bakom alla våra reservationer.

Jag ska ta ytterligare ett exempel på hur staten som ägare skulle kunna ge lite tillbaka av den natur som vi har exploaterat i vår färd mot det fantastiska välfärdsland som Sverige är. Vänsterpartiet tycker att vattenkraften är fantastisk. Den är en del som tillsammans med skogen och gruvorna har bidragit till den välfärd som vi kan ta del av. Vänsterpartiet vill se en stark vattenkraftproduktion som kombineras med biologisk mångfald och uppsatta miljömål. Men då krävs långsiktiga spelregler för både industrin och energiproducenterna samt tydliga krav från politiskt håll.

Ett exempel på hur man skulle kunna kombinera olika intressen i vattenkraftsproduktion är Letsi kraftstation, som ägs av Vattenfall och ligger i Jokkmokks kommun mellan Jokkmokk och Vuollerim. För att utnyttja en högre fallhöjd och därmed öka effekten har man här valt att leda om vattnet genom en tunnel i berget. Resultatet är en av Europas längsta torrlagda älvfåror, på 17 kilometer. Det finns dock möjlighet att med relativt små medel återföra en del av vattenflödet för att på så sätt återskapa lite liv i den torrlagda älvfåran. Genom att låta ett par procent av det totala flödet i stället gå ovan jord skulle man kunna ge liv åt älvfåran, vilket kan gynna såväl den biologiska mångfalden som fisket, turismen och lokalsamhället.

Vänsterpartiet och jag tycker att Vattenfall därför bör uppdras att utreda investeringskostnaderna för att återföra ett ekologiskt hållbart flöde av vatten till den torrlagda delen av Lilla Luleälven. Det finns säkert moderna lösningar som även skulle kunna bidra med produktion i tappvattnet samtidigt som den ödelagda älvfåran skulle få liv. Här passar det utmärkt, fru talman, för mig att yrka bifall till reservation 13.

Det finns mycket att säga om staten som ägare av bolag eller egendom. Vad jag emellertid tycker är märkligt är att riksdagen inte är intresserad av att få veta resultaten av försäljningar som görs. År 2002 fattade riksdagen beslut om att Sveaskog skulle sälja 5-10 procent av markinnehavet till förmån för landsbygdsutveckling. Gott nog, och tanken och argumenten är bra. Med dessa ingångar påbörjades utförsäljningen av statens skogsinnehav. Men hur blev det? Sålde man till de målgrupper som antogs i riksdagsbeslutet? Blev det förstärkning av utkomstmöjligheterna i landsbygd? Ingen utvärdering har gjorts, och tydligen är riksdagen inte heller intresserad av det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Samma sak gäller utförsäljning av bolag eller delar av dessa som regeringen utför. Jag håller med om att staten inte ska hålla på med verksamheter som andra kan göra bättre eller effektivare. Men så är inte fallet med alla avregleringar och utförsäljningar. Man kan läsa i de borgerliga motionerna att de gärna ser att staten inte ska vara ägare till exempelvis SBAB, som var uppe här i debatten. Vi hörde i anförandet att man vill sälja SBAB. Sedan är man tydlig med att pengarna ska användas till att betala av på statsskulden.

Vid en snabb analys skulle man kunna säga att det låter klokt. Men när det sedan uppkommer underskott året efter, eftersom man bara har riktat in sig på att sänka skatter för dem som tjänar mest, blir konsekvenserna att man lånar upp igen. Summa summarum: Bolaget och egendomarna som staten ägde är borta. De rika har blivit ännu rikare, och lånen är tillbaka på samma summa. Kort sagt: Det är det som brukar vara konsekvenserna av borgerlig politik.

Fru talman! Jag lyssnade på Ulf Kristerssons tal när han blev nyvald partiledare för Moderaterna. Han sa något i stil med att han tänker ta upp positiva egenskaper eller argument som hans motståndare har. Rättare sagt: Han efterlyste en vuxnare eller snällare ton i debatter, som jag uppfattade det. Nu ska jag försöka göra samma sak, fru talman.

Lars Beckman, moderat riksdagsledamot, skriver i en enskild motion att det vore önskvärt att regeringen gjorde en översyn av huruvida det är möjligt att låta statliga företags huvudkontor lokaliseras utanför storstäderna. Han beskriver i sin motion Vattenfall som ett exempel på ett företag som skulle kunna överväga att ha sitt huvudkontor nära sina produktionsenheter. Jag skulle personligen kunna skriva under på allt han skriver i motionen. Jag håller inte med om allt herr Beckman skriver eller tycker, men i fallet om huvudkontor säger jag bara kort: Det är bra tänkt av en moderat riksdagsledamot!

Fru talman! Liberalerna är Sveriges socialliberala parti. Vårt parti vilar på en idé att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Vi har både ett socialt perspektiv, för att värna de svagaste i samhället, och ett liberalt perspektiv, för att vi älskar att se självständiga individer växa, utvecklas och starta företag. Kombinationen av dessa två perspektiv till en välbalanserad helhet är grunden till socialliberalismen.

I balansen mellan det sociala och det liberala har vi en osviklig optimism och tilltro till människan och det samhälle som vi tillsammans har skapat för att upprätthålla medborgarnas fri- och rättigheter. Vi tror på människan, och vi tror att marknadsekonomi är en av de främsta formerna för individens självförverkligande. Vi tror på en marknadsekonomi som stärks av vissa kontrollmedel och ramar från det offentliga om förtroendet mellan individ och marknad skulle riskeras.

Vi ser värdet i en stark offentlig sektor, men i vårt samhälle driver inte staten egna bolag som riskerar att leda till snedvriden konkurrens. Statens uppgift är att undanröja marknadskrafter, inte att försöka tränga sig in och störa dessa. I vårt perspektiv kan det aldrig vara statens uppgift att äga och driva bolag. Statens uppgift är att ange de ramar och de regler som ska gälla för näringslivet och företagen - inte att äga dessa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Fru talman! Människor som vågar ta risker och förverkliga sina drömmar är fantastiska människor. Staten ska finnas där för dem som ett skyddsnät om entreprenörens drömmar inte skulle slå in. Staten ska inte lägga krokben för företagarna eller använda sina omfattande resurser för att driva företag och konkurrera med just dessa fantastiska entreprenörer.

Jag har varit företagare och känner till många av de förutsättningar som finns. Det är ett fantastiskt glädjeämne, men jag kommer samtidigt ihåg de stunder då det var tungt att jobba och skapa tillväxt i Sverige, de gånger då man inte bara behövde stånga sig mot tung regelbörda utan dessutom bevittnade oskälig konkurrens från offentliga företag på en privat marknad.

I min hembygd finns det otaliga exempel på när det offentliga bedriver verksamhet som i bästa fall är ett slöseri med skattebetalarnas pengar och i värsta fall är en direkt näringsfientlig verksamhet som slår ut och tär på de småföretagare som finns i hembygden. Man kan fundera över varför man tar risken att exempelvis öppna ett gym när den kommunala simhallens gym tillåts gå med stor förlust år efter år. Det är ju inte alldeles logiskt.

Kära kollegor! Jag inser att problemet inte är att det finns offentliga företag, utan problemet är när man som politiker driver företag med skattemedel för det egna nöjets skull. Ett konkret sådant exempel är tolkförmedlingen i Västra Götaland, som nyligen har startats. Man har som offentlig aktör slagit ut de privata företag som har funnits där. Vi behöver som offentliga aktörer vara vaksamma på de konsekvenser av vårt agerande som vi gång efter annan utsätter många mindre företag för när vi startar sådana här verksamheter.

I kammaren i dag debatterar vi hur statliga företag ska skötas. Det kan inte bara ske med perspektivet att man ska skapa långsiktiga värden och vara en aktiv, professionell och ansvarsfull ägare av dessa bolag. Vi måste vidga perspektivet: Hur påverkas de företag som finns på dessa marknader? Exempelvis kan man fråga sig ifall vi som stat ska äga ett flygbolag som flyger människor till semesterresmål - ibland är det en statssekreterare som vill ha några ytterligare semesterdagar. Måste staten äga en tågoperatör som ibland bedriver högljudd lobbning gentemot sin ägare? Måste staten äga fastighetsbolag och göra sitt bästa för att få en så stor utdelning som möjligt i dessa fastighetsbolag samtidigt som man bedriver en vinstjakt?

Man kan fråga sig ifall det är ett samhällsuppdrag som dessa bolag har eller ifall det är andra som kan sköta de uppgifterna mycket bättre.

Vi liberaler ser väldigt positivt på de utförsäljningar som regeringen har gjort hittills och konstaterar att det är tack vare marknadsmotståndarna i Vänsterpartiet som försäljningarna har gjorts möjliga. Det är sannerligen märkliga tider när regeringen med ena handen tar emot vinster från bolag som ägs av det offentliga och med andra handen försöker förbjuda vinster i de privata bolag som verkar i det offentliga.

Med det sagt kan jag och Liberalerna konstatera att staten kommer att kvarstå som en stor företagsägare under lång tid framöver. Ägandet ska då ske på ett exemplariskt sätt. De statliga bolagen ska ha fokus på att skapa långsiktiga värden, och det offentliga ska vara en aktiv och ansvarsfull ägare av dessa bolag. I de fall bolagen har ett samhällsuppdrag ska detta givetvis skötas väl. Samtidigt ska de statliga bolagen leda genom det goda exemplet och gå i bräschen när det gäller hållbarhet, öppenhet och ett inkluderande företagsklimat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Alliansregeringens reformer inom exempelvis Global Reporting Initiative borde leva vidare, likaså arbetet med en jämnare styrelserekrytering när det gäller erfarenhet, bakgrund, ålder och kön.

Avslutningsvis ska jag bara kommentera en kollegas anförande. Birger Lahti nämnde att han gärna ser att Vattenfall utlokaliserar sitt kontor så att det hamnar nära de produktionsanläggningar som finns. Det välkomnar givetvis jag. Vattenfall får gärna lokalisera sitt kontor så att det hamnar där det en gång började: i Trollhättan. Vattenfall kommer ju från Trollhättan.

Jag yrkar bifall till båda alliansreservationerna.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Said, för ditt anförande! Du sa i ditt anförande att du inte vill att staten ska vara aktör där den stör marknaden. Det finns privata aktörer som störs av staten som ägare. Då frågar jag: Tycker du inte att staten är lämplig som ägare av en bank, till exempel?

Sedan har jag en fråga till. Den berör egentligen inte statliga bolag eller företag. Men du tog själv upp detta med vinster i välfärden. Tycker du att det är okej att 4-5 miljarder av skattebetalarnas pengar försvinner i vinst och att mycket av detta inte beskattas i Sverige? Tycker du att det är okej?

Det är två enkla frågor.

Fru talman! Tack för frågan, Birger! Jag tycker givetvis att det är problematiskt att vi har ett så stort offentligt ägande i Sverige. Det försökte jag vara tydlig med. Jag ser det som en anomali. Men samtidigt ser jag att det finns ett samhällsuppdrag som vi behöver tillgodose i hela landet. Men det är fortfarande ett undantag och en anomali.

Jag kan exempelvis inte förstå varför man i Trollhättan nu ska bygga ett hotell. Det finns flera hotell. Varför ska man bygga ett hotell med skattebetalarnas pengar när det redan finns flera kommersiella hotell? I Trollhättan har vi elever som inte presterar i skolan. Vi har ett utanförskapsområde. Det är den näst mest segregerade staden i Sverige. Ändå ska man lägga pengar på att bygga ett hotell. För mig är det en helt orimlig politisk prioritering. Vi vill fokusera på det som är vår kärnverksamhet. Det är det som är min poäng.

Jag tycker inte att vi bör vara ägare av en bank - det säger jag som svar på den frågan. Jag tycker inte att problemet när det gäller vinster i välfärden är vinsterna i sig. Jag tror att vi som offentliga politiker och företrädare har misslyckats med något. Vi har inte styrt upp de regelverk och de kontrollmekanismer som möjligen finns i dessa sektorer. Vi har exempelvis finanssektorn. När den marknaden öppnades var det väldigt många olika regler som kom till för att man skulle få en styrning på det området. Detta borde vi ha gjort - och vi bör göra det - inom denna sektor. Problemet är inte vinster. Problemet är att barn får en undermålig utbildning. Det är de skolor som inte levererar den kunskap som vi önskar att våra barn ska ha som bör stänga, inte de som levererar vinst, som Engelska skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

(Applåder)

Fru talman! Tack för svaren, Said! Det som förbryllar mig är att du säger att problemet inte är vinsten. Jag håller med om att kvaliteten är viktig. Men för mig är det ett problem om 4-5 miljarder av de pengar som är avsedda för verksamheten inte hamnar i verksamheten. Det är ett problem för mig. Jag är förvånad över att du inte alls tycker att det är ett problem att 4-5 miljarder av pengarna försvinner.

Du säger att du inte tycker att staten ska vara ägare av en bank. Berätta för mig hur det skulle snedvrida konkurrensen att staten är ägare av en bank! När ditt parti satt i regeringsställning sålde ni Nordea för sammanlagt över 60 miljarder. Ni sålde statliga bolag för över 160 miljarder. Ni gjorde dåliga affärer med 100 miljarder.

Ni säger att ni ska betala av på statsskulden. Ja, men när ni avgick hade statsskulden blivit större. Ni lämnade ett underskott efter er. Summa summarum innebar den politik som du står för, Said, att de som redan hade mycket fick ännu mer. Statsskulden hade blivit lite större. Vi hade blivit av med det som ni sålde för 160 miljarder, det som vi ägde tillsammans.

Jag vill bara höra: Hur kan du försvara dessa bitar? Det är okej att man säger: Vi gör oss av med statsskulden. Men ni gjorde skattesänkningar med de pengarna. När de pengarna sedan inte räckte lånade ni tillbaka. Lånen var lika stora. Man hade sålt för 160 miljarder av det som vi ägde tillsammans. Vi stod på samma ruta. Berätta för mig hur du kan tycka att det är försvarbart!

(Applåder)

Fru talman! Tack för replikskiftet, Birger! Jag hade gärna velat ställa en följdfråga till din fråga. Men den första fundering jag har efter att ha fått frågan är följande: Är Birgers uppfattning att vi inte ska ha privata banker? Är tanken att det är vi från det offentliga som ska bedriva bankverksamheten?

Om det är slutsatsen av den här argumentationen är jag djupt bekymrad. Å andra sidan har vi skilda ideologiska uppfattningar i dessa frågor.

Jag tycker att det var rätt avvägning när vi gjorde en försäljning av de aktier som vi hade i Nordea. Det var en mycket väl prioriterad avyttring av det statliga ägandet, och jag hade gärna velat se att vi gjorde omprioriteringar i de andra bolagen i en kommande översyn.

Jag tycker som sagt inte att det är korrekt att vi ska vara både spelare och domare när det kommer till de här frågorna. Vi ska sätta ramarna, och vi ska sätta de regelverk vi vill ha på exempelvis bankmarknaden, som är internationell. Vi som politiska företrädare äger mandatet att styra marknaden, men vi ska inte spela matchen själva.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Ledamoten Birger Lahti är inne på en diskussion om vinster i välfärden där vi i stället diskuterar ett symtom eller möjligen vinster. Jag skulle dock säga att vinsterna bör visa att det finns ett utrymme i dessa verksamheter att förhoppningsvis bedriva en bra skola, som Engelska skolan gör, och gå med vinst. Frågan är: Varför lyckas inte skolan i Rosengård? Varför var de tvungna att lägga ned skolan i Rosengård?

Det är för mig väldigt bekymmersamt, och jag hade önskat att vi kunde debattera de frågorna mycket mer. Jag vill att våra barn ska få en bra utbildning, oavsett vem som är aktör.

Fru talman! Jag ska börja med att yrka bifall till reservationerna 1, 3 och 11.

Företagens möjligheter att hitta riskvilligt kapital till goda, marknadsmässiga villkor är ofta en nyckelfaktor för att trygga näringslivets möjligheter att utvecklas, växa och skapa nya jobb. Vi kristdemokrater anser att det huvudsakligen är privat kapital som ska riskeras när företag startas och utvecklas, oavsett om det rör sig om börsnoterade koncerner, medelstora företag i tillväxtfas eller affärsidéer i tidiga skeden.

Det finns dock behov även av statliga marknadskompletterande insatser. Det omstrukturerade statliga riskkapitalet genom fond-i-fond-lösningen Saminvest AB har dock gått mycket långsamt.

Våren 2016 ställde jag mig bakom att förändra strukturen för de statliga finansieringsinsatserna och inrätta detta nya statliga bolag, Saminvest. I och med detta ändrades också förutsättningarna för Fouriertransform och Inlandsinnovation, som en kollega från Centerpartiet talade om tidigare.

Vi kristdemokrater har sedan dess hävdat att det har varit viktigt att fortsätta ta vara på den kompetens som dessa två bolag har samlat på sig under åren kring kapital inom bilindustrin och inte minst, för Inlandsinnovation, i det geografiska området när det handlar om de norra delarna av Sverige.

Norrlandsfonden är en annan del av den här verksamheten som just Saminvest inte är, och jag kommer ihåg att vi hade en diskussion om vad som egentligen skulle ingå i Saminvest. Om vi skulle göra om hela det statliga riskkapitalet, hur skulle det se ut?

Vi kan som sagt konstatera att än så länge har det inte hänt vare sig det ena eller det andra. Att man lägger ned de här, numera, dotterbolagen Inlandsinnovation och Fouriertransform har varken förändrat takten i nya satsningar eller huruvida man har tagit till vara den kompetens som har vunnits.

I nuläget är jag därför beredd att ställa frågan: Vad har vi egentligen Saminvest till? Det är en väldigt viktig fråga, för det handlar om otroligt mycket pengar.

Fru talman! Detta med att se över den offentliga verksamheten och hur den motiveras över tid anser vi kristdemokrater vara väldigt viktigt. Svenska staten äger i dagsläget 48 företag, varav man fattat beslut om att sälja några. I betänkandet ser vi att det i nuläget är åtta stycken som är godkända för avyttring. Varje riksdagsledamot och varje medborgare borde fundera över om alla dessa verksamheter är lämpliga för staten att äga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Företagens närvaro på flera marknader riskerar faktiskt en osund konkurrens. Trots att vi har en lagstiftning som ska förbjuda statliga företag att just snedvrida konkurrensen och nyttja sin ställning har vi de senaste åren kunnat se en trend med en breddning av verksamheter som riskerar att ta marknadsandelar på bekostnad av privata aktörer.

De statliga företagens agerande riskerar därför att bryta mot konkurrenslagen, samtidigt som det ökar statens inflytande på de kommersiella marknaderna. Det är en utveckling i strid med Kristdemokraternas syn på ett statligt ägande.

Även myndigheter har på senare år gjort stora insteg på den öppna marknaden genom att delta i upphandlingar med varor och tjänster. Där ger jag en släng av sleven till våra samtliga partikollegor ute i kommuner och landsting som tycker att de bedriver fantastiskt bra verksamheter men inte har en tanke på att de samtidigt kan slå undan benen för befintliga privata aktörer som bedriver verksamheter inom exakt samma område.

Det här är allvarligt, för vi kan inte samtidigt som detta sker säga att det är viktigt att det startas och drivs nya företag och att vem som helst kan göra det i Sverige. The American dream har förvandlats till the Swedish dream. Men det är sannerligen ingen skön dröm man hamnar i om man samtidigt får en hel kommun med riktig styrka bakom som konkurrent.

I Landskrona väljer man till exempel att starta ett kommunalt tvätteri. Jag nästan väntade på att staten skulle göra det, och man har faktiskt nästan redan gjort det - dock inte i bolagsform. I stället väljer man att låta Kriminalvården gå ut på den öppna marknaden och erbjuda tvätteritjänster med så låga anbud att kommuner och landsting väljer att ta dessa anbud utan att se konsekvenserna för arbetstillfällen och privata företag.

Jag tycker att detta är oerhört allvarligt. Bolag ska vara bolag, myndigheter ska vara myndigheter och man ska inte leka affär om man inte kan driva affär.

Inte ens när jag var liten och hade en leksaksaffär med en liten kassaapparat och en liten kundvagn, där man kunde lägga äpplen och päron, fungerade det att inte gå till kassan och betala för sig. Men det är vad man gör i de här offentliga verksamheterna när man inte tar ansvar för att de som faktiskt har producerat varorna och försett affären med dem kanske inte får betalt.

Näringsministern, som är ansvarig för ägarpolitiken i det statliga ägandet av bolagen, och finansmarknads- och konsumentministern, som har ansvaret för förvaltningen av dem, bör överväga hur risken för konkurrens i högre grad ska kunna undvikas.

Bland de statliga företagen har vi till exempel Infranord AB, som jobbar med anläggningsarbete, och hur många gör inte det? Vi har Swedesurvey, som sysslar med lantmäteritjänster i utlandet, och så har vi min favorit: det ryska bolaget som ägs tillsammans med staden Sankt Petersburg.

Det sistnämnda har jag talat om ett antal gånger tidigare, men jag har aldrig kunnat få ett svar på vad det är som gör att vi fortfarande tycker att just detta bolag är värt att ha. Till vilken vinst och till vilken samhällsnytta har vi det?

Vi har också sett en trend med statliga företag som skapar inhouseverksamheter som agerar på den öppna marknaden, och det är inte i linje med bolagens uppdrag, anser vi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Det kan vara intressant med en transparent översyn av de statliga bolagens aktiviteter i form av intern verksamhetsutveckling som sträcker sig utåt, mot och i konkurrens med andra aktörer. Där anser vi att alla myndigheter också bör göra en översyn av vilka verksamheter som just är konkurrerande med privata företag.

Det är det offentligas uppgift att ha något slags samhällsintresse, tycker jag. Det är viktigt att komma ihåg att det ska vara ett strategiskt viktigt ägande. Det ska finnas en poäng i att äga det för infrastrukturen, av säkerhetsskäl eller något annat som gör att vi i till exempel tider av kris ska ha särskild nytta av dessa bolag.

Fru talman! Avslutningsvis: Allt kanske inte ska ägas av staten, men det som ägs av staten ska i alla fall inte konkurrera med privata verksamheter.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Penilla, för ditt anförande! Jag reagerade när du talade om att leka affär. Du ska få ett exempel där du får berätta om du tycker, som jag, att det är som att leka affär.

När apoteksverksamheten avreglerades dök det upp apotek lite varstans. Man kan titta på vad som har hänt. Att distribuera läkemedel, som var statens uppgift, har blivit dyrare. Och vi har apotek runt varje hörn här i Stockholm. Men tror du att de som bedriver apotek, vars kunder finns nära och som har bra marknadsandelar, skulle öppna ett apotek uppe i mina hemtrakter, till exempel?

Det här är något som man kan kalla, som du sa, att leka affär - leka affär med samhällets pengar där det inte hade behövts avreglering.

Jag har en fråga till. Vi var båda på ett seminarium i morse om gruvverksamheter. Om staten inte hade varit ägare till LKAB när krisen kom 1982-1983 och staten pungade ut med i den tidens pengar ungefär en och en halv miljard, tror du att man i början av 80-talet hade hittat de pengarna om privata aktörer hade ägt LKAB? Det såg inte ljust ut. Och tror du att de privata ägarna, om gruvan över huvud taget hade överlevt, skulle ha flyttat staden Kiruna, som man gör i dag?

Fru talman! Tack, Birger Lahti, för frågorna!

När det gäller apoteken är jag väldigt glad över att vi numera kan köpa Ipren, näsdroppar och annat på Hemköp, på macken eller var det nu kan vara på tider som vi inte kunnat tidigare. Undersökningar har visat att man har fått mer centralt belägna apotek än vad man någonsin haft tidigare, och inte minst fler apotek. Det innebär att när det blir fler verksamheter, som dessutom konkurrensutsätts, blir också prissättningen en annan. Det måste man inse. Det är också så att privata verksamheter, som inte får ett verksamhetsstöd, ändå måste dra in pengar så att det blir lönsamt att ha verksamheterna.

Om nu det här stödet, som både den förra och den nuvarande regeringen har lagt ut på kommersiella aktörer på landsbygden, hade kunnat gå till den här typen av, som jag tycker, samhällsviktiga verksamheter genom möjligheten att bedriva apotek på inte minst mindre orter hade vi verkligen fått dubbel nytta av medlen. Vad jag förstår kan man inte ta emot medlen, för då går det emot statsstödsregler och blir en massa diskussioner kring vilka typer av verksamheter som man kan stödja. Men lika viktigt som att skapa en servicepoint någonstans är det att kunna ha ett väl utvecklat apotek.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Som tur är finns det möjligheter att även få medicin hemskickad i dag. Men det hindrar ju inte att vi vill ha levande affärer och verksamheter på de små orterna.

Fru talman! Tack, Penilla, för svaret!

Apoteksombud har vi haft tidigare. Jag håller med om att man ska kunna hämta ut enklare mediciner. Redan för 30 år sedan hade vi varubussar som levererade mediciner, så det är inget nytt. Men kom inte och säg att det blev bättre service på landsbygden efter att apoteksverksamheten avreglerades! Det blev det inte - tvärtom. Men här i Stockholm och storstäderna kan man hitta ett apotek så fort man går runt hörnet. Det var där de etablerade sig, men om de skulle vara tvungna att ta ansvaret ute på landsbygden vore det inte intressant. Den delen av avregleringen har inte bidragit till att hela Sverige skulle ha fått bättre apoteksverksamhet, absolut inte.

Jag håller med om att det är bra att affärerna kan tillhandahålla receptfria läkemedel, men det har de också kunnat göra tidigare. Ombuden har funnits hela tiden.

Jag tackar ändå för svaret.

Fru talman! Så enkelt var det inte att handla receptfria läkemedel innan det för inte så många år sedan blev ändringar. Oavsett detta vidhåller jag min åsikt att det hade kunnat gå att göra mycket mer med de medel som är satsade på aktörer för att de ska kunna bedriva verksamheter på landsbygden. Det är jag övertygad om, så där har vi egentligen ingen motsatt uppfattning. Det gäller som sagt bara hur man hanterar den typen av stöd.

För att gå in på din andra fråga, Birger Lahti, om LKAB har du helt rätt. Det behövdes verkligen en statlig ägare till det stora gruvbolag som LKAB är för att kunna göra de satsningarna. Det finns ingen privat ägare för närvarande eller har funnits tidigare som har haft ekonomiska muskler att göra det som LKAB gör i dag. Det är skillnad i andra länder, där man har haft en annan lagstiftning när det gäller gruvhantering och inte minst ägande av den typen av verksamheter med tillstånd och så vidare. Där har det från början funnits andra möjligheter att göra den här typen av investeringar över tid. Men det har man inte kunnat göra här utan ett statligt ägande. Det är jag säker på.

När det däremot gäller prospektering för nya verksamheter är jag mån om att företag ska våga starta och driva verksamheter i Sverige som gör att det blir hållbart över tid, miljömässigt, ekonomiskt och socialt.

Jag tycker att LKAB tar ett väldigt stort och bra ansvar där man är i dag. Men låt också andra företag gå in och ta samma ansvar om de vill satsa pengar på att vara i vårt land!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

(Applåder)

Fru talman! De statliga företagen utgör en betydande del av det svenska näringslivet och spelar viktiga roller i samhället.

Vid de besök som jag själv gör på statliga företag och vid de samtal och möten jag har med medarbetare på olika nivåer är just stoltheten över att få företräda ett företag som ytterst ägs av svenska folket påtaglig. Med detta följer ansvar och respekt för uppdraget, och den verksamhet som sker bedrivs med det gemensammas bästa som utgångspunkt.

Deras betydelse för den samlade konkurrenskraften bör framhållas, och de ska ligga i framkant när det gäller hållbar utveckling, innovation, jämställdhet och ansvarstagande.

I det betänkande som kammaren i dag behandlar finns regeringens skrivelser 2017 års redogörelse för företag med statligt ägande och Riksrevisionens rapport om statens bolagsinnehav. I ärendet behandlas också 44 motionsyrkanden om statliga företag från allmänna motionstiden.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag att lägga skrivelsen från regeringen och Riksrevisionens rapport till handlingarna och avslag på motionerna.

I bolagsportföljen finns, som vi har hört, 48 hel- eller delägda företag, varav två är börsnoterade. Huvuddelen av dem drivs på affärsmässiga grunder och verkar på fullt konkurrensutsatta marknader. Vissa av bolagen har av riksdagen särskilt beslutade samhällsuppdrag, men merparten av företagen har det inte.

Utskottet välkomnar att regeringen har utvecklat innehållet i den årliga skrivelse som vi har fått oss till del och understryker vikten av att detta arbete fortsätter.

I skrivelsen går regeringen igenom Riksrevisionens rapport om aktualitet, motiv, syfte och mål med de statliga bolagsinnehaven.

I skrivelsen redogörs också för innehållet i verksamhetsberättelsen. Där finns information om förvaltningskostnader och interna kostnader. Det beskrivs också hur processen att nominera styrelseledamöter är upplagd.

I andra avsnitt behandlas ekonomiska mål och det hållbarhetsarbete som är en självklar del av verksamheten.

Fru talman! Bolagen med statligt ägande arbetar för att ligga i framkant inom hållbart företagande såväl socialt och ekonomiskt som klimatpolitiskt. Digitaliseringen är också en påtaglig utvecklingsmotor.

Låt mig i detta sammanhang få exemplifiera några företags aktiviteter inom dessa områden.

LKAB, Sveriges äldsta statliga bolag, arbetar framåtsyftande och utvecklingsinriktat. Företagets hållbarhetsarbete har synkroniserats med FN:s Agenda 2030, och en ny policy för mänskliga rättigheter, en uppdaterad uppförandekod och ny ledningsfilosofi har tagits fram. LKAB har tillsammans med SSAB och Vattenfall beslutat om ett initiativ för en framtida helt klodioxidfri stålindustri med vätgas som reduktionsmedel i stället för fossilt kol.

Swedavia vann pris för upphandling av biobränsle för samtliga tjänsteresor. Under året upphandlades 450 ton biobränsle till företagets 15 000 flygresor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Svenska Spel var under det gångna året det företag som noterade det starkaste resultatet. Spel under ordnade former med socialt ansvar ingår i uppdraget. Omtanken om kunden och strävan efter att minimera de negativa effekterna av spelande är en självklar del av verksamheten. Betydande insatser görs också för att på olika sätt stödja svensk idrotts- och ungdomsutveckling.

Vattenfall lanserade partnerbaserat laddnätverk. Tillsammans med partner i Sverige och Europa bygger Vattenfall laddnätverket Incharge med tusentals laddare för elbilar. Det ska göra det enkelt för företag, kommuner och lokala energibolag att erbjuda elbilsladdning för fler bilförare.

Vattenfall har också tillsammans med Postnord, Apoteket och Lernia anslutit sig till regeringens satsning 100-klubben. Det innebär att bolagen ska ta emot 100 nyanlända var under tre års tid och genom olika typer av praktik erbjuda en introduktion till den svenska arbetsmarknaden.

Almi har slutit avtal med Tillväxtverket om en grön riskkapitalfond. Fondens inriktning är green tech, grön teknik. Medfinansiärer är Statens energimyndighet och Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Apoteket utsågs till Sveriges mest hållbara företag 2017. Över 11 000 kunder fick i undersökningen bedöma hur Sveriges 286 största företag presterar inom miljöansvar och socialt ansvarstagande. Andra statliga bolag som placerade sig högt i denna rankning var Systembolaget som nr 8, SJ som nr 11 och Apoteksgruppen som nr 17.

Systembolaget startade ett samarbete med Arbetsförmedlingen för att erbjuda praktikplatser och subventionerade anställningar till människor med funktionsnedsättningar. Samarbetet baseras på att Systembolagets medarbetare ska spegla samhället i stort och att utanförskapet ska minskas.

En intressant nykomling bland statsföretagen är, som nämnts, Saminvest AB. Det bildades under det gångna året och ska genom investeringar i fonder i samarbete med privata intressenter finansiera innovativa företag med förutsättningar att växa. För svensk del handlar det om en nysatsning, men liknande modeller finns i Danmark, Tyskland med fler länder.

I fokus har också varit Postnord. Regeringens framgångsrika förhandlingar i ett ytterst svårt läge, föranlett av låsningar kring ägarförhållandet i den fusion som gjordes av den förra regeringen, gör att ett nytt kapitel kan inledas för företaget. Stora utmaningar återstår, men det finns ett handlingsutrymme för att blicka framåt och ta nya steg.

Fru talman! Jämställdhet är en självklarhet. Statens företag har tagit detta på största allvar och har de senaste åren lagt kraft på att uppnå jämställdhet mellan könen i tillsättandet av ledningspersoner. I sammanhanget kan nämnas att det i övriga börsnoterade företag alltjämt finns åtskilligt att göra för att komma upp i liknande nivåer som de statliga bolagen har på detta område. Men det är så det ska vara. Staten ska vara en god och framåtsyftande ägare.

Fru talman! I debatten om statligt ägande uppstår ofta frågor om hur aktivt ägarskapet ska utövas. Ofta väcks opinion och läggs förslag om att ägarskapet ska vara av mer operativ natur. Det har vi även hört i dag. Det kan handla om lokala förutsättningar, regionala perspektiv, avkastning eller enskilda sakfrågor.

En del motioner lyfter fram dessa fenomen. Det är självfallet bra att de statliga företagens verksamhet är föremål för engagemang och framåtsyftande debatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

I en motion från den samlade borgerligheten går man åt motsatt håll och vill sälja ut, privatisera, merparten av de statligt ägda företagen - åtminstone dem som saknar särskilt samhällsuppdrag. Kanske är LKAB, Vattenfalls nordiska verksamhet, Apoteket och möjligen Systembolaget de enda som på sikt kommer att vara kvar som statliga företag om denna motion förverkligas.

Visst är det uppfriskande med en kritisk hållning och att inte se det statliga ägandet som ett självändamål. Men i detta fall handlar det om långtgående privatiseringar som jag tror skulle missgynna svenska jobb, utveckling och tillväxt. De statliga bolagen ska ses som en tillgång för svenska folket, och de ska fortsätta att bidra till vårt gemensamma samhällsbygge många år framåt.

(Applåder)

Fru talman! Per-Arne Håkansson berättade att han hade varit ute på de statliga företagen och verksamheterna och känt av den stolthet som finns där. Det är bra och viktigt att man trivs på sin arbetsplats och att man ser framtidsutsikter och möjligheter.

Hur ser Per-Arne Håkansson på alla signaler som har kommit in, och vad har han att säga till alla dem som fortfarande sitter i en tystnadskultur och i ett mörkläggande? Det gäller Transportstyrelsens hantering av sin information, mutkulturer som vi har sett om på tv och, nu senast, sexuella trakasserier.

Öppenhet, jämställdhet, tolerans och respekt är oerhört viktigt.

Hur tänker Per-Arne Håkanssons parti agera? Det känns som att det behövs en genomlysning av mer än ett område i statens verksamheter för att man ska komma till rätta med detta och kunna vara ett föredöme.

Per-Arne Håkansson tog också upp Systembolagets och Arbetsförmedlingens fantastiska samverkan. Det vore jättebra om Arbetsförmedlingen också kunde leverera till det privata. Bland annat söker branschorganisationen Visita kockar, vilket det är brist på. Det efterfrågas arbetskraft, och det finns utbildningar. Men här har Arbetsförmedlingen inte kunnat leverera. Jag hoppas att man tar tag i det.

Sist men absolut inte minst: Per-Arne Håkansson visar stolthet över biobränslet och flyget. Det är kanske detta vi ska göra. 60 kronor i flygskatt, som ni talar om, innebär för Visby flygplats 29 800 000 minus.

Fru talman! Det finns en del frågor att fånga upp och som jag förstår att Ann-Charlotte Hammar Johnsson har engagerat sig i på olika sätt.

När det gäller den första är det självklart viktigt att samhället totalt - de statliga företagen och regeringen men också privata företag - tar dessa händelser, situationer och förhållanden på största allvar, så som Ann-Charlotte Hammar Johnsson har beskrivit. Detta har regeringen gjort med styrka, både när det gäller det förstnämnda, Transportstyrelsen, och när det gäller den senare händelsen relaterad till Kungliga Operan och Dramaten. Man har agerat med tydlighet och styrka direkt och har markerat hur inriktningen för dessa verksamheter ska vara framöver. Man har också haft en konstruktiv hållning till hur man ska gå vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

När det gäller frågan om flygskatten är den såvitt jag förstår bortförd från dagordningen just nu. Det viktiga, som jag ser det, är att flyget blir en del av den hållbara utvecklingen. Det sker också mycket när det gäller utvecklingen av fossilfritt bränsle på flygsidan, vilket är bra.

Arbetsförmedlingen har ett uppdrag att förmedla arbete, och det sker aktiviteter kring detta, inte minst i samarbete med kommuner och företag på åtskilliga ställen i Sverige. Den satsning på extratjänster som nu har gjorts är ett exempel på när man intensifierar det arbete som Ann-Charlotte Hammar Johnsson efterlyser.

Fru talman! Tack för svaret, Per-Arne Håkansson!

Jag vill lägga till något i diskussionen om vad som behövs och om verksamheternas funktion både när det gäller enskilda personer som har kontakt med myndigheter och när det gäller företagare. Vi har till exempel fallet med den person som inte kunde få sitt körkort därför att hon hade för lång adress och som ombads att ändra den.

Man får hoppas att detta var en liten företeelse, men för den åkare som berörs kan det handla om hela verksamheten, som kan gå omkull. Det är jätteviktigt att man har en förståelse och begriper vad man gör när man sitter på sitt arbete. Jag tycker att det är väldigt märkliga signaler som ges när det kommer sådana besked.

Angående flygskatten sa jag att det inte blir något med den, men det hade kunnat bli det. Vad hade det då blivit? Jo, att man drar in där man har lite lägre kostnader för att flyga, med bra bränsle. Vi pratar teknikutveckling.

Nu kan Birger Lahti inte svara, men Vänsterpartiet tycker att man alltid missgynnar fel människor. Det hade varit precis dem som man hade lyckats skära ned på, för det hade blivit flygen mitt på dagen, när andra kan åka - de som ska till nära och kära och så vidare - som hade drabbats av ett sådant förslag. Om jag förstår rätt hade man inte låtit bli att lägga fram det om det inte hade funnits ett tryck från oppositionen, så det var bra att man tog vara på det tillfället.

Teknisk utveckling är jätteviktigt, men vi talar alltid om det som inte ska vara. Det verkar som att det ibland inte är tekniken som gäller utan något annat, en form av ideologi, i stället för att se vad man kan göra - man kan ha drönare och arbeta med länsstyrelser. Teknikens utveckling är jätteviktig för framtiden, men det verkar som att ni arbetar med partier som sätter stopp för detta.

Fru talman! Jag lyssnade noga på det resonemang som Ann-Charlotte Hammar Johnsson förde, men jag hörde inga argument som på något sätt skulle lyfta fram att denna typ av problematik hade varit mindre med minskat statligt ägande och mer privatisering. Tvärtom tror jag att det hade varit sämre, för då hade vi haft mindre möjligheter att påverka och agera där det behövs. Det är en viktig sak att vi har god kontroll och ordning och reda i de verksamheter som vi bedriver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Fru talman! Jag har en fråga till Per-Arne Håkansson som rör SBAB.

Jag undrar: Varför ska vi äga den statliga affärsbanken SBAB när det redan finns många andra affärsbanker och när SBAB bara verkar i halva Sverige?

Fru talman! SBAB är en välskött bank som tar ett stort samhällsansvar och också ett stort ansvar för de affärer man gör. Förutom att SBAB har bolåneverksamhet går det att ha sparkonton, där jag tror att räntan är bättre än hos många andra banker.

Statens utgångspunkt att ha kontroll och se till att SBAB sköts på ett bra sätt är viktig. Vi har sett hur det har gått för de banker som staten helt har tagit händerna ifrån. Ta det senaste exempel med Nordea! Där tog det inte många år innan banken lämnade landet.

Det finns anledning att resonera kring dessa argument och se SBAB som en tillgång för Sverige och svensk utveckling.

Fru talman! Per-Arne Håkansson har säkert rätt i att SBAB är välskött och tar ansvar för de kunder man har. Problemet är att en statlig bank bara bestämt sig för att strunta i halva Sverige och att de företag och människor som finns norr om Dalälven inte är intressanta, utan man ska verka i Stockholm, Göteborg, Malmö och de större högskoleorterna söderut.

Att ta ett samhällsansvar rimmar ganska illa med att lämna halva landet åt sitt öde. Det är nämligen så att i norra delen av Sverige är det väldigt svårt att låna pengar från banken. Det finns väldigt lite riskkapital, och det är sårbart. Detta är en stor utmaning för företagen i den delen av landet.

Jag vet inte om jag håller med Per-Arne Håkansson om att statens bank tar ett samhällsansvar när man faktiskt ignorerar halva Sverige. Jag vill ha ett svar på detta: Är det verkligen att ta ett stort samhällsansvar när man struntar i de människor som bor norr om Dalälven?

Fru talman! Jag tycker att Helena Lindahl använder lite väl brutala uttryck i sammanhanget. Det finns ingenting i SBAB:s informationsmaterial om att man skulle utestänga vissa delar av landet.

Jag har svårt att se att något skulle förändras om vi skulle välja att privatisera SBAB. Risken är att det inte alls hade blivit den utveckling som Helena Lindahl strävar efter. Jag tror att det är bättre med ägardialog och samtal utifrån den position vi har som stat för att kunna nå framsteg i dessa frågor.

Fru talman! Utgångspunkten för att staten ska äga bolag är att man genom ägandet kan bidra till en samhällsutveckling som inte bara baseras på vinst. De statliga bolagen kan och bör vara med och bidra till ett bättre samhälle genom större socialt och miljömässigt ansvarstagande. Därför menar jag att det statliga ägarskapet kräver ett stort engagemang och tydliga mål. På båda dessa punkter finns ett stort engagemang från den rödgröna regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Regeringen har arbetat för att staten ska vara en aktiv ägare och en professionell förvaltare så att de statliga bolagen ger god avkastning till svenska folket. För staten som ägare är det centralt att bolagen bedriver sin verksamhet så att ett långsiktigt värdeskapande uppnås. Det är betydelsefullt att ge bolagen möjlighet att utvecklas och växa och att med ett balanserat risktagande skapa värde för ägaren. Den aktiva förvaltningen ska ske på ett professionellt sätt, och värdeskapande ska vara det övergripande målet.

Miljöpartiet har under lång tid drivit frågan om att de statliga bolagen bör vara föregångare när det kommer till hållbar utveckling. Regeringen levererar även på denna punkt. Regeringen har varit tydlig med att ett proaktivt och integrerat hållbarhetsarbete bidrar positivt till bolagens utveckling. Detta är helt centralt för ett bra ägarledarskap.

Genom att den statliga bolagsportföljen är en stor och viktig del av svenskt näringsliv totalt kan bolagens agerande tjäna som gott exempel för andra företag. Områden där vi i styrningen av de statliga bolagen har gått före är, som tidigare har nämnts, krav på hållbarhetsrapportering och tydliggörande av förväntningar på bolagens arbete när det gäller hållbarhet och specifikt Parisavtalet.

Regeringen har höjt ambitionsnivån för bolagens arbete genom att Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen har inkluderats i ägarpolicyn för att tillsammans med de internationella riktlinjerna vägleda bolagen i deras arbete. Det strategiska hållbarhetsarbetet är något som märks tydligt hos bolagen, och det är ett bevis på att vi verkligen är på väg åt rätt håll i detta arbete.

Låt mig ta ett tydligt exempel. Samhall har under de senaste åren arbetat målinriktat och strategiskt med sitt hållbarhetsarbete inom miljöområdet, det sociala området och det ekonomiska området. Vi kan tydligt se effekten av detta. Det har lett till en tydlig minskning av koldioxidutsläppen, till en minskning med 20 procent av energianvändningen och till en nästan helt jämn könsfördelning bland de anställda, och det har skapats tiotusentals jobbtillfällen för personer som annars hade stått långt utanför arbetsmarknaden. För detta fick man för två år sedan ta emot European Business Awards för Europas mest hållbara företag, och i år var Samhall även nominerat till priset Hållbart Ledarskap som delas ut av näringslivets miljöchefer. Detta är ytterligare ett bevis på att vi är på väg åt rätt håll och att de statliga bolagen gör skillnad.

Miljöpartiet har särskilt drivit just frågan om jämställdheten i bolagen. Staten ska självklart vara en god förebild även i detta avseende. Fler kvinnor i ledande positioner innebär en större mångfald och bättre möjligheter att uppnå jämställda löner och villkor generellt.

Detta är ett arbete som den rödgröna regeringen nu har intensifierat. Det sker bland annat genom att man arbetar med ägarstyrning för att uppnå en balanserad könsfördelning i ledande befattningar i de statliga bolagen.

Den nyligen beslutade ägarpolicyn innehåller flera krav inom jämställdhetsområdet, som ställs på de statliga bolagen. Här berörs arbetet med styrelserekrytering, som syftar till att säkerställa en jämn sammansättning av styrelserna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Det framgår exempelvis att enhetliga och gemensamma principer för en strukturerad styrelsenomineringsprocess för bolag med statligt ägande ska tillämpas och att andelen kvinnor respektive män i styrelserna ska vara minst 40 procent. I Regeringskansliets arbete med styrelsenomineringsprocessen ingår också en löpande utvärdering av samtliga bolags styrelser.

Fru talman! Jag känner mig trygg med det ansvar som de statliga bolagen i dag tar för vår gemensamma välfärd och för våra miljö- och klimatmässiga utmaningar. Det är uppenbart att bolagen gör viktiga hållbarhetsavtryck.

Vi kan se vattenkraftsbolag i ett gemensamt initiativ för bättre vattenmiljö. Vi kan se hur SSAB, LKAB och Vattenfall har bildat ett gemensamt bolag för att fortsätta driva initiativet Hybrit framåt, för en fossilfri stålproduktion. Vi kan se att Swedfund och Scania nu har etablerat ett partnerskap för att utveckla och främja användandet av förnybart bränsle i Indien. Vi kan också se att SJ utsågs till Sveriges grönaste varumärke förra året.

Detta var några exempel som jag valde att lyfta fram för att belysa det viktiga arbete som görs hos de statliga bolagen. Som sagt gör det mig trygg, och det visar att vi är på rätt väg.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna.

Fru talman! Jag tackar dig, Lorentz Tovatt, för ditt anförande. Jag reagerade på det sista som du sa om Vattenfall. Ditt parti svek miljön rejält när det gäller brunkolsverksamheten i Tyskland med tanke på det som ditt parti alltid har stått för.

Du lyfter fram bra exempel som jag håller med om. Men jag vill ställa en fråga till dig när det gäller en motion som vi har väckt. Jag vet inte om du någonsin har besökt Vuollerim och Jokkmokk och den torrlagda älvfåran som är 17 kilometer. Ingen annanstans i världen kan man se något sådant. Vad skulle det kosta för Vattenfall att låta 2 procent av vattnet tappas - en tapp, som man säger? Man skulle till och med kunna använda vattnet lite grann i produktionen i tunneln när man tappar det. Vi vill att det ska utredas. Är inte Miljöpartiet alls intresserat av det? Jag hör ingenting om det. Du lyfte fram Vattenfall som är ett statligt bolag. Man skulle helt klart med direktiv kunna säga att Vattenfall ska utreda detta. Hur mycket skulle det kosta? Det skulle ge lite grann tillbaka till dessa orter. Jokkmokk har elva kraftstationer som Vattenfall äger.

Besök Vuollerim och Jokkmokk någon gång om du inte har gjort det, så att du får en bild av detta. Hur ser Miljöpartiet på detta?

Fru talman! Jag tackar Birger Lahti för frågan.

Det finns naturligtvis flera dilemman när det gäller statligt ägande. Ett av de mest grundläggande är avvägningen mellan affärsmässighet och olika typer av hänsyn.

Jag kan bara konstatera att Vattenfall är ett typexempel på ett statligt bolag som under många år har gjort ohållbara investeringar. Det har skett framför allt nere på kontinenten i Europa. Det är något som mitt parti har motsatt sig varje gång som det har skett. Det har vi även behövt hantera i regeringsställning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Samtidigt vet du och jag att vi också måste ta hänsyn till affärsmässigheten. Den innebär ofta att bolag kan fatta beslut som kanske känns fel och som går emot ditt och mitt parti. För att ändra det krävs det stora förändringar i ägardirektiv. Om ägardirektiven skulle tas upp i riksdagen är jag inte så säker på var det skulle landa. Det skulle kanske leda till en ännu värre situation.

Fru talman! Jag tackar för svaret. Men det är en sak som inte stämmer i det som du berättade om, Lorentz Tovatt. Regeringen hade kunnat stoppa brunkolsverksamheten. Det har framgått efteråt. Man hade inte behövt komma till riksdagen. Regeringen hade kunnat stoppa den affär som Vattenfall gjorde. Det som du säger stämmer alltså inte.

En utredning om kostnaderna för att skapa förutsättningar för att tappa vatten i den torrlagda älvfåran mellan Vuollerim och Jokkmokk, som tas upp i vår motion, är inte heller något som man inte skulle kunna förhandla med Vattenfall om.

Ditt parti brukar ofta nämna biologisk mångfald. Du kan använda det ordet nu om du vill.

Fru talman! Jag tackar dig, Birger Lahti, för detta replikskifte. Du lyfter fram aspekter som jag som grön naturligtvis brinner för och i stor utsträckning håller med dig om.

Samtidigt ska vi vara medvetna om att det mandat som regeringen har att förvalta de statligt ägda bolagen kommer från riksdagen. Det finns ramar för vad man faktiskt kan göra inom detta mandat.

Det är klart att det var möjligt att ta ett särskilt regeringsbeslut och säga nej till en affär. Rent juridiskt hade det varit möjligt att ta ett sådant beslut. Men det handlar om riksdagens mandat i denna fråga, och det var mycket tydligt under den period då detta beslut var aktuellt att det fanns en helt annan majoritet i riksdagen. Då var det helt enkelt inte möjligt att gå denna väg.

Med detta sagt vill jag säga att jag tycker att dina frågor visar på ett av de stora och viktiga diskussionsområdena när det gäller statligt ägande. Det är just när ägandet kommer i konflikt med andra värderingar. Det är någonting som jag tycker att vi behöver diskutera mer.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 8.)